1

MITT KVARTER en artikelserie om Nacka av Jrgen Lwenfeldt

Innehllsfrteckning

1. Orminge

2. Fiskstra

3. Jrla sj

4. Jarlaberg

5. Stens

6. Sjstaden

7. Gustavsberg

8. Kvarnholmen

9. Alphyddan

10. Henriksdalsberget

2

Artikelserie: Mitt kvarter

Vandring med Nackas arkitekter

Nacka Vrmd Posten 2013-2014

Han skapade Orminge som 23-ring

Han var frsk arkitekt, och hade inte byggt ett enda hus.

D fick 23-rige Ulf Gillberg uppdraget att frverkliga

Vstra Orminge. Ett omrde med 2 600 bostder.

Det var bara att ta fr sig, sger han.

Planerna fr det nya omrdet drogs upp i en matsal p

Sveavgen. Runt bordet satt HSB-pampar, byggexperter,

arkitektkontorets grundare och s debutanten, den 23-

rige arkitekten Ulf Gillberg.

Det var han som skulle konstruera de 2600 bostderna i Skarpns (sedermera Orminge). D hade han nnu inte

byggt ett hus.

Det var mitt frsta jobb. Det var bara att ta fr sig, det

var en sdan tid, sger han.

Tror du att din lder kan ha pverkat resultatet?

Ja, jag visste ju inte hur det skulle vara, att man

skulle bygga sex till tta vningar i lnga lngor. Det r

en frdel med unga mnniskor. De r inte avtrubbade.

Socialdemokratiska Boo kommun hade drmmar om

tunnelbanan. Man krvde en hrt exploaterad stadsdel

med punkthus. Invnarantalet skulle frdubblas. Arkitek-

terna hll emot, ansg att omrdets verkliga kvalitet lg i

platsen.

Vi hade sett effekterna av de hga husen, och brjade

3

ifrgastta dem. Dessutom fanns ju inget annat n natur

hr ute. Det fanns inte frutsttningarna fr en stad med

butiker och restauranger lngs livliga gator, sger Ulf Gill-

berg.

Och han fick sin vilja igenom: lga hus verallt, s nr

som p ngra punkthus i omrdets utkant.

Nra 50 r har passerat. Det r en regnig dag i Orminge.

Ulf Gillberg lyfter p paraplyet och tittar nyfiket p ku-

berna, som slppts ner bland kullar och tallar. Detta r

omrdet han r mest stolt ver.

Man ska g hr i dligt vder. Allt ser bra ut i sol.

Frutom storleken p husen r sjlva kulren det be-

tonggra det som frmst vcker uppseende. Praktiska or-

saker lg bakom. Man gjt fasaden med insidan nedt i

formen. Den slta ytan blev innervgg, som kunde tapetse-

ras.

Den raspiga ytan blev fasad. Man frskte frndra den

gra nyansen, men det gick inte.

F personer gillar r betong. Men det fanns d en vilja

att jobba med enkla volymer.

Gillar du sjlv r betong?

Ja, rtt anvnd. Men det hade varit bttre med en an-

nan typ av sten, s att det blivit ljusare.

Ursprungsplanen innehll platta tak, men det blev fr

dyrt. Taken gjordes i stllet av krkta pltar, som ftt hu-

sen att likna tgvagnar.

Jag ville inte ha sadeltak. Det hade sett ut som fr-

vuxna stugor i betong.

Hade du gjort Vstra Orminge annorlunda i dag?

Ja, det r klart. Men det var en annan tid. Jag kan inte

pst att det hade blivit bttre i dag, men annorlunda. D

4

brydde man sig inte om den yttre designen. Det var vikti-

gare hur husen var placerade och fungerade. Vi hade heller

inte med sociologer i processen, som visste hur mnniskor

och ting hngde ihop. Den kunskapen fick vi ska sjlva.

Den brutala stilen har splittrat tyckarna frn starten.

Den frsta demokratiska nybebyggelsen, skrev Expres-

sen. Finns det ingen grns fr hur fult man fr bygga?

skrev Aftonbladet. Samtidigt fick husen pris som Nackas

bsta moderna byggnadsverk 2001, efter mnga rster frn

de boende.

Just Ormingeborna har bidragit till att gra omrdet

unikt, hvdar Ulf Gillberg.

Det var mycket 68:or p vnsterkanten, unga, intellek-

tuella som skte sig hit. Vi hade fixat samlingslokaler, och

de blev vldigt viktiga. De fick sjlva bestmma hur de ville

ha det p grden, och s fanns en aktiv Folkets hus-fre-

ning.

Fler exempel finns p de boendes inflytande. Det fanns

bara en brande pelare i lgenheterna, s invnarna sjlva

kunde ndra planlsningen.

ven den yttre miljn skapades med hjlp av invnarna.

De ligger bakom att lgenheterna p bottenplan har bal-

kong, och inte uteplats.

Jag ville ppna upp, och stod hr ute med byggarna och

diskuterade det. Men d kom boende frbi och sa att folk

skulle komma med stora schfrar och anfalla barnen. Yt-

terligare en frklarade att vi inte fick privatisera kollekti-

vets mark. Det var en sdan tid.

Invnarna ratade ocks ett parkfrslag frn den i dag in-

ternationellt erknde landskapsarkitekten Per Friberg.

De aktiva mnniskorna ville hellre ha en fritidsgrd

5

och en plaskdamm. S blev det.

Vi tar oss till stra Orminge, som byggdes ett decennium

senare, ocks det under Ulf Gillbergs ledning. Radhusom-

rdet framstr som sin vstra grannes raka motsats. Ske-

net bedrar. Produktionen var likartat industriell och vg-

garna gjordes i betong. Drefter lade man p en trpanel,

som maskerade alltsammans.

Tror du att de som bor hr knner till det?

De borde i alla fall ha mrkt det nr de frskt sl in

en spik.

Omrdet skulle egentligen rymma femvningshus, men

s blev kommunen borgerligt styrd. Politikerna ville ha

marknra bostder, utan strande bilar.

Det blev en reaktion p det fyrkantiga och enhetliga.

En lngtan att f krngla till det, berttar Ulf Gillberg och

ser sig omkring:

Kanske blev det lite too much! Det knns lite stkigt.

Samtidigt, visst r det lskliga bostadsmiljer?

Fakta: Orminge

Vstra Orminge

Planerades 1964-1967 Byggdes 1967-1971

Ansvarig arkitekt: Ulf Gillberg, genom Jran Curmans

arkitektbyr

2600 bostder (hlften bostadsrtter, hften hyresrtter)

stra Orminge

Byggdes 1978-1981

Ansvarig arkitekt: Ulf Gillberg, genom Jran Curmans

arkitektbyr

712 bostder (hlften bostadsrtter, hlften egnahem)

6

Ulf Gillberg om

nsta miljonprogram

Vi str infr ett nytt miljonprogram. Det rcker inte med

frttningsprojekt. D mste man ppna upp stora omr-

den ngonstans. Och jag hoppas att man tar lrdom av ti-

digare satsningar.

dagens segregerade bostadsbyggande

Det svenska folkhemmet finns inte lngre. I dag finns

rika och fattiga. Det tycks ha blivit tilltet att bygga hur

dligt som helst bara fr att det r hyresrtter. Det byggs

mnga dysfunktionella lgenheter, och nog knns det som

att man gett upp en del.

sitt eget boende

Jag bor s bra man kan bo, p Strandvgen, hgst upp

vid Djurgrdsbron. Jag r nog en typisk innerstadsbo. Jag

skulle ha svrt fr att sitta i bilker p vgen till jobbet.

Men det hindrar mig inte att frska att frst hur det r

att bo s hr, som i stra Orminge. Hur det r att sitta p

trappan med en kaffe i solen och snacka med grannen.

miljonprogrammets modeller

Modellerna ver omrdena var fruktansvrt vackra. Man

hngde grna upp dem p vggen som tavlor. Man hade ett

fgelperspektiv p miljn. Fr detaljerna hade man teck-

nare som mlade vackra perspektiv, barn som lekte, djupt

urringade kvinnor, alltid blommande grenar. Fast dagens

datoranimerare r inte smre p att fuska.

7

Han kmpade mot hghus i Fiskstra

Att det blev s hr r en prestation.

Det sger Kjell Rosenborg nr han vandrar i Fiskstra,

orten han skapade. NVP tog rygg p en njd arkitekt.

I en ppning p Fiskstra torg str en torr och knotig ek.

Den har funnits lnge p just den pltten, frst p en ng,

sedan i utkanten av en motocrossbana.

Och sedan fyrtio r tillbaka omgiven av betong.

Den eken str hr som ett minnesmrke. Den har ver-

levt med vissa svrigheter, sger Kjell Rosenborg, mannen

som skonade trdet.

Grnskan berikar Fiskstra, bde den bevarade natu-

ren p grngrdarna och vid planteringarna. Nr knop-

parna slr ut blir det som en grn oas. Herregud vad mjukt

det blir. Det frsonar mycket av det stela och storskaliga.

Tre arkitekter planerade Fiskstra. Kjell Rosenborg r

den ende kvarvarande.

De andra tv hette Ulf Snellman och Tore Forsman, och

utgjorde den duo som 1961 vann Nackas arkitekttvling fr

marken p den kuperade norrsluttningen nedanfr tgsp-

ret.

Uppdraget var att med en tajt budget pressa in 9 000

personer p en kvadratkilometer. Kjell Rosenborg klev in i

handlingarna frst i slutet av 60-talet, d med en stadsplan

i handen, och ett uppdrag att frverkliga ritningarna.

