HYDROLOGI

NILS BRINK

STENCILTRYCK NR 32

SVERIGES LANT2~tJI(Sljr !·vr··~Sm:T

inslitufonen f{'·r mo, :\'"te'lskap

AV'd för hyd etc :nik

750 07 UiP~ALA 7

INSTITUTIONEN FöR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK

UPPSALA 1966

arat fOTfKET

4 •

Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger bl. a. i sin tidskrift Gmnd­

förbättring resultat från institutionens olika verksamhetsgrenar. Allt material

blir emellertid inte föremål för tryckning. Undersökningsresultat av preliminär

natur och annat material som av olika anledningar ej ges ut i tryck delges ofta

i stencilerad form. Institutionen har ansett det lämpligt att redovisa dylikt

material i form aven i fri följd utarbetad serie, benämnd stenciltryck. Serien

finns endast tillgänglig på institutionen och kan i mån av tillgång erhållas där­

ifrån.

Adress: Institutionen för lantbrukets hydroteknik, Uppsala 7

Stenciltryck

Nr Är Författal'e och t,i'rel

1-12

13-15

Aug. Håkansson, Gösta Bel'glund, J anne Er-i.ksson. Redogörelse för resultaten aev täckditk'ningsförsöken åren 1951-1962.

Aug. Håkansson, Gösta Berglund, Ja-nne Eriksson, Waldemar }o­hansson. Re~;ultat av täckdikning05försök och bevattnritn~för05ök åren 1963-1965.

16 1940 Gunnar Hallgren. ' Dalgångarna Fyrisån-Ostersjön; några hydro-tekniska soudier.

17 1942 Gunnar Hallgren. Om sambandet mellan gl'undvattenståndet och vattennivån ·i en l'ecipient.

18 1943 Gunnar Hal,lgren. Om sambandet mellan nederbörd och skördeav-

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

ka.stning.

1952 Sigvard Andersson. Kompedi'l.lm mentär hydromeka-n,ilk.

agronomisk hydroteknik. Ele-

1952 Sigvard Andersson. Kompendium T a;belher och .kommenarer.

agronomisk hydroteknik.

1960

1961

1962

1962

1962

1963

1964

1964

1966

1966

1966

1966

Sigvard Andersson. Kapillar,itet.

Sigvard Andersson. Ma,rken'5 temperatur och värmehushållning.

Waldemar Jollansson. Bev,attningsförsök ·i potans, korn och foder­betor Vlid Törmersa försöksgård 1959-1961.

Waldemar Joha11'sson. Metodik och erfarenheter vid anvä:ndning av hMkort för undersökning av torrläggningsförhåHanden ooh ytsänk­ning vid Nedre Ohllndsån.

Waldemar Johansson. Utredning för försla'g till bevattningsanlägg­n ing vid Sör, Sa:lbo, Sa1bohed, VäslJmanlands län.

Si'gval'd Andel'sS'on. Skrivl1ingar i agronomisk hydroteknik.

Gösta Berglund och Stig Sjöberg. Undersöknill1g av plaströrstäck­dikningar.

Aug. HåJkansson. Anvi\5ni'11Ig rörande täckc1i.kning med plast'rör av ~tyv Pvc. Gösta Berglund. Vattendmgsföpbundet: Förslag tin överenskom­melse ooh sta>dgar samt något om kostnadsförde'ln1ingar.

Tryggve Fahlsuedt. Kvismaredahprojektet - en orientering samt Redogörelse för undersökning i syfte att klargöra avkasmingens be­roende av högvattenstånden i K vismare kanal.

Gunnar Hiellgren. Vattenrätt.

Ni·is Brink. Hydrologi.

J~-v lJils .T3r:Lrdc·

}:'1 o d. OTllr'd.d e

Ett yattendrags tnsamlingsområde benämnes flodo:ml'åd~. Synonymt

arJ"\rändes nederbördsområd~, aV,rinningsområde och vattenområd,~.

