MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12 1
Innehåll
Vad kan man göra med Excel? ................................................................................................... 1
Excels användargränssnitt .......................................................................................................... 2
Övningar – Lär känna Excel 2007: Skapa din första arbetsbok .............................................. 4
Excel som ett kalkylprogram ...................................................................................................... 4
Övningar – Bekanta dig med Excel 2007: Ange formler ....................................................... 6
Diagram – visualisering av data ................................................................................................. 6
Övningar – Diagram I ............................................................................................................. 7
Tabeller ....................................................................................................................................... 8
Övning – Tabeller ................................................................................................................... 8
Pivottabeller ................................................................................................................................ 8
Övning - Pivottabeller ............................................................................................................. 8
Excel som ett analysverktyg – Vad händer om analys ............................................................... 9
Mera Excel ................................................................................................................................ 12
Länkar ....................................................................................................................................... 12
Microsoft Office Online ........................................................................................................ 12
Demonstration av Excel 2007 ............................................................................................... 13
Excel 2003 till 2007 .............................................................................................................. 13
Vad kan man göra med Excel? Excel är ett kalkylprogram och kan användas för att utföra beräkningar, t.ex. en budget eller
för att genomföra finansiell analys. Man kan även använda programmet som ett register, t.ex.
ett register över varor i ett företag. Det finns även många exempel på användning av Excel
inom teknisk utbildning, t.ex. statistiska analyser och simuleringar av olika fenomen. För att
få en snabb inblick i vad man kan göra med MS Excel 2007 kan du se en kort demonstration
av programmet på Microsofts hemsida för Office 2007 (demonstration av Excel 2007). Om du
har använt en tidigare version av Excel kan du se följande demonstration för att hitta det du
söker i det nya gränssnittet (Excel 2003 till 2007). Du har även alltid tillgång till hjälp och
instruktioner i Office genom att trycka på F1-tangenten1.
1 F1-tangenten finns uppe till vänster på tangentbordet.
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12
I det här dokumentet kommer du att lära dig
och diagram. I den senare delen ligger tonvikten på mer avancera
inriktade mot dataanalys med hjälp av
Excels användargränssnitt
Figur. Så ser
När du öppnar upp Excel (gör det gärna i samband med att du läser denna text)
fönster som figuren ovan. Fönstret består av följande delar:
Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
kommer du att lära dig grundläggande Excelfunktioner som formler
och diagram. I den senare delen ligger tonvikten på mer avancerade användningsområden
inriktade mot dataanalys med hjälp av Excel. Vi börjar med själva gränssnittet i Excel.
Excels användargränssnitt
Så ser här kan det se ut när du startar Excel 2007.
(gör det gärna i samband med att du läser denna text)
fönster som figuren ovan. Fönstret består av följande delar:
2
grundläggande Excelfunktioner som formler
de användningsområden
i börjar med själva gränssnittet i Excel.
när du startar Excel 2007.
(gör det gärna i samband med att du läser denna text) får du upp ett
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12
Gränssnitt Figurer
Officeknappen
Menyflikar
Grupper
Kalkylblad
Rader och kolumner
Celler
Namnrutan
Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
Förklaring
Officeknappen innehåller funktioner för att bl.a. spara och skriva ut kalkylblad och arbetsböcker. Via officeknappen kan du skapa en ny arbetsbok. För att spara kan du även trycka på tangentkombinationen ”Ctrl+s
Menyflikar, den aktiva fliken är Start. Via flikarna kan du komma åt olika verktyg för att hantera information. Förutom fliken Start, använder man sig ofta av flikarna Infoga och Formler. I fliken Infoga kan man t.ex. infoga diagram.
Grupper, i fliken Start finns följande grupper: Urklipp, Tecken, Justering, Tal, Format, Celler och RedigeriGrupperna har man samlat verktyg som har olika gemensamma funktioner. I Gruppen Tal (fliken Start) kan du bl.a. formatera information och justera antalet decimaler. Vissa grupper innehåller en liten pil i nedre högra hörnet. Om du klickar på pilen så fönster där du har fler valmöjligheter som hör till verktygen i gruppen. Prova t.ex. pilen som hör till gruppen Tecken.
