HYDROLOGI
NILS BRINK
STENCILTRYCK NR 32
SVERIGES LANT2~tJI(Sljr !·vr··~Sm:T
inslitufonen f{'·r mo, :\'"te'lskap
AV'd för hyd etc :nik
750 07 UiP~ALA 7
INSTITUTIONEN FöR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK
UPPSALA 1966
arat fOTfKET
4 •
Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger bl. a. i sin tidskrift Gmnd
förbättring resultat från institutionens olika verksamhetsgrenar. Allt material
blir emellertid inte föremål för tryckning. Undersökningsresultat av preliminär
natur och annat material som av olika anledningar ej ges ut i tryck delges ofta
i stencilerad form. Institutionen har ansett det lämpligt att redovisa dylikt
material i form aven i fri följd utarbetad serie, benämnd stenciltryck. Serien
finns endast tillgänglig på institutionen och kan i mån av tillgång erhållas där
ifrån.
Adress: Institutionen för lantbrukets hydroteknik, Uppsala 7
Stenciltryck
Nr Är Författal'e och t,i'rel
1-12
13-15
Aug. Håkansson, Gösta Bel'glund, J anne Er-i.ksson. Redogörelse för resultaten aev täckditk'ningsförsöken åren 1951-1962.
Aug. Håkansson, Gösta Berglund, Ja-nne Eriksson, Waldemar }ohansson. Re~;ultat av täckdikning05försök och bevattnritn~för05ök åren 1963-1965.
16 1940 Gunnar Hallgren. ' Dalgångarna Fyrisån-Ostersjön; några hydro-tekniska soudier.
17 1942 Gunnar Hallgren. Om sambandet mellan gl'undvattenståndet och vattennivån ·i en l'ecipient.
18 1943 Gunnar Hal,lgren. Om sambandet mellan nederbörd och skördeav-
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
ka.stning.
1952 Sigvard Andersson. Kompedi'l.lm mentär hydromeka-n,ilk.
agronomisk hydroteknik. Ele-
1952 Sigvard Andersson. Kompendium T a;belher och .kommenarer.
agronomisk hydroteknik.
1960
1961
1962
1962
1962
1963
1964
1964
1966
1966
1966
1966
Sigvard Andersson. Kapillar,itet.
Sigvard Andersson. Ma,rken'5 temperatur och värmehushållning.
Waldemar Jollansson. Bev,attningsförsök ·i potans, korn och foderbetor Vlid Törmersa försöksgård 1959-1961.
Waldemar Joha11'sson. Metodik och erfarenheter vid anvä:ndning av hMkort för undersökning av torrläggningsförhåHanden ooh ytsänkning vid Nedre Ohllndsån.
Waldemar Johansson. Utredning för försla'g till bevattningsanläggn ing vid Sör, Sa:lbo, Sa1bohed, VäslJmanlands län.
Si'gval'd Andel'sS'on. Skrivl1ingar i agronomisk hydroteknik.
Gösta Berglund och Stig Sjöberg. Undersöknill1g av plaströrstäckdikningar.
Aug. HåJkansson. Anvi\5ni'11Ig rörande täckc1i.kning med plast'rör av ~tyv Pvc. Gösta Berglund. Vattendmgsföpbundet: Förslag tin överenskommelse ooh sta>dgar samt något om kostnadsförde'ln1ingar.
Tryggve Fahlsuedt. Kvismaredahprojektet - en orientering samt Redogörelse för undersökning i syfte att klargöra avkasmingens beroende av högvattenstånden i K vismare kanal.
Gunnar Hiellgren. Vattenrätt.
Ni·is Brink. Hydrologi.
J~-v lJils .T3r:Lrdc·
}:'1 o d. OTllr'd.d e
Ett yattendrags tnsamlingsområde benämnes flodo:ml'åd~. Synonymt
arJ"\rändes nederbördsområd~, aV,rinningsområde och vattenområd,~.
