ds nr 32 välfärdsfacken om non profit

2
nummer 32 2012 dagenssamhalle.se dagenssamhalle.se nummer 32 2012 DAGENS SAMHÄLLE 19 18 DAGENS SAMHÄLLE 18 DAGENS SAMHÄLLE nummer 32 2012 dagenssamhalle.se Det största LO-förbundet motsätter sig kongressens beslut om förbud mot vins- ter i välfärden. Ytterst är kvalitetsbris- terna politikernas fel, anser Kommunals ordförande Annelie Nordström. ”Det är de som ska skämmas.” L O-kongressen i maj tog ställning för non profit och mot vinster i välfärden. Förslaget kom från Handels och om- bud från andra förbund gav det sitt stöd. Men Kommunal var emot. LO:s – och Sveriges – största fackförbund, vars medlemmar i stor utsträckning jobbar i den välfärdssektor som frågan berör, ansåg inte att non profit var en klok idé. Gång på gång klev ordföranden Annelie Nordström upp i talarstolen och talade för sitt och LO-styrelsens förslag att avslå Han- dels motion. Men det var förgäves. Nu har det snart gått ett halvår och Annelie Nordström står fortfarande fast vid sin håll- ning; beslutet om vinsterna, som kongressen fattade, var inte särskilt klokt. – Jag tror inte på non profit. Hur man än vänder och vrider på det så behöver alla verk- samheter, oavsett hur de drivs, gå med ett visst överskott för att utvecklas. Och jag tror också att det i viss utsträckning behövs vins- ter, säger Annelie Nordström. – Vi har vår hållning ur ett perspektiv in- ifrån den här verksamheten, det är ju våra medlemmar som är där. De andra LO-förbun- den upplever det här känslomässigt. Och jag kan också känslomässigt ifrågasätta att skatte- pengar går till skatteparadis. Men att få det till att verksamheten är mycket sämre hos de pri- vata för att de tar ut vinst, det är inte vår bild. Annelie Nordström anser att kongressbe- slutet låser LO, när man i stället borde ägna sig åt öppet prövande. – Det är många välfärdsfrågor som måste diskuteras på djupet. Det hade varit mycket bättre att kunna arbeta förutsättningslöst och det försökte jag få kongressens gehör för. Vad skulle egentligen kravet på vinstförbud innebära för Kommunals medlemmar, om det omsattes i ett politiskt beslut? Annelie Nord- ström avfärdar frågeställningen som alltför hypotetisk. – Det är en komplex fråga som det är svårt att fantisera om, säger hon. Kanske kommer bilden att klarna tack vare den välfärdsutredning som pågår centralt un- der ledning av Tobias Baudin, tidigare vice ordförande i Kommunal och nyligen vald till förste vice ordförande i LO. När Baudin nyligen intervjuades i Dagens Samhälle (nr 29/12) var han tydlig med att non profit-hållningen skulle kunna innebära åter- kommunalisering av verksamheter. För att komma från någon som till helt ny- VINSTER I VÄLFÄRDEN Fackförbunden i välfärdsbranschen håller inte med LO om ett vinstförbud. I stället tycker de att det är bra för deras medlemmar med mångfald och flera olika arbetsgivare. samtliga texter THORD ERIKSSON Kommunal n Medlemmarna är bland annat undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare. O Antal medlemmar: 500 000 O Varav privat anställda: 140 000 FACKEN FÖRSVARAR FÖRETAGEN ligen var nummer två i Kommunals hierar- ki kan uttalandena kanske tyckas uppseen- deväckande. – Det är klart att jag är något förvånad. Men jag kan samtidigt förstå honom, för han har de här låsningarna från kongressen som han måste hantera på något sätt. PARALLELLT MED DEN utredning som Tobias Baudin leder, gör Kommunal en egen väl- färdsutredning. Bland annat kommer en om- fattande studie snart att ligga klar och ge svar på hur medlemmarna ser på att vara anställ- da hos offentliga respektive privata utförare. Det har gått tio år sedan en liknande studie gjordes bland Kommunals medlemmar i äld- reomsorgen. Den visade att de som jobbade privat upplevde att de fått mer ansvar, större befogenheter och mer varierande uppgifter, jämfört med i kommunal verksamhet. Posi- tivt var också att beslutsvägarna var kortare. En annan undersökning, som gjordes samma år, visade bland annat att privat och kommunalt anställda trivdes ungefär lika bra på jobbet. Däremot ansåg fler privatanställda att de hade tillräckligt med tid för de äldre. Annelie Nordström tror på att det blir ”jämnt race” mellan offentligt och privat i den nya studien. Men hon pekar samtidigt på flera faktiska skillnader i villkoren för de båda grupperna. – Jouren är det mest markanta; att man i verksamheter som tas över av privata före- tag ofta byter ut vakande natt mot journatt, även i verksamheter där det är väldigt myck- et arbete på natten. Man tjänar väldigt lite och får jobba väldigt mycket för att få ihop en rimlig inkomst. Generellt tror Annelie Nordström att med- lemmarna i studien kommer att ge uttryck för att deras arbetsvillkor över tid har blivit sämre, oavsett om de jobbar i den offentliga eller privata