Jag skulle gra det hr lite mnskligt, sger han. Jag

skulle verstta den storskaliga planen till en trivsam bo-

endemilj.

8

Mottot var redan satt: Det gr att g, och baserades p

en trafiklsning som hade liknats vid Venedigs. Garage

placerades i ett vningsplan under hela omrdet, och ut-

gjorde den frsta totala trafiksepareringen i landet. Bilarna

skulle maka p sig.

Det finns inget Venedig i det hr. Snellman hade en

romantisk id om det, men jag tycker att Fiskstra klarade

sig p sina egna premisser. Man kan rra sig genom hela

omrdet utan att passera en vg, och slippa buller och av-

gaser. Det var d unikt och nytnkande.

Samtidigt var det just bilarna som utgjorde krnan i

bygget. Bredden mellan husen 25 meter hade sin grund

i garagens utformning. D kunde man maximera antalet

parkeringsplatser. Samtidigt som naturmarken ovanfr

sparades.

Det var otroligt planerat fr bilar. Kurvan pekade mot

himlen, det gllde att ligga fre. Bilarna kunde bli hur

mnga som helst. Drfr anpassades de yttre parkering-

arna fr att kunna bygga p med flera dck.

Kjell Rosenborg har vandrat lngs lgatan, Braxengatan

och Sikgatan flera gnger p senare r, och frelst fr bo-

ende om hur orten blev till. Han tycker att mycket blev

lyckat. En sdan sak r just trafiksepareringen.

Det tycker jag fortfarande r en bra id. Se s lugnt det

r. Inte en bil. Barnen kan springa fritt.

Men annat r han mindre njd med. Han tar fram stads-

planen igen, den han fick i sin hand fr fyra decennier se-

dan. Den var rationell, med sina lamell- och loftgngshus.

Ibland fr rationell.

Som komposition r planen vacker, med tydliga axlar,

sger han och drar upp linjer p ritningen med handen.

9

Men formen r stel. Det var tidsandan, man byggde jtte-

gator. Jag skulle grna se sm frskjutningar i husen istl-

let. Att man saxade lite. Men kravet p rationalitet gick

inte att rubba.

Ramarna fr det nya samhllet sattes upp av kommu-

nen, vars bostadsbolag marknadsfrde Fiskstra som

Skrgrdsstaden.

De hade ett omrde, hr skulle det byggas, och s an-

ordnades tvlingen. Det fanns en yta nere vid vattnet

ocks, men det rckte inte fr att f in alla bostder. Man

fick till exempel dra om jrnvgen fr att rymma en boll-

plan. Drfr r nrvaron av vattnet, trots lget, inte stark

hr. Det r ett problem, men inget jag kunde pverka.

Och det fanns strikta regler, som sa att inget fnster fr

st nrmare en bil n 15 meter. Drfr har husen utmed

Fiskstravgen inga fnster i gavlarna, vilket skulle borga

fr en vacker vy, och stadkomma en mindre sluten upple-

velse.

Samtidigt ser han inte omrdet som tidstypiskt fr mil-

jonprogramsren. Tvrtom.

Det hr byggdes nr entreprenrerna var som mest

brutala. De ville ha tta vningar. Det var ett helvete att

frska f in mjuka argument, men vi frskte hlla emot.

Att bygga i en mnsklig skala. I tvlingen var husen fyra-

fem vningar. Det blev fem-sex.

Om ni visste hur hrt det var. Det krvdes att allt var

oerhrt rationellt och billigt. Fiskstra hade smst frut-

sttningar. Det hr var en protest mot miljonprogrammet.

Vi skulle f in 9 000 personer hr, men vi ville gra det p

ett annat stt. Vi hll nere skalan till varje pris. Det var

vldigt estetiskt medvetet.

10

P lgatan 18 finns ett exempel. Huset r sex vningar

hgt, men knns inte srskilt skrckinjagande, snarare

tvrtom. P marken trd och lekplats. I gatuplan finns en

trbalkong av radhussnitt. Lite hgre upp varvas olika

skikt med msom plt, msom mangantegel (fastn arki-

tekterna fredrog Hganstegel).

Blicken ska hlla sig hr nere, hr ville vi koncentrera

allt intressant. Vningarna ovanfr skulle bara frsvinna.

Exemplet r ett i mngden i frsken att mjuka upp

nrmiljn. Frgsttningen, jordfrger i rtt och ockra, var

ett annat.

Svrigheten r inte att gra bra saker, utan att f gra

bra saker.

I ursprungsplanen fanns en hel del som aldrig frverkli-

gades. S som ett stort Fiskstra centrum, som skulle bli

det kommersiella navet i Saltsjbadenomrdet.

D kom Tippen, mitt i projektet. Frutsttningarna ra-

serades. Vra planer sjnk ihop. Tnk om vi hade ftt gra

det!

En annan ej genomfrd plan r att bygga ett till etage

ovanp biblioteket, med samlingslokaler och en ljusgrd.

Allt r ordnat fr det. Rr r dragna. Marken r gratis.

Bsta tomten i omrdet.

Och s borde det finnas kafer och andra lokaler lngs

med Fiskstra all, tycker han. Liksom att man borde

ppna upp omrdet ut mot de omgivande gatorna, och gra

entrn fr gende beskare mer inbjudande.

De senaste ren har synen p miljonprogrammet sakta

brjat omprvas. Det gller inte minst fr Fiskstra, dr

den genomsnittliga ktiden fr en frmedlad hyresrtt i fjol

var sex r. Den som stller sig i k i dag kan f rkna med

11

en bra mycket lngre vntan.

Samtidigt hller ryktet, som lnge var skamfilat, p att

frndras. Inte minst tack vare de boendes eget engage-

mang.

Det blir bttre och bttre. Sjlvknslan har frbtt-

rats. Jag har mrkt av den skillnaden.

Han vankar vidare, tittar njt p platsen han sjlv skap-

ade.

Det r vldigt positivt. Vi jobbade s mycket med all-

ting. Tnkte s mycket, jobbade s envist. Nr det byggdes

var entreprenrerna som hrdast. Att det nd blev s hr

r en prestation.

Fakta: Fiskstra

Arkitekter: Ulf Snellman, Tore Forsman och Kjell Rosen-

borg. Huvudansvarig fr bygget: Seth Granberg.

Kom till efter en arkitekttvling 1961.

Byggdes 1971-1974.

De omgivande omrdena Bthjden, Fiskarhjden och F-

gelhjden frdelades ut till frlorarna i tvlingen, och

byggdes under samma r.

Invnarantal: 7 475 personer (2010). Orten r Sveriges

mest ttbefolkade.

gare: Stena fastigheter ger alla lgenheter, efter att ha

kpt bestndet av Nackas tidigare bostadsbolag Nackahem

1996.

12

Smstaden Jrla byggdes

fr svensk vinter

rets mrkaste dag var i fokus nr Jrla sj byggdes.

Husen r utformade fr svensk december, och de r

frgsatta fr att sticka ut. Kanske inte konstigt att sm-

staden blivit internationellt uppmrksammad.

Jag bara kom p det.

Vi str och tittar p ett vitt vlvt trstycke ovanp ett

svagt sluttande tak. Konstruktionen r unik fr Jrla sj,

frklarar arkitekten Vernon Gracie. Han har anpassat den

efter rets mrkaste dag.

S hr: Sverige ligger i norr. Svenskarna behver sol.

Trstycket reflekterar ljuset, och funkar ver frvntan.

Dessutom minimerar takets sjugradiga lutning skugg-

ningen p byggnaderna bakom.

P rets kortaste dag lutar solen 7,5 grader. Det inne-

br att taken inte bidrar till att skugga husen bakom. Det

gr livet bttre bde fr folk och planteringar.

Kollegan Hkan Jersenius spanar ut ver fasader i gult,

falurtt, mossgrnt, och lila.

Nr omrdet planerades befarade tyckare att frgvalet

skulle uppfattas som ansttligt. En gr dag som denna

knns det inte riktigt s:

Det r ofta dligt vder i Sverige. D mste man jobba

med starka frger, sger Hkan Jersenius.

Duon, som ritade Jrla sj, har genomfrt mnga vand-

ringar lngs grnderna. Sammanlagt handlar det om 150

13

turer med gster frn knappt 30 lnder. Mnga kommer

frn Japan, Nederlnderna och Danmark, och de frtjusas

av en nybyggd smstad med rosenbuskar, bryggor och ge-

mytligt lga byggnader. Variationsrikedomen r stor, inget

hus tycks vara likt det andra.

Samtidigt r marken ttt exploaterad.

Hur kan det g i betongboxarnas tidevarv?

Beskarna sger att det inte finns s mnga platser i

vrlden som r s hr. Jag tror att det handlar om att fri-

gra sig frn det som r trendigt. Man r ofta fr uppfylld

av de ider man har vid en viss tidpunkt, sger Hkan Jer-

senius.

I Nacka och Saltsjbadens tidning den 19 november 1970

presenterades en mycket tidstypisk plan fr dvarande

Jrla industriomrde. Omrdet i sdersluttningen skulle ge

plats fr ett vldigt fretagshotell en enda jttebyggnad

fr 5 000 personer. Satsningen skulle bli unik i Europa.

Men s blev det inte.

Decennierna gick, och frslag efter frslag ratades.

Grannarna i Lillngen ropade alltid hgst.

Hkan Jersenius var ledare fr en kurs i stadsplanering i

Nacka kommun, och hittade 1997 en lsning som vckte

villagarnas gillande. Frslaget innebar en barnvnlig och

modern smstad med en touch av Arboga. Samtidigt skulle

de historiska industribyggnaderna bevaras och rustas upp.

