Årsrapport 2018
Kollektivtrafikbarometern
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 2 av 48
Kollektivtrafiken är viktig för
medborgarna – Kollektivtrafikbarometern är
viktig för branschen
83 procent av befolkningen reste med den samhällsfinansierade
kollektivtrafiken under året, 15 procent av dessa var renodlade kollektivtrafik-
resenärer. För att nå samhällets mål kring miljö, tillgänglighet och skapa
behöver kollektivtrafikens relevans och produktfördelar öka för de som växlar
mellan att åka bil och kollektivt. Linjedragningar, turtäthet och
konkurrenskraftiga restider är där viktiga element. Om kollektivtrafiken inte
skulle finnas skulle kommuner ha merkostnader på långt över en miljard
årligen för drift och utbyggnad av vägar och parkeringsplatser.1
Undersökningsresultaten från Kollektivtrafikbarometern används löpande över
året hos våra medlemmar för att följa upp bland annat nöjdhet, leverantörer
och regionalt satta mål. 78 procent av medborgarna tycker det är viktigt att
de bidrag till en bättre miljö när de åker kollektivt, därför är det glädjande att
se att kollektivtrafikens koldioxidutsläpp minskats med 75 procent sedan
2010.2
Undersökningen har under året också legat som grund för statlig utredning
och analys hos bland annat Transportstyrelsen, Trafikanalys och Myndigheten
för Delaktighet. Under året har även en doktorsavhandling på KTH färdig-
ställts som delvis baserar sig på Kollektivtrafikbarometern färdigställts.
Trevlig läsning!
Mattias Andersson
Projektledare
Svensk Kollektivtrafik
076-526 90 75
1 Kollektivtrafikens nytta för kommunerna, landstingen och regionerna 2018, Svensk Kollektivtrafik, s 43. 2 Kollektivtrafikens bidrag till transportsektorns klimatmål 2018, Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik, s 6
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 3 av 48
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 4 av 48
Innehållsförteckning
Kollektivtrafikbarometern 2018 ...................................................... 5
Övergripande resultat .................................................................... 7
Drivkrafter ................................................................................. 20
Resvanor ................................................................................... 26
Attityder .................................................................................... 38
Komma fram i tid och kollektivtrafikens tillförlitlighet ...................... 43
Bilaga A: Definitioner
Bilaga B: Metod
Bilaga C: Fakta om respondenterna
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 5 av 48
Kollektivtrafikbarometern 2018
Marknadsandelen för kollektivtrafik är 31 procent
Kollektivtrafikens marknadsandel
beräknas som andelen resor med
kollektiva färdmedel bland samtliga
resor med motordrivna fordon.
Det vanligaste färdmedlet inom
kollektivtrafik är stadsbuss följ av
spårvagn/tunnelbana. Stadsbuss står
för drygt hälften av alla
kollektivtrafikresor i Sverige medan
spårvagn/tunnelbana står för en
tredjedel av resorna.
Mer än hälften av befolkningen i Sverige reser regelbundet
med kollektivtrafik
Andelen som regelbundet reste med kollektivtrafik under 2018, det vill säga
minst någon gång i månaden, uppgår till 53 procent. Kvinnor reser oftare med
kollektivtrafik än vad män gör.
Majoriteten nöjda med sin senaste kollektivresa
79 procent av de som reser med
kollektivtrafik minst någon gång i
månaden är nöjda med sin senaste
resa de gjort med
kollektivtrafikbolaget i sin region.
Nöjdheten med den senaste resan
tenderar att öka med stigande ålder.
Högst andel som är nöjda med sin
senaste resa, 89 procent, finns i
åldersgruppen 65-85 år, medan
lägst andel nöjda, 72 procent, finns i
åldersgruppen 15-19 år.
Stadsbuss Spårvagn/
Tunnelbana
35% 51%
Kollektivtrafik31%
79%
12%
10%
Nöjd
Varken eller
Missnöjd
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 6 av 48
Tre av fem kunder är positivt inställda till varumärket kollektivtrafik
Den övergripande nöjdheten, NKI, uppgår för 2018 till
59 procent. I Kollektivtrafikbarometern definieras NKI – Nöjd
Kund Index som andelen kunder som sammanfattningsvis är
nöjda med RKM/länstrafiken i sin region, vilket avser dem
som gett betyg 4 eller 5 på en femgradig skala.
Marginell skillnad mellan ambassadörer och skeptiker
33 procent av kunderna under 2018 kan i hög utsträckning
tänka sig att rekommendera sina vänner och bekanta att åka
med RKM/länstrafiken, och klassas som ambassadörer.
Andelen kunder som klassas som skeptiker, det vill säga de
som inte kan tänka sig att rekommendera, uppgår till
34 procent, vilket medför ett negativt NPS på -1%.
Resefrekvensen drivs till största del av kunskap, relevans och produktfördel
Resandet med kollektiva färdmedel drivs
i högst grad av tre faktorer: Kunskap,
Relevans och Produktfördel.
Samtliga faktorer påverkar i hög grad
resefrekvensen med bolaget, men
Relevans är den faktor som har högst
påverkan.
59% NKI
-1% NPS
Fakta om undersökningen
• Kollektivtrafikbarometern är en nationell kvalitets-, attityd-, och resvaneundersökning för
branschen. Syftet är att löpande följa och påverka utvecklingen i attityder samt kollektivtrafikens
marknadsandel.
• Svensk Kollektivtrafik ansvarar för undersökningen på uppdrag av dess medlemmar (regionala
kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag).
• Målgruppen för undersökningen är svenska allmänheten mellan 15 och 85 år, både de som reser
med kollektivtrafiken och de som inte gör det.
• Datainsamlingen sker löpande under hela året. Den sker via en mixad insamlingsmetod med
postal inbjudan till webbenkät, påminnelser via sms samt efterföljande telefonintervjuer.
• Under 2018 deltog 22 organisationer i undersökningen, vilket motsvarar hela landet förutom
Södermanland.
• Totalt samlades 73 656 enkätsvar in under 2018, varav 32 369 är svar från kunder. Till kunder
räknas de som reser med den samhällsorganiserade kollektivtrafiken minst en gång per månad.
Resefrekvens
Kunskap
Relevans
Produkt-fördel
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 7 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
Övergripande resultat
Uppåtgående trend för allmänhetens sammanfattande betyg
Nöjd Kund Index (NKI) definieras i denna undersökning som andelen personer
som sammanfattningsvis är nöjda med kollektivtrafikbolaget i sin region. Med
kund avses respondenter som anger att de reser med kollektivtrafikbolaget
minst en gång varje månad. Med nöjda avses de som har gett betyget 4 eller
5 på svarskalan 1-5.
NKI uppgår för 2018 till 53 procent bland allmänheten och 59 procent bland
kunderna. Resultatet för allmänheten har ökat något och följer en stigande
trend sedan 2016 (49 procent 2016, 51 procent 2017). För kunderna har
resultatet stigit marginellt sedan fjolåret (58 procent 2017).
Nyckelresultat
• En något högre andel kunder är nöjda med sin senaste resa med
kollektivtrafikbolaget jämfört med tidigare, andelen har ökat från
76 procent för 2017 till 79 procent för 2018. Andelen nöjda ökar med
stigande ålder och är allra högst bland personer i åldern 65-85 år.
• Nöjd Kund Index för kollektivtrafikbolagens kunder har ökat marginellt,
från 58 procent för 2017 till 59 procent för 2018.
• Lojalitetsmåttet NPS för kunder har ökat från -4% till -1% mellan 2017
och 2018 (dvs. andelen som skulle rekommendera bolaget till andra,
minus andelen som inte skulle det).
• Kollektivtrafikens genomsnittliga marknadsandel uppgår till 31 procent
(dvs. andelen resor med kollektiva färdmedel bland samtliga resor med
motordrivna fordon).
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 8 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
53%50% 51% 50% 52% 52%
49% 51% 53%
63%59% 61% 61% 62% 63% 62%
58% 59%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Allmänheten Kunder
Figur 1, NKI - Hur nöjd är du sammanfattningsvis med bolaget?
NKI bland kunderna tenderar att öka med stigande ålder. Andel nöjda kunder
är högst, 77 procent, i åldersgruppen 65-85 år och lägst, 51 procent, i
åldersgruppen 15-19 år. Det är ingen märkbar skillnad i NKI-resultat mellan
män och kvinnor. Däremot syns skillnader mellan kundgrupper med olika
resefrekvens med kollektivtrafikbolagen. De kunder som åker oftast, minst
fem dagar i veckan, har lägre NKI än de som åker mer sällan.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 9 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
Karlstadsbuss
Luleå Lokaltrafik (LLT)
VL
Östgötatrafiken
Blekingetrafiken
Länstrafiken Kronoberg
Länstrafiken Västerbotten
Länstrafiken i Jämtlands län
X-Trafik
Hallandstrafiken
Kalmar Länstrafik (KLT)
Länstrafiken Örebro
Värmlandstrafik
Jönköpings Länstrafik
Länstrafiken i Norrbotten
UL
Nationellt snitt
Dalatrafik
SL
Västtrafik
Din Tur
Skånetrafiken
Kollektivtrafiken Gotland
78%
73%
62%
60%
55%
58%
57%
49%
56%
54%
52%
53%
51%
52%
51%
53%
53%
43%
55%
51%
42%
47%
32%
83%
79%
73%
70%
70%
68%
68%
67%
67%
66%
65%
65%
64%
63%
61%
61%
59%
58%
58%
57%
53%
53%
51%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Allmänheten
Kunder
Figur 2, NKI - Topplista samtliga aktörer
Bland kunderna till de olika kollektivtrafikbolagen varierar andelen som
sammanfattningsvis är nöjda med bolaget mellan 51 och 83 procent.
Förutsättningarna för att bedriva kollektivtrafik och förväntningar hos
resenärer varierar i olika delar i landet, vilket inverkar på resultatet.