Kalkylblad. Det aktuella kalkylbladet heter Blad1, men där finns ytterligare två kalkylblad som heter Blad2blad3. Det är i Kalkylbladet som du matar in information och genomför olika beräkningar. Du kan ändra namn på kalkylbladen, t.ex. kan Blad1 ändras till Budget eller Register. Du kan även ta bort och lägga till kalkylblad. Flera kalkylblad heter arbetsbok.
Kalkylbladet är uppdelat i horisontella raderkolumner. Raderna ordnas med siffror 1, 2, 3…, medan kolumnerna ordnas med bokstäver A, B, C… Celler finns det bl.a. verktyg för att infoga och ta bort rader och kolumner av celler.
Kalkylbladets minsta enhet heter cell. Det är celler som innehåller information av olika typer, t.ex. bokstäver, text, tal, datum, etc. Du kan se vilka olika typer det finns genom att klicka på nedpilen i gruppen Tal (där deAllmänt). Alla celler har ett unikt namn utifrån sin kolumn- och radposition. Den aktuella cellen i figuren befinner sig i kolumn A och rad 1, därför heter den A1.
I namnrutan kan du se cellens namn. Du ser att demarkerade cellens namn är A1. Du kan dessutom ge celler alternativa namn, t.ex. ”moms”. Detta är väldigt användbart när man använder en cell i många andra celler
3
Officeknappen innehåller funktioner för att bl.a. spara och Via officeknappen
För att spara kan du även Ctrl+s”.
Menyflikar, den aktiva fliken är Start. Via flikarna kan du information.
Förutom fliken Start, använder man sig ofta av flikarna I fliken Infoga kan man t.ex. infoga
Grupper, i fliken Start finns följande grupper: Urklipp, Tecken, Justering, Tal, Format, Celler och Redigering. I Grupperna har man samlat verktyg som har olika gemensamma funktioner. I Gruppen Tal (fliken Start) kan du bl.a. formatera information och justera antalet
Vissa grupper innehåller en liten pil i nedre får du upp ett
fönster där du har fler valmöjligheter som hör till verktygen i gruppen. Prova t.ex. pilen som hör till gruppen
Kalkylblad. Det aktuella kalkylbladet heter Blad1, men där finns ytterligare två kalkylblad som heter Blad2 och blad3. Det är i Kalkylbladet som du matar in information och genomför olika beräkningar. Du kan ändra namn på kalkylbladen, t.ex. kan Blad1 ändras till Budget eller Register. Du kan även ta bort och lägga till kalkylblad.
rader och vertikala kolumner. Raderna ordnas med siffror 1, 2, 3…, medan kolumnerna ordnas med bokstäver A, B, C… I Gruppen Celler finns det bl.a. verktyg för att infoga och ta bort
Kalkylbladets minsta enhet heter cell. Det är celler som innehåller information av olika typer, t.ex. bokstäver, text, tal, datum, etc. Du kan se vilka olika typer det finns genom att klicka på nedpilen i gruppen Tal (där det stå
Alla celler har ett unikt namn utifrån sin och radposition. Den aktuella cellen i figuren
befinner sig i kolumn A och rad 1, därför heter den A1.
cellens namn. Du ser att den är A1. Du kan dessutom ge celler
. Detta är väldigt användbart när man använder en cell i många andra celler
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12 4
för att genomför någon typ av beräkning. Exempelvis kan man i cellen A1 skriva in momssatsen, vilken används i många andra beräkningar. Då är det klokt att kalla cellen för ”moms” istället för det intetsägande A1.
Formelfältet I formelfältet skriver man in information, formler och funktioner för olika typer av beräkningar. Ett enkelt exempel är att skriva in följande:
=100*0,25.
