Hästepallarna i Uddevalla
En populär rastplats även under stenåldernArkeologisk undersökningUddevalla 304, Bohusgården 1 :26 Uddevalla socken och kommunRobert HernekBohusläns museum Rapport 2015 :24
Hästepallarna i U
ddevalla Robert H
ernek
Bohusläns m
useum Rapport 2015 :24
Hästepallarna i UddevallaEn populär rastplats även under stenåldern
Arkeologisk undersökning
RAÄ Uddevalla 304, Bohusgården 1 :26
Uddevalla socken och kommun
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
ISSN 1650-3368
Författare Robert Hernek
Grafisk form Gabriella Kalmar
Layout och teknisk redigering Gabriella Kalmar
Omslagsbild Foto taget mot sydväst av Robert Hernek. Fotot visar vy över boplatsen Uddevalla 304 från
hotellets tak. I bakgrunden skymtar den gamla badorten Gustafsberg.
Tryck Bording AB, Borås 2015
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012
Bohusläns museum
Museigatan 1
Box 403
451 19 Uddevalla
tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73
www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se
InnehållSammanfattning ..........................................................................................................................................................................6
Bakgrund ......................................................................................................................................................................................................6Landskapsbild ......................................................................................................................................................................................6
Naturlandskap ....................................................................................................................................................................................6Fornlämningsmiljö ......................................................................................................................................................................9
Tidigare undersökningar .............................................................................................................................................11Metod ..................................................................................................................................................................................................................12Resultat ..........................................................................................................................................................................................................13
Undersökta ytor ........................................................................................................................................................................13Stratigrafi ................................................................................................................................................................................................14Anläggningar ....................................................................................................................................................................................16Fynd ...................................................................................................................................................................................................................18
Flinta ........................................................................................................................................................................................................19Bergart ................................................................................................................................................................................................22
Datering .................................................................................................................................................................................................... 23Publika insatser ..........................................................................................................................................................................26Slutsatser och tolkning ..........................................................................................................................................26
Ett offer ? ..................................................................................................................................................................................................27Kvarts och kvartsit ................................................................................................................................................................27
Resultat gentemot undersökningsplanen ...............................................................28Referenser .............................................................................................................................................................................................. 29
Litteratur ................................................................................................................................................................................................. 29Övriga källor ....................................................................................................................................................................................... 30
Tekniska och administrativa uppgifter .............................................................................31Bilagor ................................................................................................................................................................................................................32
4 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.
Hästepallarna i Uddevalla 5
Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8144, med platsen för undersökningen markerad, i skala 1 :20 000.
6 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
SammanfattningUnder april månad 2012 utförde Bohusläns museum en slutundersökning av en stenåldersboplats, Uddevalla 304, belägen vid Hästepallarna, det höga bergsområdet vid Byfjordens inre del. Undersökningen gjordes med anledning av att Hotell Bohusgården ska byggas ut, och uppdragsgivare var Panorama Scandinavia AB.
Boplatsen låg vid undersökningstillfället i en svagt sluttande gip mellan två bergsknallar. Den har legat strategiskt såtillvida att man från berget direkt ovanför platsen har haft en enastående utsikt över Byfjorden och den stora vik som under mesolitisk tid täckte Uddevalla stad. Idag ligger platsen 43–44 meter över havet. Vid undersökningen avlägsnandes det översta jordlagret med grävmaskin. Därefter handgrävdes 63 rutor om en gånger en meter. Jordarten bestod av sand och grusinblandad sand, som i norra delen var mycket stenig.
Marken var kraftigt urlakad och det fanns inga anläggningar – eller ens träkol – som kunde knytas till mesolitikum. Den enda egentliga anläggningen vi hittade var en härdgrop med skörbränd sten som daterades till början av yngre järnålder.
Fyndmaterialet utgörs i huvudsak av flinta. Det äldsta fyndmaterialet representeras här av hullingspetsar, spån, spånfragment och små fragment av spånkärnor ; fynd som är typiska för mellanmesolitikum och klassisk sandarnakultur. De flesta av fynden på denna boplats är annars karaktäristiska för sandarnakulturens yngre faser och representeras främst av små ensidiga mikrospånkärnor.
Det mesolitiska materialet betraktas som blandat och ackumulerat under en lång tidsperiod, kanske uppemot tusen år. Platsen har besökts även under neolitikum, och bland de säkert belagda fynden från yngre mellanneolitikum finns två spånpilspetsar.
Boplatsen Uddevalla 304 tolkas som en tillfällig jakt och fiskeplats som har använts återkommande, och flera företeelser talar för att platsen har utnyttjats under lång tid.
En viss publik verksamhet genomfördes under utgrävningen : En lördag gjordes en kombinerad visning och vandring, och visningar gjordes för skolklasser i årskurserna 3 och 4. Vi sammanställde en enklare broschyr och vid utgrävningen fanns en informationsskylt med bilder och text.
BakgrundUnder april månad 2012 utförde Bohusläns museum en slutundersökning av en mesolitisk boplats, Uddevalla 304, belägen i bergsområdet som kallas Hästepallarna i västra delen av Uddevalla stad. Undersökningen gjordes eftersom Hotell Bohusgården ska byggas ut och uppdragsgivare var Panorama Scandinavia AB.
Uddevalla 304 var till en början en del av ett förundersökningsområde som har tidigare föreslagits ingå i fornlämningen Uddevalla 48 ( Olsson 1997 ). Platsen kom att förundersökas år 2003 ( Hernek 2004 ) och det var i samband med den som boplatsen fick ett separat fornlämningsnummer, Uddevalla 304.
Förundersökningen 2003 utfördes som en provgropsgrävning med spade och grävsked. Inom boplatsen grävdes sju provgropar om cirka 0,5 gånger 0,5 meter. Fem provgropar innehöll fynd och det totala antalet flintor uppgick till 165. De flesta fynd hittades i två provgropar som delvis låg inom rutorna R103 respektive R123 ( figur 22 ). Vid förundersökningen påträffades inga fynd som kunde dateras entydigt, men boplatsen daterades preliminärt som helhet till yngre sandarnakultur och/eller äldsta lihultkultur ( Hernek 2004 ).
Slutundersökningen ägde rum under april månad 2012. Vädret var mestadels gynnsamt, men det var ovanligt kallt för årstiden. För att förhindra tjäle täcktes ytan nattetid med presenningar. Platsen var på flera sätt mycket väl lämpad för publika insatser, och ser man till undersökningens omfattning gjordes en ovanligt stor satsning på publik verksamhet ( läs mer under rubriken Publika insatser ).
LandskapsbildNaturlandskapVid Byfjordens inlopp mot Uddevalla reser sig ett mäktigt bergsparti, Hästepallarna, som i väster stupar brant ner mot havet. I bergets norra del är topografin mindre dramatisk, med avsatser och sluttningar ner mot havet och Uddevallas hamninlopp. I söder stiger terrängen ytterligare och Bodelebergens högsta punkt ligger lite drygt 85 meter över havet ( figur 2,3 och 9 ). Undersökningsområdet ligger på en förhållandevis flack bergsplatå väster om dagens höghusbebyggelse. Mellan uppstickande berghällar finns här gott om små gipar, avsatser och trånga passager.
Boplatsen Uddevalla 304 har haft ett strategiskt läge i landskapet såtillvida att det från berget precis ovanför
Hästepallarna i Uddevalla 7
Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8144 med Uddevalla 304 och närliggande fornlämningar markerade, i skala 1 :10 000.
8 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
boplatsen har varit en enastående utsikt över Byfjorden och den stora vik som under stenåldern täckte Uddevalla stad ( figurerna 4, 8 och 10 ). Boplatsen har också en placering som är utmärkande för många meso litiska boplatser : ett tämligen skyddat sadelläge mellan berg, och närhet till strandkant både i norr och i söder. Boplatsen var belägen i ett smalt pass och från dess smalaste, cirka nio meter breda, parti öppnar terrängen upp sig både i norr och i söder. Åt söder sluttar terrängen svagt ner mot en plan, något fuktig terrass ( figur 7 ).
Norrut är terrängen mycket stenig och sluttningen avsevärt brantare.
Jordarten bestod omväxlande av sand och sand med grus. På platsen fanns vid undersökningen några höga tallar, en ek och en större björk ( figur 6 ). Undervegetationen bestod av blåbärsris och vid undersökningstillfället även liljekonvalj. På krönet låg tre större, markfasta stenblock. På ytan av den största stenen, som mätte cirka 2,0 gånger 1,6 meter fanns rikligt med kvarts ( figurerna 15 och 19 ).
Figur 5. Vy över boplatsen före avbaning. Bakom träden till höger i bild skymtar de äldsta hotellbyggnaderna, uppförda i slutet av 1930-talet. Foto taget mot nordost av Robert Hernek.
Figur 4. Vy över Byfjorden med Uddevallabron i fonden. Bil-den är tagen på bergskrönet strax ovanför boplatsen. Foto ta-get mot väster av Robert Hernek.
Figur 6. Vy över bergspartiet strax väster om fornlämning Uddevalla 304. Boplatsen är belägen vid den vita stjärnan till höger. Längst ner till vänster ligger den södra infarten till Uddevalla, gamla Europaväg 6. Foto taget mot norr av Robert Hernek.
Figur 7. Vy över boplatsens södra del före avbaning. Vi kan tänka oss att strandkanten har legat ungefär i höjd med de två tallarna till vänster. Foto taget mot sydväst av Robert Hernek.
Hästepallarna i Uddevalla 9
FornlämningsmiljöFornlämningsbilden i och närmast kring Uddevalla stad domineras stort av boplatser från mesolitikum. Från senare förhistoriska tidsperioder finns få lämningar, ett exempel på detta är att de flesta av stadens många bergshöjder, såsom vid Bohusgården, saknar gravar. Spår från bronsålder och järnålder måste sökas lite längre västerut, i Herrestad och Forshälla socknar eller inåt land.
De äldsta boplatserna kring Uddevalla är belägna på ömse sidor om det sund, Uddevallasundet, som under tidigmesolitisk tid förband Vänern med Västerhavet. Sundet var då ett par kilometer brett och längs sundet finns spår i form av mäktiga snäckskalsbankar. Omkring år 9500 BP tillsluts sundet. Det finns emellertid många boplatser även på lägre nivåer, vilket visar att området kring Uddevalla var attraktivt också under senare delar av mesolitikum ( Kindgren 1997 ).
Detta framgår speciellt tydligt i bergsområdet kring Bohusgården ( figur 3 ). Här finns ett flertal boplatser som utifrån strandlinjen kan dateras till mellan och
senmesolitikum. Flera boplatser blev kända genom amatörarkeologen Algot Hansson som under en följd av år samlade in stenåldersföremål i området ( se även nedan ), men uppenbarligen inte från Uddevalla 304. Några boplatser, Uddevalla 49 :1, 49 :2 och 50, har förstörts i samband med husbyggnation. I sluttningen omedelbart söder om och kant i kant med Uddevalla 304 ligger Uddevalla 48 som delundersöktes år 2008 ( Hernek 2008 ). Någon kilometer längre söderut, vid Gustafsbergs ridhus, fanns under mesolitikum ett smalt sund, och på båda sidor om det ( forna ) sundet finns ytterligare ett antal boplatser ( figur 8 ).
Något kan också sägas om namnet Hästepallarna. Det finns fler exempel på berg med samma eller liknande namn, och det kan ha sitt ursprung i en tradition om att hästar som skulle avlivas störtades ned för bergsstup, eller att en häst har »ramlat« utför berget och slagit ihjäl sig. Berget Hästepall i Ljung socken ska ha fått sitt namn av att »en häst lär ha fallit utför branten ned i havet«. Efterleden »pall« betyder brant stupande berg och tycks endast förekomma i Bohuslän
Figur 8. Kartan visar förhållandet mellan land och hav under tidig mellanmesolitisk tid, med en havsnivå kring 45 meter över ha-vet. Boplatsen Uddevalla 304 har markerats speciellt. Kartan är tagen ur Kindgren 1997, och är något modifierad.
10 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
( Bengtsson 2008 :109 ). Enligt Kristina Bengtsson förefaller det dock inte troligt att ett berg har namngetts på grund av en enstaka olyckshändelse, utan tror sna
rare att det i åtminstone några fall rör sig om slaktplatser för hästar.
Figur 9. Utsnitt ur ekonomiska kartans blad O58 SV från 1936 med boplatsen Uddevalla 304 markerad. Den första hotellbyggna-den byggdes något senare och invigdes i juli 1939 ( jämför figur 5 ).
Hästepallarna i Uddevalla 11
Tidigare undersökningarUndersökningen av Uddevalla 304 är den första egentliga undersökning som har ägt rum inom Uddevalla tätort sedan 1935, då Uddevalla 33 undersöktes. Det var en mesolitisk boplats vid Stenbacken, belägen strax norr om dåvarande Bohusläns regemente. Någon grävning i egentlig mening företogs inte, men inom ett större område, beläget 46–39 meter över havet, gjordes en kartläggning av flintförekomster i området. Det kunde konstateras att det fanns tre skilda boplatsområden från såväl mellan som senmesolitisk tid ( Alin 1955 :290 ).
En hel del lösfynd har också dokumenterats vid Bohusgården. Amatörarkeologen Algot Hansson samlade under åren 1943–1956 in stenåldersföremål. Hanssons originalhandlingar finns i Bohusläns museums arkiv, och av dem framgår att flera fynd kan knytas till senmesolitikum, bland annat en lihultyxa och några »hyvelskrapor« ( egentligen handtagskärnor ). En av boplatserna, nummer 114 i Hanssons inventering, ska enligt fornminnesregistret ( FMIS ) motsvara Uddevalla 48. Ett
foto där Hansson har markerat fyndplatsen gör dock att vi ser att nummer 114 snarare överensstämmer med Uddevalla 87, som är belägen på en platå strax söder om den förra. Från den nu aktuella platsen Uddevalla 304 finns emellertid inga uppgifter i anteckningarna från Hanssons samlingar. Bland det insamlade materialet finns också en speciell trindyxa av någon bergart, med mycket kort skaft och en bred spadformig egg. Den är funnen bland bergen en bit öster om Hästepallarna ( Hernek 2005 :281 ).
I samband med ett stenåldersprojekt som genomfördes vid Bohusläns museum åren 1979–1980, kallat De första människorna i Bohuslän, provundersöktes en boplats vid Bohusgården, Uddevalla 89. Boplatsen ligger 50–55 meter över havet och var även markerad av Algot Hansson. Vid det här tillfället grävdes sex provgropar och i en påträffades närmare 150 flintor ( Cullberg m. fl. 1981 :49 ).
Inför upprättande av en detaljplan utförde Bohusläns museum 1991 en arkeologisk utredning ( Olsson
Figur 10. Bild från tidigt 1950-tal över Hästepallarna med Byfjorden och Herrestad i bakgrunden. Vägen är dåvarande rikstvåan, och platsen för 2012 års undersökning ligger inom det ljusa lilla området strax till höger om bildens mitt. Fotot hämtat från Bohus-läns museum ( bildnr UMFA 54565 ).
12 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
1997 ) av dels ett stort område söder om nyss nämnda hotellbyggnader, ned mot gamla E6 och dels ett bergsområde mellan höghusbebyggelsen i norr till bergsbranterna fram till gamla E6 i söder och sydost. Inför utredningen var fyra fornlämningar kända och utredeningen konstaterade då ytterligare två platser med boplatsindikationer. Innan något började byggas föreslogs det från museets sida att fyra områden skulle förundersökas. Uddevalla 304 låg då i ett anslutande område till Uddevalla 48.
I december 2001 utförde Bohusläns museum en kompletterande utredning av ett nytillkommet område i södra delen, på 55–75 meter över havet, men inga ytterligare boplatsindikationer påträffades. I samband med denna utredning föreslogs att ett skyddsområde skulle upprättas kring Uddevalla 89 som kom att ligga utanför den tilltänkta bebyggelsen ( Bohusläns museums arkiv ).
År 2003 gjordes arkeologiska förundersökningar i området ( Hernek 2004 ). Dessa omfattade de fyra områden som fastlagts vid utredningen 1991 ( Olsson 1997 ). Ett av områdena undersöktes inför att Hotell Bohusgården skulle utvidgas, och det är detta resultatet som ligger till grund för 2012 års undersökning. Under rubriken Bakgrund finns närmare detaljer om resultaten.
Med anledning av en elkabeldragning gjordes 1999 en så kallad antikvarisk kontroll vid Uddevalla 48, längs stigen mellan hotellet och rastplatsen vid gamla E6. Förutom slagen flinta påträffades en knappt decimeterdjup härd med skörbränd sten, Uddevalla 289 ( Ortman 1999 ). År 2008 var det åter aktuellt med schaktning i området, denna gång för en VAledning. Därför gjordes en förundersökning som berörde den östra delen av Uddevalla 48 ( figur 3 ). Jordlagren uppvisade här en karaktäristisk strandbildning. Förutom tre flintor, där den ena var en kniv, framkom inget av intresse. Den härd som är registrerad som Uddevalla 289 kunde inte återfinnas ( Hernek 2008 ).