Jämfört med 2017 har resultatet bland kunder ökat för 15 av 22 bolag,
minskat för fyra och är oförändrat för tre. Den största förbättringen har skett
för Kalmar Länstrafik, vars NKI-resultat har ökat med 15 procentenheter från
2017 till 2018.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 10 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
Lojaliteten har ökat något
Net Promoter Score (NPS) mäter kundlojalitet och är numera ett vanligt
förekommande mått i kundundersökningar. NPS bygger på frågan om
kundens benägenhet att rekommendera sina vänner och bekanta att åka med
bolaget. De som har hög rekommendationsbenägenhet kallas ambassadörer
medan de som har låg rekommendationsbenägenhet kallas skeptiker. NPS
mäter skillnaden i andelen kunder som klassas som ambassadörer respektive
skeptiker. NPS-modellen ger en tydlig bild över hur stor andel ambassadörer
respektive skeptiker som bolagen har. Är värdet positivt indikerar det att
bolaget har goda möjligheter till ett förbättrat rykte på marknaden framöver,
medan det motsatta gäller för ett negativt NPS-värde.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Net Promoter Score (NPS) = Andelen ambassadörer - Andelen skeptiker
Passiv AmbassadörSkeptiker
Figur 3, Skalsteg och modell för beräkning av Net Promoter Score (NPS)
Vad som är ett normalt värde för NPS varierar utifrån bransch och
konkurrenssituation. Ett genomsnitt av företag inom svenskt näringsliv ligger
på ett NPS runt 10-15% utifrån Origo Groups genomförda
kundundersökningar de senaste åren.
För 2018 är andelen ambassadörer 33 procent och andelen skeptiker
34 procent. Resultatet visar att kollektivtrafiken i Sverige har en något högre
andel skeptiker än ambassadörer, vilket resulterar i ett negativt NPS-värde.
NPS-värdet för 2018 uppgår till -1%, vilket är ett något högre resultat jämfört
med 2017 (-4%).
Kunder som klassas som ambassadörer har överlag en mer positiv
uppfattning om kollektivtrafikbolaget jämfört med övriga, framför allt vad
gäller hur enkelt det är att resa med bolaget, att kunna lita på att komma
fram i tid samt möjligheterna att spara tid genom att resa med bolaget.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 11 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
2018 (2017)
7
6
5
4
Skeptiker:
34% (36%)
8 Passiva:
32% (32%)
10 Mycket troligt Ambassadörer:
33% (32%)9
Hur troligt är det att du skulle rekommendera dina vänner
och bekanta att åka med bolaget?
3
2
0 Inte alls troligt
1
24%
9%
17%
15%
8%
11%
4%
4%
2%
1%
3%
0% 10% 20% 30% 40% 50%
NPS: -1% (-4%)
Figur 4, NPS avseende kunder
Kvinnor har överlag ett något högre NPS än män, 3% jämfört med -5%. Det
syns även skillnad mellan åldersgrupper där rekommendationsbenägenheten
tenderar att öka med stigande ålder. NPS är högst för kunder i åldern
65-85 år och lägst i åldern 20-25 år, 23% jämfört med -17%.
Det finns skillnader i NPS mellan kundgrupper med olika resefrekvens med
kollektivtrafikbolagen. NPS är som högst bland de som reser 2-4 dagar per
vecka, 3%, och lägst bland de som åker med bolagen 1-3 dagar per
månad, -6%.
Kunder som åker med stadstrafik har ett högre NPS jämfört med de som åker
med regionaltrafik. Stadstrafikresenärer har en högre andel ambassadörer än
skeptiker och NPS uppgår till 5% medan förhållandet är det motsatta för
regionaltrafikresenärer som har ett NPS på -11%.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 12 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
Karlstadsbuss
Luleå Lokaltrafik (LLT)
VL
X-Trafik
Östgötatrafiken
Kalmar Länstrafik (KLT)
SL
Länstrafiken Västerbotten
Blekingetrafiken
Värmlandstrafik
Hallandstrafiken
Länstrafiken i Jämtlands län
Nationellt snitt
Länstrafiken Kronoberg
Länstrafiken i Norrbotten
Länstrafiken Örebro
UL
Västtrafik
Jönköpings Länstrafik
Skånetrafiken
Dalatrafik
Kollektivtrafiken Gotland
Din Tur
44%
20%
14%
8%
7%
5%
5%
5%
4%
3%
3%
1%
-1%
-1%
-1%
-3%
-4%
-6%
-6%
-14%
-15%
-21%
-22%
-60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% Figur 5, NPS avseende kunder - Topplista samtliga aktörer
NPS varierar stort mellan kollektivtrafikbolagen, som lägst är NPS -22% och
som högst 44%. Det bolag som har högst andel rekommendationsbenägna
kunder är Karlstadsbuss.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 13 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
Karlstadsbuss
Luleå Lokaltrafik (LLT)
VL
X-Trafik
Östgötatrafiken
Kalmar Länstrafik (KLT)
SL
Länstrafiken Västerbotten
Blekingetrafiken
Värmlandstrafik
Hallandstrafiken
Länstrafiken i Jämtlands län
Nationellt snitt
Länstrafiken Kronoberg
Länstrafiken i Norrbotten
Länstrafiken Örebro
UL
Västtrafik
Jönköpings Länstrafik
Skånetrafiken
Dalatrafik
Kollektivtrafiken Gotland
Din Tur
44%
20%
14%
8%
7%
5%
5%
5%
4%
3%
3%
1%
-1%
-1%
-1%
-3%
-4%
-6%
-6%
-14%
-15%
-21%
-22%
41%
29%
16%
7%
0%
-18%
5%
6%
-3%
-13%
0%
-7%
-4%
-3%
11%
-8%
-7%
-6%
-11%
-14%
-19%
-15%
-20%
-60% -40% -20% 0% 20% 40% 60%
2018
2017
Figur 6, NPS avseende kunder - Jämförelse 2017/2018 samtliga aktörer
Mellan 2017 och 2018 har NPS ökat för 13 av 22 bolag. De största
förbättringarna har skett för Kalmar Länstrafik och Värmlandstrafik, vars
resultat ökat med 23 respektive 16 enheter.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 14 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
Kunderna mer nöjda med senaste resan
Resultatet i Figur 7 visar attityder till den senaste resan bland kunder, dvs. de
som reser med bolagen minst en gång per månad. Totalt sett är 79 procent
av kunderna nöjda med den senaste resan med bolaget.
Inga märkbara skillnader i attityder mellan könen kan påvisas. Däremot finns
det skillnader mellan åldersgrupper där nöjdheten ökar med stigande ålder.
Andelen nöjda är högst i den äldsta åldersgruppen och lägst i den yngsta
åldersgruppen.
Kunder Totalt
15-19 år
20-25 år
26-44 år
45-64 år
65-85 år
Växlare
Kollektivtrafikresenärer
79%
72%
75%
75%
81%
89%
78%
80%
76%
69%
69%
73%
78%
88%
76%
75%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 7, Nöjdhet med senaste resan med bolaget avseende kunder
De kunder som reser med bolaget minst fem dagar i veckan är generellt sett
mindre nöjda med den senaste resan jämfört med dem som reser mer sällan.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 15 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
Karlstadsbuss
Luleå Lokaltrafik (LLT)
Kalmar Länstrafik (KLT)
Länstrafiken Kronoberg
Värmlandstrafik
VL
Östgötatrafiken
Blekingetrafiken
Länstrafiken i Jämtlands län
Länstrafiken Västerbotten
X-Trafik
Jönköpings Länstrafik
Hallandstrafiken
Länstrafiken i Norrbotten
Länstrafiken Örebro
UL
Västtrafik
Dalatrafik
Nationellt snitt
Kollektivtrafiken Gotland
SL
Din Tur
Skånetrafiken
89%
87%
85%
84%
84%
84%
83%
83%
83%
82%
82%
81%
81%
80%
80%
80%
79%
79%
79%
78%
77%
76%
75%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Figur 8, Nöjdhet med senaste resan med bolaget avseende kunder - Topplista
samtliga aktörer
Andelen nöjda kunder varierar mellan 75 och 89 procent bland
kollektivtrafikbolagen. Högst andel nöjda kunder har Karlstadsbuss och Luleå
Lokaltrafik.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 16 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
Karlstadsbuss
Luleå Lokaltrafik (LLT)
Kalmar Länstrafik (KLT)
Länstrafiken Kronoberg
Värmlandstrafik
VL
Östgötatrafiken
Blekingetrafiken
Länstrafiken i Jämtlands län
Länstrafiken Västerbotten
X-Trafik
Jönköpings Länstrafik
Hallandstrafiken
Länstrafiken i Norrbotten
Länstrafiken Örebro
UL
Västtrafik
Dalatrafik
Nationellt snitt
Kollektivtrafiken Gotland
SL
Din Tur
Skånetrafiken
89%
87%
85%
84%
84%
84%
83%
83%
83%
82%
82%
81%
81%
80%
80%
80%
79%
79%
79%
78%
77%
76%
75%
88%
86%
72%
84%
76%
84%
80%
78%
76%
80%
79%
77%
77%
75%
75%
78%
77%
72%
76%
78%
74%
74%
72%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 9, Nöjdhet med senaste resan med bolaget avseende kunder - Jämförelse
2018/2017 samtliga aktörer
Den totala andelen nöjda kunder har ökat med tre procentenheter från 2017
till 2018. Resultatet har ökat eller är oförändrat i alla kollektivtrafikbolag utom
ett. Den största förbättringen har skett för Kalmar Länstrafik där andelen
nöjda kunder har ökat med 13 procentenheter.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 17 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
Marknadsandelen för kollektivtrafik är 31 procent
Kollektivtrafikens marknadsandel har ökat från 27 procent 2017 till 31 procent
2018. Om resultatet för SL exkluderas är andelen dock så gott som
oförändrad (23 procent 2017 och 2018).
Marknadsandelen för kollektivtrafik är klart högre bland personer som bor i
städer jämfört med dem som bor på landsbygden. Den är även högre bland
kvinnor jämfört med män och minskar med stigande ålder. Marknadsandelen
är högst i den yngsta åldersgruppen och lägst i den äldsta åldersgruppen.
Allmänheten
Man
Kvinna
15-19 år
20-25 år
26-44 år
45-64 år
65-85 år
Bilister
Växlare
Kollektivtrafikresenärer
Har körkort
Har inte körkort
Stad
Landsbygd
31%
28%
35%
63%
45%
33%
24%
22%
2%
48%
94%
23%
77%
40%
13%
27%
23%
30%
63%
40%
27%
20%
19%
2%
48%
93%
20%
75%
35%
13%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 10, Marknadsandel - andel kollektivtrafikresor av samtliga resor med
motorburen trafik
Även gällande sysselsättning är marknadsandelen olika för olika grupper.
