egen trädvårdshandbok layout - slu.se · 2016-03-22 · med den allmänt erkända boken an...

TRÄDVÅRDSHANDBOK- beskärning och trädvårdsåtgärder på etablerade träd

Johan ÖstbergInstitutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Dani MladoniczkyTrädliv ABStockholm

Sveriges lantbruksuniversitetFakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap

Rapport 2016:3ISBN 978-91-576-8923-8Alnarp 2016

LANDSKAPSARKITEKTUR

TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP

Rappor tser ie

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning,LTV-fakulteten, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) AlnarpBox 66230 53 Alnarp

© 2016 författarna och illustratören

ISBN-nr: 978-91-576-9379-2

Detta material får fritt citeras med angivande av källa. Bildmaterialet får användas med angivandeav källa och illustratör.

Omslagsbild: Dani MladoniczkyIllustrationer: Dani Mladoniczky, Trädliv AB, StockholmLayout: Katharina Henriksson/Johan Nilsson

3

TRÄDVÅRDSHANDBOK

FÖRORD

Genom rä beskärning kan trädens karaktär bevaras

eller utvecklas e er önskade mål. Rä u örd

beskärning kan även påverka trädens riskklassning,

dess form och i förlängningen trädens kondi on.

Felak g beskärning kan på samma sä förstöra

trädens karaktär, skapa riskträd och i förlängningen

även reducera trädens livslängd. Av dessa anledningar

är beskärning är något som samtliga studenter som

examineras från SLU Alnarp bör behärska.

Målet med denna handbok är a ge en grund-

läggande förståelse för beskärning av träd. Målet

är även a visa på hur synen på beskärning har

ändrats och ingående beskriva de vanligaste

beskärningsmetoderna som fi nns beskrivna i den

nyutkomna SIS-standarden för Trädvård (SIS 2014).

Denna handbok har bekostats av Ins tu onen för

landskapsarkitektur, planering och förvaltning,

LTV fakulteten, SLU Alnarp. Handboken är del av

intui onens riktade medel för så kallad Best Prac ce.

Handboken riktar sig främst ll studenter vid SLU

Alnarp (landskapsarkitekter, landskapsingenjörer,

hortonomer och trädgårdsingenjörer), men även

andra personer som på olika sä kommer i kontakt

med beskärning eller andra åtgärder på träd.

Alnarp 2016-01-14

Johan Östberg och Dani Mladoniczky

4

TRÄDVÅRDSHANDBOK

INNEHÅLL

FÖRORD 3INNEHÅLL 41 MATERIAL & METOD 51.1 AVGRÄNSNINGAR 51.2 DISPOSITION 5

2 INLEDNING 52.1 SYFTEN MED BESKÄRNING 62.2 ATT TÄNKA PÅ INNAN BESKÄRNINGEN UTFÖRS 6

3 TRÄD OCH BESKÄRNING 83.1 TRÄDS REAKTION PÅ BESKÄRNING 83.2 BESKÄRNINGSMÄNGD 83.3 TIDPUNKT 93.4 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER OCH BESKÄRNINGSINTERVALL 103.5 DÖDA GRENAR 103.6 LAGSTIFTNING 103.6.1 Det Generella Biotopskyddet 113.6.2 Kulturmiljölagen 13

4 OLIKA TYPER AV ÅTGÄRDER 154.1 AVLASTNINGSBESKÄRNING 154.2 FLERSTEGSBESKÄRNING 164.3 FNASNING 174.4 FORMTRÄDSBESKÄRNING 174.5 GRENBROTTSSNITT 174.6 HAMLING 184.7 KNUTHAMLING 194.8 KRONGLESNING 204.9 KRONHÖJNING 214.10 KRONREDUKTION 214.11 KRONRENOVERING 234.12 KRONRETIRERINGSBESKÄRNING 234.13 KRONSTABILISERING 234.14 STATISK KRONSTABILISERING 254.15 SÄKERHETSBESKÄRNING 254.16 UNDERHÅLLSBESKÄRNING 264.17 UPPBYGGNADSBESKÄRNING 264.18 UPPSTAMNING 274.19 UTRYMMESBESKÄRNING 274.20 ÅTERHAMLING 28

REFERENSER 29

BILAGA 1 30BILAGA 2 33

5

TRÄDVÅRDSHANDBOK - Material & metod

1 MATERIAL & METOD Utgångspunkten för handboken har varit den

Svenska Standarden 990000 Trädvård – Termer

och defi ni oner (Svensk Standard 2014) där e

stort antal termer berör just beskärning och andra

trädvårdande insatser. Svensk Standard (2014)

innehåller emeller d endast defi ni oner av

termerna utan någon beskrivning av hur insatserna

ska genomföras, vilka för- och nackdelar de har samt

när de olika insatserna ska användas. För a kunna

beskriva dessa delar har gällande interna onella

standarder och fackböcker använts, exempelvis:

American Standard A300:2008 Pruning (ANSI 2008),

An Illustrated Guide to Pruning (Gilman 2013) och

Bri sh Standard (BS 2014).

Målsä ningen har varit a , genom a utgå ifrån den

svenska terminologistandarden och sedan applicera

amerikanska och bri ska standarder, llsammans

med den allmänt erkända boken An Illustrated Guide

to Pruning (Gilman 2013), ge en nyanserad bild av de

senaste rönen av beskärning och trädvård.

1.1 AVGRÄNSNINGAR

Handboken berör främst åtgärder i trädets krona och

de åtgärder som genomförs med skärande redskap

(exempelvis handsåg, motorsåg och sekatör).

Övriga åtgärder, exempelvis: Etablering av träd,

rotbeskärning, artval, plantering och beva ning

berörs inte i handboken.

1.2 DISPOSITION

Handboken inleds med en genomgång av vad

beskärning är och hur synen på denna har förändrats

genom åren. Sedan fi nns e kapitel kring lags ning

innan de olika åtgärderna beskrivs. Sist i handboken

fi nns bilaga 1, som är en sammanställning över

vanliga mål med beskärning, de åtgärder som

rekommenderas samt vilka vanliga fel som kan

inträff a och hur o a insatsen bör göras och bilaga

2 som innehåller exempel på vad som bör ingå i en

beskärningsspecifi ka on/beställning av åtgärd.

2 INLEDNINGSynen på beskärning är något som hela den

förändras. Under lång d var stora delar av träden

i vårt kulturlandskap beskurna för a få djurfoder,

bränsle eller material ll exempelvis korg llverkning

(så kallad hamling eller klappning). Träd har även

varit en vik g symbol där exempelvis alléer skulle

visa på makt och rikedom. Under 1960-1970-talet

var det mycket vanligt a träden beskars mycket hårt

och a så kallade trädkirurger tog bort rötangripen

ved och ersa e denna med bland annat betong eller

andra konstgjorda material (Figur 1). I dagsläget är

de a något som i princip helt har upphört inom

modern trädvård då ny forskning visat a de a är

skadligt för träden.

I dag används istället fl era olika beskärningsmetoder

beroende på sy et med beskärningen. Det kan i vissa

fall röra sig om beskärning för a få en genomgående

stam och där inga tjockare grenar skärs av, medan

det i andra sammanhang handlar om a göra rela vt

Figur 1 Träd som fyllts med betong, vilket var vanligt på 60- och 70-talet.

6

TRÄDVÅRDSHANDBOK - Inledning

stora beskärningssni för a på så sä öka trädens

biologiska värden (så kallad veteranisering).

Det fi nns även stora skillnader i synen på dpunkt,

mängd och frekvens för beskärning. Under lång

d har den så kallade JAS-beskärningen varit

dominerande i Sverige. JAS står för månaderna

juli, augus och september då all beskärning

skulle genomföras. Många gånger används de a

for arande som en riktlinje, men sam digt har

denna rela vt kategoriska syn luckrats upp. Man

anser nu a beskärning kan genomföras under stora

delar av året och a det snarare gäller a undvika a

beskära då det är extremt kallt eller träden av olika

anledningar riskerar a komma ll skada.

Synen på trädens olika värden är även det något

som har förändrats mycket. Idag är synen på trädens

värden komplex där samma träd kan ha höga

biologiska, kulturhistoriska och sociala värden, vilka

inte all d är lä a a llvarata då åtgärder behöver

genomföras.

2.1 SYFTEN MED BESKÄRNING

Med beskärning menas a avlägsna växtdel med

skärande verktyg i e medvetet sy e (SIS 2014). I

defi ni onen av beskärning är det därför vik gt a

ha e medvetet sy e, vilket kan vara allt ifrån a

säkerställa trädets strukturella stabilitet, bibehålla

trädets form eller a helt förändra trädets utseende

(beroende på vilket slutmål som e ersträvas). Det

är även vik gt a vara medveten om a beskärning

inte all d är nödvändig. Många gånger kan träden

utvecklas väl utan beskärning.

Några vanliga sy en med beskärning är:

• Främja funk on - Bibehålla eller gynna funk on

hos trädet eller andra delar av anläggningen – t.ex.

siktlinjer, form, belysning eller framkomlighet.

• Hantera risker - Förebygga eller reducera

risk för skador på omgivningen eller på

trädet (för defi ni on av risk – se nedan)

• God ekonomi - Undvika fram da problem och

behov av skadliga ingrepp eller akuta åtgärder.

Insatsen kan även öka trädets livslängd och

minska kostnader för underhåll och ersä ning.

Risk - SIS (2014) defi nieras risk som osäkerhetens

eff ekt på mål. Med risk avses alltså en sammanväg-

ning av sannolikheten för a en viss händelse

inträff ar och konsekvensen av a denna händelse

inträff ar. Sannolikheten a något inträff ar beror

bland annat på trädets status och omgivande

faktorer ( ll exempel vind). Konsekvenserna av en

händelse ( ll exempel a en gren faller) kan bli större

om det fi nns byggnader eller personer i närheten av

trädet. Risken blir följaktligen mindre om trädet står

i en del av e område som sällan eller aldrig besöks.

Konsekvenserna blir även olika beroende på om det

är smågrenar eller hela stammar som faller (Fria eller

Fälla 2014).

2.2 ATT TÄNKA PÅ INNAN BESKÄRNINGEN UTFÖRS

Som nämndes ovan är det av stor vikt a det fi nns

e tydligt sy e med insatsen, och om de a saknas

bör åtgärder därför inte genomföras. Det är även

vik gt a sy et är tydligt beskrivet så a beställare

och u örare är överens om mål och lämpliga

åtgärder för a nå uppnå dessa. E vik gt redskap

i kommunika onen mellan beställare och u örare

är SIS-standarden 990000 Trädvård – Termer och

defi ni oner (SIS 2014). Andra vik ga frågor som bör

behandlas innan beskärningsinsatsen inleds är:

• Dokumenta on – För a säkerställa a parterna

har samma syn på insatsen är det vik gt a det

fi nns tydlig dokumenta on kring vilka åtgärder

som ska genomföras, när dessa ska genomföras,

7

TRÄDVÅRDSHANDBOK - Inledning

samt vem som är ansvarig för olika moment

som är förknippade med insatsen, exempelvis

ansökan om llstånd, städning, e erkontroll

och så vidare. I beställningen ska det även

tydligt framgå om SIS-standarden 990000 Trädvård – Termer och defi ni oner (SIS 2014)

ska gälla, samt om det fi nns några volym- eller

andra må enheter som gäller för arbetet,

exempelvis om max 20 % av bladvolymen

får tas bort eller om det fi nns någon

maximal diameter för grenar som avlägsnas.