Frslaget antogs, och irlndaren Vernon Gracie, som i

mnga r jobbat ihop med Ralph Erskine, kontrakterades

som arkitekt.

Vi vandrar mot vattnet.

Hr ville vi ha ett sammanhngande gatunt mot

Lillngen. Men de som bodde dr ville inte det. Kommunen

14

var lyhrd. Men det r inte svrt att ndra p det beslutet

om man vill, sger Hkan Jersenius.

Firma Jersenius/Gracie r nd njda med det mesta i

Jrla sj. S som att grdarna uppfattas som gemytliga

(folk sger hej till frmlingar), placeringen av vardagsrum

mot gatan (fr att kvllstid ha upplysta fnster mot trotta-

rerna), och vxtlivet (med blomning i etapper frn vr till

hst).

Vid piren nr vi fram till den plats som tidigt gjorde om-

rdet uppmrksammat i bostadsbilagorna. Husen som str

p vattnet intill Gustaf Dalns fyr.

Vi hade frst tnkt ett torg p land. Men en morgon

hade Vernon helt enkelt valt att flytta ut det p sjn. Jag

var fr hmmad att ens komma p tanken. Men garna

blev eld och lgor. Det hr ska vi bygga frst, sa de, bert-

tar Hkan Jersenius.

Hur fick du idn, Vernon?

Hur fr man ider? Det bara hnder.

Det fanns emellertid en hel del ider som aldrig genom-

frdes. I ursprungsplanen fanns en kanal, som gick rakt

genom omrdet, och som var tnkt att avslutas med en vat-

tentrappa ner mot Jrlasjn. Den ansgs fr dyr.

Det var en stor miss, sger Vernon Gracie.

P torget uppe vid entrn till omrdet planerades fr s-

vl matbutik, som saluhall, bageri och torghandel. I stllet

blev det parkering, en 7-eleven-kopia, mbelbutik och fri-

sr.

Jag saknar ocks ett stlle som Bowlers, som fanns

hr i brjan och innehll bowlinghall, restaurang och caf.

Men jag styr inte ver marknadskrafterna. Modecentret

behvde mer utrymme, sger Hkan Jersenius.

15

Samtidigt, det hr med att saker inte alltid blir som man

tnkt sig r inbyggt i strukturen. Vernon Gracies filosofi

bygger p det:

Om man uppfr ett bibliotek kanske det kan behlla

sin form. Men bostder ndras alltid ver ren. Det mste

man ta hnsyn till nr man skapar nya omrden.

Det senaste tillskottet i Jrla sj r bostderna i den

gamla Lderfabriken. Rostrda ldor med exklusiva pent-

houselgenheter har placerats p taket. Men Vernon Gra-

cie blir inte sttt.

Det r tilltet. Det innebr att det r ett levande om-

rde.

Fakta: Jrla sj

Arkitektur och stadsbyggnad:

Vernon Gracie och Hkan Jersenius

Medarbetare: Bengt Smideman

Byggr: 1999-2006

Omrdet rymmer 700 bostadsrtter frdelade p lgen-

heter, radhus och parhus och 35 000 kvadratmeter kontor-

syta, varav 25 000 kvadratmeter fanns i befintliga byggna-

der.

Historik: Platsen hette tidigare Jrla industriomrde, och

hr har Gustaf Daln och Gustaf de Laval haft verksamhet.

Sten Sture d och Gustav Vasa, har bda bott i Jrla herr-

gr

16

Jarlaberg Nackas svar p Toscana

Det blev varken 15-vningshus, villamattor eller kol-

upplag. I stllet kom Jarlaberg att bli en postmodern

toscansk by. Arkitekten Ulf Gillberg berttar hur det

gick till.

Egentligen hade Ulf Gillberg lite mer terhllsamma pla-

ner fr omrdet, med enklare 50-talshus som frebild. Men

s hnde ngot som tvingade honom att tnka om:

Den nya stilen.

Postmodernismen kom och frlste HSB, som skulle

bygga omrdet. De ville absolut hnga p det. Och vi fr-

stod att vi mste spotta upp oss, sger han.

Bofills bge vid Sdra station var ett exempel p det ny-

gamla sttet att se p arkitektur. Man skulle g tvrt emot

idealen frn miljonprogrammets modernism.

Det frbjudna blev tilltet: kolonner, frg, utsmyckning-

ar.

Vi utnyttjade hiss- och flktrum ovanfr trapphusen

till torn. Vi anvnde frg i rent dekorativt syfte. Det gick

hem!

Lnge var det oklart vad marken runt Birger Jarls gamla

utkiksberg skulle anvndas till. Frst fanns tankar om ett

kolupplag. Ett tag p 60-talet tnkte man dra hit tunnel-

banan och bygga 4 000 lgenheter i 15-vningarshus.

Nr den planen gick i stpet ville man lgga ut en villa-

matta i stllet.

Och nr ven den idn ratades ifrgasattes om man ver

huvud taget kunde bygga bostder s nra intill Bergs olje-

17

hamn. Lukten ansgs svruthrdlig. Dessutom fanns en

soptipp i omrdet.

Vi placerade ut smrbyttor fr att se hur mycket lukt

de drog till sig. Alla som haft smr i kylskpet vet ju hur

det luktar efter ett tag. Vi klarade det testet.

Till sist kunde politikerna i Nacka enas om ett trafikse-

parerat omrde (det sista i kommunen) med blandad be-

byggelse, hyresrtter, bostadsrtter och radhus.

Man var medvetna om vikten att inte f segregerade

omrden. Socialchefen var vldigt inblandad i projektet.

Men gestaltningen lade man sig inte i, sdana saker br-

jade man intressera sig fr frst mnga r senare, sger Ulf

Gillberg, som var den som fick uppdraget att rita alltsam-

mans.

25 augusti 1990 invigdes omrdet av kulturministern

Bengt Gransson, S. Han ankom i SL-buss och med en kon-

sumkasse i handen (i kassen lg hans tal). Folkligheten till

trots: hyresrtterna ombildades snabbt till bostadsrtter.

Vi lyckades inte riktigt uppfylla ambitionen. Dremot

kunde vi variera storleken p lgenheterna, s att det blev

en blandning inom varje kvarter. Jag uppfattar Jarlaberg

som problemfritt. Jag tycker alltid att mnniskorna hr

knns lite sndagsfina.

Ulf Gillberg vandrar i omrdet. S stannar han upp. Vi str

vid en av kvarterens grdar de som skulle utgra sjlva

krnan fr bebyggelsen. Han r inte helt njd. Sjlva plat-

sen r okej, tycker han, med 70-80 omgivande bostder,

trfflokal, tvttstugor och lekomrde.

Men:

18

Kvarteren r lite vl slutna. Det r tveksamt om det r

rtt. Man borde nog ha genomgende portar frn ggatorna

runt om kvarteren in till grden, d fr man mer kontakt

med varandra.

Politiker befarade i planeringen sociala problem i det ny-

byggda omrdet, dr folk saknade slktband och rtter, och

man diskuterade att p konstgjord vg etablera ett socialt

skyddsnt fr de nyinflyttade, bland annat med trapphus-

ombud. Ngra sdana tillsattes aldrig.

Det har inte hindrat freningslivet frn att vxa sig

starkt i omrdet.

Jag tror att det kan bero p den lga skalan, sger Ulf

Gillberg.

Han beskriver Jarlaberg som frortsarkitektur i en mer

stadsmssig drkt, eller med ett lite elakare ordval: fr-

kldnad. S r ocks omrdet byggt i samma betongele-

mentsystem som Vstra Orminge (som Gillberg ocks

byggde).

Jarlaberg rymmer dock ngot som f innerstadskvarter kan

stoltsera med: hgklassig konst. Original av bland andra

Peter Dahl, Olle Nyman och Elisabet Hasselberg-Olsson

finns att beskda i bostadsrttsfreningarnas trapphus.

De var de frmsta konstnrerna inom svensk nutids-

konst.

Fr vrigt har de boende sjlva betalat fr konsten: 5

kronor i mnaden per lgenhet under tv decennier.

De vita husen fljdes sedan av en till etapp.

I norra Jarlaberg fokuserade man p vyn frn Stock-

holms inlopp. De nya byggnaderna skulle passa in bland

19

tegelbyggnader och gra cisterner. De blev drfr tegelfr-

gade.

S vad hnde med Nacka strand? Upprustningen och ut-

byggnaden av industriomrdet Augustendal fanns faktiskt

aldrig i tankarna nr Jarlaberg byggdes.

Det r lite roligt att se hur hghusen sticker upp. Men

hur de kom till fattar inte jag. Det uppstod p ett par r,

jmfrt med Jarlabergs 10-riga planeringsprocess, minns

Ulf Gillberg.

Drfr r omrdena inte sammanfltade, fastn de r

placerade som grannar p kullen.

Fakta: Jarlaberg

Byggherre: HSB Stockholm

Ansvariga arkitekter: Ulf Gillberg och Gran Andersson.

Planering: 1978-1982 (planen verklagades sedan i flera

varv).

Produktion: 1988-1992, 1 230 bostder med bostadsrtt,

20 egnahem.

Grannar: Alldeles intill Jarlaberg finns Nacka strand, som

tillkom senare, men ven Bergs oljehamn, som planeras att

bli ett bostadsomrde med 2 000 bostder (ls mer om

dessa planer p sidan 7).

Landmrke: Vattentornet, med mlning av ke Pallarp.