sfären. – Betydligt fler är visstidsanställda, tjäns- ter tillsätts inte direkt, och det gäller både kommuner, landsting och privata vårdgi- vare. Den förväntade positiva effekten av fler utförare och konkurrens om arbetskraften, med stigande löner som följd, har kommit på skam. – Om det kan jag säga: Bullshit! Det har vi inte sett något av. Huvudansvaret för kvaliteten i vård och omsorg vilar på politikerna ute i kommuner och landsting, och det är dem Annelie Nord- ström riktar sin fränaste kritik emot. – Den stora skulden ligger där, det är de som ska skämmas! SJÄLV VAR ANNELIE NORDSTRÖM  engagerad i landstingspolitiken i Västerbotten under hela 1990-talet. Och åren före millennieskif- tet var hon kommunstyrelsens ordförande (S) i Vilhelmina. – Jag vet precis hur det är. Om en kommu- nalpolitiker säger att nu ska vi skära 10 pro- cent på socialförvaltningens budget, så blir det ett ramaskri. Om man i stället sänker pri- set på verksamheten genom att lägga ut det på Carema, då är det ju de som får stå för skiten. På det sättet har man smitit från sitt ansvar. I sin vilja att etablera sig på marknaden har välfärdsföretagen gått med på de pressade villkor som politikerna satt upp, hävdar hon. – Vi hör dem ständigt gnälla när vi träf- far dem, över hur dåliga avtal de har tving- ats teckna och hur lite betalt de får. Men det hade de inte behövt göra. Hade de varit mer rakryggade i sitt kvalitetstänkande, då hade de inte alls behövt teckna de här avtalen. Ge- nom att hjälpa kommunerna har de i mångt och mycket satt sig själva i den här situatio- nen. Vid sidan av den generellt negativa utveck- lingen för hennes medlemmar och den all- männa besvikelsen över att konkurrens och fler utförare inte fått den positiva effekt som man hoppades, anser Annelie Nordström att det trots allt finns goda följder av utveckling- en. Hon kallar det ”kreativ spirit”. – Den här kreativiteten tar sig uttryck i att man både hos kommunala och privata utfö- rare – något mer kanske hos privata – försö- ker hitta profiler för sina äldreboenden, för- söker inrikta sig på olika målgrupper. Det erbjuder också möjligheter hos Kommunals medlemmar att söka jobb hos utförare som har en profil som de tycker är spännande och rolig. FRÅGAN ÄR HUR det kommer att fungera när LO:s största förbund inte delar moderorga- nisationens syn i frågan om vinsterna. An- nelie Nordström säger att hon förutsätter att Kommunal inte kommer att tvingas förhålla sig till något man motsätter sig. – Vi är faktiskt LO:s största medlem, på- pekar hon. – Vår kongress har redan bestämt sig, vi har en plattform att stå på och den utgår från att alla verksamheter behöver gå med vinst för att fungera och utvecklas. Det är också bra för arbetsvillkoren, det är vår grundhåll- ning och det kommer vi givetvis att försöka få gehör för. Men kan Kommunals plattform leva paral- lellt med centralorganisationens plattform? – Det är en trickig fråga som man måste tänka igenom. Kommunal är ingen statisk organisation, det kan ju bli så att vår näs- ta kongress ger mig i uppdrag att tycka nå- got annat, det kan komma motioner som gör att man tycker att vi ska ansluta oss till LO:s beslut. n ”Jag tror inte på non profit” ANNELI NORDSTRÖM ORDFÖRANDE KOMMUNAL SINEVA RIBEIRO ORDFÖRANDE VÅRDFÖRBUNDET Arbetsmarknaden för Vårdförbundets medlemmar skulle skadas om de privata vård- och omsorgsföretagen försvann, tror ordföranden Sineva Ribeiro. I maj 2014, strax innan upp- takten till valrörelsen, har Vårdförbundet sin nästa kongress. Då kommer för- bundets medlemmar att säga sitt om det som deras ordföran- de Sineva Ribeiro tror blir en valfråga: vinsterna i välfärden. – Men man kommer nog inte att prata lika mycket om kunskap och kompetens, och det är synd, säger hon. Sineva Ribeiro är överens med Eva Nord- mark, ordförande i TCO som Vårdförbundet tillhör, om att ett vinstförbud inte är något att sträva efter. Vårdförbundets kongress ställde sig redan i mitten av 1990-talet bakom en ut- veckling som leder till fler utförare av vård. Ett vinstförbud skulle leda till det rakt motsatta: människor skulle ha färre vårdgivare att välja mellan, och de anställ- da i vården skulle ha färre po- tentiella arbetsgivare. – Jag tror att medlemmar- na vill ha kvar fler vårdgiva- re, för att de ser att det ger andra möjligheter. Men jag tror samtidigt att de har synpunkter på att företag tar ut 30–40 procent i vinst. På frågan om vilka företag som gör sådana överskott hänvisar Sineva Ribeiro till uppgif- ter i Dagens Nyheter.n ”Vinsterna kommer att bli en valfråga” Vårdförbundet n Medlemmarna är bland annat sjuksköterskor och barnmorskor. O Medlemmar: 112 000 O Varav i privata företag: 10% FLER RÖSTER OM VÄLFÄRDSVINSTERNA FOTO: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX FOTO: GUNNAR SEIJBOLD