Den topografiska avgränsningen (va ttfmdelaren uPPsökes) görs med
h:.jälp ay kartor (generalstabens karta, konceptkart!'l, fotokar"t8.). Vid
små nederbördsområden är det dessutom ofta nödvändigt att gära kompiet····
teri~gar i fält.
:andet indelas enligt Svensk författningssamling (1922:191) i
116 .~~!lvudfl.?dområden med numrering från norr till söder. Öland och
Gotland utgör egna hUY'.J.dflodområden. Huvud:flodområdena, som är större
än ~)OO kn?, mr.fattar tillsammans 416 000 lGr:.2
medan mindre flodområden
gra:fi.ens grundformel
IJ 1":~
"i- i, + ,
-;- 61-.: -~. 6i'il "" t'.i n. J!.. , '"'.7 U v· U ,) c
(1)
är nederbörd, E avdunstning, A y
rnagasinering på
<);.:n. Inf3.rt tar tillräckli.gt lårlS tid i betraktand.e k,cirl tnagasineri.ngerl
f(5r~~u:arrLas dvs *'
l\w.n får då
PÖl' ett avgl'änsa t
börd:;lområde, utgör
LH~ + 6lfi Y u
lJ :::: Ej + A + " J
Il -- \'.l.
, P ... .
U
d erl d el a.·~l a vI'hirrnirl[en
v~lttendrags neder-
som lämnar onrådet genom
- 2 -
Y!':Lttendraget och Au det vatten som passe:::,ar yttre begräns-
ning i form ay grundvatten.
oeh negativa komponenter.
Om :man sätter A + A :::: A övergår (3) till den ofta använda fory u :meln
N ::::: E .t- A.
FBI' hela jordklotet gäller
N :::: E.
Storleken av nederbörden och avdunstningen för jordklotet anges
;,w Drenkhahn (ef. J!'eilberg & Fallnarg 1955) till:
Mängd ... ( km 3/.". ~~'i ....~ <:::i....t.. / (mm/år) fd)
\/0,
Avdunstning från havet 384 000 750 82
Avdunstning från land 81 300 160 18
Nederbörd 465 JOO 910 100
I det följande skall nederbörd ~ a:vdurwtning och avrinning be-
handlas var för sig.
Nederbörd
Till nederbörd räknas regn, hagel (fruset regn), snö (kondensa
tion under OOC), dagg (kondensation mot en fast yta) och rimfrost
(daggbildning vid temperaturer under OOC).
1" l\T,ederbördens uppmätning
Genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
försorg uppmätes nederbörden vid ca 900 stationer i landet. Härvid
anvä~ndes särskil t konstruerade regnmätare, som i bland kan vara för
~Sl~dda med skrivare; J21uvi0eiraf.
Vintertid kompletteras nederbördsmätningarna med snömätningar
130m består i mätning av snötäckets tjocklek och snöns yattenvärde.
Vattenvärdet stiger ju längre snön får ligga och kan variera mellan
0,08 och 0,45 eller mera.
:2. Nederbördens variation och fördelning
(a) Tidsyariation. Vårt land har utpräglad kont~Lnental nederbördsför
d':llning med hög nederbörd på s ommr", r en (juli.-augusti) och låg neder-
börd på senvintern. ExeYilDel härpå återfjx.cnes i fig. 1, som avser ne-
Lrsmedeltalen för de
80 r Nl~dl~rbölrd (mm)
10
60
50
40
30
20
10 I
.~".'rle;::ert>~:G i
11.::-0
1 (66)' .- ,
A S O N Di I I
I
fl
I
i I' I I
.P",":csn (~d er bÖ:ld t:: n i L ..
framE~r ~v nederbörcskarta~
och sn.öper:Lodens
de.n ... :T - ~
upp~agras 2a~unan
TJel E1"V lard et
-vs.· t t en.dy'agen.
