Download - Mitt Kvarter
-
1
MITT KVARTER en artikelserie om Nacka av Jrgen Lwenfeldt
Innehllsfrteckning
1. Orminge
2. Fiskstra
3. Jrla sj
4. Jarlaberg
5. Stens
6. Sjstaden
7. Gustavsberg
8. Kvarnholmen
9. Alphyddan
10. Henriksdalsberget
-
2
Artikelserie: Mitt kvarter
Vandring med Nackas arkitekter
Nacka Vrmd Posten 2013-2014
Han skapade Orminge som 23-ring
Han var frsk arkitekt, och hade inte byggt ett enda hus.
D fick 23-rige Ulf Gillberg uppdraget att frverkliga
Vstra Orminge. Ett omrde med 2 600 bostder.
Det var bara att ta fr sig, sger han.
Planerna fr det nya omrdet drogs upp i en matsal p
Sveavgen. Runt bordet satt HSB-pampar, byggexperter,
arkitektkontorets grundare och s debutanten, den 23-
rige arkitekten Ulf Gillberg.
Det var han som skulle konstruera de 2600 bostderna i Skarpns (sedermera Orminge). D hade han nnu inte
byggt ett hus.
Det var mitt frsta jobb. Det var bara att ta fr sig, det
var en sdan tid, sger han.
Tror du att din lder kan ha pverkat resultatet?
Ja, jag visste ju inte hur det skulle vara, att man
skulle bygga sex till tta vningar i lnga lngor. Det r
en frdel med unga mnniskor. De r inte avtrubbade.
Socialdemokratiska Boo kommun hade drmmar om
tunnelbanan. Man krvde en hrt exploaterad stadsdel
med punkthus. Invnarantalet skulle frdubblas. Arkitek-
terna hll emot, ansg att omrdets verkliga kvalitet lg i
platsen.
Vi hade sett effekterna av de hga husen, och brjade
-
3
ifrgastta dem. Dessutom fanns ju inget annat n natur
hr ute. Det fanns inte frutsttningarna fr en stad med
butiker och restauranger lngs livliga gator, sger Ulf Gill-
berg.
Och han fick sin vilja igenom: lga hus verallt, s nr
som p ngra punkthus i omrdets utkant.
Nra 50 r har passerat. Det r en regnig dag i Orminge.
Ulf Gillberg lyfter p paraplyet och tittar nyfiket p ku-
berna, som slppts ner bland kullar och tallar. Detta r
omrdet han r mest stolt ver.
Man ska g hr i dligt vder. Allt ser bra ut i sol.
Frutom storleken p husen r sjlva kulren det be-
tonggra det som frmst vcker uppseende. Praktiska or-
saker lg bakom. Man gjt fasaden med insidan nedt i
formen. Den slta ytan blev innervgg, som kunde tapetse-
ras.
Den raspiga ytan blev fasad. Man frskte frndra den
gra nyansen, men det gick inte.
F personer gillar r betong. Men det fanns d en vilja
att jobba med enkla volymer.
Gillar du sjlv r betong?
Ja, rtt anvnd. Men det hade varit bttre med en an-
nan typ av sten, s att det blivit ljusare.
Ursprungsplanen innehll platta tak, men det blev fr
dyrt. Taken gjordes i stllet av krkta pltar, som ftt hu-
sen att likna tgvagnar.
Jag ville inte ha sadeltak. Det hade sett ut som fr-
vuxna stugor i betong.
Hade du gjort Vstra Orminge annorlunda i dag?
Ja, det r klart. Men det var en annan tid. Jag kan inte
pst att det hade blivit bttre i dag, men annorlunda. D
-
4
brydde man sig inte om den yttre designen. Det var vikti-
gare hur husen var placerade och fungerade. Vi hade heller
inte med sociologer i processen, som visste hur mnniskor
och ting hngde ihop. Den kunskapen fick vi ska sjlva.
Den brutala stilen har splittrat tyckarna frn starten.
Den frsta demokratiska nybebyggelsen, skrev Expres-
sen. Finns det ingen grns fr hur fult man fr bygga?
skrev Aftonbladet. Samtidigt fick husen pris som Nackas
bsta moderna byggnadsverk 2001, efter mnga rster frn
de boende.
Just Ormingeborna har bidragit till att gra omrdet
unikt, hvdar Ulf Gillberg.
Det var mycket 68:or p vnsterkanten, unga, intellek-
tuella som skte sig hit. Vi hade fixat samlingslokaler, och
de blev vldigt viktiga. De fick sjlva bestmma hur de ville
ha det p grden, och s fanns en aktiv Folkets hus-fre-
ning.
Fler exempel finns p de boendes inflytande. Det fanns
bara en brande pelare i lgenheterna, s invnarna sjlva
kunde ndra planlsningen.
ven den yttre miljn skapades med hjlp av invnarna.
De ligger bakom att lgenheterna p bottenplan har bal-
kong, och inte uteplats.
Jag ville ppna upp, och stod hr ute med byggarna och
diskuterade det. Men d kom boende frbi och sa att folk
skulle komma med stora schfrar och anfalla barnen. Yt-
terligare en frklarade att vi inte fick privatisera kollekti-
vets mark. Det var en sdan tid.
Invnarna ratade ocks ett parkfrslag frn den i dag in-
ternationellt erknde landskapsarkitekten Per Friberg.
De aktiva mnniskorna ville hellre ha en fritidsgrd
-
5
och en plaskdamm. S blev det.
Vi tar oss till stra Orminge, som byggdes ett decennium
senare, ocks det under Ulf Gillbergs ledning. Radhusom-
rdet framstr som sin vstra grannes raka motsats. Ske-
net bedrar. Produktionen var likartat industriell och vg-
garna gjordes i betong. Drefter lade man p en trpanel,
som maskerade alltsammans.
Tror du att de som bor hr knner till det?
De borde i alla fall ha mrkt det nr de frskt sl in
en spik.
Omrdet skulle egentligen rymma femvningshus, men
s blev kommunen borgerligt styrd. Politikerna ville ha
marknra bostder, utan strande bilar.
Det blev en reaktion p det fyrkantiga och enhetliga.
En lngtan att f krngla till det, berttar Ulf Gillberg och
ser sig omkring:
Kanske blev det lite too much! Det knns lite stkigt.
Samtidigt, visst r det lskliga bostadsmiljer?
Fakta: Orminge
Vstra Orminge
Planerades 1964-1967 Byggdes 1967-1971
Ansvarig arkitekt: Ulf Gillberg, genom Jran Curmans
arkitektbyr
2600 bostder (hlften bostadsrtter, hften hyresrtter)
stra Orminge
Byggdes 1978-1981
Ansvarig arkitekt: Ulf Gillberg, genom Jran Curmans
arkitektbyr
712 bostder (hlften bostadsrtter, hlften egnahem)
-
6
Ulf Gillberg om
nsta miljonprogram
Vi str infr ett nytt miljonprogram. Det rcker inte med
frttningsprojekt. D mste man ppna upp stora omr-
den ngonstans. Och jag hoppas att man tar lrdom av ti-
digare satsningar.
dagens segregerade bostadsbyggande
Det svenska folkhemmet finns inte lngre. I dag finns
rika och fattiga. Det tycks ha blivit tilltet att bygga hur
dligt som helst bara fr att det r hyresrtter. Det byggs
mnga dysfunktionella lgenheter, och nog knns det som
att man gett upp en del.
sitt eget boende
Jag bor s bra man kan bo, p Strandvgen, hgst upp
vid Djurgrdsbron. Jag r nog en typisk innerstadsbo. Jag
skulle ha svrt fr att sitta i bilker p vgen till jobbet.
Men det hindrar mig inte att frska att frst hur det r
att bo s hr, som i stra Orminge. Hur det r att sitta p
trappan med en kaffe i solen och snacka med grannen.
miljonprogrammets modeller
Modellerna ver omrdena var fruktansvrt vackra. Man
hngde grna upp dem p vggen som tavlor. Man hade ett
fgelperspektiv p miljn. Fr detaljerna hade man teck-
nare som mlade vackra perspektiv, barn som lekte, djupt
urringade kvinnor, alltid blommande grenar. Fast dagens
datoranimerare r inte smre p att fuska.
-
7
Han kmpade mot hghus i Fiskstra
Att det blev s hr r en prestation.
Det sger Kjell Rosenborg nr han vandrar i Fiskstra,
orten han skapade. NVP tog rygg p en njd arkitekt.
I en ppning p Fiskstra torg str en torr och knotig ek.
Den har funnits lnge p just den pltten, frst p en ng,
sedan i utkanten av en motocrossbana.
Och sedan fyrtio r tillbaka omgiven av betong.
Den eken str hr som ett minnesmrke. Den har ver-
levt med vissa svrigheter, sger Kjell Rosenborg, mannen
som skonade trdet.
Grnskan berikar Fiskstra, bde den bevarade natu-
ren p grngrdarna och vid planteringarna. Nr knop-
parna slr ut blir det som en grn oas. Herregud vad mjukt
det blir. Det frsonar mycket av det stela och storskaliga.
Tre arkitekter planerade Fiskstra. Kjell Rosenborg r
den ende kvarvarande.
De andra tv hette Ulf Snellman och Tore Forsman, och
utgjorde den duo som 1961 vann Nackas arkitekttvling fr
marken p den kuperade norrsluttningen nedanfr tgsp-
ret.
Uppdraget var att med en tajt budget pressa in 9 000
personer p en kvadratkilometer. Kjell Rosenborg klev in i
handlingarna frst i slutet av 60-talet, d med en stadsplan
i handen, och ett uppdrag att frverkliga ritningarna.