Upload: stefanstern

Post on 07-Jul-2015

322 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Ds nr 32 välfärdsfacken om non profit

nummer 32 2012 dagenssamhalle.se dagenssamhalle.se nummer 32 2012 DAGENS SAMHÄLLE 19 18 DAGENS SAMHÄLLE18 DAGENS SAMHÄLLE nummer 32 2012 dagenssamhalle.se

Det största LO-förbundet motsätter sig kongressens beslut om förbud mot vins-ter i välfärden. Ytterst är kvalitetsbris-terna politikernas fel, anser Kommunals ordförande Annelie Nordström. ”Det är de som ska skämmas.”

L O-kongressen i maj tog ställning för non profit och mot vinster i välfärden. Förslaget kom från Handels och om-bud från andra förbund gav det sitt

stöd. Men Kommunal var emot.LO:s – och Sveriges – största fackförbund,

vars medlemmar i stor utsträckning jobbar i den välfärdssektor som frågan berör, ansåg inte att non profit var en klok idé.

Gång på gång klev ordföranden Annelie Nordström upp i talarstolen och talade för sitt och LO-styrelsens förslag att avslå Han-dels motion. Men det var förgäves.

Nu har det snart gått ett halvår och Annelie Nordström står fortfarande fast vid sin håll-ning; beslutet om vinsterna, som kongressen fattade, var inte särskilt klokt.

– Jag tror inte på non profit. Hur man än vänder och vrider på det så behöver alla verk-samheter, oavsett hur de drivs, gå med ett visst överskott för att utvecklas. Och jag tror också att det i viss utsträckning behövs vins-ter, säger Annelie Nordström.