S'~::lTle
Ö\r:c GÖt,CtlH11c!
i i I
I
'_":"9".-·1 L ______ '-____ -'-__ ---'-_-.-:::::'. .. , , I
S:nöu.DPlc~
3()
f.!i~;en i forTfl av snö
deL totala årsnedorb6r-
\ )
stiger lli0G dessa
1()O-18G
4
.A vdunstrli.11,g .. _ ... ~
Avdunstningen el1.er evapotranspiration är en av de viktigaste
}:; är
E == E(T~ v,
där de oberoende variablerr.a representerar atmo(.,färiska faktorer I , \. 'tem-
p ':::ratur, vindstyrka, luftfuktighet, ••• ) och ytfaktorer. Teoretiskt
f:inns tre sätt ((a), Cb) och (o) nedan)att närma sig problemet, varvid
slutmålet är att finna explicita uttryck för (6). Direkt uppmätning
av avdunstningen ((d) nedan) med hjälp av speciell apparatur kan också
under vissa omständigheter göras.
(a) Vattenbalansbetraktelse.Man utgår frånhydrografiens grundfor
IQ.,el (4), som skrives
t. ho,
där sålunda E är avdunstningen, fT nederbörden och A avrinningen. De
Gtorheter som mätes är nederbörden och avrinningen. På grundval av
dylj.ka data (årsmedeltal) från 53 svenska flodområden har TalDIll (1959)
lC)FJ:11i t fram till följande uttrycl: för !;:3,vdunstningen
(8)
di3.r för flodområdet (fig. 3).
E mm
m1 " 0°0
(00 l " ",,&>YO c o"
c °0 80
3S0 J " "
30J " <> " o " " " "
" <>
°
" 250 ""
" Q
" , " I , , , ) T i , 3°
, _1° O· 1° 2· ~o S° 6
0 7°
Fig. 3
- 5 -
d.e-::-:l j.I2st::c"d:,lade ent~:rgien,
natiskt kan det allm~nt
'; \. ! ./ ':
til1s;~::-l.TnTn.arlS re.ed (inf~;tryclcet 'vid olj~ka. ni vå2:r J~ lv.ftruE.llnet, va:nligen fir
I-1.9.T a.-tt :göra rned en m:~rcl<:et komplicerE .. d -ceori.. ~ Rent err:p5.riskt .ha.r föl jer.l~··w
si.g .8.n.'r~iri(lbe..r
(10)
ete:n "'Il samt
oattes urspr~ng-
lJ,_ge::~l konst:=-l:r~t ~ .Bl~3..nd ay!dra iJ.ttr;y·ck~ SO~i Sed8r-nTer{"j. CiIl'rän.ts 81--:(1.1.1. följar:-
genom
.f' (v· j ."'...... ..r.. •• .J.. \. / ._- _
öppna
:' 1 -1 \ \ I j )
värdena a = 0,40
Bland de som på senare är angripit problemet med avdunstningen
acce:Jter9.d metod, som kan sägas bygga på en kombins.tion aven energi-
/ -., . -, .', - ) \.:::: hogs"t8. mOJJ..~Lt~a evapotranspira-
tion, ':rl,E;d~lrl övrig:::,. bet:cn}::telser a"11ser den. aktv"el1a e
11fLr det r~älleI·
ett öppet kärl
som placeras i vattenytan. Andra typer av evaporimetrar för avdunst-
1956 av laborator Sigvard Andersson vi~ La~tbrukshögskolan. Mätresul-
evaporimetrar, som ofta ~~ V~~ UC2I"bar"a., är svåra att
t:L1J
(e) Bltm:Ld~·L.tet ~ --_._ .... ~ .. ,~ ..... _ ....
Ss, da. 0<=
o~d och anordningar
hlir c3~kerteten stJr. .-, " ... , ,.:~ ""', .. .:;. ~~'~., .:.·~c.!. :.;~.
av ~tt ~anskt försök
avser mänadsmedeltal för åre~
csJ.yr.g 1965) t!
