Transcript
Page 1: Ett svenskt alternativ till skolutveckling

Ett  svenskt  alternativ  till  skolutveckling  Den  svenska  skolan  står  inför  svåra  beslut  efter  allt  mer  fokus  på  sjunkande  resultat.  Det  finns  två  vägar  att  vandra  –  leta  upp  och  följa  gamla  stigar,  eller  att  skapa  en  egen,  ny  stig.  

Mer  förmedlingspedagogik,  fler  prov,  fler  läxor,  längre  skoldagar,  betyg  i  allt  yngre  åldrar,  ökad  toppstyrning,  med  mera.  Visst  kan  vi  göra  så.  Vi  kan  försöka  hämta  idéer  från  Shanghai,  Singapore  och  Sydkorea.    

Eller  vi  kan  analysera  vad  Sverige  redan  är  bra  på  och  bygga  vidare  utifrån  starka  svenska  värderingar  som  samverkan,  ansvar,  inklusion,  jämställdhet  och  demokrati.  

Det  praktiska  pedagogiska  alternativet  heter  ”skarpa  demokratiska  projekt”.    

Vi  har  ett  system  som  i  180  år  har  byggt  på  följande  idé.  Äldre  tjänstemän  i  Stockholm  har  bestämt  vad  eleverna  ska  lära  sig,  när  de  ska  lära  sig,  var  de  ska  lära  sig,  hur  de  ska  lära  sig,  av  vem  de  ska  lära  sig  och  med  vem  de  ska  lära  sig.  Handlingsutrymmet  för  individen  har  varit  minimalt.  Är  uppifrån  hårt  styrda  system  som  i  ”framgångsrika”  städer  och  stater  i  Asien  vårt  nya  ideal?    

Eller  ska  en  fortsatt  utveckling  av  vår  demokrati  med  samverkan  och  ansvar  vara  våra  ledtrådar?  Ingen  förnekar  betydelsen  av  att  ha  kunskap  om  sitt  kulturarv  eller  att  kunskap  är  basen  för  både  kreativitet  och  demokrati.  Det  är  i  en  praktisk  tillämpning  av  kunskapen  inom  ramen  för  vår  demokrati  som  vi  finner  nyckeln  till  framtid  och  framgång.    

Internet  vänder  upp-­‐och  ner  på  spelreglerna  och  det  kommer  att  bli  allt  svårare  att  styra  skolans  vad,  hur,  när,  var,  av  vem,  med  vem.  Ska  vi  fortsätta  att  insistera  på  att  vi  vet  vad  eleverna  behöver  kunna  för  att  lyckas  i  en  allt  mer  osäker  framtid?  

Det  må  låta  abstrakt  att  prata  om  projekt  och  process.  Vi  måste  dock  välja.  Ska  skolan  vara  innehållsinriktad,  då  mäter  man  det  man  kommer  ihåg.  Om  skolan  ska  vara  processorienterad,  då  ställer  man  krav  på  hur  man  använder  det  man  lär  sig.  Då  öppnas  nya  världar  där  ungdomar  lär  sig  inte  bara  ett  innehåll  utan  en  process  för  att  lära  sig  och  en  process  för  att  påverka  samhället  och  därmed  bli  en  aktiv  medborgare  i  vår  demokrati.  

Några  exempel.  Skolan  ska  spela  upp  en  musikal  den  4  maj.  Det  är  skarpt  läge  –  det  måste  vara  klart  och  det  ska  vara  hög  kvalitet.  Resan  dit  inkluderar  diskussion  om  musikalens  tema,  texter,  dramaturgi,  budskap  och  genomförandet.  Det  är  ett  skarpt  projekt  som  i  händerna  på  en  god  handledare  och  mentor  kan  leda  till  ett  imponerande  resultat.  

Ekologistudier  leder  klassen  till  att  ”adoptera”  delar  av  en  närbelägen  sjö.  Den  ekologiska  balansen  studeras  och  förslag  på  förbättringar  växer  fram  och  presenteras  för  fullmäktiges  nämnd  för  bygg-­‐  och  miljöfrågor.    

Designen  på  en  fågelholk  jämförs  med  designen  på  fågelholkar  runt  om  i  världen,  med  betoning  på  flyttvägen  för  en  särskild  fågelart.  Via  nätet  bygger  man  ett  nätverk  bestående  av  studerande  som  finns  i  flyttfågelns  flygvägar  och  kommer  sedan  med  förslag  på  miljöförbättringar  för  dessa  fåglar.  

Page 2: Ett svenskt alternativ till skolutveckling

Ett  platsprojekt  fokuserar  på  ett  hus  vid  torget  i  hemstaden.  Husets  historia  kartläggs  tillsammans  med  människornas  levnadsvillkor  och  maktförhållanden  i  stans  historia.  Klassen  ansvarar  för  en  utställning  på  stadsbiblioteket.  

Skarpa  demokratiska  projekt  kräver  struktur,  noggrannhet,  nära  ledarskap  och  ständiga  uppföljningar,  något  som  ibland  har  fattats  i  många  nuvarande  tolkningar  av  grupparbete  och  projektarbete.  Utan  kunnigt  ledarskap  fungerar  inte  denna  undervisningsform  optimalt,  så  förvisso  måste  didaktiken  kring  projektarbete  förbättras.  Men  det  är  också  uppenbart  att  den  ”arbetsblads”pedagogik  som  dominerar  idag  inte  heller  har  lyckats.    

Under  ledning  av  en  tydlig,  kunnig,  välorganiserad  och  kvalitetsmedveten  handledare  kan  dagens  ungdomar  bli  delaktiga  i  samhällsutvecklingen  och  lära  sig  demokratins  spelregler.    

Frågan  som  bör  ställas  är  vilket  undervisningssystem  och  vilka  undervisningsmetoder  som  gagnar  demokratiutveckling  och  ansvarstagande.  Det  är  en  annan  typ  av  frågor  än  hur  vi  ska  klättra  i  vår  skolrankning  eller  hur  ska  vi  klara  oss  bättre  i  internationella  kunskapsundersökningar.  

Risken  är  att  PISA  2012  och  liknande  undersökningar  leder  oss  tillbaka  till  fel  stig.  Vi  ska  vandra  demokratistigen,  en  stig  som  kan  bli  till  en  bred  gata  av  upplysta,  kunniga  och  engagerade  medborgare  som  lär  sig  från  tidig  ålder  att  de  är  delaktiga  i  att  skapa  framtiden.  

   

John  Steinberg,  fil  dr,  författare  och  lärarfortbildare  

***  

 


Top Related