Det är vidare av stor vikt a det fi nns bra

kartmaterial och a träden som ska åtgärdas

fi nns markerade på dessa kartor. De a kan

vara av stor juridiskt vikt om fel träd beskärs.

Vidare bör beställare och u örare vara överens

om hur u örda åtgärder dokumenteras och

avrapporteras så eventuell trädvårdsplan

eller annan dokumenta on rörande berörda

träd hålls uppdaterad (i Bilaga 2 fi nns en

lista med exempel på vad som bör ingå i en

beskärningsspecifi ka on/beställning av åtgärd).

• Arborist – Enligt SIS (2014) är en arborist

en ”yrkesperson med utbildning och/eller cer fi ering i trädvård och vars kunskap är dokumenterad”. Det är vik gt a vara medveten

om a denna defi ni on kan stämma överens

med e stort antal personer som arbetar

med trädvård. Om speciell kompetens krävs,

exempelvis vid beskärning, kan det vara

aktuellt a kräva a personen har någon typ

av cer fi ering och därmed motsvarar SIS (2014)

defi ni on av en cer fi erad arborist, arborist som är cer fi erad enligt för branschen interna onellt vedertaget system. De två vanligaste cer -

fi eringssystemen som används i Sverige är ISA Cer fi ed Arborist och European Tree Worker.

• Kompetenta beställare – En av de vik gaste

faktorerna för en lyckad beskärningsinsats

är a beställaren har den kompetens som

krävs för a u orma, följa och utvärdera

beskärningsinsatserna. Genom hög kompetens

hos beställaren kan beställningen u ormas så a

endast personal med rä kvalifi ka oner godkänns

för genomförandet, sam digt fi nns det även

möjligheter för beställaren a följa och utvärdera

insatserna för a på så sä öka sannolikheten

för a jobbet blir u ört enligt god praxis.

Kvalitetskontroll och annan uppföljning bör ske

så snart som möjligt e er u örda åtgärder då

det annars fi nns risk för a andra aktörer u ör

arbeten som påverkar eller skadar träden varvid

ansvarsfrågan kan bli svårutredd.

8

TRÄDVÅRDSHANDBOK - Träd och beskärning

3 TRÄD OCH BESKÄRNINGTräds utveckling styrs både av faktorer kopplade

ll trädindividens gene ska egenskaper och

växtplatsens förutsä ningar och begränsningar. Då

antalet variabler är otroligt stort är relevansen hos

generella råd begränsad, vilket gör det vik gt a

skaff a sig en bra förståelse för det specifi ka trädets

förutsä ningar inför alla typer av ingrepp.

Träd kan reagera mycket olika på beskärning

beroende på en rad faktorer, exempelvis dpunkt

på året, vitalitet, art, energiförlust, ljusexponering,

sni ens placering, mängden bor agen lövmassa

och sni ens storlek – både deras individuella och

sammanlagda yta. Förutom de rent fysikaliska

faktorerna bör man även ta hänsyn ll sy et med

beskärningsinsatsen, kompetens hos u örare

och beställare, samt dokumenta on av arbetet.

Nedan fi nns en beskrivning av några av faktorerna:

Beskärningsmängd, dpunkt, typ av beskärning,

beskärningsintervall, och ll sist e kortare stycke

om lags ning.

3.1 TRÄDS REAKTION PÅ BESKÄRNING

Beskärning av e träds levande grenar medför all d

en reak on. Även om träden reagerar olika mycket

och på olika sä , gäller följande punkter generellt:

• Processer för övervallning och inkapsling påbörjas under trädets växperiod samt förbrukar en del av trädets energi.

• Tiden för övervallning ökar betydligt med en

ökning av beskärningssni ets storlek.

• Sko bildning nära beskärningspunkten påverkas

av: vitalitet, ljusexponering, gene sk benägenhet

för epikorm llväxt, barkens tjocklek, sni ets

placering, kvarvarande grens storlek, m.m.

• Exponering av ved medför en risk för rötangrepp (svampsporer och bakterier kan betraktas som ständigt närvarande). För stora sni fi nns en påtaglig risk för rötangrepp medan

3.2 BESKÄRNINGSMÄNGD

Beskärning och förlorad bladmassa orsakar all d

stress och energiförlust för trädet. Trots de a är

beskärning en vik g del av trädförvaltning. En

förutsä ning för a minska trädets stress och

energiförlust är förmågan a kunna bedöma hur

mycket av trädet som behöver beskäras för a

uppnå specifi ka mål. Beskärningsmängden beror

på trädets art, vitalitet och form, men en tumregel

som beskrivs i Gilman (2012) är a maximalt ta bort

ca 20 % bladvolym per llfälle hos unga och vitala

träd, och max 10 % hos äldre och mindre vitala

träd. Beskärningssni ens storlek bör som regel inte

vara större än 10 cm i diameter, eller större än 1/3

av kvarvarande grens/stams diameter – tar man

bort fl era grenar vid samma nivå kan man istället

summera sni ens diameter. I ANSI (2008) anges a

inte mer än 25 % av bladmassan ska tas bort under

e och samma år utan en bra anledning.

det vid mindre sni , i vitala par er, sällan hinner utvecklas någon betydande röta innan övervallningsprocessen fullbordats. Artens gene ska förmåga a kapsla in skador är också av stor betydelse för skadans utbredning och långsik ga eff ekt.

• A exponera trädets ved har all d en u orkande eff ekt, i synnerhet när den sammanlagda sni ytan är stor. En avdunstning sker när ak v ved exponeras för lu . Års d, lu fuk ghet, temperatur och trädets ak vitetsnivå påverkar också avdunstningen. Vid mindre beskärningsingrepp på vitala träd har de a knappast någon betydelse, men hos känsliga arter och stressade individer kan de a försämra kondi onen och försämra närliggande krondelars llväxt. När sni en blir för stora, kan det resultera i vävnadsskador rela vt långt ifrån, främst nedanför, beskärningssni et – i synnerhet förekommer de a hos trädarter som inte är lika bra på a begränsa rötskador, såsom t.ex. lönn.

9


3.3 TIDPUNKT

I inledningen nämnde vi kort a synen på vilken

dpunkt som är bäst för beskärning har ändrats från

a rela vt strikt begränsa beskärningen ll så kallad

JAS-beskärning (juli, augus och september månad)

ll a bli mer fl exibel. Frågan om dpunkten för olika

beskärningsåtgärder är emeller d något som hela

den dyker upp, sam digt är det mycket svårt a

ge något defi ni vt besked kring vilken period som

egentligen är bäst. De a beror på a det ll stor

del beror på exempelvis sy e med beskärningen,

trädart, ståndortsförhållanden, trädens vitalitet

och övriga kondi on, temperatur, storlek på

beskärningssni en och den totala kronvolymen

som påverkas av beskärningen. Det går emeller d

a säga a dpunkten på året är av liten betydelse

så länge sni en är små och den totala kronvolymen

som avlägsnas är liten (högst 10 % för vuxna träd

eller 20 % för unga träd) (Gillman 2014).

Döende och döda grenar kan beskäras när som helst

på året utan nega v eff ekt på trädet. Trädarbete

bör dock all d undvikas under knoppsprickning

och dig bladutveckling då trädens bark lä

kan skadas på grund av savs gning och snabb

vävnads llväxt. Trädarbete bör även undvikas under

häckningsperioder då insatserna kan störa djurlivet,

vilket är förbjudet enligt lag. Om osäkerhet fi nns bör

länsstyrelsen all d kontaktas.

Om det fi nns risk för u orkning kan det vara bra

a genomföra beskärning under sensommaren

när bladen är utvecklade. De a minimerar eff ekter

av u orkning och låter trädet snabbt reagera på

skadorna. Även övervallning av beskärningsskador

påbörjas under återstoden av växtperioden.

Normala varia oner i väderförhållanden och

trädlevande organismers ak vitet kan kortsik g ha

stor inverkan på trädets kondi on vid e enstaka

llfälle. Vissa trädarter kan få stora savfl öden då

beskärningen sker på vårvintern och försommaren.

Savfl öden är inte skadliga för träden men det kan

påverka trädens este ska utseende (Gilman 2014

och ANSI 2008). Om man så önskar så går det a

undvika savfl öde genom beskärning under perioden

då bladen är fullt utvecklade och före invintringen,

alltså under hösten. De a gäller exempelvis arterna

lönn, björk, avenbok och valnöt.

Då bra forskning saknas kring dsperioden för

beskärning kan det vara bra a använda sig av

försik ghetsprincipen om större åtgärder ska göras.

Denna försik ghetsprincip går ut på a trädet bör

vara i god kondi on och a åtgärden genomförs när

trädet är ak vt och a våren helt undviks på grund

av savs gningen (som kan påverka uppkomsten av

skador på barken). Våren är även häckningsperiod

för fåglar, vilket y erligare mo verar a undvika

beskärning under denna d.

Gilman (2012) ger följande rekommenda oner

gällande beskärningsmängden:

• Beskär inte mer än nödvändigt för a uppnå

målet med beskärningsinsatsen.

• Om man är osäker på beskärningsmängden bör

beskärningen fördelas över fl era år.

• Anpassa volymen av bladmassa och maximal

storlek på sni e er trädets livskra och

utseende.

• Ta hänsyn ll trädets nuvarande och tänkta

funk on.

• Tänk långsik gt – träd är långlivade organismer

som reagerar långsamt och eventuella

förändringar är svåra a upptäcka utan löpande

kontroll och uppföljning.

• Anpassa åtgärder ll struktur avseende

exempelvis:

» Vindexponering

» Tyngdpunkt

» Grenarkitektur

» Växtsä m.m

10


3.4 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER OCH BESKÄRNINGSINTERVALL

Den vik gaste åtgärden för a undvika a behöva

u öra större ingrepp är a återkommande u öra

mindre ingrepp under den första den e er

trädets etablering. För a framgångsrikt u öra

uppbyggnadsbeskärning och andra åtgärder är det

vik gt a det fi nns u alade och dokumenterade

riktlinjer för hur träden är tänkta a fungera, ll

exempel avseende krav på framkomlighet, löpande

skötsel och utseende. Nedan följer några punkter

som kan vara vik ga a överväga:

• Bestäm stamhöjd och fri höjd digt – upprä a

och llämpa policy (se trädvårdsplan).

• Beskär stamsko regelbundet och innan de

hunnit bli fl eråriga.

