en kartläggning av aktualiseringar till den sociala barn ... · begreppslista socialstyrelsen...

Aktualiseringar till socialtjänstenEn kartläggning av aktualiseringar till den sociala barn- och ungdomsvården i Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn

Jeanette Olsson och Malin Isaksson

Augusti 2018

© FoU i Väst/GR

FoU i VästGöteborgsregionens kommunalförbundBox 5073, 402 22 GöteborgE-post: [email protected]: www.grkom.se/valfard

2

Sammanfattning

IFO‐chefsnätverket i Göteborgsregionen har uppmärksammat att antalet aktualiseringar till

den sociala barn‐ och ungdomsvården ökat stadigt de senaste åren. Nätverket tog därför

initiativ till denna kartläggning som omfattar åtta kommuner i regionen: Alingsås, Härryda,

Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och samtliga stadsdelar i Göteborg.

I rapporten undersöks aktualiseringar till den sociala barn‐ och ungdomsvården i de åtta

kommunerna under 2017 utifrån följande variabler: aktualiseringstyp, barnets/ungdomens

kön och födelseår, vem som aktualiserar, orsak till aktualiseringen samt om man fattar be‐

slut om att inleda utredning eller ej.

Enligt Socialstyrelsen består aktualiseringar av ansökningar, anmälningar och information

på annat sätt. Den största andelen av samtliga aktualiseringar i studien utgörs av anmäl‐

ningar (80%).

Av kartläggningen framgår att de flesta aktualiseringar sker när barnet är i åldern 14–18 år.

När det gäller kön finns vissa skillnader vad gäller aktualiseringar. Totalt sett är andelen

flickor 38% och andelen pojkar 62%.

I de medverkande kommunerna i Göteborgsregionen blev 8,1% av alla barn och unga 0–20

år (i de sex kommuner som hade data på detta) aktualiserade till socialtjänsten under år

2017. Studien visar att det har skett en kraftig ökning (73%) av antalet aktualiseringar och

antalet barn som blir aktualiserade till socialtjänsten vid en jämförelse av åren 2014 till 2017.

De som främst anmäler oro för barn och unga till socialtjänsten är enligt den här rapporten

polis (21%), skola och förskola (21%) samt hälso‐ och sjukvård (16%). Den vanligaste orsaken

är bristande omsorg. Majoriteten av ansökningarna görs av barnet eller den unge själv (58%),

vårdnadshavare står för en tredjedel av ansökningarna (34%) och övriga 8%. Den vanligaste

orsaken till ansökningar är oro för barnet eller övrigt (63%). Totalt är 3,5% av alla aktuali‐

seringar en begäran om yttrande eller upplysning. Det är framför allt polisen som begär in

yttrande (45%).

Sammantaget i kommunerna i studien väljer man att inte inleda utredning vid 36% av alla

aktualiseringar. Det skiljer mellan olika aktualiseringstyper i vilken utsträckning som utred‐

ning inte inleds, alternativt inleds eller tillförs befintligt ärende. Vad gäller ansökningar och

begäran om yttrande och upplysning inleds utredning eller tillförs befintligt ärende i stort

sett alltid. Vad gäller anmälningar så väljer man att inte inleda utredning vid 43% av aktuali‐

seringarna. Det skiljer mellan olika kommuner och stadsdelar i vilken utsträckning som ut‐

redning inleds eller inte.

I rapporten görs jämförelser med Gävleborgsregionen, som under flera års tid har samman‐

ställt uppgifter om aktualiseringar till den sociala barn‐ och ungdomsvården. Dessa jämfö‐

relser visar bland annat att det är en mindre andel av barn och unga som blir aktualiserade i

sex av kommunerna i Göteborgsregionen (8,1%) år 2017, jämfört med Gävleborgsregionen

(10,7%). Ökningen av aktualiseringar under åren 2014–2017 har däremot varit kraftigare i

kommunerna i Göteborgsregionen jämfört med Gävleborgsregionen. I båda regionerna är

det alltså en betydande andel av alla barn och unga som blir aktualiserade till socialtjänsten

under ett år.

3

Innehållsförteckning

Sammanfattning .......................................................................................................... 2

Innehållsförteckning .................................................................................................... 3

Bakgrund ...................................................................................................................... 4

Syfte .................................................................................................................................... 4

Metod och genomförande .................................................................................................. 4

Begreppslista ....................................................................................................................... 6

Resultat ........................................................................................................................ 8

Aktualiseringar till socialtjänsten ........................................................................................ 8

Förändringar av antalet aktualiseringar över tid .............................................................. 10

Ålder .................................................................................................................................. 11

Kön .................................................................................................................................... 12

Antal barn som blivit aktualiserade .................................................................................. 13

Antal aktualiserade barn i förhållande till folkmängd ....................................................... 14

Anmälningar ...................................................................................................................... 16

Ansökningar ...................................................................................................................... 19

Begäran om yttrande eller upplysning .............................................................................. 20

Avslutstyp .......................................................................................................................... 21

Diskussion .................................................................................................................. 25

Referenser .................................................................................................................. 27

Bilaga .......................................................................................................................... 28

Vem som aktualiserar till socialtjänsten ........................................................................... 28

Orsaker till aktualiseringarna ............................................................................................ 31

Ensamkommande barn ..................................................................................................... 34

4

Bakgrund

IFO‐chefsnätverket inom Göteborgsregionen har uppmärksammat att antalet aktuali‐

seringar till den sociala barn‐ och ungdomsvården ökat stadigt de senaste åren. De ville där‐

för göra en fördjupad analys.

I hela landet finns en trend av ett ökat antal orosanmälningar till socialtjänsten. Möjliga för‐

klaringar som ofta nämns är att det numera är fler personer som anmäler misstanke om att

barn far illa på grund av att det utsätts för våld, vilket i sin tur kan bero på en skärpt lagstift‐

ning år 2014. En annan möjlig förklaring är ett utvecklat samarbete mellan socialtjänst och

exempelvis skola och polis. Ytterligare skäl kan vara den ökade uppmärksamheten kring barn

som utsatts för våld. Det finns inte någon nationell statistik över antalet anmälningar och

andra aktualiseringar till socialtjänsten, och inte heller några studier angående orsaker till

det ökande antalet aktualiseringar. Detta innebär att det finns ett behov av ytterligare kun‐

skap och systematisk uppföljning.

Syfte

Syftet med uppdraget var att FoU i Väst skulle arbeta fram en enhetlig struktur för kommu‐

nerna i Göteborgsregionen att använda vid rapportering av uppgifter som är relevanta för

att spegla utvecklingen och situationen när det gäller aktualiseringar till den sociala barn‐

och ungdomsvården. Strukturen ska möjliggöra en analys med långsiktig bärighet. Nätverket

önskade också att FoU i Väst skulle ta fram en rapport där det senaste årets data finns sam‐

manställda och analyserade. Rapporten ska bilda ett underlag för utveckling av den sociala

barn‐ och ungdomsvården.

Metod och genomförande

Projektet startade i december 2017 och slutfördes i maj 2018. Samtliga stadsdelar i Göte‐

borg, samt Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn valde att delta i

projektet.

Jeanette Olsson, forskare, och Malin Isaksson, projektassistent, vid FoU i Väst fick i uppdrag

att genomföra projektet i samverkan med de deltagande kommunerna. En arbetsgrupp for‐

mades med personer från samtliga deltagande kommuner. Från de flesta kommuner deltog

både en person som arbetade som systemansvarig och en person som antingen var verk‐

samhetsutvecklare eller arbetade direkt i den sociala barn‐ och ungdomsvården.

