vad kan man göra med excel? -...

MS Excel 2007, Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA

ver. 2010-02-12 1

Innehåll

Vad kan man göra med Excel? ................................................................................................... 1

Excels användargränssnitt .......................................................................................................... 2

Övningar – Lär känna Excel 2007: Skapa din första arbetsbok .............................................. 4

Excel som ett kalkylprogram ...................................................................................................... 4

Övningar – Bekanta dig med Excel 2007: Ange formler ....................................................... 6

Diagram – visualisering av data ................................................................................................. 6

Övningar – Diagram I ............................................................................................................. 7

Tabeller ....................................................................................................................................... 8

Övning – Tabeller ................................................................................................................... 8

Pivottabeller ................................................................................................................................ 8

Övning - Pivottabeller ............................................................................................................. 8

Excel som ett analysverktyg – Vad händer om analys ............................................................... 9

Mera Excel ................................................................................................................................ 12

Länkar ....................................................................................................................................... 12

Microsoft Office Online ........................................................................................................ 12

Demonstration av Excel 2007 ............................................................................................... 13

Excel 2003 till 2007 .............................................................................................................. 13

Vad kan man göra med Excel? Excel är ett kalkylprogram och kan användas för att utföra beräkningar, t.ex. en budget eller

för att genomföra finansiell analys. Man kan även använda programmet som ett register, t.ex.

ett register över varor i ett företag. Det finns även många exempel på användning av Excel

inom teknisk utbildning, t.ex. statistiska analyser och simuleringar av olika fenomen. För att

få en snabb inblick i vad man kan göra med MS Excel 2007 kan du se en kort demonstration

av programmet på Microsofts hemsida för Office 2007 (demonstration av Excel 2007). Om du

har använt en tidigare version av Excel kan du se följande demonstration för att hitta det du

söker i det nya gränssnittet (Excel 2003 till 2007). Du har även alltid tillgång till hjälp och

instruktioner i Office genom att trycka på F1-tangenten1.

1 F1-tangenten finns uppe till vänster på tangentbordet.


ver. 2010-02-12

I det här dokumentet kommer du att lära dig

och diagram. I den senare delen ligger tonvikten på mer avancera

inriktade mot dataanalys med hjälp av

Excels användargränssnitt

Figur. Så ser

När du öppnar upp Excel (gör det gärna i samband med att du läser denna text)

fönster som figuren ovan. Fönstret består av följande delar:

Studentdatorutbildningen, MALMÖ HÖGSKOLA

kommer du att lära dig grundläggande Excelfunktioner som formler

och diagram. I den senare delen ligger tonvikten på mer avancerade användningsområden

inriktade mot dataanalys med hjälp av Excel. Vi börjar med själva gränssnittet i Excel.

Excels användargränssnitt

Så ser här kan det se ut när du startar Excel 2007.

(gör det gärna i samband med att du läser denna text)

fönster som figuren ovan. Fönstret består av följande delar:

2

grundläggande Excelfunktioner som formler

de användningsområden

i börjar med själva gränssnittet i Excel.

när du startar Excel 2007.

(gör det gärna i samband med att du läser denna text) får du upp ett


ver. 2010-02-12

Gränssnitt Figurer

Officeknappen

Menyflikar

Grupper

Kalkylblad

Rader och kolumner

Celler

Namnrutan


Förklaring

Officeknappen innehåller funktioner för att bl.a. spara och skriva ut kalkylblad och arbetsböcker. Via officeknappen kan du skapa en ny arbetsbok. För att spara kan du även trycka på tangentkombinationen ”Ctrl+s

Menyflikar, den aktiva fliken är Start. Via flikarna kan du komma åt olika verktyg för att hantera information. Förutom fliken Start, använder man sig ofta av flikarna Infoga och Formler. I fliken Infoga kan man t.ex. infoga diagram.