~r variationen liten.
\ \
" A S O N ~
/t vd ~:.,lr.istrlingerl ö-
mm (Eelge-
.Klilna tets hlHnidi tet
E\-'A ro ,TRAN~,PiR:\ T10NFN {E) ! SVERIG!::
801E är~ ,-,++ c u ;~
för rela.t~L()111~2"'T!.a mel1.flrl :nedey.bö:cd~
'u t tr:rcket
nr clteT.:'1p erE1t'Ll-
/' i . : ren.t
st ()I"
7
::
e ffiar~on~es tal och före-
innebär 'I'anms Jmmidi,tetstal ett slagfJ utjärrmad avrinning. I f'ig. 6 vi-
och i figlf
/1 \ \ 959 j t
7 Sveriges 111.rrniditetsl~egiofler~ eTtligt ~PaTrrlIl
li< JOfj r:lt'{l
..-~-t' ~:=~:~~} H tOO .. · :~O!) mm
{~~ 2l~~} !l ZM· . ,.f}{) mm
1') ~. H ·HIO -600 mm
_~H>fiOO:tnm
Fig~ 7
Avdur..:2.tningen bestämmes till sin storlek ay de atmosfäriska för-
- °1" '. h tJB. .Lanaena oe, ,
egenskaper J ~ Jföl--av' ::ltfakt ore~[,Y.l.a (~ra ttn.erJS o c 1:";.
metrar ocrL s:s1.rnt.idigt ex:ernpl~ifiera Ilå.g:·Ccl ~v:L}=tj.g[i fa1-:ta rörande avdur::st-
ningen.
- 8 -
,.--.., ... ~.....,! lo \ .i..'<! ea er 001. .... ·Ct t, mnl! ar ) Avdunstning fri vattenyta
Avdunstning under vegetationstiden
Obe~V1)..xen r!1.a,rlr r, 1 l. \ DeVU~Xen Inar c \ h3.vre )
548 711
Lerjord
191 710
St3 .. :nd.. j ord
160 630
f..örhål1an(~. Ei t räknas temperatur, luftfuktighet
h':} d t' " .,('\ +" '-l-OC_ ... VlrlU; av uns n::Lugen s'tlger meci. \l) svlganae velnpe-
ra t'1.1::~1 (ii) avtagande luftfuktighet och (iii) stigande vindstyrka.
(b) ~(:~fakt or ar,: • Hit räknas salthalt, jordart , markfärg , markgenomsläpp-.," ... -+' (.;.. -1",\, ~t' 't' .. r.) ~lgne~, marK~uunlng \~opograLl) OCh vegeca lOn; aVGuns ·nIngen ar II
StÖ1~~:~'·t:: från. söt..."ratten Jin från saltvattel'l, (:Li.) större frårl fri vatten
Jtta iLn från land, (iii) stö2~re vid 711örk ~in ... .,id l jus markfärg (vi t 100, _. ,
svart 132), från svårgenorasläpplig ä.n från lättgenomsläpp-
lie~ n:.<irk samt större frårl plan än, sluttande mark (avrinningen) och
(Y) I:itörre från beYtt:xen fin från obevuxeTl mark (växternas transpiration).
])en del riV' 11eo.e:r*oöi>::lCrJ.. SOEl fallel"; pi.1. la!l;)' rinner a~tingen av som
ytvatten (dagvatten) i de rinnande vatte.ndragen eller sjunker ned till
gru:ndvattnet varifrån det senare kar:. ta. olika vägar. Slutmålet är all-
tid havet.
1. J;~l:drometri
Kännedomen om avrinningens storlek och variation är av stor vikt
vid ])I'ojektering av vattenbyggnader; kraftverk, kanaler, öppna och
täekta diken. Vid många hydrobiologiska och limnologiska undersökning
ar g;iUler sa:rrL"Ua sak. Mättekniken (hydrom.etrien) är väl utvecklad för
mätning av ytvattenaVrilli"lingen. Grlmdvattenavrinningen är svår att kom
ma åt;. I det följande behandlas endast ytavrinningen, varvid inom. hyd
raul::.ken gängse beteckningar användes.