Högst är den bland studerande och lägst bland pensionärer och föräldralediga,
65 procent respektive 20 och 21 procent. Att marknadsandelen är högst bland
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 18 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
studerande beror till stor del på att denna grupp består av yngre personer
som i låg utsträckning har körkort och tillgång till bil.
SL
Västtrafik
Nationellt snitt
UL
Skånetrafiken
Karlstadsbuss
Luleå Lokaltrafik (LLT)
Östgötatrafiken
VL
Länstrafiken Västerbotten
Jönköpings Länstrafik
Länstrafiken Örebro
Blekingetrafiken
X-Trafik
Länstrafiken Kronoberg
Hallandstrafiken
Länstrafiken i Jämtlands län
Din Tur
Kalmar Länstrafik (KLT)
Dalatrafik
Värmlandstrafik
Kollektivtrafiken Gotland
Länstrafiken i Norrbotten
57%
33%
31%
31%
30%
24%
22%
21%
19%
18%
16%
16%
16%
16%
15%
15%
13%
12%
12%
11%
10%
7%
6%
0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 11, Marknadsandel - andel kollektivtrafikresor av samtliga resor med
motorburen trafik - Topplista samtliga aktörer
Kollektivtrafikens marknadsandel varierar stort mellan kollektivtrafikbolagen.
Andelen är högst för SL, 57 procent, och lägst för Länstrafiken i Norrbotten,
6 procent, och Kollektivtrafiken Gotland, 7 procent. Bolag som finns i regioner
med större städer har generellt en högre marknadsandel jämfört med övriga.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 19 av 48
Överg
rip
an
de r
esu
ltat
SL
Västtrafik
Nationellt snitt
UL
Skånetrafiken
Karlstadsbuss
Luleå Lokaltrafik (LLT)
Östgötatrafiken
VL
Länstrafiken Västerbotten
Jönköpings Länstrafik
Länstrafiken Örebro
Blekingetrafiken
X-Trafik
Länstrafiken Kronoberg
Hallandstrafiken
Länstrafiken i Jämtlands län
Din Tur
Kalmar Länstrafik (KLT)
Dalatrafik
Värmlandstrafik
Kollektivtrafiken Gotland
Länstrafiken i Norrbotten
57%
33%
31%
31%
30%
24%
22%
21%
19%
18%
16%
16%
16%
16%
15%
15%
13%
12%
12%
11%
10%
7%
6%
56%
32%
27%
29%
32%
21%
22%
23%
17%
15%
17%
13%
16%
15%
14%
14%
12%
11%
15%
10%
10%
8%
7%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 12, Marknadsandel - andel kollektivtrafikresor av samtliga resor med
motorburen trafik - Jämförelse 2018/2017 samtliga aktörer
Överlag är det små skillnader i kollektivtrafikbolagens marknadsandel 2018
jämfört med 2017.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 20 av 48
Driv
kraft
er
Drivkrafter
Kunskap, relevans och produktfördel driver resefrekvensen
Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken är något lägre bland de
som reser mest frekvent med kollektivtrafikbolagen. Detta indikerar att det är
andra faktorer som påverkar resefrekvensen, bland annat de egna
förutsättningarna att resa kollektivt. Det innebär att en fokusering på att öka
nöjdheten med varumärket inte nödvändigtvis leder till ett ökat resande,
såvida man inte lägger fokus på sådant som driver både resande och nöjdhet.
De faktorer som i högst grad driver resandet med kollektiva färdmedel är:
• Kunskap
För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka med bolaget
• Relevans
Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör
Avgångstiderna passar mina behov
Det är enkelt att resa med bolaget
• Produktfördel
Jag sparar tid genom att resa med bolaget
Dessa tre faktorer, med ingående frågor, bildar tillsammans en
drivkraftsmodell. Samtliga tre faktorer påverkar i hög grad resefrekvensen
med kollektivtrafikbolaget, men Relevans är den faktor som har högst
påverkan.
Nyckelresultat
• De faktorer som i högst grad driver resandet med kollektiva färdmedel
är Kunskap, Relevans och Produktfördel.
• Av de tre faktorerna är det Relevans som har den högsta påverkan på
resefrekvensen med kollektivtrafikbolaget.
• Faktorer som i hög grad driver den övergripande nöjdheten med
kollektivtrafikbolagen (NKI) är Relevans, Kvalitet/punktlighet, Trygghet
samt Prisvärdhet.
• Av de fyra faktorerna är Relevans och Kvalitet/punktlighet de faktorer
som har högst påverkan på den sammanfattande nöjdheten med
kollektivtrafikbolagen.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 21 av 48
Driv
kraft
er
Samtliga faktorer som ingår i modellen har ett något högre resultat 2018
jämfört med 2017. Högst andel instämmande finns för faktorn Kunskap, tre
av fyra vet hur de kan åka med bolaget. Lägst andel instämmande har frågan
gällande om man sparar tid genom att resa med kollektivtrafikbolaget, dvs.
faktorn Produktfördel.
Jag sparar tid genom att resa med
bolaget
Produktfördel
Det är enkelt att resa med bolaget
Avgångstiderna passar mina behov
Jag kan använda bolaget för de flesta
resor jag gör
Relevans
För de flesta resor jag gör, vet jag
hur jag kan åka med bolaget
Kunskap
76%
54%
54%
62%
26%
73%
51%
51%
60%
25%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 13, Faktorer som driver resefrekvens avseende kollektivtrafik –
instämmandegrad
Resultatet för de tre faktorerna som driver resefrekvensen varierar beroende
resefrekvens med bolaget och därmed vilken resenärstyp de klassificeras
som. Attitydskillnaderna är något större när det gäller Produktfördel och
Relevans jämfört med Kunskap. För samtliga faktorer har bilister lägst
instämmandegrad och kollektivtrafikresenärer högst. När det gäller Kunskap
har kollektivtrafikresenärer och växlare lika hög instämmandegrad.
0%
25%
50%
75%
100%
Kunskap
RelevansProduktfördel
Allmänheten
Bilister
Växlare
Kollektivtrafikresenärer
Sällanresenärer
Figur 14, Faktorer som driver resefrekvens avseende kollektivtrafik – per resenärstyp
(genomsnittlig andel som instämmer i frågor inom respektive område)
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 22 av 48
Driv
kraft
er
Vid en djupare analys framkommer det att olika resenärstyper har olika
drivkrafter som påverkar resandet med kollektivtrafikbolaget olika mycket.
För bilister är det framför allt Kunskap och Relevans som är starka drivkrafter
för resandet. 56 procent av bilisterna känner till hur de, för de flesta resor,
kan åka med bolaget. Det är klart under genomsnittet på 76 procent.
56% 56%
43% 44%
31% 32%
26% 26%
För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka
med bolaget
Relevans
Det är enkelt att resa med bolaget
Avgångstiderna passar mina behov
Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör
Kunskap
2017 2018Bilister
Tabell 1, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen bilister -
instämmandegrad
För växlare, som regelbundet reser med både kollektivtrafik och bil, är det
främst Relevans och Produktfördel som påverkar hur ofta de reser med
kollektivtrafikbolaget. Det är därmed viktigt för dem att de kan använda
bolaget för merparten av sina resor och att de sparar tid genom att resa med
bolaget. 71 procent upplever att de kan använda bolaget för de flesta av sina
resor, vilket är betydligt högre än genomsnittet på 54 procent.
70% 71%
32% 31%
Relevans
Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör
Produktfördel
Jag sparar tid genom att resa med bolaget
2017 2018Växlare
Tabell 2, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen växlare -
instämmandegrad
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 23 av 48
Driv
kraft
er
För kollektivtrafikresenärer är det framför allt Relevans, dvs. att de kan
använda bolaget för de flesta resor, som driver deras resande med
kollektivtrafik. En klar majoritet, 86 procent, av kollektivtrafikresenärerna
upplever att de kan använda bolaget för flertalet resor som de gör.
87% 86%
Relevans
Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör
2017 2018Kollektivtrafikresenärer
Tabell 3, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen kollektivtrafikresenärer -
instämmandegrad
För sällanresenärer, som varken reser med kollektivtrafik eller bil särskilt ofta,
är såväl Kunskap, Relevans som Produktfördel starka drivkrafter för resandet
med kollektivtrafikbolaget. Ungefär två av tre resenärer anser att det finns
fördelar med att åka med bolaget jämfört med att åka med bil. Andelen som
upplever att det är enkelt att resa med bolaget har ökat med fyra
procentenheter från 2017 till 2018.
69% 69%
55% 54%
65% 69%
60% 62%
71% 72%
Jag kan använda bolaget för de flesta resor jag gör
Det är enkelt att resa med bolaget
Avgångstiderna passar mina behov
Kunskap
För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka
med bolaget
Produktfördel
Det finns fördelar att åka med bolaget jämfört med att
åka med bil
Relevans
2017 2018Sällanresenärer
Tabell 4, Faktorer som driver resefrekvens för resenärstypen sällanresenärer -
instämmandegrad
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 24 av 48
Driv
kraft
er
Det som driver nöjdheten med bolaget är Relevans, Kvalitet/punktlighet, Trygghet och Prisvärdhet
Faktorer som i hög grad driver den sammanfattande nöjdheten med
kollektivtrafikbolagen (NKI) är:
• Relevans
Det är enkelt att resa med bolaget
Avgångstiderna passar mina behov
• Kvalitet/punktlighet
Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag reser med bolaget
• Trygghet
Det känns tryggt att resa med bolaget
• Prisvärdhet
Det är prisvärt att resa med bolaget
Dessa fyra faktorer, med ingående frågor, bildar tillsammans en NKI-modell.
Alla fyra faktorerna påverkar i hög grad den sammanfattande nöjdheten med
kollektivtrafikbolagen men Relevans och Kvalitet/punktlighet är de faktorer
som har högst påverkan.
Frågorna som bygger upp Relevans uppnår något högre resultat 2018 jämfört
med 2017. För övriga faktorer är resultaten i stort sett oförändrade. Högst
andel instämmande finns för faktorn Trygghet, där två av tre resenärer
upplever att det är tryggt att resa med kollektivtrafikbolaget.