Ser man Jarlaberg p avstnd fr man nstan gnugga sig i

gonen. Pltsligt, mittemellan motortrafikled och oljehamn,

tronar en toskansk by p en hjd. Vita hus med tinnar och

torn.

20

Stens byggdes fr tunnelbanan

Tunnelbanan var p vg till Stens. D satsade Nacka

stort. Tio hghus skulle byggas i skogen, och arkitek-

terna hmtades direkt frn vrldseliten. Dragplstret

var ett omsusat Berlinkoncept.

Ett grnt streck p en karta avgjorde saken. Hr bland tal-

larna var tunnelbanan tnkt att dundra fram p vg till

Bollmora, och d gllde det att snabbt agera om Nacka

kommun alls skulle f en station.

Tio identiska hghus bestlldes av Malmbaserade

stjrnarkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelson,

fastn duon egentlig inte hade mjlighet att delta i bygget.

Platsen lg alldeles fr lngt frn Skne.

S kom den drygt 25-rige Guggen Ressner in i bilden.

Han hade ftt jobb p arkitektkontoret och skulle egentlig-

en flytta ner med sin familj, men pltsligt fick han tag i en

160 kvadratmeter stor hyresrtt mitt p Hornsgatan.

Vningar som den vxer inte p trd, inte d heller. S

jag sa till Fritz att jag inte lngre ville flja med. D gjorde

vi en deal. Jobbet med Stens var ju i Stockholm, d fick jag

jobba med det. Det var mitt frsta stora jobb.

Ett halvt sekel har gtt sedan han senast stod vid lta

centrum, med sitt karaktristiskt bla hganskakel. D

var det med anledning av slutbesiktningen.

Han hade varit ansvarig fr hela konstruktionen, frn

brjan till slut, och hade haft hyfsat fria hnder.

21

Besksfrekvensen har visserligen varit lg genom ren,

men husen har nd mnga gnger fngat hans uppmrk-

samhet. Guggen viker upp en pappskiva p vilken ett vl-

bekant motiv mlats. Ritningen har legat under en glas-

skiva p skrivbordet hemma i lgenheten.

S hr skulle det se ut.

Den strsta skillnaden mot dagens hus r att byggna-

derna enligt planen skulle vara helt i gult tegel och mlad

vit betong.

Slutresultatet skiljer sig ngot frn ritningen, men blev

nd mycket mrkvrdigt, tycker han.

I Stockholmstrakten finns bara ett ftal byggnader som

ens liknar skivhusen i Stens, en klunga om fyra vid Dan-

deryds sjukhus.

De lnade fyra takter dr, men vi var frst.

Vad inte alla vet r att Stens ocks finns i Berlin. Eller s

r det vice versa. Den i kriget snderbombade stadsdelen

Hansaviertel skulle fyllas med nya hus. Arkitektutstll-

ningen Interbau anordnades 1957 och vrldens toppnamn

fick chansen att bygga ett hus var.

Alvar Aalto, Oscar Niedermayer och Walter Gropius var

ngra av deltagarna. Fritz Jaenecke och Sten Samuelson

ritade Sveriges bidrag. Deras tta vningar hga byggnad

som str kvar p Altonaer Strasse och i folkmun gr under

namnet Schwedenhaus r mycket likt de tio hus som nu

str vid ltasjn.

Guggen Ressner beskte Interbau under en studieresa

med en kurskamrat. Han blev starkt influerad i synner-

het av hemlandets bidrag.

22

Jag gillade det skarpt. Och det var det som gjorde att

jag sedan brjade jobba fr Jaenecke & Samuelson.

Tillbaka till Stens. Vi har ftt komma hem till Terese Sj-

backa, som har bott i omrdet sedan tvrsldern. Hr inne

i hennes tvrummare ser man det unika med husen. Alla

rum, ven kket, har balkong. Den lper lngsmed hela fa-

saden. Djupet varierar frn en halv till tv meter.

Pongen med det?

Den tunna delen handlade nstan bara om att f ett liv

p fasaden, att ge skuggor, berttar Guggen.

Att bry sig om utseende var annars ytterst otrendigt

bland 60-talets arkitekter. I stllet lg fokus p kvadratme-

ter, bekvmligheter, naturen och ljuset. Det skulle vara

rationellt. Drfr brydde man sig heller inte om energief-

fektivitet. Framtidens el var ju gratis.

Vi har ftt tillggsisolera, berttar Terese Sjbacka,

som ocks r njd med att de ursprungliga betongrckena

bytts ut i bostadsrttshusen.

Det kndes som att bo i en bunker.

Tunnelbanan kom aldrig till Stens. Just som omrdet

var frdigbyggt ngrade sig regionplanekontoret.

Den nya sprdragningen skulle i stllet g via en annan

plats i skogen Sdra Erstavik. Dr fanns planer p ett

annat nytt bostadsomrde. Men det blev varken det ena el-

ler andra.

Egentligen bygger allts Stens p en id som aldrig ge-

nomfrdes. Husen blev drfr fr hga, vilket byggnadssty-

relsen tidigt kritiserade. Och lget var fr perifert, vilket

lnsarkitekten ppekade.

Ryktet har heller inte alltid varit det bsta.

23

De hr husen kallas ibland fr Strandparksomrdet i

bostadsannonser, berttar Terese Sjbacka.

Har Stens dlig klang? frgar Guggen Ressner fr-vnat, innan han fortstter:

Nej, jag tycker att de hr husen str sig. Av mig fr de

ett plus i kanten.

En som hller med r rekordrsforskaren Lisbeth S-

derqvist. Hon anser att omrdet r kulturhistoriskt vrde-

fullt, inte minst genom sina srprglade balkongfronter i

betong, som finns kvar i hyresrtterna. Hennes text i

Nackaboken frn r 2000 har rubriken: Dags fr K-

mrkning!

Fakta: Stens

Bostder: Tio skivhus p tta vningar (fyra uppfrdes av

HSB, sex hus uppfrdes av Nacka bostder och var hyres-

rtter). Senare tillkom flera hus. Bygget var det strsta bo-

stadsprojektet i Nacka i brjan av 60-talet. Totalt bor unge-

fr 2600 personer i omrdet.

Arkitekter: Fritz Jaenecke (1903-1978) och Sten Samuel-

son (1926-2002). De fick ocks frfrgningar att bygga mer i

omrdet, men valde att avst.

Ansvarig fr bygget: Guggen Ressner

Fler byggnader av Jaenecke och Samuelson: Nya Ul-

levi, Malm Stadion, Norrkpings stadsbibliotek, Baltiska

hallen i Malm.

Framtiden: Lngt gngna planer finns att bygga en sm-

stad i Stens. Frslaget stds av Andreas Jaenecke, arki-

tekt och son till Fritz. Det livar upp det hela. Det blev p

sitt stt stereotypt med bara betonghusen, sger han till

NVP.

24

Pensionrsmyten frodas i Sjstaden

Mnga tror att Hammarby sjstad byggdes fr pension-

rer. Men det r en myt, hvdar arkitekten Bjrn Ce-

derquist.

S var det absolut inte.

NVP berttar historien om OS-byn som blev bugaboo-

folkets metropol.

Nr Bjrn Cederquist brjade jobba i Sjstaden hade han

sin arbetsplats hgst upp i den gamla Luma-fabriken, med

utsikt ver kkstaden Lugnet.

ret var 1996 och det var hr planarkitekten Jan Inghe-

Hagstrm och stadens projektledning hade samlats fr att

realisera den nya tidens stad. Pltskjulen dr nere p den

giftiga marken skulle vck, i stllet ville man uppfra en

ekologisk idealstad, vrdig en OS-by.

Arkitekten Bjrn Cederquist hade i uppdrag att srja fr

det sociala ansvaret, med bland annat bostadsmix, skola,

frskola och hlsovrd.

17 r senare finns facit p hur det gtt.

Han r inte helt njd. Ngon mix har det ju knappast

blivit.

Det r fr lyxigt. Mlgruppen r s snv, man mste ha

bra inkomst och jobba bda tv fr att ha rd att bo hr,

sger han.

Det finns en myt om Hammarby sjstad. En myt som har

tjnat vissa syften. Det r att stadsdelen var planerad fr

25

pensionrer med nyslda villor. Inget kunde vara mer fel,

hvdar Bjrn Cederquist.

S var det absolut inte. Nej, nej, nej.

Missfrstndet har att gra med de allra frsta husen

som restes. Byggherrarna dr frutspdde att man i dessa

skulle ta emot mnga fre detta villagare. Men inom kort

visade det sig att stadsdelen snarare lockade till sig 35-

ringar med barn (som senare kom att kallas bugaboofol-

ket, efter en populr barnvagn).

Vi frn stadens frvaltning hade en befolkningsprognos

dr vi rknade med ungar. I planen fanns ritat tre frskolor

och tre stora grundskolor med integrerad frskola. Det

skulle bli en blandad stad fr alla ldrar.

nd uppstod problem med svl frskole- som skolbrist.

Ett bekymmer som med tiden uppkommit i fler nybyggda

omrden, noterar Bjrn Cederquist.

Det r en frga om politisk vilja. Det handlar om att

vga ta en risk att bygga en skola som inte blir fylld frn

starten. Dessutom r det ju bostder som ger kommunen

intkter.

Trenden gick igen p annat hll. Systembolaget, matbu-

tiker och vrdcentralen. Alla ville vnta till omrdet vuxit

till sig. Bjrn Cederquist beskriver processen som en helt

marknadsanpassad stad.