Arbetet började med en genomgång av de aktualiseringsvariabler och svarsalternativ som

finns i BBIC samt en rapport från Gävleborgsregionen (Åsbrink, 2017). Gävleborgsregionen

har sedan 2008 sammanställt statistik avseende aktualiseringar till socialtjänsten för de tio

kommunerna i Gävleborg. Per Åsbrink författade den senaste rapporten som jämförde ak‐

tualiseringarna i Gävleborg åren 2009–2016. Vi kontaktade Per Åsbrink för att diskutera me‐

todologiska överväganden. Gävleborgsregionen har valt att ta ut all information från kom‐

munernas IT‐system, vilket underlättar hanteringen. Eftersom deras erfarenheter var att det

har fungerat väl, bestämde vi oss för att använda en liknande metod. Den stora skillnaden

var att alla kommuner i Gävleborg hade samma variabler och svarsalternativ, medan det i

5

de åtta GR‐kommunerna i studien skilde sig åt. Det finns dock tillräckligt stora likheter i

materialet för att det ska vara möjligt att jämföra de båda regionerna, vilket görs i det avslu‐

tande kapitlet.

I december kontaktades samtliga deltagande kommuner för att vi skulle få information om

vilka IT‐system, aktualiseringsvariabler, samt svarsalternativ de använder. De flesta kommu‐

ner i studien använder Treserva (Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum och Partille). Alingsås

har Procapita, Tjörn har Magna Cura och Mölndal har Viva.

Under januari och början av februari träffade vi samtliga kommuner för att gå igenom deras

nuvarande variabler och svarsalternativ. Det visade sig att variablerna som användes i de

olika kommunerna var likartade, medan svarsalternativen skilde sig åt. Framför allt fanns det

stora skillnader när det gäller antalet svarsalternativ. IT‐systemens skilda strukturer gör att

aktualiseringar kan registreras i olika många steg, vilket bidrar till olikheter i svarsalternati‐

ven.

Utifrån denna information tog vi fram en variabelstruktur för vår analys som vi presenterade

på ett möte den 15 mars där samtliga kommuner deltog. Vi diskuterade också frågor som

fortfarande var oklara och enades om svarsalternativ för varje variabel. Dessutom diskute‐

rades vilken typ av analyser som önskades från kommunerna. Avvägningar har fått göras

mellan överskådlighet och precision i analysen. Detta innebar att en del av kommunernas

svarsalternativ slogs ihop till mer övergripande svarsalternativ. Trots detta finns i den här

rapporten betydligt fler alternativ jämfört med svarsalternativen i BBIC och Gävleborgsrap‐

porterna. Detta beror på att de olika kommunerna arbetat fram detaljerade svarsalternativ

utifrån sina behov. Därför har ytterligare sammanslagningar gjorts i de jämförande ana‐

lyserna, medan de mer specifika svarsalternativen återfinns i bilagan.

Variablerna som används i denna rapport är:

‐ aktualiseringstyp

‐ barnets/ungdomens kön och födelseår

‐ vem som aktualiserar

‐ orsak till aktualiseringen

‐ beslut om att inleda utredning eller ej

Dessa variabler är desamma som återfinns i BBIC och Gävleborgsrapporterna.

Nästa steg var att samtliga kommuner skulle ta fram denna data från sina system och skicka

dem till oss i Excelformat. Denna data var helt anonymiserad. Därefter kodades materialet

och importerades till statistikprogrammet SPSS (IBM SPSS Statistics 25).

Samtliga kommuner har kunnat lämna information för 2017 utifrån variablerna ovan. De

flesta kommuner har också kunnat lämna information om det antal barn som blivit aktuali‐

serade. En del barn blir aktualiserade flera gånger. Det är därför intressant att kunna se både

hur många aktualiseringar som gjorts samt hur många barn som blivit aktualiserade. Vissa

system har inte kunnat ge information om antalet barn, denna information finns därför inte

för Tjörn och Mölndal.

Dessutom har kommunerna skickat in data om antal aktualiseringar (och i flertalet kommu‐

ner även antal barn som blivit aktualiserade) för åren 2014 till 2016, vilket innebär att det

går att jämföra både över tid och mellan kommuner.

De ensamkommande barn som blev anvisade till kommunerna under åren 2014 till 2017 har

i vissa kommuner inte tagits in i statistiken om aktualiseringar som rör barn eftersom de har

varit organiserade separat. Däremot redovisas de eventuella orosanmälningar som gjorts i

6

statistiken. För att få en så jämförbar statistik som möjligt redovisas därför inte anvisningar

för ensamkommande barn, förutom vad gäller Tjörn, där det inte har varit möjligt att sepa‐

rera ut dem. För att få en bild över hur stor andel ensamkommande barn som anvisats till

kommunerna hänvisas till Migrationsverkets statistik, se bilaga. Den ger en bild över föränd‐

ringen från 2014 till 2017.

De möjliga svagheterna i studien finns i flera led. Dels har kommunerna olika svarsalternativ

i sina system, vilket innebär att det finns en risk att materialet inte är helt jämförbart mellan

olika kommuner. Dessutom finns det inte manualer i kommunerna för socialsekreterarna

och andra som rapporterar in data, vilket innebär att det finns en risk att olika personer

tolkar svarsalternativen på olika sätt. Även om flera är självförklarande finns det andra där

det är troligt att olika personer kan göra olika tolkningar, framför allt vad gäller orsaksko‐

derna. En svårighet är också att IT‐systemen endast accepterar att en orsakskod matas in,

detta trots att det ofta finns flera orsaker till en aktualisering.

Det finns också en risk att det blir fel när överföring sker från Excelfilerna till SPSS, speciellt

under kodningsprocessen. Då vi har varit två personer som har varit ansvariga för studien

har vi kvalitetsgranskat varandras arbete för att minimera risker för fel.

I nästa kapitel presenteras resultaten från kommunerna. Göteborg redovisas på stadsdels‐

nivå. En del tabeller ligger i bilagan i slutet av rapporten. I texten hänvisas till dessa tabeller.

I den avslutande diskussionen analyseras resultaten och de jämförs även med Gävle‐

borgregionen, som också har publicerat resultaten från 2017 (Åsbrink, 2018).

Begreppslista

Socialstyrelsen utgår från en processmodell, se nedan, där den här studien berör det första

ledet. Definitionerna nedan är hämtade från Socialstyrelsen (2014).

Aktualisera

‐ Aktivitet där ansökan/begäran från enskild, anmälan eller information på annat sätt

initierar processen hos nämnden. Vid anmälan eller annat sätt inleds en förhands‐

bedömning som avslutas med ett beslut om att inleda en utredning eller ej. Det finns

inga dokumentationskrav på förhandsbedömningen om beslutet är att ej inleda ut‐

redning.

Anmälan

‐ Definition: meddelande i vilket någon eller något anmäls.

Anmälan inom vård och omsorg görs enligt bestämmelser i lag eller förordning.

Ansökan om bistånd

‐ Definition: begäran till ansvarig nämnd om stöd och hjälp enligt socialtjänstla‐

gen.

‐ En ansökan om bistånd innebär att det hos nämnden uppkommer ett ärende.

En ansökan om bistånd kan vara skriftlig eller muntlig. Den kan framställas av

den enskilde själv eller av hans eller hennes legala företrädare.

7

Information på annat sätt

‐ Aktualisering genom information på annat sätt än genom en anmälan, ansökan

eller begäran, om en omständighet som kan föranleda en åtgärd från nämnden.

Utreda

‐ Aktivitet där nämnden utreder behov av och rätt till insatser för att uppnå måltill‐

stånd. I det här steget ingår att inhämta samtycke, ta behövliga kontakter under ut‐

redningen, hämta in uppgifter samt kommunicera och samverka.