Relevans
Det är enkelt att resa med bolaget
Avgångstiderna passar mina behov
Kvalitet/punktlighet
Jag kan lita på att jag kommer fram i
tid om jag reser med bolaget
Trygghet
Det känns tryggt att resa med
bolaget
Prisvärdhet
Det är prisvärt att resa med bolaget
62%
54%
45%
67%
39%
60%
51%
46%
66%
39%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 15, Faktorer som driver nöjdhet med bolaget - instämmandegrad
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 25 av 48
Driv
kraft
er
Attityderna till kollektivtrafiken skiljer sig åt mellan de olika resenärstyperna.
Skillnaderna är störst vad gäller Relevans där bilister är klart mindre nöjda
jämfört med övriga grupper, framför allt kollektivtrafikresenärer. För övriga
faktorer är skillnaderna inte lika stora men ungefär samma mönster finns här,
bilisterna är minst nöjda medan kollektivtrafikresenärerna är mest nöjda.
Gällande Kvalitet/Punktlighet är det dock sällanresenärerna som ger högst
betyg.
0%
25%
50%
75%
100%
Relevans
Kvalitet/
punktlighet
Trygghet
Prisvärdhet
Allmänheten
Bilister
Växlare
Kollektivtrafikresenärer
Sällanresenärer
Figur 16, Faktorer som driver nöjdhet med bolaget - per resenärstyp
(genomsnittlig andel som instämmer i frågor inom respektive område)
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 26 av 48
Resvan
or
Resvanor
Mer än hälften reser regelbundet med kollektivtrafik
Under 2018 reste 53 procent regelbundet med kollektivtrafikbolaget, vilket är
en ökning med sex procentenheter jämfört med 2017 (47 procent). Andelen
som regelbundet åkte med bil var 82 procent, vilket är en minskning med fyra
procentenheter sedan 2017 (86 procent). Med regelbundet resande avses att
resa minst en gång i månaden.
5-7 dagar per vecka
2-4 dagar per vecka
1 dag per vecka
1-3 dagar per månad
Någon dag per kvartal
Mer sällan
Aldrig
Vet ej / vill ej svara
Regelbundet
resande
21%
12%
6%
14%
12%
17%
17%
1%
17%
11%
5%
14%
13%
19%
20%
1%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 17, Resefrekvens med kollektivtrafikbolaget
Nyckelresultat
• Andelen av allmänheten som reser med kollektivtrafiken har ökat
sedan 2017.
• Jämfört med 2017 har fler resenärer övervägt att nyttja
kollektivtrafiken mer. Kvinnor nyttjar fortfarande kollektivtrafik i större
utsträckning än män.
• Tillgång till bil, att slippa parkera och miljöaspekten är de vanligaste
skälen till att resa kollektivt. Andelen som uppger att en av
anledningarna är att de vill slippa parkera är dock lägre vid föregående
mätning.
• Periodkort är fortsatt den vanligaste typen av biljett. Att köpa sin biljett
i biljettautomat är dock vanligare 2018 jämfört med 2017.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 27 av 48
Resvan
or
Precis som tidigare så reser personer i de yngre åldersgrupperna mer frekvent
med kollektivtrafik jämfört med personer i de äldre åldersgrupperna, och
kvinnor reser oftare med kollektivtrafik än vad män gör. Det motsatta gäller
för resefrekvensen med bil.
5-7 dagar per vecka
2-4 dagar per vecka
1 dag per vecka
1-3 dagar per månad
Någon dag per kvartal
Mer sällan
Aldrig
Vet ej / vill ej svara
Regelbundet
resande
38%
25%
11%
8%
4%
6%
8%
1%
41%
26%
11%
8%
3%
5%
6%
1%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 18, Resefrekvens med bil
Notera att SL under 2017 endast mättes från juli månad och framåt. Utan SL
är andelen regelbundna kollektivtrafikresenärer 42 procent 2017 och
44 procent 2018. SL:s effekt på andelen kollektivtrafikresenärer är därmed
relativt stor.
Andelen kollektivtrafikresenärer har ökat något
Med hjälp av frågorna om resefrekvens med kollektivtrafikbolaget och med bil
definieras fyra resenärsgrupper:
• Bilister reser minst en gång i månaden med bil och reser någon gång
per kvartal eller mer sällan med kollektivtrafiken.
• Växlare reser minst en gång i månaden med såväl bil som
kollektivtrafik.
• Kollektivtrafikresenärer reser minst en gång i månaden med
kollektivtrafik, och reser någon gång per kvartal eller mer sällan med
bil.
• Sällanresenärer reser någon gång per kvartal eller mer sällan med
såväl bil som kollektivtrafik.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 28 av 48
Resvan
or
Bilister
Växlare
Kollektivtrafikresenärer
Sällanresenärer
44%
38%
14%
3%
49%
36%
12%
3%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 19, Fördelning av resenärsgrupper bland allmänheten
Jämfört med 2017 är andelen kollektivtrafikresenärer två procentenheter
högre och uppgår för 2018 till 14 procent. Drygt hälften, 55 procent, av
kollektivtrafikresenärerna reser med kollektivtrafikbolaget minst fem dagar i
veckan, vilket kan jämföras med 51 procent 2017.
Andelen bilister har minskat med fem procentenheter sedan 2017 till
44 procent 2018. Utan SL är andelen bilister 53 procent 2018 och 54 procent
2017, vilket är nästintill oförändrat.
Sällanresenärer omfattar endast tre procent av resenärerna under 2018,
vilket ligger i linje med 2017.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 29 av 48
Resvan
or
SL
Skånetrafiken
Västtrafik
Karlstadsbuss
UL
Nationellt snitt
Luleå Lokaltrafik (LLT)
Östgötatrafiken
Länstrafiken Örebro
Blekingetrafiken
VL
Jönköpings Länstrafik
X-Trafik
Hallandstrafiken
Länstrafiken Västerbotten
Länstrafiken Kronoberg
Länstrafiken i Jämtlands län
Din Tur
Kalmar Länstrafik (KLT)
Värmlandstrafik
Dalatrafik
Kollektivtrafiken Gotland
Länstrafiken i Norrbotten
17
40
40
41
43
44
48
52
59
59
61
61
62
62
63
65
67
68
69
73
73
77
80
55
42
44
40
36
38
37
32
26
29
28
27
26
29
23
25
20
23
22
18
17
14
12
26
14
14
14
15
14
11
12
10
8
8
8
8
6
8
7
6
6
5
6
6
4
4
2
3
2
5
5
3
4
4
6
4
4
4
4
4
5
3
6
3
4
3
4
5
5
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Bilister Växlare Kollektivtrafikresenärer Sällanresenärer
Figur 20, Resenärstyper samtliga aktörer
Andelen kollektivtrafikresenärer ökar mer på nationell nivå än för något
enskilt bolag, vilket beror på att SL inte mättes hela året 2017.
SL har högst andel kollektivtrafikresenärer inom sitt upptagningsområde.
Andelen är 26 procent, vilket är klart högst bland kollektivtrafikbolagen. Det
är även en högre andel växlare, 55 procent, jämfört med övriga bolag.
För merparten av bolagen är andelen bilister den största resenärsgruppen.
Särskilt gäller det Länstrafiken i Norrbotten (80 procent), Kollektivtrafiken
Gotland (77 procent), Dalatrafik (73 procent) och Värmlandstrafik
(73 procent).
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 30 av 48
Resvan
or
96%
97%
77%
88%
55%
32%
82% 82%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Har körkort Tillgång till bil
Bilister
Växlare
Kollektivtrafikresenärer
Allmänheten
Figur 21, Fördelning körkortsinnehav och tillgång till bil – per resenärstyper
82 procent av allmänheten har körkort och en lika hög andel har tillgång till
bil i hushållet. Andelen som har körkort ligger i nivå 2017 medan andelen
med tillgång till bil har minskat med två procentenheter. Med tillgång till bil
menas att man äger bil, har en tjänstebil, är med i en bilpool eller lånar bil.
Fler har övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer
Personer som reser med kollektivtrafikbolaget minst någon gång i månaden
eller och som någon gång reser med bil har fått ta ställning till om de
övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer jämfört med bil. Av dessa har
21 procent övervägt det och anser att det skulle vara praktiskt möjligt, vilket
är två procentenheter högre än 2017. 31 procent har övervägt att nyttja
kollektivtrafiken mer men inte har möjlighet att göra det just nu, vilket är i
nivå med 2017.
De allra yngsta i undersökningen (15-19 år) är den grupp som i högst
utsträckning har övervägt att nyttja kollektivtrafiken mer och anser att det
skulle vara praktiskt möjligt för dem. 2017 var det den äldsta åldersgruppen
(65-85 år) som i högst utsträckning hade övervägt mer kollektivåkande
istället för bil.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 31 av 48
Resvan
or
Tillgång till bil, slippa parkera och miljöaspekten är de vanligaste skälen till att resa kollektivt
Personer som reser med kollektivtrafikbolaget minst någon gång per månad
har fått ange upp till tre skäl till varför de reser med bolaget.
Brist på bil eller körkort, att slippa parkera och miljövänligheten är de absolut
vanligaste skälen till att resa med kollektivtrafikbolagen. Detta stämmer
överens med 2017, men andelen som vill slippa parkera är något lägre för
2018.
Undviker stress
Annat
Miljövänligt
Möjlighet att utnyttja restiden till
något annat
Är prisvärt
Kortare restid
Bra komfort
Äger ej bil / Har ej körkort
Slipper parkera
35%
35%
34%
16%
15%
15%
10%
10%
18%
34%
37%
34%
16%
15%
13%
10%
9%
20%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 22, Främsta skäl till att åka med bolaget
Det är inga större skillnader mellan könen när det gäller skälen till att resa
med kollektivtrafikbolaget. Detsamma gäller jämförelser mellan boende i
städer och boende på landsbygden när det gäller vilka som är de främsta
skälen. Boende på landsbygden ser dock prisvärdhet och möjlighet att
utnyttja restiden till annat som skäl i högre utsträckning än stadsbor, medan
stadsbor ser större fördelar i form av att slippa parkera.