Frr la man ett centrum som kommunen hade kontroll

ver. Man bestmde att hr ska Systembolaget ligga, hr

finns vrdcentral och apotek. S gjorde man inte nu. I stl-

let vntade alla p marknaden.

Redan 1991 presenterade Jan Inghe-Hagstrm en akva-

rell. Den frestllde versiktsplanen fr omrdet runt

Hammarby sj. Hr kunde man bygga en stad vid vattnet,

26

visade han politikerna. Ett nytt attraktivt innerstadsom-

rde, sa han. Mnga blev frvnade av utformningen.

Planarkitekten som lg bakom trafikseparerade omrden

som Minneberg och Sdra station pratade pltsligt om rat-

ionella rutnt med gator och torg. Med draghjlp av Stock-

holms OS-planer blev visionen verklighet.

Ngot OS blev det ju aldrig, men det blev ett Hammarby

sjstad.

Mnga har under ren blivit frtjusta i kombinationen

av butiker, bryggor och vass. Arkitekturkritiker kallade

skapelsen fr det bsta som har byggts i Sverige sedan

andra vrldskriget, lanserade omrdet som en kronjuvel

och liknade ett besk vid en solsemester i Spanien. Andra

ansg att omrdet blivit arkitekturens H&M eller Ikea, d

s gott som allt nybyggt i Sverige kommit att inspireras av

de kajliggande nyfunkishusen med ppen planlsning.

Jan Inghe-Hagstrm var njd med sitt verk, som han be-

vakade frn sin bostad i Norra Hammarbyhamnen, fram

till sin dd 2005.

Srskild njd var han med husen i Sickla udde och

Sickla kaj. Han var mer bekymrad ver att det fanns f

stora lgenheter, s man kunde bo kvar nr barnen blev

tonringar. I stllet blev lgenheterna 40-120 kvadrat. De

var lttast att f ut p marknaden.

Men att Sjstaden skulle bli en stad var inte sjlvklart. I

en intervju i tidningen Kritik frn 1991 liknade Inghe-

Hagstrm det nnu ej pbrjade Hammarby sjstad med

Rda bergen i Vasastan.

Men ett shoppingstrk blev det nd.

27

I planen finns plats fr mycket butiker utmed huvud-

gatans bottenvning, det r en romantisk id om vad som

skapar en levande innerstad, men det r fr glest med kun-

der. Samtidigt ville man inte heller ha ngon genomstrm-

ning av folk. Trafiken har ju dragits runt omrdet, s f ut-

omstende har vgarna frbi. Det var ngot som vra rd-

givare frn handeln ppekade direkt, men s blev det nd,

sger Bjrn Cederquist.

Just detta, stad utan stadsliv, har frre sjstadsbon

Andr Johansson skrivit om i blogginlgg och tidningsartik-

lar. Nr klockan r nio slcker Sjstaden ner, skriver han

om ett omrde som han kallar fr ett smsmningt se-

misuburbia. Dessutom anser han att den verkliga ggatan

finns i Sickla.

Kanske r det ocks drfr som fastighetsbolaget Oscar

Properties hrom ret lanserade ett av sina nybyggen med

parollen: Tnk p Sjstaden tnk nu tvrtom.

Det ska bli tuffare. Inte romantiskt som hr i de tidi-

gare delarna. Det r glas och svart, alldeles rakt, sger

Bjrn Cederquist lite hnfullt.

Han fredrar sjlv omrdet han kallar fr Gamla stan,

allts de frsta husen vid Sickla udde och Sickla sluss. De

som till en brjan var svrslda och mgelhrjade, men som

nu kat sitt vrde med fyra gnger pengarna.

Det r smskaligt och romantiskt. En med skr-

grdskaraktr. Det nya r vl tnkt att tilltala superyuppi-

sar.

Den som kan sin Sjstadsgeografi mrker hur omrdet

blir ttare ju lngre ut man kommer. Drivande i den pro-

cessen var dvarande stadsbyggnadsborgarrdet Mikael

Sderlund, M, som gav tjnstemnnen baklxa och krvde

28

en ttare och mer stadsmssig bebyggelse. I kombination

med hgre mark- och byggpriser har detta fortsatt.

I Henriksdalshamnen kan folk hlla sina grannar i

hnderna nr de gr ut p sina balkonger. Man har byggt

exakt s att brandbestmmelserna uppfylls.

En hel del annat frndrades ocks jmfrt med den ur-

sprungliga planen. Tvrbanan skulle egentligen ha gtt till

Slussen, Danvikslsen rknade man kallt med, och s

skulle man bygga en gngbro frn Luma till Sdermalm.

Sjstaden r bara klar till 75 procent, hvdar Bjrn

Cederquist.

Fakta: Hammarby sjstad

Uppfrt: versiktsplanen lades fram 1991. Frsta detalj-

planen klubbades 1997. Frsta invnarna flyttade in i de-

cember 2000. Bygget pgr fortfarande.

Bostder: 2017 berknas fr 25 000 invnare och 300 000

kvadratmeter arbetsplatser. 60 procent bostadsrtter och

40 procent hyresrtter.

Initiativtagare: Planarkitekten Jan Inghe-Hagstrm

(1944-2005). Upp mot 40 olika byggherrar och arkitektkon-

tor har varit inblandade i projektet.

Pris: Omrdet Sjstadsparterren vann 2005 Kasper Salin-

priset som rets frmsta bygge i Sverige.

Framtiden: nnu r inte Sjstaden frdigbyggd. Kanten

mot Nacka kommer att bebyggas med fler hus, liksom om-

rdet nrmast Skanstullsbron. Dessutom hoppas man

alltjmt p Danvikslsen, trafikprojektet dr Vrmdleden

och tgspr ska dras in genom Henriksdalsberget, och fri-

gra yta fr bostder.

29

Turister vallfrdade till

kooperationens Mekka

Frst kptes fabriken. Sedan tog Kooperationen ett

grepp om samhllet. Tilltaget vckte stort intresse i ut-

landet, och prominenta gster gick p guidade turer.

NVP tog med arkitekten Claes Tottie p en nostal-

gitripp i Gustavsberg.

Nr turisterna kom till Gustavsberg fick de en guidebok i

nven. En trettio sidor lng expos om orten, frfattad p

svenska, engelska, franska, tyska och finska.

Hr framgick att man p ngra f r hjt bostadsstan-

darden frn ett rum och kk fr en familj, till tv rum och

kk med badrum.

Beskarna tyckte att det var helt fantastiskt.

Det sger arkitekten Claes Tottie, som p den tiden dry-

gade ut kassan genom att agera reseledare. Det var 50-tal,

med bostadsbrist och bilexplosion. Alla ville veta hur fram-

tiden skulle te sig, och kanske fanns svaret i Gustavsberg.

Dr brydde sig nmligen fabrikens gare om hur de an-

stllda levde efter arbetsdagens slut. De brydde sig faktiskt

om hela samhllet.

Man brjade med att mta upp alla gamla bostder,

och planera om dem och ge dem hgre standard. Alla fas-

tigheter rustades upp, berttar Claes Tottie.

Hans rutt brukade inledas vid det frsta KF-byggda bo-

stadsomrdet: Hjdhagen, med 69 rektangulra sm funkt-

ionella stugor fr arbetarna och deras familjer. Nu som d

mlade i falu rdfrg.

30

Kulren kan hnga ihop med ansvarige arkitekten Olle

Thun-Olle Thunstrms tanke att man skulle banalisera

p slutet, annars trs folket inte flytta in.

Frst funderade man p bygga tvvnings lamellhus.

Men det blev billigare att gra s hr. Sedan ville man ha

ngot som anslt till skrgrdsnaturen.

I ett zig-zag-mnster r vinkelbodarna utplacerade.

Thunstrm hade vandrat mnga varv i terrngen och stu-

derat stigarna. Han ville helst inte att husen skulle stra

det som redan fanns. Staket saknas fljaktligen. Tomterna

gr in i varandra.

Naturen skulle vara kvar. Hade vi haft staket hade det

blivit som hnsburar. Nu flyter det fram.

Fram till kooperationens kp av porslinsfabriken 1937

hade Gustavsberg styrts av slkten Odelberg, dr frst

Wilhelm och senare sonen Victor agerade brukspatron och

ortens hgste politiker.

Dessa hade erbjudit de anstllda alltifrn boln, till

barnbidrag och pension. Dessutom utlovades halverad

kommunalskatt efter tio rs trogen tjnst.

Fr de 3,35 miljoner kronor KF lade ut fick man allts

inte bara en fabrik med 900 anstllda, utan ven ett sam-

hlle. Och det var en chans man inte tnkte fr-sitta.

Kooperationens arkitektkontor, som till stor del innehll

unga mn med funktionalistiska och socialistiska visioner,

ville i Gustavsberg skapa ett mnstersamhlle, kooperat-

ionens Mekka.

Lite frenklat kan man sga att KF frlngde Odelbergs

system med ett halvt sekel. De gde arbetsplatsen, de

byggde daghem, varuhus, kldaffrer och skolor, och de

agerade byggherre och hyresvrd. Allt hngde ihop.

31

De guidade turerna fljde ett givet mnster. Frn funkis-

stugorna i Hjdhagen traskade man vidare till tegelradhus

p Grindstugrde. ven dessa byggda i funktionalistisk

stil. De gick ocks en vnda i Mariaplan, och Hsthagen,

med sina punkthus p pelare (inspirerade av Le Corbusiers

villa Savoye) dr lgenheterna hade utsikt mot alla vder-

streck.

Och s avslutades allt med en lunch p Strandvik.