Den topografiska avgränsningen (va ttfmdelaren uPPsökes) görs med

h:.jälp ay kartor (generalstabens karta, konceptkart!'l, fotokar"t8.). Vid

små nederbördsområden är det dessutom ofta nödvändigt att gära kompiet····

teri~gar i fält.

:andet indelas enligt Svensk författningssamling (1922:191) i

116 .~~!lvudfl.?dområden med numrering från norr till söder. Öland och

Gotland utgör egna hUY'.J.dflodområden. Huvud:flodområdena, som är större

än ~)OO kn?, mr.fattar tillsammans 416 000 lGr:.2

medan mindre flodområden

gra:fi.ens grundformel

IJ 1":~

"i- i, + ,

-;- 61-.: -~. 6i'il "" t'.i n. J!.. , '"'.7 U v· U ,) c

(1)

är nederbörd, E avdunstning, A y

rnagasinering på

<);.:n. Inf3.rt tar tillräckli.gt lårlS tid i betraktand.e k,cirl tnagasineri.ngerl

f(5r~~u:arrLas dvs *'

l\w.n får då

PÖl' ett avgl'änsa t

börd:;lområde, utgör

LH~ + 6lfi Y u

lJ :::: Ej + A + " J

Il -- \'.l.

, P ... .

U

d erl d el a.·~l a vI'hirrnirl[en

v~lttendrags neder-

som lämnar onrådet genom

- 2 -

Y!':Lttendraget och Au det vatten som passe:::,ar yttre begräns-

ning i form ay grundvatten.

oeh negativa komponenter.

Om :man sätter A + A :::: A övergår (3) till den ofta använda for­y u :meln

N ::::: E .t- A.

FBI' hela jordklotet gäller

N :::: E.

Storleken av nederbörden och avdunstningen för jordklotet anges

;,w Drenkhahn (ef. J!'eilberg & Fallnarg 1955) till:

Mängd ... ( km 3/.". ~~'i ....~ <:::i....t.. / (mm/år) fd)

\/0,

Avdunstning från havet 384 000 750 82

Avdunstning från land 81 300 160 18

Nederbörd 465 JOO 910 100

I det följande skall nederbörd ~ a:vdurwtning och avrinning be-

handlas var för sig.

Nederbörd

Till nederbörd räknas regn, hagel (fruset regn), snö (kondensa­

tion under OOC), dagg (kondensation mot en fast yta) och rimfrost

(daggbildning vid temperaturer under OOC).

1" l\T,ederbördens uppmätning

Genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

försorg uppmätes nederbörden vid ca 900 stationer i landet. Härvid

anvä~ndes särskil t konstruerade regnmätare, som i bland kan vara för­

~Sl~dda med skrivare; J21uvi0eiraf.

Vintertid kompletteras nederbördsmätningarna med snömätningar

130m består i mätning av snötäckets tjocklek och snöns yattenvärde.

Vattenvärdet stiger ju längre snön får ligga och kan variera mellan

0,08 och 0,45 eller mera.

:2. Nederbördens variation och fördelning

(a) Tidsyariation. Vårt land har utpräglad kont~Lnental nederbördsför­

d':llning med hög nederbörd på s ommr", r en (juli.-augusti) och låg neder-

börd på senvintern. ExeYilDel härpå återfjx.cnes i fig. 1, som avser ne-

Lrsmedeltalen för de

80 r Nl~dl~rbölrd (mm)

10

60

50

40

30

20

10 I

.~".'rle;::ert>~:G i

11.::-0

1 (66)' .- ,

A S O N Di I I

I

fl

I

i I' I I

.P",":csn (~d er bÖ:ld t:: n i L ..

framE~r ~v nederbörcskarta~

och sn.öper:Lodens

de.n ... :T - ~

upp~agras 2a~unan

TJel E1"V lard et

-vs.· t t en.dy'agen.