Jag skulle gra det hr lite mnskligt, sger han. Jag
skulle verstta den storskaliga planen till en trivsam bo-
endemilj.
-
8
Mottot var redan satt: Det gr att g, och baserades p
en trafiklsning som hade liknats vid Venedigs. Garage
placerades i ett vningsplan under hela omrdet, och ut-
gjorde den frsta totala trafiksepareringen i landet. Bilarna
skulle maka p sig.
Det finns inget Venedig i det hr. Snellman hade en
romantisk id om det, men jag tycker att Fiskstra klarade
sig p sina egna premisser. Man kan rra sig genom hela
omrdet utan att passera en vg, och slippa buller och av-
gaser. Det var d unikt och nytnkande.
Samtidigt var det just bilarna som utgjorde krnan i
bygget. Bredden mellan husen 25 meter hade sin grund
i garagens utformning. D kunde man maximera antalet
parkeringsplatser. Samtidigt som naturmarken ovanfr
sparades.
Det var otroligt planerat fr bilar. Kurvan pekade mot
himlen, det gllde att ligga fre. Bilarna kunde bli hur
mnga som helst. Drfr anpassades de yttre parkering-
arna fr att kunna bygga p med flera dck.
Kjell Rosenborg har vandrat lngs lgatan, Braxengatan
och Sikgatan flera gnger p senare r, och frelst fr bo-
ende om hur orten blev till. Han tycker att mycket blev
lyckat. En sdan sak r just trafiksepareringen.
Det tycker jag fortfarande r en bra id. Se s lugnt det
r. Inte en bil. Barnen kan springa fritt.
Men annat r han mindre njd med. Han tar fram stads-
planen igen, den han fick i sin hand fr fyra decennier se-
dan. Den var rationell, med sina lamell- och loftgngshus.
Ibland fr rationell.
Som komposition r planen vacker, med tydliga axlar,
sger han och drar upp linjer p ritningen med handen.
-
9
Men formen r stel. Det var tidsandan, man byggde jtte-
gator. Jag skulle grna se sm frskjutningar i husen istl-
let. Att man saxade lite. Men kravet p rationalitet gick
inte att rubba.
Ramarna fr det nya samhllet sattes upp av kommu-
nen, vars bostadsbolag marknadsfrde Fiskstra som
Skrgrdsstaden.
De hade ett omrde, hr skulle det byggas, och s an-
ordnades tvlingen. Det fanns en yta nere vid vattnet
ocks, men det rckte inte fr att f in alla bostder. Man
fick till exempel dra om jrnvgen fr att rymma en boll-
plan. Drfr r nrvaron av vattnet, trots lget, inte stark
hr. Det r ett problem, men inget jag kunde pverka.
Och det fanns strikta regler, som sa att inget fnster fr
st nrmare en bil n 15 meter. Drfr har husen utmed
Fiskstravgen inga fnster i gavlarna, vilket skulle borga
fr en vacker vy, och stadkomma en mindre sluten upple-
velse.
Samtidigt ser han inte omrdet som tidstypiskt fr mil-
jonprogramsren. Tvrtom.
Det hr byggdes nr entreprenrerna var som mest
brutala. De ville ha tta vningar. Det var ett helvete att
frska f in mjuka argument, men vi frskte hlla emot.
Att bygga i en mnsklig skala. I tvlingen var husen fyra-
fem vningar. Det blev fem-sex.
Om ni visste hur hrt det var. Det krvdes att allt var
oerhrt rationellt och billigt. Fiskstra hade smst frut-
sttningar. Det hr var en protest mot miljonprogrammet.
Vi skulle f in 9 000 personer hr, men vi ville gra det p
ett annat stt. Vi hll nere skalan till varje pris. Det var
vldigt estetiskt medvetet.
-
10
P lgatan 18 finns ett exempel. Huset r sex vningar
hgt, men knns inte srskilt skrckinjagande, snarare
tvrtom. P marken trd och lekplats. I gatuplan finns en
trbalkong av radhussnitt. Lite hgre upp varvas olika
skikt med msom plt, msom mangantegel (fastn arki-
tekterna fredrog Hganstegel).
Blicken ska hlla sig hr nere, hr ville vi koncentrera
allt intressant. Vningarna ovanfr skulle bara frsvinna.
Exemplet r ett i mngden i frsken att mjuka upp
nrmiljn. Frgsttningen, jordfrger i rtt och ockra, var
ett annat.
Svrigheten r inte att gra bra saker, utan att f gra
bra saker.
I ursprungsplanen fanns en hel del som aldrig frverkli-
gades. S som ett stort Fiskstra centrum, som skulle bli
det kommersiella navet i Saltsjbadenomrdet.
D kom Tippen, mitt i projektet. Frutsttningarna ra-
serades. Vra planer sjnk ihop. Tnk om vi hade ftt gra
det!
En annan ej genomfrd plan r att bygga ett till etage
ovanp biblioteket, med samlingslokaler och en ljusgrd.
Allt r ordnat fr det. Rr r dragna. Marken r gratis.
Bsta tomten i omrdet.
Och s borde det finnas kafer och andra lokaler lngs
med Fiskstra all, tycker han. Liksom att man borde
ppna upp omrdet ut mot de omgivande gatorna, och gra
entrn fr gende beskare mer inbjudande.
De senaste ren har synen p miljonprogrammet sakta
brjat omprvas. Det gller inte minst fr Fiskstra, dr
den genomsnittliga ktiden fr en frmedlad hyresrtt i fjol
var sex r. Den som stller sig i k i dag kan f rkna med
-
11
en bra mycket lngre vntan.
Samtidigt hller ryktet, som lnge var skamfilat, p att
frndras. Inte minst tack vare de boendes eget engage-
mang.
Det blir bttre och bttre. Sjlvknslan har frbtt-
rats. Jag har mrkt av den skillnaden.
Han vankar vidare, tittar njt p platsen han sjlv skap-
ade.
Det r vldigt positivt. Vi jobbade s mycket med all-
ting. Tnkte s mycket, jobbade s envist. Nr det byggdes
var entreprenrerna som hrdast. Att det nd blev s hr
r en prestation.
Fakta: Fiskstra
Arkitekter: Ulf Snellman, Tore Forsman och Kjell Rosen-
borg. Huvudansvarig fr bygget: Seth Granberg.
Kom till efter en arkitekttvling 1961.
Byggdes 1971-1974.
De omgivande omrdena Bthjden, Fiskarhjden och F-
gelhjden frdelades ut till frlorarna i tvlingen, och
byggdes under samma r.
Invnarantal: 7 475 personer (2010). Orten r Sveriges
mest ttbefolkade.
gare: Stena fastigheter ger alla lgenheter, efter att ha
kpt bestndet av Nackas tidigare bostadsbolag Nackahem
1996.
-
12
Smstaden Jrla byggdes
fr svensk vinter
rets mrkaste dag var i fokus nr Jrla sj byggdes.
Husen r utformade fr svensk december, och de r
frgsatta fr att sticka ut. Kanske inte konstigt att sm-
staden blivit internationellt uppmrksammad.
Jag bara kom p det.
Vi str och tittar p ett vitt vlvt trstycke ovanp ett
svagt sluttande tak. Konstruktionen r unik fr Jrla sj,
frklarar arkitekten Vernon Gracie. Han har anpassat den
efter rets mrkaste dag.
S hr: Sverige ligger i norr. Svenskarna behver sol.
Trstycket reflekterar ljuset, och funkar ver frvntan.
Dessutom minimerar takets sjugradiga lutning skugg-
ningen p byggnaderna bakom.
P rets kortaste dag lutar solen 7,5 grader. Det inne-
br att taken inte bidrar till att skugga husen bakom. Det
gr livet bttre bde fr folk och planteringar.
Kollegan Hkan Jersenius spanar ut ver fasader i gult,
falurtt, mossgrnt, och lila.
Nr omrdet planerades befarade tyckare att frgvalet
skulle uppfattas som ansttligt. En gr dag som denna
knns det inte riktigt s:
Det r ofta dligt vder i Sverige. D mste man jobba
med starka frger, sger Hkan Jersenius.
Duon, som ritade Jrla sj, har genomfrt mnga vand-
ringar lngs grnderna. Sammanlagt handlar det om 150
-
13
turer med gster frn knappt 30 lnder. Mnga kommer
frn Japan, Nederlnderna och Danmark, och de frtjusas
av en nybyggd smstad med rosenbuskar, bryggor och ge-
mytligt lga byggnader. Variationsrikedomen r stor, inget
hus tycks vara likt det andra.
Samtidigt r marken ttt exploaterad.
Hur kan det g i betongboxarnas tidevarv?
Beskarna sger att det inte finns s mnga platser i
vrlden som r s hr. Jag tror att det handlar om att fri-
gra sig frn det som r trendigt. Man r ofta fr uppfylld
av de ider man har vid en viss tidpunkt, sger Hkan Jer-
senius.
I Nacka och Saltsjbadens tidning den 19 november 1970
presenterades en mycket tidstypisk plan fr dvarande
Jrla industriomrde. Omrdet i sdersluttningen skulle ge
plats fr ett vldigt fretagshotell en enda jttebyggnad
fr 5 000 personer. Satsningen skulle bli unik i Europa.
Men s blev det inte.
Decennierna gick, och frslag efter frslag ratades.
Grannarna i Lillngen ropade alltid hgst.