Fornlämning Uddevalla 48 :1 är i praktiken borttagen utan föregående förundersökning. I samband med slutundersökningen 2012 grävdes också en ruta inom fornlämningen som visade sig vara fyndtom ( figur 11 ). Detta i kombination med de båda schaktningsövervakningarna i den östra delen visar att Uddevalla 48 inte kan ha innehållit speciellt många fynd. Därtill består fornlämningen till stor del av en uppstickande berghäll. Det rika fyndmaterial som enligt FMIS tidigare har hittats på platsen måste rimligtvis ha funnits
inom en annan yta, sannolikt en bit norr och nordost om Uddevalla 48.
MetodKunskapen inför undersökningen var begränsad till vad som hade framkommit i fem provgropar. Fornlämningen undersöktes med grävmaskin, samt genom rutgrävning och anläggningsgrävning. I syfte att närmare bestämma stratigrafin grävdes inledningsvis tre stycken provrutor om 0,5 gånger 0,5 meter. En av dessa är ruta R66 och de övriga två ligger inom de större rutorna R131 och R102. Därefter avlägsnades grästorven med hjälp av en mindre, larvgående grävmaskin. Inom en yta längst i söder banades jordlagren till undergrund Efter avbaning av grästorven grävdes sammanlagt 63 rutor om 1 gånger 1 meter. Den genomsläppliga sanden innebar att flintorna var lätta att observera och jorden behövde inte sållas.
Rutorna grävdes i två stick, där det översta sticket ( stick 1 ) var 0,10 meter tjockt. Syftet var att gräva lagervis, där översta sticket skulle motsvara lager 2 ( figur 16 och 17 ). Det var emellertid svårt att i plan urskilja de olika lagren, varför stickens tjocklek varierade något. Det maximala djupet för stick 1 uppgår emellertid till 0,10 meter.
Centralt genom undersökningsområdet dokumenterades en nordsydlig profil ( figur 15 och 16 ). Som en avslutande åtgärd undersöktes även profilbänken, varvid fynden knöts till aktuell meterruta. Beskrivningar av varje enskild ruta gjordes, men de redovisas inte i denna rapport. På dokumentationsblanketten finns uppgifter om när och vem som grävde rutorna, deras djup, lager, stenmängd, uppskattning av fyndmängd och skörbränd sten, och vanligtvis också en enkel skiss av grävda stick.
Inmätningar gjordes digitalt med totalstation och lagrades sedan i dokumentationsprogrammet ArcFDS. Foton togs med digitalkamera, och ritningar av profiler och anläggningar gjordes i skala 1 :20. Alla fynd från rutorna samlades in och dagbok fördes. Ett prov analyserades för vedart och ett annat för 14C. Arkivmaterialet förvaras på Bohusläns museum.
Hästepallarna i Uddevalla 13
ResultatUndersökta ytorBoplatsen var belägen i ett cirka tio meter smalt pass mellan berg och i princip avbanades hela ytan. Inom undersökningsytan fanns ett mindre antal trädstubbar och på själva krönet låg tre större, markfasta stenblock. I söder fanns också en svagt välvd bergsklack ( figur 12 ). Totalt banades en yta om 216 kvadratmeter. En yta längst i söder, kring bergsklacken, och en härd ( A103 ) banades till undergrund ( figur 15 ).
Vid själva undersökningen grävdes 63 rutor om 1 gånger 1 meter. Alla utom fem grävdes sammanhäng
ande, inom den fyndrikaste delen, det vill säga i sydsluttningen på ömse sidor om profilbänken ( figurerna 12 och 22 ). Dessutom grävdes en kvartsmeterstor ruta söder om slutundersökningsområdet, inom begränsningen för fornlämning Uddevalla 48 ( figur 11 ). Fyra anläggningar registrerades, men bara en kunde med säkerhet definieras som en anläggning : en härd belägen längst i söder, som daterades till vendeltid. Nedan följer en närmare beskrivning av vad som framkom.
Figur 11. Planen visar läget för en grävd ruta inom fornlämning Uddevalla 48 :1. Rutan var 0,60 gånger 0,45 meter stor. Under grästorv och 0,10 meter grå sand mötte arkeologerna brun, grusinblandad sand till ett djup av minst 0,25 meter. Inga fynd gjordes. Skala : 1 :400.
14 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
StratigrafiJordarten utgjordes av sand eller grusinblandad sand med varierande innehåll av sten. Undersökningsytan varierade såtillvida att den norra delen innehöll grusinblandad sand och var bemängd med sten av skiftande storlekar, medan den södra delen bestod av ren sand med bara enstaka stenar. Gränsen mellan de steniga och de sandiga partierna var tämligen distinkt ( figurerna 14, 15 och 29 ). Skillnaden bedöms vara naturlig, men delvis också ett resultat av att vissa ytor har rensats från sten.
Stratigrafin var tämligen okomplicerad. Överst fanns ett 0,10 meter tjockt lager med gräsfilt och mörkbrun,
humös jord. Därunder följde ett cirka 0,06 meter tjockt fyndförande lager av gråbrun finsand ( figurerna 16 och 17 ). Därunder mötte ett fyndförande lager som i den norra delen bestod av gråvit, grusinblandad sand och rikligt med sten. Gränsen var något diffus, men i den södra delen mötte brunflammig sand med enbart enstaka stenar. Här var sanden omväxlande ljusbrun, mellanbrun och ställvis även gråvit. Mot botten, där fynden upphörde, var lagret vanligtvis något mörkare och sanden mer homogent brun. Marken var överlag kraftigt urlakad. Det fanns inget träkol som ens kunde misstänkas vara från de många besök som gjordes under stenåldern.
Figur 12. Plan över undersökningsområdet med träd, stenar, grävda rutor med mera markerat. Skala : 1 :150.
Hästepallarna i Uddevalla 15
Figur 13. Vy över boplatsen Uddevalla 304. Bilden är tagen från hotellbyggnadens tak. I bakgrunden skymtar man den gamla bad-orten Gustafsberg. Foto taget mot sydväst av Robert Hernek.
Figur 14. Vy över området söder om krönet. På bilden ser man ganska tydligt gränsen mellan den steniga ytan i norr och den näs-tan stenfria, sandiga ytan i söder. Foto taget mot söder av Robert Hernek.
16 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
AnläggningarFyra anläggningar registrerades, men bara en var en anläggning i egentlig mening ( se tabell 1 ), härden A103, belägen längst i söder ( figur 15 ). Innan anläggningen undersöktes rensades en 2,0 gånger 2,5 meter ( öst–västlig ) stor yta omkring härden, till ett djup av 0,08 meter. Härden var 1,0 gånger 1,0 meter bred och 0,15 meter
djup. Fyllningen bestod av grå, sotig sand med inslag av skärvig, skörbränd sten och enstaka små bitar träkol ( figurerna 18 och 20 ). Härden kunde genom träkol från en ung stam av ek dateras till vendeltid, 1406±38 BP ( bilagorna 2 och 3 ). I härden och på dess yta påträffades 21 flintor varav ett litet, retuscherat spånfragment med brott och stickelslag ( F719 ).
Figur 15. Plan över undersökt område som visar anläggningar, grävda rutor, profilbänk samt två inmätta avbaningsfynd ( F1, F2 ). Skala : 1 :100.
Hästepallarna i Uddevalla 17
Anläggning A101 låg också i den södra delen och vi förmodade att den var en urlakad härd. Den utgjordes av en liten koncentration av skarpkantade stenar, 0,10–0,25 meter stora. Den frilades genom rutgrävning, men utgår från denna rapport då den saknade såväl djup som avgränsning. Anläggning A102 var en annan presumtiv härd. Den utgjordes av en 0,40 gånger 0,35 meter stor och 0,12 meter djup grop med fyllning av humös sand och en del stora träkolsbitar. Den bedömdes vara sentida och låg i anslutning till en rutten trädrot.
En fjärde anläggning var A162 : en koncentration av kvarts som låg intill en kvartsbemängd sten, den så kalllade kvartsstenen ( figurerna 15, 19 och 21 ). Det var en tät ansamling som låg inom en 0,30 gånger 0,25 meter stor yta, cirka 0,20 meter under nutida markyta. Den
Figur 16. Profilritning mot väster. Den stora markfasta stenen i norr är den så kallade kvartsstenen. Lagerbeteckningar : 1. grästorv med mörkbrun organisk jord, 2. gråbrun sand/finsand ( fyndförande ), 3. gråvit sand, rikligt med sten ( fyndförande ), 4. ljusbrun finsand ( botten ), 5. ljusbrun till brun, flammig sand med enbart enstaka sten ( fyndförande ), 6. som lager 5 men mer homogent och något mörkare ( botten ).
Figur 17. Bilden visar ett utsnitt av profilbänkens södra del. Måttstocken markerar profilen inom ruta R125 ( jfr figurerna 16 och 22 ). Foto taget mot väster av Robert Hernek.
Tabell 1. Anläggningar på Uddevalla 304
Anl Typ Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd Kommentar
101 Presumtiv härd 0,60x0,50 0Förmodad härd, en del skörbränd sten, ingen fyllning
I ruta Utgår
102 Grop, presumtiv härd 0,40x0,35 0,12 Humös sand med en del träkol 6 Flintor Recent, utgår
103 Härd 1,00x1,00 0,15Grå sotig sand m inslag av skör-bränd sten, enst.Träkol
21 FlintorDaterad: 1406±38 bp
162 Koncentration av kvarts 0,30x0,25 0,05Koncentration av kvarts invid kvartsstenen
Kvarts Ej nedgrävd
18 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
grävda rutan, R128, där anläggningen låg innehöll också rikligt med kvarts, men mera utspritt. Delar av kvartsen är troligen ett resultat av frostsprängning medan andra delar har knackats loss någon gång under historien.
FyndI anslutning till det övre torvlagret fanns en del sentida material såsom glas, porslin och fajans. Det mesta av detta låg kring de tre stora stenarna på krönet. I underliggande lager fanns inga recenta material. Sammanlagt har 6 985 fynd tagits till vara och de allra flesta, 97,8 procent, utgörs av flinta. Dock har bara ett representativt urval kvarts tillvaratagits ( F720 ). Nedan följer en redovisning av fynden, där ett urval fynd beskrivs närmare,
Figur 18. Bilden visar härden A103 i plan, belägen i den söd-ra delen av boplatsen. Härden är 14C-daterad till vendeltid. Stenarna till höger låg utanför anläggningen. Foto taget mot nordväst av Andreas Åhman.
Figur 20. Profilritning mot nordväst av härd A103. Härden hade en något oregelbunden form och var 1,0 gånger 1,0 meter bred och 0,15 meter djup. Fyllningen bestod av gråbrun sand med inslag av skörbränd sten ( se även figur 18 ).
Figur 19. Bilden visar en stor, jordfast sten på krönet. Ste-nen var bemängd med kvarts och invid den fanns rikligt med kvarts. Speciellt många fynd låg i en koncentration, A162, som på bilden har markerats med en streckad linje. Foto taget mot sydsydost av Robert Hernek.
Figur 21. Till vänster : bilden visar kvarts från ruta 128. Ru-tan grävdes invid en större sten med kvartsinslag ( se figurerna 15 och 19 ). De största bitarna är 7–8 centimeter långa. Foto taget av Robert Hernek.
Hästepallarna i Uddevalla 19
Antalet tillvaratagna flintor uppgår till 6 876, varav 692 stycken är splitter ( se tabell 2 ).
Då jorden inte har sållats anger mängden splitter snarare förekomst än faktiska tal. Sammantaget väger flintan 13,5 kilo. Flintmaterialet är allmänt sett mycket fragmenterat, men genomsnittsvikten för flintavfallet ( splitter oräknat ) är 1,9 gram/flinta. Genomsnittsvikten för avslagen är 2,1 gram/avslag, medan motsvarande vikt för övrigt slagen flinta är 1,7 gram/flinta. Den höga andelen bipolära kärnor visar också att flintan är hårt utnyttjad. Även uttjänta mikrospånkärnor har ibland använts bipolärt, och det finns flera exempel där mycket små noduler har använts som råämne.
men projektet har inte medgivit en utförligare redovisning av enskilda fyndkategorier.
FlintaMaterialet har i princip registrerats efter »Sorteringsschema för flinta« ( Andersson m. fl. 1978 ). I gruppen spån och mikrospån ingår dock bara exemplar som är en produkt av medveten spånproduktion. För mikrospånens del gäller att de har en högsta bredd på åtta millimeter, i annat fall hänförs de till kategorin spån. I princip har dock alla registrerade mikrospån blivit slagna ur mikrospånkärnor, där mer tillfälliga mikrospån har förts till kategorin avslag ( jfr Olsson m. fl. 2011 :13 ).
Figur 22. Plan över undersökningsområdet med grävda rutor och rut-ID markerade. Skala : 1 :150.
20 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Flintan är mestadels finkornig, vanligen med nyanser av grått : från mörkt grå till grå, gråvita eller brungrå flintor. En mindre andel har även nyanser av blått. En spånpilspets med bandad flinta är helt avvikande ( figur 24 ). En mindre andel är vitpatinerad, framförallt spån och spånfragment samt en hullingspets ( figur 23 ). Mycket av det vitpatinerade materialet kan antas representera den äldsta fasen på platsen. Det finns också ett tämligen stort inslag av glansig, tätkornig flinta. I fyndlistans kommentarsfält återkommer på flera ställen anmärkningen »neolitisk ?« och det beror i flera fall på flintans tätkorniga och höga kvalitet som avses. Det gäller ofta för neolitiska material men att på detta sätt datera flinta är inte möjligt. Svallade flintor förekommer men utgör en mycket liten andel.
När det gäller brända flintor är andelen som vanligt störst inom kategorin övrig slagen flinta. Här utgörs nästan en fjärdedel, 24 procent, av brända exemplar. Andelen brända flintor av avslagen är 7,3 procent ( tabell 2 ).
Bland de enskilda fynden finns en hullingspets, F695 ( figur 23 ). Den är vitpatinerad, 35 millimeter lång och 10 millimeter bred. Själva spetsen saknas, vilket är vanligt för denna typ av spetsar, bland hullingspetsarna i Balltorp/Mölndal 110 saknas spetsen hos 11 av totalt 16 spetsar ( Nordqvist 2000 :66 ). Därtill hittades här ytterligare ett litet fragment, möjligen kommer det från en hullingspets ( F346 ). Några lancetter eller andra mikroliter har inte identifierats, men kan eventuellt ingå bland de minsta spånfragmenten som har retusch.
Bara ett kärnredskap hittades, en kärnyxa ( F125 ), men bestämningen är osäker då den sekundärt har använts som kärna. Det påträffades också ett annat skivyxliknande redskap ( F603 ), något som brukar uppträda i enstaka exemplar på de flesta mesolitiska boplatser. Den kan beskrivas som en avlång, skivyxliknande skrapa som är kanthuggen längs långsidorna ( jfr Hernek 2005 :129 ). Det aktuella exemplaret är speciellt eftersom hela ovansidan har cortex.
Två borrar hittade. En är tillverkad av ett tjockt avslag där yttersta spetsen gått av ( F343 ), medan en är gjord av ett brett spån där enbart ena långsidan är retuscherad ( F410 ). Även vid förundersökningen hittade man en borrspets ( Hernek 2004 :10 ). Sjutton sticklar har identifierats, varav en dubbelstickel som möjligen är neolitisk ( F121 ). Samtliga sticklar är gjorda på avslag.
Det finns bara ett fåtal kärnor för spån och de förekommer enbart som fragment. Ett exempel är ett plattformsavslag ( F109 ) som härrör från en konisk kär
na. När det gäller mikrospånkärnor finns inga handtagskärnor eller fragment av sådana. Däremot hittades fyra kärnor som betecknas som kölformiga, alla funna inom en liten yta i södra delen ( F410, 494, 537 och 578 ). Ingen har dock kölskrapans typiska utformning. Mikrospånkärnorna är ensidiga, med en plattform, medan kärnorna påminner om handtagskärnor, men saknar plattform i botten samt att avspaltningarna konsekvent har överlappats ( jfr Olsson m. fl. 2011 :16, Hernek 2005 :129, Thorsberg i manus ). På figur 26 återfinns några små frontfragment av nämnda kärntyp. Av de andra kärnor som hittades är plattformskärnor ( med en plattform ) en stor grupp, men den största gruppen utgörs av små bipolära kärnor. I något fall har en uttjänt mikrospånkärna utnyttjats bipolärt.