Grupper, i fliken Start finns följande grupper: Urklipp, Tecken, Justering, Tal, Format, Celler och RedigeriGrupperna har man samlat verktyg som har olika gemensamma funktioner. I Gruppen Tal (fliken Start) kan du bl.a. formatera information och justera antalet decimaler. Vissa grupper innehåller en liten pil i nedre högra hörnet. Om du klickar på pilen så fönster där du har fler valmöjligheter som hör till verktygen i gruppen. Prova t.ex. pilen som hör till gruppen Tecken.

Kalkylblad. Det aktuella kalkylbladet heter Blad1, men där finns ytterligare två kalkylblad som heter Blad2blad3. Det är i Kalkylbladet som du matar in information och genomför olika beräkningar. Du kan ändra namn på kalkylbladen, t.ex. kan Blad1 ändras till Budget eller Register. Du kan även ta bort och lägga till kalkylblad. Flera kalkylblad heter arbetsbok.

Kalkylbladet är uppdelat i horisontella raderkolumner. Raderna ordnas med siffror 1, 2, 3…, medan kolumnerna ordnas med bokstäver A, B, C… Celler finns det bl.a. verktyg för att infoga och ta bort rader och kolumner av celler.

Kalkylbladets minsta enhet heter cell. Det är celler som innehåller information av olika typer, t.ex. bokstäver, text, tal, datum, etc. Du kan se vilka olika typer det finns genom att klicka på nedpilen i gruppen Tal (där deAllmänt). Alla celler har ett unikt namn utifrån sin kolumn- och radposition. Den aktuella cellen i figuren befinner sig i kolumn A och rad 1, därför heter den A1.

I namnrutan kan du se cellens namn. Du ser att demarkerade cellens namn är A1. Du kan dessutom ge celler alternativa namn, t.ex. ”moms”. Detta är väldigt användbart när man använder en cell i många andra celler

3

Officeknappen innehåller funktioner för att bl.a. spara och Via officeknappen

För att spara kan du även Ctrl+s”.

Menyflikar, den aktiva fliken är Start. Via flikarna kan du information.

Förutom fliken Start, använder man sig ofta av flikarna I fliken Infoga kan man t.ex. infoga

Grupper, i fliken Start finns följande grupper: Urklipp, Tecken, Justering, Tal, Format, Celler och Redigering. I Grupperna har man samlat verktyg som har olika gemensamma funktioner. I Gruppen Tal (fliken Start) kan du bl.a. formatera information och justera antalet

Vissa grupper innehåller en liten pil i nedre får du upp ett

fönster där du har fler valmöjligheter som hör till verktygen i gruppen. Prova t.ex. pilen som hör till gruppen

Kalkylblad. Det aktuella kalkylbladet heter Blad1, men där finns ytterligare två kalkylblad som heter Blad2 och blad3. Det är i Kalkylbladet som du matar in information och genomför olika beräkningar. Du kan ändra namn på kalkylbladen, t.ex. kan Blad1 ändras till Budget eller Register. Du kan även ta bort och lägga till kalkylblad.

rader och vertikala kolumner. Raderna ordnas med siffror 1, 2, 3…, medan kolumnerna ordnas med bokstäver A, B, C… I Gruppen Celler finns det bl.a. verktyg för att infoga och ta bort

Kalkylbladets minsta enhet heter cell. Det är celler som innehåller information av olika typer, t.ex. bokstäver, text, tal, datum, etc. Du kan se vilka olika typer det finns genom att klicka på nedpilen i gruppen Tal (där det stå

Alla celler har ett unikt namn utifrån sin och radposition. Den aktuella cellen i figuren

befinner sig i kolumn A och rad 1, därför heter den A1.

cellens namn. Du ser att den är A1. Du kan dessutom ge celler

. Detta är väldigt användbart när man använder en cell i många andra celler


ver. 2010-02-12 4

för att genomför någon typ av beräkning. Exempelvis kan man i cellen A1 skriva in momssatsen, vilken används i många andra beräkningar. Då är det klokt att kalla cellen för ”moms” istället för det intetsägande A1.