Hkan Jersenius var ledare fr en kurs i stadsplanering i
Nacka kommun, och hittade 1997 en lsning som vckte
villagarnas gillande. Frslaget innebar en barnvnlig och
modern smstad med en touch av Arboga. Samtidigt skulle
de historiska industribyggnaderna bevaras och rustas upp.
Frslaget antogs, och irlndaren Vernon Gracie, som i
mnga r jobbat ihop med Ralph Erskine, kontrakterades
som arkitekt.
Vi vandrar mot vattnet.
Hr ville vi ha ett sammanhngande gatunt mot
Lillngen. Men de som bodde dr ville inte det. Kommunen
-
14
var lyhrd. Men det r inte svrt att ndra p det beslutet
om man vill, sger Hkan Jersenius.
Firma Jersenius/Gracie r nd njda med det mesta i
Jrla sj. S som att grdarna uppfattas som gemytliga
(folk sger hej till frmlingar), placeringen av vardagsrum
mot gatan (fr att kvllstid ha upplysta fnster mot trotta-
rerna), och vxtlivet (med blomning i etapper frn vr till
hst).
Vid piren nr vi fram till den plats som tidigt gjorde om-
rdet uppmrksammat i bostadsbilagorna. Husen som str
p vattnet intill Gustaf Dalns fyr.
Vi hade frst tnkt ett torg p land. Men en morgon
hade Vernon helt enkelt valt att flytta ut det p sjn. Jag
var fr hmmad att ens komma p tanken. Men garna
blev eld och lgor. Det hr ska vi bygga frst, sa de, bert-
tar Hkan Jersenius.
Hur fick du idn, Vernon?
Hur fr man ider? Det bara hnder.
Det fanns emellertid en hel del ider som aldrig genom-
frdes. I ursprungsplanen fanns en kanal, som gick rakt
genom omrdet, och som var tnkt att avslutas med en vat-
tentrappa ner mot Jrlasjn. Den ansgs fr dyr.
Det var en stor miss, sger Vernon Gracie.
P torget uppe vid entrn till omrdet planerades fr s-
vl matbutik, som saluhall, bageri och torghandel. I stllet
blev det parkering, en 7-eleven-kopia, mbelbutik och fri-
sr.
Jag saknar ocks ett stlle som Bowlers, som fanns
hr i brjan och innehll bowlinghall, restaurang och caf.
Men jag styr inte ver marknadskrafterna. Modecentret
behvde mer utrymme, sger Hkan Jersenius.
-
15
Samtidigt, det hr med att saker inte alltid blir som man
tnkt sig r inbyggt i strukturen. Vernon Gracies filosofi
bygger p det:
Om man uppfr ett bibliotek kanske det kan behlla
sin form. Men bostder ndras alltid ver ren. Det mste
man ta hnsyn till nr man skapar nya omrden.
Det senaste tillskottet i Jrla sj r bostderna i den
gamla Lderfabriken. Rostrda ldor med exklusiva pent-
houselgenheter har placerats p taket. Men Vernon Gra-
cie blir inte sttt.
Det r tilltet. Det innebr att det r ett levande om-
rde.
Fakta: Jrla sj
Arkitektur och stadsbyggnad:
Vernon Gracie och Hkan Jersenius
Medarbetare: Bengt Smideman
Byggr: 1999-2006
Omrdet rymmer 700 bostadsrtter frdelade p lgen-
heter, radhus och parhus och 35 000 kvadratmeter kontor-
syta, varav 25 000 kvadratmeter fanns i befintliga byggna-
der.
Historik: Platsen hette tidigare Jrla industriomrde, och
hr har Gustaf Daln och Gustaf de Laval haft verksamhet.
Sten Sture d och Gustav Vasa, har bda bott i Jrla herr-
gr
-
16
Jarlaberg Nackas svar p Toscana
Det blev varken 15-vningshus, villamattor eller kol-
upplag. I stllet kom Jarlaberg att bli en postmodern
toscansk by. Arkitekten Ulf Gillberg berttar hur det
gick till.
Egentligen hade Ulf Gillberg lite mer terhllsamma pla-
ner fr omrdet, med enklare 50-talshus som frebild. Men
s hnde ngot som tvingade honom att tnka om:
Den nya stilen.
Postmodernismen kom och frlste HSB, som skulle
bygga omrdet. De ville absolut hnga p det. Och vi fr-
stod att vi mste spotta upp oss, sger han.
Bofills bge vid Sdra station var ett exempel p det ny-
gamla sttet att se p arkitektur. Man skulle g tvrt emot
idealen frn miljonprogrammets modernism.
Det frbjudna blev tilltet: kolonner, frg, utsmyckning-
ar.
Vi utnyttjade hiss- och flktrum ovanfr trapphusen
till torn. Vi anvnde frg i rent dekorativt syfte. Det gick
hem!
Lnge var det oklart vad marken runt Birger Jarls gamla
utkiksberg skulle anvndas till. Frst fanns tankar om ett
kolupplag. Ett tag p 60-talet tnkte man dra hit tunnel-
banan och bygga 4 000 lgenheter i 15-vningarshus.
Nr den planen gick i stpet ville man lgga ut en villa-
matta i stllet.
Och nr ven den idn ratades ifrgasattes om man ver
huvud taget kunde bygga bostder s nra intill Bergs olje-
-
17
hamn. Lukten ansgs svruthrdlig. Dessutom fanns en
soptipp i omrdet.
Vi placerade ut smrbyttor fr att se hur mycket lukt
de drog till sig. Alla som haft smr i kylskpet vet ju hur
det luktar efter ett tag. Vi klarade det testet.
Till sist kunde politikerna i Nacka enas om ett trafikse-
parerat omrde (det sista i kommunen) med blandad be-
byggelse, hyresrtter, bostadsrtter och radhus.
Man var medvetna om vikten att inte f segregerade
omrden. Socialchefen var vldigt inblandad i projektet.
Men gestaltningen lade man sig inte i, sdana saker br-
jade man intressera sig fr frst mnga r senare, sger Ulf
Gillberg, som var den som fick uppdraget att rita alltsam-
mans.
25 augusti 1990 invigdes omrdet av kulturministern
Bengt Gransson, S. Han ankom i SL-buss och med en kon-
sumkasse i handen (i kassen lg hans tal). Folkligheten till
trots: hyresrtterna ombildades snabbt till bostadsrtter.
Vi lyckades inte riktigt uppfylla ambitionen. Dremot
kunde vi variera storleken p lgenheterna, s att det blev
en blandning inom varje kvarter. Jag uppfattar Jarlaberg
som problemfritt. Jag tycker alltid att mnniskorna hr
knns lite sndagsfina.
Ulf Gillberg vandrar i omrdet. S stannar han upp. Vi str
vid en av kvarterens grdar de som skulle utgra sjlva
krnan fr bebyggelsen. Han r inte helt njd. Sjlva plat-
sen r okej, tycker han, med 70-80 omgivande bostder,
trfflokal, tvttstugor och lekomrde.
Men:
-
18
Kvarteren r lite vl slutna. Det r tveksamt om det r
rtt. Man borde nog ha genomgende portar frn ggatorna
runt om kvarteren in till grden, d fr man mer kontakt
med varandra.
Politiker befarade i planeringen sociala problem i det ny-
byggda omrdet, dr folk saknade slktband och rtter, och
man diskuterade att p konstgjord vg etablera ett socialt
skyddsnt fr de nyinflyttade, bland annat med trapphus-
ombud. Ngra sdana tillsattes aldrig.
Det har inte hindrat freningslivet frn att vxa sig
starkt i omrdet.
Jag tror att det kan bero p den lga skalan, sger Ulf
Gillberg.
Han beskriver Jarlaberg som frortsarkitektur i en mer
stadsmssig drkt, eller med ett lite elakare ordval: fr-
kldnad. S r ocks omrdet byggt i samma betongele-
mentsystem som Vstra Orminge (som Gillberg ocks
byggde).
Jarlaberg rymmer dock ngot som f innerstadskvarter kan
stoltsera med: hgklassig konst. Original av bland andra
Peter Dahl, Olle Nyman och Elisabet Hasselberg-Olsson
finns att beskda i bostadsrttsfreningarnas trapphus.
De var de frmsta konstnrerna inom svensk nutids-
konst.
Fr vrigt har de boende sjlva betalat fr konsten: 5
kronor i mnaden per lgenhet under tv decennier.
De vita husen fljdes sedan av en till etapp.
I norra Jarlaberg fokuserade man p vyn frn Stock-
holms inlopp. De nya byggnaderna skulle passa in bland
-
19
tegelbyggnader och gra cisterner. De blev drfr tegelfr-
gade.
S vad hnde med Nacka strand? Upprustningen och ut-
byggnaden av industriomrdet Augustendal fanns faktiskt
aldrig i tankarna nr Jarlaberg byggdes.
Det r lite roligt att se hur hghusen sticker upp. Men
hur de kom till fattar inte jag. Det uppstod p ett par r,
jmfrt med Jarlabergs 10-riga planeringsprocess, minns
Ulf Gillberg.
Drfr r omrdena inte sammanfltade, fastn de r
placerade som grannar p kullen.
Fakta: Jarlaberg
Byggherre: HSB Stockholm
Ansvariga arkitekter: Ulf Gillberg och Gran Andersson.
Planering: 1978-1982 (planen verklagades sedan i flera
varv).
Produktion: 1988-1992, 1 230 bostder med bostadsrtt,
20 egnahem.
Grannar: Alldeles intill Jarlaberg finns Nacka strand, som
tillkom senare, men ven Bergs oljehamn, som planeras att
bli ett bostadsomrde med 2 000 bostder (ls mer om
dessa planer p sidan 7).