• Uppbyggnadsbeskärning med 1-3 års intervall

lls stamhöjd uppnås – ev. fl erstegsbeskärning.

• Skapa avstånd i höjd-och sidled mellan

permanenta huvudgrenar och främja utveckling

av genomgående stam.

• Beskärning har o a en dsbegränsad eff ekt.

Planera för underhåll/nästa insats och

kommunicera de a tydligt ll u örare, helst

skri ligen. Annars fi nns risk a u öraren

resonerar: ”lika bra a ta bort lite mer så

3.5 DÖDA GRENAR

A beskära döda grenar skiljer sig mot a

beskära levande grenar då trädets reak on vid

beskärningspunkten redan ägt rum. Det är därför

vik gt a tänka på följande:

• Trädet reagerade när grenen dog och de a kan

inte upprepas, men övervallningsprocessen

fortsä er.

• Övervallningen kan underlä as om fysiska hinder

för de a avlägsnas, t.ex. grenstumpar.

• Eff ekten på rötutveckling är osäker – vissa studier

har visat på större områden av missfärgad ved i

stammar där stumpar tagits bort jämfört med de

där stumpar lämnats kvar.

• A ta bort en stor död stump innebär normalt

inte a man hjälper trädet, om delen inte skaver

eller är i vägen för llväxt, men kan mo veras

av este ska skäl. Resultatet kan bli a röta

snabbare eller lä are tar sig in i den stam eller

gren där stumpen sa .

• Varje gång man sågar nära stammen riskerar

man a skada stamvävnad och störa den

övervallningsprocess som påbörjats.

• Prioritera risk

3.6 LAGSTIFTNING

Som beställare av beskärnings- och trädvårdsuppdrag

är det o ast beställarens ansvar a kontrollera om

träden har någon typ av skydd eller om åtgärden på

olika sä kan påverkas av olika lags ningar. De a

kan exempelvis vara artskyddsförordningen 4§ som

skyddar bo- och viloplatser för djurliv, vilket innebär

a om exempelvis fl addermöss förekommer i trädet

någon gång under året så fi nns det e lagligt skydd

som hindrar åtgärder som kan förstöra denna bo-

eller viloplats.

Om sy et med åtgärden är a minska llväxt eller

storlek på kronpar er får beskärningen störst eff ekt

om den görs i början på växtperioden (när bladen

utvecklats). Om målet istället är a maximera llväxt

och sko bildning bör beskärningen göras under

viloperioden (ANSI 2008). Stressade träd eller träd

med dålig vitalitet bör all d behandlas varsamt

och hänsyn måste tas ll den energiförlust som

beskärning innebär i form av förlorad bladmassa

och ved, samt övervallningsprocesser. Beskärning

av levande grenar på sådana träd bör endast göras

under växtperioden i god d innan invintring sker.

Om beskärning av levande grenar görs strax före

invintring kan trädet hinna reagera med sko bildning

där de nya sko en inte hinner avmogna och då kan

beställaren blir nöjd/ser a vi varit här” vilket

kan få ll följd a sy et med åtgärderna inte nås.

• Anpassa åtgärder e er llväx akt och största

acceptabla sni yta/förlust av bladvolym.

11


Andra skydd/lagar som kan vara aktuella enligt

Östberg (2015) är:

• Artskydd och fridlysning

• Biotopskydd

• Byggnadsminne

• Kyrkligt kulturminne

• Natura 2000

• Naturminne

• Naturreservat och kulturreservat

• Områdesbestämmelser och marklov

• Riksintressen

• Samråd om väsentlig ändring av naturmiljön

• Strandskydd

E bra sä a få informa on kring vilka träd som kan

vara skyddade är a ha en löpande kontakt med den

lokala länsstyrelsen som är den myndighet som har

mest kunskap om gällande lags ning. Det kan även

vara bra a kontakta kommunen för informa on om

ex. Plan och Bygglagen (PBL) och detaljplaner.

Det fi nns särskilt två lagar som många gånger är

aktuella a ta hänsyn ll då man som förvaltare

arbetar med trädfrågor. Dessa är det generella

biotopskyddet, vilket o a kallas för alléskyddet,

och kulturmiljölagen, som o a gäller för träd på

kyrkogårdar. Dessa två lagar kommer därför beskrivas

övergripande nedan.

3.6.1 DET GENERELLA BIOTOPSKYDDET

Alléer skyddas av det generella biotopskyddet. De a

regleras enligt 5§ i ”Förordningen (1998:1252) om

områdesskydd”. Alla alléer är skyddade så snart de

uppfyller defi ni onen, de behöver alltså inte pekas

ut för a bli skyddade (Figur 2). Defi ni onen av en

allé är:

”Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som digare utgjort en väg eller i e i övrigt öppet landskap. Träden ska ll övervägande del utgöras av vuxna träd.”

Vuxet är enligt Naturvårdsverkets handbok, träd

med en diameter av 20 cm i brösthöjd eller, om det

kommer först, en ålder av 30 år.

Genom nyligen publicerade domar har det

framkommit a skyddet av alléer gäller för alléer som

består av träd som inte planterats (men som avsiktligt

sparats), för träd som planterats som ersä ningsträd

för alléträd i en kompensa onsåtgärd (men ännu inte

hunnit bli llräckligt stora för a räknas som vuxna),

samt även om allén har större glapp exempelvis

genom a en cirkula onsplats separerar träd från

den övriga allén.

E ersom även trädrader i e ”i övrigt öppet landskap”

är skyddade kan därför trädkransar och alléer in ll

och på begravningsplatser och kyrkotomter omfa as

av biotopskydd. Även alléer i samhällen och städer

uppfyller o ast kriteriet a stå längs en väg.

Det generella biotopskyddet gäller dock inte de träd

som står i omedelbar anslutning ll bebyggelse.

För dessa träd får alltså åtgärder genomföras utan

dispens, även om de skulle skada naturmiljön. Det är

däremot vik gt a tänka på a det:

• ...bara gäller de enskilda träd som står i

omedelbar anslutning ll bebyggelse. Övriga

individer i allén har for arande kvar si skydd.

• ...måste vara omedelbar närhet ll bebyggelse.

De a visar nyligen publicerade domar. Hur nära

”omedelbar” är, tolkas olika av olika Länsstyrelser

i väntan på fl er klargörande domslut.

Det generella biotopskyddet gäller inte heller i

områden som har en detaljplan som är skapad

digare än 1994, och det i detaljplanen framkommer

a träden inte är tänkta a sparas.

VAD ÄR FÖRBJUDET?

Enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken:

”Inom e biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön.”

12


Förbudet gäller enligt bestämmelsen åtgärder som

kan komma a skada naturmiljön. Det räcker alltså

a det fi nns en risk för skada för a åtgärden kan

förbjudas. Vad som skadar naturmiljön i en allé

beror på hur omständigheterna ser ut i det enskilda

fallet. Naturmiljön som helhet är skyddad i biotopen,

och det är den eventuella skada som åtgärden kan

orsaka på naturmiljön och livsbe ngelserna för arter

i biotopen som är av betydelse och ska bedömas. Det

betyder a nedtagning av enskilda träd i vissa fall

inte behöver räknas som skada av naturmiljön (men

i andra fall kan göra det), men a kra ig beskärning

(toppkapning) och ledningsdragningar som påverkar

rö erna kan göra det.

Biotopskyddsbestämmelserna hindrar inte a

skötsel och andra åtgärder som gynnar en biotops

(och de arter som fi nns där) långsik ga överlevnad

får u öras.

Figur 2 Allén vid Öveds kloster omfa as av det allmänna biotopskyddet.

Enligt Naturvårdsverkets handbok om biotop-

skyddsområden kan ”E enstaka träd eller grenar som utgör en uppenbar och påtaglig akut risk för skada på människor, djur eller egendom, på egen risk få tas bort utan dispens, om risken för skada är så överhängande a en dispensprövning inte kan inväntas. En dispensansökan bör dock sam digt lämnas in. Det är lämpligt a ta kontakt med länsstyrelsen innan e träd tas ned.”

DISPENS, SÄRSKILDA SKÄL OCH

KOMPENSATIONSÅTGÄRDER

En förutsä ning för a dispens ska medges är a

det fi nns särskilda skäl. Det är bedömningen i det

enskilda fallet mellan skadans betydelse och tyngden

i skälet för a vidta den åtgärd som orsakar skada

som avgör om en dispens kan medges eller inte.

Det betyder a man kan acceptera större skada om

skälet ll a göra skadan är tungt. Dispens får inte

13


heller ges om det fi nns andra lämpliga alterna v som

inte innebär skada på den skyddade biotopen.

Vad e särskilt skäl är fi nns inte reglerat, men t.ex.

a allén ger merjobb eller merkostnader i form av

lövkra ning räknas i stort se aldrig som särskilt skäl.

Tänkbara särskilda skäl kan vara säkerhet, exploatering

av stort allmänt intresse eller annat naturvårds-

eller kulturmiljövårdsintresse. Om länsstyrelsen

har bedömt a biotopskyddsbestämmelserna och

kon nuiteten för trädens biologiska värden har

beaktats i en trädvårdsplan, alterna vt en vård- och

underhållsplan, kan planen utgöra e särskilt skäl för

dispens för åtgärder som kan skada naturmiljön, om

de vidtas i enlighet med planen.

Länsstyrelsen har rä a sä a villkor i samband med

a dispens ges. Exempel på villkor kan vara d för

åtgärd (o ast llåts inte åtgärder under häcknings d),

a högstubbar ska sparas eller återplantering av nya

träd (då även vilken sort och storlek). Även skötsel av

de nyplanterade träden kan villkoras.

Länsstyrelsen har även rä a begära kompensa ons-

åtgärder för det naturvärde som gå förlorat vid

åtgärden. Exempel på kompensa onsåtgärder kan

vara a plantera fl er träd än det ursprungliga antalet

och spara död ved i faunadepåer.

3.6.2 KULTURMILJÖLAGEN

Det är de kulturhistoriska värdena hos de kyrkliga

kulturminnena som skyddas enligt kulturmiljölagen.

Objekten ska vårdas och underhållas så a deras

kulturhistoriska värde inte minskas och deras

utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkotomter

och begravningsplatser llkomna före utgången av år

1939, samt e urval yngre objekt, får inte på något

väsentligt sä ändras utan llstånd av länsstyrelsen.

Träd på kyrkotomter och begravningsplatser kan

ingå i de kulturhistoriska värdena, det vill säga vara

en del av e kyrkligt kulturminne. Träden omfa as

i så fall av vårdplikten och åtgärder som påverkar

dem kan kräva prövning. Det är dock inte självklart

a alla träd i sådana miljöer har betydelse för de

kulturhistoriska värdena. Det fi nns ingen praxis i

frågan. En inledande uppgi är därför a klarlägga

vad som utgör de kulturhistoriska värdena för det

aktuella kulturminnet och vad som talar för och

emot a träden är en del av de a.

