Download - Resources and Growth
tillväxt och miljö, och hur ska man mäta (uthållig) tillväxt?
Runar BrännlundInstitutionen för nationalekonomi, UmU
ochSkogsekonomi, SLU
2
Vad skall jag prata om?
Är ekonomisk tillväxt och god miljö oförenliga?
– Är ekonomisk teori användbar?– Vad säger verkligheten?
3
Ekonomisk tillväxt och miljö
Leder ekonomisk tillväxt oundvikligen till en sämre miljö?
Är ekonomisk tillväxt en förutsättning för en god miljö?
Kan ekonomisk teori vara till hjälp i att förklara sambandet mellan tillväxt och miljö?
4
Vad föreställer det här?
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
1900
1905
1910
1915
1920
1925
1930
1935
1940
1945
1950
1955
1960
1965
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
År
Inde
x, 1
900=
100
BNP
CO2
SO2
5
Pessimisten och optimisten
Miljö och naturresurser är begränsade. Sätter en definitiv gräns på tillväxten. En fortsatt tillväxt leder därmed till alltmer miljöförstöring
Ökad miljöbelastning och minskade naturresurser leder till förändrade relativpriser och preferenser och därmed beteendeförändringar och substitution från naturresurser. Tillväxten kan därmed fortgå, utan att miljön försämras
PessimistenPessimisten
OptimistenOptimisten
6
Pessimist I
Thomas Robert Malthus, Essay on population (1798)
Befolkningen växer snabbare än produktionen av mat
tid
Befolkning
Matproduktion
7
Pessimist II
befolkning
naturresurserutsläpp
1900 21002000
Rom klubben. Limits to growth, Meadows, m.fl. (1972)
8
Pessimisternas antaganden
Rom-klubbens (och Malthus) förutsägelser byggde bl.a. På:– En given markareal för jordbruksproduktion– En övre gräns för jordbruksproduktionen per ha– En övre gräns för det ekologiska systemet möjligheter att
assimilera (ta hand om) restprodukter från konsumtion och produktion.
Svårt att inkludera tekniska framsteg i denna typ av modell– ex. tillväxt i telecomm. Och förbrukning av koppar
9
Miljökuznetskurvan
“The view that greater economic activity inevitably hurts the environment is based on too static assumptions about technology, tastes and environmental investments”.
World Development Report 1992, The World Bank
utsläpp
Inkomst
Vid låga inkomstnivåer ökar utsläppen med ökad inkomst
Vid höga inkomstnivåer minskar utsläppen med ökad inkomst
10
Produktionsmöjligheter ochteknisk utveckling
utsläpp, z
produktion, Q
Q1
Q2
Q3
z0
Q = Q 1(z0)
Q = Q 2(z0)
Q = Q 3(z0)
Teknisk utveckling innebär att vi med en given resursmängd kan producera mer. Alternativt kan vi producera samma mängd, men med mindre resurser
11
Preferenser (smak)
nytta, U
konsumtion, QQ0
2 * Q0
U0
U1
U(Q)
onytta, -U
utsläpp, z
-U0
-U1
z0
2 * z0
(a) (b)
Konsumtion av varor (Q) ger högre tillfredsställelse (U), men nyttoökningen avtar med ökad konsumtion (den andra pizzan är inte lika god som den första)
Ökade utsläpp leder till ökad ”onytta”.
12
Konsumtion eller miljö?
utsläpp, z
konsumtion, Q
U1
U2
utsläpp, z
konsumtion, Q
U1
U2
Q(z)
a
b
U2 > U1
Kurvorna U1 och U2 visar på olika kombinationer av konsumtion och utsläpp som ger samma nytta U1respektive U2. U2 är en högre nyttonivå än U1
Punkt b är den kombination av utsläpp och konsumtion som ger högst nytta och samtidigt är uppnåelig.
13
Konsumtion eller miljö?
utsläpp, z
Konsumtion (inkomst)
U1
U 2U 2
U 2
Q 1 (z)
Q 2(z)
Q3(z)
Q 4 (z)
Teknisk utveckling ”skiftar” produktionsfunktionen uppåt. Vi kan därmed konsumera mer, få bättre miljö, eller lite mer av bägge.
Preferenserna ändras. Följden kan bli att vi avstår en del av den möjliga konsumtionsökningen för att få en bättre miljö.