Landmrke: Vattentornet, med mlning av ke Pallarp.
Ser man Jarlaberg p avstnd fr man nstan gnugga sig i
gonen. Pltsligt, mittemellan motortrafikled och oljehamn,
tronar en toskansk by p en hjd. Vita hus med tinnar och
torn.
-
20
Stens byggdes fr tunnelbanan
Tunnelbanan var p vg till Stens. D satsade Nacka
stort. Tio hghus skulle byggas i skogen, och arkitek-
terna hmtades direkt frn vrldseliten. Dragplstret
var ett omsusat Berlinkoncept.
Ett grnt streck p en karta avgjorde saken. Hr bland tal-
larna var tunnelbanan tnkt att dundra fram p vg till
Bollmora, och d gllde det att snabbt agera om Nacka
kommun alls skulle f en station.
Tio identiska hghus bestlldes av Malmbaserade
stjrnarkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelson,
fastn duon egentlig inte hade mjlighet att delta i bygget.
Platsen lg alldeles fr lngt frn Skne.
S kom den drygt 25-rige Guggen Ressner in i bilden.
Han hade ftt jobb p arkitektkontoret och skulle egentlig-
en flytta ner med sin familj, men pltsligt fick han tag i en
160 kvadratmeter stor hyresrtt mitt p Hornsgatan.
Vningar som den vxer inte p trd, inte d heller. S
jag sa till Fritz att jag inte lngre ville flja med. D gjorde
vi en deal. Jobbet med Stens var ju i Stockholm, d fick jag
jobba med det. Det var mitt frsta stora jobb.
Ett halvt sekel har gtt sedan han senast stod vid lta
centrum, med sitt karaktristiskt bla hganskakel. D
var det med anledning av slutbesiktningen.
Han hade varit ansvarig fr hela konstruktionen, frn
brjan till slut, och hade haft hyfsat fria hnder.
-
21
Besksfrekvensen har visserligen varit lg genom ren,
men husen har nd mnga gnger fngat hans uppmrk-
samhet. Guggen viker upp en pappskiva p vilken ett vl-
bekant motiv mlats. Ritningen har legat under en glas-
skiva p skrivbordet hemma i lgenheten.
S hr skulle det se ut.
Den strsta skillnaden mot dagens hus r att byggna-
derna enligt planen skulle vara helt i gult tegel och mlad
vit betong.
Slutresultatet skiljer sig ngot frn ritningen, men blev
nd mycket mrkvrdigt, tycker han.
I Stockholmstrakten finns bara ett ftal byggnader som
ens liknar skivhusen i Stens, en klunga om fyra vid Dan-
deryds sjukhus.
De lnade fyra takter dr, men vi var frst.
Vad inte alla vet r att Stens ocks finns i Berlin. Eller s
r det vice versa. Den i kriget snderbombade stadsdelen
Hansaviertel skulle fyllas med nya hus. Arkitektutstll-
ningen Interbau anordnades 1957 och vrldens toppnamn
fick chansen att bygga ett hus var.
Alvar Aalto, Oscar Niedermayer och Walter Gropius var
ngra av deltagarna. Fritz Jaenecke och Sten Samuelson
ritade Sveriges bidrag. Deras tta vningar hga byggnad
som str kvar p Altonaer Strasse och i folkmun gr under
namnet Schwedenhaus r mycket likt de tio hus som nu
str vid ltasjn.
Guggen Ressner beskte Interbau under en studieresa
med en kurskamrat. Han blev starkt influerad i synner-
het av hemlandets bidrag.
-
22
Jag gillade det skarpt. Och det var det som gjorde att
jag sedan brjade jobba fr Jaenecke & Samuelson.
Tillbaka till Stens. Vi har ftt komma hem till Terese Sj-
backa, som har bott i omrdet sedan tvrsldern. Hr inne
i hennes tvrummare ser man det unika med husen. Alla
rum, ven kket, har balkong. Den lper lngsmed hela fa-
saden. Djupet varierar frn en halv till tv meter.
Pongen med det?
Den tunna delen handlade nstan bara om att f ett liv
p fasaden, att ge skuggor, berttar Guggen.
Att bry sig om utseende var annars ytterst otrendigt
bland 60-talets arkitekter. I stllet lg fokus p kvadratme-
ter, bekvmligheter, naturen och ljuset. Det skulle vara
rationellt. Drfr brydde man sig heller inte om energief-
fektivitet. Framtidens el var ju gratis.
Vi har ftt tillggsisolera, berttar Terese Sjbacka,
som ocks r njd med att de ursprungliga betongrckena
bytts ut i bostadsrttshusen.
Det kndes som att bo i en bunker.
Tunnelbanan kom aldrig till Stens. Just som omrdet
var frdigbyggt ngrade sig regionplanekontoret.
Den nya sprdragningen skulle i stllet g via en annan
plats i skogen Sdra Erstavik. Dr fanns planer p ett
annat nytt bostadsomrde. Men det blev varken det ena el-
ler andra.
Egentligen bygger allts Stens p en id som aldrig ge-
nomfrdes. Husen blev drfr fr hga, vilket byggnadssty-
relsen tidigt kritiserade. Och lget var fr perifert, vilket
lnsarkitekten ppekade.
Ryktet har heller inte alltid varit det bsta.
-
23
De hr husen kallas ibland fr Strandparksomrdet i
bostadsannonser, berttar Terese Sjbacka.
Har Stens dlig klang? frgar Guggen Ressner fr-vnat, innan han fortstter:
Nej, jag tycker att de hr husen str sig. Av mig fr de
ett plus i kanten.
En som hller med r rekordrsforskaren Lisbeth S-
derqvist. Hon anser att omrdet r kulturhistoriskt vrde-
fullt, inte minst genom sina srprglade balkongfronter i
betong, som finns kvar i hyresrtterna. Hennes text i
Nackaboken frn r 2000 har rubriken: Dags fr K-
mrkning!
Fakta: Stens
Bostder: Tio skivhus p tta vningar (fyra uppfrdes av
HSB, sex hus uppfrdes av Nacka bostder och var hyres-
rtter). Senare tillkom flera hus. Bygget var det strsta bo-
stadsprojektet i Nacka i brjan av 60-talet. Totalt bor unge-
fr 2600 personer i omrdet.
Arkitekter: Fritz Jaenecke (1903-1978) och Sten Samuel-
son (1926-2002). De fick ocks frfrgningar att bygga mer i
omrdet, men valde att avst.
Ansvarig fr bygget: Guggen Ressner
Fler byggnader av Jaenecke och Samuelson: Nya Ul-
levi, Malm Stadion, Norrkpings stadsbibliotek, Baltiska
hallen i Malm.
Framtiden: Lngt gngna planer finns att bygga en sm-
stad i Stens. Frslaget stds av Andreas Jaenecke, arki-
tekt och son till Fritz. Det livar upp det hela. Det blev p
sitt stt stereotypt med bara betonghusen, sger han till
NVP.
-
24
Pensionrsmyten frodas i Sjstaden
Mnga tror att Hammarby sjstad byggdes fr pension-
rer. Men det r en myt, hvdar arkitekten Bjrn Ce-
derquist.
S var det absolut inte.
NVP berttar historien om OS-byn som blev bugaboo-
folkets metropol.
Nr Bjrn Cederquist brjade jobba i Sjstaden hade han
sin arbetsplats hgst upp i den gamla Luma-fabriken, med
utsikt ver kkstaden Lugnet.
ret var 1996 och det var hr planarkitekten Jan Inghe-
Hagstrm och stadens projektledning hade samlats fr att
realisera den nya tidens stad. Pltskjulen dr nere p den
giftiga marken skulle vck, i stllet ville man uppfra en
ekologisk idealstad, vrdig en OS-by.
Arkitekten Bjrn Cederquist hade i uppdrag att srja fr
det sociala ansvaret, med bland annat bostadsmix, skola,
frskola och hlsovrd.
17 r senare finns facit p hur det gtt.
Han r inte helt njd. Ngon mix har det ju knappast
blivit.
Det r fr lyxigt. Mlgruppen r s snv, man mste ha
bra inkomst och jobba bda tv fr att ha rd att bo hr,
sger han.
Det finns en myt om Hammarby sjstad. En myt som har
tjnat vissa syften. Det r att stadsdelen var planerad fr
-
25
pensionrer med nyslda villor. Inget kunde vara mer fel,
hvdar Bjrn Cederquist.
S var det absolut inte. Nej, nej, nej.
Missfrstndet har att gra med de allra frsta husen
som restes. Byggherrarna dr frutspdde att man i dessa
skulle ta emot mnga fre detta villagare. Men inom kort
visade det sig att stadsdelen snarare lockade till sig 35-
ringar med barn (som senare kom att kallas bugaboofol-
ket, efter en populr barnvagn).
Vi frn stadens frvaltning hade en befolkningsprognos
dr vi rknade med ungar. I planen fanns ritat tre frskolor
och tre stora grundskolor med integrerad frskola. Det
skulle bli en blandad stad fr alla ldrar.
nd uppstod problem med svl frskole- som skolbrist.
Ett bekymmer som med tiden uppkommit i fler nybyggda
omrden, noterar Bjrn Cederquist.
Det r en frga om politisk vilja. Det handlar om att
vga ta en risk att bygga en skola som inte blir fylld frn
starten. Dessutom r det ju bostder som ger kommunen
intkter.
Trenden gick igen p annat hll. Systembolaget, matbu-
tiker och vrdcentralen. Alla ville vnta till omrdet vuxit
till sig. Bjrn Cederquist beskriver processen som en helt
marknadsanpassad stad.