I de tveklöst mellanneolitiska fynden ingår två spånpilspetsar ( F408 och 409 ), båda funna i ruta R120. De är av typ A och är sinsemellan identiska ( figur 24 ). Tången har propellerretusch, det vill säga att den är retuscherad både från ventral och dorsalsidan. Båda spetsarna har också en fin retusch längst fram på spetsens ena sida. Den ena spetsen ( F408 ) är 72 millimeter lång och den andra ( F409 ) är 0,5 millimeter kortare. Flintan skiljer sig dock i färgen, den ena spetsen är ljust grå medan den andra är grå med inslag av mörkgrå bandning.
Sannolikt neolitiska är också fyra tväreggade pilspetsar ( F20, 60, 270 och 407 ), alla tillverkade av avslag ( figur 25 ). Två av spetsarna är från rutorna R145 respektive R110 längst i nordväst. Spridda inom ytan finns också fem avslag med slipspår. Det rör sig i samtliga fall om små
Tabell 2. ( till höger ) : Sammanställning av flintan från Uddevalla 304
Figur 23. Det äldsta bestäm-bara föremålet från Uddevalla 304 är en vitpatinerad hullings-pets ( F695 ) funnen i ruta R150 i södra delen av boplatsen. Spet-sen är 35 millimeter lång och 10 millimeter bred. Spånets proxi-mala del ( slagbuleänden ) ligger vid spetsdelen. Foto taget av Robert Hernek.
Hästepallarna i Uddevalla 21
Typ Summa stick 1 stick 2 Anl
Redskap
Kärnyxa (f513) 1 1
Övrigt redskap, atypisk skivyxa (f603) 1 1
Hullingspets (f695 samt en osäker) 2 1 1
Tväreggad pilspets 4 2 2
Spånpilspets (408, 409) 2 2
Kniv 5 5
Borr/borrspets (343, 410) 2 1 1
Stickel 17 14 3
Spånskrapa, enkel spånskrapa 1 1
Spån med retusch 4 2 1 1
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa 10 6 4
Avslagsskrapa, övrig 3 1 2
Avslag med retusch 28 13 14 1
Avslag med inhak 8 5 3
Avslag med slipspår 5 3 2
Mikrospån med retusch 3 3
Spån och spånfragment 130 81 49
Mikrospån och mikrospånfragment 183 126 57
Kärnor
Cylindrisk kärna (f99, svårbestämd) 1 1
Mikrospånkärna, fragment 35 19 16
Mikrospånkärna med en plattform 22 14 8
Mikrospånkärna med två plattformar 1 1
Kölformig kärna 4 2 2
Plattformskärna med en plattform 38 24 14
Plattformskärna med två eller flera plattformar 2 2
Plattformskärna obestämd 7 4 3
Kärnfragment, plattformsavslag 8 4 4
Bipolär kärna 61 32 29
Övrig kärna 33 10 23
Avfall
Avslag, totalt 3502 2150 1341 11
Avslag, antal brända 258 173 83 2
Övrig slagen flinta, totalt 2061 1348 699 14
Övrig slagen flinta, antal brända 514 374 140
Splitter 692 556 136
Summa flinta exklusive splitter 6184 3876 2281 27
22 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
slipytor och bestämningen är inte i något fall fullkomligt säker.
BergartSammanlagt har 109 fynd av annan bergart än flinta samlats in. Bergarten har i fyndlistan delats in i kategorierna bergart, kvarts, kvartsit och sandsten. Huruvida något består av kvarts eller kvartsit är en subjektiv bedömning, men vi har betraktat den renare, finkornigare varianten av kvarts, som har en nästan fet yta, som kvartsit. I kategorin bergart ingår diabas och lersten/lerskiffer samt de hårdare bergarterna granit och gnejs, som ingår i sammanlagt fyra knackstenar ( figur 28 ). Samtliga yxor och 15 avslag är av diabas. Bara delar av kvartsmaterialet ( 40 bitar från ruta R128 ) har tillvaratagits. Detsamma gäller för lersten/kalkstensskiffer som förekom sparsamt – även där har några exempel samlats in ( F508 ).
Det finns sju stycken yxor varav två ( F1 och F2 ) hittades vid avbaningen. Sex av dem är trindyxor medan en är en lihultyxa ( figur 27 ). Det tresidiga tvärsnittet på den senare är dock inte ett resultat av att den helt igenom har bearbetats tresidigt. Istället förefaller det som om man har utnyttjat formen på en natursten. En av trindyxorna har också drag av lihultyxa ( F107 ).
Figur 24. Två intakta spånpilspetsar från ruta R120 ( F409 och F408 till höger ). Spetsarna är närmast helt identiska och den enda egentliga skillnaden är flintans kulör. Spetsarnas längd är 71 respektive 72 millimeter. Foto Jan Uddén.
Figur 25. Fyra stycken tväreggade pilspetsar, samtliga tillver-kade av avslag. Från vänster : F20, F60 ( notera slagbulan på mitten ), F 270 ( avbruten ) och F407 ( bränd och skadad vid eggen ). Foto Robert Hernek.
Figur 26. Bilden visar fyra frontfragment från ensidiga mik-rospånkärnor. Överst är F141 och 176 och de nedre F265 och 453. Fynd 141 är 25 millimeter hög. Foto taget av Robert Hernek.
Hästepallarna i Uddevalla 23
Tre fragment av slipstenar hittades. Två stycken ( F161 ) från ruta R134 har en konvex slipyta på två sidor. De har inte någon passning, men tycks härröra från samma slipsten ( figur 28 ). Därtill finns ett litet spjälkat fragment ( F46 ) från R138 längst i nordost. Även vid förundersökningen hittades en slipsten ( Hernek 2004 :9 ).
Ett föremål har klassificerats som sandstenskniv ( F381 ). Den är rundat rektangulär, 87 gånger 55 millimeter stor och 7 millimeter tjock med fint rundade sidokanter ( figur 27 ).
Kvarts måste ha varit lätt tillgänglig på platsen, då den fanns både på en större sten inom boplatsen ( figur 14 och 20 ) och i några mindre kvartsådrar strax väster om boplatsen. Spritt över ytan fanns också enstaka bitar skarpkantad kvarts, men det är osäkert om de har varit använda. Det fanns ingen koncentration av kvarts, eller ens någon ruta som innehöll påtagligt mycket kvarts, bortsett från rutorna R127 och R128 som låg invid själva »kvartsstenen« ( figur 19 och 21 ). Kvartsen förekom dock uteslutande vid stenens norra sida, den sida som var kvartsinblandad. Spritt över ytan fanns däremot en del skarpkantat kvartsit och
bland fynden återfinns avslag och en plattformskärna ( F678 ) av denna bergart.
DateringDen enda 14Canalysen från Uddevalla 304 härrör från en härd, A103 ( figur 18 och 20 ). Härden har genom träkol av ek daterats till vendeltid ( tabell 3 ), men inget i fyndmaterialet kan knytas till den perioden eller till
Tabell 3. Tillvaratagna fynd av kvarts och bergart från Uddevalla 304.
Figur 27. Fyra bergartsyxor och en tjock sandstenskniv från Uddevalla 304. Från vänster : trindyxa ( F2 ), trindyxa ( F531 ), trindyxa med drag av lihultyxa ( F189 ), lihultyxa ( F289 ) och en sandstenskniv ( F381 ). Foto Jan Uddén.
Typ Summa Stick 1 Stick 2 Övrigt
Trindyxa 6 3 1 2
Lihultyxa (f289) 1 1
Slipsten, fragment 3 1 2
Sandstenskniv (f381) 1 1
Knacksten (f24, 530) 2 2
Knacksten/amboltsten 2 2
Lersten (f419) 1 1
Kvartsit, slagen 38 20 18
Kvarts, antal tillvaratagna 40 40
Avslag, annan bergart 15 4 11
Summa bergart utom flinta 109 72 35 2
24 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
någon metalltid överhuvudtaget. Stenåldersmaterialet kan därmed bara dateras genom strandlinje och typologi. Det undersökta området låg 42,5–44 meter över havet, men att datera utifrån strandlinjen i Uddevallaområdet är vanskligt eftersom havsytan i mellersta Bohuslän har varit tämligen stillastående, vilket innebär att havsytan oscillerat inom ett snävt höjdintervall under tidsavsnittet 9000–6500 BP ( Påsse 2001 ). Som framgår nedan ger nivån ändå viss vägledning.
Det äldsta fyndmaterialet representeras av hullingspetsar, spån, spånfragment samt fragment av spånkärnor och/eller plattformsfragment. Fynden är typiska för mellanmesolitikum och klassisk sandarnakultur. En inte obetydlig del av detta material utgörs av vitpatinerade flintor. Hullingspetsen anses förekomma i både äldre och yngre sandarnakultur, men endast enstaka exemplar kan föras till den yngre fasen ( Nordqvist 2000 :168 ). Med hänsyn till boplatsens höjd, kring 43 meter över havet, bör detta äldsta material ligga inom perioden 8500–8300 BP. En näraliggande plats med hullingspetsar är Forshälla 371 vid Sundskogen. Den platsen låg kring 50 meter över havet och har daterats till 8700 BP eller runt 9600 BP kalibrerat ( Thorsberg 2012 :16 ).
En mellanmesolitisk boplats på motsvarande nivå som Uddevalla 304 är Herrestad 402. Den låg vid Östra Torp och undersöktes 2010 inför etableringen av Ikeas varuhus. Den boplatsen låg 41–43 meter över havet och innehöll
både mikroliter och hullingspetsar. Dateringarna för den ligger inom intervallet cirka 8500–8000 BP men tre dateringar faller inom perioden 8500–8400 BP ( Hernek 2012 samt Ytterberg i manus ). I materialet från Herrestad 402 ingår också avslag av både kvarts och kvartsit.
En annan plats värd att nämna är Stenbacken, Uddevalla 33, belägen nära regementsområdet. Det rör sig om ett större boplatsområde där man har samlat in ytfynd från olika ytor. Det högst belägna området och det som bedöms vara äldst ligger på 43–46 meter över havet, och här har man bland annat funnit en mikrolit, en kärnyxa, en spetsyxa, spånskrapor och tre fragment av handtagskärna ( Alin 1955 :292 ). Det finns dock skäl att misstänka att de sistnämna är mikrospånkärnor av samma typ som på Uddevalla 304. På lägre nivåer, 41–33 meter över havet, fanns totalt sett avsevärt färre fynd, men det fanns flera lihultyxor och handtagskärnorna där betecknas heller inte som fragment.
Huvuddelen av materialet från Uddevalla 304 kan på typologisk väg dateras till sandarnakulturens yngre faser. Det är också troligt att materialet har deponerats återkommande under en mycket lång tidsperiodmed utsträckning 8300–7200 BP. Materialet visar stor samstämmighet med fynden från Forshälla 185, som ligger rakt västerut och nästan inom synhåll från Bohusgården. Den boplatsen ligger kring 40 meter över havet och har daterats till 8200–8100 BP ( Hernek i
Figur 28. Till vänsterr två slipstensfragment, båda funna i ruta R134. Till höger är en 60 millimeter lång knacksten ( F400 ) med knackspår i ena änden och med två bredsidor. Foto taget av Robert Hernek.
Hästepallarna i Uddevalla 25
manus a ). En annan boplats på ungefär samma höjd och med liknande fyndmaterial är Forshälla 140, mer känd som Timmerås. Därifrån finns flera dateringar till 8300–8200 BP ( Hernek 2005 ). Motsvarande fyndmaterial har relativt nyligen även undersökts utanför Uddevallaområdet. Det gäller Tanum 1802 ( Hernek i manus b ) och Styrsö 117 på Brännö i Göteborgs skärgård ( Olsson m. fl. 2011 ).
Den senmesolitiska perioden är svagt representerad, vilket kan tyckas märkligt mot bakgrund av de många lihultyxor som tidigare har hittats i området ( se under rubriken Fornlämningsmiljö ). Här hittar vi en lihultyxa, medan såväl handtagskärnor som segmentknivar saknas. Dessutom saknas avslag i grönsten/diabas nästan helt. Den mest rimliga förklaringen till att lihultmaterial saknas är att stranden har förflyttats neråt och att det istället återfinns inom fornlämning Uddevalla 87, ett femtiotal meter längre söderut ( figur 3 ). En annan fråga är hur tillförlitligt det är att föra enskilda fynd av
lihultyxor enbart till senmesolitikum. Med tanke på att råämnet kan bestå av avlånga stenar i diabas, borde det finnas utrymme för en viss variation. Alin nämner också några yxfynd i Göteborgsområdet som han vill placera före transgressionsmaximum ( Alin 1955 :191 ).
Något problematiska ur dateringssynpunkt är fynden av fyra tväreggade pilspetsar. Dessa förekommer i slutet av senmesolitikum, den så kallade fas 4, cirka 5800/5700–5600 BP ( Glørstad 2004 :28 ). Under denna period förekommer varken lihultyxor eller handtagskärnor ( se även Solheim 2012 :82 ). Det är emellertid minst lika troligt att spetsarna från Bohusgården härrör från tidigneolitikum eller äldre mellanneolitikum. Säkert neolitiska fynd är däremot två spånpilspetsar, vilka kan dateras till yngre mellanneolitikum/gropkeramisk kultur. Fem flintavslag förefaller ha slipspår men det är inte helt säkerställt. Något fyndmaterial som kan föras till metalltid förekommer inte, men den enda härden som hittades har anlagts i vendeltid ( tabell 3 ).
Tabell 4. Utförd 14C-analys från Uddevalla 304 ( *kalibreringen efter Reimer et al. 2009, Oxcal v3.10 ).
Figur 29. Vy från undersökningen. Av bilden framgår den markanta gränsen mellan den steniga ytan i norr och den nästan sten-fria ytan i söder ( jfr figurerna 12 och 15 ). Foto taget mot sydväst av Robert Hernek.
Lab.nr Prov Material Proviniens Okalib. BP Kalib. BC, 1 sigma* Kalib. BC, 2 sigma*
Ua-44390Uddevalla 304:1
Träkol av ek Härd, A103 1406±38 610–660 AD 570–675 AD
26 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Publika insatserUndersökningen var ovanligt väl lämpad för publika insatser. Platsen ligger synnerligen vackert vid inloppet till Uddevalla och det är lätt att föreställa sig varför människorna under stenåldern valde just den platsen. Intill utgrävningen går en välbesökt promenadstig, och i vattenbrynet nedanför berget ligger strandpromenaden som har kommit att bli ett av stadens kännetecken. Mycket riktigt genomfördes också en ovanligt stor satsning på publik verksamhet. En enklare broschyr ( bilaga 4 ) framställdes, främst för spontanbesökare. Vid utgrävningsplatsen fanns också en enklare inplastad informationsskylt med texter och bilder. Visningar genomfördes för fyra skolklasser, årskurserna 3 och 4 från Sommarhemsskolan. Undersökningen uppmärksammades i tidningarna Bohusläningen och Uddevallaposten samt i en välbesökt blogg vid namn Uddevallabloggen.
Lördagen den 14 april genomförde rapportförfattaren och guiden Stefan Bergendahl en kombinerad visning och vandring för allmänheten. Först visades utgrävningen, och Hotell Bohusgården bjöd besökarna på kaffe och »stenåldersbulle«. Därefter genomfördes en guidad vandring till den gamla badorten Gustafsberg. Det har för övrigt också förts diskussioner om att presentera undersökningen på ett eller annat sätt i den nya hotellbyggnaden.
Slutsatser och tolkningBoplatsen Uddevalla 304 har ett blandat fyndmaterial från olika faser. Fynden är i huvudsak mellanmesolitiska, och två olika faser kan skönjas. Den äldsta fasen representeras av en hullingspets och vitpatinerade spånfragment med en uppskattad datering kring 8 500 BP.
Figur 30. Rapportförfattaren Robert Hernek berättar och visar föremål för en grupp fjärdeklassare från Sommarhemsskolan. Foto taget mot söder av Oscar Ortman.
Hästepallarna i Uddevalla 27
Det mesta av materialet tillhör yngre mellanmesolitikum, främst representerat av ensidiga mikrospånkärnor med dateringar inom perioden 8300–7200 BP. Senmesolitikum företräds sannolikt av en lihultyxa, men yxan kan också vara mellanmesolitisk. Andra typiska senmesolitiska artefakter saknas. Enstaka fynd visar att platsen utnyttjats även i neolitikum. Därtill finns en härd daterad till järnålder, cirka 600 e. Kr.
Flintmaterialet är allmänt sett mycket fragmenterat och det finns enstaka exempel på återbruk av flintan. Slutsatsen blir att platsen har utnyttjats återkommande under en mycket lång tidsperiod, men i huvudsak under den tidsrymd då den har legat helt nära stranden. Den vetenskapliga potentialen på platser av denna karaktär är trots allt begränsad. Blandade material, avsaknad av stratigrafier, anläggningar och daterbara kontexter gör det svårt att särskilja faserna och få några uppfattningar om hur boplatsen har varit organiserad. På sådana platser är det istället enskilda fynd eller enskilda fyndkontexter som kan vara av intresse. Nedan berörs i korthet två sådana aspekter från Uddevalla 304 : fyndet av två spånpilspetsar och det eventuella utnyttjandet av kvarts.