S'~::lTle

Ö\r:c GÖt,CtlH11c!

i i I

I

'_":"9".-·1 L ______ '-____ -'-__ ---'-_-.-:::::'. .. , , I

S:nöu.DPlc~

3()

f.!i~;en i forTfl av snö

deL totala årsnedorb6r-

\ )

stiger lli0G dessa

1()O-18G

4

.A vdunstrli.11,g .. _ ... ~

Avdunstningen el1.er evapotranspiration är en av de viktigaste

}:; är

E == E(T~ v,

där de oberoende variablerr.a representerar atmo(.,färiska faktorer I , \. 'tem-

p ':::ratur, vindstyrka, luftfuktighet, ••• ) och ytfaktorer. Teoretiskt

f:inns tre sätt ((a), Cb) och (o) nedan)att närma sig problemet, varvid

slutmålet är att finna explicita uttryck för (6). Direkt uppmätning

av avdunstningen ((d) nedan) med hjälp av speciell apparatur kan också

under vissa omständigheter göras.

(a) Vattenbalansbetraktelse.Man utgår frånhydrografiens grundfor­

IQ.,el (4), som skrives

t. ho,

där sålunda E är avdunstningen, fT nederbörden och A avrinningen. De

Gtorheter som mätes är nederbörden och avrinningen. På grundval av

dylj.ka data (årsmedeltal) från 53 svenska flodområden har TalDIll (1959)

lC)FJ:11i t fram till följande uttrycl: för !;:3,vdunstningen

(8)

di3.r för flodområdet (fig. 3).

E mm

m1 " 0°0

(00 l " ",,&>YO c o"

c °0 80

3S0 J " "

30J " <> " o " " " "

" <>

°

" 250 ""

" Q

" , " I , , , ) T i , 3°

, _1° O· 1° 2· ~o S° 6

0 7°

Fig. 3

- 5 -

d.e-::-:l j.I2st::c"d:,lade ent~:rgien,

natiskt kan det allm~nt

'; \. ! ./ ':

til1s;~::-l.TnTn.arlS re.ed (inf~;tryclcet 'vid olj~ka. ni vå2:r J~ lv.ftruE.llnet, va:nligen fir

I-1.9.T a.-tt :göra rned en m:~rcl<:et komplicerE .. d -ceori.. ~ Rent err:p5.riskt .ha.r föl jer.l~··w

si.g .8.n.'r~iri(lbe..r

(10)

ete:n "'Il samt

oattes urspr~ng-

lJ,_ge::~l konst:=-l:r~t ~ .Bl~3..nd ay!dra iJ.ttr;y·ck~ SO~i Sed8r-nTer{"j. CiIl'rän.ts 81--:(1.1.1. följar:-

genom

.f' (v· j ."'...... ..r.. •• .J.. \. / ._- _

öppna

:' 1 -1 \ \ I j )

värdena a = 0,40

Bland de som på senare är angripit problemet med avdunstningen

acce:Jter9.d metod, som kan sägas bygga på en kombins.tion aven energi-

/ -., . -, .', - ) \.:::: hogs"t8. mOJJ..~Lt~a evapotranspira-

tion, ':rl,E;d~lrl övrig:::,. bet:cn}::telser a"11ser den. aktv"el1a e

11fLr det r~älleI·

ett öppet kärl

som placeras i vattenytan. Andra typer av evaporimetrar för avdunst-

1956 av laborator Sigvard Andersson vi~ La~tbrukshögskolan. Mätresul-

evaporimetrar, som ofta ~~ V~~ UC2I"bar"a., är svåra att

t:L1J

(e) Bltm:Ld~·L.tet ~ --_._ .... ~ .. ,~ ..... _ ....

Ss, da. 0<=

o~d och anordningar

hlir c3~kerteten stJr. .-, " ... , ,.:~ ""', .. .:;. ~~'~., .:.·~c.!. :.;~.

av ~tt ~anskt försök

avser mänadsmedeltal för åre~

csJ.yr.g 1965) t!