– Vi har vår hållning ur ett perspektiv in-ifrån den här verksamheten, det är ju våra medlemmar som är där. De andra LO-förbun-den upplever det här känslomässigt. Och jag kan också känslomässigt ifrågasätta att skatte-pengar går till skatteparadis. Men att få det till att verksamheten är mycket sämre hos de pri-vata för att de tar ut vinst, det är inte vår bild.

Annelie Nordström anser att kongressbe-slutet låser LO, när man i stället borde ägna sig åt öppet prövande.

– Det är många välfärdsfrågor som måste diskuteras på djupet. Det hade varit mycket bättre att kunna arbeta förutsättningslöst och det försökte jag få kongressens gehör för.

Vad skulle egentligen kravet på vinstförbud innebära för Kommunals medlemmar, om det omsattes i ett politiskt beslut? Annelie Nord-ström avfärdar frågeställningen som alltför hypotetisk.

– Det är en komplex fråga som det är svårt att fantisera om, säger hon.

Kanske kommer bilden att klarna tack vare den välfärdsutredning som pågår centralt un-der ledning av Tobias Baudin, tidigare vice ordförande i Kommunal och nyligen vald till förste vice ordförande i LO.

När Baudin nyligen intervjuades i Dagens Samhälle (nr 29/12) var han tydlig med att non profit-hållningen skulle kunna innebära åter-kommunalisering av verksamheter.

För att komma från någon som till helt ny-

VINSTER I VÄLFÄRDEN Fackförbunden i välfärdsbranschen håller inte med LO om ett vinstförbud. I stället tycker de att det är bra för deras medlemmar med mångfald och flera olika arbetsgivare.samtliga texter THORD ERIKSSON

Kommunaln Medlemmarna är bland annat undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare. OO Antal medlemmar: 500 000OO Varav privat

anställda: 140 000

FACKEN FÖRSVARAR FÖRETAGENligen var nummer två i Kommunals hierar-ki kan uttalandena kanske tyckas uppseen-deväckande.

– Det är klart att jag är något förvånad. Men jag kan samtidigt förstå honom, för han har de här låsningarna från kongressen som han måste hantera på något sätt.

PARALLELLT MED DEN utredning som Tobias Baudin leder, gör Kommunal en egen väl-färdsutredning. Bland annat kommer en om-fattande studie snart att ligga klar och ge svar på hur medlemmarna ser på att vara anställ-da hos offentliga respektive privata utförare.

Det har gått tio år sedan en liknande studie gjordes bland Kommunals medlemmar i äld-reomsorgen. Den visade att de som jobbade privat upplevde att de fått mer ansvar, större befogenheter och mer varierande uppgifter, jämfört med i kommunal verksamhet. Posi-tivt var också att beslutsvägarna var kortare.

En annan undersökning, som gjordes samma år, visade bland annat att privat och kommunalt anställda trivdes ungefär lika bra på jobbet. Däremot ansåg fler privatanställda att de hade tillräckligt med tid för de äldre.

Annelie Nordström tror på att det blir ”jämnt race” mellan offentligt och privat i den nya studien. Men hon pekar samtidigt på flera faktiska skillnader i villkoren för de båda grupperna.

– Jouren är det mest markanta; att man i verksamheter som tas över av privata före-tag ofta byter ut vakande natt mot journatt, även i verksamheter där det är väldigt myck-et arbete på natten. Man tjänar väldigt lite och får jobba väldigt mycket för att få ihop en rimlig inkomst.

Generellt tror Annelie Nordström att med-lemmarna i studien kommer att ge uttryck för att deras arbetsvillkor över tid har blivit sämre, oavsett om de jobbar i den offentliga eller privata sfären.

– Betydligt fler är visstidsanställda, tjäns-ter tillsätts inte direkt, och det gäller både kommuner, landsting och privata vårdgi-vare.

Den förväntade positiva effekten av fler utförare och konkurrens om arbetskraften, med stigande löner som följd, har kommit på skam.

– Om det kan jag säga: Bullshit! Det har vi inte sett något av.

Huvudansvaret för kvaliteten i vård och omsorg vilar på politikerna ute i kommuner och landsting, och det är dem Annelie Nord-ström riktar sin fränaste kritik emot.