'Vi utgår från kontinui tetsekvationen
:t ~r va tt en <Je1.1 A t;värsektionsarean.
hast ~Lgb.et el: sk flygel ibland
möjli
lig€'l1. kalla,el
0-(1 \ ) ~
sm~ v2ttendrag ar det ofta
(' \ .,.., ,3,) iJen h:;td.ral11is}:a fl~ln består a-v er} prope.l..Ler, som driver ett räk-
~ne·..,erk~ V'attrlets strörn.b.asti,ghet 2 .. r eIl ±'>~Jrdr~t::LoD. 2.~r pj~opeller"ha~stigheten
""v = a + bn, (17 )
cUi.r a och b är~ kon.stanter och 1"1 är tlntalet 'V2~I"V per tidsen}let $ ]113rgel!1
Fl~l'gelmät:nil1garna~ fÖl""siggår tta tvärsektionen utefter
s.k. vertikaler (
e-:x'err.pelvis gerlom pla:nirrLetr-eriJ.'lgg V'ä:r~det et"V' de
sätte~s i ett d=Lagrarl1 mot ·v-erttkal.(~11S
räknat.
v sättes lika med v • o
i selctione~.~
te:t~r::.a i:np.ric}~as i dia-
D.Y1da beräkn.ad e -::ltOY~:j.Et,
-," ,.. å ~;~es c.arp genorn. tillämp-
C'b) w1v+k~onpa~ be~tår i princi~"l av flöte och sänke så avpassade mot J ..1- ·-'-tf. V_l.':" .. _ - '" )..,1 - _ ~ ...
va:eand.ra att hela kroppen r.ålles i V81'tika:L ställning i vatten. Sänket
~cör så när~a botten som möjltgt utaD. 23-tt stöta i~ IVIan err1åller här-
v'id dil .... ekt rnedelhc:tstigrleten för verti}:alerna':l'
Självå. rnätnj"ngerl bör ske på en sträclca a'v'" vatten.dr,aget rn.ed Ja:m.rl.
t:Lor.er; derl fÖl""sta efte:r e~"} viss
8. t~t saIlltj"digt rned mät--
av vatt2~föringe~ även mä~a va~tens i. \FEi t· t erl.draget f; Detta.
lra.tl s~;:e TfifJd 1'1 j av fasta och själ
- 10 --
v v
Fig. 8
3f <" • VaHen,ormg
r r i
r 2~ r
t t
11,50 12,50 Vattenstånd (m)
Fig* 9
d~r q är vattenföringen och h vattenståndet. Vattenföringen kan med
:nätningar 'utföres på. ett 1 OOO--tal :platSel~ ::L 1a116.et a ... ., SlvI}II. I fig. 9
överf8~11; «9 .. , fly gellJ
(d) Överf~all. Iiär skall ges forrr~er för två t;yper av övel"fcLll, 11ä!p~ige~(l
det rektangulära (U-fOI~rD.ade) oeJ:l det tr·iarlgulära (V-formade) $ l..\Ppdä:.~-
11j~ngen sker genom fördäTh:.~ng ~ :För ett !~ektal'lgu.lärt fritt skarpl{snta t
överfall 10) gtiller,
(20 )
, , (20) 20c
bord
.. (,~nr / c ") ''l ITleQ
0,55-0,65, b oradden c:nc:;r
10 Fig. 11
"11 en··':1.;~:r·iränna- {t U niJdärn:nin~g:en -----~----- .... .. ..........