Ett offer ?En fråga är hur man ska bedöma fyndet av de två nästan identiska spånpilspetsar som hittades i ruta R120 ( figur 24 ). Förutom dessa två pilspetsar finns här bara enstaka fynd, som möjligen härrör från gropkeramisk kultur. Pilarna kan givetvis ha tappats men skulle också kunna vara rester av en grav. Då de låg strax under grästorven är detta dock inte troligt. Ett annat alternativ är att det rör sig om ett offer. Fynd från mellanneolitisk, gropkeramisk kultur på mesolitiska boplatser är en företeelse vi känner till från andra platser. Ett exempel kommer från boplatsen Tanum 1802 som undersöktes hösten 2001. Här fanns två mesolitiska boplatsområden, och inom det fyndrikaste området grävdes 36 kvadratmeterstora rutor. Inom en och samma ruta påträffades två stycken cylindriska kärnor, och även här saknades spån eller andra fynd som skulle kunna knytas till tidsperioden ( Hernek i manus b ). Ett annat och mera påtagligt exempel är från den mesolitiska boplatsen Torpum 1 i Haldens kommun. På boplatsen hittades en intakt tjocknackig flintyxa från yngre mellanneolitikum. Den hade placerats stående med eggen uppåt intill en berghäll. Bortsett från denna yxa fanns
inga indikationer på att det hade föregått aktiviteter i området senare än senmesolitikum ( Johansen 2003 :10 ).
Ytterligare exempel redovisas i en artikel där författaren menar att det förflutna, ända tillbaka till mesolitisk tid, har haft relevans för och inflytande på den gropkeramiska kulturen ( Hernek 2007 ). Utgångspunkten för diskussionen är vissa typer av fynd som har gjorts i västsvenska, mellanneolitiska kökkenmöddingar. Fynden utgörs bland annat av skifferspetsar och älghornsyxor – båda är föremål som i någon mening kan beskrivas som exotiska inslag. Om man väljer att betrakta den gropkeramiska kulturen som en social och ideologisk reaktion på trattbägarkulturen, kan dessa symboler ses som ett idealiserande av jägartillvaron, det vill säga det mesolitiska levnadssättet. Tanken som framförs är att de mesolitiska boplatserna associerades med ett mytiskt ursprung, förknippad med skapelseberättelser och förfädersdyrkan ( Hernek 2007 ).
Kvarts och kvartsitUddevalla 304 är också intressant i frågan om användningen av kvarts som råmaterial i västsvensk mesolitikum. Flintmaterialet är som sagt fragmenterat med enstaka exempel på återbruk. Därför kan man tänka sig att kvartsen har varit ett viktigt komplement. Av betydelse är att man på boplatsen har haft god tillgång till kvarts, på bergen strax väster om boplatsen finns ett flertal mindre, uppstickande kvartsgångar och därtill finns mycket kvarts på ytan av den största stenen inom boplatsen ( figurerna 14 och 22 ).
Omkring den del av stenen som hade kvartsinblandning noterade vi rikligt med kvarts ( figur 21 ). En del av denna kvarts kan vara resultat av frostsprängning, men det mesta har sannolikt knackats bort från stenen. När detta har ägt rum är dock en helt öppen fråga. Spritt över boplatsytan fanns däremot en del kvartsit som var uppenbart slagen. Av den sporadiska förekomsten kan man dra slutsatsen att kvartsit har utnyttjats ytterst sparsamt på denna plats. Ett liknande förhållande observerades vid den senmesolitiska boplatsen Ytterby 47 i södra Bohuslän, där en större kvartsåder fanns i direkt anslutning till boplatsen men kvartsen inte synes ha blivit utnyttjad ( Hernek 1995 ).
En mellanmesolitisk boplats där kvarts har utgjort ett visst inslag är Göteborg 66 vid Kallebäck. På en liten bergknalle på boplatsen finns en kvartsåder och kvarts påträffades i anläggningar som var mesolitiska.
28 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Huvuddelen av kvartsen bestod av små klumpar, inte tunna avslag. Kvartsen hade i huvudsak samma stratigrafiska utbredning som flintan, men med några viktiga undantag : Den uppträdde allra mest i stick 1 och den avtog betydligt i stick 3, vilket innebär att mest kvarts var från metalltid ( Ragnesten 2008 :44 ). Det finns emellertid en mesolitisk boplats som skiljer ut sig genom en hög andel kvartsitavslag : Håby 226, norr om Munkedal, som undersöktes 1999 ( Johansson 2001 ). Här dominerade kvartsiten i antal : 322 kvartsitavslag och 247 flintor. Glenn Johansson har utifrån denna boplats diskuterat förekomsten av kvarts och kvartsit på senmesolitiska boplatser, och menar att avslag av kvartsit förekommer regelbundet på bohuslänska boplatser. Det poängteras dock att det inte är helt säkert att kvartsiten och den mesolitiska flintan är samtida ( Johansson 2001 :14 ). Frågan om kvartsens betydelse är alltför stor för att behandlas här, men undersökningen har i alla fall lämnat ett litet bidrag till denna diskussion.
Resultat gentemot undersökningsplanenUndersökningen grundades på förundersökningens resultat, att Uddevalla 304 var en till största delen naturligt avgränsad boplats som täckte in en yta av cirka 150 kvadratmeter. Genom fynden daterades boplatsen till mellanmesolitikum och den förväntade tidsramen angavs vara 8300–7000 BP ( Hernek 2004 :10 ). I undersökningsplanen, daterad 20120312, anges att platsen är väl lämpad för att skapa en bild av boplatsens inre organisation och rimligtvis också dess funktion : »Fördelningen av fynden över undersökningsytan, avseende både mängd som innehåll, kommer att ha största betydelse för analysen och resultaten. Andra viktiga incitament i analysen är förekomsten av anläggningar eller olika slag av konstruktioner«.
Undersökningen visade att fornlämningens utbredning stämde väl överens med vad som angavs och den kunde likaså bekräfta lämningarnas ålder. Att jordlagren var fullkomligt urlakade, utan tillstymmelse till bevarat mesolitiskt kol, blev en liten missräkning ; den enda anläggningen var en härd från järnålder. En mindre avvikelse gäller antalet grävda rutor : vi grävde 63 kvadratmeter – mot förväntade 80 kvadratmeter – då det fyndförande lagret var något djupare än väntat. Metodiskt och tekniskt har undersökningen genomförts i enlighet med undersökningsplanen. De publika insatserna redovisas under en egen rubrik ovan.
Hästepallarna i Uddevalla 29
ReferenserLitteraturAlin, J. 1955. Förteckning över stenåldersboplatser i Norra Bohuslän. Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening. Göteborg.
Andersson, S., Svensson, K. R. & Wigforss, J. 1978. Sorteringsschema för flinta. Fynd-Rapporter. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar.
Bengtsson, K. 2008. Häst och härskare. Hästen i my-tologi, etnologi och arkeolog. Seminarieupplaga, Göteborgs universitet.
Cullberg, C., Kindgren, H., Olsson, K. & Overland, V. 1981. De första människorna i Bohuslän. Uddevalla/Bäve. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns Hembygdsförbund. Nr 1. Uddevalla.
Glørstad, H. 2004. Kronologiske resultater fra Svinesundprosjektet : Registrering og utgravning. I : Glørstad, H. (red.). Svinesundprosjektet Bind 4. Oppsummering av Svinesundprosjektet. Varia 57. Universitetets Oldsaksamling. Oslo.
Hernek, R. 1995. Boplatser från äldre stenålder i Rollsbo. Arkeologiska undersökningar av fornlämning 47, 95 och 185 i Ytterby socken, Kungälv. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1996 :2.
Hernek, R. 2004. Arkeologisk förundersökning. Bohus-gården 1 :23 och 1 :26, Raä 48 och 88 m. fl., Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2004 :9.
Hernek, R. 2005. Nytt ljus på Sandarnakulturen. Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän. GOTARC, Series B. Gothenburg Archaeological Theses No. 38. Coast to coast-books No. 14. Göteborgs Universitet. Institutionen för arkeologi 2005. Göteborg.
Hernek, R 2007. Sandhem. Presentation och tankar kring en nyfunnen kökkenmödding. I : Lönn, M. & Claesson, P. (red). Vistelser vid vatten. Gropkeramiska platser och kokgropar från brons- och järnålder. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska un
dersökningar och Bohusläns museum. Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar. Skrifter 69. Ödeshög.
Hernek, R. 2008. VA-ledningar över Bohusgården. Ar-keologisk förundersökning, Uddevalla 48 och Uddevalla 298, Bohusgården S :1, 1 :23, Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2008 :45.
Hernek, R. 2012. Förhistoriska boplatser vid Östra Torp. Arkeologisk förundersökning, Herrestad 178, 270, 400, 401 och 402, Herrestad-Torp 1 :3 m. fl. Herrestads socken, Udde-valla kommun. Bohusläns museum Rapport 2012 :34.
Hernek, R. i manus a. En boplats från äldre stenålder vid Uddevallas inlopp. Arkeologisk undersökning inom delar av Forshälla 185, Forshälla-Röd 2 :43, Forshälla socken, Uddevalla kommun, Bohuslän. Bohusläns museum Rapport.
Hernek, R. i manus b. Tanum 1802. I : Arkeologi norr om Gerumsälven. Arkeologiska undersökningar för väg E6 i Världsarv Tanum. Arkeologisk slutundersökning/teknisk rapport. Tanum 1802, 2211 och 2213, Hoghem 1 :11. Ta-num socken och kommun. Bohusläns museum Rapport.
Johansen, K. B. 2003. Torpum I – en boplass fra første del av Nøstvetfasen. I : Glørstad, H. (red.). Svinesundprosjektet Bind 2. Utgravninger avsluttet i 2002. Varia 55. Universitetets Oldsaksamling. Oslo.
Johansson, G. 2001. En handtagskärna, några mikrospån och hundratals kvartsitavslag. Kompletterande arkeologisk slutundersökning av fornlämning 226 i Håby. Bohuslän, Munkedals kommun, Håby socken, RAÄ 226. Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000 :46.
Kindgren, H. 1996. Reindeer or seals? Some Late Paleolithic sites in central Bohuslän. I : Larsson. L. (red.) The Earliest Settlement of Scandinavia and its relationship with neighbouring areas. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8°, No. 24. Lund.
Kindgren, H. 1997. Uddevalla före Uddevalla. Årsbok Bohuslän 1997. Bohusläns hembygdsförbund. Uddevalla.
30 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Lindman, G. 1990. Småskalig utvinning av kvarts. Några dalsländska exempel från Töftedalens socken. Västgöta-Dal 1989/90.
Nordqvist, B. 2000. Coastal Adaptions in the Mesolithic. A Study of coastal sites with organic remains from the Boreal and Atlantic periods in Western Sweden. GOTARC, Series B. Gothenburg Archaeological Theses. No 13. Göteborg University, Department of Archaeology.
Olsson, R. 1997. Arkeologisk utredning Bohusgården 1 :23 och 1 :26, Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 1997 :27.
Olsson, K., von der Luft, M. & Thorsberg, K. 2011. En mellanmesolitisk boplats på Brännö. Särskild under-sökning av Styrsö 117, Styrsö socken, Göteborgs kommun. Rio kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 113.
Ortman, O. 1999. Arkeologisk schaktkontroll Bohusgår-den 1 :26, Uddevalla-Bäve socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 1999 :65.
Påsse, T. 2001. An empirical model of glacio-isostatic mo-vements and shore level displacement in Fennoscandia. SKB R0141. Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co. Stockholm.
Ragnesten, U. 2008. Förromersk kultplats och en stenål-dershydda, Göteborg 66, Kallebäck, Kultplats och boplats, Slutundersökning 2007, Göteborgs kommun. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk rapport 2008 :1.
Solheim, S. 2012. Lokal praksis og fremmed opphav. Ar-beidsdeling, sosiale relasjoner og differensiering i østnorsk tidigneolitikum. Avhandling for graden Ph.d. Universitetet i Oslo.
Sørensen, M. 2006. Teknologiske traditioner i Maglemosekulturen. En diakron analyse af Maglemosekulturens flækeindustri. I : Valentin Eriksen, B. (red).
Stenalderstudie : Tidligt mesolitiske jægere og samlere i Sydskandinavien. Jysk Arkælogisk Selskabs Skrifter 55. Moesgaard.
Thorsberg, K. 2012. Forshälla 371; diversifierat mellan-mesolitikum i Sundskogen. Arkeologisk undersökning, Bo-huslän, Forshälla socken, Forshälla-Sund 1 :8, RAÄ 371. UV Rapport 2012 :39.
Thorsberg, K. i manus. Bedömning av flintan från Tanum 1802. Bilaga 8. I : Arkeologi norr om Gerumsälven. Arkeologiska undersökningar för väg E6 i Världsarv Tanum. Arkeologisk slutundersökning/teknisk rapport. Tanum 1802, 2211 och 2213, Hoghem 1 :11. Tanum socken och kommun. Bohusläns museum Rapport.
Ytterberg, N. i manus. Arkeologisk undersökning, Her-restad 402, Herrestad-Torp 1 :31. Herrestads socken, Udde-valla kommun. Bohusläns museum Rapport.
Övriga källorBohusläns museums arkiv
Yttrande 20010327 Angående förslag till detaljplan för Hotell Bohusgården och bostadsbebyggelse på Södra Bohusgården 1 :23, 1 :26 m. fl., Bäve socken, Uddevalla kommun. Bohuslän museum : Dnr. 45/01 K
Undersökningsplan avseende särskild undersökning av fornlämning RAÄ Uddevalla 304, Uddevalla kommun. Länsstyrelsens diarienummer 43110562012. Daterad 20120312.
Bengt Kristoffersson. Gammal boplats grävs ut. Hotellbygge ger oss kunskaper om stenåldern. Tidningen Uddevallaposten den 18 april 2012.
Agneta Källberg. De fyndar på sitt grävjobb. Tidningen Bohusläningen 14 april 2012.
Hästepallarna i Uddevalla 31
Tekniska och administrativa uppgifterLst dnr : 43110562012Västarvets dnr : VA 1652012 Västarvets pnr : 10808Fornlämningsnr : Uddevalla 304
Län : Västra Götalands länKommun : UddevallaSocken : UddevallaFastighet : Bohusgården 1 :26
Ek. karta : 8144Läge : X : 6468866 Y : 144681 Meter över havet 42–44Koordinatsystem : Sweref 99 TMHöjdsystem : RH 2000
Uppdragsgivare : Panorama Scandinavia ABAnsvarig institution : Bohusläns museumProjektledare : Robert Hernek, Västarvet/Bohusläns museumFältpersonal : Robert Hernek, Oscar Ortman, Johan Peterson, Delia Ní Chíobháin Enqvist ( alla Bohusläns museum ), Mats Hellgren och Andreas Åhman ( Lödöse museum ) samt praktikant Katarina Wolmebrant Konsulter : Ångströmslaboratoriet/Tandemlaboratoriet, Uppsala ( 14C ), Thomas Bartholin, Hamburg ( vedart ), Stene Entreprenad, Bergendahl folkbildning & turism.
Fältarbetstid : 20120330—20120423 Arkeologtimmar : 360Undersökt yta : 150 m2 Arkiv : Bohusläns museums arkiv ( UM29462 )
32 Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Bilagor Bilaga 1. Fyndlista
Bilaga 2. Vedanatomisk analys
Bilaga 3. 14C
Bilaga 4. Broschyr/flyer
Bilaga 1. FyndlistaFn
rRu
ta/
Anl
Lage
rM
ater
ial
Sako
rd_u
ndA
ntal
Vik
t (g
)Lä
ngd
(mm
)B
r (m
m)
Tjl
(mm
)Ko
mm
enta
r
11F
1Be
rgar
tTr
indy
xa1
avba
ning
sfyn
d, v
ittra
d, in
gen
eg. e
gg
21F
2Be
rgar
tTr
indy
xa1
avba
ning
sfyn
d, e
ggen
ska
dad
310
6st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag m
ed s
lipni
ng1
slip
yta
ca 1
5x4
mm
, någ
ot o
säke
r bes
t.
410
6st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ånkä
rna,
övr
. m-s
pånk
ärna
m. 1
pla
ttf.
117
,030
2023
23 m
m h
ög, k
rust
a i b
otte
n
510
6st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag6
13,0
610
6st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n4
6,0
1 br
änd
710
8st
ick
1Fl
inta
Bipo
lär k
ärna
13,
01,
8 m
m h
ög
810
8st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag8
21,0
1 m
ed g
lans
910
8st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n5
6,0
3 br
änd
1014
8st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag8
10,0
1 br
änd
1114
8st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n6
9,0
2 br
änd
1214
5st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ånkä
rna,
övr
. m-s
pånk
ärna
m. 1
pla
ttf.