Övningar – Lär känna Excel 2007: Skapa din första arbetsbok2
Övning 1: Det här är en arbetsbok. Nu är det dags att öva på det som du har lärt dig. Du ska
få byta namn på ett kalkylblad, förflytta dig mellan kalkylblad och även lära dig
kortkommandon för detta. Du ska också lägga till färg på bladflikarna, ta bort kalkylblad och
lära dig använda Namnrutan.
Övning 2: Lägga till data. Under övningen får du lära dig skillnaden mellan att använda
TABB och RETUR samt vad du gör om du råkar skriva fel. Du ska skriva in datum och
klockslag. Du får lära dig en del om formelfältet och vad du gör om texten är för lång för en
cell. Du får också prova på att använda funktionerna Autofyll och Komplettera automatiskt.
Övning 3: Redigera data och kalkylblad. Nu är det dags att börja öva på redigering av data.
Du ska också lägga till och ta bort kolumner och rader.
Övning 4: Utskrifter.
Excel som ett kalkylprogram För att kunna genomföra beräkningar, eller använda Excels olika funktioner behöver du känna
till ett antal begrepp.
2 http://office.microsoft.com/training/training.aspx?AssetID=RC100766511053
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12
Kalkylering Figur
=
De fyra räknesätten
Typer
Cellreferenser
Sortera
Filtrera
Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
Förklaring
Likhetstecken. För att kunna göra en beräkning i en cell måste du börja med att skriva ”=”, t.ex. om du vill beräkna 12 * 4,75 så skriver du ”=12*4,75”. När du trycker på enter så genomförs beräkningen och det som står i cellen är 57. Observera att när du markerar cellen så ser ”=12*4,75” i Formelfältet.
Du kan använda de fyra räknesätten: +,-,* och /.
En typ definierar vad det är för information sominnehåller, t.ex. är det skillnad mellan ett decimaltal, text eller ett klockslag. När man matar in information i en cell får den automatiskt typen Allmänt. Matar du in dagens datum, t.ex. 2010-02-10, så ser du att typen ändras till Datum. Det medför att Excel tillämpar speciella regler när du genomför beräkningar med celler av typen Datum. På motsvarande sätt hanteras klockslag enligt speciella regler. De olika typerna ser du i Gruppen Tal, se Startfliken. Fler formateringsalternativ för de olika typerna finner du om du klickar på pilen i nedre högra hörnet som hör till Talgruppen.
När man genomför beräkningar i en cell så använder man normalt sett information som finns i andra celler på kalkylarket, eller i arbetsboken. En cellrefekolumn- respektive radid. Som vi har sett tidigare så heter den översta vänstra cellen A1. Det är nu som Excels främsta egenskap gör sig till känna. Att använda cellreferenser när man gör beräkningar medför att beräkningar uppdateras automatiskt när cellreferensernas värden ändras. En cell referens behöver inte bara vara till en enskild cell utan kan referera till flera tal till i en kolumn eller en rad. Om man t.ex. summerar de första 10 talen i kolumn A så skriver man detta som A1:A10, dvs. man refererar till kolumn A och de första 10 raderna. Tecknet ”$” används för att skapa så kallade absoluta referenser, mer om detta i de efterföljande övningarna.
Du kan sortera information i ett kalkylblad. Om du t.ex. har ett varuregister kan du sortera det efter namn, pris, eller någon annan information som finns i registret. Sorteringsverktyget hittar du i Startfliken i gruppen redigering.
Ditt varuregister kanske består av olika typer av läromedel, t.ex. böcker, DVD, utrustning, etc. Genom filtreringsverktyget kan du ta fram information som är specifikt för en kategori av varor, t.ex. böcker.
5
Likhetstecken. För att kunna göra en beräkning i en cell måste du börja med att skriva ”=”, t.ex. om du vill beräkna 12 * 4,75 så skriver du ”=12*4,75”. När du trycker på enter så genomförs beräkningen och det som står i cellen är 57. Observera att när du markerar cellen så ser ”=12*4,75” i
,* och /.
