tillväxt och miljö, och hur ska man mäta (uthållig) tillväxt?

Runar BrännlundInstitutionen för nationalekonomi, UmU

ochSkogsekonomi, SLU

2

Vad skall jag prata om?

Är ekonomisk tillväxt och god miljö oförenliga?

– Är ekonomisk teori användbar?– Vad säger verkligheten?

3

Ekonomisk tillväxt och miljö

Leder ekonomisk tillväxt oundvikligen till en sämre miljö?

Är ekonomisk tillväxt en förutsättning för en god miljö?

Kan ekonomisk teori vara till hjälp i att förklara sambandet mellan tillväxt och miljö?

4

Vad föreställer det här?

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1900

1905

1910

1915

1920

1925

1930

1935

1940

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

År

Inde

x, 1

900=

100

BNP

CO2

SO2

5

Pessimisten och optimisten

Miljö och naturresurser är begränsade. Sätter en definitiv gräns på tillväxten. En fortsatt tillväxt leder därmed till alltmer miljöförstöring

Ökad miljöbelastning och minskade naturresurser leder till förändrade relativpriser och preferenser och därmed beteendeförändringar och substitution från naturresurser. Tillväxten kan därmed fortgå, utan att miljön försämras

PessimistenPessimisten

OptimistenOptimisten

6

Pessimist I

Thomas Robert Malthus, Essay on population (1798)

Befolkningen växer snabbare än produktionen av mat

tid

Befolkning

Matproduktion

7

Pessimist II

befolkning

naturresurserutsläpp

1900 21002000

Rom klubben. Limits to growth, Meadows, m.fl. (1972)

8

Pessimisternas antaganden

Rom-klubbens (och Malthus) förutsägelser byggde bl.a. På:– En given markareal för jordbruksproduktion– En övre gräns för jordbruksproduktionen per ha– En övre gräns för det ekologiska systemet möjligheter att

assimilera (ta hand om) restprodukter från konsumtion och produktion.

Svårt att inkludera tekniska framsteg i denna typ av modell– ex. tillväxt i telecomm. Och förbrukning av koppar

9

Miljökuznetskurvan

“The view that greater economic activity inevitably hurts the environment is based on too static assumptions about technology, tastes and environmental investments”.

World Development Report 1992, The World Bank

utsläpp

Inkomst

Vid låga inkomstnivåer ökar utsläppen med ökad inkomst

Vid höga inkomstnivåer minskar utsläppen med ökad inkomst

10

Produktionsmöjligheter ochteknisk utveckling

utsläpp, z

produktion, Q

Q1

Q2

Q3

z0

Q = Q 1(z0)

Q = Q 2(z0)

Q = Q 3(z0)

Teknisk utveckling innebär att vi med en given resursmängd kan producera mer. Alternativt kan vi producera samma mängd, men med mindre resurser

11

Preferenser (smak)

nytta, U

konsumtion, QQ0

2 * Q0

U0

U1

U(Q)

onytta, -U

utsläpp, z

-U0

-U1

z0

2 * z0

(a) (b)

Konsumtion av varor (Q) ger högre tillfredsställelse (U), men nyttoökningen avtar med ökad konsumtion (den andra pizzan är inte lika god som den första)

Ökade utsläpp leder till ökad ”onytta”.

12

Konsumtion eller miljö?

utsläpp, z

konsumtion, Q

U1

U2

utsläpp, z

konsumtion, Q

U1

U2

Q(z)

a

b

U2 > U1

Kurvorna U1 och U2 visar på olika kombinationer av konsumtion och utsläpp som ger samma nytta U1respektive U2. U2 är en högre nyttonivå än U1

Punkt b är den kombination av utsläpp och konsumtion som ger högst nytta och samtidigt är uppnåelig.

13

Konsumtion eller miljö?

utsläpp, z

Konsumtion (inkomst)

U1

U 2U 2

U 2

Q 1 (z)

Q 2(z)

Q3(z)

Q 4 (z)

Teknisk utveckling ”skiftar” produktionsfunktionen uppåt. Vi kan därmed konsumera mer, få bättre miljö, eller lite mer av bägge.

Preferenserna ändras. Följden kan bli att vi avstår en del av den möjliga konsumtionsökningen för att få en bättre miljö.

Källa: Brännlund & Kriström (1999)

14

Miljökuznetskurvankoldioxid och kväveoxid

koldioxid kväveoxid

0 10 20 30 40

BNP per capita, 1000-tals US $

0

5

10

15

20

25

Utsl

äpp

av k

oldi

oxid

, ton

per

cap

ita

Sc hwe izSv e rige

USA

22 02,085,084,1 BNPBNPCO

2008,019,414 BNPBNPNOx

0 10 20 30 40

BNP per capita, 1000-tals US $

0

30

60

90

120

150

Sv erig e

USA

Be lg ien

15

Miljökuznetskurvansvaveldioxid

22 012,045,243 BNPBNPSO

0 50 100 150 200

BNP per capita, 1000-tals k r

0

30

60

90

120

150

SO2,

kg

per c

apita

1 9 7 1

16

Slutsatser

Man kan inte säga att ekonomisk tillväxt med nödvändighet leder till ökad miljöförstöring