8

Resultat

Aktualiseringar till socialtjänsten

I detta avsnitt redovisas de aktualiseringar som gjorts till socialtjänsten för barn och unga 0–

20 år i de åtta medverkande kommunerna i Göteborgsregionen (Alingsås, Göteborg, Här‐

ryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn). Totalt sett gjordes 29 890 aktualiseringar

under 2017 i dessa kommuner. Enligt Socialstyrelsen (2014) består aktualiseringar av ansök‐

ningar, anmälningar, och information på annat sätt. Kommunerna har dock delat upp in‐

formation på annat sätt i tre delar; begäran om yttrande, information på annat sätt samt

övrigt.

Figur 1. Typ av aktualiseringar för barn och unga 0–20 år i de åtta kommunerna år 2017, andel i pro‐

cent.

Den största andelen av samtliga aktualiseringar är anmälningar som utgör 80%. Andelen an‐

mälningar skiljer sig en del mellan de olika kommunerna och stadsdelarna, från 68% i stads‐

delarna Centrum och Majorna‐Linné i Göteborg till 89% i Mölndal. Andelen ansökningar var

i snitt 13%, med lägst andel ansökningar i Kungälv (7%) och högst andel på Tjörn (24%).

I tabell 1 återfinns information på kommun‐ och stadsdelsnivå för antal och andel aktuali‐

seringar under 2017, uppdelat på typ av aktualisering.

Anmälan; 79,7%

Ansökan; 12,8%

Information på annat sätt; 7,5%

9

Tabell 1. Typ av aktualiseringar under år 2017, antal och andel, per kommun och stadsdel.

Kommun / Stadsdel Anmälan Ansökan Yttrande/

Upplysning

Info på

annat

sätt

Övrigt Totalt

Alingsås 1 356 191 0 108 10 1 665

81% 11% 0% 6% 1% 100%

Härryda 921 159 10 21 8 1 119

82% 14% 1% 2% 1% 100%

Kungälv 1 083 92 31 66 0 1 272

85% 7% 2% 5% 0% 100%

Lerum 1 035 99 40 19 0 1 193

87% 8% 3% 2% 0% 100%

Mölndal 1 622 191 0 0 0 1 813

89% 11% 0% 0% 0% 100%

Partille 1 069 127 29 0 0 1 225

87% 10% 2% 0% 0% 100%

Tjörn 473 155 6 0 0 634

75% 24% 1% 0% 0% 100%

Göteborg 16 257 2 810 926 611 365 20 969

77% 13% 5% 3% 2% 100%

Angered 3 144 389 196 144 13 3 886

81% 10% 5% 4% 0% 100%

Askim‐Frölunda‐

Högsbo

1 509 296 67 25 15 1 912

79% 15% 4% 1% 1% 100%

Centrum 849 176 100 54 78 1 257

68% 14% 8% 4% 6% 100%

Lundby 1 234 283 47 26 13 1 603

77% 18% 3% 2% 1% 100%

Majorna‐Linné 1 090 208 119 25 153 1 595

68% 13% 7% 2% 10% 100%

Norra Hisingen 1 652 447 81 24 11 2 215

75% 20% 4% 1% 0% 100%

Västra Göteborg 1 316 140 62 104 11 1 633

81% 9% 4% 6% 1% 100%

Västra Hisingen 1 892 235 107 54 42 2 330

81% 10% 5% 2% 2% 100%

Örgryte‐Härlanda 1 156 316 38 33 16 1 559

74% 20% 0% 2% 1% 100%

Östra Göteborg 2 415 320 109 122 13 2 979

81% 11% 4% 4% 0% 100%

10

Förändringar av antalet aktualiseringar över tid

I diagrammet nedan redovisas hur antalet aktualiseringar har förändrats från år 2014 till

2017 i de fem kommuner som har redovisat siffror för samtliga de åren (Härryda, Kungälv,

Mölndal, Partille och Göteborg), exklusive aktualiseringar som rör anvisning av ensamkom‐

mande. År 2014 är referensår och ökningen i antal aktualiseringar från 2014 till 2017 är 73%.

Figur 2. Antal och procentuell ökning av aktualiseringar till socialtjänsten från år 2014 till 2017 i de

fem kommuner som har redovisat siffror för samtliga år (Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Gö‐

teborg).

Samtliga kommuner och stadsdelar har sett en ökning av antalet aktualiseringar från år 2014

till 2017. Lägst ökning har skett i Angered (40%) och högst i Centrum (152%). I en del av

kommunerna har ökningen mellan 2016 och 2017 varit marginell och på Tjörn har det skett

en minskning med 16%.

År 2014 År 2015 År 2016 År 2017

Antal aktualiseringar 15542 18878 23918 26851

Procentuell förändring,2014 basår

100% 121% 154% 173%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

160%

180%

200%

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

Antal

11

Tabell 2. Antal aktualiseringar i respektive kommun och stadsdelar från år 2014 till 2017, samt pro‐

centuell förändring mellan åren.

Kommun / Stadsdel År 2014 År 2015 År 2016 År 2017

Förändring

2014–

2017

Förändring

2015–2017 Förändring

2016–2017

Alingsås 865 1 548 1 665 92% 8%

Härryda 557 1 003 1 082 1 113 100% 11% 3%

Kungälv 942 1 068 1 134 1 272 35% 19% 12%

Lerum 901 1 193 32%

Mölndal 911 1 160 1 372 1 813 99% 56% 32%

Partille 648 798 1 199 1 225 89% 54% 2%

Tjörn 331 574 756 634 92% 10% ‐ 16%

Göteborg 12 238 14 453 18 601 20 963 71% 45% 13%

Angered 2 700 2 959 3 640 3 886 44% 31% 7%

Askim‐Frölunda‐Högsbo 1 106 1 237 1 406 1 912 73% 55% 36%

Centrum 498 664 1 244 1 257 152% 89% 1%

Lundby 998 1 240 1 501 1 603 61% 29% 7%

Majorna‐Linné 824 994 1 145 1 595 94% 60% 39%

Norra Hisingen 1 231 1 312 1 931 2 215 80% 69% 15%

Västra Göteborg 978 1 205 1 496 1 633 67% 36% 9%

Västra Hisingen 1 244 1 592 2 213 2 330 87% 46% 5%

Örgryte‐Härlanda 801 966 1 409 1 553 94% 61% 10%

Östra Göteborg 1 858 2 284 2 616 2 979 60% 30% 14%

Ålder

Antalet aktualiseringar varierar med barnens ålder. De flesta aktualiseringar sker i åldern

14–18 år. Den genomsnittliga åldern på de barn som blir aktualiserade är 11,44 år.

Figur 3. Barnens ålder vid aktualisering år 2017 i samtliga åtta kommuner, antal.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Antal aktualiseringar

Ålder i år

12

Aktualiseringstyperna skiljer sig åt i olika åldersgrupper; andelen anmälningar är som högst

i de lägsta åldrarna och andelen ansökningar ökar för varje åldersgrupp, se figur 4.

Figur 4. Antal aktualiseringar per typ och åldersgrupp år 2017, samtliga kommuner.

Kön

Det finns en viss könsskillnad vad gäller aktualiseringar. Totalt sett är andelen flickor 38%

och andelen pojkar 62%. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är som lägst vad gäller an‐

mälningar och som högst vad gäller begäran om yttrande eller upplysning, där fyra femte‐

delar är pojkar.

Figur 5. Andelen flickor och pojkar per aktualiseringstyp, år 2017.

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

0‐6 år 7‐12 år 13‐17 år 18‐20 år

Antal aktualiseringar

Anmälan Ansökan Yttrande / Upplysning Info på annat sätt / Övrigt

40%31%

22%37% 38%

60%69%

78%63% 62%

Anmälan Ansökan Yttrande /Upplysning

Info på annatsätt / Övrigt

Totalt

Andel flickor Andel pojkar

13

Andelen flickor och pojkar skiljer sig också åt i olika åldersgrupper. Skillnaden är som minst

bland de yngsta barnen och i takt med att barnen blir äldre ökar andelen pojkar.