En typ definierar vad det är för information som cellen innehåller, t.ex. är det skillnad mellan ett decimaltal, text eller ett klockslag. När man matar in information i en cell får den automatiskt typen Allmänt. Matar du in dagens datum,
10, så ser du att typen ändras till Datum. Det ör att Excel tillämpar speciella regler när du genomför
beräkningar med celler av typen Datum. På motsvarande sätt hanteras klockslag enligt speciella regler. De olika typerna
yperna finner du om du klickar på pilen i nedre högra hörnet som hör till Talgruppen.
När man genomför beräkningar i en cell så använder man normalt sett information som finns i andra celler på
En cellreferens består av respektive radid. Som vi har sett tidigare så heter
Det är nu som Excels främsta Att använda cellreferenser när
man gör beräkningar medför att beräkningar uppdateras iskt när cellreferensernas värden ändras. En cell
referens behöver inte bara vara till en enskild cell utan kan referera till flera tal till i en kolumn eller en rad. Om man t.ex. summerar de första 10 talen i kolumn A så skriver man
man refererar till kolumn A och de första 10 raderna. Tecknet ”$” används för att skapa så kallade absoluta referenser, mer om detta i de efterföljande
Du kan sortera information i ett kalkylblad. Om du t.ex. har ett varuregister kan du sortera det efter namn, pris, eller någon annan information som finns i registret. Sorteringsverktyget hittar du i Startfliken i gruppen
egister kanske består av olika typer av läromedel, t.ex. böcker, DVD, utrustning, etc. Genom filtreringsverktyget kan du ta fram information som är specifikt för en kategori av varor, t.ex. böcker.
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12
Summa
Funktioner
Övningar – Bekanta dig med Excel 2007: Ange formler
Övning 1: Komma igång. Nu kan du grunderna och ska få prova på att skriva formler.
Övning 2: Använda cellreferenser.
som du stiftade bekantskap med under lektionen. Du ska nu ändra ett värde och se hur en
kolumnsumma uppdateras automatiskt. Du ska också få använda en absolut referens i en
formel.
Övning 3: Förenkla formler med hjälp av funktioner.
hushållsbudgeten. Nu ska du använda funktionerna MEDEL, MIN och MAX samt visa
formler i kalkylbladet så att du kan skriva ut dem.
Diagram – visualisering av dataDet är ofta fördelaktigt att studera data i ett diagram. Då ser man tydligare egenskaper som
t.ex. trender och samband som kan finna bland information i kalkylarket. Ett exempel kan
vara att studera hur företagets resultat eller likviditet har varierat under en viss period
nedan. Ett annat exempel kan vara att man vill se hur försäljningen av en typ av produkt
förhåller sig procentuellt till övriga varor
3 http://office.microsoft.com/training/training.aspx?AssetID=RC100745681053
Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
Filtreringsverktyget finns tillsammans med Sorteringsverktyget.
Att summera tal är en vanligt förekommande uppgift i ett kalkylblad, t.ex. summering av resultat från försäljning under årets månader. Eftersom detta är en så vanlig uppgift finns den snabbt tillgänglig under Startfliken i gruppen Redigering (tillsammans med Sortera och Filtrera).
Funktioner är till för att genomföra mer omfattande beräkningar än de fyra räknesätten. Summa är ett exempel på en funktion. Istället för att manuellt addera ihop många tal i ett kalkylblad, använder man sig av funktionen Summa som automatiskt adderar ihop talen. Andra vanligt förekommande funktioner är t.ex. Max, Min och Medel. Dessa använder man för att hitta det största respektive det minsta värdet bland många tal i ett kalkylark. Funktionen Medel använder man för att beräkna medelvärdet för en talmängd. Dessa funktioner hittar du i gruppen Redigera, men du kan även finna de, tillsammans med de andra funktionerna under fliken Formler.
Bekanta dig med Excel 2007: Ange formler3
Nu kan du grunderna och ska få prova på att skriva formler.