Om träden inte har betydelse för det kulturhistoriska

värdet men kan komma i konfl ikt med någon ng som

har kulturhistoriskt värde – ll exempel en stenmur

– kan åtgärder kräva prövning i förhållande ll

stenmurens betydelse för det kulturhistoriska värdet.

VÅRD- OCH UNDERHÅLLSPLAN

Ägare ll kyrkotomter och begravningsplatser

ansvarar för a det fi nns en vård- och underhållsplan

för objekten. Planen ska redovisa hur objekten ska

vårdas och underhållas så a det kulturhistoriska

värdet inte minskas och deras utseende och karaktär

inte förvanskas. Såväl sedvanligt underhåll som

llståndsplik ga åtgärder ska framgå av planen.

En plan för trädvård kan fördjupa kunskapen

om vilka vårdbehov som fi nns och systema sera

underhållet av de träd som ingår i kulturminnet.

Planens historiska analyser samt inventeringar och

nulägesbeskrivningar kan ge stöd för a bedöma

trädens betydelse för det kyrkliga kulturminnet.

Planering för trädvård kan ingå i kulturminnets

vårdplan även om träden inte utgör en del av

kulturvärdet.

Länsstyrelsen ska ges möjlighet a y ra sig över

planen när den revideras (vilket ska ske minst

vart onde år). Myndigheten kan då väcka frågan

om behov av fördjupat underlag om trädens

vård. Möjligheten ll y rande betyder inte a

myndigheten måste y ra sig utan kan ses som e

krav a informera myndigheten. Avsikten är a

underlä a länsstyrelsens llsyn. Eventuellt y rande

över planen utgör inget ställningstagande ll fram da

ansökningar om dispens, llstånd med mera.

14


Däremot kan länsstyrelsen – istället för a pröva

varje enskild åtgärd separat – välja a vid e och

samma llfälle pröva åtgärder som enligt planen ska

fördelas över fl era år.

PRÖVNING

Skyddade kyrkliga kulturminnen får som huvudregel

inte ändras på väsentligt sä utan llstånd från

länsstyrelsen. Vad som räknas som en väsentlig

ändring bestäms inte av åtgärdens omfa ning i

ll exempel d eller resurser utan enbart av hur

det kulturhistoriska värdet hos kyrkotomten eller

begravningsplatsen påverkas. Det bör noteras a det

kan vara llåtet a genomföra åtgärden trots a den

innebär en väsentlig ändring; nu är frågan endast om

det behövs prövning eller inte.

Det krävs all d llstånd för a utvidga kyrkotomten,

exempelvis för a där plantera träd och/eller

för a uppföra murar, portaler eller andra fasta

anordningar. I denna situa on krävs således inte

a ändringen är väsentlig. För a ändra murar,

portaler eller andra fasta anordningar på tomten

gäller dock väsentlighetskriteriet. Sådana ändringar

kan behövas exempelvis för a behålla en allé. När

det gäller begravningsplatser krävs på motsvarande

sä llstånd för a utvidga eller på något annat sä

väsentligt ändra begravningsplatsen eller riva fast

anordning som ll exempel en mur.

Sedvanliga underhållsarbeten och brådskande

repara on får u öras utan llstånd. Hänsyn i

åtgärderna kan visas genom val av material och

metoder som är lämpliga i förhållande ll det

kulturhistoriska värdet. Det kan gälla exempelvis

val av trädslag, omfa ning av gallring och storlek

på ersä ningsträd. Underhållsarbete får inte llföra

nya egenskaper eller funk oner. Det kan tänkas

gälla nyplanteringar som påverkar siktlinjer mot

byggnader och ljusinsläpp vid minneslundar och

andra gravplatser. Brådskande repara on avser

åtgärder som måste u öras omedelbart för a

undvika akut skada.

De a sy ar på skada på den skyddade anläggningen

(som en allé) men kan tänkas gälla även åtgärder för

a minska risker för skada på besökande och de som

arbetar på kyrkotomten eller gravplatsen.

TILLSTÅND

Varken reglernas kriterier eller förarbetena säger

någon ng om förutsä ningarna för a ge llstånd.

Det fi nns heller ingen ng som utesluter a åtgärden

kan bygga på ll exempel ekonomiska, miljömässiga

eller sociala skäl. Frågan är endast vilken tyngd

omständigheterna kan ge åt olika intressen. Däremot

kan dessa intressen inte anföras som argument för

avslag av en ansökan. E avslag kan bara mo veras

med en oacceptabel påverkan på det kulturhistoriska

värdet.

Prövningen är en avvägning mellan behovet av

åtgärden och dess påverkan på det kulturhistoriska

värdet. Det skulle kunna tolkas som a e stort

behov kan leda ll a en större påverkan godtas. Det

bör dock – med tanke på skyddets sy e – fi nnas en

gräns för vilken påverkan som kan accepteras. Med

stöd av reglerna om underhåll kan man säga a

metoder och materialval är prioriterade parametrar.

Länsstyrelsen får ställa skäliga villkor om hur

ändringen ska u öras samt vilken dokumenta on av

de kulturhistoriska värdena som behövs. Villkor om

dokumenta on ska ange både vilka slags dokument

som ska tas fram och vad de ska innehålla.

15

TRÄDVÅRDSHANDBOK - Olika typer av åtgärder

avvecklas. Par er där grenarna växer i lager och ger

varandra stöd får inte glesas på e sä som gör a

de kvarvarande grenarna förlorar digare stabilitet

och rörelsebegränsning, vilket direkt ökar risken för

grenbro .

Defi ni on enligt Svensk Standard (2014):

beskärning av hela eller delar av träds krona för a förebygga stam- eller grenbro .

Figur 3 Avlastningsbeskärning.

4 OLIKA TYPER AV ÅTGÄRDER

Nedan följer en genomgång av de termer som fi nns

defi nierade i SIS (2014) och som rör beskärning

eller andra åtgärder av träd. Varje term inleds med

en kort beskrivning, vanliga fel samt defi ni onen

enligt SIS (2014). Där det har funnits behov har även

illustra oner och/eller bilder lagts in.

4.1 AVLASTNINGSBESKÄRNING

Avlastningsbeskärning är en metod vid säkerhets-

beskärning, och en av de beskärningsåtgärder som

är svårast a göra på rä sä – det krävs en god

förståelse för sta sk och dynamisk belastning,

stabilitet och rörelsedämpning, samt för det aktuella

trädets vitalitet och reak on på beskärning. Målet

med avlastningsbeskärning är a med minsta

möjliga förlust av bladmassa uppnå en llräcklig

viktavlastning för a erhålla en godtagbar risknivå.

Den berörda krondelen måste även e er åtgärden

vara livskra ig nog för a kunna fortsä a a

utvecklas, annars kan resultatet istället bli a en ny

riskkälla skapas eller a utseendet påverkas nega vt.

Reduk onssni ska användas och man bör sträva

e er a lämna sko och grenar som kan utvecklas i

ursprunglig riktning. Beskärningen ska koncentreras

ll periferin där det mesta av bladmassan fi nns och

där förgreningen är tätare, vilket underlä ar a göra

fl era mindre ingrepp (Figur 3).

Vanliga fel vid avlastningsbeskärning är a för få och/

eller a för stora grenar tas bort. Andra problem kan

skapas om grenar långt innanför periferin tas bort,

vilket har liten eff ekt på vikten men kan ha en nega v

eff ekt på stabilitet och llväxt. Grenar på dominanta

långsko reduceras ibland för hårt vilket på kort

sikt kan minska vikt och hävstångseff ekt, men med

den resulterar i en onaturlig eller oönskad form där

fl era nya långsko utvecklas med svagare förankring.

Bladmassan som avlägsnas måste stå i propor on

ll vitaliteten så a hela eller delar av grenen inte

16


4.2 FLERSTEGSBESKÄRNING

Flerstegsbeskärning används främst då större grenar

måste avlägsnas från e träd, exempelvis på grund

av nya llgänglighetskrav (se exempelvis Kronhöjning och Utrymmesbeskärning) eller på unga träd där

man vill gynna stam llväxten i samband med

uppstamning.

Genom a ta bort grenarna i fl era steg får trädet

d på sig a växa mellan beskärnings dpunkterna,

vilket gör a förlusten av lövmassa rela vt se blir

mindre än om alla grenar tagits bort in ll stammen

vid samma llfälle. Balansen mellan krona och

stam blir också lä are a upprä hålla jämfört med

om de lägsta grenarna all d beskärs vid stammen.

Flerstegsbeskärning ger också trädet möjlighet a

bibehålla sin stam llväxt sam digt som llväxten

hos de grenar som beskurits avtar, vilket gör a

det slutliga beskärningssni et kommer a utgöra

en mindre andel av stammen jämfört med om hela

grenarna tagits bort direkt (Figur 4).

Denna beskärningsmetod varierar mellan olika

organisa oner, men den är ändå förhållandevis

ovanlig då det är en llfällig åtgärd, vilket gör a det

dels fi nns risk a beskärningar glöms bort och dels

a det ökar behovet av löpande underhåll för unga

träd. Den ekonomiska vinsten med åtgärden syns

först på lång sikt.

Då fl erstegsbeskärning används är det vik gt a

balansen mellan krona och stam bibehålls så a

minst 2/3 av trädet ovanjordiska delar består av

krona och max 1/3 består av stam. Det är även vik gt

a uppföljning sker så a fl erstegsbeskärningen

genomförs inom det önskade dsintervallet.

Flerstegsbeskärningen kan genomföras året runt

men normal hänsyn bör tas ll trädets vitalitet,

grenarnas storlek etc.


beskärning av större gren i fl era steg, där en del av grenen lämnas vid första beskärningen och sedan tas bort vid e senare llfälle

ANM. 1 ll termpost: Sy et kan vara a främja llväxten hos den gren eller stam som grenen i fråga

utgår från.

Figur 4 Flerstegsbeskärning.

17


4.3 FNASNING

Fnasning eller lusning innebär a rotsko och

stamsko /va ensko tas bort, o ast upp ll första

krongrenen. Rot-, stam- och va ensko är vanligt på

vissa trädslag, men fnasning u örs vanligast på lind

(Tilia sp.). Sko llväxten beror o a på a kronan har

höjts så a stam och stambas har få mycket ljus

och/eller a trädet är stressat, men det förekommer

även naturligt på vissa trädarter/sorter (Figur 5).

4.4 FORMTRÄDSBESKÄRNING

Många träd formbeskärs av olika anledningar,

exempelvis genom hamling (se Hamling), knut-

hamling (Se Knuthamling), arkadklippning m.m. Det

gemensamma sy et är emeller d a på olika sä

ändra trädens form eller a bibehålla eller utveckla

denna form. De vik gaste är emeller d a det all d

fi nns e tydligt sy e och mål med beskärningen,

utan de a fi nns det stor risk a träden kommer ll

skada (Figur 6).