Antal barn som blivit aktualiserade

En del barn blir aktualiserade flera gånger. För att kunna förstå hur stor andel av barnen i

kommunerna som har blivit aktualiserade till socialtjänsten visas nedan antalet barn som

blivit aktualiserade under åren 2014 till 2017, och den procentuella ökningen mellan åren.

I vissa kommuner har det varit svårt att få fram exakta siffror vad gäller antalet unika indivi‐

der som blivit aktualiserade. Det gäller framför allt de kommuner som inte har IT‐systemet

Treserva. För Tjörn och Mölndal är därför inte antal unika individer redovisade, då siffrorna

är för osäkra.

I diagrammet nedan visas den procentuella ökningen av antalet barn som blivit aktualiserade

i de fyra kommuner som rapporterat in siffror för samtliga år (Härryda, Kungälv, Partille och

Göteborg). Ökningen av antalet unika individer är 73% från år 2014 till år 2017.

Figur 6. Antal och procentuell förändring av unika barn som aktualiserats till socialtjänsten från år 2014 till 2017 i Göteborg, Härryda, Kungälv och Partille.

Tabell 3 visar antalet unika individer som har aktualiserats per år från år 2014 till år 2017 i

stadsdelarna och kommunerna, samt den procentuella ökningen per år. Den lägsta ökningen

av antalet barn som blivit aktualiserade återfinns i Kungälv där ökningen under dessa år var

20% och den högsta ökningen finns i Partille, som har haft en ökning med 146% under dessa

år. (Mölndal och Tjörn har inte kunnat ta ut statistik för antalet unika individer och är därför

inte med i tabellen.)

År 2014 År 2015 År 2016 År 2017

Antal aktualiserade barn 7844 10467 12241 13556

Procentuell förändring,2014 basår

100% 133% 156% 173%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

160%

180%

200%

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

Antal aktualiserad

e barn

14

Tabell 3. Antal unika individer som blev aktualiserade under 2014–2017 i de deltagande kommunerna och stadsdelarna samt den procentuella ökningen mellan de olika åren.

Kommun / Stadsdel År 2014 År 2015 År 2016 År 2017

Förändring

2014–

2017

Förändring

2015–

2017

Förändring

2016–2017

Alingsås 492 722 757 54% 5%

Härryda 333 613 654 674 102% 10% 3%

Kungälv 548 536 581 659 20% 23% 13%

Lerum 356 589 641 80% 9%

Partille 274 310 609 674 146% 117% 11%

Göteborg 6 689 9 008 10 397 11 549 73% 28% 11%

Angered 1 503 1 814 2 088 2 242 49% 24% 7%

Askim‐Frölunda‐Högsbo 611 784 784 1 068 75% 36% 36%

Centrum 309 474 622 646 109% 36% 4%

Lundby 482 670 741 803 67% 20% 8%

Majorna‐Linné 433 616 651 866 100% 41% 33%

Norra Hisingen 632 873 1 046 1 174 86% 34% 12%

Västra Göteborg 528 744 859 915 73% 23% 7%

Västra Hisingen 738 1 003 1 312 1 404 90% 40% 7%

Örgryte‐Härlanda 379 591 749 821 117% 39% 10%

Östra Göteborg 1 074 1 439 1 545 1 610 50% 12% 4%

Antal aktualiserade barn i förhållande till folkmängd

Andelen barn och unga 0–20 år som blev aktualiserade under år 2017 var 8,1% av samtliga

invånare 0–20 år i de sex kommuner som har statistik över detta. Andelen skiljer sig mellan

kommuner och stadsdelar och är som lägst i Lerum där 5,3% av barnen 0–20 år blev aktua‐

liserade under år 2017, och som högst i Angered där 13,5% av barnen blev aktualiserade.

Under år 2017 aktualiserades varje barn i snitt 1,8 gånger, och det var inte så stora variat‐

ioner mellan de olika kommunerna (från 1,7 till 2,2 gånger). De flesta barn som blivit aktu‐

aliserade har dock blivit det en gång, vilket innebär att det finns barn som blivit aktualiserade

betydligt flera gånger. Vid en mer detaljerad analys av Härrydas aktualiseringar visade det

sig att 66% av barnen blivit aktualiserade en gång, 18% av barnen hade blivit aktualiserade

två gånger och resterande 16% av barnen hade blivit aktualiserade mellan 3 och 13 gånger.

År 2016 blev 7,5% av alla barn aktualiserade i de sex kommunerna, vilket innebär att andelen

barn som blev aktualiserade ökade från år 2016 till 2017.

15

Tabell 4. Andelen barn och unga 0–20 år som blev aktualiserade i förhållande till folkmängd, samt

medelvärde av antalet aktualiseringar per aktualiserad individ, år 2017.

Kommun/Stadsdel

Antal personer

0–20 år i respek‐

tive kommun

och stadsdel

Antal

aktualiserade

barn och

unga

Andel

aktualiserade

personer 0–20 år

av samtliga indi‐

vider 0–20 år, i

procent

Medelvärde

antal aktuali‐

seringar per

individ

Alingsås 10 051 757 7,5 2,2

Härryda 11 043 674 6,1 1,7

Kungälv 11 192 659 5,9 1,9

Lerum 12 125 641 5,3 1,9

Partille 10 467 674 6,4 1,8

Göteborg 128 687 11 549 9,0 1,8

Angered 16 636 2 242 13,5 1,7

Askim‐Frölunda‐Högsbo 14 075 1 068 7,6 1,8

Centrum 8 471 646 7,6 1,9

Lundby 9 581 803 8,4 2,0

Majorna‐Linné 11 308 866 7,7 1,8

Norra Hisingen 12 968 1 174 9,1 1,9

Västra Göteborg 14 794 915 6,2 1,8

Västra Hisingen 16 470 1 404 8,5 1,7

Örgryte‐Härlanda 11 263 821 7,3 1,9

Östra Göteborg 12 995 1 610 12,4 1,9

TOTALT 183 565 14 954 8,1 1,8

16

Anmälningar

Åtta av tio aktualiseringar i de medverkande kommunerna är anmälningar. Nedan redovisas

vilka som anmäler och vilken huvudorsak som angetts.

Vem som anmäler

De som främst anmäler oro för barn och unga till socialtjänsten är polis (21%), skola och

förskola (21%) samt hälso‐ och sjukvård (16%), se figur 7.

Figur 7. Vilka som anmäler oro för barn och unga till socialtjänsten, år 2017.

0,1%

0,6%

3,0%

3,6%

4,3%

4,9%

4,9%

9,1%

11,3%

16,3%

20,8%

21,2%

Domstol/åklagare

Barnet/den unge

Myndigheter

Vårdnadshavare

Annan kommun/SDF

Övrigt

Anhörig

Privatperson

Egna iakttagelser inom socialtjänsten

Hälso‐ och sjukvård

Skola o förskola

Polis

17

Figur 8. Vilka som anmäler till socialtjänsten i respektive stadsdel och kommun, år 2017.

Figur 8 visar vem som anmäler i de olika stadsdelarna och kommunerna, vilket delvis skiljer

sig år. Tjörn skiljer sig mest från de övriga kommunerna då Tjörn har en betydligt mindre

andel anmälningar från polis och skola än andra kommuner, och en högre andel privatper‐

soner som anmäler.