~r variationen liten.

\ \

" A S O N ~

/t vd ~:.,lr.istrlingerl ö-

mm (Eelge-

.Klilna tets hlHnidi tet

E\-'A ro ,TRAN~,PiR:\ T10NFN {E) ! SVERIG!::

801E är~ ,-,++ c u ;~

för rela.t~L()111~2"'T!.a mel1.flrl :nedey.bö:cd~

'u t tr:rcket

nr clteT.:'1p erE1t'Ll-

/' i . : ren.t

st ()I"

7

::

e ffiar~on~es tal och före-

innebär 'I'anms Jmmidi,tetstal ett slagfJ utjärrmad avrinning. I f'ig. 6 vi-

och i figlf

/1 \ \ 959 j t

7 Sveriges 111.rrniditetsl~egiofler~ eTtligt ~PaTrrlIl

li< JOfj r:lt'{l

..-~-t' ~:=~:~~} H tOO .. · :~O!) mm

{~~ 2l~~} !l ZM· . ,.f}{) mm

1') ~. H ·HIO -600 mm

_~H>fiOO:tnm

Fig~ 7

Avdur..:2.tningen bestämmes till sin storlek ay de atmosfäriska för-

- °1" '. h tJB. .Lanaena oe, ,

egenskaper J ~ Jföl--av' ::ltfakt ore~[,Y.l.a (~ra ttn.erJS o c 1:";.

metrar ocrL s:s1.rnt.idigt ex:ernpl~ifiera Ilå.g:·Ccl ~v:L}=tj.g[i fa1-:ta rörande avdur::st-

ningen.

- 8 -

,.--.., ... ~.....,! lo \ .i..'<! ea er 001. .... ·Ct t, mnl! ar ) Avdunstning fri vattenyta

Avdunstning under vegetationstiden

Obe~V1)..xen r!1.a,rlr r, 1 l. \ DeVU~Xen Inar c \ h3.vre )

548 711

Lerjord

191 710

St3 .. :nd.. j ord

160 630

f..örhål1an(~. Ei t räknas temperatur, luftfuktighet

h':} d t' " .,('\ +" '-l-OC_ ... VlrlU; av uns n::Lugen s'tlger meci. \l) svlganae velnpe-

ra t'1.1::~1 (ii) avtagande luftfuktighet och (iii) stigande vindstyrka.

(b) ~(:~fakt or ar,: • Hit räknas salthalt, jordart , markfärg , markgenomsläpp-.," ... -+' (.;.. -1",\, ~t' 't' .. r.) ~lgne~, marK~uunlng \~opograLl) OCh vegeca lOn; aVGuns ·nIngen ar II

StÖ1~~:~'·t:: från. söt..."ratten Jin från saltvattel'l, (:Li.) större frårl fri vatten­

Jtta iLn från land, (iii) stö2~re vid 711örk ~in ... .,id l jus markfärg (vi t 100, _. ,

svart 132), från svårgenorasläpplig ä.n från lättgenomsläpp-

lie~ n:.<irk samt större frårl plan än, sluttande mark (avrinningen) och

(Y) I:itörre från beYtt:xen fin från obevuxeTl mark (växternas transpiration).

])en del riV' 11eo.e:r*oöi>::lCrJ.. SOEl fallel"; pi.1. la!l;)' rinner a~tingen av som

ytvatten (dagvatten) i de rinnande vatte.ndragen eller sjunker ned till

gru:ndvattnet varifrån det senare kar:. ta. olika vägar. Slutmålet är all-

tid havet.

1. J;~l:drometri

Kännedomen om avrinningens storlek och variation är av stor vikt

vid ])I'ojektering av vattenbyggnader; kraftverk, kanaler, öppna och

täekta diken. Vid många hydrobiologiska och limnologiska undersökning­

ar g;iUler sa:rrL"Ua sak. Mättekniken (hydrom.etrien) är väl utvecklad för

mätning av ytvattenaVrilli"lingen. Grlmdvattenavrinningen är svår att kom­

ma åt;. I det följande behandlas endast ytavrinningen, varvid inom. hyd­

raul::.ken gängse beteckningar användes.