Formelfältet I formelfältet skriver man in information, formler och funktioner för olika typer av beräkningar. Ett enkelt exempel är att skriva in följande:

=100*0,25.

Övningar – Lär känna Excel 2007: Skapa din första arbetsbok2

Övning 1: Det här är en arbetsbok. Nu är det dags att öva på det som du har lärt dig. Du ska

få byta namn på ett kalkylblad, förflytta dig mellan kalkylblad och även lära dig

kortkommandon för detta. Du ska också lägga till färg på bladflikarna, ta bort kalkylblad och

lära dig använda Namnrutan.

Övning 2: Lägga till data. Under övningen får du lära dig skillnaden mellan att använda

TABB och RETUR samt vad du gör om du råkar skriva fel. Du ska skriva in datum och

klockslag. Du får lära dig en del om formelfältet och vad du gör om texten är för lång för en

cell. Du får också prova på att använda funktionerna Autofyll och Komplettera automatiskt.

Övning 3: Redigera data och kalkylblad. Nu är det dags att börja öva på redigering av data.

Du ska också lägga till och ta bort kolumner och rader.

Övning 4: Utskrifter.

Excel som ett kalkylprogram För att kunna genomföra beräkningar, eller använda Excels olika funktioner behöver du känna

till ett antal begrepp.

2 http://office.microsoft.com/training/training.aspx?AssetID=RC100766511053


ver. 2010-02-12

Kalkylering Figur

=

De fyra räknesätten

Typer

Cellreferenser

Sortera

Filtrera


Förklaring

Likhetstecken. För att kunna göra en beräkning i en cell måste du börja med att skriva ”=”, t.ex. om du vill beräkna 12 * 4,75 så skriver du ”=12*4,75”. När du trycker på enter så genomförs beräkningen och det som står i cellen är 57. Observera att när du markerar cellen så ser ”=12*4,75” i Formelfältet.

Du kan använda de fyra räknesätten: +,-,* och /.

En typ definierar vad det är för information sominnehåller, t.ex. är det skillnad mellan ett decimaltal, text eller ett klockslag. När man matar in information i en cell får den automatiskt typen Allmänt. Matar du in dagens datum, t.ex. 2010-02-10, så ser du att typen ändras till Datum. Det medför att Excel tillämpar speciella regler när du genomför beräkningar med celler av typen Datum. På motsvarande sätt hanteras klockslag enligt speciella regler. De olika typerna ser du i Gruppen Tal, se Startfliken. Fler formateringsalternativ för de olika typerna finner du om du klickar på pilen i nedre högra hörnet som hör till Talgruppen.

När man genomför beräkningar i en cell så använder man normalt sett information som finns i andra celler på kalkylarket, eller i arbetsboken. En cellrefekolumn- respektive radid. Som vi har sett tidigare så heter den översta vänstra cellen A1. Det är nu som Excels främsta egenskap gör sig till känna. Att använda cellreferenser när man gör beräkningar medför att beräkningar uppdateras automatiskt när cellreferensernas värden ändras. En cell referens behöver inte bara vara till en enskild cell utan kan referera till flera tal till i en kolumn eller en rad. Om man t.ex. summerar de första 10 talen i kolumn A så skriver man detta som A1:A10, dvs. man refererar till kolumn A och de första 10 raderna. Tecknet ”$” används för att skapa så kallade absoluta referenser, mer om detta i de efterföljande övningarna.

Du kan sortera information i ett kalkylblad. Om du t.ex. har ett varuregister kan du sortera det efter namn, pris, eller någon annan information som finns i registret. Sorteringsverktyget hittar du i Startfliken i gruppen redigering.

Ditt varuregister kanske består av olika typer av läromedel, t.ex. böcker, DVD, utrustning, etc. Genom filtreringsverktyget kan du ta fram information som är specifikt för en kategori av varor, t.ex. böcker.