Frr la man ett centrum som kommunen hade kontroll
ver. Man bestmde att hr ska Systembolaget ligga, hr
finns vrdcentral och apotek. S gjorde man inte nu. I stl-
let vntade alla p marknaden.
Redan 1991 presenterade Jan Inghe-Hagstrm en akva-
rell. Den frestllde versiktsplanen fr omrdet runt
Hammarby sj. Hr kunde man bygga en stad vid vattnet,
-
26
visade han politikerna. Ett nytt attraktivt innerstadsom-
rde, sa han. Mnga blev frvnade av utformningen.
Planarkitekten som lg bakom trafikseparerade omrden
som Minneberg och Sdra station pratade pltsligt om rat-
ionella rutnt med gator och torg. Med draghjlp av Stock-
holms OS-planer blev visionen verklighet.
Ngot OS blev det ju aldrig, men det blev ett Hammarby
sjstad.
Mnga har under ren blivit frtjusta i kombinationen
av butiker, bryggor och vass. Arkitekturkritiker kallade
skapelsen fr det bsta som har byggts i Sverige sedan
andra vrldskriget, lanserade omrdet som en kronjuvel
och liknade ett besk vid en solsemester i Spanien. Andra
ansg att omrdet blivit arkitekturens H&M eller Ikea, d
s gott som allt nybyggt i Sverige kommit att inspireras av
de kajliggande nyfunkishusen med ppen planlsning.
Jan Inghe-Hagstrm var njd med sitt verk, som han be-
vakade frn sin bostad i Norra Hammarbyhamnen, fram
till sin dd 2005.
Srskild njd var han med husen i Sickla udde och
Sickla kaj. Han var mer bekymrad ver att det fanns f
stora lgenheter, s man kunde bo kvar nr barnen blev
tonringar. I stllet blev lgenheterna 40-120 kvadrat. De
var lttast att f ut p marknaden.
Men att Sjstaden skulle bli en stad var inte sjlvklart. I
en intervju i tidningen Kritik frn 1991 liknade Inghe-
Hagstrm det nnu ej pbrjade Hammarby sjstad med
Rda bergen i Vasastan.
Men ett shoppingstrk blev det nd.
-
27
I planen finns plats fr mycket butiker utmed huvud-
gatans bottenvning, det r en romantisk id om vad som
skapar en levande innerstad, men det r fr glest med kun-
der. Samtidigt ville man inte heller ha ngon genomstrm-
ning av folk. Trafiken har ju dragits runt omrdet, s f ut-
omstende har vgarna frbi. Det var ngot som vra rd-
givare frn handeln ppekade direkt, men s blev det nd,
sger Bjrn Cederquist.
Just detta, stad utan stadsliv, har frre sjstadsbon
Andr Johansson skrivit om i blogginlgg och tidningsartik-
lar. Nr klockan r nio slcker Sjstaden ner, skriver han
om ett omrde som han kallar fr ett smsmningt se-
misuburbia. Dessutom anser han att den verkliga ggatan
finns i Sickla.
Kanske r det ocks drfr som fastighetsbolaget Oscar
Properties hrom ret lanserade ett av sina nybyggen med
parollen: Tnk p Sjstaden tnk nu tvrtom.
Det ska bli tuffare. Inte romantiskt som hr i de tidi-
gare delarna. Det r glas och svart, alldeles rakt, sger
Bjrn Cederquist lite hnfullt.
Han fredrar sjlv omrdet han kallar fr Gamla stan,
allts de frsta husen vid Sickla udde och Sickla sluss. De
som till en brjan var svrslda och mgelhrjade, men som
nu kat sitt vrde med fyra gnger pengarna.
Det r smskaligt och romantiskt. En med skr-
grdskaraktr. Det nya r vl tnkt att tilltala superyuppi-
sar.
Den som kan sin Sjstadsgeografi mrker hur omrdet
blir ttare ju lngre ut man kommer. Drivande i den pro-
cessen var dvarande stadsbyggnadsborgarrdet Mikael
Sderlund, M, som gav tjnstemnnen baklxa och krvde
-
28
en ttare och mer stadsmssig bebyggelse. I kombination
med hgre mark- och byggpriser har detta fortsatt.
I Henriksdalshamnen kan folk hlla sina grannar i
hnderna nr de gr ut p sina balkonger. Man har byggt
exakt s att brandbestmmelserna uppfylls.
En hel del annat frndrades ocks jmfrt med den ur-
sprungliga planen. Tvrbanan skulle egentligen ha gtt till
Slussen, Danvikslsen rknade man kallt med, och s
skulle man bygga en gngbro frn Luma till Sdermalm.
Sjstaden r bara klar till 75 procent, hvdar Bjrn
Cederquist.
Fakta: Hammarby sjstad
Uppfrt: versiktsplanen lades fram 1991. Frsta detalj-
planen klubbades 1997. Frsta invnarna flyttade in i de-
cember 2000. Bygget pgr fortfarande.
Bostder: 2017 berknas fr 25 000 invnare och 300 000
kvadratmeter arbetsplatser. 60 procent bostadsrtter och
40 procent hyresrtter.
Initiativtagare: Planarkitekten Jan Inghe-Hagstrm
(1944-2005). Upp mot 40 olika byggherrar och arkitektkon-
tor har varit inblandade i projektet.
Pris: Omrdet Sjstadsparterren vann 2005 Kasper Salin-
priset som rets frmsta bygge i Sverige.
Framtiden: nnu r inte Sjstaden frdigbyggd. Kanten
mot Nacka kommer att bebyggas med fler hus, liksom om-
rdet nrmast Skanstullsbron. Dessutom hoppas man
alltjmt p Danvikslsen, trafikprojektet dr Vrmdleden
och tgspr ska dras in genom Henriksdalsberget, och fri-
gra yta fr bostder.
-
29
Turister vallfrdade till
kooperationens Mekka
Frst kptes fabriken. Sedan tog Kooperationen ett
grepp om samhllet. Tilltaget vckte stort intresse i ut-
landet, och prominenta gster gick p guidade turer.
NVP tog med arkitekten Claes Tottie p en nostal-
gitripp i Gustavsberg.
Nr turisterna kom till Gustavsberg fick de en guidebok i
nven. En trettio sidor lng expos om orten, frfattad p
svenska, engelska, franska, tyska och finska.
Hr framgick att man p ngra f r hjt bostadsstan-
darden frn ett rum och kk fr en familj, till tv rum och
kk med badrum.
Beskarna tyckte att det var helt fantastiskt.
Det sger arkitekten Claes Tottie, som p den tiden dry-
gade ut kassan genom att agera reseledare. Det var 50-tal,
med bostadsbrist och bilexplosion. Alla ville veta hur fram-
tiden skulle te sig, och kanske fanns svaret i Gustavsberg.
Dr brydde sig nmligen fabrikens gare om hur de an-
stllda levde efter arbetsdagens slut. De brydde sig faktiskt
om hela samhllet.
Man brjade med att mta upp alla gamla bostder,
och planera om dem och ge dem hgre standard. Alla fas-
tigheter rustades upp, berttar Claes Tottie.
Hans rutt brukade inledas vid det frsta KF-byggda bo-
stadsomrdet: Hjdhagen, med 69 rektangulra sm funkt-
ionella stugor fr arbetarna och deras familjer. Nu som d
mlade i falu rdfrg.
-
30
Kulren kan hnga ihop med ansvarige arkitekten Olle
Thun-Olle Thunstrms tanke att man skulle banalisera
p slutet, annars trs folket inte flytta in.
Frst funderade man p bygga tvvnings lamellhus.
Men det blev billigare att gra s hr. Sedan ville man ha
ngot som anslt till skrgrdsnaturen.
I ett zig-zag-mnster r vinkelbodarna utplacerade.
Thunstrm hade vandrat mnga varv i terrngen och stu-
derat stigarna. Han ville helst inte att husen skulle stra
det som redan fanns. Staket saknas fljaktligen. Tomterna
gr in i varandra.
Naturen skulle vara kvar. Hade vi haft staket hade det
blivit som hnsburar. Nu flyter det fram.
Fram till kooperationens kp av porslinsfabriken 1937
hade Gustavsberg styrts av slkten Odelberg, dr frst
Wilhelm och senare sonen Victor agerade brukspatron och
ortens hgste politiker.
Dessa hade erbjudit de anstllda alltifrn boln, till
barnbidrag och pension. Dessutom utlovades halverad
kommunalskatt efter tio rs trogen tjnst.
Fr de 3,35 miljoner kronor KF lade ut fick man allts
inte bara en fabrik med 900 anstllda, utan ven ett sam-
hlle. Och det var en chans man inte tnkte fr-sitta.
Kooperationens arkitektkontor, som till stor del innehll
unga mn med funktionalistiska och socialistiska visioner,
ville i Gustavsberg skapa ett mnstersamhlle, kooperat-
ionens Mekka.
Lite frenklat kan man sga att KF frlngde Odelbergs
system med ett halvt sekel. De gde arbetsplatsen, de
byggde daghem, varuhus, kldaffrer och skolor, och de
agerade byggherre och hyresvrd. Allt hngde ihop.
-
31
De guidade turerna fljde ett givet mnster. Frn funkis-
stugorna i Hjdhagen traskade man vidare till tegelradhus
p Grindstugrde. ven dessa byggda i funktionalistisk
stil. De gick ocks en vnda i Mariaplan, och Hsthagen,
med sina punkthus p pelare (inspirerade av Le Corbusiers
villa Savoye) dr lgenheterna hade utsikt mot alla vder-
streck.