13,
028
mm
hög
, sek
undä
rt re
tusc
hera
d
1314
5st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ånkä
rna,
frag
men
t av
m-s
pånk
ärna
11,
0lit
et fr
agm
ent
1414
5st
ick
1Fl
inta
Plat
tfor
msk
ärna
, övr
ig m
ed 1
pla
ttf.
110
,030
2312
påm
inne
r om
ski
vskr
apa
med
hög
retu
sch
1514
5st
ick
1Fl
inta
Plat
tfor
msk
ärna
, övr
. kär
na 2
el.
fler
a pl
attf
.1
17,0
1614
5st
ick
1Fl
inta
Spån
1m
ittfr
agm
ent,
12 m
m b
red
1714
5st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag49
117,
03
brän
d
1814
5st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n40
85,0
20 b
ränd
1914
5st
ick
1Fl
inta
Split
ter
10
2014
5st
ick
2Fl
inta
Tvär
egga
d sp
ets,
av
avsl
ag1
1,0
3012
egge
n sk
adad
2114
5st
ick
2Fl
inta
Mik
rosp
ånkä
rna,
frag
men
t av
m-s
pånk
ärna
11,
0lit
et fr
ontf
ragm
ent
2214
5st
ick
2Fl
inta
Avsl
ag7
6,0
1 br
änd
2314
5st
ick
2Fl
inta
Övr
ig s
lage
n5
3,0
3 br
änd
2410
1st
ick
1Be
rgar
tKn
acks
ten
195
,045
4230
en k
nack
yta
2510
1st
ick
1Fl
inta
Avsl
agss
krap
a, e
nkel
avs
lags
skra
pa1
5,0
3413
10fr
agm
ent,
segm
entk
nivs
likna
nde
2610
1st
ick
1Fl
inta
Kniv
17,
035
199
av t
jock
t av
slag
, tät
korn
ig fl
inta
, neo
litis
k?
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
2710
1st
ick
1Fl
inta
Avsl
agss
krap
a, e
nkel
avs
lags
skra
pa1
1,0
1815
5m
ycke
t lit
en s
krap
a
2810
1st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ån6
1 m
ittfr
agm
ent
2910
1st
ick
1Fl
inta
Bipo
lär k
ärna
14,
030
1311
30 h
ög
3010
1st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag41
115,
01
brän
d
3110
1st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n33
61,0
10 b
ränd
3210
1st
ick
1Fl
inta
Split
ter
15
3310
1st
ick
2Fl
inta
Avsl
ag2
2,0
3414
7st
ick
1Be
rgar
tKn
acks
ten
174
,048
3730
knac
kspå
r båd
a än
dar
3514
7st
ick
1Fl
inta
Stic
kel
11,
015
154
på a
vsla
g, h
ar ä
ven
retu
sche
r, vi
tpat
iner
ad
3614
7st
ick
1Fl
inta
Plat
tfor
msk
ärna
, övr
ig m
ed 1
pla
ttf.
17,
031
2014
3714
7st
ick
1Fl
inta
Plat
tfor
msk
ärna
, övr
. kär
na 2
el.
fler
a pl
attf
.1
17,0
4040
1540
mm
hög
, 2 m
otst
åend
e pf
, kas
sera
d pg
a fo
s-si
liser
ing
3814
7st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ån3
3914
7st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag28
91,0
1 br
änd
4014
7st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n5
10,0
<Nul
l>1
brän
d
4114
4st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag m
ed re
tusc
h1
10,0
3840
retu
sche
r båd
a si
doka
nter
na
4214
4st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag16
30,0
1 br
änd,
1 n
eolit
isk/
met
allti
d?
4314
4st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n10
27,0
4414
4st
ick
2Fl
inta
Spån
1di
stal
frag
men
t, sp
ån/m
ikro
spån
4514
4st
ick
2Fl
inta
Avsl
ag4
5,0
1 br
änd
4613
8st
ick
1Sa
nd-
sten
Slip
sten
18,
040
227
spjä
lkad
på
mitt
en?,
en
slip
yta?
4713
8st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ånkä
rna,
frag
men
t av
m-s
pånk
ärna
14,
0lit
et p
latt
form
sfra
gmen
t
4813
8st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ånkä
rna,
frag
men
t av
m-s
pånk
ärna
12,
5fr
ontf
ragm
ent
4913
8st
ick
1Fl
inta
Bipo
lär k
ärna
13,
022
mm
hög
, tät
korn
ig g
rå fl
inta
5013
8st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag10
25,0
2 br
änd,
1 n
eolit
isk?
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
5113
8st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n3
1,0
2 br
änd
5213
8st
ick
2Fl
inta
Spån
12,
011
11 m
m b
red,
brä
nd, p
roxi
mal
frag
men
t
5313
8st
ick
2Fl
inta
Mik
rosp
ån2
5413
8st
ick
2Fl
inta
Avsl
ag12
20,0
1 vi
tpat
iner
ad
5513
8st
ick
2Fl
inta
Övr
ig s
lage
n12
30,0
1 br
änd
5611
0st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag m
ed s
lipni
ng1
1,0
1210
4tr
olig
slip
yta,
ca
10x1
0 m
m
5711
0st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag25
52,0
3 br
änd
5811
0st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n26
33,0
9 br
änd
5911
0st
ick
1Fl
inta
Split
ter
8
6011
0st
ick
2Fl
inta
Tvär
egga
d sp
ets,
av
avsl
ag1
1,5
3012
5nä
got
mär
klig
, sla
gbul
a kv
ar lä
ngs
sido
kant
6111
0st
ick
2Fl
inta
Mik
rosp
ånkä
rna,
frag
men
t av
m-s
pånk
ärna
13,
0lit
et s
idof
ragm
ent,
spån
-m.s
pånk
ärna
, vitp
at.
6211
0st
ick
2Fl
inta
Bipo
lär k
ärna
13,
022
167
22 m
m h
ög
6311
0st
ick
2Fl
inta
Avsl
ag15
29,0
3 br
änd
6411
0st
ick
2Fl
inta
Övr
ig s
lage
n8
9,0
3 br
änd
6514
2st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag m
ed in
hak
110
,0
6614
2st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ån5
6714
2st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag62
134,
04
brän
d
6814
2st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n58
117,
024
brä
nd
6914
2st
ick
1Fl
inta
Split
ter
45
7014
2st
ick
1Be
rgar
tAv
slag
28,
0
7110
3st
ick
1Fl
inta
Plat
tfor
msk
ärna
, övr
ig m
ed 1
pla
ttf.
16,
0
7210
3st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ån m
ed re
tusc
h1
236
små
fina
retu
sche
r på
dela
r, di
stal
frag
men
t
7310
3st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ån3
ett
myc
ket
rakt
7410
3st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag43
129,
02
brän
d
7510
3st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n14
48,0
3 br
änd
7610
3st
ick
2Fl
inta
Avsl
agss
krap
a, ö
vr1
3,0
2520
frag
men
t
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
7710
3st
ick
2Fl
inta
Mik
rosp
ån1
7810
3st
ick
2Fl
inta
Avsl
ag5
11,0
1 br
änd
7910
3st
ick
2Fl
inta
Övr
ig s
lage
n4
15,0
8011
2st
ick
1Fl
inta
Plat
tfor
msk
ärna
, övr
ig m
ed 1
pla
ttf.
122
,0si
dofr
agm
ent,
50 m
m h
ög
8111
2st
ick
1Fl
inta
Bipo
lär k
ärna
14,
522
198
22 m
m h
ög
8211
2st
ick
1Fl
inta
Spån
4en
är 6
2 m
m lä
ngt,
1 m
ittfr
., 1
prox
fr.
8311
2st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ån1
prox
imal
frag
men
t
8411
2st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag46
88,0
2 br
änd,
2 n
eolit
isk/
met
allti
d?
8511
2st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n25
56,0
4 br
änd
8611
2st
ick
1Fl
inta
Split
ter
11
8711
2st
ick
2Kv
arts
itAv
slag
110
0,0
105
4027
egen
tlige
n en
kär
na
8811
2st
ick
2Fl
inta
Avsl
ag8
22,0
8911
4st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ånkä
rna,
övr
. m-s
pånk
ärna
m. 1
pla
ttf.
13,
0pl
attf
orm
sfra
gmen
t, pl
är 1
3 m
m b
red
9011
4st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag m
ed in
hak
113
,0av
sid
ofra
gm. p
latt
form
skär
na, t
ätko
rnig
flin
ta
9111
4st
ick
1Fl
inta
Spån
42,
5al
la m
ittfr
agm
ent,
10-1
5 m
m b
reda
9211
4st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ån1
195
9311
4st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag52
99,0
1 br
änd,
ev
mel
lanm
eso
+ ne
oliti
sk in
går
9411
4st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n25
59,0
1 br
änd
9511
4st
ick
1Fl
inta
Split
ter
19
9611
4st
ick
2Fl
inta
Mik
rosp
ånkä
rna,
övr
. m-s
pånk
ärna
m. 1
pla
ttf.
12,
528
mm
hög
, fro
ntfr
agm
ent
9711
4st
ick
2Fl
inta
Mik
rosp
ånkä
rna,
frag
men
t av
m-s
pånk
ärna
11,
0lit
et fr
ontf
ragm
ent,
ej h
andt
agsk
ärna
9811
4st
ick
2Fl
inta
Plat
tfor
msk
ärna
, övr
ig m
ed 1
pla
ttf.
18,
0en
sidi
g, t
ätko
rnig
flin
ta
9911
4st
ick
2Fl
inta
Plat
tfor
msk
ärna
, Cyl
ind.
kär
na m
. 2 m
otst
. Pl
attf
.1
2,0
4210
5in
gen
eg. c
ylin
der.,
eg
ett
spån
, ev.
bip
olär
kär
na
100
114
stic
k 2
Flin
taSp
ån1
11m
ittfr
agm
ent,
11 m
m b
red
101
114
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1727
,04
brän
d
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
102
114
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
911
,01
brän
d
103
113
stic
k 1
Flin
taAv
slag
sskr
apa,
enk
el a
vsla
gssk
rapa
110
,035
2513
har g
lans
på
vent
rals
idan
104
113
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2360
,03
brän
d, n
eolit
iska
finn
s
105
113
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1920
,08
brän
d
106
113
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r8
107
113
stic
k 1
Berg
art
Trin
dyxa
112
6,0
8641
25vi
ttra
d, m
ella
ntin
g tr
ind-
lihul
tyxa
, av
diab
as
108
113
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na1
3,0
2613
11ej
typ
isk,
jäm
för m
ed F
99
109
113
stic
k 2
Flin
taSp
ån2
prox
frag
men
t, 11
-12
mm
bre
d
110
113
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1748
,01
brän
d, 1
vitp
atin
erad
111
113
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1017
,05
brän
d
112
113
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r4
113
104
stic
k 1
Flin
taAv
slag
sskr
apa,
enk
el a
vsla
gssk
rapa
19,
532
2311
ev. f
ragm
ente
rad
114
104
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
2,0
1 br
änd,
2 p
rox,
1 m
ittfr
, 10-
12 m
m b
red
115
104
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
31
brän
d
116
104
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2548
,03
brän
d, n
eolit
iska
ingå
r
117
104
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2331
,010
brä
nd
118
104
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r14
119
104
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2340
,01
brän
d, m
inst
1 m
etal
lsla
gen
120
104
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1030
,02
brän
d
121
116
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
5,0
3725
5du
bbel
stic
kel p
å tu
nt a
vsla
g, n
eolit
isk?
122
116
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
11,
021
117
tätk
orni
g fl
inta
123
116
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,0
1715
7pl
attf
orm
sfra
gmen
t
124
116
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
7,5
4016
8m
örk
tätk
orni
g, n
eolit
isk?
125
116
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
61,0
5037
35ru
ndkä
rna,
myc
ket
oren
hete
r, tä
tkor
nig
126
116
stic
k 1
Flin
taAv
slag
4010
0,0
2 br
änd
127
116
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1813
0,0
4 br
änd
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
128
116
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r16
129
116
stic
k 2
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n3
20,0
1 ty
dlig
t av
slag
130
116
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
16,0
4025
20
131
116
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
31
trol
igen
från
han
dtag
skär
na
132
116
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2567
,01
brän
d, 1
med
face
tter
ad p
latt
form
133
116
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
612
,01
brän
d
134
122
stic
k 1
Flin
taKn
iv1
1,4
2013
5av
brut
en, 1
3 m
m b
red
135
122
stic
k 1
Flin
taAv
slag
sskr
apa,
enk
el a
vsla
gssk
rapa
112
,029
2816
hög
rets
uch,
myc
ket
krus
ta
136
122
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
14,0
2923
17en
sidi
g, t
afflig
pga
ore
nhet
er i
flin
tan
137
122
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
6he
la o
ch fr
agm
ent
138
122
stic
k 1
Flin
taAv
slag
4191
,03
brän
d, n
eolit
iska
finn
s
139
122
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1220
,04
brän
d
140
122
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r10
141
122
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1,0
2515
fron
tfra
gmen
t, bo
tten
av
kärn
an
142
122
stic
k 2
Flin
taSp
ån1
9eg
ett
mik
rosp
ån
143
122
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na1
5,0
3015
11en
sidi
g, 3
0 m
m h
ög, e
g. s
tötk
ansk
ärna
144
122
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2869
,02
brän
d
145
122
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1754
,01
brän
d
146
121
stic
k 1
Flin
taSp
ån2
mitt
frag
men
t
147
121
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
1
148
121
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2238
,03
brän
d, n
eolit
iska
finn
s
149
121
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2230
,04
brän
d
150
121
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r5
151
121
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,0
plat
tfor
msf
ragm
ent
152
121
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1,0
fron
tfra
gmen
t, br
änd
153
121
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
3al
la ra
ka
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
154
121
stic
k 2
Flin
taAv
slag
3060
,03
brän
d
155
121
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2139
,04
brän
d
156
134
stic
k 1
Flin
taAv
slag
sskr
apa,
övr
11,
012
18se
kund
ära
ret.
på v
itpat
. mes
ospå
n, n
eolit
ikum
?
157
134
stic
k 1
Flin
taSp
ån2
prox
imal
frag
men
t, 1
från
cyl
inde
rkär
na?
158
134
stic
k 1
Flin
taAv
slag
1850
,01
brän
d
159
134
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1134
,03
brän
d
160
134
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r9
161
134
stic
k 2
Sand
-st
enSl
ipst
en2
312,
095
6520
konv
ex s
lipyt
a bå
da s
idor
, sam
ma
men
ej p
ass-
ning
162
134
stic
k 2
Berg
art
Avsl
ag2
48,0
trol
igen
lers
kiff
er
163
134
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
slip
ning
14,
030
1410
yxfr
agm
ent,
en s
lipad
yta
, ej h
elt
säke
rstä
lld
164
134
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na1
3,0
22 m
m h
ög, u
rspr
ungl
igen
en
plat
tfor
msk
ärna
165
134
stic
k 2
Flin
taSp
ån3
3,0
1 br
änd,
frag
men
t
166
134
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2110
5,0
2 br
änd
167
134
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1738
,02
brän
d
168
119
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
4,0
2513
10en
sidi
g, n
eolit
isk?
169
119
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
13,0
2624
16ru
ndkä
rna
170
119
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
181
prox
imal
fr. (
vitp
at),
2 m
ittfr
. en
18 m
m b
red
171
119
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
6
172
119
stic
k 1
Flin
taAv
slag
5270
,03
brän
d
173
119
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2924
,07
brän
d
174
119
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r33
175
119
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na1
4,5
2818
8
176
119
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,0
fron
tfra
gmen
t, tr
olig
en e
nsid
ig k
ärna
177
119
stic
k 2
Flin
taSp
ån4
alla
mitt
frag
men
t, 10
-17
mm
bre
da
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
178
119
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
132
7
179
119
stic
k 2
Flin
taAv
slag
5898
,01
brän
d
180
119
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
3458
,04
brän
d
181
119
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r13
182
107
stic
k 1
Flin
taKn
iv1
2,0
3213
5av
spå
nlik
nand
e av
slag
, tät
korn
ig fl
inta
183
107
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
3
184
107
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2655
,02
brän
d
185
107
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1923
,06
brän
d
186
107
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
1di
stal
frag
men
t
187
107
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1229
,01
brän
d
188
107
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
810
,01
brän
d
189
130
stic
k 1
Berg
art
Trin
dyxa
120
2,0
9746
37vi
ttra
d m
en s
lipad
, någ
ot 3
-sid
ig, d
rag
av li
hult-
yxa
190
130
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
10,0
3020
15en
sidi
g, t
ydlig
t sv
alla
d, e
j köl
, 20
mm
hög
191
130
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1,0
1215
8lit
et fr
ontf
ragm
ent
192
130
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
2 m
ittfr
., 1
vitp
at.,
1 tä
tkor
nig
193
130
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
1fr
agm
ent
194
130
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3486
,01
brän
d
195
130
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1726
,06
brän
d
196
130
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r9
197
130
stic
k 2
Flin
taSp
ån2
prox
- och
dis
talfr
.