5

Likhetstecken. För att kunna göra en beräkning i en cell måste du börja med att skriva ”=”, t.ex. om du vill beräkna 12 * 4,75 så skriver du ”=12*4,75”. När du trycker på enter så genomförs beräkningen och det som står i cellen är 57. Observera att när du markerar cellen så ser ”=12*4,75” i

,* och /.

En typ definierar vad det är för information som cellen innehåller, t.ex. är det skillnad mellan ett decimaltal, text eller ett klockslag. När man matar in information i en cell får den automatiskt typen Allmänt. Matar du in dagens datum,

10, så ser du att typen ändras till Datum. Det ör att Excel tillämpar speciella regler när du genomför

beräkningar med celler av typen Datum. På motsvarande sätt hanteras klockslag enligt speciella regler. De olika typerna

yperna finner du om du klickar på pilen i nedre högra hörnet som hör till Talgruppen.

När man genomför beräkningar i en cell så använder man normalt sett information som finns i andra celler på

En cellreferens består av respektive radid. Som vi har sett tidigare så heter

Det är nu som Excels främsta Att använda cellreferenser när

man gör beräkningar medför att beräkningar uppdateras iskt när cellreferensernas värden ändras. En cell

referens behöver inte bara vara till en enskild cell utan kan referera till flera tal till i en kolumn eller en rad. Om man t.ex. summerar de första 10 talen i kolumn A så skriver man

man refererar till kolumn A och de första 10 raderna. Tecknet ”$” används för att skapa så kallade absoluta referenser, mer om detta i de efterföljande

Du kan sortera information i ett kalkylblad. Om du t.ex. har ett varuregister kan du sortera det efter namn, pris, eller någon annan information som finns i registret. Sorteringsverktyget hittar du i Startfliken i gruppen

egister kanske består av olika typer av läromedel, t.ex. böcker, DVD, utrustning, etc. Genom filtreringsverktyget kan du ta fram information som är specifikt för en kategori av varor, t.ex. böcker.


ver. 2010-02-12

Summa

Funktioner

Övningar – Bekanta dig med Excel 2007: Ange formler

Övning 1: Komma igång. Nu kan du grunderna och ska få prova på att skriva formler.

Övning 2: Använda cellreferenser.

som du stiftade bekantskap med under lektionen. Du ska nu ändra ett värde och se hur en

kolumnsumma uppdateras automatiskt. Du ska också få använda en absolut referens i en

formel.

Övning 3: Förenkla formler med hjälp av funktioner.

hushållsbudgeten. Nu ska du använda funktionerna MEDEL, MIN och MAX samt visa

formler i kalkylbladet så att du kan skriva ut dem.

Diagram – visualisering av dataDet är ofta fördelaktigt att studera data i ett diagram. Då ser man tydligare egenskaper som

t.ex. trender och samband som kan finna bland information i kalkylarket. Ett exempel kan

vara att studera hur företagets resultat eller likviditet har varierat under en viss period

nedan. Ett annat exempel kan vara att man vill se hur försäljningen av en typ av produkt

förhåller sig procentuellt till övriga varor



Filtreringsverktyget finns tillsammans med Sorteringsverktyget.

Att summera tal är en vanligt förekommande uppgift i ett kalkylblad, t.ex. summering av resultat från försäljning under årets månader. Eftersom detta är en så vanlig uppgift finns den snabbt tillgänglig under Startfliken i gruppen Redigering (tillsammans med Sortera och Filtrera).

Funktioner är till för att genomföra mer omfattande beräkningar än de fyra räknesätten. Summa är ett exempel på en funktion. Istället för att manuellt addera ihop många tal i ett kalkylblad, använder man sig av funktionen Summa som automatiskt adderar ihop talen. Andra vanligt förekommande funktioner är t.ex. Max, Min och Medel. Dessa använder man för att hitta det största respektive det minsta värdet bland många tal i ett kalkylark. Funktionen Medel använder man för att beräkna medelvärdet för en talmängd. Dessa funktioner hittar du i gruppen Redigera, men du kan även finna de, tillsammans med de andra funktionerna under fliken Formler.