– Den stora skulden ligger där, det är de som ska skämmas!

SJÄLV VAR ANNELIE NORDSTRÖM engagerad i landstingspolitiken i Västerbotten under hela 1990-talet. Och åren före millennieskif-

tet var hon kommunstyrelsens ordförande (S) i Vilhelmina.

– Jag vet precis hur det är. Om en kommu-nalpolitiker säger att nu ska vi skära 10 pro-cent på socialförvaltningens budget, så blir det ett ramaskri. Om man i stället sänker pri-set på verksamheten genom att lägga ut det på Carema, då är det ju de som får stå för skiten. På det sättet har man smitit från sitt ansvar.

I sin vilja att etablera sig på marknaden har välfärdsföretagen gått med på de pressade villkor som politikerna satt upp, hävdar hon.

– Vi hör dem ständigt gnälla när vi träf-far dem, över hur dåliga avtal de har tving-ats teckna och hur lite betalt de får. Men det hade de inte behövt göra. Hade de varit mer rakryggade i sitt kvalitetstänkande, då hade de inte alls behövt teckna de här avtalen. Ge-nom att hjälpa kommunerna har de i mångt och mycket satt sig själva i den här situatio-nen.

Vid sidan av den generellt negativa utveck-lingen för hennes medlemmar och den all-männa besvikelsen över att konkurrens och fler utförare inte fått den positiva effekt som man hoppades, anser Annelie Nordström att det trots allt finns goda följder av utveckling-en. Hon kallar det ”kreativ spirit”.

– Den här kreativiteten tar sig uttryck i att man både hos kommunala och privata utfö-rare – något mer kanske hos privata – försö-ker hitta profiler för sina äldreboenden, för-söker inrikta sig på olika målgrupper. Det erbjuder också möjligheter hos Kommunals medlemmar att söka jobb hos utförare som har en profil som de tycker är spännande och rolig.

FRÅGAN ÄR HUR det kommer att fungera när LO:s största förbund inte delar moderorga-nisationens syn i frågan om vinsterna. An-nelie Nordström säger att hon förutsätter att Kommunal inte kommer att tvingas förhålla sig till något man motsätter sig.

– Vi är faktiskt LO:s största medlem, på-pekar hon.

– Vår kongress har redan bestämt sig, vi har en plattform att stå på och den utgår från att alla verksamheter behöver gå med vinst för att fungera och utvecklas. Det är också bra för arbetsvillkoren, det är vår grundhåll-ning och det kommer vi givetvis att försöka få gehör för.Men kan Kommunals plattform leva paral-lellt med centralorganisationens plattform?

– Det är en trickig fråga som man måste tänka igenom. Kommunal är ingen statisk organisation, det kan ju bli så att vår näs-ta kongress ger mig i uppdrag att tycka nå-got annat, det kan komma motioner som gör att man tycker att vi ska ansluta oss till LO:s beslut. n

”Jag tror inte på non profit”ANNELI NORDSTRÖM ORDFÖRANDE KOMMUNAL

SINEVA RIBEIRO ORDFÖRANDE VÅRDFÖRBUNDET

Arbetsmarknaden för Vårdförbundets medlemmar skulle skadas om de privata vård- och omsorgsföretagen försvann, tror ordföranden Sineva Ribeiro.

I maj 2014, strax innan upp-takten till valrörelsen, har Vårdförbundet sin nästa kongress. Då kommer för-

bundets medlemmar att säga sitt om det som deras ordföran-de Sineva Ribeiro tror blir en valfråga: vinsterna i välfärden.

– Men man kommer nog inte att prata lika mycket om kunskap och kompetens, och det är synd, säger hon.

Sineva Ribeiro är överens med Eva Nord-mark, ordförande i TCO som Vårdförbundet

tillhör, om att ett vinstförbud inte är något att sträva efter. Vårdförbundets kongress ställde sig redan i mitten av 1990-talet bakom en ut-veckling som leder till fler utförare av vård.