Teknisk utveckling i kombination med förändrade preferenser kan innebära förbättrad miljökvalitet

Förekomsten av Miljökuznetskurvor innebär inteatt miljöproblemen löses med enbart en tillväxtbefrämjande politik

17

Källor och litteratur Brännlund, R. & Kriström, B. (1999). Miljöekonomi. Studentlitteratur. Kriström, B. & Lundgren T. (2004). Swedish CO2-Emissions 1900-

2010: An Exploratory Note, Energy Policy Lomborg, B. The Skeptical Environmentalist. Malthus, T.R. (1798). Essay on the principle of population. Penguin. Meadows. D.H., Meadows, D.L, Randers, J. & Behrens, W.W. (1974).

The limits to growth. New American Library. Meadows. D.H., Meadows, D.L, & Randers, J. (1992). Beyond the

limits to growth; Global collapse or sustainble future? Earthscan. Stern, D. (1998). Progress on the Environmental Kuznets Curve?

Environment and Development Economics 3, 175-198. World Bank (1992). World Development Report 1992. Development

and the Environment. Oxford University Press, New York

18

Vad är nationalräkenskaper och varför har vi sådana?

Ett systematiskt sätt att bokföra ett lands ekonomiska verksamhet

Fyra huvuduppgifter– Att beskriva ekonomisk aktivitet– Att ge en bild inkomstförändringar påverkar

konsumtion och andra storheter i ekonomin– Att ge underlag för strukturella (makro) analyser av

ekonomin– Att ge underlag för nationalbudgetar– Att ge underlag för prognoser av den ekonomiska

aktiviteten

19

BNP som välfärdsmått

Vad är BNP?

BNP = Konsumtion + Bruttoinvesteringar + Export -Import (”användarsidan”)

BNP = Vinster + löner (”inkomstsidan”)

BNP = Förädlingsvärde (”produktionssidan”)

Bruttoinvesteringar = nyinvesteringar + reinvesteringar

Är BNP ett bra mått på välfärd?

20

BNP som välfärdsmåttBrutto och nettoinvesteringarKapitalstocken, K, i period t är lika med:

K d K It t t ( )1 1

Nettoinvestering, eller förändringen i kapitalstocken, är då:

d = kapitalförslitningIt = Bruttoinvestering

K K I d Kt t t t 1 1dvs., lika med bruttoinvesteringar minus kapitalförslitning

Bruttoinvesteringarna är då lika med:

I K K d Kt t t t ( )1 1dvs., lika med nettoinvesteringar + kapitalförslitning

BNP som välfärdsmått

21

Antag att Ex = Im = G = 0:

BNPt = Ct + It

Genom att använda uttrycket för I får vi då att:

BNP kan öka trots att kapitalstocken minskar. Betyder detta att “välfärden” ökat?

Beror på hur “välfärd definieras

• Om “välfärd” endast beror på konsumtion i period t, då innebär detökad välfärd

• Om “välfärd” även beror på konsumtion i period t+1, t+2, osv. då ökarinte nödvändigtvis inte välfärden om BNP ökar. Hur kommer det sig?

1 1( )t t t t tBNP C K K K

BNP som välfärdsmåttett enkelt exempel

En ekonomi med en resurs, olja. Konsumtion lika med utvinning av oljaKapitalstocken är lika med mängden olja under mark

Vi har då:

BNPt = Ct + It = Ct - Ct + Ct = Ct

BNP i en given period är lika med oljeutvinningen.

BNP mäter aktivitet i en enstaka period22

1t t t tK K h C Förändring av kapitalstock, nettoinvestering

1t t t t t tI K K C C C Bruttoinvestering

BNP som välfärdsmått

Men om välfärden även beror på framtida konsumtion?

Vi kan då ställa oss frågan om BNP = C är en uthållig nivå?

Konsumtionsmöjligheter på lång sikt beror på nettoinvesteringar. Om vi tar ut en enhet olja idag så har vi en enhet mindre för framtida användning.

Vi “sliter” på kapitalet med C i varje period.

Vi får då att Nettonationalprodukten är lika med:

NNP beaktar kapitalförslitning, reflekterar “välfärd” bättre23

1 1t t t t t t t tK K I K C C C C

1 1 0t t t t t t t tNNP C I K GDP K C C

24

BNP som välfärdsmått

BNP = C + bruttoinvesteringar

NNP = BNP - kapitalförslitning

NNP tar hänsyn till kapitalförslitning (nettoinvesteringar).