genom strypni:c.g från f \
botten eller te) sidan och botten \
der ~ris~~2. föru.tsättningal'" föl Tned de i figu .. rerna
ill.:fö:rd8. bete
..... ....;.-r-.6i .......+--_
~:.1.±~:ttr~-_.=. H I!l
~-rt-,_.~-
- .Q ~~~_~'_ - ~~~ - "'_O .!......_~ ---'-
Il! +
12
oya}:;, beskrj~vna anordningarna
är det o::ta lämpligt att anv':~.nctf::t sjEi.lvregist:-ceran.de peglar för regist-
e alltid ico!mckteras. till
\/ .~ \ ~ ,.!.... l ~f:i.d Inä tls.i.ng det vara
lä.mpl ~ ~.' \ ..., 1:; /, vars a.vclel.:nin.ga.I,'-
- 12 -
varl'tid även tidpu!11cten fer t
Fig. 13
2 •. B.vrinningens -variation
Avrinningel! är :vtter"st beroende av xlederbördetl~ PR grund av för-
drö~i:nj.ng på och UYlder mar·k:rtan l..ltjämna..s a.vl--inningerl i fÖl~hållande till
ordj.nat8ysten~ I fig. 14 visas förhåI18,r~de:na ' ett Ii tet vattendras
(b) V::-traktighetsh~rvanf Det :E'örtl,ållH.:ndet att ett v"'isst "vattenstånd upp-
nåtts eller överskridits ett bestä:rrrt antal. d:/gn under ett år åskådlig-
göres i ett di~gram 15, LillåI! ,
400 r Vattenföring (Ils)
400
A S O N
~iglt 14
o
Vattenföring (lis)
so 1SO Dagar
360
1 -, .)
F61jande förkortningar och defini-
LljV"~~', extrer:1 lågvatten~/ta; det lägsta V[itteJstånd som någonsin upp-
L\lY!1 r:ormal lågvatten:vt2.; medel tal a,,- er. låg-vat tenminima.
Veg'\ry 1 vegetatioTlstidens Tnedel""-ratt en:ltf.i; :r.edel tal över e11 föl j d av
av vegetationstidens vattenstånd.
I\{ot E:1rt:t:r-arld e beg:repp fin!'ls i"ör 'va t t enför:Lngarna # Bet e c1:tlingarna är LIJ\TQ,
LVQ., NVQ, VegVQ, I-IVQ och EHVQ.
fig,t 16, son: avser fårhållct~"1c1erla i Sävjaån (l:uggebro) under år 1963.
120j Anta! BO
dygn
-·i i-
I
I"'"
40 . .-
i-20 i--
'"1"""h o 0,5 1,0 i,5
Vattcmst6nd (m)
Fig. 16
., 2f,'J
'Or-"I .Avr.int~sit~t
I 1\
2~
I l
1 l l
(!fs·ha)
Lc.::-: ::-::--: .--::; o 200 400 600
Heoktar
Figl? 17 . ,
(e) ~:rinnin~ens inter..si t~t. Avrinningen från ett ornråde ange-s l r:1anc'·~:· . . I I 'j,. 2\. " "~ .... ~ .. per Y1,- och tldsenhet ,l/s"ha, m-/s"hill J' AY ett a.l.lc.e.Les sarSJGJ.\; El-
treSS!;' är högva tt (mavrinningen, som är dimensionerande faktor vid vat-
tel;.byggnader. Diagrammet i fig. 17 ger en uppfattning om intensiteten
i a\"'xj.11nil1.gen från åkerjord t Från skogsJJ'1ark kan rna!: rä}CY18.. med ungefär
I tätbebyggda orr~åden med sluten bebyggelse uppgår
deL till mellan 30 oell 100 o pa. områdets storlek.
3" .~pcl.~:torer påverlrande a-vril1nin~en.
Avrinnin.gen är st&.l"'1kt ber09rlde av'" el1 rad Jrttre f .... aktorer v8.rvid de
..- ~~ 4 -
lne:r eller mindre l:ttjämna,:nde,1 Dett8" l:,EtD. genom ett diagram.