198
130
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1118
,02
brän
d
199
130
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
620
,01
brän
d
200
137
stic
k 1
Flin
taKn
iv1
10,0
4018
9tjo
ckt
spån
likn.
avs
lag,
två
del
ar, g
lans
, sla
gbul
a
201
137
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
15,
024
248
eg. s
tötk
antk
ärna
med
retu
sch
202
137
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
med
retu
sch
123
5vi
tpat
. och
sva
llad,
hög
st o
säke
r bes
täm
ning
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
203
137
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
4al
la ra
ka fr
agm
ent
204
137
stic
k 1
Flin
taAv
slag
4388
,08
brän
d
205
137
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2429
,014
brä
nd
206
137
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r7
207
137
stic
k 2
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n1
141,
010
050
35ex
empe
l, tr
olig
en s
lage
n, ro
safä
rgad
e in
slag
208
137
stic
k 2
Flin
taAv
slag
sskr
apa,
enk
el a
vsla
gssk
rapa
112
,033
1713
myc
ket
hög
retu
sch
209
137
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
9,0
2323
mm
hög
, hår
t ut
nytt
jad
210
137
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1,5
plat
tfor
msa
vsla
g fö
r spå
n-/m
ikro
spån
kärn
a
211
137
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na1
2,0
2711
827
mm
hög
212
137
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2332
,04
brän
d
213
137
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1018
,04
brän
d
214
137
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r6
215
124
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
9,0
2322
16en
sidi
g, v
itpat
iner
ad 2
3 m
m h
ög
216
124
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
3,0
på a
vsla
g
217
124
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
83,0
4543
35f.a
. en
öppn
ad n
odul
218
124
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
125
5
219
124
stic
k 1
Flin
taAv
slag
4275
,03
brän
d
220
124
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
3135
,03
brän
d
221
124
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r12
222
124
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
13,0
3820
12en
sidi
g
223
124
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
15,0
3125
20
224
124
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
31
brän
d
225
124
stic
k 2
Flin
taAv
slag
3145
,02
brän
d
226
124
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1964
,04
brän
d
227
124
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r15
228
105
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,0
plat
tfor
msf
ragm
ent
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
229
105
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
230
105
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
2
231
105
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3781
,03
brän
d
232
105
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2244
,05
brän
d
233
105
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
38,0
4321
3131
hög
, lik
han
dtag
skär
na, s
akna
r utp
rägl
ad k
öl
234
105
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
8,0
2722
10
235
105
stic
k 2
Flin
taAv
slag
953
,0
236
105
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
415
,0
237
115
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
2,5
2717
7på
avs
lag
238
115
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
117
,052
3012
seku
ndär
retu
sche
ring,
åte
rbru
k
239
115
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
11,0
3532
8si
dofr
agm
ent,
eg. e
tt a
vsla
g
240
115
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
10,0
2619
15en
sidi
g
241
115
stic
k 1
Flin
taSp
ån2
mitt
frag
m. 1
2 oc
h 14
mm
bre
da
242
115
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2657
,01
brän
d
243
115
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1413
,05
brän
d
244
115
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r8
245
115
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
3ra
ka (=
utan
böj
ning
)
246
115
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1335
,0
247
115
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
67,
03
brän
d
248
139
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,0
frag
men
t fr
ån b
otte
n av
kär
nan
249
139
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
frag
men
t
250
139
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
125
8
251
139
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2956
,01
brän
d
252
139
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1116
,03
brän
d
253
139
stic
k 2
Flin
taSt
icke
l1
3,5
2218
8på
avs
lag
254
139
stic
k 2
Flin
taKä
rnfr
agm
ent,
plat
tfor
msa
vsla
g1
3,0
spån
kärn
a, p
latt
form
savs
lag,
vitp
atin
erad
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
255
139
stic
k 2
Flin
taSp
ån2
1 m
ittfr
, 18
mm
bre
d
256
139
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
41
vitp
at. m
ed a
vsik
tligt
bro
tt +
ev.
retu
sche
r
257
139
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1941
,01
brän
d
258
139
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1015
,03
brän
d
259
140
stic
k 1
Flin
taAv
slag
sskr
apa,
enk
el a
vsla
gssk
rapa
17,
035
208
kniv
likna
nde,
hög
retu
sch,
sla
gbul
a av
lägs
nad
260
140
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
4,0
3212
11
261
140
stic
k 1
Flin
taSp
ån5
6,0
frag
men
t, 2
neol
itisk
a?
262
140
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3470
,01
brän
d
263
140
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1750
,04
brän
d
264
140
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r9
265
140
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1513
2fr
ontf
ragm
ent
266
140
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1136
,0
267
140
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
410
,0
268
117
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
5,0
2218
1515
hög
, ens
idig
269
117
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,5
sido
frag
men
t av
spå
n- m
spån
kärn
a, v
itpat
.
270
117
stic
k 1
Flin
taTv
äreg
gad
spet
s, a
v av
slag
11,
0en
retu
sche
rad
sida
, hög
st o
säke
r bes
täm
ning
271
117
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na2
9,0
1 br
änd,
28
och
30 m
m h
ög
272
117
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
14,0
3330
13
273
117
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
mitt
frag
men
t
274
117
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
8
275
117
stic
k 1
Flin
taAv
slag
6313
0,0
10 b
ränd
276
117
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
4571
,015
brä
nd
277
117
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r28
278
117
stic
k 2
Flin
taSt
icke
l1
2,5
3113
5på
avs
lag
279
117
stic
k 2
Flin
taSp
ån3
mitt
frag
men
t
280
117
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
2
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
281
117
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2582
,01
brän
d
282
117
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1327
,04
brän
d
283
111
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
1
284
111
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
11,
014
134
285
111
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
51
brän
d
286
111
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3978
,0
287
111
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1722
,03
brän
d
288
111
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r6
289
111
stic
k 2
Berg
art
Lihu
ltyxa
118
6,0
111
4430
egg
skad
ad, v
älsl
ipad
rygg
290
111
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
5,0
2218
1522
mm
hög
291
111
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
4
292
111
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2564
,01
brän
d
293
111
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1011
,03
brän
d
294
123
stic
k 1
Flin
taKn
iv1
4,0
3716
6gr
ova
retu
sche
r, sl
agbu
la a
vläg
snad
295
123
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
3,0
2812
828
mm
hög
, sny
ggt
exem
plar
296
123
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
2 vi
tpat
iner
ade,
1 li
tet
mitt
frag
men
t
297
123
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
1
298
123
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3670
,01
brän
d
299
123
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1320
,05
brän
d
300
123
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r14
301
123
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 2 p
latt
f.1
24,0
3227
23tv
åpol
ig, l
ätt
sval
lad,
av
liten
nod
ul, m
gt k
rust
a
302
123
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
3,5
frag
men
t
303
123
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
inha
k1
2,0
19 m
m b
red,
två
inha
k
304
123
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
16,0
4522
17
305
123
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
125
,055
4511
306
123
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2036
,01
brän
d
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
307
123
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1341
,03
brän
d
308
133
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
1,5
på a
vsla
g, fi
nkro
nig,
ngt
osä
ker b
estä
mni
ng
309
133
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
5,0
2320
1120
mm
hög
310
133
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
1 br
änd,
1 e
g. e
tt m
ikro
spån
311
133
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
41
brän
d
312
133
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2965
,02
brän
d
313
133
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2329
,05
brän
d
314
133
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
8,0
2020
17en
sidi
g, 2
0 m
m h
ög
315
133
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na2
9,0
21 o
ch 3
1 m
m h
ög
316
133
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
1
317
133
stic
k 2
Flin
taAv
slag
3284
,01
vitp
atin
erad
med
nyt
t br
ott
(åte
rbru
k)
318
133
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1218
,01
brän
d
319
135
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
15,0
4131
13st
icke
lsla
g på
sva
llat
pat.
avsl
ag (å
terb
ruk)
320
135
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
inha
k1
2,0
321
135
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
3,0
2518
825
mm
hög
322
135
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
21
vitp
atin
erad
323
135
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3753
,03
brän
d
324
135
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2231
,05
brän
d
325
135
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r11
326
135
stic
k 2
Flin
taH
ullin
gspe
ts1
1312
litet
frag
m.,
ret.
båda
lång
sido
r, os
äker
bes
t.
327
135
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
inha
k1
6,0
2422
11
328
135
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
3,5
frag
men
t, bo
tten
av
kärn
an
329
135
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
13,0
3529
25m
ycke
t kr
usta
330
135
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
1
331
135
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2914
0,0
1 br
änd
332
135
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1428
,01
brän
d
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
333
155
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,0
bott
en +
sid
ofra
gmen
t, 12
mm
hög
334
155
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
21,0
3922
1818
mm
hög
335
155
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
7,0
<Nul
l><N
ull>
<Nul
l>
336
155
stic
k 1
Flin
taSp
ån1
frag
m 1
4 m
m b
red
337
155
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
25,
6 m
m b
red,
raka
, ej h
t-kä
rna
338
155
stic
k 1
Flin
taAv
slag
6510
1,0
13 b
ränd
, 1 s
valla
d, 1
neo
litis
k?
339
155
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
3142
,06
brän
d
340
155
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r27
341
155
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
12,
026
124
frag
men
t
342
155
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
13,
030
224
343
155
stic
k 2
Flin
taBo
rrsp
ets
14,
542
168
av a
vsla
g, re
t. på
båd
a si
dor
344
155
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
6,5
2820
1228
mm
hög
, sek
anv
som
bip
olär
kär
na
345
155
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na3
9,0
22, 2
4 oc
h 25
mm
hög
346
155
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.2
100,
0av
sm
å no
dule
r, m
ycke
t kr
usta
347
155
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
7,5
348
155
stic
k 2
Flin
taSp
ån2
frag
m, 1
brä
nd, 1
m e
v. re
tusc
her,
(hul
ling?
)
349
155
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
1ra
k, 7
mm
bre
d
350
155
stic
k 2
Flin
taAv
slag
6116
2,0
7 br
änd
351
155
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2156
,02
brän
d
352
155
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r4
353
159
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
35,0
ensi
dig
354
159
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
1,5
2114
421
mm
hög
355
159
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
3ra
ka, e
j frå
n ht
-kär
na
356
159
stic
k 1
Flin
taAv
slag
4244
,03
brän
d
357
159
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2737
,07
brän
d
358
159
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r22
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
359
159
stic
k 2
Kvar
tsit
Avsl
ag1
6,0
2832
6
360
159
stic
k 2
Flin
taAv
slag
sskr
apa,
enk
el a
vsla
gssk
rapa
19,
040
326
361
159
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.2
11,0
5, 6
gra
m
362
159
stic
k 2
Flin
taKä
rnfr
agm
ent,
plat
tfor
msa
vsla
g1
2,0
halv
t pl
attf
orm
savs
lag
363
159
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
2ra
ka
364
159
stic
k 2
Flin
taAv
slag
6316
5,0
1 br
änd
365
159
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
4878
,07
brän
d
366
159
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r19
367
131
stic
k 1
Kvar
tsit
Avsl
ag3
4,0
368
131
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, o
best
.1
8,0
sönd
ersp
ruck
en
369
131
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, o
best
.1
plat
tfor
msf
ragm
ent
370
131
stic
k 1
Flin
taSp
ån1
frag
men
t, 11
mm
bre
d
371
131
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
31
brän
d
372
131
stic
k 1
Flin
taAv
slag
7112
8,0
8 br
änd
373
131
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
6376
,017
brä
nd
374
131
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r25
375
131
stic
k 2
Flin
taAv
slag
sskr
apa,
enk
el a
vsla
gssk
rapa
15,
022
298
22 m
m lå
ng
376
131
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
125
104
spån
likna
nde
avsl
ag
377
131
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na2
18,0
378
131
stic
k 2
Flin
taAv
slag
3044
,02
brän
d
379
131
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2226
,05
brän
d
380
131
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r7
381
109
stic
k 1
Sand
-st
enSa
ndst
ensk
niv
160
,087
557
runt
rekt
angu
lär,
ngt
osäk
er b
estä
mni
ng
382
109
stic
k 1
Flin
taKä
rnfr
agm
ent,
plat
tfor
msa
vsla
g1
7,0
3526
10sp
ånkä
rna,
kon
isk
kärn
a
383
109
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
19,0
4323
1818
mm
hög
, lik
ht-
kärn
a m
en u
tan
köl
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
384
109
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
med
retu
sch
118
7re
t en
sid
a d
ista
ldel
en, v
itpat
iner
at
385
109
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
kär
na2
12,0
6, 6
gra
m, d
elvi
s st
ötka
ntsk
ärna
386
109
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3212
5,0
3 br
änd
387
109
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2020
,03
brän
d
388
109
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r3
389
109
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
12,
022
126
ev p
å pf
-fra
gmen
t m
spån
kärn
a
390
109
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na3
22,0
2,6,
14
gram
, 1 e
v fr
agm
msp
ånkä
rna
391
109
stic
k 2
Flin
taKä
rnfr
agm
ent,
plat
tfor
msa
vsla
g1
9,0
4232
7pl
attf
orm
sfra
gmen
t
392
109
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na1
2,5
2714
727
mm
hög
393
109
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
1vi
tpat
iner
at, r
akt,
8 m
m b
red
394
109
stic
k 2
Flin
taAv
slag
3195
,01
brän
d
395
109
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2127
,03
brän
d
396
102
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na2
4,0
22, 3
6 m
m h
ög, s
idof
ragm
ent
397
102
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
2ra
ka
398
102
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3054
,02
brän
d
399
102
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2945
,010
brä
nd
400
102
stic
k 2
Berg
art
Knac
kste
n1
100,
060
4425
ambo
lt-/k
nack
sten
, kna
ck i
ända
r + b
reds
idor
401
102
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, k
ölfo
rmig
m. 1
pla
ttf.
118
,047
2317
402
102
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na2
73,0
nodu
ler m
ed e
nsta
ka a
vspa
ltnin
gar
403
102
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
12,
022
177
frag
men
t av
avs
lag
404
102
stic
k 2
Flin
taSp
ån1
trol
igen
sid
ofra
gmen
t m
spån
kärn
a
405
102
stic
k 2
Flin
taAv
slag
3612
0,0
2 br
änd
406
102
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2638
,01
brän
d
407
120
stic
k 1
Flin
taTv
äreg
gad
spet
s, a
v av
slag
120
15kr
aftig
t br
änd,
egg
sak
nas
408
120
stic
k 1
Flin
taSp
ånpi
lspe
ts, t
yp A
14,
272
135
prop
elle
rret
usch
, på
avb.
Yta
n, g
råvi
t
409
120
stic
k 1
Flin
taSp
ånpi
lspe
ts, t
yp A
13,
871
135
prop
elle
rret
., fr
ån ru
tans
s. d
el, b
anda
d fl
inta
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
410
120
stic
k 1
Flin
taBo
rrsp
ets
13,
032
184
spån
borr
, bar
a en
a lå
ngsi
dan
är re
t.
411
120
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
9,0
2321
19ur
spru
nglig
en k
onis
k kä
rna?
412
120
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na2
5,0
22 o
ch 2
2 m
m h
ög
413
120
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
frag
men
t, 9,
15
och
15 m
m b
red
414
120
stic
k 1
Flin
taAv
slag
4211
8,0
4 br
änd
415
120
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2488
,05
brän
d
416
120
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na1
2,0
1915
619
mm
hög
417
120
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1353
,0
418
120
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
515
,02
brän
d
419
118
stic
k 1
Berg
art
Övr
ig s
lage
n1
200,
0le
rste
n, e
v m
rist
ning
men
hög
st o
säke
rt
420
118
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
1,5
2314
4av
avs
lag,
sm
å re
tusc
her v
id s
ticke
lsla
get
421
118
stic
k 1
Berg
art
Avsl
ag1
3,0
flin
tlikn
ande
ber
gart
422
118
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
11,0
rest
av
spån
kärn
a?