27%

21% 22% 20%16%

19%23%

19%22% 21% 22% 20%

10%

25% 24%20% 20% 21%

17% 27%

18%18%

22%19%

27%

19%17% 18%

21%20%

11%

18% 22%

18%

24% 21%

15%

14%

21%

18%14%

17%

17%

17%20% 18%

16%

16%

17%

15%

16%

17%

15%16%

9%

15%

7%

7%21%

19%

5%

8%5%

10%8%

23%

18%

10%

10%

7%

11%11%

15%

4%

8%

8%

13% 13%13%

6%10%

15%

6%

10%

32% 7%5%

8%

7% 9%

Polis Skola (inkl förskola, skola, elevhälsa)

Hälso‐ och sjukvård Egna iakttagelser/info från annan i nämnden

Annan privatperson (anonym eller namngiven) Anhörig

Övrigt Annan kommun/SDF

Vårdnadshavare Myndigheter

Barnet/den unge Domstol/åklagare

18

Orsaker till anmälningarna

Den huvudorsak som hade kodats oftast för anmälningarna var bristande omsorg. I det ingår

även oro för föräldrars eventuella missbruk, kriminalitet och psykiska hälsa. Den näst vanlig‐

aste orsaken är oro för barnet eller övrigt. Då en så stor andel av orsakerna är kodade i dessa

allmänt hållna koder så är det svårt att dra några slutsatser om vilken typ av svårigheter som

barnen oftast hade när anmälan gjordes. Det är också svårt för anmälare att veta i detalj vilja

svårigheter barnet har. Dessutom kan endast en orsak registreras i systemet, även i kom‐

plexa fall.

Figur 9. Huvudorsak till orosanmälan till socialtjänsten år 2017.

0,5%

1%

4%

5%

5%

6%

6%

6%

7%

11%

22%

28%

Hedersrelaterad problematik

Sexuella övergrepp mot barnet/den unge

Psykisk ohälsa hos barnet/den unge

Missbruk hos barnet/den unge

Skolsociala problem

Fysiska/psykiska övergrepp mot barnet/den unge

Beteendeproblem hos barnet/den unge

Relationsproblem

Brottslighet hos barnet/den unge

Våld i familjen

Oro för barnet / Övrigt

Bristande omsorg

19

Ansökningar

I de medverkande kommunerna består cirka 13% av aktualiseringarna år 2017 av ansök‐

ningar. Nedan visas vilka som ansöker och vad som är huvudorsaken till ansökan.

Vilka som ansöker

Majoriteten av ansökningarna görs av barnet eller den unge själv (58%), vårdnadshavare står

för en tredjedel av ansökningarna (34%) och övriga 8%. Det skiljer sig i hög grad mellan olika

kommuner och stadsdelar i vilken utsträckning barnet/den unge själv ansöker. Lägst andel

finns i Lerum där 12% av ansökningarna görs av barnet/den unge, och högst andel finns i

Västra Göteborg där 74% av ansökningarna görs av barnet/den unge.

Figur 10. Vilka som ansöker i respektive kommun och stadsdel, år 2017.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Barnet/den unge Vårdnadshavare Övrigt

20

Orsaker till ansökningar

Den vanligaste orsaken till ansökningar är oro för barnet eller övrigt (63%).

Figur 11. Huvudorsak till ansökan om bistånd till socialtjänsten, år 2017.

Begäran om yttrande eller upplysning

Totalt är 3,5% av alla aktualiseringar en begäran om yttrande eller upplysning. Det är framför

allt polisen som begär in yttrande (45%).

Figur 12. Vilka som begär yttrande eller upplysning, år 2017.

0,1%

0,2%

0,3%

0,4%

1,2%

1,8%

3,0%

3,3%

6,2%

6,4%

7,0%

7,1%

63%



Fysiska/psykiska övergrepp mot barnet/den…


Våld i familjen


Skolsociala problem


Relationsproblem

Bristande omsorg


Rådgivning/stöd/behandling


4%

14%

16%

22%

45%

Övrigt

Domstol/åklagare

Annan kommun/SDF

Myndigheter

Polis

21

Avslutstyp

Sammantaget i kommunerna beslutas att inte inleda utredning i 36% av alla aktualiserade

ärenden. I de flesta kommuner finns en uppdelning mellan att öppna utredning och att till‐

föra till befintligt ärende. I Alingsås och Mölndal finns inte denna uppdelning. I de övriga

kommunerna, är det vid ärenden där man bestämt sig för att gå vidare något vanligare att

öppna en utredning (57%) jämfört med att tillföra till ett befintligt ärende (43%).

Det skiljer mellan olika aktualiseringstyper i vilken utsträckning som utredning inte inleds,

alternativt inleds eller tillförs befintligt ärende. Vad gäller ansökningar och begäran om ytt‐

rande och upplysning inleds utredning eller tillförs befintligt ärende i stort sett i samtliga

ärenden. Vad gäller anmälningar så väljer man att inte inleda utredning vid 43% av aktuali‐

seringarna.

Figur 13. Andel aktualiseringar där utredning inleds eller ej fördelat på de olika aktualiseringstyperna,

i samtliga åtta kommuner år 2017.

47,8%

77,6%

98,9%

99,9%

57,4%

64,7%

52,2%

22,4%

1,1%

0,1%

42,6%

35,3%

Övrigt

Information på annat sätt

Begäran om yttrande/upplysning

Ansökan

Anmälan

Totalt

Inleda / tillföra bef. Ärende Ej inleda utredning

22

Det skiljer också mellan olika kommuner och stadsdelar i vilken utsträckning som aktuali‐

seringar leder till att en utredning öppnas, inte öppnas eller tillförs ett befintligt ärende. På

Norra Hisingen, i Alingsås och i Centrum beslutar man att inte inleda utredning i färre än 3

av 10 ärenden, medan det i Mölndal är mer än dubbelt så vanligt att inte öppna utredning

(63%).

Figur 14. Andel aktualiseringar som leder till att utredning ej öppnas alternativt öppnas eller tillförs befintligt ärende. Samtliga kommuner, år 2017.

26%

28%

29%

30%

31%

32%

32%

33%

33%

36%

38%

39%

40%

42%

43%

43%

63%

46%

72%

38%

41%

42%

39%

36%

36%

36%

24%

38%

26%

34%

31%

38%

31%

37%

26%

29%

26%

26%

28%

30%

31%

29%

40%

22%

35%

23%

26%

19%

21%

Norra Hisingen

Alingsås

Centrum

Angered

Örgryte‐Härlanda

Askim‐Frölunda‐Högsbo

Östra Göteborg

Lundby

Härryda

Partille

Lerum

Kungälv

Västra Hisingen

Västra Göteborg

Tjörn

Majorna‐Linné

Mölndal

Ej inleda utredning Inleda utredning Tillförs befintligt ärende Övrigt

23

Andel öppnade utredningar utifrån vem som aktualiserar

Det finns skillnader när det gäller vem som aktualiserar och i vilken utsträckning som beslut

tas att inte inleda utredning. Aktualiseringar från hälso‐ och sjukvården leder inte till utred‐

ning i hälften av fallen, medan aktualiseringar från barnet/den unge inte leder till utredning

i endast en procent av alla ärenden (dessa är främst ansökningar som enligt lag ska leda till

utredning)

Figur 15. Andel aktualiseringar där utredning inte öppnas uppdelat på huvudorsak, år 2017.

1%

14%

20%

31%

32%

35%

36%

42%

46%

46%

46%

50%

Barnet/den unge

Vårdnadshavare

Övrigt

Myndigheter

Anhörig

Egna iakttagelser inom socialtjänsten

Skola och förskola

Annan kommun/SDF

Domstol/åklagare

Privatperson

Polis

Hälso‐ och sjukvård

24

Andel aktualiseringar utifrån orsak som inte leder till utredning

Det finns skillnader mellan i vilken utsträckning som utredning öppnas utifrån aktualiserings‐

orsak. För orsaker som framför allt är kopplade till ansökningar och begäran om yttrande så

öppnas utredning eller tillförs till befintligt ärende i nästan alla fall. Vad gäller oro för förse‐

elser eller brottslighet hos barnet/den unge leder detta inte till utredning i 57% av alla ären‐

den. Oro för fysiska och psykiska övergrepp leder inte till utredning i 21% av ärendena.