2: Använda cellreferenser. Under den här övningen arbetar du i den hushållsbudget
som du stiftade bekantskap med under lektionen. Du ska nu ändra ett värde och se hur en
eras automatiskt. Du ska också få använda en absolut referens i en
Övning 3: Förenkla formler med hjälp av funktioner. Du ska än en gång få arbeta med
hushållsbudgeten. Nu ska du använda funktionerna MEDEL, MIN och MAX samt visa
det så att du kan skriva ut dem.
visualisering av data Det är ofta fördelaktigt att studera data i ett diagram. Då ser man tydligare egenskaper som
t.ex. trender och samband som kan finna bland information i kalkylarket. Ett exempel kan
studera hur företagets resultat eller likviditet har varierat under en viss period
. Ett annat exempel kan vara att man vill se hur försäljningen av en typ av produkt
förhåller sig procentuellt till övriga varor, se nedan. Att bara titta på siffro
http://office.microsoft.com/training/training.aspx?AssetID=RC100745681053
6
Filtreringsverktyget finns tillsammans med
Att summera tal är en vanligt förekommande uppgift i ett kalkylblad, t.ex. summering av resultat från försäljning under årets månader. Eftersom detta är en så vanlig uppgift finns den snabbt tillgänglig under Startfliken i gruppen Redigering
är till för att genomföra mer omfattande beräkningar än de fyra räknesätten. Summa är ett exempel på en funktion. Istället för att manuellt addera ihop många tal i
funktionen Summa som automatiskt adderar ihop talen. Andra vanligt förekommande funktioner är t.ex. Max, Min och Medel. Dessa använder man för att hitta det största respektive det minsta värdet bland många tal i ett kalkylark. Funktionen Medel använder
n för att beräkna medelvärdet för en talmängd. Dessa funktioner hittar du i gruppen Redigera, men du kan även finna de, tillsammans med de andra funktionerna under
Nu kan du grunderna och ska få prova på att skriva formler.
Under den här övningen arbetar du i den hushållsbudget
som du stiftade bekantskap med under lektionen. Du ska nu ändra ett värde och se hur en
eras automatiskt. Du ska också få använda en absolut referens i en
Du ska än en gång få arbeta med
hushållsbudgeten. Nu ska du använda funktionerna MEDEL, MIN och MAX samt visa
Det är ofta fördelaktigt att studera data i ett diagram. Då ser man tydligare egenskaper som
t.ex. trender och samband som kan finna bland information i kalkylarket. Ett exempel kan
studera hur företagets resultat eller likviditet har varierat under en viss period, se
. Ett annat exempel kan vara att man vill se hur försäljningen av en typ av produkt
. Att bara titta på siffrorna ger sällan
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12
information om hur olika typer av
man diagram via fliken Infoga och gruppen Diagram.
Figur. Exempel på ett stapeldiagram
Figur. Exempel på cirkeldiagram som visar försäljning av olika varor
Övningar – Diagram I4
Övning 1: Skapa ett enkelt diagram.
Övning 2: Anpassa diagrammet.
4 http://office.microsoft.com/training/training.aspx?AssetID=RC101757361053
-5,00 tkr
0,0 tkr
5,0 tkr
10,0 tkr
15,0 tkr
20,0 tkr
25,0 tkr
Akryl
13%
Penslar
8%
Duk
3%
Akvarell
5%
Övrigt
7%
Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
typer av information förhåller sig till varandra. I Excel 2007 skapar
man diagram via fliken Infoga och gruppen Diagram.
stapeldiagram som visar försäljningssiffror under ett år.
Exempel på cirkeldiagram som visar försäljning av olika varor i förhållande till den totala försäljningen (100%).
4
Övning 1: Skapa ett enkelt diagram.
Övning 2: Anpassa diagrammet.
http://office.microsoft.com/training/training.aspx?AssetID=RC101757361053
Företagets resultat
Papper
16%
Oljefärger
48%
Övrigt
7% Försäljning
7
I Excel 2007 skapar
som visar försäljningssiffror under ett år.
i förhållande till den
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12 8
Tabeller Om du skall presentera Excelinformation kan du med fördel dra nytta av Tabeller och de
funktioner som hör till det verktyget. Tabellen ger dig direkt möjligheter att sortera och
filtrera information i ditt kalkylblad. En tabell är även ett utmärkt verktyg för att hantera olika
slag av register, t.ex. ett varu- eller ett medlemsregister. En av fördelarna med en tabell är att
du kan infoga och ta bort rader/kolumner i tabellen utan att detta påverkar övrig information i
kalkylbladet. Tabellverktyget finns under fliken Start, i gruppen Format.