För de yngsta resenärerna (15-25 år) är brist på bil eller körkort det enskilt
främsta skälet till att resa med kollektivtrafikbolaget. Detsamma gäller
studerande och arbetslösa. Att slippa parkera blir ett alltmer utmärkande skäl
ju äldre resenärerna är.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 32 av 48
Resvan
or
Vanligaste orsakerna till att inte resa med kollektivtrafikbolagen är att man föredrar bil
Personer som reser med kollektivtrafikbolaget någon gång per kvartal eller
mer sällan har fått ange upp till tre skäl till att de inte reser med bolaget.
Precis som 2017 är det personlig preferens för bil som är den enskilt
vanligaste orsaken till att man inte reser med kollektivtrafikbolaget. Att
avgångarna inte passar är den näst vanligaste orsaken. De två främsta
orsakerna till att inte åka kollektivtrafik ligger på lägre nivåer jämfört med
2017, medan andelen som föredrar cykel eller gång har ökat.
Resultaten i denna fråga påverkas i hög grad av de förutsättningar man har
att resa med kollektivtrafik.
Saknar kännedom om biljetter, linjer
& tidtabellerHar funktionshinder / sjukdom som
hindrar
Annat
Kostnad för biljett
Inte pålitligt
För lång restid
Har inte behov av att resa mera
Föredrar cykel / gång
För långt till hållplatsen
Arbetet kräver bil
Föredrar bil
Avgångarna passar inte
28%
21%
18%
17%
15%
13%
13%
13%
8%
4%
3%
17%
30%
23%
19%
17%
13%
14%
13%
14%
8%
5%
4%
15%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 23, Främsta skäl till att inte åka med bolaget
För de allra yngsta (15-19 år) och äldsta (65-85 år) åldersgrupperna är det
fortsatt vanligare att inte åka kollektivt eftersom de inte har behov av att resa
mer, jämfört med övriga åldersgrupper. De anser även i klart lägst grad att
för lång restid är ett skäl till att inte åka kollektivt.
Kostnaden för biljett är en alltmer utmärkande orsak att välja bort
kollektivtrafik ju yngre personerna är. Det är en mer utmärkande orsak för
studerande, men de föredrar också cykel eller gång i högre utsträckning än
övriga grupper.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 33 av 48
Resvan
or
För frågorna som handlar om skäl att resa eller inte resa med kollektivtrafiken
har de ansvariga organisationerna olika grader av påverkansmöjlighet.
Kunskap om resmöjligheter, biljettpris, restid samt tidtabell är exempel på
faktorer som är påverkbara. Faktorer som att arbetet kräver bil, man föredrar
bil och delvis att trafiken inte är pålitlig är sådant som samhället och andra
organisationer har större möjligheter att påverka.
Bil är fortsatt det huvudsakliga färdmedlet
Personer som gjorde minst en resa dagen före undersökningstillfället har fått
svara på frågor om denna resa.
Under 2018 gjordes 27 procent av resorna med kollektivtrafik som
huvudsakligt färdmedel, vilket är en ökning med fyra procentenheter sedan
2017. Majoriteten, 59 procent, av resorna gjordes i huvudsak med bil, moped
eller motorcykel, en minskning med fem procentenheter från 2017.
Utan SL är andelen resor med kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel
19 procent både 2017 och 2018.
Kollektivtrafik
Bil - som förare
Bil - som passagerare
Cykel
Gång
Taxi
Annat
27%
50%
9%
8%
4%
1%
1%
23%
54%
10%
8%
4%
1%
1%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 24, Huvudsakligt färdmedel under senaste resdagen
Notera att ovanstående resultat ej får förväxlas med kollektivtrafikens
marknadsandel, där hänsyn endast tas till resor med motordrivna fordon och
hur stor andel av dessa resor om utgörs av kollektivtrafik som huvudsakligt
färdmedel.
Kvinnor nyttjar kollektivtrafik i större utsträckning än män
Andelen män och kvinnor som nyttjar kollektivtrafik som huvudsakligt
färdmedel är 24 respektive 30 procent. Skillnaden mellan könen ligger i nivå
med 2017.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 34 av 48
Resvan
or
Allmänheten
Man
Kvinna
15-19 år
20-25 år
26-44 år
45-64 år
65-85 år
Har körkort
Har inte körkort
Stad
Landsbygd
27%
24%
30%
54%
37%
28%
20%
19%
20%
65%
33%
11%
23%
20%
26%
54%
32%
23%
17%
16%
17%
60%
29%
12%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 25, Kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel under senaste resdagen
Ju yngre resenärerna är, desto vanligare är det med kollektivtrafik som
huvudsakligt färdmedel. Andelen är högre jämfört med 2017 för samtliga
åldersgrupper utom den yngsta (15-19 år) där det är oförändrat.
1 av 20 resor görs med mer än ett färdmedel
Fem procent av alla resor görs med kombinerade färdmedel – alltså minst två
olika färdmedel. Andelen resor med minst två färdmedel ligger på samma
nivå som 2017.
13 procent av resorna med kollektivtrafik görs i kombination med minst ett
annat färdmedel, vilket är tre procentenheter lägre än 2017. Gång och
kollektivtrafik är fortsatt den vanligaste kombinationen av färdmedel.
Hemresa fortsatt vanligaste typen av resa
Den vanligaste typen av resa är fortsatt hemresa. 31 procent av alla resor
under 2018 var hemresor, vilket är i nivå med 2017 års resultat. Om
hemresor exkluderas går det att se att 32 procent av övriga resor går till
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 35 av 48
Resvan
or
arbetet, 15 procent går till egen fritidsaktivitet, nöje eller motion och
14 procent går till inköp av dagligvaror.
Besöka släkt och vänner
Egen fritidsaktivitet / nöje / motion
Annat ärende
Övriga inköp
Service (sjukvård, bank, post etc.)
Hämta och lämna inom barnomsorgen
Tjänsteresa (resa i arbetet)
Skjutsa / följa / hämta annan person
Inköp av dagligvaror
Arbete (till jobbet)
Studier (till skola / studier)
32%
6%
2%
14%
6%
3%
3%
4%
8%
15%
8%
32%
5%
2%
14%
6%
3%
3%
5%
8%
15%
7%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 26, Ärende med senaste resdagen
För yngre resenärer (15-19 år) är studier det enskild vanligaste ärendet.
Andelen har dock minskat med fem procentenheter sedan 2017, från 47 till
42 procent. Äldre resenärer (65-85 år) reser i högre utsträckning för inköp,
särskilt dagligvaror, jämfört med yngre åldersgrupper. Andelen resor för inköp
av dagligvaror uppgår till 24 procent 2018, vilket ligger i nivå med 2017.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 36 av 48
Resvan
or
Arbete (till jobbet) 26% 22% 10% 25% 18% 14%
Studier (till skola / studier) 9% 1% 3% 4% 5% 4%
Tjänsteresa (resa i arbetet) 1% 2% 1% 1% 1% 4%
Inköp av dagligvaror 4% 13% 11% 10% 11% 4%
Övriga inköp 3% 4% 6% 3% 4% 1%
Service (sjukvård, bank, post etc.) 2% 2% 2% 1% 3% 7%
Hämta och lämna inom barnomsorgen 1% 2% 1% 2% 2% 0%
Skjutsa / följa / hämta annan person 1% 4% 3% 1% 1% 1%
Besöka släkt och vänner 5% 6% 9% 4% 5% 9%
Egen fritidsaktivitet / nöje / motion 9% 10% 15% 13% 14% 15%
Annat ärende 4% 6% 7% 5% 7% 7%
Vilket var ditt ärende med resan du
gjorde igår?Cykel
Bil -
passa-
gerare
Bil -
förare
Kollektiv-
trafikTaxiGång
Tabell 5, Ärende per huvudsakligt färdmedel senaste resdagen
Kollektivtrafik används i huvudsak för resor till arbetet. Det används i högre
grad än övriga färdmedel för resor till studier (yngre åker i högre grad med
kollektivtrafik) och i lägre grad för inköp av dagligvaror.
Resenärer med kollektivtrafik föredrar periodkort framför andra typer av biljetter
Andelen kollektivtrafikresor med periodkort som biljettyp har ökat med sex
procentenheter från 57 procent 2017 till 63 procent 2018. Samtidigt har
andelen resenärer som använt värdekort minskat med tre procentenheter från
17 procent 2017 till 14 procent 2018. Notera dock att dessa förändringar i
hög grad påverkats av att SL inte mättes hela året 2017.
Periodkort
Värdekort / rabattkort / reskassa /
kontoladdning
Enkelbiljett
Gruppbiljett (tex duo-familj)
Biljett med platsbokning
Annat
63%
14%
7%
1%
1%
16%
57%
17%
8%
1%
1%
16%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 27, Biljettyp senaste resdagen
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 37 av 48
Resvan
or
Periodkort används i högst grad av resenärer i åldern 20-64 år, vilket ligger i
linje med 2017 års resultat. De yngsta resenärerna (15-19 år) använder i
högst utsträckning någon form av skolkort eller motsvarande och andelen har
ökat sedan 2017, 55 procent jämfört med 30 procent.
Ju äldre resenärerna är desto vanligare är det att resan betalas med
värdekort eller motsvarande (”pengar” på förköpt kort). Bland pensionärer är
det 30 procent av resorna som betalas med värdekort, vilket är något lägre
än 2017 då andelen var 34 procent.
Enkelbiljett köps främst av resenärer i åldern 20-25 år, andelen är 14 procent
för 2018 och 11 procent 2017.
Fler köper biljetter i biljettautomat
Andelen biljetter som köptes i en biljettautomat har ökat med tio
procentenheter från 24 procent 2017 till 34 procent 2018. När det gäller
biljettköp på försäljningsställe eller ombud har det minskat med lika mycket,
men med 37 procent är det fortfarande det enskilt vanligaste köpstället.
*
Biljettautomat
Försäljningsställe / ombud
Ombord av personal
På webben
I mobilapp / via SMS
Annat
34%
37%
6%
11%
8%
4%
24%
47%
9%
11%
10%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 28, Köpställe senaste resdagen
Jämfört med 2017 är biljettautomat ett vanligare köpställe främst för
periodkort och värdekort. Enkelbiljetter har i lägre utsträckning köpts via
mobilapp eller sms men det är fortsatt det vanligaste köpstället för denna
biljettyp, andelen uppgår till 40 procent 2018 och 46 procent 2017.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 38 av 48
Att
ityd
er
Attityder
Allmänheten mer positiva till kollektivtrafiken än tidigare
Kunderna upplever överlag att de har goda förutsättningar att resa med
kollektivtrafiken. Nio av tio kunder känner till hur de kan åka med
kollektivtrafikbolaget och de flesta har nära till hållplatser och stationer.