Figur 16. Andel aktualiseringar utifrån orsak där utredning inte öppnas, år 2017.

0%

1%

2%

21%

22%

28%

29%

30%

31%

32%

32%

39%

43%

52%

57%


Begäran om yttrande/upplysning

Överflyttning


Våld i familjen







Relationsproblem

Skolsociala problem

Bristande omsorg


25

Diskussion

Det här är den första regionala sammanställningen över aktualiseringar till socialtjänsten i

Göteborgsregionen. Åtta av de 13 kommunerna i regionen har deltagit. Studien visar att det

skett en kraftig ökning (73%) av antalet aktualiseringar och antal barn som blir aktualiserade

till socialtjänsten vid en jämförelse av åren 2014 till 2017. Detta innebär en kraftigt ökad

arbetsbelastning för socialtjänsten under dessa år. I Gävleborgsregionen var ökningen av

antalet aktualiseringar 34% under samma period, och ökningen av antalet barn som blev

aktualiserade var 26%. Detta innebär att kommunerna i Göteborgsregionen hade en krafti‐

gare ökning av aktualiseringar än Gävleborgsregionen (Åsbrink, 2018).

I de medverkande kommunerna i Göteborgsregionen blev 8,1% av alla barn och unga 0–20

år (i de sex kommuner som hade data på detta) aktualiserade till socialtjänsten under år

2017. Detta är en ökning från 2016 då andelen var 7,5% (Åsbrink, 2018). I Gävleborgsreg‐

ionen hade 10,6% av alla barn 0–17 år blivit anmälda till socialtjänsten år 2017. Andelen

aktualiserade barn och unga 0–20 år var 10,7%1. Detta innebär att en mindre andel barn och

unga blev aktualiserade till socialtjänsten i Göteborgsregionen jämfört med Gävleborgsreg‐

ionen under 2017.

I båda regionerna är det alltså en betydande andel av alla barn och unga som blir aktuali‐

serade till socialtjänsten under ett år. Detta kan vara en viktig kunskap i den diskussion som

redan pågår i Sverige om behovet av tidiga och förebyggande insatser för barn och unga.

Det skiljer sig en hel del mellan olika kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen när det

gäller hur stor andel av alla barn och ungdomar som blir aktualiserade, och också i vilka åld‐

rar detta sker. Detta är kunskap som kan vara användbar vid planering av organisering och

resurstilldelning. Dessutom skiljer sig andelen ansökningar respektive anmälningar åt mellan

kommuner och stadsdelar, vilket kan väcka intressanta frågor om arbetssätt i kommunerna

(andelen anmälningar är som lägst 68% och som högst 89%). Generellt sett är 8 av 10 aktu‐

aliseringar i Göteborgsregionen anmälningar, medan det i Gävleborgsregionen är ännu van‐

ligare med anmälningar (där är cirka 9 av 10 aktualiseringar anmälningar).

I Göteborgsregionen skiljer det sig åt i vilken utsträckning som kommuner och stadsdelar

väljer att inte öppna utredning, respektive att öppna utredning eller tillföra aktualiseringen

till befintligt ärende. Totalt så öppnas inte utredning i 35% av alla aktualiseringar (från 26%

i stadsdelen Norra Hisingen till 63% i Mölndal). Detta innebär att det i vissa stadsdelar och

kommuner är dubbelt så vanligt att välja att inte öppna utredning jämfört med andra. I Gäv‐

leborgsregionen är det en något högre andel av aktualiserade ärenden där utredning inte

öppnas (43%), och med en mindre variation mellan olika kommuner (från 37% till 47%).

Vad gäller anmälningar så öppnar man inte utredning i 43% av fallen i Göteborgsregionen.

Det skiljer sig mycket mellan olika stadsdelar och kommuner, från en tredjedel av fallen där

man väljer att inte inleda utredning i Alingsås till drygt två tredjedelar i Mölndal. I Gävle‐

borgsregionen är andelen av alla anmälningar där man inte öppnar utredning något större

(48%).

1 7034 aktualiserade barn och unga av 65 702 barn och unga 0–20 år i regionen. Källa: Gävleborgsrapporten (Åsbrink, 2018) och Kolada.

26

Att jämföra rutiner och arbetssätt mellan olika stadsdelar och kommuner kan ge ökad kun‐

skap om hur bedömningar görs i olika ärenden, framför allt vad gäller vilka anmälningar som

inte bör leda till utredning.

Att fortsätta att göra regionala sammanställningar om aktualiseringar kan öka kunskapen i

Göteborgsregionen om hur utvecklingen ser ut över tid och i olika kommuner. I dagsläget

har kommunerna olika svarsalternativ till de olika variablerna. En ökad harmonisering vore

önskvärd för att kunna få bättre underlag för jämförelser. En manual för hur de olika svars‐

alternativen ska användas vore också önskvärd eftersom det skulle innebära en ökad tillför‐

litlighet. Det stora problemet när det gäller svarsalternativen är orsakskoderna då endast en

huvudorsak kan anges, trots att det ofta finns flera svårigheter, samt att det vid orosanmäl‐

ningar är vanligt att den som anmäler inte har så god kunskap om specifika svårigheter för

barnet och dess familj.

Att kunna fortsätta att följa ärenden där utredning inleds genom hela processen; utredning,

beslut om insats, utformning och genomförande av uppdrag till uppföljning, skulle innebära

en helt annan möjlighet till systematisk uppföljning och därigenom förbättrad evidens för

vilka arbetssätt och insatser som fungerar väl för vilka grupper. Det finns i dagsläget svårig‐

heter av olika slag förknippade med att kunna hantera en sådan systematisk uppföljning. I

dagsläget finns olika alternativ för att förbättra den systematiska uppföljningen i kommu‐

nerna, exempelvis har Socialstyrelsen tagit fram datorbaserade verktyg för detta.2 Detta och

annat systematiskt uppföljningsarbete bör prioriteras nationellt för en mer jämställd och

evidensbaserad social barn‐ och ungdomsvård.

2 https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/systematiskuppfoljning

27

Referenser

Socialstyrelsen (2014) Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för social‐tjänst. https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/2014‐12‐29‐bilaga4.pdf

Åsbrink, P. (2017) Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga. Aktuali‐seringar till socialtjänsten i Gävleborg 2016 i jämförelse med perioden 2009–2015. http://www.regiongavleborg.se/globalassets/samverkanswebben/utveckling_samver‐kan/fou/fou_2017_2_aktualiseringar.pdf

Åsbrink, P. (2018) Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga. Aktuali‐seringar till socialtjänsten i Gävleborg 2017 i jämförelse med perioden 2009–2016. http://www.regiongavleborg.se/globalassets/samverkanswebben/utveckling_samver‐kan/fou/fou_2017_2_aktualiseringar.pdf

28

Bilaga

Vem som aktualiserar till socialtjänsten

Vid en sammanställning av uppgifter om vem som har aktualiserat oavsett aktualiseringstyp

visar det sig att det vanligaste är att aktualiseringarna kommer från polisen (18%), därefter

från skolan (14%). Då en del kommuner (Alingsås, Härryda, Mölndal) hade slagit ihop en del

variabler som andra hade särredovisat så finns det några specifika variabler från dessa kom‐

muner. Det finns också variabler som endast används i vissa kommuner. I diagrammet nedan

redovisas samtliga svarsalternativ som arbetsgruppen enades om, men det är svårt att jäm‐

föra mellan olika kommuner då det skiljer en hel del mellan olika kommuner när det gäller

vilka svarsalternativ som finns. Därför görs i rapporten en ytterligare sammanslagning av

svarsalternativen.