Källa: Brännlund & Kriström (1999)
14
Miljökuznetskurvankoldioxid och kväveoxid
koldioxid kväveoxid
0 10 20 30 40
BNP per capita, 1000-tals US $
0
5
10
15
20
25
Utsl
äpp
av k
oldi
oxid
, ton
per
cap
ita
Sc hwe izSv e rige
USA
22 02,085,084,1 BNPBNPCO
2008,019,414 BNPBNPNOx
0 10 20 30 40
BNP per capita, 1000-tals US $
0
30
60
90
120
150
Sv erig e
USA
Be lg ien
15
Miljökuznetskurvansvaveldioxid
22 012,045,243 BNPBNPSO
0 50 100 150 200
BNP per capita, 1000-tals k r
0
30
60
90
120
150
SO2,
kg
per c
apita
1 9 7 1
16
Slutsatser
Man kan inte säga att ekonomisk tillväxt med nödvändighet leder till ökad miljöförstöring
Teknisk utveckling i kombination med förändrade preferenser kan innebära förbättrad miljökvalitet
Förekomsten av Miljökuznetskurvor innebär inteatt miljöproblemen löses med enbart en tillväxtbefrämjande politik
17
Källor och litteratur Brännlund, R. & Kriström, B. (1999). Miljöekonomi. Studentlitteratur. Kriström, B. & Lundgren T. (2004). Swedish CO2-Emissions 1900-
2010: An Exploratory Note, Energy Policy Lomborg, B. The Skeptical Environmentalist. Malthus, T.R. (1798). Essay on the principle of population. Penguin. Meadows. D.H., Meadows, D.L, Randers, J. & Behrens, W.W. (1974).
The limits to growth. New American Library. Meadows. D.H., Meadows, D.L, & Randers, J. (1992). Beyond the
limits to growth; Global collapse or sustainble future? Earthscan. Stern, D. (1998). Progress on the Environmental Kuznets Curve?
Environment and Development Economics 3, 175-198. World Bank (1992). World Development Report 1992. Development
and the Environment. Oxford University Press, New York
18
Vad är nationalräkenskaper och varför har vi sådana?
Ett systematiskt sätt att bokföra ett lands ekonomiska verksamhet
Fyra huvuduppgifter– Att beskriva ekonomisk aktivitet– Att ge en bild inkomstförändringar påverkar
konsumtion och andra storheter i ekonomin– Att ge underlag för strukturella (makro) analyser av
ekonomin– Att ge underlag för nationalbudgetar– Att ge underlag för prognoser av den ekonomiska
aktiviteten
19
BNP som välfärdsmått
Vad är BNP?
BNP = Konsumtion + Bruttoinvesteringar + Export -Import (”användarsidan”)
BNP = Vinster + löner (”inkomstsidan”)
BNP = Förädlingsvärde (”produktionssidan”)
Bruttoinvesteringar = nyinvesteringar + reinvesteringar
Är BNP ett bra mått på välfärd?
20
BNP som välfärdsmåttBrutto och nettoinvesteringarKapitalstocken, K, i period t är lika med:
K d K It t t ( )1 1
Nettoinvestering, eller förändringen i kapitalstocken, är då:
d = kapitalförslitningIt = Bruttoinvestering
K K I d Kt t t t 1 1dvs., lika med bruttoinvesteringar minus kapitalförslitning
Bruttoinvesteringarna är då lika med:
I K K d Kt t t t ( )1 1dvs., lika med nettoinvesteringar + kapitalförslitning
BNP som välfärdsmått
21
Antag att Ex = Im = G = 0:
BNPt = Ct + It
Genom att använda uttrycket för I får vi då att:
BNP kan öka trots att kapitalstocken minskar. Betyder detta att “välfärden” ökat?
Beror på hur “välfärd definieras
• Om “välfärd” endast beror på konsumtion i period t, då innebär detökad välfärd
• Om “välfärd” även beror på konsumtion i period t+1, t+2, osv. då ökarinte nödvändigtvis inte välfärden om BNP ökar. Hur kommer det sig?
1 1( )t t t t tBNP C K K K
BNP som välfärdsmåttett enkelt exempel
En ekonomi med en resurs, olja. Konsumtion lika med utvinning av oljaKapitalstocken är lika med mängden olja under mark
Vi har då:
BNPt = Ct + It = Ct - Ct + Ct = Ct
BNP i en given period är lika med oljeutvinningen.
BNP mäter aktivitet i en enstaka period22
1t t t tK K h C Förändring av kapitalstock, nettoinvestering
1t t t t t tI K K C C C Bruttoinvestering
BNP som välfärdsmått
Men om välfärden även beror på framtida konsumtion?
Vi kan då ställa oss frågan om BNP = C är en uthållig nivå?
Konsumtionsmöjligheter på lång sikt beror på nettoinvesteringar. Om vi tar ut en enhet olja idag så har vi en enhet mindre för framtida användning.
Vi “sliter” på kapitalet med C i varje period.
Vi får då att Nettonationalprodukten är lika med:
NNP beaktar kapitalförslitning, reflekterar “välfärd” bättre23
1 1t t t t t t t tK K I K C C C C
1 1 0t t t t t t t tNNP C I K GDP K C C
24
BNP som välfärdsmått
BNP = C + bruttoinvesteringar
NNP = BNP - kapitalförslitning
NNP tar hänsyn till kapitalförslitning (nettoinvesteringar).