Bekanta dig med Excel 2007: Ange formler3

Nu kan du grunderna och ska få prova på att skriva formler.

2: Använda cellreferenser. Under den här övningen arbetar du i den hushållsbudget


eras automatiskt. Du ska också få använda en absolut referens i en

Övning 3: Förenkla formler med hjälp av funktioner. Du ska än en gång få arbeta med


det så att du kan skriva ut dem.

visualisering av data Det är ofta fördelaktigt att studera data i ett diagram. Då ser man tydligare egenskaper som


studera hur företagets resultat eller likviditet har varierat under en viss period

. Ett annat exempel kan vara att man vill se hur försäljningen av en typ av produkt

förhåller sig procentuellt till övriga varor, se nedan. Att bara titta på siffro

http://office.microsoft.com/training/training.aspx?AssetID=RC100745681053

6

Filtreringsverktyget finns tillsammans med

Att summera tal är en vanligt förekommande uppgift i ett kalkylblad, t.ex. summering av resultat från försäljning under årets månader. Eftersom detta är en så vanlig uppgift finns den snabbt tillgänglig under Startfliken i gruppen Redigering

är till för att genomföra mer omfattande beräkningar än de fyra räknesätten. Summa är ett exempel på en funktion. Istället för att manuellt addera ihop många tal i

funktionen Summa som automatiskt adderar ihop talen. Andra vanligt förekommande funktioner är t.ex. Max, Min och Medel. Dessa använder man för att hitta det största respektive det minsta värdet bland många tal i ett kalkylark. Funktionen Medel använder

n för att beräkna medelvärdet för en talmängd. Dessa funktioner hittar du i gruppen Redigera, men du kan även finna de, tillsammans med de andra funktionerna under

Nu kan du grunderna och ska få prova på att skriva formler.

Under den här övningen arbetar du i den hushållsbudget


eras automatiskt. Du ska också få använda en absolut referens i en

Du ska än en gång få arbeta med


Det är ofta fördelaktigt att studera data i ett diagram. Då ser man tydligare egenskaper som


studera hur företagets resultat eller likviditet har varierat under en viss period, se

. Ett annat exempel kan vara att man vill se hur försäljningen av en typ av produkt

. Att bara titta på siffrorna ger sällan


ver. 2010-02-12

information om hur olika typer av

man diagram via fliken Infoga och gruppen Diagram.

Figur. Exempel på ett stapeldiagram

Figur. Exempel på cirkeldiagram som visar försäljning av olika varor

Övningar – Diagram I4

Övning 1: Skapa ett enkelt diagram.

Övning 2: Anpassa diagrammet.


-5,00 tkr

0,0 tkr

5,0 tkr

10,0 tkr

15,0 tkr

20,0 tkr

25,0 tkr

Akryl

13%

Penslar

8%

Duk

3%

Akvarell

5%

Övrigt

7%


typer av information förhåller sig till varandra. I Excel 2007 skapar

man diagram via fliken Infoga och gruppen Diagram.

stapeldiagram som visar försäljningssiffror under ett år.

Exempel på cirkeldiagram som visar försäljning av olika varor i förhållande till den totala försäljningen (100%).

4

Övning 1: Skapa ett enkelt diagram.

Övning 2: Anpassa diagrammet.

http://office.microsoft.com/training/training.aspx?AssetID=RC101757361053

Företagets resultat

Papper

16%

Oljefärger

48%

Övrigt

7% Försäljning

7

I Excel 2007 skapar

som visar försäljningssiffror under ett år.

i förhållande till den


ver. 2010-02-12 8

Tabeller Om du skall presentera Excelinformation kan du med fördel dra nytta av Tabeller och de

funktioner som hör till det verktyget. Tabellen ger dig direkt möjligheter att sortera och

filtrera information i ditt kalkylblad. En tabell är även ett utmärkt verktyg för att hantera olika

slag av register, t.ex. ett varu- eller ett medlemsregister. En av fördelarna med en tabell är att

du kan infoga och ta bort rader/kolumner i tabellen utan att detta påverkar övrig information i

kalkylbladet. Tabellverktyget finns under fliken Start, i gruppen Format.