Det vanligaste är a formträdsbeskärning sker under

vintern eller vårvintern, men då sni en många

gånger är rela vt små går o ast formträdsbeskärning

a genomföra året runt. Hänsyn bör emeller d tas

ll vitalitet, sni ens storlek, savs gning, extrem kyla

och fåglars häckningsperioder.

Beroende på vilken typ av form som träden har kan

formträdsbeskärning behöva genomföras varje ll

vart femte år. I vissa fall kan det ll och med röra sig

om intervall på runt 7-8 år, men de a gäller o ast

för mycket svagväxande träd då snabbväxande

ll normalväxande träd riskerar a ta skada om

beskärningsintervallen är längre än 5 år.

De vanligaste felen som görs vid formträdsbeskärning

är a träden beskärs för sällan, a grenkragar

avlägsnas eller a hänsyn inte tas ll trädarten.

Många gånger minskar skaderisken betydligt om

Fnasningen genomförs vanligen under sommar-

halvåret, men då beskärningssni en är mycket små

kan åtgärden genomföras året runt. Det är vik gt a

stammen och rö erna inte skadas vid ingreppen.

E bra sä a undvika skador på bark och stam är

a använda sekatör eller eventuellt häcksax om

sko bildningen är riklig och i marknivå. Trimmer

eller motorsåg ska inte användas då det är stor risk

för vävnadsskador.

Om e träd har riklig sko bildning eller om

sko bildningen plötsligt ökar kan de a beror på

stress eller dras skt ändrade ljusförhållanden. Dessa

träd bör därför hållas under uppsikt.

Fnasning genomför o ast varje ll vart tredje år,

om det tar längre d än fem år fi nns det risk a

sko en blivit så pass tjocka a trädet tar skada om

de avlägsnas sam digt. Ibland u örs fnasning fl era

gånger per år.


avlägsnande av basalsko och/eller stamsko Synonym: lusning

Figur 5 Fnasning.

18


Figur 6 Formträdsbeskärning på Östra kyrkogården i Malmö.

beskärningen genomförs med handverktyg,

men om de a inte är möjligt bör noggranna

instruk oner ges så a personerna som genomför

åtgärden inte sågar av för tjocka grenar eller sågar

för nära stam/grenkrage.


återkommande beskärning i sy e a skapa eller

4.5 GRENBROTTSSNITT

Grenbro ssni kallas en teknik för a forma

slutsni et så a resultatet e erliknar en naturligt

avbruten gren eller stam. E grenbro sni

resulterar i en betydligt större och varierad barklös

yta där insekter och svampar lä are kan leva jämfört

med konven onella beskärningssni (Figur 7). Man

skapar dessutom ved under nedbrytning (död ved)

genom a använda denna metod. Tekniken används

o a vid Kronre reringsbeskärning.

Om man vill undvika e stort sni nära en

huvudstam kan e alterna v ll a såga bort en

större skadad gren vara a lämna en längre stump

som beskärs på de a sä – de a kan göras både

av este ska skäl och för a fördröja eller minska

risken för omfa ande röta. Åtgärden används o a

för a gynna naturvärden, vanligen på träd som

står i naturlika miljöer där man e ersträvar ved i

olika nedbrytningsstadier. Det är ll exempel vanligt

a man använder tekniken när man arbetar med

veteranisering, när man skapar trädruiner (döda träd

där både stam och eventuellt även grenar lämnas

stående) eller lämnar högstubbar.

Grenbro ssni med motorsåg kan vara e riskfyllt

arbete. Man ska därför all d överväga alterna va

metoder när man vill skapa många eller stora sådana

sni , t.ex. draganordningar för a kontrollerat

bryta av grenar eller sågning från arbetspla orm.

19


Vid användning av motorsåg för grenbro ssni

bör personalen vara särskilt utbildad i dessa

arbetsmetoder och använda klyvkedjor – helst bör

separata motorsågar användas (Lonsdale, 2013).


beskärningsteknik som används för a resultatet ska se ut som naturligt grenbro

Figur 7 Grenbro sni

4.6 HAMLING

Hamling är en typ av formträdsbeskärning som

tradi onellt gick ut på a få djurfoder eller bränsle

från träden. Hamlingen skedde då under sommaren

eller sensommaren, innan träden påbörjat sin

invintring. Numera sker hamling främst under

vintern eller vårvintern, men hamlingen kan även ske

under sommaren, sensommaren och hösten. Hänsyn

bör emeller d tas ll grenarnas storlek, savs gning,

extrem kyla och fåglars häckningsperioder. Hänsyn

bör även tas ll trädets vitalitet.

Vid hamling är kon nuitet av stor vikt och

beskärningen bör därför genomföras varje ll vart

femte år. I vissa fall kan det ll och med röra sig

om intervall på runt 7-8 år, men de a gäller o ast

för mycket svagväxande träd då snabbväxande ll

normalväxande träd riskerar a ta onödig skada om

beskärningsintervallen är längre än 5 år (Figur 8).

De vanligaste felen som görs vid hamling är a träden

beskärs för sällan, a grenkragar avlägsnas eller a

hänsyn inte tas ll trädarten. Många gånger minskar

skaderisken betydligt om beskärningen genomförs

med handverktyg, men om de a inte är möjligt bör

noggranna instruk oner ges så a personerna som

genomför åtgärden inte sågar av för tjocka grenar

eller sågar för nära stam/grenkrage.

20


Figur 8 Hamlad pil i Malmö. Så kallad stubbapil där grenarna skärs in ll en eller e fåtal knutor.

Figur 9 Knuthamlade träd på Östra kyrkogården i Lund.


beskärning av hela eller delar av kronan med regelbundna intervall, på e sådant sä a nya sko bildas ll kommande år.

ANM. 1 ll termpost: Ursprungligen för produk on av exempelvis lövfoder och bränsle. Hamling påbörjas på unga träd och sker vanligen med 3–6 års intervall.

4.7 KNUTHAMLING

Knuthamling är en typ av formträdsbeskärning och

hamling. Knuthamling sker numera främst under

vintern eller vårvintern, men beskärningen kan

även ske under sommaren, sensommaren och

hösten. Hänsyn bör emeller d tas ll grenarnas

storlek, savs gning, extrem kyla och fåglars

häckningsperioder. Hänsyn bör även tas ll trädets

vitalitet.

För generella beskrivningar av hamling och hamlings-

perioder, se Hamling.


regelbunden beskärning av samtliga sko llbaka ll digare beskärningspunkter i kronan så a på sikt

förtjockningar, s.k. knutar, bildas i grenändarna.

4.8 KRONGLESNINGKronglesning eller kronurglesning har främst använts

för a öka ljusinsläpp eller minska vindfång. När

åtgärden u örs i hela trädet är eff ekten o ast mycket

temporär då kronan många gånger återfå sin digare

täthet inom e ll två år. Det har vidare förekommit

viss kri k mot åtgärden då erfarenheter inte tyder

på fl er stormskador i områden där man inte u ört

kronglesning på träd (Gilman, 2014, s. 276). I vissa

fall kan den maximala belastningen orsakad av

vind minska i marknivå medan den istället ökar på

enstaka grenar, ll följd av minskat vindskydd och då

stabiliserande närliggande grenar eller sidogrenar

tagits bort.

21


Urglesning lämpar sig bäst som en form av

avlastningsbeskärning på enstaka grenar eller

perifera krondelar. Åtgärden kan också användas

vid exempelvis nyplantering och fl y av träd då den

reducerade kronan minskar trädets va enbehov. Om

sy et är a öka ljusinsläpp kan ibland kronhöjning

eller reducering av enstaka grenar fungera bä re på

lång sikt. Återkommande uppbyggnadsbeskärning

och underhåll minskar normalt behovet av

kronglesning.


beskärning av mindre grenar i kronan med sy e a öka ljusinsläpp eller a minska vindfång

4.9 KRONHÖJNING

Kronhöjning är en åtgärd med sy e a åstadkomma en

bestämd fri höjd under hela eller delar av trädkronan.

I sin naturliga miljö har träden o ast konkurrens om

ljus från annan växtlighet, vilket formar träden så a

få eller inga kra iga, lågt si ande grenar utvecklas.

Denna successiva skuggning från andra buskar och

träd, i kombina on med a trädet också skuggar

sina egna låga grenar, resulterar normalt i en stark

grenarkitektur kring en genomgående huvudstam. I

anlagda miljöer däremot, där konkurrensen om ljus

kan vara liten, får många träd en oönskad form och

en sämre stabilitet om de llåts utvecklas fri .

Unga träd växer rela vt snabbt och har en

tätare förgrening jämfört med mogna träd. Med

återkommande uppbyggnadsbeskärning och kron-

höjning under denna utvecklingsfas kan man

e erlikna en naturlig konkurrens om ljus och successiv

avveckling av nedre grenar. På så sä gynnas en stark

grenarkitektur sam digt som önskad fri höjd under

kronan kan åstadkommas – se fl erstegsbeskärning.

Om man höjer kronan utan uppbyggningsbeskärning

utvecklas o a en oönskad form och en dålig stabilitet

(Gilman, 2014).

A spara lägre huvudgrenar bromsar llväxten nedåt

hos kvarvarande grenar strax ovanför, samt minskar

sko bildning genom skuggning.

Lågt placerade huvudgrenar gynnar också

stam llväxt, vitalitet och stabilitet. Kronhöjning

behöver inte innebära a sidogrenar måste beskäras

in ll stammen – om stamhöjden bestäms digt kan

temporära grenar under denna nivå tas bort stegvis

– se fl erstegsbeskärning. Den som beställer åtgärden

ansvarar för a kommunicera önskad stamhöjd ll

u öraren och bör även specifi cera maximal storlek på

beskärningssni och minsta acceptabla kronandel.

Specifi cerad fri höjd styrs av t.ex. föreskri er om

framkomlighet i vägmiljö och andra riktlinjer.

En bra tumregel för hur stor kronandel trädet bör

ha är minst 2/3 (60 % enligt Gilman, 2014) – e träd

med en mindre andel krona kan få nedsa vitalitet

grund av för liten kronvolym för a llgodose trädets

energibehov eller försämrad stabilitet på grund

av dålig tjockleks llväxt, förhöjd tyngdpunkt samt

brist på rörelsedämpande sidogrenar. Vissa arter

kan i sin naturliga miljö utvecklas och vara stabila

med en betydligt mindre kronandel och med en hög

tyngdpunkt, t.ex. Pinus sylvestris.

E problem med felak g kronhöjning är ökad risk för

grenbro hos de ”nya” lägsta grenarna där digare

stabiliserande grenar under dessa tagits bort.

Det förekommer också a beskärningsintervallen

är för långa och a åtgärden därför blir onödigt

omfa ande, se Beskärningsintervall. Vid långa

beskärningsintervall är det också risk för a höja

extra mycket för a få marginal så a grenarna kan

fortsä a ned och ändå behålla den e ersträvade fria

höjden (Figur 10 och 11).


beskärning av kronan ll specifi cerad fri höjd

4.10 KRONREDUKTION

Åtgärden kronreduk on kan u öras av

fl era anledningar, exempelvis som en del av

utrymmesbeskärning eller kronre reringsbeskärning,

men även för a skapa eller bibehålla siktlinjer.