Claes Tottie, som var Olof Thunstrms svrson, kom

framver att f en mer avgrande betydelse fr Gustavs-

berg. Han fick ngra r senare i uppdrag att rita Gustavs-

bergs centrum. Vid den tiden var det en plats fr fabrikens

porslinskross, nd var det hr ortens mittpunkt skulle

ligga, ansg KF. I hamnomrdet skulle inte butiker och bi-

lar f plats.

Tanken var att motorvgen skulle sluta precis intill det

som nu r centrumparkeringen.

Det skulle vara vldigt mycket rrelse hr. Tanken var

ocks att det skulle finnas gngstrk frn Hsthagen ner

mot centrum. Lngsmed vgen skulle det finnas butikslo-

kaler med lgre hyror, med plats fr hantverkare.

En sak r klar. Dagens centrum r mycket olikt det som

lmnade ritbordet. P ritningen var hela omrdet inglasat,

efter inspiration frn gallerior i London och Paris. Claes

Tottie muttrar under promenaden frbi torget som Stig

Lindberg mblerade.

Det var en vldig skillnad. Nu r det lite Hagalund, s-

ger han och syftar det tmligen rigida omrdet i Solna.

32

Tillbyggnaderna r vldigt mrkliga. Det r dags att

stda, liksom samla ihop det. Man borde fullflja grund-

idn.

P Claes Totties cv finns frn Gustavsberg en rad villor

och tillbyggnader, men ven Folkets hus, Gustavs-

bergsteatern, och det voluminsa Domusvaruhuset.

Jag var vldigt njd med det, med sin stora spnnvidd.

Det var den ultimata lsningen p den tiden. Det fanns

inga pelare, s man kunde mblera fritt. Sljytan och kas-

salngden blev maximal.

Vrmds kommersiella nav hittar vi istllet nr vi sitter

bakom ratten p vg frn orten. Claes Tottie fr syn p

Coop Forum och raden av kplador. Det r hr och vid kp-

centret i Mlnvik som Vrmdborna nufrtiden spenderar

sin ln.

Samtidigt som centrum blivit perifert.

Det r naturligtvis fiffigt fr den med bil, sger Claes

Tottie lite bekymrat.

Men det r inga roliga anlggningar. De omgestaltar

vra samhllen helt.

Fakta: Gustavsberg

Ngra av arkitekterna i KF:s Gustavsberg: Olof Thun-

Olle Thunstrm (ansvarig arkitekt 1937-1962) och Claes

Tottie. Bda vid KF:s arkitektkontor. Hsthagen, Hjdha-

gen, Grindstugrde, Mariaberget, Lugnet, Hushllspors-

linsfabriken, Sanitetsgodsfabriken, Badkarsfabriken,

Kvarnbergsskolan, Runda huset och Gustavsbergs centrum

hr till byggena.

Ngra andra arkitekter: Ferdinand Boberg (Strandvik),

Magnus Isaeus (Grindstugatan, Franska byggena, Hjden,

33

Ekedalsskolan), Gustav Amen (Gustavsbergs kyrka), Ber-

til Ahlqvist (Munkmora, norra Lugnet)

Folkmngd: 11 333 personer (2010)

Namnbytet: Tidigare hette orten Farsta, efter Farsta slott.

Slottets gare Gabriel Oxenstierna ndrade namnet 1640

fr att hedra sin far Gustaf.

Framtiden: Fabriksstaden, som ska ligga i hamnen, inne-

br att 2 300 nya bostder ska placeras i centrala Gustavs-

berg. Byggena mjliggrs av att tillverkningen av sanitets-

porslin flyttat till Ekobacken.

34

Funkisfstet banade vgen

hr fddes ljust och frscht

Hr finns landets frsta funkisomrde. Sedan invigning-

en av Kvarnholmens radhus har ljust och frscht varit

ledord fr allt som byggts i Sverige. Nu msar n skinn

p nytt. NVP tog med arkitekten Claes Tottie p en hi-

storisk vandring.

I en sdersluttning mot Svindersviken finns trettio mrk-

vrdiga radhus. Nr de byggdes 1928 var de unika. De lg

placerade som sockerbitar i backen, hade knappt ngon ut-

smyckning, s nr som p de grna fnsterkarmarna.

Och hr skulle fabriksarbetarna bo.

D 32-rige arkitekten Olof Thun-Olle Thunstrm hade

ret innan beskt Weienhofsiedlung i Stuttgart. Ett om-

rde med arbetarbostder i den nya strama stilen. Thun-

strm blev tagen s hr skulle ven KF:s anstllda p

Kvarnholmen leva, istllet fr att hetsa till pendelbten vid

arbetsdagens slut.

Standarden var banbrytande ven p insidan. Alla hade

badkar och toalett.

Jag vgar pst att det r det frsta utprglade funkis-

omrdet i landet, sger svrsonen Claes Tottie, som ocks

varit arkitekt vid KF:s arkitektkontor.

Han vankar bland husen, som varit hyresrtter sedan

byggret, och konstaterar att de inte r sig riktigt lika. Vitt

har blivit beigt.

35

De har tappat karaktr. Jag vet inte varfr de gjort det

s murrigt.

P Kvarnholmen blev det dock mest tjnstemn som

hade rd att bo i radhusen. Tv flerfamiljshus byggdes

bakom, och dr matchade hyrorna bttre en arbetarln.

Funktionalismen, funkisen, kom att f sitt svenska start-

skott med Stockholmsutstllningen 1930. Nu ville man lta

funktion g fre form. Sjlva utseendet skulle automatiskt

framtrda, nr vl funktionen ftt sitt.

Att det var just Thunstrm som blev epokgrande hnger

ihop med arbetsplatsen. Kooperationen plockade talanger

direkt frn arkitektutbildningen. Mnga var medlemmar i

vnsterrrelsen Clart. De lngtade efter ngot nytt, och

skulle komma att bygga det moderna Sverige, med rdhus,

teatrar, skolor, restauranger och affrer.

Det var mycket ideologi. Ofta byggdes Konsum-

butikerna direkt nr orten kom till, fastn man visste att

de i brjan skulle g med frlust, sger Claes Tottie.

Han kom in i bilden som praktikant 1948, och sedan an-

stlld 1951. Vgen gick via Olof Thunstrms dotter Ulla,

som han var tillsammans med. Det blev sledes naturligt

att brja p svrfaderns kontor. Och med tiden blev han

Thun-Olles hgra hand.

Plggskalven har ocks kommit att stta sin prgel p

Kvarnholmen. Och inte bara med radhusfrlngningar och

silobyggen. P ns norra sida, intill tegelpalats och skri-

kande byggkranar, finns den liggande skyskrapa som kal-

las fr Munspelet, frn 1966. Lnge tjnade byggnaden som

KF-bolaget Kvarnen Tre kronors huvudkontor.

Detta monument ver den framgngsrika spann-

36

mlsproduktionen ritade Claes Tottie ihop med svrfadern,

som d hade ftt strupcancer.

Vi satt p Gyldene freden och ritade p det. Sedan

drjde det flera r innan bygget kom igng, och d hade

Thun-Olle gtt bort.

Egentligen r det tnkt att se ut som en ms som breder

ut sina vingar. Men sedan 70-talet r huset tillbyggt med

ett undre glasparti.

Jag tror aldrig jag har varit s arg som nr man byggde

det. Ingen frgade mig.

Frst 1992 upphrde Kooperativa Frbundets tillverkning

p n. D frfogade man ver en samling fabriker och mark

i ett attraktivt lge. Claes Tottie freslog i en djrv plan att

man skulle bygga bostder, en bro till centrala Nacka, en

monorail mellan Forum och Slussen, ett Nobelmuseum och

ett Nacka universitet. S blev det som bekant inte.

Men en bro ska det bli (den r sjlvklar, enligt Tottie),

liksom 2500 nya bostder och lika mnga arbetsplatser. n befolkas p nytt, men den hr gngen har KF ingen roll

i utvecklingen. De slde sitt innehav i fjol.

Vi vandrar lngs kajkanten mot Stockholms inlopp.

Ngra arbetarbostder uppfrs inte lngre hr p n. I stl-

let vill byggherrarna f kparna att punga ut med 80 000

kronor per kvadratmeter golv (den dyraste bostaden kostar

tjugo miljoner kronor). Vad gller utformningen r den

fortsatt stram. Men istllet fr vitt fredras svart.

Hr var det mrkt. Nstan att det knns lite tyskt, s-

ger Claes Tottie, fr att i nsta mening bermma nybyg-

garnas syn p de gamla husen.

37

Mnga av industribyggnaderna kommer att st kvar.

Radhusen och lamellhusen p den sdra sidan rr man inte

heller. Och s har man planer fr Munspelet. Claes Tottie

fr syn p en grafik ver hur byggnaden r tnkt att fr-

ndras. Glaspartiet som en gng i tiden frargade honom

s mycket ska bort.

Vad roligt! utbrister han.

Fakta: Kvarnholmen

Byggr: 1927-34, 2010-22

Invnare: I dag ngra hundra personer. Nr omrdet r

frdigbyggt ska 5 000 mnniskor leva hr.

Arkitekter (KF:s del): Olof Thunstrm (1896-1962), Claes

Tottie (1929-), Artur von Schmalensee (1900-1972). JM och

Peab bygger de nya husen. De ldsta byggnaderna, bland

dem Kvarnen Tre Kronor, r frn 1890-talet.

Historik: KF kpte hela n 1922 fr att starta en egen pro-

duktion och hlla nere priserna p spannmlsprodukter.