Attityderna ligger överlag på samma nivåer som 2017, men det är en något
lägre andel, både bland kunder och bland allmänheten i stort, som upplever
att de kan lita på att de kommer fram i tid om de reser med bolaget. Det är
även en något lägre andel kunder som anser att det är prisvärt, 43 procent
2018 och 45 procent 2017.
Allmänheten är överlag mer positiva till sina förutsättningar att resa med
kollektivtrafiken jämfört med 2017. Andelen som upplever att de kan använda
bolaget för de flesta resor de gör har ökat med tre procentenheter, från
51 procent 2017 till 54 procent 2018. Uppfattningen kring förutsättningarna
att resa med kollektivtrafiken skiljer sig åt mellan åldersgrupper.
Nyckelresultat
• Allmänheten är generellt mer positiva till kollektivtrafiken än 2017 och
instämmandegraden är högre för merparten av de enskilda faktorerna.
• 67 procent av allmänheten upplever att det är tryggt att åka med
kollektivtrafiken.
• En högre andel anser det är enkelt att köpa bolagets biljetter och kort,
jämfört med 2017.
• Av de kunder som under det senaste året framfört synpunkter till
bolaget anser en tredjedel att hanteringen sköttes på ett bra sätt.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 39 av 48
Att
ityd
er
Det känns tryggt att resa med
bolaget
Avgångstiderna passar mina behov
Jag kan lita på att jag kommer fram i
tid om jag reser med bolaget
Det är prisvärt att resa med bolaget
Jag sparar tid genom att resa med
bolaget
Jag har nära till hållplatser och
stationer för de flesta resor jag gör
När jag reser i kollektivtr. är det vikt.
att jag samtid. bidrar till bättre miljö
Det finns fördelar att åka med
bolaget jämfört med att åka med bil
Jag kan använda bolaget för de flesta
resor jag gör
Det är enkelt att resa med bolaget
För de flesta resor jag gör, vet jag
hur jag kan åka med bolaget76%
74%
78%
66%
54%
62%
67%
54%
45%
39%
26%
89%
83%
81%
77%
75%
74%
72%
68%
46%
43%
37%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Allmänheten
Kunder
Figur 29, Instämmandegrad i frågor om förutsättningar för resa med kollektivtrafik
Kunderna är överlag mer positiva gällande förutsättningarna att resa med
kollektivtrafiken jämfört med allmänheten. Störst attitydskillnad är det i
uppfattningen om möjligheterna att använda bolaget till de flesta resorna som
görs (21 procentenheter).
Ungefär en tredjedel, 32 procent, av kunderna upplever att möjligheterna att
resa kollektivt har förbättrats under det senaste året, vilket är i nivå med
2017 års resultat. Motsvarande andel bland allmänheten uppgår till
26 procent, vilket också ligger i nivå med 2017.
Mina möjligheter att resa kollektivt
har förbättrats det senaste året
26%
32%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Allmänheten
Kunder
Figur 30, Instämmandegrad i fråga om hur möjligheterna att resa kollektivt har
förändrats
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 40 av 48
Att
ityd
er
Två av tre känner sig trygga med att åka i kollektivtrafiken
67 procent av allmänheten upplever att det känns tryggt att åka i
kollektivtrafiken vilket är en procentenhet högre än 2017. De äldsta
resenärerna (65-85 år) anser i högst utsträckning att det är tryggt att åka i
kollektivtrafiken. Växlare och kollektivtrafikresenärer har överlag en positivare
bild av tryggheten än bilister.
Allmänheten
Man
Kvinna
15-19 år
20-25 år
26-44 år
45-64 år
65-85 år
Bilister
Växlare
Kollektivtrafikresenärer
67%
66%
68%
68%
67%
65%
65%
73%
59%
71%
75%
66%
66%
67%
67%
64%
64%
64%
73%
59%
71%
73%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 31, Andel som upplever att det känns tryggt att resa med bolaget
Generellt höga betyg till ombordfaktorer
17 av 22 deltagande organisationer har valt att ha med frågor rörande
upplevelsen ombord i enkäten. Frågorna ställs endast till de personer som
reser minst en gång per kvartal eller oftare med kollektivtrafikbolaget.
Resenärerna är som helhet nöjda med olika faktorer ombord. Andelen
resenärer som anser att förarna och ombordpersonalen har ett trevligt
bemötande har dock minskat med två procentenheter sedan 2017.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 41 av 48
Att
ityd
er
Det är rent och snyggt i fordonen
Jag får den information jag behöver
ombord
Det är bekvämt ombord
Förarna och ombordpersonalen har
ett trevligt bemötande77%
78%
73%
72%
79%
78%
74%
72%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 32, Instämmandegrad i frågor om ombordfaktorer
Äldre resenärer tenderar att i högre utsträckning vara nöjda med
ombordfaktorer jämfört med yngre resenärer. Kvinnor är nöjdare med
bekvämligheten ombord jämfört med män.
Det upplevs som enklare att köpa bolagets biljetter och kort
Resenärer som reser kollektivt minst någon gång per kvartal har fått ta
ställning till hur man uppfattar olika faktorer som rör service och information.
Attityderna ligger överlag på ungefär samma nivåer som 2017 men andelen
som tycker att det är enkelt att köpa bolagets biljetter och kort har ökat med
fyra procentenheter till 76 procent.
*
Personalen på kundcenter /
kundtjänst / trafikupplysning har ett
trevligt bemötande
Informationen vid förändringar av
tidtabeller och linjer är bra
Informationen vid förseningar och
stopp är bra
Bolaget hanterade synpunkten på ett
bra sätt
Det är enkelt att få information inför
resan (avgångstider, biljettpriser
m.m.)
Det är enkelt att köpa bolagets
biljetter och kort
76%
76%
71%
52%
42%
34%
76%
72%
72%
52%
42%
35%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 33, Instämmandegrad i frågor om service och information
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 42 av 48
Att
ityd
er
16 procent av resenärerna har under det senaste året framfört någon
synpunkt till kollektivtrafikbolaget, vilket ligger i nivå med 2017. Ungefär en
tredjedel, 34 procent, av dessa är nöjda med hur bolaget hanterade
synpunkten.
Andelen som har framfört klagomål är något högre bland kvinnor än bland
män, 18 procent jämfört med 15 procent. Kvinnor tenderar dock att i högre
utsträckning vara nöjda med hanteringen, 37 procent jämfört med 31 procent
bland männen.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 43 av 48
Kom
ma f
ram
i t
id o
ch
koll
ektiv
trafi
ken
s t
illf
örli
tli
gh
et
Komma fram i tid och
kollektivtrafikens tillförlitlighet
Åtta av tio kollektivtrafikresor kom fram som planerat
Personer som gjorde minst en resa dagen före undersökningstillfället har fått
svara på frågor om tillförlitligheten. Åtta av tio resor med kollektiva färdmedel
kom fram till resmålet i tid, vilket definieras som att de kom fram tidigare,
som planerat eller var försenade maximalt fem minuter. Andelen är
oförändrad jämfört med 2017.
Fyra procent blev försenade mer än 15 minuter och en relativt hög andel, åtta
procent, reflekterade inte över restiden.
Nyckelresultat
• De flesta, 80 procent, som har åkt med kollektiva färdmedel har
kommit fram till resmålet som planerat. Samtliga kollektiva färdmedel
ligger på likvärdiga nivåer gällande att komma fram i tid. Det finns ett
tydligt samband mellan att komma fram i tid och den sammanfattande
nöjdheten, NKI.
• Bland de som har åkt bil, moped eller motorcykel är andelen som
kommit fram i tid något högre – nio av tio resenärer har kommit fram
som planerat.
• Lite mindre än hälften av resenärerna litar på att de kommer fram i tid
till resmålet när de reser med kollektivtrafik. Fyra av tio tycker att
informationen vid stopp och förseningar är bra.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 44 av 48
Kom
ma f
ram
i t
id o
ch
koll
ektiv
trafi
ken
s t
illf
örli
tli
gh
et
Som planerat
eller tidigare
Nej, försenad 16-30 minuter
Nej, försenad mer än 60 minuter
Jag reflekterade inte över restiden
Nej, försenad 6-15 minuter
Nej, försenad 31-60 minuter
Ja, tidigare än planerat
Ja, som planerat
Nej, försenad 1-5 minuter
4%
63%
13%
8%
2%
1%
1%
8%
3%
64%
13%
8%
2%
1%
0%
9%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 34, Ankomsttid avseende resor med kollektivtrafik senaste resdagen
Om resenärerna som har åkt med kollektiva färdmedel har kommit fram i tid
eller inte beror i låg utsträckning på vilket ärende de har haft. Samtliga
ärendetyper har ett resultat som ligger kring 80 procent. Andelen som
kommit fram i tid är lägst bland de som rest till sina studier, 76 procent, och
högst bland dem som har åkt för att göra något serviceärende (sjukvård,
bank, post med mera), 84 procent.
Det finns inga påvisbara skillnader när det gäller förseningar beroende på
vilken tid på dagen som resan startar. Samtliga kollektiva färdmedel ligger på
samma nivå avseende att komma fram i tid. Även när det gäller förseningar
på mer än 15 minuter är nivån ungefär lika oberoende av färdmedel.
När det gäller kollektiva färdmedel inom stadstrafik ligger andelen resor som
kommer i tid på en lika hög nivå för stadsbuss och spårvagn som för
tunnelbana, strax under åtta av tio resor med dessa färdmedel är framme i
tid. Även när det gäller andelen resor som är försenade mer än 15 minuter
ligger resultatet för stadsbuss, spårvagn och tunnelbana på samma nivå, dvs.
4-5 procent.
Sett till kollektiva färdmedel för regionaltrafik ligger pendeltåg, regionbuss
och regionaltåg på en ungefär lika hög nivå avseende andel resor som kommit
i tid. För dessa färdmedel kommer omkring åtta av tio resor i tid. Andelen
resor som är försenade med mer än 15 minuter är något högre för pendel-
och regionaltåg jämfört med regionbuss.