Och s avslutades allt med en lunch p Strandvik.
Claes Tottie, som var Olof Thunstrms svrson, kom
framver att f en mer avgrande betydelse fr Gustavs-
berg. Han fick ngra r senare i uppdrag att rita Gustavs-
bergs centrum. Vid den tiden var det en plats fr fabrikens
porslinskross, nd var det hr ortens mittpunkt skulle
ligga, ansg KF. I hamnomrdet skulle inte butiker och bi-
lar f plats.
Tanken var att motorvgen skulle sluta precis intill det
som nu r centrumparkeringen.
Det skulle vara vldigt mycket rrelse hr. Tanken var
ocks att det skulle finnas gngstrk frn Hsthagen ner
mot centrum. Lngsmed vgen skulle det finnas butikslo-
kaler med lgre hyror, med plats fr hantverkare.
En sak r klar. Dagens centrum r mycket olikt det som
lmnade ritbordet. P ritningen var hela omrdet inglasat,
efter inspiration frn gallerior i London och Paris. Claes
Tottie muttrar under promenaden frbi torget som Stig
Lindberg mblerade.
Det var en vldig skillnad. Nu r det lite Hagalund, s-
ger han och syftar det tmligen rigida omrdet i Solna.
-
32
Tillbyggnaderna r vldigt mrkliga. Det r dags att
stda, liksom samla ihop det. Man borde fullflja grund-
idn.
P Claes Totties cv finns frn Gustavsberg en rad villor
och tillbyggnader, men ven Folkets hus, Gustavs-
bergsteatern, och det voluminsa Domusvaruhuset.
Jag var vldigt njd med det, med sin stora spnnvidd.
Det var den ultimata lsningen p den tiden. Det fanns
inga pelare, s man kunde mblera fritt. Sljytan och kas-
salngden blev maximal.
Vrmds kommersiella nav hittar vi istllet nr vi sitter
bakom ratten p vg frn orten. Claes Tottie fr syn p
Coop Forum och raden av kplador. Det r hr och vid kp-
centret i Mlnvik som Vrmdborna nufrtiden spenderar
sin ln.
Samtidigt som centrum blivit perifert.
Det r naturligtvis fiffigt fr den med bil, sger Claes
Tottie lite bekymrat.
Men det r inga roliga anlggningar. De omgestaltar
vra samhllen helt.
Fakta: Gustavsberg
Ngra av arkitekterna i KF:s Gustavsberg: Olof Thun-
Olle Thunstrm (ansvarig arkitekt 1937-1962) och Claes
Tottie. Bda vid KF:s arkitektkontor. Hsthagen, Hjdha-
gen, Grindstugrde, Mariaberget, Lugnet, Hushllspors-
linsfabriken, Sanitetsgodsfabriken, Badkarsfabriken,
Kvarnbergsskolan, Runda huset och Gustavsbergs centrum
hr till byggena.
Ngra andra arkitekter: Ferdinand Boberg (Strandvik),
Magnus Isaeus (Grindstugatan, Franska byggena, Hjden,
-
33
Ekedalsskolan), Gustav Amen (Gustavsbergs kyrka), Ber-
til Ahlqvist (Munkmora, norra Lugnet)
Folkmngd: 11 333 personer (2010)
Namnbytet: Tidigare hette orten Farsta, efter Farsta slott.
Slottets gare Gabriel Oxenstierna ndrade namnet 1640
fr att hedra sin far Gustaf.
Framtiden: Fabriksstaden, som ska ligga i hamnen, inne-
br att 2 300 nya bostder ska placeras i centrala Gustavs-
berg. Byggena mjliggrs av att tillverkningen av sanitets-
porslin flyttat till Ekobacken.
-
34
Funkisfstet banade vgen
hr fddes ljust och frscht
Hr finns landets frsta funkisomrde. Sedan invigning-
en av Kvarnholmens radhus har ljust och frscht varit
ledord fr allt som byggts i Sverige. Nu msar n skinn
p nytt. NVP tog med arkitekten Claes Tottie p en hi-
storisk vandring.
I en sdersluttning mot Svindersviken finns trettio mrk-
vrdiga radhus. Nr de byggdes 1928 var de unika. De lg
placerade som sockerbitar i backen, hade knappt ngon ut-
smyckning, s nr som p de grna fnsterkarmarna.
Och hr skulle fabriksarbetarna bo.
D 32-rige arkitekten Olof Thun-Olle Thunstrm hade
ret innan beskt Weienhofsiedlung i Stuttgart. Ett om-
rde med arbetarbostder i den nya strama stilen. Thun-
strm blev tagen s hr skulle ven KF:s anstllda p
Kvarnholmen leva, istllet fr att hetsa till pendelbten vid
arbetsdagens slut.
Standarden var banbrytande ven p insidan. Alla hade
badkar och toalett.
Jag vgar pst att det r det frsta utprglade funkis-
omrdet i landet, sger svrsonen Claes Tottie, som ocks
varit arkitekt vid KF:s arkitektkontor.
Han vankar bland husen, som varit hyresrtter sedan
byggret, och konstaterar att de inte r sig riktigt lika. Vitt
har blivit beigt.
-
35
De har tappat karaktr. Jag vet inte varfr de gjort det
s murrigt.
P Kvarnholmen blev det dock mest tjnstemn som
hade rd att bo i radhusen. Tv flerfamiljshus byggdes
bakom, och dr matchade hyrorna bttre en arbetarln.
Funktionalismen, funkisen, kom att f sitt svenska start-
skott med Stockholmsutstllningen 1930. Nu ville man lta
funktion g fre form. Sjlva utseendet skulle automatiskt
framtrda, nr vl funktionen ftt sitt.
Att det var just Thunstrm som blev epokgrande hnger
ihop med arbetsplatsen. Kooperationen plockade talanger
direkt frn arkitektutbildningen. Mnga var medlemmar i
vnsterrrelsen Clart. De lngtade efter ngot nytt, och
skulle komma att bygga det moderna Sverige, med rdhus,
teatrar, skolor, restauranger och affrer.
Det var mycket ideologi. Ofta byggdes Konsum-
butikerna direkt nr orten kom till, fastn man visste att
de i brjan skulle g med frlust, sger Claes Tottie.
Han kom in i bilden som praktikant 1948, och sedan an-
stlld 1951. Vgen gick via Olof Thunstrms dotter Ulla,
som han var tillsammans med. Det blev sledes naturligt
att brja p svrfaderns kontor. Och med tiden blev han
Thun-Olles hgra hand.
Plggskalven har ocks kommit att stta sin prgel p
Kvarnholmen. Och inte bara med radhusfrlngningar och
silobyggen. P ns norra sida, intill tegelpalats och skri-
kande byggkranar, finns den liggande skyskrapa som kal-
las fr Munspelet, frn 1966. Lnge tjnade byggnaden som
KF-bolaget Kvarnen Tre kronors huvudkontor.
Detta monument ver den framgngsrika spann-
-
36
mlsproduktionen ritade Claes Tottie ihop med svrfadern,
som d hade ftt strupcancer.
Vi satt p Gyldene freden och ritade p det. Sedan
drjde det flera r innan bygget kom igng, och d hade
Thun-Olle gtt bort.
Egentligen r det tnkt att se ut som en ms som breder
ut sina vingar. Men sedan 70-talet r huset tillbyggt med
ett undre glasparti.
Jag tror aldrig jag har varit s arg som nr man byggde
det. Ingen frgade mig.
Frst 1992 upphrde Kooperativa Frbundets tillverkning
p n. D frfogade man ver en samling fabriker och mark
i ett attraktivt lge. Claes Tottie freslog i en djrv plan att
man skulle bygga bostder, en bro till centrala Nacka, en
monorail mellan Forum och Slussen, ett Nobelmuseum och
ett Nacka universitet. S blev det som bekant inte.
Men en bro ska det bli (den r sjlvklar, enligt Tottie),
liksom 2500 nya bostder och lika mnga arbetsplatser. n befolkas p nytt, men den hr gngen har KF ingen roll
i utvecklingen. De slde sitt innehav i fjol.
Vi vandrar lngs kajkanten mot Stockholms inlopp.
Ngra arbetarbostder uppfrs inte lngre hr p n. I stl-
let vill byggherrarna f kparna att punga ut med 80 000
kronor per kvadratmeter golv (den dyraste bostaden kostar
tjugo miljoner kronor). Vad gller utformningen r den
fortsatt stram. Men istllet fr vitt fredras svart.
Hr var det mrkt. Nstan att det knns lite tyskt, s-
ger Claes Tottie, fr att i nsta mening bermma nybyg-
garnas syn p de gamla husen.
-
37
Mnga av industribyggnaderna kommer att st kvar.
Radhusen och lamellhusen p den sdra sidan rr man inte
heller. Och s har man planer fr Munspelet. Claes Tottie
fr syn p en grafik ver hur byggnaden r tnkt att fr-
ndras. Glaspartiet som en gng i tiden frargade honom
s mycket ska bort.
Vad roligt! utbrister han.
Fakta: Kvarnholmen
Byggr: 1927-34, 2010-22
Invnare: I dag ngra hundra personer. Nr omrdet r
frdigbyggt ska 5 000 mnniskor leva hr.
Arkitekter (KF:s del): Olof Thunstrm (1896-1962), Claes
Tottie (1929-), Artur von Schmalensee (1900-1972). JM och
Peab bygger de nya husen. De ldsta byggnaderna, bland
dem Kvarnen Tre Kronor, r frn 1890-talet.
Historik: KF kpte hela n 1922 fr att starta en egen pro-
duktion och hlla nere priserna p spannmlsprodukter.