22


Figur 10 Illustra onen visar möjliga eff ekter av a ta bort många större grenar på en gång jämfört med reduk on av grenarna – de a kan ge ökad epikorm llväxt och minskad sekundär llväxt (röda områden). Trädet ll vänster har stam llväxt och inga epikorma sko , de a beror på a endast mindre grenar i trädets

nedre delar tagits bort vilket har gjort a stam och stambas for arande är beskuggade. Trädet ll höger har ingen stam llväxt, epikorma sko som växer längs med stambasen och stammen, samt nedåthängande grenar. De epikorma sko en beror på a stam och stambas har ökat ljusinsläpp medan de nedåtväxande grenarna beror främst på a det nu fi nns ljus och utrymme, men förlorad stadga från bor agna grenar kan också bidra ll de a

Figur 11 Stamhöjd och fri höjd.

Då kronreduk on genomförs är det vik gt a inte för

stor del av bladmassan tas bort på samma gång, samt

a beskärningen u örs på sådant sä a trädets

ursprungliga karaktär bibehålls. Vanliga fel som

förekommer vid kronreduk on är a kronan ly s för

högt, a beskärningen är för kra ig, a utseendet

hos trädet förändras radikalt, eller a åtgärden u örs

på hela kronan i förhoppningen a trädets totala

storlek kan begränsas på lång sikt. Tyvärr leder det

sistnämnda o a ll a trädet på några få år (ibland

endast 1-2 år) återfår sin ursprungliga storlek och a

åtgärden då måste upprepas.


minskning av kronans omfång sam digt som trädets ursprungliga struktur och karaktär bibehålls

Beroende på hur åtgärden genomförs kan den vara

rela vt permanent, men o a behöver åtgärden

genomföras med cirka 5 års mellanrum.

23


4.11 KRONRENOVERING

Då felak g beskärning u örts på e träd, exempelvis

genom för hård beskärning i s l med toppkapning,

kan ibland en kronrenovering u öras. Kronrenovering

betyder a beskärningen har som mål a återställa

trädets krona ll an ngen e ursprungligt utseende

eller ll a få e så ar ypiskt utseende som möjligt.

Det är vik gt a ha i åtanke a det inte all d

är möjligt a helt återgå ll e ar ypiskt eller

ursprungligt utseende, exempelvis på grund av a

trädet skulle förlora för stora delar av bladmassan

eller a beskärningssni en skulle bli för stora. Det

gäller därför a ha e realis skt slutmål för åtgärden.

Många gånger behöver kronrenoveringar genom-

föras under fl era år för a dels möjliggöra en

successiv uppbyggnad av kronan och för a trädet

inte ska förlora för mycket bladmassa.


återställning av trädkrona från e icke ar ypiskt eller icke ursprungligt utseende ll e så nära ar ypiskt eller ursprungligt utseende som möjligt.

4.12 KRONRETIRERINGSBESKÄRNING

Kronre reringsbeskärning är en rela vt ovanlig

åtgärd som kan användas i sammanhang där man av

olika anledningar försöker e erlikna den naturliga

re reringsprocessen hos e åldrande träd. Åtgärden

kan ha olika sy en:

• A minska risknivån för omgivningen – trädets

naturliga re reringsprocess medför en icke

godtagbar risk.

• A bevara naturvärden genom a förlänga

livslängden hos särskilt skyddsvärda träd (t.ex.

genom a minska risk för kollaps och betydande

skador på lägre grenar)

• A främja naturvärden genom a skapa

specifi ka livsmiljöer, t.ex. i samband med riktade

naturvårdsinsatser.

Hos e träd med nedsa eller avtagande vitalitet –

i form av toppdöd eller glesnande solbelysta centrala

kronpar er – kan åtgärden främja bildandet av en

sekundär, lägre krona. De a kan på sikt leda ll

e mer stabilt träd där den nya kronan får en lägre

tyngdpunkt och e kortare avstånd ll rö erna. De

övre krondelar som är under avveckling tas bort innan

de hinner dö helt och kollapsa naturligt.

Beslut om kronre reringsbeskärning bör tas endast

e er utredning av alterna va åtgärder och e er

noggrann planering och dokumenta on av när och

hur åtgärderna ska genomföras. U örandet anpassas

all d e er trädets förutsä ningar och görs i fl era

faser/steg fördelade över en mycket lång dsperiod

jämfört med annan beskärning. Åtgärden kräver

specialkompetens både hos de som beslutar om

åtgärden och hos personal som u ör det prak ska

arbetet. O a används olika varianter av grenbro ssni

vid denna typ av beskärning.


Kronre rering defi nieras som:naturlig process hos äldre träd där delar av kronans y re delar dör eller bryts av, sam digt som llväxt sker i kronans lägre och inre delar

Synonym: kronsänkning, åtgärd för a e erlikna kronre rering.

4.13 KRONSTABILISERING

Kronstabilisering innebär a installera e mekaniskt

system i trädkronan, med sy e a minska risken för

överbelastning, när enbart avlastningsbeskärning

inte bedöms vara llräckligt. Installa on av e

kronstabiliserande system innebär all d en förändring

av kra fördelningen och det naturliga rörelsemönstret

hos trädet – i kombina on med a trädet hela

den växer och förändras ställer de a stora krav på

uppföljning och dokumenta on. När de a brister eller

när installa oner görs felak gt, kan åtgärden skapa

24


större risk eller skada än den förebygger.

Ibland saknas förutsä ningar i trädets form för

a installera en fungerande stabilisering. Olika

hållfasthet och dimensioner fi nns för olika system

vilka all d måste anpassas ll den belastning som

trädet och komponenterna kan komma a utsä as

för så a varken trädet eller dess omgivning skadas.

Det fi nns en mängd olika material och system för

stabilisering men tre huvudtyper: dynamiska, sta ska

och fallsäkring (Figur 12). Innan introduk onen av

kronstabiliseringssystem baserade på synte ska och

elas ska material användes sta ska system där man

vanligen använde skruv eller genomgående bult i

grenar och stammar och kopplade ihop dessa med

stålvajer (TCIA, 2007).

Vid användning av dynamiska system sammankopplas

två eller fl era delar i trädkronan på e sä som

begränsar krondelarnas inbördes rörelser. Sy et

med dynamiska system är fl era: dels a minimera

hävstångseff ekten genom placering så nära den

ini ala belastningspunkten som möjligt, dels a

undvika ingrepp i trädet, och slutligen a llåta

fortsa a rörelser i trädkronan så a veden även

e er installa onen kan anpassas e er dynamisk

belastning, (TCIA, 2007). Vid normala rörelser ska

systemet inte belastas eller påverka trädet. Vid

hård belastning sträcks materialet och kan även

töjas för a dämpa påfrestningen vid fästpunkterna

och begränsa rörelsen. Normalt installeras sådana

system på en höjd av 2/3 av avståndet mellan den

förgrening/stamdelning som ska avlastas, och

toppen av krondelen. Avlastningsbeskärning u örs

också normalt i samband med installa on.

Sta sk kronstabilisering innebär a man installerar

sta ska material för a sammanbinda stammar eller

grenar och på så sä hindrar rörelser som kan leda ll

överbelastning. Ibland installeras sådana system hos

träd med allvarliga strukturella svagheter eller när

överbelastning redan ske , t.ex. vid sprickbildning där

Figur 12 Kronstabilisering. Observera a skissen är schema sk och e större antal fästpunkter och kopplingar o a är önskvärda när det är prak skt möjligt.

25


man helt vill eliminera rörelser, och på så sä bevara

trädet så länge som möjligt. Jämfört med dynamiska

system innebär installa on av sta ska system o a

en större förändring av belastningsmönstret i trädet

och kan leda ll stora belastningar vid fästpunkterna.

Ibland används dynamiska och sta ska system i

kombina on.

Fallsäkring används inte för a begränsa belastning

utan för a undvika eller begränsa skador ll följd av

överbelastning. De a åstadkoms genom a hindra

krondelen från a falla ll marken om den går av.

Fallsäkring kan användas t.ex. när grenbro ej kan

förebyggas med dynamisk kronstabilisering eller då

avlastningsbeskärning bedöms vara o llräckligt för

a uppnå godtagbar risknivå.

Alla system för kronstabilisering måste kontrolleras

regelbundet och underhållas enligt llverkarens

anvisningar och rekommenda oner från u öraren/

installatören.


system som installeras i trädkronan för a förhindra okontrollerat stam- eller grenbro vid extrema rörelser

ANM. 1 ll termpost: Se även dynamisk eller sta sk kronstabilisering.

4.14 STATISK KRONSTABILISERING

Sta sk kronstabilisering görs normalt i

kombina on med dynamisk kronstabilisering och

avlastningsbeskärning.

En sta sk kronstabilisering kan i vissa fall göras

vid risk för kollaps när avlastning och dynamisk

kronstabilisering inte fungerar eller är o llräckligt.

Vid sta sk stabilisering installeras e mekaniskt stöd

som är tänkt a ta upp extrem belastning som annars

skulle påverka en svag punkt hos trädet. Ibland kan

exempelvis stammar som redan börjat separera dras

ihop och sedan förankras med en sta sk stabilisering.

Trädets hållfasthet blir e er installa on beroende

av stabiliseringen vilken alltså är tänkt a si a kvar

under dess resterande livslängd. Systemets livslängd

kan dock vara kortare än trädets vilket innebär a

underhåll ändå krävs och a hela eller delar kan

behöva bytas ut.

Åtgärden görs normalt för a fi xera trädets delar

vid den svaga punkten så a eventuella sprickor kan

växa ihop eller så a inga nya sprickor bildas. Genom

a placera systemet nära svagheten kan rörelserna

där minimeras sam digt som förändringen av trädets

naturliga rörelsemönster blir så liten som möjligt.

Placering och material anpassas e er trädet och

beräknad belastning så a systemet är llräckligt

hållfast och kan installeras utan a begränsa

sekundär llväxten. Normalt används även dynamisk

kronstabilisering vid installa on av e sta skt system,

för a begränsa belastningen vid fästpunkterna i det

sta ska systemet.

Det fi nns både varianter som är helt utanpåliggande

och sådana som kräver ingrepp i trädet. Exempel på

material som används i sta ska system är: stålvajer,

sta skt synte skt rep, fasta bälten med fästöglor,

justerbara bälten, genomgående stålstag eller

gängstång med brickor och mu rar.


sta skt system som installeras i trädkronan för a förhindra okontrollerat stam- eller grenbro vid extrema rörelser

4.15 SÄKERHETSBESKÄRNING

Säkerhetsbeskärning innehåller en stor mängd

olika typer av åtgärder med sy e a minska

risken för person eller egendom. Åtgärden kan

exempelvis innebära a grenar med uppenbar risk

för överbelastning kortas in eller avlastas, a döda

grenar tas bort eller a skadade delar av trädet

avlägsnas.