'Vi utgår från kontinui tetsekvationen

:t ~r va tt en <Je1.1 A t;värsektionsarean.

hast ~Lgb.et el: sk flygel ibland

möjli

lig€'l1. kalla,el

0-(1 \ ) ~

sm~ v2ttendrag ar det ofta

(' \ .,.., ,3,) iJen h:;td.ral11is}:a fl~ln består a-v er} prope.l..Ler, som driver ett räk-

~ne·..,erk~ V'attrlets strörn.b.asti,ghet 2 .. r eIl ±'>~Jrdr~t::LoD. 2.~r pj~opeller"ha~stigheten

""v = a + bn, (17 )

cUi.r a och b är~ kon.stanter och 1"1 är tlntalet 'V2~I"V per tidsen}let $ ]113rgel!1

Fl~l'gelmät:nil1garna~ fÖl""siggår tta tvärsektionen utefter

s.k. vertikaler (

e-:x'err.pelvis gerlom pla:nirrLetr-eriJ.'lgg V'ä:r~det et"V' de

sätte~s i ett d=Lagrarl1 mot ·v-erttkal.(~11S

räknat.

v sättes lika med v • o

i selctione~.~

te:t~r::.a i:np.ric}~as i dia-

D.Y1da beräkn.ad e -::ltOY~:j.Et,

-," ,.. å ~;~es c.arp genorn. tillämp-

C'b) w1v+k~onpa~ be~tår i princi~"l av flöte och sänke så avpassade mot J ..1- ·-'-tf. V_l.':" .. _ - '" )..,1 - _ ~ ...

va:eand.ra att hela kroppen r.ålles i V81'tika:L ställning i vatten. Sänket

~cör så när~a botten som möjltgt utaD. 23-tt stöta i~ IVIan err1åller här-

v'id dil .... ekt rnedelhc:tstigrleten för verti}:alerna':l'

Självå. rnätnj"ngerl bör ske på en sträclca a'v'" vatten.dr,aget rn.ed Ja:m.rl.

t:Lor.er; derl fÖl""sta efte:r e~"} viss

8. t~t saIlltj"digt rned mät--

av vatt2~föringe~ även mä~a va~tens i. \FEi t· t erl.draget f; Detta.

lra.tl s~;:e TfifJd 1'1 j av fasta och själ

- 10 --

v v

Fig. 8

3f <" • VaHen,ormg

r r i

r 2~ r

t t

11,50 12,50 Vattenstånd (m)

Fig* 9

d~r q är vattenföringen och h vattenståndet. Vattenföringen kan med

:nätningar 'utföres på. ett 1 OOO--tal :platSel~ ::L 1a116.et a ... ., SlvI}II. I fig. 9

överf8~11; «9 .. , fly gellJ

(d) Överf~all. Iiär skall ges forrr~er för två t;yper av övel"fcLll, 11ä!p~ige~(l

det rektangulära (U-fOI~rD.ade) oeJ:l det tr·iarlgulära (V-formade) $ l..\Ppdä:.~-

11j~ngen sker genom fördäTh:.~ng ~ :För ett !~ektal'lgu.lärt fritt skarpl{snta t

överfall 10) gtiller,

(20 )

, , (20) 20c

bord

.. (,~nr / c ") ''l ITleQ

0,55-0,65, b oradden c:nc:;r

10 Fig. 11

"11 en··':1.;~:r·iränna- {t U niJdärn:nin~g:en -----~----- .... .. ..........