Man lade ner verksamheten p 90-talet, och slde sin gar-
andel i nybyggena 2012.
Kuriosa: n hette Hstholmen fram till 1938, d det blev
ohllbart att blandas samman med Hstholmen i deshgs
kommun. Mycket post hade genom ren hamnat p fel
plats. Tidigare kallades n Finnholmen.
-
38
Husen som skulle
n till himlen
Det var rekordr och det moderna samhllet byggdes i
Nacka. I Alphyddan fick arkitektstjrnorna Backstrm
och Reinius chansen att skapa entrn till den expansiva
kommunen och de siktade hgt.
Nr Marianne Wiskmann och hennes man baxade in sina
flyttldor och stllde sig vid kksfnstret tnkte hon: Hr
kan det vl aldrig bli ngot?
ret var 1964, och hon syftade den fria utsikten frn
sjunde vningen i den d nybyggda hyresrtten. Stockholm
lg p ett betryggande avstnd. Vrmdleden fanns inte.
Henriksdal restes frst ret drp. Hammarbybacken var
en soptipp.
Vi var det sista huset mot stan. Men nu har min utsikt
krympt.
Ett halvt sekel har gtt. Numera har 89-ringen alla bu-
tiker p gngavstnd.
Jag kanske blir storstadsbo nu?
Men vi backar bandet.
Den trnga och frlegade kvartersmiljn var aldrig tnkt
att n hit. Vid denna tid drog ju en rivningsvg igng, dr
centralt belgna kkar jmnades med marken. Nacka hade
sledes ett guldlge, de behvde inte ens riva fr att skapa
ett rationellt och funktionellt samhlle.
Hr i Alphyddan anlitades landets d hetaste arkitekt-
duo: Leif Reinius och Sven Backstrm. Ramarna: Mycket
folk, liten yta, bevarad natur och bilvnligt.
-
39
Det var en vldigt svr tomt, berttar Adam Back-
strm, son till Sven och vid tiden anstlld arkitekt p kon-
toret.
nd blev det ett utmrkt exempel p hur man kan
bygga bra hghus, med jttefina planlsningar, och platta
tak som var fregngare.
Framtidstron var stor. Det var rekordr och man skulle
underltta fr snabb och enkel frflyttning. Med tanke p
Nackabornas redan hga bilinnehav var det givet att Alp-
hyddan innehll tv vlutrustade bilserviceanlggningar
men bara en matbutik.
Dessutom fick de inflyttade eget parkeringshus, ett av de
frsta som placerats i ett bostadsomrde. Fr husen med
garage ingick en plats i hyran.
Prognosen var en bil per tv invnare, minns Adam
Backstrm.
nd rknade planerarna i underkant. Numera rder
stndig parkeringsbrist i backen upp till husen, vilket r en
stndig klla till irritation bland invnarna.
ren efter kriget hade trevningshusen blivit en standard-
lsning runt om i stdernas utkanter. Arkitekterna hade
trttnat p dem. Nu ville man bygga hgt istllet.
Nacka var en framtidskommun, och grnsen mellan nytt
och gammalt var skarp. Svngde du upp p Vrmdvgen
skulle du knna suset i magen vid synen av de rda accen-
terna p berget.
Backstrm/Reinius var sedan tidigare vana vid hjder.
Ngra stenkast bort, vid Danviksklippan, hade duon p 40-
talet byggt det frsta punkthusomrdet, vilket kom att bli
en svensk exportsucc. Dessa var dock inte alltid uppskat-
-
40
tade. I Tyskland kallades byggnaderna till exempel fr
Schweden-Scheie, svensk skit.
Bland politiker i svenska frorter lg modellen dremot i
tiden. Varfr anvnda mer mark n ndvndigt? Och varfr
inte bygga hgt nr man kan? I Nacka innebar det en fr-
ndrad skyline med Alphyddan, Talludden, Ekudden, Finn-
torp
Frn taket kan vi avnjuta vyn. Hrifrn kan vi bevaka hela
innerstan och halva Nacka. Alphyddeborna pratar grna
om detta panorama. Nr man gr p visning kanske speku-
lanten frst kollar p planlsningar, nrhet till kommuni-
kationen och prislge (husen r bostadsrtter sedan tidigt
00-tal), men det r utblicken som avgr saken.
Samtidigt r lgenhetspriserna nstan lika oavsett vil-
ken vning man bor p. Faktum r att den med dyrast
kvadratmeterpris har legat p tredje vningen, sger John-
Erik Ohlsson, ordfrande i bostadsrttsfreningen.
I dag anses detta hghusformat inte lngre modernt.
Stockholms frra stadsbyggnadsborgarrd infrde till och
med ett frbud mot att i frortsmilj placera hus i park.
Bilsamhllet r ute, promenadstaden r inne.
Adam Backstrm tycker att resonemanget har en pong.
Danviksklippan str sig utmrkt svitt jag frstr.
Men det r inga omrden som skulle byggas idag p det
sttet. Vi har ju utrymme i Sverige. Vi ska inte behva
springa runt och pressa in s mycket som mjligt p minsta
mjliga utrymme.
Och nu var aldrig Backstrm/Reinius endast hghusbyg-
gare. Runt om i Nacka finns fler exempel p mngsidighet-
en hos dem (se faktaruta). Paradoxalt nog arbetade de oer-
-
41
hrt rutinmssigt, alltid tillsammans, alltid p samma stt,
och vid samma tider.
De hade underliga vanor fr sig. De hade ett gemen-
samt rum dr de jobbade vid ett bord. P morgonen satt de
p ett stt. Och efter lunch bytte de plats. Det var en unik
personkombination, mycket olika, nd partners i ver 50
r. P slutet blev de osams. Men om man suttit mittemot
varandra p kontoret s lnge r blir det vl frr eller se-
nare en trtthetsfaktor, sger Adam Backstrm.
Fr Alphyddans del vntar sannolikt bde ett nytt
punkthus och mer stadsmssighet. I en glugg mellan
byggnaderna planerar kommunen att konstruera en egen
studentskrapa. Samtidigt som man nere vid Vrmdvgen
hoppas omvandla genomfarten till stadsgata, med butiker,
kontor och lgenheter.
Invnarna r skeptiska.
Det skulle inte skada med ngra nya parkeringsplatser
frst.
Fotnot: Ett punkthus r ett friliggande hus med trapphus i
mitten, och lgenheterna runtom.
Fakta: Backstrm & Reinius Arkitekter AB
KTH-kamraterna Sven Backstrm (1903-1992) och Leif Re-
inius (1907-1995) startade ett gemensamt arkitektkontor
1936. De hade sin bakgrund p KF och hos Le Corbusier
(Backstrm), och Hakon Ahlberg (Reinius). Under ren kom
de att bli superstjrnor i sitt skr, bland annat med stjrn-
husen och terrasshusen i Grndal, men ocks med Vl-
lingby centrum, Farsta centrum, femte Htorgsskrapan och
hlns city. De var ocks mycket aktiva i Nacka. Som per-
-
42
soner har Leif beskrivits som knslig och intvnd, och
Sven som glad och uttriktad. En vinnande kombination,
visade det sig.
Fakta: Hr byggde duon i Nacka
Alphyddan
Byggr: 1959-1965
Bostder: 700 lgenheter, d hyresrtter, sedan tidigt 00-
tal bostadsrtter. Punkthus varvas med skivhus. I omrdet
byggdes ocks en skola ritad av Tore Axn.
Danviksklippan
Byggr: 1940-1945
Bostder: 391
Nr husen byggdes lg Vrmdvgen p husets vnstra
sida. Till hger om husen fanns orrd natur. Omrdet till-
hrde fram till 1930 Nacka. Numera ligger Danviksklippan
i Sdra Hammarbyhamnen, och har blivit en del av Ham-
marby sjstad. De spetsiga taken, som fick kritik av den ti-
dens funktionalister, har ftt husen att liknas vid blyerts-
pennor.
Ektorp, Ugglevgen
Byggr: 1941-1950
Omrdet var Nackas frsta bostadsomrde utan anknyt-
ning till industrin. ven Hakon Ahlberg och ke Porne ri-
tade husen, men ven en butikslnga, med tobaksaffr,
pappershandel, livsmedel, skomakeri, jrnaffr och frisr.
Husen r lga och anpassade efter terrngen. Vid byggan-
det framhvdes kuperad terrng, vackra trd, sol och utsikt
som starka sljargument. Vid den hr tiden var variation
-
43
efterstrvansvrt, vilket kan synas genom olika frger p
puts, entrdrrar och balkonger.
Radhusen i Trollebo
Byggr: 1943
Tre enhetligt utformade gula radhuslngor grupperade som
en hstsko kring en innergrd mot Sicklasjn. Husen har
frtrdgrdar och garage i kllare. Byggnaderna anses vl-
bevarade och vara typiska fr funktionalismen.
Nacka gymnasium, Nacka sporthall, Eklidens skola,
Nacka simhall och Nacka aula
Invigning: 1959
Hela Nackas offentliga nav, s nr som p stadshuset, har
byggts av Backstrm och Reinius. Detta omrde r tnkt
att ligga mycket centralt i det kommunen kallar Nacka
stad. Nacka aula har varit prisat fr sin akustik. Sven
Backstrm hade gjort sin hemlxa och gjort studieresor till
London och Moskva fr att studera lran om ljudet.
-
44
Det fanns ett annat Henriksdal
Brderna bakom pittoreska folkhemsfrorten rsta
skapade ngra decennier senare miljonprogramsbor-
gen i Henriksdal. Hur gick det till? NVP tog med deras
sner p en tur i lokalhistorien.