; under år 1963-64, I fig. 18,som avser eD.a i
l~lE~:~' sem~ilogari trnisk frarrlställning ar:~VaT.l-CS ~
500[ Vattenföring (l/s) ~ . r\
. • . -.5(';0 I'lederbörd (mm) ;
!\ !\ 200f \ ( \/\ ' ;200
'~\ f\ f \ rJ\ jL! , \ ' l f" ! l r~ 00 1OOf, \\ i \ {' n. I '\ l'
f\, II"'" ,f v\ \ no U" 5Ot.· \ If' Il' if ( ',,- .\~~ M \ j'J i
\ \ {"i \., fl \ v i ~50 t \ \ \/~ If' \ \ ~ \ I I ! 'l' \ ,I \f-1 \ !I \ ()~1 I J \ il \ i" j20
20r ) l \ v1 ~ 'vi !
10l l ~\j0 l! \ \\ V I I ~, .. ,'lO
5t ! I II 1~~lJr~1~1 II :5 , l 'II i, I . II II' I I ,I; j
r l,!! "I! ~! . I t l I j 2i I ni III i 'r I l ,I ! I \ ,-' I !2
U11 1 I ' i 0,5
i D . J' F·LM } A S o I N Jq5
(B,) ~[eteorologiska fak,torer. De msteorologiska faktorer, som påverkar
avrinningen genom avdunstningen, har redan behandlats. AVo:lli'1stningen
är betydelsefull i alla delar av landet. Ztt direkt uttryck härför är
~[Iamm~l (1959) humiditetskarta (s. 7). Snöupplagringen, som ytterst beror
ay temperaturen, gör sig alltmer gällande norrut. Följande diagram
(f:Lg. 19, Ångström 1958) visar detta. Flödena blir mera utdragna ju
längre söderut man befinner sig. Orsaken hä.rtill är att temperatursteg
ringen går långS8.IIlJnare söderut ä.n norrut.
ef,;rj{Xt~I'.~: ~'M:.' .. t;· 'r.J·I~~"'. v.~_ ' .. VV'.'-'-\'"" .. ~ .l -l-\.0' '/'~.~ ~_/,,,,,,,,-,.,,,.,.,,~, ! ' .... L_....:._. ___ ...L., ______ • __ •• ___ • __ -". __ ----'-"_.
OKar landskapets utjämnande
effekt med vattendragets längd oah I backig terräng
13läpplighet snabbare avrinnj~ng och stor :1. ghet långsctTlLYflare
""r'Y"; n~l';l""" (.; fY" f~"" i 7 '\ ,:;t,., _.L . .... ..!-,.l.b J _ ..Lob..!: t j! r1
(c) ~:E..~ul turtillstånC!-. Man kan ur avr:i.nn:Lngssynptul.kt skilja mellan
skogsmark, åkermark och tätbebyggd mark. If'r{-\.ga om skogsmark lWlJl..ID.er oft~:t
endast en relativt obetydlig del av nederbörden marken tillgodo* Neder
böra.en kan nämligen till stor del bli kvar 1. trädens bladverk och direkt
,fl.v'dJ.l.nmt<3, d' Därtill är de:n fö:ena~ t som bildas i ~~k:ogslnark, starkt va 'tterl-
absorbe:rH.nde~ Skogen verl\:ar elV dessa. ska,l. u"tjämnarlde på avrinrl.:Lngen vil~·,
ket ytt,~rligare förstärks genom att snösmäl tningen går långsammare där
än :L öp:pen terräng.
J~v:r:il1nirlger.i frå11 åke:rrn[trt~ 11a:e stÖrre variation ä.n fr~ån sko8srnark,
skogsmark till åkermarI;;: betyder därför ökad vaTi8.ti.o:J. :i. avrinningen.