NNP är därmed ett bättre välfärdsmått än BNP eftersom framtida konsumtion beaktas

BNP och NNP i ”oljeekonomin”

BNP = C

NNP = BNP - kapitalförslitning = C - C = 0

25

Gröna räkenskaperProblem med BNP och NNP

• Hemmaarbete (ej prissatt) är inte inkluderat

• Inkomtfördelningen i samhället beaktas inte

• Värdet av fritid är inte inkluderat

• Konsumtion av många miljövaror och tjänster är inteinckluderade ( de som inte är prissatta, eller har ”fel” pris)

• Investeringar i naturkapital är inte inckluderade (endastinvesteringar i byggnader och maskiner är med

BNP och NNP mäter inte aktivitet och välfärd på ett korrekt sätt

26

Gröna räkenskaperMiljöjusterade räkenskaper

Från nuvarande BNP måste vi:

1. dra bort värdet av miljöskador

Grön BNP = BNP – värdet av miljöskador

Grön NNP = NNP - värdet av miljöskador + nettoinvesteringar i naturkapital

Från nuvarande NNP måste vi:

1. dra bort värdet av miljöskador

2. Lägga till nettoinvesteringar i naturkapital

27

Uthållig utveckling, vad menas?

I UNCED:s rapport "Our Common Future" från år 1987 (Brundtlandkommisionen) definieras "uthållig utveckling" som: "...meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs"

28

Uthållig utveckling, vad menas?Hållbar utveckling innebär att…

1) …välfärden, eller konsumtionen, inte minskar (Solow, 1974) 2) …den naturliga kapitalstocken inte minskar. Att ersätta

(substituera) naturligt kapital med tillverkat- eller humankapital är begränsade.

3) …avkastningen från olika kapitalstockar erhålls. 4) …summa välfärd över alla generationer inte minskar (Dasgupta

och Mäler, 2000, 2001) 5) …värdet av nettoförändringen av alla tillgångar minskar inte

(genuint sparande)

1) Och 5) är de definitioner som ligger närmast den ursprungliga tanken (Brundlandtkommission)

29

Hur mäta uthållig utvecklingMiljöjusterad BNP

– Beaktar inte framtida konsumtionsmöjligheter, kapitalförslitning finns inte med

Miljöjusterad NNP– Beaktar framtida konsumtionsmöjligheter,

kapitalförslitningen beaktas Genuint sparande

– Värdet av nettoförändringen av alla kapitalstockar.– Ett mått som är närbesläktat med NNP.

30

Miljöjusterade räklenskaperSkogens gröna guld

Finland1991

Sverige1987

Sverige1991

Virkesvärde 18,0 25,3 21,3Insatsvaror från andra sektorer -2,6 -4,3 -4,3Tillväxt av skogsförråd 3,3 5,6 5,7Skogsvård -2,4 -2,1 -2,0Delsumma 16,3 24,5 20,7Bär 0,1 0,7 0,4Ätbar Svamp 0,01 0,3 0,3Lav 0,4 0,6 0,7Jakt: köttvärde - 0,7 0,8Delsumma 0,5 2,3 2,2Biodiversitet -0,6 -1,7 -1,5Koldioxidbindning 5,3 3,0 2,8Förlust av utbytesbara katjoner - -1,0 -1,0Förlust av lavproduktionsförmåga - -0,03 -0,06Delsumma 4,7 0.4 0.3Totalt nettovärde (skogsinkomst) 21,7 27,3 23,2

31

Genuint sparande

Resursutömning Brutto-

sparande Avskriv-ningar

Netto-sparande

Invest utbildn

Energi Mineraler Skog (netto)

Koldioxidskador

Genuint sparande

Irland 33,1 9,2 23,9 5,1 0,0 0,1 0,0 0,3 28,6 Japan 30,5 15,8 14,7 5,8 0,0 0,0 0,0 0,1 20,4 Holland 26,3 11,7 14,6 6,0 0,1 0,0 0,0 0,2 20,3 Belgien 22,3 10,1 12,2 4,9 0,0 0,0 0,0 0,2 16,9 Österrike 23,5 12,9 10,6 4,9 0,1 0,0 0,0 0,1 15,3 Finland 24,6 16,7 7,9 7,2 0,0 0,0 0,0 0,2 14,9 Spanien 21,4 11,4 10,0 4,8 0,0 0,1 0,0 0,2 14,5 Sverige 21,3 13,3 8,0 6,6 0,0 0,1 0,0 0,1 14,4 Italien 22,3 12,4 9,9 4,2 0,1 0,0 0,0 0,2 13,8 Tyskland 22,4 13,2 9,2 4,4 0,1 0,0 0,0 0,2 13,3 Kanada 21,5 12,5 9,0 6,1 1,5 0,4 0,0 0,4 12,8 Frankrike 19,7 12,9 6,8 5,0 0,0 0,0 0,0 0,1 11,7 USA 16,0 10,7 5,3 5,8 0,7 0,0 0,0 0,4 10,0 UK 15,1 10,4 4,7 4,5 0,8 0,0 0,0 0,3 8,1 Australien 20,7 14,6 6,1 4,7 1,2 1,5 0,0 0,4 7,7 Källa: Urval av Hamilton, K. I OECD Frameworks to Measure Sustainable Development, s.74 ff. Anm: Procent av BNP per land 1997, sorterat efter genuint sparande