genom strypni:c.g från f \

botten eller te) sidan och botten \

der ~ris~~2. föru.tsättningal'" föl Tned de i figu .. rerna

ill.:fö:rd8. bete

..... ....;.-r-.6i .......+--_

~:.1.±~:ttr~-_.=. H I!l

~-rt-,_.~-

- .Q ~~~_~'_ - ~~~ - "'_O .!......_~ ---'-

Il! +

12

oya}:;, beskrj~vna anordningarna

är det o::ta lämpligt att anv':~.nctf::t sjEi.lvregist:-ceran.de peglar för regist-

e alltid ico!mckteras. till

\/ .~ \ ~ ,.!.... l ~f:i.d Inä tls.i.ng det vara

lä.mpl ~ ~.' \ ..., 1:; /, vars a.vclel.:nin.ga.I,'-

- 12 -

varl'tid även tidpu!11cten fer t

Fig. 13

2 •. B.vrinningens -variation

Avrinningel! är :vtter"st beroende av xlederbördetl~ PR grund av för-

drö~i:nj.ng på och UYlder mar·k:rtan l..ltjämna..s a.vl--inningerl i fÖl~hållande till

ordj.nat8ysten~ I fig. 14 visas förhåI18,r~de:na ' ett Ii tet vattendras

(b) V::-traktighetsh~rvanf Det :E'örtl,ållH.:ndet att ett v"'isst "vattenstånd upp-

nåtts eller överskridits ett bestä:rrrt antal. d:/gn under ett år åskådlig-

göres i ett di~gram 15, LillåI! ,

400 r Vattenföring (Ils)

400

A S O N

~iglt 14

o

Vattenföring (lis)

so 1SO Dagar

360

1 -, .)

F61jande förkortningar och defini-

LljV"~~', extrer:1 lågvatten~/ta; det lägsta V[itteJstånd som någonsin upp-

L\lY!1 r:ormal lågvatten:vt2.; medel tal a,,- er. låg-vat tenminima.

Veg'\ry 1 vegetatioTlstidens Tnedel""-ratt en:ltf.i; :r.edel tal över e11 föl j d av

av vegetationstidens vattenstånd.

I\{ot E:1rt:t:r-arld e beg:repp fin!'ls i"ör 'va t t enför:Lngarna # Bet e c1:tlingarna är LIJ\TQ,

LVQ., NVQ, VegVQ, I-IVQ och EHVQ.

fig,t 16, son: avser fårhållct~"1c1erla i Sävjaån (l:uggebro) under år 1963.

120j Anta! BO

dygn

-·i i-

I

I"'"

40 . .-

i-20 i--

'"1"""h o 0,5 1,0 i,5

Vattcmst6nd (m)

Fig. 16

., 2f,'J

'Or-"I .Avr.int~sit~t

I 1\

2~

I l

1 l l

(!fs·ha)

Lc.::-: ::-::--: .--::; o 200 400 600

Heoktar

Figl? 17 . ,

(e) ~:rinnin~ens inter..si t~t. Avrinningen från ett ornråde ange-s l r:1anc'·~:· . . I I 'j,. 2\. " "~ .... ~ .. per Y1,- och tldsenhet ,l/s"ha, m-/s"hill J' AY ett a.l.lc.e.Les sarSJGJ.\; El-

treSS!;' är högva tt (mavrinningen, som är dimensionerande faktor vid vat-

tel;.byggnader. Diagrammet i fig. 17 ger en uppfattning om intensiteten

i a\"'xj.11nil1.gen från åkerjord t Från skogsJJ'1ark kan rna!: rä}CY18.. med ungefär

I tätbebyggda orr~åden med sluten bebyggelse uppgår

deL till mellan 30 oell 100 o pa. områdets storlek.

3" .~pcl.~:torer påverlrande a-vril1nin~en.

Avrinnin.gen är st&.l"'1kt ber09rlde av'" el1 rad Jrttre f .... aktorer v8.rvid de

..- ~~ 4 -

lne:r eller mindre l:ttjämna,:nde,1 Dett8" l:,EtD. genom ett diagram.