Ett vinstförbud skulle leda till det rakt motsatta: människor skulle ha färre vårdgivare att välja mellan, och de anställ-da i vården skulle ha färre po-tentiella arbetsgivare.

– Jag tror att medlemmar-na vill ha kvar fler vårdgiva-re, för att de ser att det ger and ra möjligheter. Men jag

tror samtidigt att de har synpunkter på att företag tar ut 30–40 procent i vinst.

På frågan om vilka företag som gör sådana överskott hänvisar Sineva Ribeiro till uppgif-ter i Dagens Nyheter.n

”Vinsterna kommeratt bli en valfråga”

Vårdförbundetn Medlemmarna är bland annat sjuksköters kor och barnmorskor.OO Medlemmar: 112 000OO Varav i privata

företag: 10%

FLER RÖSTER OM VÄLFÄRDSVINSTERNA

FOT

O: H

EN

RIK

MO

NT

GO

ME

RY

/ S

CA

NP

IX

FOT

O: G

UN

NA

R S

EIJ

BO

LD

Page 2: Ds nr 32 välfärdsfacken om non profit

nummer 32 2012 dagenssamhalle.se20 DAGENS SAMHÄLLE

EVA NORDMARK ORDFÖRANDE TCO

”Vinsten kan vara hur stor som helst”

Att riskkapitalbolag köper upp skolor är ”ytterst problematiskt”, enligt Metta Fjelkner på Lärarnas Riksförbund. Men de två lärarfacken har inga problem med att företag gör vinster på skolan.

L ärarnas Riksförbund tog ställning för friskolereformen i början av 1990-talet, och ordföranden Metta Fjelkner står

fortfarande bakom idén. Men hon anser att den under åren har förvanskats genom illa genomtänkta beslut.

– Vällovliga reformer har förstörts eller gru-sats, säger hon.

Kritiken handlar inte minst om det un-dantag från krav på behörighet hos lärarna, som de nystartade friskolorna beviljades på 1990-talet. Resultatet, menar hon, blev att friskolereformen inte ledde till höjda lärar-löner och ökat sug på arbetsmarknaden, som förbundet hoppades på.

– Vi hoppades också att privata skolor skul-le startas med olika pedagogiska profiler och egna idéer, men utvecklingen har lett till att det i stället har blivit en storskalig verksam-het, säger Metta Fjelkner, som trots sin kritik

inte har övergett hoppet om att lärarnas löner ska stiga tack vare konkurrens och vinster.

Hon avvisar alla idéer om vinstförbud.– Däremot har jag flera gånger tagit upp

frågan om riskkapitalbolagen, som har bör-jat köpa upp skolor och har en horisont på några få års ägande. Det upplever vi som yt-terst problematiskt. Och vinsten vid försälj-ning gynnar ägarbolaget, men det har ännu inte gynnat lärare eller elever, det syns inte i löner eller i storleken på klasserna. Där ser vi ett problem.

INTE HELLER EVA-LIS SIRÉN, ordförande i Lärar-förbundet med mer än dubbelt så många med-lemmar som Lärarnas Riksförbund, anser att ett vinstförbud verkar troligt.

– Om det tas ut stora vinster ur fristående skolor är jag övertygad om att det retar föräld-rar, elever och lärare. Samtidigt ser vi vilka stora behov som finns i skolan och jag är över-tygad om att det är en utbredd uppfattning att varje krona som är tänkt för skolan, ska gå till högre kvalitet i utbildningen. Pengarna ska tillbaka till eleverna, helt enkelt.

Den modell för uppföljning som Eva-Lis Si-

rén förespråkar är att Skolinspektionen får mandat att syna varje skolföretags ekonomi.

– Den ska kunna granska hur kvalitetens i skolans resultat balanserar mot vinsten, sä-ger hon, dock utan att närmare precisera en gräns för vad som skulle vara en rimlig vinst-nivå för företagen.