Övning – Tabeller5

Övning 1: Skapa och anpassa en tabell.

Pivottabeller Pivottabeller kan sägas vara en mer avancerad form av en Tabell. Om du har ett kalkylblad av

lite större format, då upptäcker du ganska snabbt att du har behov av att analysera

informationen på mer än ett sätt. Det är inte ovanligt att man då kopierar delar av kalkylbladet

till andra kalkylblad för att där genomföra analysen. Detta är ett snabbt sätt att analysera data

men det har flera nackdelar. Så fort det händer något i den ursprungliga datamängden måste

man göra om hela proceduren. Ett mer raffinerat och effektivare sätt är att använda sig av

Pivottabeller. Med hjälp av detta verktyg kan du snabbt åskådliggöra många olika aspekter av

din data. Dessutom är Pivottabellerna alltid kopplade till den ursprungliga datamängden, dvs.

Pivottabellens innehåll uppdateras automatiskt när du uppdaterar orginaldata. Pivottabeller

skapar man via fliken Infoga och gruppen Tabeller.

Övning - Pivottabeller6

Övning 1: Anpassa information. Grundläggande om hur man skapar och anpassar rapporter

med hjälp av Pivottabeller.

5 http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA102376171053.aspx och http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA100485461053.aspx?pid=CH101024591053 6 http://office.microsoft.com/training/training.aspx?AssetID=RC102058721053


ver. 2010-02-12 9

Excel som ett analysverktyg – Vad händer om analys Verktyget Vad händer om analys ger dig möjlighet att på ett sofistikerat sätt utvärdera hur ett

resultat påverkas av dess olika delar. Ett klassiskt exempel är att studera hur en budget

påverkas av storleken på olika intäkter. Vad händer om analys består av tre olika verktyg:

1. Scenariohanteraren

2. Datatabell

3. Målsökning

Du hittar Vad händer om analys under fliken Data i gruppen Dataverktyg. Nedan beskrivs de

olika verktygen.

Scenariohanteraren 7 . Detta verktyg ger oss möjlighet att spara olika uppsättningar av

värden som motsvarar ett visst scenario. Två scenarios kan exempelvis motsvara ett bästa och

ett värsta scenario för intäkter under en budgetperiod, se figur nedan. Indata som definierar

olika scenarios kan även hämtas från andra Arbetsböcker, t.ex. kan olika avdelningar i en

organisation leverera indata genom olika Arbetsböcker8. Scenariohanteraren kan hantera 32

olika värden (celler) för ett scenario. Däremot finns det ingen begränsning för antalet

scenarier (dvs datorns minneskapacitet utgör den praktiska begränsningen).

7 http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HP100726691053.aspx?pid=CH100648511053 8 I dokumentationen till Excel 2007 har det smugit sig in ett fel. Där kallar man möjligheten att använda indata från olika källor med Koppla, men den rätta benämningen skall vara Kombinera (se tillhörande figur).


ver. 2010-02-12

Figur. Användning av ScenariVärsta (A1) och Bästa utfall

automatiskt (A2 respektive Arbetsböcker via Kombinera

Datatabell9. Datatabellen kan i viss mån ses som en förenklad scenarioanalys, då man bara

kan undersöka resultatet av två variabler

använder sig av Datatabellen med en variabel. Variabeln i exemplet utgörs av

och man vill ta reda på hur Inbetalning

olika värdena för Räntesats anges i den närliggande kolumnen

matat in formeln som beräknar Inbetalning

Innan man genomför analysen, markeras området som innehåller variabelvärdena, formeln,

och cellerna som skall innehålla resultatet. I detta exempel utgörs detta av området C2:D5