Gällande längre resor, med fjärrtåg eller express-/långfärdsbuss, är det en
högre andel som uppger att de anlänt i tid med buss än med tåg. Förseningar
(mer än 15 minuter) är också vanligare vid resor med tåg än med buss.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 45 av 48
Kom
ma f
ram
i t
id o
ch
koll
ektiv
trafi
ken
s t
illf
örli
tli
gh
et
Allmänheten
Man
Kvinna
15-19 år
20-25 år
26-44 år
45-64 år
65-85 år
Bilister
Växlare
Kollektivtrafikresenärer
80%
81%
80%
74%
76%
80%
84%
88%
82%
80%
81%
80%
82%
80%
76%
77%
79%
84%
88%
82%
81%
80%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 35, Resor som anländer i tid avseende kollektivtrafik senaste resdagen
Det finns ett tydligt samband mellan den totala nöjdheten med bolaget (NKI)
och i hur hög utsträckning resenärerna kommit fram i tid vid den senaste
resan. Nöjdheten är högre bland de som kommit fram i tid och lägre bland de
som blivit försenade, särskilt om förseningen varat mer än 15 minuter.
Nio av tio resor med bil/moped/motorcykel kom fram i tid
Nio av tio resor med bil, moped eller motorcykel kom fram som planerat.
Andelen är oförändrad jämfört med 2017. Endast fyra procent kom fram
senare än planerat och sju procent har inte reflekterat över restiden.
Som planerat
eller tidigare
Ja, tidigare än planerat
Ja, som planerat
Nej, mycket senare än planerat
Nej, lite senare än planerat
Jag reflekterade inte över restiden
7%
83%
3%
0,5%
7%
7%
83%
3%
0,4%
7%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 36, Ankomsttid avseende resor med bil/moped/MC senaste resdagen
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 46 av 48
Kom
ma f
ram
i t
id o
ch
koll
ektiv
trafi
ken
s t
illf
örli
tli
gh
et
Sett till resor gjorda med bil, moped eller motorcykel är det en högre andel
som har anlänt i tid för alla referensgrupper (kön, ålder, resenärstyp, ärende)
jämfört med motsvarande resor som gjorts med kollektiva färdmedel. För
kollektivtrafikresenärer är det dock en mycket liten skillnad mellan andelen
som kommer fram i tid med bil/moped/motorcykel och med kollektivtrafik.
Allmänheten
Man
Kvinna
15-19 år
20-25 år
26-44 år
45-64 år
65-85 år
Bilister
Växlare
Kollektivtrafikresenärer
89%
90%
88%
75%
85%
89%
92%
90%
91%
87%
82%
90%
92%
89%
77%
86%
90%
92%
92%
91%
89%
84%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
2018
2017
Figur 37, Resor som anländer i tid avseende bil/moped/MC senaste resdagen
De allra flesta, 92 procent, av arbetsrelaterade resor med bil, moped eller
motorcykel har kommit fram i tid. Bland arbetsrelaterade resor med kollektiva
färdmedel är motsvarande andel 80 procent.
Merparten, 83 procent, av resorna med bil, moped eller motorcykel för att ta
sig till sina studier har kommit i tid medan motsvarande andel bland resor
med kollektiva färdmedel är 76 procent.
Nära hälften litar på att de ska komma fram i tid
Något mindre än hälften, 45 procent, av allmänheten upplever att de kan lita
på att de kommer fram i tid om de reser med kollektivtrafikbolagen, vilket är i
nivå med 2017, 46 procent. Det finns ett visst gap mellan förtroendet och vad
som levereras. Åtta av tio kom fram till resmålet i tid vid sin senaste resa och
12 procent blev försenade mer än fem minuter.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 47 av 48
Kom
ma f
ram
i t
id o
ch
koll
ektiv
trafi
ken
s t
illf
örli
tli
gh
et
Högst andel som litar på att de ska komma fram i tid finns bland dem som
kom fram som planerat vid sin senaste resa. Omkring hälften av dem som
kom fram som planerat instämmer i att de kan lita på att de kommer fram i
tid om de reser med bolaget. Bland dem som blivit försenade mer än en
halvtimme instämmer omkring en av sex att de litar på att komma fram i tid.
Det finns även en viss skillnad i tilliten till att man ska komma i tid beroende
på ärendetyp. De som reser för att ta sig till skola/studier litar i lägre grad på
att de ska komma fram i tid jämfört med de som har andra ärenden.
Fyra av tio, 42 procent, anser att informationen vid förseningar och stopp är
bra, vilket är oförändrat i jämförelse med 2017. Andelen som tycker att
informationen vid förseningar och stopp är bra är högst bland de personer
som kom fram till resmålet som planerat vid sin senaste resa. Andelen
sjunker med antalet minuter man blev försenad vid den senaste resan. Nära
hälften av dem som kom fram som planerat tycker att informationen är bra
medan endast omkring två av tio som blivit försenade mer än en halvtimme
är av samma uppfattning.
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern Sida 48 av 48
Kom
ma f
ram
i t
id o
ch
koll
ektiv
trafi
ken
s t
illf
örli
tli
gh
et
BILAGA
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern A1
Bilaga A: Definitioner
Kollektivtrafikbolag Kollektivtrafikbolagen som erbjuder lokal och regional
kollektivtrafik med buss, tåg, spårvagn, tunnelbana
och båt i Sverige.
Kunder Personer som reser minst varje månad med
kollektivtrafiktrafikbolaget.
Icke-kunder Personer som reser någon gång per kvartal eller mer
sällan med kollektivtrafiktrafikbolaget.
Allmänhet Samtliga svarande, det vill säga både kunder och
icke-kunder.
Bilister Reser minst en gång i månaden med bil, och reser
någon gång per kvartal eller mer sällan med
kollektivtrafiken.
Kollektivtrafikresenärer Reser minst en gång i månaden med kollektivtrafik,
och reser någon gång per kvartal eller mer sällan med
bil.
Växlare Reser minst en gång i månaden med såväl bil som
kollektivtrafik.
Sällanresenärer Reser någon gång per kvartal eller mer sällan med
såväl bil som kollektivtrafik
Nöjd Kund Index (NKI) Andelen instämmande (betyg 4-5) i frågan om
sammanfattande nöjdhet med kollektivtrafikbolaget
Net Promoter Score (NPS) Ett mått som mäter kundlojalitet och som bygger på
frågan ”Hur troligt är det att du skulle rekommendera
dina vänner och bekanta att åka med bolaget?”.
Frågan besvaras på en skala från 0-10 där 10 är
högsta betyg. De som ger betyg 0-6 klassas som
skeptiker (detractors), de som anger betyg 7-8 kallas
passivt nöjda (passives) och de som ger betyg 9-10 är
så kallade ambassadörer (promoters). Net Promoter
Score kan anta ett värde mellan -100 procent och 100
procent. För att få fram värdet på NPS så räknar man
andelen svar som angivits på betygen 9-10 och drar
sedan bort andelen med betygen 0-6.
Marknadsandel Kollektivtrafikens marknadsandel avser andelen resor
med kollektiva färdmedel bland samtliga resor med
motordrivna fordon.
Huvudsakligt färdmedel Personer som gjort en resa under gårdagen där flera
färdmedel nyttjats har fått ange vilket som varit det
huvudsakliga färdmedlet under resan.
BILAGA
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern B1
Bilaga B: Metod
Kollektivtrafikbarometern är en kvalitets-, attityd-, och resvaneundersökning
för kollektivtrafikbranschen i syfte att löpande följa utvecklingen av kunderna
och medborgarnas nöjdhet och kollektivtrafikens marknadsandel.
Kollektivtrafikbarometern drivs och utvecklas av Svensk Kollektivtrafik på
uppdrag av dess medlemmar (länstrafikbolag och kollektivtrafikmyndigheter)
som får ett mätbart, objektivt resultat för kundupplevd kvalitet på sin trafik,
både lokalt och regionalt.
Från och med 2017 har barometern en mixad insamlingsmetod med postal
inbjudan till webbenkät, påminnelser via sms samt efterföljande
telefonintervjuer. Eftersom det handlar om en mixad metod innebär det inte
att en urvalsgrupp får webbenkäter och en annan telefonintervjuas, istället är
det en ”flerstegsraket” där webbenkäten erbjuds till ett helt slumpmässigt
urval bland befolkningen, och de som inte svarat kommer att sökas för
telefonintervju. Syftet med denna metod är att nå ett mer representativt
svarsunderlag för målgruppen genom att erbjuda respondenterna flera sätt
att besvara enkäten.
Urval
Kollektivtrafikbarometern är en nationell undersökning som riktar sig till
svenska allmänheten mellan 15 och 85 år, både de som använder
kollektivtrafiken och de som inte gör det. Ett slumpmässigt individurval ur ett
befolkningsregister har genomförts utifrån postnummerområden specificerade
från varje deltagande organisation.
Under 2018 deltog 22 organisationer i undersökningen, vilka representerar
alla Sveriges län förutom Södermanland. Antalet insamlade enkätsvar per
deltagande organisation varierar mellan cirka 1 200 och 9 600 stycken, se
även bilaga.
Frågeformulär
Personer som besvarar enkäten tillfrågas om sina generella resvanor, åsikter
om kollektivtrafiken där de bor samt förflyttningar under dagen före
enkätbesvarandet. Frågeformuläret består även av ett antal bakgrundsfrågor
och det finns även möjlighet för deltagande organisationer att lägga till egna
frågor i undersökningen.
Samtliga attitydfrågor besvaras på en femgradig skala, där 1 är lägsta betyg
och 5 högsta betyg. De som angivit betyg 4-5 på skalan klassas som nöjda.
För alla attitydfrågor finns det möjlighet att ange svarsalternativet vet ej.
Rekommendationsfrågan besvaras på skalan 0-10.
BILAGA
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern B2
Insamlingsmetod
Inledningsvis skickas inbjudan ut via post med personliga
inloggningsuppgifter till en webbenkät. Det finns även möjlighet att logga in
via QR-kod. Påminnelser skickas postalt och via sms. Under datainsamlingen
ges support till respondenter via e-post och telefon. Förutom att få svar på
frågor om undersökningen och stöd erbjuds respondenterna att besvara
enkätfrågorna direkt via telefon.