; under år 1963-64, I fig. 18,som avser eD.a i

l~lE~:~' sem~ilogari trnisk frarrlställning ar:~VaT.l-CS ~

500[ Vattenföring (l/s) ~ . r\

. • . -.5(';0 I'lederbörd (mm) ;

!\ !\ 200f \ ( \/\ ' ;200

'~\ f\ f \ rJ\ jL! , \ ' l f" ! l r~ 00 1OOf, \\ i \ {' n. I '\ l'

f\, II"'" ,f v\ \ no U" 5Ot.· \ If' Il' if ( ',,- .\~~ M \ j'J i

\ \ {"i \., fl \ v i ~50 t \ \ \/~ If' \ \ ~ \ I I ! 'l' \ ,I \f-1 \ !I \ ()~1 I J \ il \ i" j20

20r ) l \ v1 ~ 'vi !

10l l ~\j0 l! \ \\ V I I ~, .. ,'lO

5t ! I II 1~~lJr~1~1 II :5 , l 'II i, I . II II' I I ,I; j

r l,!! "I! ~! . I t l I j 2i I ni III i 'r I l ,I ! I \ ,-' I !2

U11 1 I ' i 0,5

i D . J' F·LM } A S o I N Jq5

(B,) ~[eteorologiska fak,torer. De msteorologiska faktorer, som påverkar

avrinningen genom avdunstningen, har redan behandlats. AVo:lli'1stningen

är betydelsefull i alla delar av landet. Ztt direkt uttryck härför är

~[Iamm~l (1959) humiditetskarta (s. 7). Snöupplagringen, som ytterst beror

ay temperaturen, gör sig alltmer gällande norrut. Följande diagram

(f:Lg. 19, Ångström 1958) visar detta. Flödena blir mera utdragna ju

längre söderut man befinner sig. Orsaken hä.rtill är att temperatursteg­

ringen går långS8.IIlJnare söderut ä.n norrut.

ef,;rj{Xt~I'.~: ~'M:.' .. t;· 'r.J·I~~"'. v.~_ ' .. VV'.'-'-\'"" .. ~ .l -l-\.0' '/'~.~ ~_/,,,,,,,,-,.,,,.,.,,~, ! ' .... L_....:._. ___ ...L., ______ • __ •• ___ • __ -". __ ----'-"_.

OKar landskapets utjämnande

effekt med vattendragets längd oah I backig terräng

13läpplighet snabbare avrinnj~ng och stor :1. ghet långsctTlLYflare

""r'Y"; n~l';l""" (.; fY" f~"" i 7 '\ ,:;t,., _.L . .... ..!-,.l.b J _ ..Lob..!: t j! r1

(c) ~:E..~ul turtillstånC!-. Man kan ur avr:i.nn:Lngssynptul.kt skilja mellan

skogsmark, åkermark och tätbebyggd mark. If'r{-\.ga om skogsmark lWlJl..ID.er oft~:t

endast en relativt obetydlig del av nederbörden marken tillgodo* Neder­

böra.en kan nämligen till stor del bli kvar 1. trädens bladverk och direkt

,fl.v'dJ.l.nmt<3, d' Därtill är de:n fö:ena~ t som bildas i ~~k:ogslnark, starkt va 'tterl-

absorbe:rH.nde~ Skogen verl\:ar elV dessa. ska,l. u"tjämnarlde på avrinrl.:Lngen vil~·,

ket ytt,~rligare förstärks genom att snösmäl tningen går långsammare där

än :L öp:pen terräng.

J~v:r:il1nirlger.i frå11 åke:rrn[trt~ 11a:e stÖrre variation ä.n fr~ån sko8srnark,

skogsmark till åkermarI;;: betyder därför ökad vaTi8.ti.o:J. :i. avrinningen.