(D). När man har gjort markering klickar m

Datatabell. I sista momentet anger man i

9 http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HP100726561053.aspx?pid=CH10064851105310 För detaljer om funktionen BETALNING se,


Figur. Användning av Scenariohanteraren. I exemplet har man definierat två scenoch Bästa utfall (B1). Resultatet, dvs. Bruttovinsten (=B1-B2)

respektive B2) utifrån valt scenario. Indata kan hämtas från andra Kombinera (C). Scenariohanteraren kan också generera rapporter som

sammanfattar olika utfall (D).

Datatabellen kan i viss mån ses som en förenklad scenarioanalys, då man bara

kan undersöka resultatet av två variabler. I nedanstående exempel, se figur, visas hur man

använder sig av Datatabellen med en variabel. Variabeln i exemplet utgörs av

Inbetalning (B) ändrar sig med avseende på denna variabel. De

olika värdena för Räntesats anges i den närliggande kolumnen, C3:C5 (C). I cell D2 har man

matat in formeln som beräknar Inbetalning10 (B),



. När man har gjort markering klickar man på Vad händer om analys

. I sista momentet anger man i dialogfönstret Datatabell (E) läget för variabeln, i

se/excel/HP100726561053.aspx?pid=CH100648511053 För detaljer om funktionen BETALNING se, http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HP100698251053.aspx

10

hanteraren. I exemplet har man definierat två scenarios; B2) uppdateras

Indata kan hämtas från andra Scenariohanteraren kan också generera rapporter som

Datatabellen kan i viss mån ses som en förenklad scenarioanalys, då man bara

I nedanstående exempel, se figur, visas hur man

använder sig av Datatabellen med en variabel. Variabeln i exemplet utgörs av Räntesats (A)

ändrar sig med avseende på denna variabel. De

. I cell D2 har man



Vad händer om analys och därefter på

läget för variabeln, i

se/excel/HP100698251053.aspx


ver. 2010-02-12

detta exempel är det Räntesats, dvs. B3

av figuren (F).

Figur: Exempel på en

Målsökning12. Här är det istället indata som man söker,

och är intresserad vilken indata som kan generera resultatet. En viktig begränsning

verktyget är att den bara kan arbeta med en variabel. Verktyget Problemlösaren

användas för att hantera målsökning med fler variabler.

Exempel Målsökning. Inom finansiell analys är man intresserad av nyckeltalet

Soliditeten bör ligga på ca 35% (lite beroende på bransch). Givet att det egna kapitalet är 700

tkr och då långfristiga skulderna ligger på 1 000 tkr, då kan man få redan på en övre gräns för

de långfristiga skulderna (där

målsökning ger att de kortfristiga skulderna inte bör överstiga 1

11 Läget för variabeln anges i formen $B$3 för att ange att det är en statisk referens. Detta behöver man inte memorera eftersom man inte behöver skriva in variabelreferensen. Man anger dess position genom att markera cellen med muspekaren. 12 http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA1024316410513 För instruktioner om hur man lägger till fler Excelverktyg se, se/excel/HP100968341053.aspx?pid=CH101020


detta exempel är det Räntesats, dvs. B311 (A). Resultatet av Datatabellen ses i den högra delen

Figur: Exempel på en Datatabell med en variabel. Se texten ovan för detaljer.

Här är det istället indata som man söker, dvs. man vet vad resultatet skall vara

och är intresserad vilken indata som kan generera resultatet. En viktig begränsning

verktyget är att den bara kan arbeta med en variabel. Verktyget Problemlösaren

användas för att hantera målsökning med fler variabler.