Figur 17. Vem som har aktualiserat till socialtjänsten, samtliga kommuner, år 2017.

0,1

0,1

0,1

0,1

0,2

0,2

0,3

0,3

0,5

0,6

0,7

0,8

0,8

0,9

0,9

1,3

1,4

1,7

1,7

2,6

2,7

2,8

3,4

3,8

4,2

5,0

7,1

7,5

7,6

8,4

13,8

18,2

Uppdragstagare

Vuxenpsykiatri

Tandhälsovård

Kriminalvård

Ungdomsmottagning

Annan anmälningsskyldig

Migrationsverket

Hyresvärd

Anhörig/annan privatperson (Alingsås)

Polis/åklagare (Härryda)

Skola/förskola (Alingsås)

Elevhälsa

Annan hälso‐ och sjukvård/tandhälsovård (Mölndal)

God man /förvaltare/överförmyndare

MVC/BVC

Domstol/åklagare

Förskola

BUP

Sjukvård

Socialjour

Annan

Annan myndighet

Anhörig

Annan vårdgivare

Annan kommun/SDF/socialtjänst

Annan privatperson (anonym eller namngiven)

Vårdnadshavare

Annan hälso‐ och sjukvård

Barnet/den unge/den enskilde

Egna iakttagelser/information från annan inom…

Skola/skolbarnomsorg

Polis

29

Tabell 5. Varifrån aktualiseringar inkom år 2017 i de åtta kommunerna, andel i procent.

Aktualiseringar inkom från

Alin

gsås

Härryda

Kungälv

Lerum

Mölndal

Partille

Tjörn

Göteborg

Anhörig 0,1% 1,6% 2,3% 2,1% 3,9% 2,5% 2,1% 4,0%

Annan 5,3% 5,6% 6,8% 4,9% 8,9% 5,6% 16,6% 0,8%

Annan anmälningsskyldig 0,0% 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,3%

Annan hälso‐ och sjukvård 0,0% 6,7% 0,1% 11,4% 0,0% 0,0% 0,0% 9,6%

Annan myndighet 5,2% 0,6% 1,3% 0,4% 0,0% 0,6% 0,5% 3,3%

Annan privatperson (anonym eller namngiven)

7,0% 4,4% 4,5% 8,3% 5,9% 4,7% 7,0% 4,6%

Annan kommun/SDF/ social‐tjänst

0,0% 2,9% 3,2% 8,3% 8,6% 2,1% 2,1% 4,3%

Annan vårdgivare 0,0% 0,7% 0,0% 0,8% 0,0% 1,1% 0,0% 5,2%

Barnet/den unge/den en‐skilde

7,1% 2,6% 2,8% 1,2% 0,3% 4,5% 17,7% 9,0%

BUP 0,0% 0,0% 4,7% 1,6% 2,0% 1,6% 0,0% 1,8%

MVC/BVC 0,0% 1,8% 0,5% 0,4% 0,4% 1,1% 0,2% 1,0%

Domstol/åklagare 0,4% 0,0% 0,2% 0,1% 0,2% 0,4% 0,2% 1,8%

Egna iakttagelser/ informat‐ion från annan inom nämnden

2,9% 5,2% 12,0% 5,5% 9,9% 14,9% 16,0% 8,3%

Elevhälsa 0,0% 1,0% 0,8% 0,6% 1,7% 1,0% 0,0% 0,8%

Förskola 0,0% 1,2% 1,7% 0,7% 1,4% 2,2% 0,0% 1,5%

Förälder som inte är vård‐nadshavare

0,0% 0,2% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

God man /förvaltare/ överför‐myndare

0,0% 1,5% 0,1% 0,1% 0,1% 0,4% 1,3% 1,1%

Hyresvärd 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,1% 0,4% 0,6% 0,4%

Kriminalvård 0,7% 1,3% 0,7% 0,0% 0,0% 0,2% 0,2% 0,0%

Migrationsverket 0,2% 0,7% 0,1% 0,1% 0,0% 0,7% 0,0% 0,4%

Polis 23,4% 0,0% 17,1% 22,4% 21,1% 18,5% 8,4% 18,7%

Vuxenpsykiatri 0,0% 1,4% 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Sjukvård 12,3% 0,9% 7,1% 0,0% 0,2% 10,1% 12,5% 0,0%

Skola/skolbarnomsorg 0,2% 15,9% 13,4% 21,9% 15,2% 14,1% 8,4% 14,4%

Socialjour 7,7% 12,7% 9,5% 0,0% 0,0% 5,4% 3,2% 1,4%

Tandhälsovård 0,0% 0,3% 0,0% 0,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,1%

Ungdomsmottagning 0,0% 0,2% 0,4% 0,4% 0,4% 0,8% 0,0% 0,2%

Uppdragstagare 0,0% 0,4% 0,0% 0,3% 0,0% 1,4% 0,5% 0,0%

Vårdnadshavare 5,5% 14,2% 9,2% 8,0% 4,8% 5,6% 3,0% 7,0%

Polis/åklagare (Härryda) 0,0% 14,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Anhörig/annan privatperson (Alingsås)

8,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Skola/förskola (Alingsås) 13,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Annan hälso‐ och sjuk‐vård/tandhälsovård (Mölndal)

0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 14,8% 0,0% 0,0% 0,0%

30

Tabellen nedan visar fördelningen av vilka som aktualiserar i respektive stadsdel i Göteborg.

Tabell 6. Varifrån aktualiseringar inkom år 2017 i Göteborgs stadsdelar, andel i procent.

Aktualiseringar inkom

från Angered

Askim

‐Frölunda‐

Högsbo

Cen

trum

Lundby

Majorna‐Linné

Norra Hisingen

Västra Göteborg

Västra Hisingen


Östra Göteborg

Anhörig 2,8% 4,7% 3,7% 6,3% 4,7% 3,2% 4,6% 3,9% 5,3% 3,5%

Annan 1,2% 0,8% 1,4% 0,7% 0,9% 1,4% 0,4% 0,4% 0,2% 0,8%

Annan anmälningsskyl‐dig

0,5% 0,7% 0,0% 0,2% 0,0% 0,1% 0,1% 0,2% 0,4% 0,2%

Annan hälso‐ och sjuk‐vård

9,0% 12,6% 10,0% 9,5% 11,0% 8,4% 7,5% 9,9% 9,3% 9,7%

Annan myndighet 2,8% 3,2% 4,5% 3,6% 5,3% 3,0% 3,1% 3,0% 2,9% 3,3%

Annan privatperson 2,4% 5,6% 5,0% 4,2% 6,8% 4,5% 5,6% 3,9% 5,8% 4,9%

Annan kommun/SDF/ socialtjänst

3,1% 3,8% 5,1% 3,7% 4,8% 5,2% 4,9% 5,5% 2,7% 4,6%

Annan vårdgivare 3,6% 3,8% 10,5% 5,6% 7,0% 5,7% 4,6% 4,1% 6,8% 4,9%

Barnet/den unge/den enskilde

7,7% 9,6% 10,0% 8,8% 8,8% 13,0% 7,0% 7,2% 13,7% 7,4%

BUP 1,2% 2,7% 1,3% 2,1% 1,4% 2,1% 3,4% 1,8% 2,1% 1,2%

MVC/BVC 1,2% 1,3% 0,9% 0,7% 0,8% 1,2% 0,9% 1,0% 0,9% 1,0%

Domstol/åklagare 1,0% 0,9% 5,8% 0,6% 7,3% 0,8% 0,9% 2,0% 1,0% 0,9%

Egna iakttagelser/ in‐formation från annan inom nämnden

13,3% 5,5% 5,7% 5,6% 3,6% 5,9% 11,6% 7,9% 6,0% 10,0%

Elevhälsa 0,5% 0,6% 0,6% 0,8% 0,9% 0,3% 1,8% 1,0% 0,6% 0,8%

Förälder som inte är vårdnadshavare

0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Hyresvärd 0,7% 0,5% 0,2% 1,0% 0,1% 0,0% 0,4% 0,3% 0,8% 0,3%