Övning – Tabeller5
Övning 1: Skapa och anpassa en tabell.
Pivottabeller Pivottabeller kan sägas vara en mer avancerad form av en Tabell. Om du har ett kalkylblad av
lite större format, då upptäcker du ganska snabbt att du har behov av att analysera
informationen på mer än ett sätt. Det är inte ovanligt att man då kopierar delar av kalkylbladet
till andra kalkylblad för att där genomföra analysen. Detta är ett snabbt sätt att analysera data
men det har flera nackdelar. Så fort det händer något i den ursprungliga datamängden måste
man göra om hela proceduren. Ett mer raffinerat och effektivare sätt är att använda sig av
Pivottabeller. Med hjälp av detta verktyg kan du snabbt åskådliggöra många olika aspekter av
din data. Dessutom är Pivottabellerna alltid kopplade till den ursprungliga datamängden, dvs.
Pivottabellens innehåll uppdateras automatiskt när du uppdaterar orginaldata. Pivottabeller
skapar man via fliken Infoga och gruppen Tabeller.
Övning - Pivottabeller6
Övning 1: Anpassa information. Grundläggande om hur man skapar och anpassar rapporter
med hjälp av Pivottabeller.
5 http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA102376171053.aspx och http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA100485461053.aspx?pid=CH101024591053 6 http://office.microsoft.com/training/training.aspx?AssetID=RC102058721053
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12 9
Excel som ett analysverktyg – Vad händer om analys Verktyget Vad händer om analys ger dig möjlighet att på ett sofistikerat sätt utvärdera hur ett
resultat påverkas av dess olika delar. Ett klassiskt exempel är att studera hur en budget
påverkas av storleken på olika intäkter. Vad händer om analys består av tre olika verktyg:
1. Scenariohanteraren
2. Datatabell
3. Målsökning
Du hittar Vad händer om analys under fliken Data i gruppen Dataverktyg. Nedan beskrivs de
olika verktygen.
Scenariohanteraren 7 . Detta verktyg ger oss möjlighet att spara olika uppsättningar av
värden som motsvarar ett visst scenario. Två scenarios kan exempelvis motsvara ett bästa och
ett värsta scenario för intäkter under en budgetperiod, se figur nedan. Indata som definierar
olika scenarios kan även hämtas från andra Arbetsböcker, t.ex. kan olika avdelningar i en
organisation leverera indata genom olika Arbetsböcker8. Scenariohanteraren kan hantera 32
olika värden (celler) för ett scenario. Däremot finns det ingen begränsning för antalet
scenarier (dvs datorns minneskapacitet utgör den praktiska begränsningen).
7 http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HP100726691053.aspx?pid=CH100648511053 8 I dokumentationen till Excel 2007 har det smugit sig in ett fel. Där kallar man möjligheten att använda indata från olika källor med Koppla, men den rätta benämningen skall vara Kombinera (se tillhörande figur).
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12
Figur. Användning av ScenariVärsta (A1) och Bästa utfall
automatiskt (A2 respektive Arbetsböcker via Kombinera
Datatabell9. Datatabellen kan i viss mån ses som en förenklad scenarioanalys, då man bara
kan undersöka resultatet av två variabler
använder sig av Datatabellen med en variabel. Variabeln i exemplet utgörs av
och man vill ta reda på hur Inbetalning
olika värdena för Räntesats anges i den närliggande kolumnen
matat in formeln som beräknar Inbetalning
Innan man genomför analysen, markeras området som innehåller variabelvärdena, formeln,
och cellerna som skall innehålla resultatet. I detta exempel utgörs detta av området C2:D5
(D). När man har gjort markering klickar m
Datatabell. I sista momentet anger man i
9 http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HP100726561053.aspx?pid=CH10064851105310 För detaljer om funktionen BETALNING se,
Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
Figur. Användning av Scenariohanteraren. I exemplet har man definierat två scenoch Bästa utfall (B1). Resultatet, dvs. Bruttovinsten (=B1-B2)
respektive B2) utifrån valt scenario. Indata kan hämtas från andra Kombinera (C). Scenariohanteraren kan också generera rapporter som
sammanfattar olika utfall (D).