(d) Mag'2:1~. Förekomsten av vattenrnagasin är ay utomordentlig betydelse
för vattennushållnin.gen. Dylika ma ga s jJl utg:jres ay s ,jöar~ översvärnnings-
(e) Te:lgliska inf.irepp. De stÖrstti. samlade tekn:i..ska :i.ngreppen i vatten-
(j-anom det magasinsbehov , som där föreligger kan nattl.ren helt förä.."ldras.
Vissa restriktioner finns lagstadgade för ["tt skydda lan·tbruk, fisk-e
och andra intressen. Sålu..nda fastställes i Y8.rje särskilt fall både
di:~\gsgräns och sänk:nin6.~g,rä:n;s,. Som exempel kan anföras förhållandena
vid sjön Anjan 1955-1956 (fig. 20, efter Nyberg (Ångström 1958»). W av
ser vattenstånd och Q avrinnin.g; index n hä:J.för sig till naturliga för
hållanden, index r till reglerade.
Avrlnnln mlhtk.~·-------------- -----"
i -{
/\ I f \Qn ~
~ ... , 1\ I
25' ,~J ..... 1\ ... - ... I "',~
{) ~~~~-d Okl. Nov, Pec. Jon. febr, Mo ... Apel! Maj lun, Mi Aug. S.pt.
-16 -
Aven den reglering av vattenfsktorn, som syftar till,
kaJl j4·r.lJlebär8~ stora. tota.lf.~~
irnrerkan a v d e fBretagen kan synas c
en är att snabbast möjligt avleda skadli
}jetta, gäll el'>
Litteratur
A Eil;);'1ctg , R. C., 1965. Bve,poration, evapotran~)piration and water balanes
investigatione at Copenhagen 1955-64-. Acta Agricul~
Scandin8.vi.~) i 6, 284-300.
A t.la~; Över Sverige, 1954. Svenska säl~kapet för An.t..~..op9..l.ogi .och GeC?-
.,grafi.
Br:Lnk l• N., 1966. Ansvarsfördeln:i.ngen vid und-erhål1 av- vattendrag. Hy&j:.E~M
nisk Revy, 22~ 20-29.
Co1d:l:t:t,g, A ~, 1860,. l\esul t9~terne af nogle Iag~ttc~ge18er~' over fOJ~DkelliL;e
Fugtighedsforhold Omegnen af K,6benhavn. Tidskrift for
Da1 tOtl; .J., 1802 $ EJrperilnental eSSE1.JTS 011 tl:e Gonst:Ltv .. tion of mixed gaseD;
orl. the force of stearn or Y8~pO:r' ~erG~l VU.:l t.ers a.nd other l:tquids
in diffeT'er1t te:mpe:r·e.,t1.lreB, bot'h ln Torricell:Lan VCl,cv.um and
in air; on evapoTation; ~Dd on on oi' gases by heat.
~i 35-602.
581-646~
Lang t H., 1920. Verwi tterung und l3odenb:i.ld22!.:-E als Einfi.ihrung in die·
Bod enktLYld e • Stuttgart.
de MartoT'.ne, E., 1926. Une nouvelle fonction clirnatologique: Lflndice
d! aridi te. La rileteorologi, Re\rue mensuelle de meteorologie
fet du physique du globe.
:deth!)d~~ of soll analysis, 1965. Part 1, Physical anel mi::leralogical pro~"
perties , incl1.lcling ste.tistics of TneaErUreTIlent and sampling"
American S.oeiety of Agrono:n.y (ed. C.A. J31ack), l\'ladison.
Pelmm_:~I., ~i.L., 1948. Natural evaporation fro:n open water, bare soj_l und
37, 43-46
Sand:2:bQrg, <T., 1966. 8tudier av- nederbördemi fördelning inom ett litet
slättlandsOIDråde~ 1$ )j})'f Lal1tbruJ-csl1ögskola:n., Uppsala..
19
Troskol~tns}ci ,
o Angström, A., 1952.
lit
in .; !
Press, Ox:ford(}
for ubevokset og
skrift