NNP är därmed ett bättre välfärdsmått än BNP eftersom framtida konsumtion beaktas
BNP och NNP i ”oljeekonomin”
BNP = C
NNP = BNP - kapitalförslitning = C - C = 0
25
Gröna räkenskaperProblem med BNP och NNP
• Hemmaarbete (ej prissatt) är inte inkluderat
• Inkomtfördelningen i samhället beaktas inte
• Värdet av fritid är inte inkluderat
• Konsumtion av många miljövaror och tjänster är inteinckluderade ( de som inte är prissatta, eller har ”fel” pris)
• Investeringar i naturkapital är inte inckluderade (endastinvesteringar i byggnader och maskiner är med
BNP och NNP mäter inte aktivitet och välfärd på ett korrekt sätt
26
Gröna räkenskaperMiljöjusterade räkenskaper
Från nuvarande BNP måste vi:
1. dra bort värdet av miljöskador
Grön BNP = BNP – värdet av miljöskador
Grön NNP = NNP - värdet av miljöskador + nettoinvesteringar i naturkapital
Från nuvarande NNP måste vi:
1. dra bort värdet av miljöskador
2. Lägga till nettoinvesteringar i naturkapital
27
Uthållig utveckling, vad menas?
I UNCED:s rapport "Our Common Future" från år 1987 (Brundtlandkommisionen) definieras "uthållig utveckling" som: "...meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs"
28
Uthållig utveckling, vad menas?Hållbar utveckling innebär att…
1) …välfärden, eller konsumtionen, inte minskar (Solow, 1974) 2) …den naturliga kapitalstocken inte minskar. Att ersätta
(substituera) naturligt kapital med tillverkat- eller humankapital är begränsade.
3) …avkastningen från olika kapitalstockar erhålls. 4) …summa välfärd över alla generationer inte minskar (Dasgupta
och Mäler, 2000, 2001) 5) …värdet av nettoförändringen av alla tillgångar minskar inte
(genuint sparande)
1) Och 5) är de definitioner som ligger närmast den ursprungliga tanken (Brundlandtkommission)
29
Hur mäta uthållig utvecklingMiljöjusterad BNP
– Beaktar inte framtida konsumtionsmöjligheter, kapitalförslitning finns inte med
Miljöjusterad NNP– Beaktar framtida konsumtionsmöjligheter,
kapitalförslitningen beaktas Genuint sparande
– Värdet av nettoförändringen av alla kapitalstockar.– Ett mått som är närbesläktat med NNP.
30
Miljöjusterade räklenskaperSkogens gröna guld
Finland1991
Sverige1987
Sverige1991
Virkesvärde 18,0 25,3 21,3Insatsvaror från andra sektorer -2,6 -4,3 -4,3Tillväxt av skogsförråd 3,3 5,6 5,7Skogsvård -2,4 -2,1 -2,0Delsumma 16,3 24,5 20,7Bär 0,1 0,7 0,4Ätbar Svamp 0,01 0,3 0,3Lav 0,4 0,6 0,7Jakt: köttvärde - 0,7 0,8Delsumma 0,5 2,3 2,2Biodiversitet -0,6 -1,7 -1,5Koldioxidbindning 5,3 3,0 2,8Förlust av utbytesbara katjoner - -1,0 -1,0Förlust av lavproduktionsförmåga - -0,03 -0,06Delsumma 4,7 0.4 0.3Totalt nettovärde (skogsinkomst) 21,7 27,3 23,2
31
Genuint sparande
Resursutömning Brutto-
sparande Avskriv-ningar
Netto-sparande
Invest utbildn
Energi Mineraler Skog (netto)
Koldioxidskador
Genuint sparande
Irland 33,1 9,2 23,9 5,1 0,0 0,1 0,0 0,3 28,6 Japan 30,5 15,8 14,7 5,8 0,0 0,0 0,0 0,1 20,4 Holland 26,3 11,7 14,6 6,0 0,1 0,0 0,0 0,2 20,3 Belgien 22,3 10,1 12,2 4,9 0,0 0,0 0,0 0,2 16,9 Österrike 23,5 12,9 10,6 4,9 0,1 0,0 0,0 0,1 15,3 Finland 24,6 16,7 7,9 7,2 0,0 0,0 0,0 0,2 14,9 Spanien 21,4 11,4 10,0 4,8 0,0 0,1 0,0 0,2 14,5 Sverige 21,3 13,3 8,0 6,6 0,0 0,1 0,0 0,1 14,4 Italien 22,3 12,4 9,9 4,2 0,1 0,0 0,0 0,2 13,8 Tyskland 22,4 13,2 9,2 4,4 0,1 0,0 0,0 0,2 13,3 Kanada 21,5 12,5 9,0 6,1 1,5 0,4 0,0 0,4 12,8 Frankrike 19,7 12,9 6,8 5,0 0,0 0,0 0,0 0,1 11,7 USA 16,0 10,7 5,3 5,8 0,7 0,0 0,0 0,4 10,0 UK 15,1 10,4 4,7 4,5 0,8 0,0 0,0 0,3 8,1 Australien 20,7 14,6 6,1 4,7 1,2 1,5 0,0 0,4 7,7 Källa: Urval av Hamilton, K. I OECD Frameworks to Measure Sustainable Development, s.74 ff. Anm: Procent av BNP per land 1997, sorterat efter genuint sparande