Datatabellen kan i viss mån ses som en förenklad scenarioanalys, då man bara
kan undersöka resultatet av två variabler. I nedanstående exempel, se figur, visas hur man
använder sig av Datatabellen med en variabel. Variabeln i exemplet utgörs av
Inbetalning (B) ändrar sig med avseende på denna variabel. De
olika värdena för Räntesats anges i den närliggande kolumnen, C3:C5 (C). I cell D2 har man
matat in formeln som beräknar Inbetalning10 (B),
Innan man genomför analysen, markeras området som innehåller variabelvärdena, formeln,
och cellerna som skall innehålla resultatet. I detta exempel utgörs detta av området C2:D5
. När man har gjort markering klickar man på Vad händer om analys
. I sista momentet anger man i dialogfönstret Datatabell (E) läget för variabeln, i
se/excel/HP100726561053.aspx?pid=CH100648511053 För detaljer om funktionen BETALNING se, http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HP100698251053.aspx
10
hanteraren. I exemplet har man definierat två scenarios; B2) uppdateras
Indata kan hämtas från andra Scenariohanteraren kan också generera rapporter som
Datatabellen kan i viss mån ses som en förenklad scenarioanalys, då man bara
I nedanstående exempel, se figur, visas hur man
använder sig av Datatabellen med en variabel. Variabeln i exemplet utgörs av Räntesats (A)
ändrar sig med avseende på denna variabel. De
. I cell D2 har man
Innan man genomför analysen, markeras området som innehåller variabelvärdena, formeln,
och cellerna som skall innehålla resultatet. I detta exempel utgörs detta av området C2:D5
Vad händer om analys och därefter på
läget för variabeln, i
se/excel/HP100698251053.aspx
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12
detta exempel är det Räntesats, dvs. B3
av figuren (F).
Figur: Exempel på en
Målsökning12. Här är det istället indata som man söker,
och är intresserad vilken indata som kan generera resultatet. En viktig begränsning
verktyget är att den bara kan arbeta med en variabel. Verktyget Problemlösaren
användas för att hantera målsökning med fler variabler.
Exempel Målsökning. Inom finansiell analys är man intresserad av nyckeltalet
Soliditeten bör ligga på ca 35% (lite beroende på bransch). Givet att det egna kapitalet är 700
tkr och då långfristiga skulderna ligger på 1 000 tkr, då kan man få redan på en övre gräns för
de långfristiga skulderna (där
målsökning ger att de kortfristiga skulderna inte bör överstiga 1
11 Läget för variabeln anges i formen $B$3 för att ange att det är en statisk referens. Detta behöver man inte memorera eftersom man inte behöver skriva in variabelreferensen. Man anger dess position genom att markera cellen med muspekaren. 12 http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA1024316410513 För instruktioner om hur man lägger till fler Excelverktyg se, se/excel/HP100968341053.aspx?pid=CH101020
Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
detta exempel är det Räntesats, dvs. B311 (A). Resultatet av Datatabellen ses i den högra delen
Figur: Exempel på en Datatabell med en variabel. Se texten ovan för detaljer.
Här är det istället indata som man söker, dvs. man vet vad resultatet skall vara
och är intresserad vilken indata som kan generera resultatet. En viktig begränsning
verktyget är att den bara kan arbeta med en variabel. Verktyget Problemlösaren
användas för att hantera målsökning med fler variabler.