423
118
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
2,5
20 m
m h
ög
424
118
stic
k 1
Flin
taSp
ån1
425
118
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
2et
t fr
agm
ent
426
118
stic
k 1
Flin
taAv
slag
4671
,05
brän
d
427
118
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
3456
,011
brä
nd
428
118
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r8
429
118
stic
k 1
Flin
taKä
rnfr
agm
ent,
plat
tfor
msa
vsla
g1
3,5
2322
8pl
attf
orm
sfra
gmen
t sp
ån-/
msp
ånkä
rna
430
118
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
10,
515
134
litet
frag
men
t
431
118
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na2
7,5
17 o
ch 2
5 m
m h
ög
432
118
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1525
,0
433
118
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
615
,01
brän
d
434
156
stic
k 1
Flin
taKä
rnfr
agm
ent,
plat
tfor
msa
vsla
g2
17,0
31x3
0, 3
0x29
, till
spå
n-/m
spån
kärn
a
435
156
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na2
10,5
25 o
ch 2
5 m
m h
ög
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
436
156
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
13,0
3026
15en
sidi
g, b
ränd
437
156
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
1fr
agm
ent
438
156
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2029
,01
brän
d
439
156
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1419
,07
brän
d
440
156
stic
k 2
Berg
art
Avsl
ag1
36,0
7047
8m
ed re
tusc
h, e
n sk
äran
de e
gg
441
156
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
2
442
156
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1316
,02
brän
d
443
156
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
49,
01
brän
d
444
157
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
4,0
278
1717
mm
hög
, myc
ket
hårt
utn
yttja
d
445
157
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1,5
litet
pla
ttfo
rmsf
ragm
ent
446
157
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
5
447
157
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3435
,02
brän
d
448
157
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
3142
,06
brän
d
449
157
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r16
450
157
stic
k 2
Berg
art
Avsl
ag1
5,0
451
157
stic
k 2
Flin
taAv
slag
sskr
apa,
övr
16,
024
2212
ursp
rung
ligen
ett
pla
ttfo
rmsa
vsla
g
452
157
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
10,0
2318
20ko
nisk
form
, ens
idig
, 20
mm
hög
453
157
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1410
4lit
et fr
ontf
ragm
ent
454
157
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na1
11,0
2811
3030
mm
hög
455
157
stic
k 2
Flin
taSp
ån1
11fr
agm
ent,
prox
imal
del,
11 m
m b
red
456
157
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1320
,0
457
157
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
813
,03
brän
d
458
160
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
10,
521
114
459
160
stic
k 1
Flin
taSp
ånsk
rapa
, övr
1sp
ån m
ed re
tusc
h, m
ittfr
agm
, 16
mm
bre
d
460
160
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
5,0
plat
tfor
msf
ragm
ent
461
160
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, o
best
.1
2,0
litet
frag
m s
pånk
ärna
, brä
nd
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
462
160
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
8,5
463
160
stic
k 1
Flin
taSp
ån4
frag
men
t, ra
ka
464
160
stic
k 1
Flin
taAv
slag
1937
,03
brän
d
465
160
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1427
,04
brän
d
466
160
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r7
467
160
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
15,
028
258
sam
t et
t st
icke
lsla
g
468
160
stic
k 2
Flin
taKä
rnfr
agm
ent,
plat
tfor
msa
vsla
g1
9,0
2827
10br
änd,
ev.
från
kon
isk
kärn
a
469
160
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
77,0
4543
30av
lite
n no
dul
470
160
stic
k 2
Flin
taSp
ån2
frag
men
t, 10
, 21
bred
, frå
n ko
nisk
kär
na
471
160
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
1
472
160
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1631
,0
473
160
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
414
,02
brän
d
474
152
stic
k 1
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n1
18,0
475
152
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,0
2321
8pl
attf
orm
sfra
gmen
t, tr
olig
msp
ånkä
rna
476
152
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
3,0
1810
16en
sidi
g, v
äl u
tnyt
tjad,
16
mm
hög
477
152
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
10,0
2725
18
478
152
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, o
best
.1
5,0
2522
12vi
tpat
iner
ad jf
r F45
1
479
152
stic
k 1
Flin
taSp
ån2
mitt
frag
men
t
480
152
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
2m
ittfr
agm
ent
481
152
stic
k 1
Flin
taAv
slag
5711
8,0
6 br
änd
482
152
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
4654
,07
brän
d
483
152
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r22
484
152
stic
k 2
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n3
18,0
485
152
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
17,
532
2912
486
152
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
11,
0lit
et fr
agm
ent
487
152
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, o
best
.2
6,0
frag
men
t, 2,
5 oc
h 3,
5 gr
am
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
488
152
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na2
489
152
stic
k 2
Flin
taSp
ån2
frag
m.,
vitp
at.,
en t
rolig
en fr
ån k
onis
k k.
490
152
stic
k 2
Flin
taAv
slag
5811
2,0
3 br
änd
491
152
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1630
,05
brän
d
492
143
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
11,
0fr
agm
., se
kund
är re
t. på
vitp
at. fl
inta
493
143
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1,0
fron
tfra
gmen
t, ej
han
dtag
skär
na
494
143
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, k
ölfo
rmig
m. 1
pla
ttf.
134
,052
2423
rekt
. pf,
kärn
prep
arer
ing
rund
om
495
143
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na4
7,5
15, 1
9, 2
0 oc
h 21
mm
hög
496
143
stic
k 1
Flin
taSp
ån1
10 m
m b
red,
sto
r pla
ttfo
rm, n
eolit
isk?
497
143
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
2
498
143
stic
k 1
Flin
taAv
slag
4895
,04
brän
d
499
143
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1613
,05
brän
d
500
143
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r6
501
143
stic
k 2
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n1
14,0
502
143
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na1
1,0
18 m
m h
ög
503
143
stic
k 2
Flin
taSp
ån4
ett
frag
men
t är
14
mm
bre
d
504
143
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
3
505
143
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, o
best
.1
139,
010
050
38st
or g
rov,
kas
sera
t fö
rarb
ete?
506
143
stic
k 2
Flin
taAv
slag
3686
,02
brän
d
507
143
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2034
,04
brän
d
508
125
stic
k 1
Berg
art
Avsl
ag1
10,0
kallk
sten
sski
ffer
, ex.
på
(fan
ns e
nst.
fler
)
509
125
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
4,5
2725
10vä
l utn
yttja
d
510
125
stic
k 1
Flin
taSp
ån2
frag
men
t
511
125
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3889
,06
brän
d
512
125
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1414
,06
brän
d
513
125
stic
k 2
Flin
taKä
rnyx
a1
36,0
8424
18ej
100
% s
äker
, sek
undä
rt s
om k
ärna
?
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
514
125
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
7,5
1815
2626
mm
hög
, väl
utn
yttja
d, b
låsv
art
färg
515
125
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,5
frag
m. 1
8 m
m h
ög, s
ekun
därt
anv
änd
bipo
lärt
516
125
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na2
6,5
frag
men
t, et
t pl
attf
orm
sfra
gmen
t
517
125
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na2
36,0
ett
ex li
ten
avno
dul,
19 o
ch 1
7 gr
am
518
125
stic
k 2
Flin
taSp
ån3
en v
itpat
. frå
n ko
nisk
kär
na
519
125
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
2
520
125
stic
k 2
Flin
taAv
slag
3790
,03
brän
d, e
n gr
å ba
ndad
flin
ta t
rol.
neol
itisk
521
125
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2133
,05
brän
d
522
125
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r8
523
126
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
28,0
5350
10br
änd,
två
stic
kels
lag
524
126
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
5,5
3025
10ha
r en
stöt
kant
525
126
stic
k 1
Flin
taSp
ån5
4,5
4 fr
agm
., en
eg.
fron
tfra
gm. m
spån
kärn
a
526
126
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
2
527
126
stic
k 1
Flin
taAv
slag
4042
,01
brän
d
528
126
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2226
,04
brän
d
529
126
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r12
530
126
stic
k 2
Berg
art
Knac
kste
n1
130,
090
6045
4 de
lar (
en s
akna
s) ä
ven
liten
gro
p en
bre
dsid
a
531
126
stic
k 2
Berg
art
Trin
dyxa
121
9,0
100
3535
väls
lipad
, egg
avs
lage
n
532
126
stic
k 2
Berg
art
Avsl
ag1
9,0
av d
iaba
s
533
126
stic
k 2
Berg
art
utgå
r, m
isst
änkt
es v
ara
en s
lipst
en
534
126
stic
k 2
Berg
art
Avsl
ag5
35,0
av le
rski
ffer
535
126
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
slip
ning
11,
522
177
536
126
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
4,0
2221
10vä
l utn
yttja
d
537
126
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, k
ölfo
rmig
m. 1
pla
ttf.
152
,055
3531
föra
rbet
e m
spån
kärn
a, k
rust
a i k
ölen
538
126
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na4
22,0
17, 1
8, 2
9 oc
h 33
mm
hög
539
126
stic
k 2
Flin
taSp
ån6
5 fr
agm
., et
t he
lt fr
ån k
onis
k kä
rna
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
540
126
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
11,
027
7he
lt ra
kt, 7
x29
mm
541
126
stic
k 2
Flin
taAv
slag
4268
,02
brän
d
542
126
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1729
,03
brän
d
543
136
stic
k 1
Berg
art
Trin
dyxa
116
7,0
8838
33fr
agm
ent,
egg
sakn
as, a
v na
turli
g st
en
544
136
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
1,0
2018
3av
avs
lag,
myc
ket
litet
stic
kels
lag
545
136
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1,0
fron
tfra
gmen
t
546
136
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
148,
063
6035
av ru
nd fl
intk
nolle
/”kn
acks
ten”
547
136
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.2
26,0
ett
sido
frag
men
t
548
136
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
11,0
30 m
m h
ög, u
rspr
. pla
ttfo
rmsk
ärna
549
136
stic
k 1
Flin
taSp
ån1
frag
men
t
550
136
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
71
rygg
spån
, 1 h
el, 1
brä
nd
551
136
stic
k 1
Flin
taAv
slag
5810
6,0
6 br
änd
552
136
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
3574
,09
brän
d
553
136
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r16
554
136
stic
k 2
Flin
taSp
ån1
555
136
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
1
556
136
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1537
,01
brän
d
557
136
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
116,
0in
gen
brän
d
558
153
stic
k 1
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n11
58,0
559
153
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
10,
517
95
litet
frag
men
t
560
153
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
slip
ning
11,
0ej
100
% s
äker
, slip
yta
13x1
0 m
m
561
153
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.2
11,0
<Nul
l>sm
å en
sidi
ga (7
och
4 g
ram
)
562
153
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
8,0
563
153
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
4,0
30 m
m h
ög
564
153
stic
k 1
Flin
taSp
ån2
ett
frag
men
t
565
153
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
61
brän
d, 1
ev.
från
han
dtag
skär
na
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
566
153
stic
k 1
Flin
taAv
slag
6814
9,0
5 br
änd
567
153
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
3958
,014
brä
nd
568
153
stic
k 2
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n1
1,0
569
153
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
18,
034
327
retu
sch
en s
ida
570
153
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
12,0
3028
20en
sidi
g, 3
0 m
m h
ög
571
153
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na2
22,0
572
153
stic
k 2
Flin
taSp
ån1
frag
men
t
573
153
stic
k 2
Flin
taAv
slag
3110
7,0
intr
ycke
t: st
örre
avs
lag
än i
stic
k 1
574
153
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1635
,01
brän
d
575
151
stic
k 1
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n2
21,0
576
151
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
inha
k1
5,0
tjock
t av
sla
med
två
sm
å in
hak
577
151
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
2,0
litet
sid
ofra
gm. h
årt
utny
ttja
d, 1
9 m
m h
ög
578
151
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, k
ölfo
rmig
m. 1
pla
ttf.
114
,055
2215
15 m
m h
ög, e
j utp
rägl
ad t
yp, d
ålig
flin
ta
579
151
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
1fr
agm
ent,
prox
imal
580
151
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2439
,02
brän
d
581
151
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1830
,02
brän
d
582
151
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
inha
k1
7,0
583
151
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
3,0
fron
tfra
gm. e
j han
dtag
sk. 1
7 m
m h
ög
584
151
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,0
plat
tfor
msf
ragm
ent
585
151
stic
k 2
Flin
taSp
ån1
frag
men
t, pr
oxim
al
586
151
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
1fr
agm
ent,
dist
al
587
151
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2046
,01
brän
d
588
151
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
618
,01
brän
d
589
129
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
3,0
2214
7st
icke
lsla
g på
bro
tt
590
129
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
12,0
3120
23en
sidi
g, fu
l, 23
mm
hög
591
129
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1,5
frag
men
t
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
592
129
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
3,0
23 m
m h
ög
593
129
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
4fr
agm
ent
594
129
stic
k 1
Flin
taAv
slag
5078
,02
brän
d
595
129
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2418
,04
brän
d
596
129
stic
k 2
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n1
2,0
597
129
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
17,0
3529
20
598
129
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na2
6,0
17 o
ch 2
7 m
m h
ög
599
129
stic
k 2
Flin
taSp
ånsk
rapa
, övr
11,
032
14re
t. en
a lå
ngsi
dan,
vitp
at.,
sand
arna
600
129
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
2
601
129
stic
k 2
Flin
taAv
slag
5096
,01
brän
d
602
129
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2327
,03
brän
d
603
141
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
t re
dska
p1
18,5
5325
13sk
ivyx
likna
nde
reds
kap
604
141
stic
k 1
Flin
taSp
ånsk
rapa
, övr
132
13sm
å fin
a re
t. en
a lå
ngsi
dan
605
141
stic
k 1
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.2
73,0
ensi
diga
, 30
och
65 m
m h
ög
606
141
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na2
8,0
25 o
ch 2
7 m
m h
ög
607
141
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3857
,05
brän
d
608
141
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2545
,010
brä
nd
609
141
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r21
610
141
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
11,
018
104
frag
men
t, br
änd
611
141
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
3,0
frag
men
t, 25
mm
hög
612
141
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na1
2,5
ensi
dig,
18
mm
hög
613
141
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
2
614
141
stic
k 2
Flin
taAv
slag
3149
,03
brän
d, 1
neo
litis
k?
615
141
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1314
,02
brän
d
616
141
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r13
617
146
stic
k 1
Flin
taAv
slag
146,
0
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
618
146
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
86,
0
619
146
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r12
620
146
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
11,
522
116
fina
ret.
av fr
agm
. msp
ånkä
rna
621
146
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na2
35,0
12 o
ch 2
3 gr
am
622
146
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2659
,04
brän
d
623
146
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1331
,01
brän
d
624
132
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
inha
k1
4,0
3321
5gr
å tä
tkor
nig
flin
ta
625
132
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
2,0
2414
7lit
et fr
agm
ent
626
132
stic
k 1
Flin
taAv
slag
66,
01
brän
d
627
132
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
45,
0
628
132
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
3,0
2019
8hå
rt u
tnyt
tjad
629
132
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1966
,01
brän
d
630
132
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1430
,02
brän
d
631
158
stic
k 1
Flin
taSp
ån2
frag
m. 1
tät
korn
ig, 1
någ
ot s
valla
d
632
158
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
2
633
158
stic
k 1
Flin
taAv
slag
1815
,01
brän
d
634
158
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
99,
04
brän
d
635
158
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r14
636
158
stic
k 2
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n5
7,0
637
158
stic
k 2
Flin
taBi
polä
r kär
na3
4,5
18, 2
2 oc
h 23
mm
hög
, två
sm
å fr
agm
ent
638
158
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
7
639
158
stic
k 2
Berg
art
Avsl
ag1
1,5
ovan
lig fl
inta
?, rö
da b
and
i mat
eria
let
640
158
stic
k 2
Flin
taAv
slag
5212
1,0
3 br
änd
641
158
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
4047
,016
brä
nd
642
158
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r17
643
163
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
6,5
3025
6på
avs
lag
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
644
163
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
1,5
2115
på a
vsla
g, ä
ven
ett
inha
k
645
163
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na2
1,0
små
frag
men
t
646
163
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
7,0
37 m
m h
ög
647
163
stic
k 1
Flin
taSp
ån1
prox
imal
frag
m.,
12 m
m b
red,
neo
litis
kt
648
163
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
62
brän
d, e
tt v
acke
rt in
takt
(23x
4 m
m)
649
163
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3249
,02
brän
d
650
163
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2630
,06
brän
d
651
163
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r8
652
163
stic
k 2
Flin
taAv
slag
sskr
apa,
enk
el a
vsla
gssk
rapa
11,
523
135
ret.
båda
lång
sido
r, kr
usta
i di
stal
dele
n
653
163
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na2
16,0
4 oc
h 12
gra
m
654
163
stic
k 2
Flin
taSp
ån2
655
163
stic
k 2
Flin
taM
ikro
spån
2
656
163
stic
k 2
Flin
taAv
slag
2248
,01
brän
d
657
163
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
718
,03
brän
d
658
161
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
2,0
plat
tfor
msf
ragm
ent
659
161
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
4,0
24 m
m h
ög
669
161
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
14,0
661
161
stic
k 1
Flin
taSp
ån1
vitp
atin
erat
pro
xim
alfr
agm
ent
662
161
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
31
brän
d
663
161
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3543
,02
brän
d
664
161
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2021
,04
brän
d
665
161
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r11
666
161
stic
k 2
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
15,
032
207
grov
a re
t., p
f.-fr
agm
ent
msp
ånkä
rna?