(d) Mag'2:1~. Förekomsten av vattenrnagasin är ay utomordentlig betydelse

för vattennushållnin.gen. Dylika ma ga s jJl utg:jres ay s ,jöar~ översvärnnings-

(e) Te:lgliska inf.irepp. De stÖrstti. samlade tekn:i..ska :i.ngreppen i vatten-

(j-anom det magasinsbehov , som där föreligger kan nattl.ren helt förä.."ldras.

Vissa restriktioner finns lagstadgade för ["tt skydda lan·tbruk, fisk-e

och andra intressen. Sålu..nda fastställes i Y8.rje särskilt fall både

di:~\gsgräns och sänk:nin6.~g,rä:n;s,. Som exempel kan anföras förhållandena

vid sjön Anjan 1955-1956 (fig. 20, efter Nyberg (Ångström 1958»). W av­

ser vattenstånd och Q avrinnin.g; index n hä:J.för sig till naturliga för­

hållanden, index r till reglerade.

Avrlnnln mlhtk.~·-------------- -----"

i -{

/\ I f \Qn ~

~ ... , 1\ I

25' ,~J ..... 1\ ... - ... I "',~

{) ~~~~-d Okl. Nov, Pec. Jon. febr, Mo ... Apel! Maj lun, Mi Aug. S.pt.

-16 -

Aven den reglering av vattenfsktorn, som syftar till,

kaJl j4·r.lJlebär8~ stora. tota.lf.~~

irnrerkan a v d e fBretagen kan synas c

en är att snabbast möjligt avleda skadli

}jetta, gäll el'>

Litteratur

A Eil;);'1ctg , R. C., 1965. Bve,poration, evapotran~)piration and water balanes

investigatione at Copenhagen 1955-64-. Acta Agricul~

Scandin8.vi.~) i 6, 284-300.

A t.la~; Över Sverige, 1954. Svenska säl~kapet för An.t..~..op9..l.ogi .och GeC?-

.,grafi.

Br:Lnk l• N., 1966. Ansvarsfördeln:i.ngen vid und-erhål1 av- vattendrag. Hy&j:.E~M

nisk Revy, 22~ 20-29.

Co1d:l:t:t,g, A ~, 1860,. l\esul t9~terne af nogle Iag~ttc~ge18er~' over fOJ~DkelliL;e

Fugtighedsforhold Omegnen af K,6benhavn. Tidskrift for

Da1 tOtl; .J., 1802 $ EJrperilnental eSSE1.JTS 011 tl:e Gonst:Ltv .. tion of mixed gaseD;

orl. the force of stearn or Y8~pO:r' ~erG~l VU.:l t.ers a.nd other l:tquids

in diffeT'er1t te:mpe:r·e.,t1.lreB, bot'h ln Torricell:Lan VCl,cv.um and

in air; on evapoTation; ~Dd on on oi' gases by heat.

~i 35-602.

581-646~

Lang t H., 1920. Verwi tterung und l3odenb:i.ld22!.:-E als Einfi.ihrung in die·

Bod enktLYld e • Stuttgart.

de MartoT'.ne, E., 1926. Une nouvelle fonction clirnatologique: Lflndice

d! aridi te. La rileteorologi, Re\rue mensuelle de meteorologie

fet du physique du globe.

:deth!)d~~ of soll analysis, 1965. Part 1, Physical anel mi::leralogical pro~"

perties , incl1.lcling ste.tistics of TneaErUreTIlent and sampling"

American S.oeiety of Agrono:n.y (ed. C.A. J31ack), l\'ladison.

Pelmm_:~I., ~i.L., 1948. Natural evaporation fro:n open water, bare soj_l und

37, 43-46

Sand:2:bQrg, <T., 1966. 8tudier av- nederbördemi fördelning inom ett litet

slättlandsOIDråde~ 1$ )j})'f Lal1tbruJ-csl1ögskola:n., Uppsala..

19

Troskol~tns}ci ,

o Angström, A., 1952.

lit

in .; !

Press, Ox:ford(}

for ubevokset og

skrift