Man lade ner verksamheten p 90-talet, och slde sin gar-

andel i nybyggena 2012.

Kuriosa: n hette Hstholmen fram till 1938, d det blev

ohllbart att blandas samman med Hstholmen i deshgs

kommun. Mycket post hade genom ren hamnat p fel

plats. Tidigare kallades n Finnholmen.

38

Husen som skulle

n till himlen

Det var rekordr och det moderna samhllet byggdes i

Nacka. I Alphyddan fick arkitektstjrnorna Backstrm

och Reinius chansen att skapa entrn till den expansiva

kommunen och de siktade hgt.

Nr Marianne Wiskmann och hennes man baxade in sina

flyttldor och stllde sig vid kksfnstret tnkte hon: Hr

kan det vl aldrig bli ngot?

ret var 1964, och hon syftade den fria utsikten frn

sjunde vningen i den d nybyggda hyresrtten. Stockholm

lg p ett betryggande avstnd. Vrmdleden fanns inte.

Henriksdal restes frst ret drp. Hammarbybacken var

en soptipp.

Vi var det sista huset mot stan. Men nu har min utsikt

krympt.

Ett halvt sekel har gtt. Numera har 89-ringen alla bu-

tiker p gngavstnd.

Jag kanske blir storstadsbo nu?

Men vi backar bandet.

Den trnga och frlegade kvartersmiljn var aldrig tnkt

att n hit. Vid denna tid drog ju en rivningsvg igng, dr

centralt belgna kkar jmnades med marken. Nacka hade

sledes ett guldlge, de behvde inte ens riva fr att skapa

ett rationellt och funktionellt samhlle.

Hr i Alphyddan anlitades landets d hetaste arkitekt-

duo: Leif Reinius och Sven Backstrm. Ramarna: Mycket

folk, liten yta, bevarad natur och bilvnligt.

39

Det var en vldigt svr tomt, berttar Adam Back-

strm, son till Sven och vid tiden anstlld arkitekt p kon-

toret.

nd blev det ett utmrkt exempel p hur man kan

bygga bra hghus, med jttefina planlsningar, och platta

tak som var fregngare.

Framtidstron var stor. Det var rekordr och man skulle

underltta fr snabb och enkel frflyttning. Med tanke p

Nackabornas redan hga bilinnehav var det givet att Alp-

hyddan innehll tv vlutrustade bilserviceanlggningar

men bara en matbutik.

Dessutom fick de inflyttade eget parkeringshus, ett av de

frsta som placerats i ett bostadsomrde. Fr husen med

garage ingick en plats i hyran.

Prognosen var en bil per tv invnare, minns Adam

Backstrm.

nd rknade planerarna i underkant. Numera rder

stndig parkeringsbrist i backen upp till husen, vilket r en

stndig klla till irritation bland invnarna.

ren efter kriget hade trevningshusen blivit en standard-

lsning runt om i stdernas utkanter. Arkitekterna hade

trttnat p dem. Nu ville man bygga hgt istllet.

Nacka var en framtidskommun, och grnsen mellan nytt

och gammalt var skarp. Svngde du upp p Vrmdvgen

skulle du knna suset i magen vid synen av de rda accen-

terna p berget.

Backstrm/Reinius var sedan tidigare vana vid hjder.

Ngra stenkast bort, vid Danviksklippan, hade duon p 40-

talet byggt det frsta punkthusomrdet, vilket kom att bli

en svensk exportsucc. Dessa var dock inte alltid uppskat-

40

tade. I Tyskland kallades byggnaderna till exempel fr

Schweden-Scheie, svensk skit.

Bland politiker i svenska frorter lg modellen dremot i

tiden. Varfr anvnda mer mark n ndvndigt? Och varfr

inte bygga hgt nr man kan? I Nacka innebar det en fr-

ndrad skyline med Alphyddan, Talludden, Ekudden, Finn-

torp

Frn taket kan vi avnjuta vyn. Hrifrn kan vi bevaka hela

innerstan och halva Nacka. Alphyddeborna pratar grna

om detta panorama. Nr man gr p visning kanske speku-

lanten frst kollar p planlsningar, nrhet till kommuni-

kationen och prislge (husen r bostadsrtter sedan tidigt

00-tal), men det r utblicken som avgr saken.

Samtidigt r lgenhetspriserna nstan lika oavsett vil-

ken vning man bor p. Faktum r att den med dyrast

kvadratmeterpris har legat p tredje vningen, sger John-

Erik Ohlsson, ordfrande i bostadsrttsfreningen.

I dag anses detta hghusformat inte lngre modernt.

Stockholms frra stadsbyggnadsborgarrd infrde till och

med ett frbud mot att i frortsmilj placera hus i park.

Bilsamhllet r ute, promenadstaden r inne.

Adam Backstrm tycker att resonemanget har en pong.

Danviksklippan str sig utmrkt svitt jag frstr.

Men det r inga omrden som skulle byggas idag p det

sttet. Vi har ju utrymme i Sverige. Vi ska inte behva

springa runt och pressa in s mycket som mjligt p minsta

mjliga utrymme.

Och nu var aldrig Backstrm/Reinius endast hghusbyg-

gare. Runt om i Nacka finns fler exempel p mngsidighet-

en hos dem (se faktaruta). Paradoxalt nog arbetade de oer-

41

hrt rutinmssigt, alltid tillsammans, alltid p samma stt,

och vid samma tider.

De hade underliga vanor fr sig. De hade ett gemen-

samt rum dr de jobbade vid ett bord. P morgonen satt de

p ett stt. Och efter lunch bytte de plats. Det var en unik

personkombination, mycket olika, nd partners i ver 50

r. P slutet blev de osams. Men om man suttit mittemot

varandra p kontoret s lnge r blir det vl frr eller se-

nare en trtthetsfaktor, sger Adam Backstrm.

Fr Alphyddans del vntar sannolikt bde ett nytt

punkthus och mer stadsmssighet. I en glugg mellan

byggnaderna planerar kommunen att konstruera en egen

studentskrapa. Samtidigt som man nere vid Vrmdvgen

hoppas omvandla genomfarten till stadsgata, med butiker,

kontor och lgenheter.

Invnarna r skeptiska.

Det skulle inte skada med ngra nya parkeringsplatser

frst.

Fotnot: Ett punkthus r ett friliggande hus med trapphus i

mitten, och lgenheterna runtom.

Fakta: Backstrm & Reinius Arkitekter AB

KTH-kamraterna Sven Backstrm (1903-1992) och Leif Re-

inius (1907-1995) startade ett gemensamt arkitektkontor

1936. De hade sin bakgrund p KF och hos Le Corbusier

(Backstrm), och Hakon Ahlberg (Reinius). Under ren kom

de att bli superstjrnor i sitt skr, bland annat med stjrn-

husen och terrasshusen i Grndal, men ocks med Vl-

lingby centrum, Farsta centrum, femte Htorgsskrapan och

hlns city. De var ocks mycket aktiva i Nacka. Som per-

42

soner har Leif beskrivits som knslig och intvnd, och

Sven som glad och uttriktad. En vinnande kombination,

visade det sig.

Fakta: Hr byggde duon i Nacka

Alphyddan

Byggr: 1959-1965

Bostder: 700 lgenheter, d hyresrtter, sedan tidigt 00-

tal bostadsrtter. Punkthus varvas med skivhus. I omrdet

byggdes ocks en skola ritad av Tore Axn.

Danviksklippan

Byggr: 1940-1945

Bostder: 391

Nr husen byggdes lg Vrmdvgen p husets vnstra

sida. Till hger om husen fanns orrd natur. Omrdet till-

hrde fram till 1930 Nacka. Numera ligger Danviksklippan

i Sdra Hammarbyhamnen, och har blivit en del av Ham-

marby sjstad. De spetsiga taken, som fick kritik av den ti-

dens funktionalister, har ftt husen att liknas vid blyerts-

pennor.

Ektorp, Ugglevgen

Byggr: 1941-1950

Omrdet var Nackas frsta bostadsomrde utan anknyt-

ning till industrin. ven Hakon Ahlberg och ke Porne ri-

tade husen, men ven en butikslnga, med tobaksaffr,

pappershandel, livsmedel, skomakeri, jrnaffr och frisr.

Husen r lga och anpassade efter terrngen. Vid byggan-

det framhvdes kuperad terrng, vackra trd, sol och utsikt

som starka sljargument. Vid den hr tiden var variation

43

efterstrvansvrt, vilket kan synas genom olika frger p

puts, entrdrrar och balkonger.

Radhusen i Trollebo

Byggr: 1943

Tre enhetligt utformade gula radhuslngor grupperade som

en hstsko kring en innergrd mot Sicklasjn. Husen har

frtrdgrdar och garage i kllare. Byggnaderna anses vl-

bevarade och vara typiska fr funktionalismen.

Nacka gymnasium, Nacka sporthall, Eklidens skola,

Nacka simhall och Nacka aula

Invigning: 1959

Hela Nackas offentliga nav, s nr som p stadshuset, har

byggts av Backstrm och Reinius. Detta omrde r tnkt

att ligga mycket centralt i det kommunen kallar Nacka

stad. Nacka aula har varit prisat fr sin akustik. Sven

Backstrm hade gjort sin hemlxa och gjort studieresor till

London och Moskva fr att studera lran om ljudet.

44

Det fanns ett annat Henriksdal

Brderna bakom pittoreska folkhemsfrorten rsta

skapade ngra decennier senare miljonprogramsbor-

gen i Henriksdal. Hur gick det till? NVP tog med deras

sner p en tur i lokalhistorien.