En granskning som Dagens Samhälle gjor-de förra hösten, visade att den genomsnittliga vinstmarginalen för friskolor ligger på 4 pro-cent, och att de stora skolkoncernerna ligger något högre, på 6 procent. n

Lärarförbundetn Ingår i TCO. Medlemmarna jobbar i gymna-sie-, grund- och förskola.OO Antal medlemmar: 230 000OO Varav privat anställda: 11%

Lärarnas Riksförbund n Ingår i Saco. Medlemmarna jobbar främst på gymnasiet och på högstadiet.OO Antal medlemmar: 85 000OO Varav privat anställda: 13%

” Mångfald är bra”

Vision n Medlemmarna är chefer och ad-ministratörer i välfärdssektorn.OO Antal medlemmar: 165 000OO Kommun/landsting 74%OO Privata företag: 21%OO Kyrka: 5%

Vinster bör användas till inves-teringar i kvalitet, kompetens och bättre villkor för personalen, säger Visions ordförande.

När TCO-förbundet SKTF – ur-sprungligen Svenska kommu-naltjänstemannaförbundet

– förra året bytte namn till Vision, var det bland annat för att markera att många medlemmar i dag jobbar i privata företag.

Drygt var femte medlem återfinns utanför offentlig sektor.

– Vår syn är att är det är bra med en mångfald av aktörer. Det skapar möjligheter för våra medlemmar att byta arbetsgivare, och på så sätt få upp sin lön, säger Visions förbunds-ordförande Annika Strandhäll, som betraktar vinster i välfärdssektorn som något positivt.

Men hon gör samma tillägg som övriga ordföranden i TCO-förbun-den: Förutsättning måste vara att vinsterna används till investering-ar i kvalitet, kompetens och villkor för personal.

– Vi har tittat på kvalitetscertifie-ringssystem, ett slags uppföljnings-barometer, om det kan vara något som vi kan lyfta fram som ett sätt att förbättra kvaliteten, säger Anni-ka Strandhäll.

Däremot har hon ingen bestämd uppfattning om vad som är en lämp-lig nivå för välfärdsföretagens vinst-uttag. n

TCO-ordföranden Eva Nord-mark vill inte se vinstförbud. Hon tycker att hennes eget förbunds formuleringar om vinstbegränsning inte ska läsas för bokstavligt.

F örra årets TCO-kongress ställde sig bakom en rapport som innehöll en formulering

om att vinst i välfärden ska återin-vesteras i verksamheten. Formu-leringen kan inte tolkas på annat sätt än att TCO anser att ägarna i välfärdsbranscherna ska låta bli att stoppa vinst i egen ficka, och bara satsa på sina företag.

Ett mildare sätt att kräva vinst-förbud?

Absolut inte, säger TCO-ordfö-randen Eva Nordmark, som ef-terlyser att företagen tar aktiv del i en diskussion om hur verksam-het ska utvecklas. Från samhället anser hon att det behövs styrme-kanismer för att nå balans mellan vinst och kvalitet.

Så hur stor är en rimlig vinstmar-ginal i ett välfärdsföretag?

– Det kan jag inte säga. Men om personalen har goda förutsättning-ar att utöva sin profession, om de får kompetensutveckling och vi kanske till och med har innovati-va arbetsplatser som verkligen lig-ger på topp, ja, då kan vinsten vara hur stor som helst.

Eva Nordmark vänder sig emot kategoriskt motstånd mot vinstdri-vande företag i välfärdssektorn.

– Diskussionen är lite osmaklig. Väldigt många har valt vinstdri-vande aktörer för sin barnomsorg eller äldreomsorg, så det finns en legitimitet i deras verksamhet. n

ANNIKA STRANDHÄLL ORDFÖRANDE VISION

”Friskolereformen – en besvikelse”

METTA FJELKNER LÄRARNAS RIKSFÖRBUND EVA-LIS SIRÉN LÄRARFÖRBUNDET

TCO n Paraplyorganisation för flera tjänstemannafack. OO Antal medlemmar: 1 200 000OO Varav privat anställda: ca 50%

FOT

O: F

RE

DR

IK P

ER

SS

ON

/ S

CA

NP

IX

FOT

O: S

ÖR

EN

AN

DE

RS

SO

N /

SC

AN

PIX

FOT

O: P

ET

TE

R K

OU

BE

K