Exempel Målsökning. Inom finansiell analys är man intresserad av nyckeltalet
Soliditeten bör ligga på ca 35% (lite beroende på bransch). Givet att det egna kapitalet är 700
då långfristiga skulderna ligger på 1 000 tkr, då kan man få redan på en övre gräns för
de långfristiga skulderna (där bl.a. leverantörsskulder ingår). Figuren nedan visar att en
målsökning ger att de kortfristiga skulderna inte bör överstiga 1 000 tkr.
Läget för variabeln anges i formen $B$3 för att ange att det är en statisk referens. Detta behöver man inte inte behöver skriva in variabelreferensen. Man anger dess position genom att markera
se/excel/HA102431641053.aspx?pid=CH100648511053 För instruktioner om hur man lägger till fler Excelverktyg se, http://office.microsoft.com/sv
se/excel/HP100968341053.aspx?pid=CH101020751053
11
. Resultatet av Datatabellen ses i den högra delen
med en variabel. Se texten ovan för detaljer.
vet vad resultatet skall vara
och är intresserad vilken indata som kan generera resultatet. En viktig begränsning för
verktyget är att den bara kan arbeta med en variabel. Verktyget Problemlösaren 13 kan
Exempel Målsökning. Inom finansiell analys är man intresserad av nyckeltalet Soliditet,
Soliditeten bör ligga på ca 35% (lite beroende på bransch). Givet att det egna kapitalet är 700
då långfristiga skulderna ligger på 1 000 tkr, då kan man få redan på en övre gräns för
Figuren nedan visar att en
Läget för variabeln anges i formen $B$3 för att ange att det är en statisk referens. Detta behöver man inte inte behöver skriva in variabelreferensen. Man anger dess position genom att markera
http://office.microsoft.com/sv-
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12
Figur. Exempel på användning av Målsökning för att finna indata (Kortfristiga skulder) när resultatet är givet (Soliditetet = 35%).
Mera Excel Excel har många fler verktyg och användningsområden, se bl.a. Excels inbyggda hjälp och
instruktioner (F1):
• Statistisk analys
• Finansiella nyckeltal
• Trendanalyser och projicering av data
• Problemlösaren (Tillägg)
• Analysis Toolpak (Tillägg)
• Utbyte och import av data (inklusive XML)
• Verifiering av data
• Makron och formulär
• Säkerhet
• VisualBasic
Länkar
Microsoft Office Online
På denna sida hittar du mängder av information, både på grund
Office och de olika programmen som ingår i paketet.
Excel 2007: http://office.microsoft.com/sv
Office 2007: http://office.microsoft.com/sv
Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
Figur. Exempel på användning av Målsökning för att finna indata (Kortfristiga skulder) när resultatet är givet (Soliditetet = 35%).
Excel har många fler verktyg och användningsområden, se bl.a. Excels inbyggda hjälp och
Trendanalyser och projicering av data
(Tillägg)
(Tillägg)
Utbyte och import av data (inklusive XML)
Online
u mängder av information, både på grund- och avancerad nivå, om
Office och de olika programmen som ingår i paketet.
http://office.microsoft.com/sv-se/excel/FX100487621053.aspx
http://office.microsoft.com/sv-se/FX100647101053.aspx?pid=CL100569831053
12
Figur. Exempel på användning av Målsökning för att finna indata (Kortfristiga skulder) när
Excel har många fler verktyg och användningsområden, se bl.a. Excels inbyggda hjälp och
och avancerad nivå, om
se/excel/FX100487621053.aspx
se/FX100647101053.aspx?pid=CL100569831053
MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA
ver. 2010-02-12 13
Demonstration av Excel 2007
På Microsofts hemsida för Office 2007 kan man finna mycket användbar information om de
olika programmen som ingår i Office-paketet. Det finns både hjälpfiler, kurser och rörliga
demonstrationer. Här är t.ex. en länk som demonstrerar grunderna i Excel (ca 8 min).
http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA100484501053.aspx
Excel 2003 till 2007
Om du sedan tidigare har använt Excel 2003, då kan denna demonstration hjälpa dig att finna
hur du kan göra vanliga uppgifter i Excels nya gränssnitt.
http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA101491511053.aspx?pid=CH100648241053