Tore Ahlsn lutar sig mot balkongrcket och stirrar ner p

den kala grden. Han tycks melankolisk, fastn byggna-

derna han ritat nu str frdiga. Barn kivas dr nere. Atmo-

sfren r gr och trist.

Ja, hr bor man nu p Henriksdalsberget, som vi ritat,

sger arkitekten suckande och frklarar att omrdet i

sjlva verket inte r klart. Han reciterar en dikt:

Frn en balkong ser jag ut i parken, trna ser jag ej,

men jag ser ju marken.

Scenen gr att finna i en tv-dokumentr om brderna

Tore och Erik Ahlsn. Inspelningsret r 1976 och i odys-

sn ver arkitekternas karrirer utgr Henriksdal den

svrmodiga finalen.

Men var brderna verkligen missnjda med sitt verk?

De avled i slutet av frra seklet och kan inte svara sjlva,

men snerna Sven och Erik som ocks r arkitekter

minns hur resonemanget gick.

Sven Ahlsn (son till Tore) bodde 29 r p Henriks-

dalsberget:

Pappa tyckte att det var fint. Men han var inte njd

med parken. Anledningen till att man lade en kransbebyg-

gelse p berget var ju fr att f till grnytan. Pappa sa ofta

att parken var strre n Kungstrdgrden. Frst p 80-

45

talet fick man till den som den var tnkt, och numera r

det som en djungel sommartid. Det blir oerhrt frodigt.

Erik Ahlsn (son till Erik) bodde fem r i omrdet:

Jag r sker p att de tyckte de lyckats med helheten

med kransen runt en park. Sedan finns detaljer de skert

var mindre njda med, men jag tror inte att de tyckte ls-

ningen frn 50-talet var rtt fr 70-talet. Med frre lgen-

heter hade de skert snkt vningshjden men behllit hu-

vudprincipen.

S hr var det nmligen. Redan 1950 tog Erik och Tore

Ahlsn fram ett frslag fr snudd p hela Vstra Sicklan.

Lermodellen visar hur mngder av lga hus sicksackar sig

fram ver berget. Smbutiker, fritidslokaler och restau-

ranger skulle hr f plats i en gemytlig by med 350 bost-

der.

Sedan kom sterleden.

Inte sjlva vgen, frsts, utan planerna fr den. Motor-

trafikleden placerades som granne. Och markytan fr det

nya omrdet minskade rejlt.

Bygget bromsades, decennierna gick.

1964 kom en ny plan, anpassad fr ett nytt krav p 700

bostder. Det blev svrt att st emot, medgav arkitekterna.

Produktionsmetoderna krvde ju att krokigt blev spikrakt,

och att lgt blev hgt.

Ett fel man gjorde var att det blev s stort. Men vid den

hr tiden skulle man ha fram en miljon bostder. D fick

man rita p det sttet, berttar Sven.

Jag har ftt berttat fr mig att de satt en natt med

lera och gjorde den hr kransen, sger Erik.

46

Det refereras ibland till att arkitekterna flrtat med den

forntida borg som tidigare funnits p platsen, men det tror

inte Sven p.

Nej, de ville mer f fram grnytan. Man skapade en

milj som skyddade barnen.

Bilarna finns bara p utsidan, och under husen, sger

Erik.

Vissa klagar ibland p att omrdet blivit lite fr mycket

av en bubbla. Trots lget nra stan tar det ett tag att ens

lmna berget. Erik kommenterar:

Det r vare sig stan eller Nacka, och det r jobbiga

backar med barnvagn. Man knner sig ltt isolerad. Men

det gller i och fr sig inte bara det hr omrdet.

Henriksdalsberget blev snabbt populrt med sina moderna

och rymliga lgenheter. Medelklassfamiljer som trttnat p

att bo trngt i nedgngna innerstadslyor var villiga att be-

tala ansenliga hyror fr att bo hgt upp bland det grna och

nya. Fljden blev dagisbrist men ocks egna byalag.

Med tiden skiftade omrdet karaktr. Det centrum som

funnits, med mataffr, vrdcentral, post och bibliotek, mon-

terades gradvis ner. Skolan frsvann ocks. Mnga barn-

familjer flyttade.

Det var en generering, och omrdet fick lite dligt

rykte i svngar. En del kallade det dasslocket, minns

Sven.

Erik fyller i:

All service hade ju frsvunnit. Och vid busshllplatsen

fanns ungdomsgng som drev omkring utan fast plats i till-

varon.

47

I dag r lget ett annat. Bostderna har blivit investering-

ar, och varje kvadratmeter i lgenheterna anses vara vrd

30 000 kronor (2009 kptes de loss fr 11 609 kr/m2). Det

har gjort omrdet tryggare, hvdar somliga, men ocks lite

trkigare.

Det bsta vore en blandning av hyresrtter och bostads-

rtter, sger Sven.

Brderna Ahlsn r hgt aktade inom svensk arkitektur.

De har vunnit priser fr hus som PUB och Medborgarhuset

i rebro, men r kanske mest knda fr 40-talets rsta

centrum, folkhemsprlan med en piazza inramad av kul-

turhus, bibliotek och varierande bebyggelse. Faktiskt inte

helt olikt det ursprungliga frslaget fr Henriksdal.

Samtidigt var de duktiga p att frnya sig, och anamma

nya ider.

Ideologier och samhllet p 1940-talet var vldigt an-

norlunda mot 70-talets samhlle med sin tekniska utveckl-

ing med TV, utkade kommunikationer, snabbkp med

mera dr bland annat bostadsbristen var ett samhllspro-

blem. Och brderna var med sin tid, berttar Erik.

S kom Tore Ahlsn ocks att bostta sig p Henriks-

dalsberget.

Om han och hans bror hade kunnat terse omrdet i dag

hade de sannolikt saknat sitt centrum. I alla omrden de

byggde var mtesplatsen hgt prioriterat, och duon ville ha

mer n affrer. Kultur och social service var nog s viktigt.

I SVT-dokumentren frn 1976 sger Erik Ahlsn d s

hr:

48

Det handlar om vad folk ska gra socialt. Ska man ha

en demokrati mste folk trffas. Vi vill stimulera en debatt

och ett fdande av intressen.

Han betonar lite senare i programmet:

Vi bygger fr mnniskor, inte fr byggmstare eller

staten.

Fakta: Brderna Ahlsn

Erik Ahlsn, arkitekt, fdd 1901, dd 1988

Tore Ahlsn, arkitekt fdd 1906, dd 1991 (bodde i Hen-

riksdal 1970-1987, hustrun bodde i omrdet fram till sin

dd 1991)

Bda hade en bakgrund p KF:s arkitektkontor, som bland

annat byggt Kvarnholmen och Gustavsberg. De jobbade

ocks nra Gunnar Asplund. 1937 startade de ett gemen-

samt kontor. Bland deras mest knda verk mrks rsta

centrum. Brderna blev hedersdoktorer vid KTH 1983.

Fakta: Henriksdalsberget

Byggr: 1968-1970

Lgenheter: 770 stycken

Byggherre: Bostads AB Nacka-Stockholm och Skanska.

Bebyggelsen: Omrdet bestr av tv hga skivhus p fem

till tta vningar placerade i en krans runt en inre grd.

Omrdet r helt trafikseparerat. Utt r fasaden ockragul,

fr att smlta ihop med Sdermalm, int gr, fr att smlta

ihop med naturen.

Namnet: Henriksdalsberget har ftt sitt namn efter rd-

mannen Hindric Spak, som i mitten av 1700-talet var in-

spektor p Danvikens hospital. Han gde en grd i omrdet

som hette just Henriksdal.

49

Ngra knda invnare genom tiderna: Katarina

Taikon, zgr Can, Max Peezay, Ann Jderlund, Robert

Gustafsson.

Lokalhistoria: Miljpartiet bildades i en lgenhet i Hen-

riksdal.

Framtiden: Nacka vill att hela Vstra Sicklan ska bli en

tt stadsdel. 1300 nya bostder ska byggas mellan Hen-

riksdals trafikplats och Finnboda.

Fler Ahlsnomrden i Nacka

Sickla strand

Byggr: 1947-1948

Sickla strand byggdes fr att fixa tjnstebostder t Atlas

Copcos anstllda, dr mnga kom frn Italien. Geometriska

mnster i klara frger smyckar fasaden. De inflyttade itali-

enarna r ocks anledningen till att det finns en fullskalig

bocciabana invid tennisbanan.

Finnberget

Byggr: 1948-1949

Finnberget var tnkt som en del i hela det nya Henriks-

dalsomrdet, men har frblivit en enklav. Bostderna var

frmst tnkt fr arbetarna i Finnboda varv. Hr hade ven

finska arbetarfamiljer sina bostder. Nybyggda hus finns

ocks i omrdet, de uppfrdes 2003-2004. Hr har Marita

Iivonen bott, som varit vrldsmstare i dragspel.

Solsidan

Byggr: 1952-1954

Omrdet bestr av radhus och lamellhus och r placerade i

lutande terrng. I omrdet finns ven butikslngor. Enligt

50

kommunens stadsantikvarie r Solsidan ett av de frmsta

50-talsomrdena i Nacka, och det r knsligt fr frnd-

ringar och tl inga frttningar.

Bergs oljehamn

Byggr: 1959

Statoils oljedep intill Nacka strand har ocks skapats av

brderna Ahlsn. Som bekant vill kommunen vrka oljebo-

laget och bygga ett nytt bostadsomrde vid strandkanten.