Dränering och växtnäring

Katarina BörlingJordbruksverket

Dränering och växtnäring

› Vad händer vid dålig dränering?› Denitrifikation och lustgas› Vad händer då dräneringen förbättras?› Kalkfilterdiken› Underhåll av öppna diken› Växtnäringsåtgärder och dränering

Vad händer vid dålig dränering?

Vattenmättad mark – stående vatten

Ytavrinning - erosion

Ytavrinning - fosfor

Ytavrinning - erosion› Mättad ytavrinning som samlas i

kanaliserade flöden → erosion› De finaste och mest fosforrika

partiklarna följer med› Sediment i dikena har oftast

högre P-AL än matjorden på fälten

Diffust flöde

RännilarRaviner

Ytavrinning - fosfor

Dåligt fungerande diken mot skogen› Vatten strömmar ut

över fältet - ytavrinning› Marken och grödan

förmår inte hålla emot › Erosion – partikulär

fosfor

Makroporflöden (fosfor)

Stående vatten – fosfor och kväve

Denitrifikation (kväve)

N2,N2O

Leraggregat slammas upp

Vattenmättad mark – stående vatten

Stående vatten - fosfor

Leraggregat slammas upp› Regnvatten med låg

salthalt › De finaste och mest

fosforrika partiklarna slammas upp

› Risk för förluster via dränering

Stående vatten - fosfor

Makroporflöden› Marken vattenmättad -

aggregat slammas upp› Vatten rinner undan -

undertryck i makroporerna› Vattnet transporteras snabbt i

makroporerna med partiklar och fosfor

› De små porerna är inaktiva

Stående vatten - kväve

Denitrifikation› Syremättnad ger

denitrifikation› Önskvärt i våtmarker› Men på åkermark

förloras värdefullt kväve› Ofullständig

denitrifikation kan ge lustgas (N2O)

› Lustgasbildning sker på fler sätt...

N2,N2O

Lustgas (N2O)

Bildas vid två olika processer:› Nitrifikation: NH4

+ → NO3 -

› Denitrifikation NO3 - → N2

› Vid nitrifikation bildas lustgas om syretillgången är för låg

› Vid denitrifikationen bildas lustgas om syre tillförs

› N2O är ca 300 gånger kraftigare växthusgas än CO2

Produktion av lustgas är som högst vid ca 60% vattenfylld porvolym (Wesström och Joel, 2007).

Förbättrad dränering

Fosfor› Ökad infiltration – minskad ytavrinning och

erosion› Minskad uppslamning av leraggregat – färre

partiklar i vattnet› Mer vatten passerar genom en större del av

jordprofilen - ökad kontakt mellan mark och vatten

Förbättrad dränering

Kväve› Mer vatten går genom profilen – ökad läckagerisk› Mer syre i profilen – ökad mineralisering

(nitrifikation)› Mer nitratkväve i profilen – ökad läckagerisk› Men det kan kompenseras av ökad rottillväxt –

kväveupptaget ökar

Kalkfilterdiken

› Strukturkalk i återfyllnadsmassorna

› Infiltrationen ökar› Aggregat stabiliseras› Mer vatten passerar

genom jorden› Ska ligga tvärs

lutningen för att få effekt

Film på You Tube (sök på strukturkalk)

Underhåll av öppna diken

› Inte självklart hur det påverkar

› Vegetation i diket ger retention och denitrifikation

› Sediment måste på sikt tas bort

› Dräneringen måste fungera för produktionen

› Klippning av vegetation › Varsam rensning vid rätt

tidpunkt

Underhåll av öppna diken

Växtnäringsåtgärder och dränering

Andra växtnäringsåtgärder som kan påverka dräneringen› Våtmarker› Fosfordammar› Tvåstegsdiken

Foton i presentationen av: Katarina Börling, Janne Linder, Anuschka Heeb, Dennis Wiström, Pernilla Kvarmo, Ronny Sköller