Efter påminnelser genomförs en telefonuppföljning bland de som ännu inte
besvarat enkäten. Respondenter som kontaktas via telefon ges möjlighet att
svara på frågorna muntligt. Under 2018 har totalt 77 procent besvarats via
webbenkät och 23 procent via telefonintervju. Under telefonuppföljningen är
det särskilt fokus på att få in svar från olika grupper av respondenter som har
varit mindre svarsbenägna och därmed underrepresenterade i
svarsunderlaget. Identifiering av sådana grupper görs för respektive län och
baseras på kön och åldersgrupper. Svarsfrekvensen i undersökningen uppgår
till cirka 25 procent, men i och med att insamlingsmetoden avser
kvotuppfyllnad där bearbetningen av olika respondentgrupper avbryts när en
representativ kvot är uppfylld blir svarsfrekvensen ett mindre relevant mått
för resultatens tillförlitlighet.
Undersökningen görs månadsvis under hela året i syfte att löpande följa
utvecklingen av kund- och marknadskapitalet. Totalt samlades 73 656
enkätsvar in under 2018. Av dessa är 32 369 svar från kunder. Bland
samtliga tillfrågade definieras de som gjort resor under gårdagen som de som
har rest, d.v.s. för denna grupp har resor uppmätts i undersökningen. I
bilagan redovisas antalet svar för deltagande organisationer.
Figur B1, Process för datainsamling
Utskick av webbkodsbrev till
slumpmässigt urval av befolkning
Respondenten besvarar webbenkät
Respondenten svarar via
telefonsupport
Respondenten besvarar inte webbenkät
Påminnelser via sms eller
webbkodsbrev
Respondenten besvarar
webbenkät
Telefonuppföljning bland icke-svarande
Respondenten genomför
telefonintervju
Telefonbearbetning resulterar inte i ett
enkätsvar
BILAGA
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern B3
Redovisning av resultat
De deltagande organisationerna får ta del av månatliga resultat i en
webbaserad resultatportal där det finns möjlighet att bland annat följa
resultatutvecklingar över tid och filtrera resultat på delmålgrupper och
geografiska områden.
För de olika attitydfrågorna redovisas andel nöjda bland de som har en åsikt i
aktuell fråga. Vissa enkätfrågor har ställts till samtliga deltagare i
undersökningen, medan vissa frågor enbart ställs till ett urval, exempelvis
utifrån hur ofta man reser med kollektivtrafiken. I och med att deltagande
organisation har kunnat välja omfattning på frågeformuläret varierar
svarsunderlaget för ett antal frågor även utifrån vilka bolag som valt att ha
med dessa frågor.
Viktning av resultat
Urvalet har stratifierats i syfte att få en representativ mängd svar per
deltagande organisation och län. Eftersom deltagande organisationers
urvalsstorlek i barometern inte är proportionell mot fördelningen av antalet
invånare kan det nationella resultatet bli missvisande. Genom att använda
vikter som återställer fördelningen så att den liknar rikets fördelning av större
och mindre län och kommuner, speglar resultaten hur svenska folket bedömer
kollektivtrafiken. Vikter för 2018 baseras på befolkningsmängden på
kommunnivå (SCB) i respektive RKM:s/länstrafikbolags ansvarsområde.
Representativitet och påverkan på resultat
Svarsbenägenheten i Kollektivtrafikbarometern varierar mellan olika grupper
av invånare, vilket är vanligt i denna typ av undersökningar. Exempelvis
svarar personer i äldre åldersgrupper i högre utsträckning jämfört med
personer i yngre åldersgrupper. Genom att använda en mixad
insamlingsmetod har vi kunnat motverka vissa skevheter så att
svarsunderlaget fått en bättre representativitet. Bland annat har sms-
påminnelser skickats ut till personer med mobilabonnemang, vilket har haft
en positiv effekt på svarsbenägenheten bland yngre personer. Detta får även
till följd att vi når en delvis annan typ av respondenter och som har ett annat
svarsbeteende jämfört med om man enbart genomför telefonintervjuer.
Personer i åldern 15-44 år har i högre grad än genomsnittet besvarat enkäten
via smartphone, medan personer i åldern 65-85 år deltagit i högre grad via
telefonintervjuer.
I tabell B1 och B2 redovisas svarsfördelningen bland personer i olika
åldersgrupper och utifrån kön. Såväl köns- som åldersfördelningen ligger i
linje med riket 2018.
BILAGA
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern B4
Man 50% 50%
Kvinna 50% 50%
KönKollbar
2018
Riket
2018
Tabell B1, Könsfördelning
15-29 år 23% 16%
30-44 år 24% 31%
45-64 år 31% 31%
65-85 år 22% 22%
ÅldersgruppKollbar
2018
Riket
2018
Tabell B2, Fördelning över åldersgrupper
Andelen förvärvsarbetande bland respondenterna uppgår till 55 procent.
Motsvarande andel bland befolkningen i åldern 15-85 år uppgår till ungefär 60
procent.
82 procent av respondenterna uppger att de har körkort för bil. Motsvarande
andel bland befolkningen uppgår till ungefär 85 procent.
SL, som verkar i ett län där en jämförelsevis hög andel av befolkningen reser
med kollektivtrafiken deltog, till skillnad mot 2018, ej under hela 2017 i
undersökningen. Effekten är att vissa, vid en första anblick uppenbara
skillnader mellan åren främst beror på detta. I denna rapport har vi därför
valt att notera detta i de avsnitt där eventuella skillnader mellan åren tydligt
beror på denna effekt.
BILAGA
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern C1
Bilaga C: Fakta om
respondenterna
Antal svar per deltagande organisation
Blekingetrafiken 2 347
Dalatrafik 2 396
Din Tur (Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland) 4 471
Hallandstrafiken 2 433
Jönköpings Länstrafik 4 769
Kalmar Länstrafik (KLT) 2 393
Karlstadsbuss 1 182
Kollektivtrafiken Gotland 1 167
Luleå Lokaltrafik (LLT) 1 198
Länstrafiken i Jämtlands län 2 384
Länstrafiken i Norrbotten 1 199
Länstrafiken Kronoberg 1 179
Länstrafiken Västerbotten 4 775
Länstrafiken Örebro 2 387
Skånetrafiken 9 458
UL 6 000
VL 2 392
Värmlandstrafik 1 212
Västtrafik 6 017
X-Trafik 3 557
SL 5 927
Östgötatrafiken 4 813
Organisation Antal svar
BILAGA
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern C2
Bakgrundsfrågor
Man 53% 46% 44% 51% 49%
Kvinna 45% 52% 55% 48% 49%
Okänt 1% 1% 1% 1% 1%
Allmän-
heten
Sällan-
resenärer
Kollektiv-
trafik-
resenärer
VäxlareBilisterKön
15-19 år 2% 15% 7% 4% 8%
20-25 år 6% 10% 13% 10% 9%
26-44 år 30% 31% 35% 26% 31%
45-64 år 37% 27% 25% 28% 31%
65-85 år 26% 18% 20% 32% 22%
Allmän-
heten
Sällan-
resenärer
Kollektiv-
trafik-
resenärer
VäxlareBilisterÅldersgrupp
Förvärvsarbetande / egen företagare 60% 53% 47% 34% 54%
Pensionär 26% 18% 20% 35% 22%
Studerande 4% 20% 20% 12% 13%
Arbetssökande 2% 2% 3% 5% 2%
Föräldraledig 2% 2% 1% 1% 2%
Annat 5% 4% 6% 9% 5%
Vet ej / Vill ej svara 1% 1% 2% 4% 2%
Allmän-
heten
Sällan-
resenärer
Kollektiv-
trafik-
resenärer
VäxlareBilisterVilken är din huvudsakliga
sysselsättning för närvarande?
Mindre än 1 km 10% 6% 7% 19% 8%
1,0 - 3,0 km 19% 13% 17% 36% 17%
3,1 - 5,0 km 14% 13% 17% 19% 14%
5,1 - 10,0 km 14% 20% 19% 10% 17%
Mer än 10 km 41% 45% 33% 11% 41%
Vet ej / Vill ej svara 2% 3% 6% 5% 3%
Allmän-
heten
Sällan-
resenärer
Kollektiv-
trafik-
resenärer
VäxlareBilisterHur långt har du till arbetet / skolan?
BILAGA
Årsrapport 2018 | Kollektivtrafikbarometern C3
Ja 96% 77% 55% 66% 82%
Nej 4% 22% 44% 32% 18%
Vill ej svara 0% 1% 1% 2% 1%
Allmän-
heten
Sällan-
resenärer
Kollektiv-
trafik-
resenärer
VäxlareBilisterHar du körkort för bil?
Ja, äger bil 92% 77% 22% 38% 74%
Ja, är med i en bilpool 0% 2% 2% 1% 1%
Ja, lånar av vänner / bekanta 2% 6% 6% 5% 4%
Ja, tjänstebil / leasingbil 3% 4% 1% 1% 3%
Nej 2% 11% 66% 52% 16%
Vill ej svara 1% 2% 2% 3% 2%
Bilister Växlare
Kollektiv-
trafik-
resenärer
Sällan-
resenärer
Allmän-
hetenHar ditt hushåll tillgång till någon bil?
Ja 6% 3% 5% 13% 5%
Nej 92% 95% 92% 83% 93%
Vill ej svara 2% 2% 2% 4% 2%
Bilister Växlare
Kollektiv-
trafik-
resenärer
Sällan-
resenärer
Allmän-
heten
Har du någon form av
funktionsnedsättning som begränsar
dina möjligheter att resa med den
allmänna kollektivtrafiken?
Svensk Kollektivtrafik är bransch-och intresseorganisation för de regionala
kollektivtrafikmyndigheterna och länstrafikbolagen i Sverige.
Årligen görs mer än 1,6 miljarder resor i våra medlemmars trafik, vilket
motsvarar 96 % av landets busstrafik och 86% av landets persontågstrafik.
Våra medlemmar ansvarar också, helt eller delvis, för färdtjänst,
riksfärdtjänst, sjukresor och skolskjuts, beroende på hur primärkommuner
och landsting överlåtit ansvaret.