Tore Ahlsn lutar sig mot balkongrcket och stirrar ner p
den kala grden. Han tycks melankolisk, fastn byggna-
derna han ritat nu str frdiga. Barn kivas dr nere. Atmo-
sfren r gr och trist.
Ja, hr bor man nu p Henriksdalsberget, som vi ritat,
sger arkitekten suckande och frklarar att omrdet i
sjlva verket inte r klart. Han reciterar en dikt:
Frn en balkong ser jag ut i parken, trna ser jag ej,
men jag ser ju marken.
Scenen gr att finna i en tv-dokumentr om brderna
Tore och Erik Ahlsn. Inspelningsret r 1976 och i odys-
sn ver arkitekternas karrirer utgr Henriksdal den
svrmodiga finalen.
Men var brderna verkligen missnjda med sitt verk?
De avled i slutet av frra seklet och kan inte svara sjlva,
men snerna Sven och Erik som ocks r arkitekter
minns hur resonemanget gick.
Sven Ahlsn (son till Tore) bodde 29 r p Henriks-
dalsberget:
Pappa tyckte att det var fint. Men han var inte njd
med parken. Anledningen till att man lade en kransbebyg-
gelse p berget var ju fr att f till grnytan. Pappa sa ofta
att parken var strre n Kungstrdgrden. Frst p 80-
-
45
talet fick man till den som den var tnkt, och numera r
det som en djungel sommartid. Det blir oerhrt frodigt.
Erik Ahlsn (son till Erik) bodde fem r i omrdet:
Jag r sker p att de tyckte de lyckats med helheten
med kransen runt en park. Sedan finns detaljer de skert
var mindre njda med, men jag tror inte att de tyckte ls-
ningen frn 50-talet var rtt fr 70-talet. Med frre lgen-
heter hade de skert snkt vningshjden men behllit hu-
vudprincipen.
S hr var det nmligen. Redan 1950 tog Erik och Tore
Ahlsn fram ett frslag fr snudd p hela Vstra Sicklan.
Lermodellen visar hur mngder av lga hus sicksackar sig
fram ver berget. Smbutiker, fritidslokaler och restau-
ranger skulle hr f plats i en gemytlig by med 350 bost-
der.
Sedan kom sterleden.
Inte sjlva vgen, frsts, utan planerna fr den. Motor-
trafikleden placerades som granne. Och markytan fr det
nya omrdet minskade rejlt.
Bygget bromsades, decennierna gick.
1964 kom en ny plan, anpassad fr ett nytt krav p 700
bostder. Det blev svrt att st emot, medgav arkitekterna.
Produktionsmetoderna krvde ju att krokigt blev spikrakt,
och att lgt blev hgt.
Ett fel man gjorde var att det blev s stort. Men vid den
hr tiden skulle man ha fram en miljon bostder. D fick
man rita p det sttet, berttar Sven.
Jag har ftt berttat fr mig att de satt en natt med
lera och gjorde den hr kransen, sger Erik.
-
46
Det refereras ibland till att arkitekterna flrtat med den
forntida borg som tidigare funnits p platsen, men det tror
inte Sven p.
Nej, de ville mer f fram grnytan. Man skapade en
milj som skyddade barnen.
Bilarna finns bara p utsidan, och under husen, sger
Erik.
Vissa klagar ibland p att omrdet blivit lite fr mycket
av en bubbla. Trots lget nra stan tar det ett tag att ens
lmna berget. Erik kommenterar:
Det r vare sig stan eller Nacka, och det r jobbiga
backar med barnvagn. Man knner sig ltt isolerad. Men
det gller i och fr sig inte bara det hr omrdet.
Henriksdalsberget blev snabbt populrt med sina moderna
och rymliga lgenheter. Medelklassfamiljer som trttnat p
att bo trngt i nedgngna innerstadslyor var villiga att be-
tala ansenliga hyror fr att bo hgt upp bland det grna och
nya. Fljden blev dagisbrist men ocks egna byalag.
Med tiden skiftade omrdet karaktr. Det centrum som
funnits, med mataffr, vrdcentral, post och bibliotek, mon-
terades gradvis ner. Skolan frsvann ocks. Mnga barn-
familjer flyttade.
Det var en generering, och omrdet fick lite dligt
rykte i svngar. En del kallade det dasslocket, minns
Sven.
Erik fyller i:
All service hade ju frsvunnit. Och vid busshllplatsen
fanns ungdomsgng som drev omkring utan fast plats i till-
varon.
-
47
I dag r lget ett annat. Bostderna har blivit investering-
ar, och varje kvadratmeter i lgenheterna anses vara vrd
30 000 kronor (2009 kptes de loss fr 11 609 kr/m2). Det
har gjort omrdet tryggare, hvdar somliga, men ocks lite
trkigare.
Det bsta vore en blandning av hyresrtter och bostads-
rtter, sger Sven.
Brderna Ahlsn r hgt aktade inom svensk arkitektur.
De har vunnit priser fr hus som PUB och Medborgarhuset
i rebro, men r kanske mest knda fr 40-talets rsta
centrum, folkhemsprlan med en piazza inramad av kul-
turhus, bibliotek och varierande bebyggelse. Faktiskt inte
helt olikt det ursprungliga frslaget fr Henriksdal.
Samtidigt var de duktiga p att frnya sig, och anamma
nya ider.
Ideologier och samhllet p 1940-talet var vldigt an-
norlunda mot 70-talets samhlle med sin tekniska utveckl-
ing med TV, utkade kommunikationer, snabbkp med
mera dr bland annat bostadsbristen var ett samhllspro-
blem. Och brderna var med sin tid, berttar Erik.
S kom Tore Ahlsn ocks att bostta sig p Henriks-
dalsberget.
Om han och hans bror hade kunnat terse omrdet i dag
hade de sannolikt saknat sitt centrum. I alla omrden de
byggde var mtesplatsen hgt prioriterat, och duon ville ha
mer n affrer. Kultur och social service var nog s viktigt.
I SVT-dokumentren frn 1976 sger Erik Ahlsn d s
hr:
-
48
Det handlar om vad folk ska gra socialt. Ska man ha
en demokrati mste folk trffas. Vi vill stimulera en debatt
och ett fdande av intressen.
Han betonar lite senare i programmet:
Vi bygger fr mnniskor, inte fr byggmstare eller
staten.
Fakta: Brderna Ahlsn
Erik Ahlsn, arkitekt, fdd 1901, dd 1988
Tore Ahlsn, arkitekt fdd 1906, dd 1991 (bodde i Hen-
riksdal 1970-1987, hustrun bodde i omrdet fram till sin
dd 1991)
Bda hade en bakgrund p KF:s arkitektkontor, som bland
annat byggt Kvarnholmen och Gustavsberg. De jobbade
ocks nra Gunnar Asplund. 1937 startade de ett gemen-
samt kontor. Bland deras mest knda verk mrks rsta
centrum. Brderna blev hedersdoktorer vid KTH 1983.
Fakta: Henriksdalsberget
Byggr: 1968-1970
Lgenheter: 770 stycken
Byggherre: Bostads AB Nacka-Stockholm och Skanska.
Bebyggelsen: Omrdet bestr av tv hga skivhus p fem
till tta vningar placerade i en krans runt en inre grd.
Omrdet r helt trafikseparerat. Utt r fasaden ockragul,
fr att smlta ihop med Sdermalm, int gr, fr att smlta
ihop med naturen.
Namnet: Henriksdalsberget har ftt sitt namn efter rd-
mannen Hindric Spak, som i mitten av 1700-talet var in-
spektor p Danvikens hospital. Han gde en grd i omrdet
som hette just Henriksdal.
-
49
Ngra knda invnare genom tiderna: Katarina
Taikon, zgr Can, Max Peezay, Ann Jderlund, Robert
Gustafsson.
Lokalhistoria: Miljpartiet bildades i en lgenhet i Hen-
riksdal.
Framtiden: Nacka vill att hela Vstra Sicklan ska bli en
tt stadsdel. 1300 nya bostder ska byggas mellan Hen-
riksdals trafikplats och Finnboda.
Fler Ahlsnomrden i Nacka
Sickla strand
Byggr: 1947-1948
Sickla strand byggdes fr att fixa tjnstebostder t Atlas
Copcos anstllda, dr mnga kom frn Italien. Geometriska
mnster i klara frger smyckar fasaden. De inflyttade itali-
enarna r ocks anledningen till att det finns en fullskalig
bocciabana invid tennisbanan.
Finnberget
Byggr: 1948-1949
Finnberget var tnkt som en del i hela det nya Henriks-
dalsomrdet, men har frblivit en enklav. Bostderna var
frmst tnkt fr arbetarna i Finnboda varv. Hr hade ven
finska arbetarfamiljer sina bostder. Nybyggda hus finns
ocks i omrdet, de uppfrdes 2003-2004. Hr har Marita
Iivonen bott, som varit vrldsmstare i dragspel.
Solsidan
Byggr: 1952-1954
Omrdet bestr av radhus och lamellhus och r placerade i
lutande terrng. I omrdet finns ven butikslngor. Enligt
-
50
kommunens stadsantikvarie r Solsidan ett av de frmsta
50-talsomrdena i Nacka, och det r knsligt fr frnd-
ringar och tl inga frttningar.
Bergs oljehamn
Byggr: 1959
Statoils oljedep intill Nacka strand har ocks skapats av
brderna Ahlsn. Som bekant vill kommunen vrka oljebo-
laget och bygga ett nytt bostadsomrde vid strandkanten.