26


Som beställare är det all d vik gt a specifi cera

varför säkerhetsbeskärningen ska u öras, samt a

defi niera vad som anses som godtagbar risk för på

den specifi ka platsen.

Vanliga fel vid säkerhetsbeskärning är a beställaren

inte är tydlig med uppdragsbeskrivningen, vilket gör

a åtgärden inte all d blir som beställaren tänkt,

exempelvis kanske hela grenar tas bort istället för a

reduceras eller a u öraren har en annan syn på vad

godtagbar risk innebär.


beskärning med sy e a minska risknivån ll godtagbar risk

4.16 UNDERHÅLLSBESKÄRNING

Underhållsbeskärning är en åtgärdskategori som

innehåller e fl ertal olika moment och den har digare

även kallats kronrensning och standardträdvård (STV). Vid beställning av åtgärden ska döda, skadade

och/eller olämpligt placerade grenar, kvistar och

epikorma sko tas bort. Underhållsbeskärning skiljer

sig därmed från exempelvis säkerhetsbeskärning

då åtgärden inte främst har e säkerhetsfokus

utan är inriktad på löpande underhåll för a skapa

en långsik gt stark kronuppbyggnad, samt på a

säkerställa trädets funk oner.

När underhållsbeskärning beställs är det vik gt a

specifi cera vilka åtgärder som man som vill ska ingå.

De a bör göras både av ekonomiska skäl och för a

nå önskade resultat. Vik ga mål bör skri ligen anges,

exempelvis maximal storlek på döda grenar/kvistar

som får lämnas kvar, minsta avstånd ll fasta objekt,

eller vik ga siktlinjer. Sådana u alade mål hjälper

u örande personal a prioritera och planera si

arbete.


beskärning av döda, skadade och/eller olämpligt placerade grenar, kvistar och epikorma sko

Synonym: kronrensning Synonym: standardträdvård (STV)

4.17 UPPBYGGNADSBESKÄRNING

Målet med uppbyggnadsbeskärning är a trädet ska

få e för arten naturligt växtsä och a svagheter,

exempelvis invuxen bark, förebyggs.

När det gäller yngre träd (från nyplanterat

ll runt 15-20 år e er planteringen) bör

uppbyggnadsbeskärningen ske varje ll vartannat åt.

Om det tar längre d än vartannat år är det risk a

grenarna vuxit sig för tjocka och a trädet tar skada

av beskärningen. När trädet sedan blivit äldre än runt

15-20 år kan beskärningen istället ske med 3-5 års

intervall enligt en framtagen skötselplan.

Vid beskärning är det även vik gt a inte ta bort för

mycket av trädets totala bladvolym. Som en tumregel

går det a säga a max 20 % bladvolym får tas bort

per llfälle hos vitala & unga träd. Motsvarande siff ra

är max 10 % hos äldre och mindre vitala träd

E förslag på llvägagångsä vid beskärning är a

följa punktlistan nedan:

• Ti a på trädet på avstånd

• Bestäm om, och i så fall varför, trädet behöver

beskäras

• Avgör hur stor andel av trädet som kommer a

behöva beskäras. Om den totala bladytan som

tas bort är för stor kan beskärningen behöva

delas upp under fl era år.

• Beskär de mest akuta delarna, exempelvis grenar

som skaver mot varandra, områden med risk för

invuxen bark, dubbeltoppar osv.

• Ti a igen på trädet på avstånd för a avgöra om

y erligare beskärning behövs.

Bilden nedan visar e träd som inte har uppbyggnads-

beskurits, eller där uppbyggnadsbeskärningen av

någon anledning upphört.

27


De a har le ll a trädet har fl era grenar som växer

lodrä upp genom kronan och därmed skapar stora

påfrestningar på trädet. Dessa påfrestningar har gjort

a trädets stam börjat spricka och därmed riskerar

a falla itu (Figur 13). Trädet nedan visar samma

tendenser med e fl ertal grenar som växter lodrä

genom trädets krona. Även om det en rela vt stor

insats går det for arande, med god kunskap kring

Figur 13 E träd där uppbyggnadsbeskärningen skulle ha gjorts för länge sedan.

Figur 14 Träd med dålig grenstruktur där fl era av grenarna växer mycket tä och där fl era grenar nu konkurrerar med toppsko et.

beskärning, a minska llväxten på grenarna och

därmed skapa e träd med god struktur (Figur 14).


beskärning för a främja utveckling av en god kronstruktur hos unga träd

ANM. 1 ll termpost: På vuxna träd u örs upp-byggnadsbeskärning av trädets yngsta delar.

4.18 UPPSTAMNING

Uppstamning innebär a grenar tas bort ända

in ll trädets stam för a på så sä ly a kronan.

Åtgärden bör alltså inte förväxlas med kronhöjning

där beskärningsinsatsen kan göras på grenarnas y re

delar. Uppstamning u örs därför vanligtvis på träd

under odlings- och/eller etableringsskedet då trädet

ska stammas upp ll en viss fri höjd.

Precis som för många andra beskärningsinsatser

är det för uppstamning vik gt a trädet inte

beskärs för hårt utan a rekommenda onerna för

kvarvarande bladmassa följs. Det är även vik gt a

beskärningssni en inte riskerar a ringbarka trädet,

vilket många gånger kan vara en risk om fl era grenar

utgår från samma punkt.


Beskärning av grenar på stam för a uppnå viss stamhöjd under odling och etablering

4.19 UTRYMMESBESKÄRNING

I stadsmiljö är det vanligt a träd behöver beskäras

för a undvika konfl ikter med exempelvis bilar,

byggnader och skyltar. Beskärning av dessa

anledningar kallas för utrymmesbeskärning och

u örs i trädets krona. Den vanligaste typen av

utrymmesbeskärning är troligen beskärning för

fri höjd, vilket o a görs längsmed vägar, gång/

cykelbanor och parkeringar.

28


Figur 15 Illustra on som visar skillnaden mellan stamhöjd och fri höjd.

Precis som för uppstamning är det för vik gt a trädet

inte beskärs för hårt utan a rekommenda onerna

för kvarvarande bladmassa följs.

Det är även vik gt a beskärningen u örs på

sådant sä a beskärningen inte behöver u öras

varje år utan a beskärningen är llräckligt stor för

a undvika konfl ikter i mellan 3-5 år, vilket är det

beskärningsintervall som o a rekommenderas för

utrymmesbeskärning.

E vanligt fel vid utrymmesbeskärning är a en

uppstamningsbeskärning sker istället för a kronan

ly s. De a innebär många gånger a onödigt stora

sni görs och balansen mellan stam och krona blir

felak g.


beskärning av krondelar för a undvika konfl ikt med föremål

4.20 ÅTERHAMLING

Återhamling är en mycket omdiskuterad åtgärd som

betyder a e träd som digare varit hamlat ska

återgå ll a bli regelbundet hamlat. Regelbunden

hamling innebär a man från a trädet är ungt skär

av sko en med några års mellanrum. De a resulterar

aldrig i grova sni ytor. Återhamling av äldre träd kan

däremot leda ll stora rötskador och a trädet dör

i för d. Det kan vara svårt a återuppta hamling på

e sådant träd e ersom sni ytorna blir stora och

trädet försvagas, sam digt fi nns det risk a e träd

som digare regelbundet hamlats får växa fri under

många år får en instabil krona och därmed riskerar

a knäckas sönder.

Om återhamling ska är det av stor vikt a undvika

stora beskärningssni , vilka kan ge upphov ll röta.

Många gånger innebär de a a hamlingspunkten

fl y as från den ursprungliga höjden ll den höjd där

beskärningssni en inte blir lika stor, helst runt 10 cm.


beskärning i sy e a återgå ll regelbunden hamling på e digare hamlat träd

ANM. 1 ll termpost: Återhamling sker aldrig ll en nivå som ligger under den höjd på vilken den ursprungliga hamlingen u ördes.

ANM. 2 ll termpost: Återhamling görs med hänsyn ll trädets strukturella egenskaper.

ANM. 3 ll termpost: I vissa fall har det gå så lång d från digare hamling a ingen tydlig hamlingspunkt fi nns; då bör inte termen återhamling användas.

29

TRÄDVÅRDSHANDBOK - Referenser

5 REFERENSERANSI, Tree Pruning (Revised 2008), Gilman, F., Lilly, Sharon J. (2008). Interna onal Society of Arboriculture.

Bri sh Standard (2010) BS 3998:10 - Tree work. Recommenda ons. Bri sh Standard.

Fria eller Fälla (2015). Fria eller Fälla - En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i off entliga miljöer.

Nedladdningsbar via: h p://www.raa.se/fria-eller-falla/

Gilman, E. (2012). An Illustrated Guide to Pruning – Third Edi on. Delmar Cengage Learning.

Lerman, P. (2014). Regler om träd i off entliga miljöer - Underlag ll ”Fria eller Fälla”. Lagtolken AB. Nedladdningsbar

via: h p://www.raa.se/fria-eller-falla/

Lonsdale, D. (red.) (2013). Ancient and other veteran trees: further guidance on management

Naturvårdsverket (2014). Allé. Naturvårdsverket

Svensk Standard 990000 (2014). Trädvård – Termer och defi ni oner. SIS – Swedish Standards Ins tute.

Östberg, J. (2015). Standard för trädinventering i urban miljö 2.0. Alnarp: Ins tu onen för landskapsarkitektur,

planering och förvaltning. Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur trädgård växtproduk onsvetenskap

; 2015:14

TCIA (2007). Tree Care Industry Magazine, Volume XVIII, Nr 9 – September 2007. Cynthia Mills, CAE, CMC.

Nedladdningsbar via h p://tcia.org/sites/tcia.org/fi les/tci-magazine/09-2007-TCI-Mag.pdf

MÅL

ÅTGÄ

RDVA

NLI

GA F

EL O

CH P

ROBL

EMBE

HOV

AV U

PPFÖ

LJN

ING

Höja

kro

nan

Kron

höjn

ing

För

mån

ga o

ch/e

ller

för

stor

a gr

enar

elle

r fö

r st

or

kron

ande

l avl

ägsn

as.

Öka

d ris

k fö

r gre

nbro

tt o

vanf

ör a

vläg

snad

e gr

enar

då

de

haft

en

stab

ilise

rare

nde

funk

tion.

Tyng

dpun

kten

i kr

onan

höj

s för

snab

bt.

Stab

ilite

ten

sam

t sta

m ll

växt

en fö

rsäm

ras.

Min

st v

art 5

:e å

r

Före

bygg

a gr

en- e

ller s

tam

bro

Min

ska

riskn

ivå

Kron

stab

ilise

ring

Fela

k g

inst

alla

on

Inge

n do

kum

enta

on

Inge

n up

pföl

jnin

g

Inom

e

år

e

er

inst

alla

on,

vi

d

fullt

ut

veck

lade

bl

ad.