667
161
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
17,0
4028
20
668
161
stic
k 2
Flin
taSp
ån2
prox
imal
frag
men
t
669
161
stic
k 2
Flin
taAv
slag
6015
0,0
4 br
änd
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
670
161
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
3368
,09
brän
d
671
161
stic
k 2
Flin
taSp
litte
r13
672
162
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na1
3,5
24 m
m h
ög
673
162
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
1 pr
oxim
alfr
agm
., 2
mitt
frag
m.
674
162
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
3
675
162
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2558
,02
brän
d
676
162
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
2439
,05
brän
d
677
162
stic
k 1
Flin
taSp
litte
r19
678
162
stic
k 2
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n1
21,0
3026
20pl
attf
orm
skär
na a
v kv
arts
it
679
162
stic
k 2
Flin
taPl
attf
orm
skär
na, ö
vrig
med
1 p
latt
f.1
16,0
3527
1635
mm
hög
680
162
stic
k 2
Flin
taSp
ån1
4016
lång
t di
stal
frag
men
t m
ed b
ruks
retu
sche
r
681
162
stic
k 2
Flin
taAv
slag
1319
,01
brän
d
682
162
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
21,
0
683
66st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag m
ed re
tusc
h1
2,5
2518
5
684
66st
ick
1Fl
inta
Bipo
lär k
ärna
13,
017
mm
hög
685
66st
ick
1Fl
inta
Mik
rosp
ån3
686
66st
ick
1Fl
inta
Avsl
ag27
73,0
3 br
änd
687
66st
ick
1Fl
inta
Övr
ig s
lage
n16
16,0
3 br
änd
688
140
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, ö
vr. m
-spå
nkär
na m
. 1 p
latt
f.1
11,0
2026
24en
sidi
g, fi
nt e
xem
plar
689
149
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
12,
528
129
brän
d, li
ten
retu
sch
690
149
stic
k 1
Flin
taM
ikro
spån
kärn
a, fr
agm
ent
av m
-spå
nkär
na1
1,5
fron
tfra
gmen
t
691
149
stic
k 1
Flin
taSp
ån1
frag
men
t, m
ittfr
agm
ent
692
149
stic
k 1
Flin
taAv
slag
1534
,0
693
149
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
55,
02
brän
d
694
149
stic
k 1
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n1
4,0
695
150
stic
k 1
Flin
taH
ullin
gspe
ts1
1,0
3510
vitp
atin
erad
, spe
ts a
vbru
ten
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
696
150
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
14,
030
188
sam
t in
hak,
tät
korn
ig, n
eolit
isk?
697
150
stic
k 1
Flin
taBi
polä
r kär
na2
8,0
17 o
ch 2
5 m
m h
ög
698
150
stic
k 1
Flin
taSp
ånsk
rapa
, enk
el s
påns
krap
a1
1,5
3712
699
150
stic
k 1
Flin
taSp
ån3
2,0
frag
men
t,1 b
ränd
(2 m
itt, 1
pro
x.)
700
150
stic
k 1
Flin
taAv
slag
3391
,02
brän
d, 1
kra
ftig
t sv
alla
d
701
150
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
8,0
3320
11på
stö
tkan
tskä
rna
702
150
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
3230
,011
brä
nd
703
150
stic
k 1
Kvar
tsit
Övr
ig s
lage
n2
6,0
704
154
stic
k 1
Flin
taSt
icke
l1
6,0
2625
8på
avs
lagh
705
154
stic
k 1
Flin
taSp
ån2
frag
men
t, m
ittfr
agm
ent
706
154
stic
k 1
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
13,
029
188
även
inha
k
707
154
stic
k 1
Flin
taAv
slag
2623
,02
brän
d
708
154
stic
k 1
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1527
,03
brän
d
709
127
stic
k 1
Flin
taSp
ån1
frag
men
t, pr
oxim
alfr
012
7st
ick
1Kv
arts
738
,0ej
tillv
arat
aget
710
128
stic
k 1
Flin
taAv
slag
78,
01
brän
d
012
8st
ick
1Kv
arts
8810
73,0
ej t
illvar
atag
et
711
128
stic
k 2
Flin
taSt
icke
l1
1,5
2220
4en
lite
n st
icke
legg
712
128
stic
k 2
Flin
taÖ
vrig
kär
na1
20,0
3831
17ev
. neo
litis
k
713
128
stic
k 2
Flin
taAv
slag
66,
01
brän
d
012
8st
ick
2Kv
arts
750
,0ej
tillv
arat
aget
714
A10
2A
102
Flin
taAv
slag
med
retu
sch
16,
032
2212
små
grov
a re
tusc
her
715
A10
2A
102
Flin
taAv
slag
21,
51
brän
d
716
A10
2A
102
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
37,
0
717
A10
3A
103
Flin
taAv
slag
912
,01
brän
d
718
A10
3A
103
Flin
taÖ
vrig
sla
gen
1114
,0
Fnr
Ruta
/A
nlLa
ger
Mat
eria
lSa
kord
_und
Ant
alV
ikt
(g)
Läng
d (m
m)
Br
(mm
)Tj
l (m
m)
Kom
men
tar
719
A10
3A
103
Flin
taSp
ånsk
rapa
, övr
112
11sp
ån m
ed re
tusc
h, fr
agm
ent
720
128
stic
k 1
Kvar
ts40
180,
0en
bart
ett
urv
al, e
xem
pel p
å
0A
162
A16
2Kv
arts
8174
0,0
ej t
illvar
atag
et
Wentorf, den 28. september 2012
Robert Hernek Bohusläns museum Box 403 451 19 Uddevalla
Vedanatomisk analyse af 1 kolprov fra Bohusgården, Uddevalla 304, Bohus län.
A103:Ca. 2 ml ej rent kol. 10 stk. = stickprov, er analyseret med fölgende resultat: 10 stk. Quercus sp., ek, fra yngre stammer. C-14-prov: 2 stk. Quercus sp., ek, med egenalder, som skönnes at väre max. 30 år.
C-14-provet sendes direkte til Uppsala.
Med venlig hilsen
Thomas Bartholin, Am Haidberg 18 D 21 465 Wentorf bei Hamburg. 0049 40 720 1821 [email protected](Uddevalla.304)
Bilaga 2. Vedanatomisk analys
Bilaga 3. 14C
Ark
eolo
gisk
und
ersö
knin
g av
en
bopl
ats v
id H
äste
palla
rna
Ark
eolo
gisk
und
ersö
knin
g av e
n st
enål
ders
bopl
ats
Und
er t
re v
ecko
r nu
i v
år g
ör B
ohus
läns
mus
eum
en
arke
olog
isk
unde
rsök
ning
av
en b
opla
ts v
id H
äste
palla
rna
stra
x ov
anfö
r st
rand
prom
enad
en.
Bop
lats
en ä
r fr
ån ä
ldre
st
enål
dern
och
anl
edni
ngen
är
att
man
pla
nera
r at
t by
gga
ut H
otel
l B
ohus
gård
en. S
enas
te g
ånge
n m
an u
nder
sökt
e en
bo
plat
s in
om U
ddev
alla
sta
d va
r 193
5. D
en b
opla
tsen
kal
las
Sten
back
en o
ch lå
g st
rax
norr
om
rege
men
tet.
Kar
ta fr
ån 1
936.
Pla
tsen
för U
ddev
alla
304
mar
kera
d m
ed e
tt kr
yss .
Föru
nder
sökn
ing
Und
ersö
knin
gen
har f
öreg
åtts
av en
så k
alla
d fö
rund
ersö
knin
g so
m g
jord
es re
dan
2003
.Vid
det
tillf
älle
t grä
vdes
ett a
ntal
små
grop
ar o
ch d
ärig
enom
var
det
möj
ligt
att
få e
n up
pfat
tnin
g om
bop
lats
ens
stor
lek,
åld
er o
ch v
eten
skap
liga
värd
e. D
en ä
r oc
kså
vikt
ig fö
r ber
äkni
ngen
av
arbe
tsin
sats
som
beh
övs
för
året
s und
ersö
knin
g.
Föru
nder
sökn
inge
n ha
r pr
esen
tera
ts i
en r
appo
rt (B
ohus
läns
m
useu
m R
appo
rt 20
04:9
) och
den
kan
ladd
as n
er p
å In
tern
et
unde
r adr
esse
n:w
ww
.vas
tarv
et.se
/rapp
orte
rbm
el
ler f
rån
mus
eets
web
bsid
a U
tgån
gspu
nkte
n (w
ww
.utg
angs
punk
ten.
se).
Ark
eolo
gisk
und
ersö
knin
g av
en
bopl
ats v
id H
äste
palla
rna
Ark
eolo
gisk
und
ersö
knin
g av e
n st
enål
ders
bopl
ats
Und
er t
re v
ecko
r nu
i v
år g
ör B
ohus
läns
mus
eum
en
arke
olog
isk
unde
rsök
ning
av
en b
opla
ts v
id H
äste
palla
rna
stra
x ov
anfö
r st
rand
prom
enad
en.
Bop
lats
en ä
r fr
ån ä
ldre
st
enål
dern
och
anl
edni
ngen
är
att
man
pla
nera
r at
t by
gga
ut H
otel
l B
ohus
gård
en. S
enas
te g
ånge
n m
an u
nder
sökt
e en
bo
plat
s in
om U
ddev
alla
sta
d va
r 193
5. D
en b
opla
tsen
kal
las
Sten
back
en o
ch lå
g st
rax
norr
om
rege
men
tet.
Kar
ta fr
ån 1
936.
Pla
tsen
för U
ddev
alla
304
mar
kera
d m
ed e
tt kr
yss .
Föru
nder
sökn
ing
Und
ersö
knin
gen
har f
öreg
åtts
av en
så k
alla
d fö
rund
ersö
knin
g so
m g
jord
es re
dan
2003
.Vid
det
tillf
älle
t grä
vdes
ett a
ntal
små
grop
ar o
ch d
ärig
enom
var
det
möj
ligt
att
få e
n up
pfat
tnin
g om
bop
lats
ens
stor
lek,
åld
er o
ch v
eten
skap
liga
värd
e. D
en ä
r oc
kså
vikt
ig fö
r ber
äkni
ngen
av
arbe
tsin
sats
som
beh
övs
för
året
s und
ersö
knin
g.
Föru
nder
sökn
inge
n ha
r pr
esen
tera
ts i
en r
appo
rt (B
ohus
läns
m
useu
m R
appo
rt 20
04:9
) och
den
kan
ladd
as n
er p
å In
tern
et
unde
r adr
esse
n:w
ww
.vas
tarv
et.se
/rapp
orte
rbm
el
ler f
rån
mus
eets
web
bsid
a U
tgån
gspu
nkte
n (w
ww
.utg
angs
punk
ten.
se).
Bilaga 4. Broschyr/flyer
Gam
mal
bild
öve
r Häs
tepa
llarn
a.
Bop
lats
er p
å B
ohus
gård
en
Bop
lats
en s
om u
nder
söks
kal
las
för
Udd
eval
la 3
04.
Idag
lig
ger
bopl
atse
n lit
e m
er ä
n 40
met
er ö
ver
have
t men
und
er
sten
ålde
rn lå
g de
n he
lt nä
ra st
rand
en.
Bop
lats
en ä
r ba
ra e
n av
fler
a på
Boh
usgå
rden
och
de
flest
a ha
r va
rit k
ända
sed
an lä
nge.
Und
er å
ren
1943
–195
7 hi
ttade
am
atör
arke
olog
en A
lgot
Han
sson
flin
tor p
å sm
å av
sats
er o
ch
läng
s slu
ttnin
gen
här n
er m
ot g
amla
E6.
När
det
gäl
ler
äldr
e st
enål
der
kan
bopl
atse
rnas
åld
er i
stor
a dr
ag b
estä
mm
as g
enom
des
s hö
jd ö
ver
have
t. D
etta
ber
or
på a
tt m
an i
rege
l bod
de h
elt n
ära
stra
nden
och
där
de
älds
ta
ligge
r hö
gst
i te
rrän
gen.
Lan
dhöj
ning
en v
ar d
ram
atis
k oc
h m
an rä
knar
med
att
land
et h
öjde
sig
en m
eter
inom
en
perio
d av
bar
a fe
mto
n år
.
Udd
eval
laom
råde
t för
800
0 år
seda
n m
ed b
opla
tsen
mar
kera
d. B
opla
tser
i U
ddev
alla
områ
det
I U
ddev
alla
områ
det
finns
en
män
gd b
opla
tser
frå
n äl
dre
sten
ålde
r. M
est o
mta
lade
är
de a
llra
älds
ta b
opla
tser
na s
om
är m
er ä
n 11
000
år g
amla
. Des
sa b
opla
tser
låg
invi
d de
t sun
d,
Udd
eval
lasu
ndet
, som
för
band
Vän
ern
med
väs
terh
avet
. De
stor
a snä
cksk
alsb
anka
rna v
id K
uröd
, Brä
cke o
ch S
amne
röd
är
tydl
iga
spår
från
den
na ti
d. J
ust b
land
ning
en m
ella
n sö
t- oc
h sa
ltvat
ten
skap
ade
en m
ycke
t gyn
nsam
milj
ö fö
r de
t mar
ina
djur
livet
.
För
omkr
ing
10
000
år
seda
n st
ängs
su
ndet
av
m
en
uppe
nbar
ligen
har
Udd
eval
laom
råde
t va
rit a
ttrak
tivt
även
un
der
sena
re
dela
r av
äl
dre
sten
ålde
r. D
en
bopl
ats
vi
unde
rsök
er i
vår
är
omkr
ing
8000
år
gam
mal
och
vid
den
tid
en tä
ckte
s Udd
eval
la a
v en
dju
p vi
k.
Gam
mal
bild
öve
r Häs
tepa
llarn
a.
Bop
lats
er p
å B
ohus
gård
en
Bop
lats
en s
om u
nder
söks
kal
las
för
Udd
eval
la 3
04.
Idag
lig
ger
bopl
atse
n lit
e m
er ä
n 40
met
er ö
ver
have
t men
und
er
sten
ålde
rn lå
g de
n he
lt nä
ra st
rand
en.
Bop
lats
en ä
r ba
ra e
n av
fler
a på
Boh
usgå
rden
och
de
flest
a ha
r va
rit k
ända
sed
an lä
nge.
Und
er å
ren
1943
–195
7 hi
ttade
am
atör
arke
olog
en A
lgot
Han
sson
flin
tor p
å sm
å av
sats
er o
ch
läng
s slu
ttnin
gen
här n
er m
ot g
amla
E6.
När
det
gäl
ler
äldr
e st
enål
der
kan
bopl
atse
rnas
åld
er i
stor
a dr
ag b
estä
mm
as g
enom
des
s hö
jd ö
ver
have
t. D
etta
ber
or
på a
tt m
an i
rege
l bod
de h
elt n
ära
stra
nden
och
där
de
älds
ta
ligge
r hö
gst
i te
rrän
gen.
Lan
dhöj
ning
en v
ar d
ram
atis
k oc
h m
an rä
knar
med
att
land
et h
öjde
sig
en m
eter
inom
en
perio
d av
bar
a fe
mto
n år
.
Udd
eval
laom
råde
t för
800
0 år
seda
n m
ed b
opla
tsen
mar
kera
d. B
opla
tser
i U
ddev
alla
områ
det
I U
ddev
alla
områ
det
finns
en
män
gd b
opla
tser
frå
n äl
dre
sten
ålde
r. M
est o
mta
lade
är
de a
llra
älds
ta b
opla
tser
na s
om
är m
er ä
n 11
000
år g
amla
. Des
sa b
opla
tser
låg
invi
d de
t sun
d,
Udd
eval
lasu
ndet
, som
för
band
Vän
ern
med
väs
terh
avet
. De
stor
a snä
cksk
alsb
anka
rna v
id K
uröd
, Brä
cke o
ch S
amne
röd
är
tydl
iga
spår
från
den
na ti
d. J
ust b
land
ning
en m
ella
n sö
t- oc
h sa
ltvat
ten
skap
ade
en m
ycke
t gyn
nsam
milj
ö fö
r de
t mar
ina
djur
livet
.
För
omkr
ing
10
000
år
seda
n st
ängs
su
ndet
av
m
en
uppe
nbar
ligen
har
Udd
eval
laom
råde
t va
rit a
ttrak
tivt
även
un
der
sena
re
dela
r av
äl
dre
sten
ålde
r. D
en
bopl
ats
vi
unde
rsök
er i
vår
är
omkr
ing
8000
år
gam
mal
och
vid
den
tid
en tä
ckte
s Udd
eval
la a
v en
dju
p vi
k.
Hästepallarna i Uddevalla
En populär rastplats även under stenåldernArkeologisk undersökningUddevalla 304, Bohusgården 1 :26 Uddevalla socken och kommunRobert HernekBohusläns museum Rapport 2015 :24
Hästepallarna i U
ddevalla Robert H
ernek
Bohusläns m
useum Rapport 2015 :24