Exempel Målsökning. Inom finansiell analys är man intresserad av nyckeltalet


då långfristiga skulderna ligger på 1 000 tkr, då kan man få redan på en övre gräns för

de långfristiga skulderna (där bl.a. leverantörsskulder ingår). Figuren nedan visar att en

målsökning ger att de kortfristiga skulderna inte bör överstiga 1 000 tkr.

Läget för variabeln anges i formen $B$3 för att ange att det är en statisk referens. Detta behöver man inte inte behöver skriva in variabelreferensen. Man anger dess position genom att markera

se/excel/HA102431641053.aspx?pid=CH100648511053 För instruktioner om hur man lägger till fler Excelverktyg se, http://office.microsoft.com/sv

se/excel/HP100968341053.aspx?pid=CH101020751053

11

. Resultatet av Datatabellen ses i den högra delen

med en variabel. Se texten ovan för detaljer.

vet vad resultatet skall vara

och är intresserad vilken indata som kan generera resultatet. En viktig begränsning för

verktyget är att den bara kan arbeta med en variabel. Verktyget Problemlösaren 13 kan

Exempel Målsökning. Inom finansiell analys är man intresserad av nyckeltalet Soliditet,


då långfristiga skulderna ligger på 1 000 tkr, då kan man få redan på en övre gräns för

Figuren nedan visar att en

Läget för variabeln anges i formen $B$3 för att ange att det är en statisk referens. Detta behöver man inte inte behöver skriva in variabelreferensen. Man anger dess position genom att markera

http://office.microsoft.com/sv-


ver. 2010-02-12

Figur. Exempel på användning av Målsökning för att finna indata (Kortfristiga skulder) när resultatet är givet (Soliditetet = 35%).

Mera Excel Excel har många fler verktyg och användningsområden, se bl.a. Excels inbyggda hjälp och

instruktioner (F1):

• Statistisk analys

• Finansiella nyckeltal

• Trendanalyser och projicering av data

• Problemlösaren (Tillägg)

• Analysis Toolpak (Tillägg)

• Utbyte och import av data (inklusive XML)

• Verifiering av data

• Makron och formulär

• Säkerhet

• VisualBasic

Länkar

Microsoft Office Online

På denna sida hittar du mängder av information, både på grund

Office och de olika programmen som ingår i paketet.

Excel 2007: http://office.microsoft.com/sv

Office 2007: http://office.microsoft.com/sv


Figur. Exempel på användning av Målsökning för att finna indata (Kortfristiga skulder) när resultatet är givet (Soliditetet = 35%).

Excel har många fler verktyg och användningsområden, se bl.a. Excels inbyggda hjälp och

Trendanalyser och projicering av data

(Tillägg)

(Tillägg)

Utbyte och import av data (inklusive XML)

Online

u mängder av information, både på grund- och avancerad nivå, om

Office och de olika programmen som ingår i paketet.

http://office.microsoft.com/sv-se/excel/FX100487621053.aspx

http://office.microsoft.com/sv-se/FX100647101053.aspx?pid=CL100569831053

12

Figur. Exempel på användning av Målsökning för att finna indata (Kortfristiga skulder) när

Excel har många fler verktyg och användningsområden, se bl.a. Excels inbyggda hjälp och

och avancerad nivå, om

se/excel/FX100487621053.aspx

se/FX100647101053.aspx?pid=CL100569831053


ver. 2010-02-12 13

Demonstration av Excel 2007

På Microsofts hemsida för Office 2007 kan man finna mycket användbar information om de

olika programmen som ingår i Office-paketet. Det finns både hjälpfiler, kurser och rörliga

demonstrationer. Här är t.ex. en länk som demonstrerar grunderna i Excel (ca 8 min).

http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA100484501053.aspx

Excel 2003 till 2007

Om du sedan tidigare har använt Excel 2003, då kan denna demonstration hjälpa dig att finna

hur du kan göra vanliga uppgifter i Excels nya gränssnitt.

http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA101491511053.aspx?pid=CH100648241053

vad kan man göra med excel? -...

Documents