Däre

er

enlig

t

llve

rkar

ens

inst

ruk

one

r, sa

mt

e e

r

extr

ema

väde

rförh

ålla

nden

.Fö

reby

gga

gren

- elle

r sta

mbr

o

Min

ska

riskn

ivå

Avla

stni

ngsb

eskä

rnin

g**

Redu

k o

n en

dast

av

inre

sid

ogre

nar

elle

r fö

r lå

ngt i

n på

gren

en.

För

hård

bes

kärn

ing

så a

för

lite

bla

dvol

ym å

ters

tår

på

kron

dele

n, v

ilket

kan

leda

ll

avve

cklin

g.

Min

st v

art 5

:e å

r

Gynn

a st

am ll

växt

/ M

insk

a

sni

ytan

rela

vt h

uvud

gren

/-

stam

Fler

steg

sbes

kärn

ing

Inge

n up

pföl

jnin

g.E

er 3

-5 å

r ber

oend

e på

llv

äx a

kt.

Bibe

hålla

stam

höjd

och

utse

ende

Fnas

ning

*Sk

ada

stam

vävn

ad o

ch b

ark g

enom

fel m

etod

elle

r ver

ktyg

Fler

a gå

nger

årli

gen

ll v

arta

nnat

år

Bibe

hålla

form

Min

ska

riskn

ivå

Form

träd

sbes

kärn

ing

Doku

men

tera

de m

ått o

ch re

fere

nslin

jer s

akna

s. F

elak

tigt

val a

v ve

rkty

g el

ler

oska

rpa

skär

ger

onö

digt

sto

ra e

ller

ojäm

na sn

ittyt

or.

Fler

a gå

nger

årli

gen

ll v

arta

nnat

år

E e

rlikn

a na

turli

g ut

seen

de e

ller

gynn

a na

turv

ärde

n

Gren

bro

ssn

i Fö

r jäm

na e

ller f

ör sy

mm

etris

ka k

ante

r kan

ge

e s

tym

pat

elle

r ona

turli

gt u

tsee

nde

Inom

5

år

vid

risk

för

sko

bild

ning

/

epik

orm

llv

äxt v

id b

eskä

rnin

gspu

nkte

nBi

behå

lla u

tsee

nde

Min

ska

riskn

ivå

Ham

ling

”Ham

linge

n” p

åbör

jas p

å vu

xna

träd

.

Besk

ärni

ngen

sker

und

er

diga

re h

amlin

gspu

nkte

r.

För l

ånga

bes

kärn

ings

inte

rval

l.

Vart

anna

t ll

var

t 5:e

år

BILA

GA

1

Bibe

hålla

uts

eend

e på

form

träd

Min

ska

riskn

ivå

Knut

ham

ling

Besk

ärni

ngen

sker

inna

nför

di

gare

ham

lings

punk

ter.

För l

ånga

bes

kärn

ings

inte

rval

l.

Varje

ll

vart

5:e

år

Öka

ljus

inslä

ppKr

ongl

esni

ngFö

r sto

r bla

dvol

ym ta

s bor

t.

Ger o

natu

rligt

uts

eend

e om

för m

ycke

t elle

r för

mån

ga a

v

de in

re g

rena

rna

avlä

gsna

s.

Vind

bela

stni

ngen

min

skar

på

stam

/rot

pla

a m

en k

an ö

ka

i del

ar a

v kr

onan

.

Vart

5:e

ll

10:e

år

Förä

ndra

form

Öka

ljus

inslä

pp

Min

ska

kron

voly

m

Min

ska

vind

bela

stni

ng

Kron

redu

k o

nVu

xna

elle

r ga

mla

tr

äd

med

fö

r lå

g vi

talit

et

elle

r

blad

voly

men

kon

cent

rera

d ll

per

iferin

, vi

lket

ger

dål

ig

åter

växt

elle

r avv

eckl

ing

av b

etyd

ande

kro

ndel

ar.

Ger

o a

e

onat

urlig

t ut

seen

de –

sär

skilt

i a

vlöv

at

llst

ånd.

Vind

bela

stni

ngen

min

skar

på

stam

/rot

pla

a m

en k

an ö

ka

i del

ar a

v kr

onan

.

Vart

3:e

ll

vart

5:e

år

Åter

skap

a et

t vä

xtsä

tt e

ller

en

form

som

kro

nan

tidig

are

haft

Kron

reno

verin

gBr

istan

de k

unsk

ap o

m h

abitu

s el

ler

träd

ets

reak

on

på

besk

ärni

ng.

Förs

ämra

d vi

talit

et o

ch a

vvec

klin

g

Min

st v

art 5

:e å

r

Min

ska

riskn

ivå

S m

uler

a ep

ikor

m

llvä

xt

på

lägr

e ni

vå (s

ekun

där k

rona

)

Kron

re re

rings

besk

ärni

ngSv

ag e

ller o

jäm

n ll

växt

Inge

n se

kund

är k

rona

bild

as

Enlig

t sep

arat

pla

n fö

r åtg

ärde

n. N

orm

alt

inom

3-1

0 år

.

Före

bygg

a gr

en- o

ch st

ambr

o

Min

ska

riskn

ivå

Dyna

misk

kro

nsta

bilis

erin

g

sam

t sta

sk

kron

stab

ilise

ring

Fela

k g

inst

alla

on

Inge

n do

kum

enta

on

Inge

n up

pföl

jnin

g

Inom

e å

r e e

r ins

talla

on,

vid

fullt

utv

eckl

ade

blad

. Där

e e

r enl

igt

llve

rkar

ens i

nstr

uk o

ner,

sam

t e e

r

extr

ema

väde

rförh

ålla

nden

.Fö

reby

gga

gren

- och

sta

mbr

o

Min

ska

riskn

ivå

Sta

sk

kron

stab

ilise

ring

Fela

k g

inst

alla

on

Inge

n do

kum

enta

on

Inge

n up

pföl

jnin

g

Inom

e å

r e e

r ins

talla

on,

vid

fullt

utv

eckl

ade

blad

. Där

e e

r enl

igt

llve

rkar

ens i

nstr

uk o

ner,

sam

t e e

r

extr

ema

väde

rförh

ålla

nden

.

Min

ska

riskn

ivå

ll

godt

agba

r

nivå

Säke

rhet

sbes

kärn

ing*

Onö

digt

små

gren

ar ta

s bor

t, el

ler g

rena

r som

inte

risk

erar

a o

rsak

a sk

ada.

Lej

onsv

ansb

eskä

rnin

g.

Osä

kerh

et k

ring

vad

godt

agba

r risk

inne

bär f

ör fö

rval

tare

/

ägar

e av

träd

et.

Min

st v

art 5

:e å

r

Gynn

a en

sta

rk g

rena

rkite

ktur

och

e n

atur

ligt v

äxts

ä

Före

bygg

a fra

m d

a pr

oble

m

Min

ska

riskn

ivå

Und

erhå

llsbe

skär

ning

För m

ånga

av

kron

ans i

nre

gren

ar ta

s bor

t.

Fel e

ller

för

mån

ga g

rena

r ta

s bo

rt h

os t

räd

där

gren

ar

växe

r i ”

lage

r” v

ilket

kan

öka

risk

för g

renb

ro .

Min

st v

ar 5

:e å

r

Gynn

a en

sta

rk g

rena

rkite

ktur

och

e n

atur

ligt v

äxts

ä

Främ

ja tr

ädet

s tän

kta

funk

on

Före

bygg

a fra

m d

a pr

oble

m

Främ

ja tr

ädet

s tän

kta

funk

on

Upp

bygg

nads

besk

ärni

ng*

För m

ycke

t av

kron

an b

eskä

rs.

För l

åga

gren

ar lä

mna

s uta

n åt

gärd

.

Öns

kad

stam

höjd

ej k

änd.

Besk

ärni

ngen

anp

assa

s ej e

er v

äxts

ä o

ch v

italit

et.

Varje

ll

vart

3:e

år

Upp

nå sp

ecifi

cera

d st

amhö

jdU

ppst

amni

ngÖ

nska

d st

amhö

jd e

j kän

d.Va

rt a

nnat

ll

vart

3:e

år

Und

vika

kon

fl ikt

mel

lan

träd

kron

a oc

h fö

rem

ål

Utr

ymm

esbe

skär

ning

*Fö

r hår

d be

skär

ning

.

För l

itet a

vstå

nd sk

apas

.

Vart

ann

at

ll va

rt 5

:e å

r

Åter

uppt

a ha

mlin

g på

ett

trä

d

där

ham

ling

upph

ört

unde

r en

perio

d

Åter

ham

ling

Besk

ärni

ng g

örs u

nder

di

gare

ham

lings

nivå

.Va

rtan

nat

ll v

art 5

:e å

r

*ing

år v

anlig

tvis

i und

erhå

llsbe

skär

ning

**en

met

od so

m k

an a

nvän

das v

id sä

kerh

etsb

eskä

rnin

g

BILAGA 2

Exempel på vad som bör ingå i en beskärningsspecifi ka on/beställning av åtgärd:

1. Geografi ska koordinater eller gatuadress eller utsträckning/gränser för området/platsen (om annat

koordinatsystem används än SWEREF 99 TM ska de a framgå).

2. Under vilken period arbetet ska u öras (start- och slutdatum).

3. Förteckning/lista över träd som berörs (Träd-ID används om möjligt).

4. Karta med arbetsområdet, helst med träden numrerade eller med unik symbol (Träd-ID används om möjligt).

5. Krav på a följa beskärningsprinciper och riktlinjer fastställda av EAC enligt den senaste utgåvan av European

Tree Worker Handbook – 7:e utgåvan.

6. En beskrivning av det övergripande av målet/målen med åtgärderna som ska u öras.

7. Det ska tydligt framgå vilka åtgärder som ska u öras på varje enskilt träd.

8. Antal träd per trädart eller trädsläkte samt totalt antal träd som berörs.

9. Beskrivning av hur döda grenar som inte utgör risk ska hanteras.

10. Maximala dimensioner på kvarvarande döda grenar i träd.

11. Maximal andel av bladmassa som får avlägsnas (eventuellt per träd/släkte).

12. Maximal storlek på sni , i cen meter eller i rela on ll kvarvarande träddel (t.ex. 1:4).

13. Planerad stamhöjd.

14. Krav på, eller planerad, fri höjd under träden samt dshorisont (när nästa åtgärd planeras).

15. Begränsningar eller krav på fl erstegsbeskärning av större eller temporära grenar.

16. Eventuella krav på dokumenta on av arbetet (t.ex. dagbok, fotografi er).

17. Kända djur i området/träden som kan påverkas av arbetet.

18. Instruk oner för hantering av trädrester, t.ex. platser för upplägg och bor orsling.

19. Eventuella begränsningar i maskinanvändning (t.ex. skyli , krav på llstånd, bullernivåer, arbets der, totalvikt

eller marktryck).

33

egen trädvårdshandbok layout - slu.se · 2016-03-22 · med den allmänt erkända boken an...

Documents