Migrationsverket 0,5% 0,9% 0,5% 0,2% 0,1% 0,2% 0,7% 0,1% 0,2% 0,4%

Polis 18,9% 19,6% 15,9% 17,0% 17,2% 18,0% 23,3% 21,1% 16,7% 17,9%

Skola/skolbarnomsorg 18,9% 12,0% 10,3% 13,5% 9,5% 14,9% 10,1% 15,9% 12,1% 16,9%

Socialjour 1,4% 1,4% 1,0% 1,4% 0,8% 1,0% 1,0% 2,0% 0,8% 2,1%

Tandhälsovård 0,1% 0,2% 0,0% 0,2% 0,1% 0,1% 0,1% 0,3% 0,0% 0,2%

Ungdomsmottagning 0,1% 0,2% 0,0% 0,3% 0,1% 0,3% 0,2% 0,0% 0,4% 0,2%

Vårdnadshavare 6,2% 7,6% 4,4% 12,2% 7,3% 6,9% 4,5% 6,8% 9,8% 6,0%

31

Orsaker till aktualiseringarna

Det kan vara svårt att veta vilket svarsalternativ som är bäst att använda för att ange orsaken

till en aktualisering. Det kan handla om en komplex problematik som innehåller ett flertal

orsaker, det kan vara anledningar som det inte finns något lämpligt svarsalternativ för eller

det kan vara oklart vad anledningen till aktualiseringen är. Detta visar sig genom att den

ojämförligt vanligaste aktualiseringsorsaken är kodad som övrigt (22%). Därefter kommer

våld inom familjen (9%), missbruk hos vårdnadshavare eller närstående (8%) och bristande

omsorg (8%). Den stora andelen övrigt gör det dock svårt att dra några slutsatser om vilka

svårigheter och behov som är de vanligaste.

Figur 18. Huvudorsak till aktualiseringar, år 2017.

0,1

0,1

0,1

0,2

0,2

0,4

0,8

0,9

1,0

1,5

3,4

4,0

4,1

4,1

4,6

4,7

4,9

5,6

5,8

5,9

8,3

8,3

9,2

21,9

Våld mellan barn (Kungälv)

Våld i nära relation

Boendeproblem/bostadslöshet hos barnet/den…

LOB

Överflyttning




Brott av annan

Brottslighet hos VH/närstående

Begäran om yttrande/upplysningar



Skolsociala problem

Psykisk ohälsa/funktionsnedsättning hos…



Oro för barnet/den unge

Relationsproblem


Bristande omsorg

Missbruk hos VH/närstående

Våld inom familjen

Övrigt

Procent

Orsak till aktualisering

32

Tabell 7. Aktualiseringsorsaker i sju kommuner år 2017.

Aktualiseringsorsaker

Alin

gsås

Härryda

Kungälv

Lerum

Mölndal

Partille

Tjörn

Begäran om yttrande/upplysningar 2,3% 0,0% 0,9% 0,4% 0,0% 0,9% 0,9%


0,9% 0,0% 0,2% 2,8% 7,9% 9,5% 7,4%

Boendeproblem/bostadslöshet hos barnet/den unge

0,9% 1,2% 1,0% 0,0% 0,0% 0,1% 0,0%

Bristande omsorg 5,2% 5,9% 8,0% 2,2% 11,3% 6,0% 29,5%

Brott av annan 0,0% 0,8% 0,0% 0,2% 1,8% 0,7% 0,0%

Brottslighet hos barnet/den unge 6,8% 7,7% 7,9% 2,3% 7,7% 8,9% 2,2%

Brottslighet hos VH/närstående 0,0% 1,3% 0,0% 0,2% 2,0% 3,5% 0,0%

Fysiska/psykiska övergrepp mot bar‐net/den unge

5,9% 3,9% 5,0% 2,2% 10,9% 3,9% 3,9%

Hedersrelaterad problematik 0,0% 0,2% 0,6% 0,1% 0,6% 0,0% 0,0%

LOB 0,6% 0,2% 0,6% 0,0% 0,0% 0,3% 0,0%

Missbruk hos barnet/den unge 2,4% 5,5% 6,8% 1,1% 4,8% 4,6% 2,4%

Missbruk hos VH/närstående 0,0% 11,2% 6,6% 2,8% 14,7% 10,5% 0,0%

Oro för barnet/den unge 56,3% 0,0% 49,1% 0,0% 0,0% 0,0% 15,3%

Psykisk ohälsa hos barnet/den unge 0,2% 4,9% 2,2% 1,7% 6,0% 7,9% 0,0%

Psykisk ohälsa/funktionsnedsättning hos VH/närstående

0,1% 2,9% 0,2% 2,5% 9,7% 6,4% 0,0%

Relationsproblem 1,0% 4,3% 1,2% 1,8% 8,6% 7,1% 2,2%

Rådgivning/stöd/behandling 1,9% 5,9% 0,6% 0,0% 0,0% 0,0% 24,3%

Saknar vårdnadshavare 0,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,5%


1,3% 1,6% 2,0% 0,1% 1,3% 1,4% 1,6%

Skolsociala problem 0,0% 3,8% 1,6% 1,5% 4,1% 3,8% 0,0%

Våld i nära relation 0,4% 0,0% 0,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Våld inom familjen 6,4% 9,0% 3,5% 5,6% 8,6% 8,7% 3,6%

Överflyttning 0,0% 0,0% 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Övrigt 7,0% 29,5% 0,0% 72,5% 0,0% 16,0% 6,2%

Psykisk/fysisk ohälsa (Härryda) 0,0% 0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Våld mellan barn (Kungälv) 0,0% 0,0% 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Umgängesfrågor (Kungälv) 0,0% 0,0% 0,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

33

Tabell 8. Aktualiseringsorsaker i Göteborgs stadsdelar år 2017, i procent.

Aktualiseringsorsaker

Angered

Askim

‐Frölunda‐

Högsbo

Cen

trum

Lundby

Majorna‐Linné

Norra Hisingen

Västra Göteborg

Västra Hisingen


Östra Göteborg

Begäran om yttrande/upplys‐ningar

5,0% 3,5% 8,0% 2,9% 7,5% 3,7% 3,8% 4,6% 2,4% 3,7%

Beteendeproblem hos bar‐net/den unge

6,1% 5,1% 4,5% 7,1% 4,5% 5,7% 4,3% 3,6% 5,1% 5,8%

Boendeproblem/bostadslöshet hos barnet/den unge

0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Bristande omsorg 15,9% 6,2% 5,3% 3,0% 3,8% 4,9% 10,4% 8,5% 5,9% 8,5%

Brott av annan 0,9% 0,8% 0,8% 1,4% 1,4% 0,7% 2,0% 1,8% 0,6% 1,4%


5,8% 5,6% 3,8% 5,8% 4,5% 6,6% 7,1% 7,3% 3,8% 5,0%

Brottslighet hos vårdnadsha‐vare/närstående

1,5% 2,0% 1,8% 0,9% 0,7% 1,6% 1,9% 1,1% 1,9% 2,7%


5,0% 3,2% 2,8% 2,1% 3,0% 5,9% 6,0% 5,5% 2,4% 4,6%

Hedersrelaterad problematik 0,3% 0,9% 0,2% 0,7% 0,1% 0,4% 0,5% 1,0% 0,3% 0,5%

LOB 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,4% 0,0% 0,5% 0,4% 0,1% 0,2%

Missbruk hos barnet/den unge 3,2% 3,5% 5,3% 5,0% 5,8% 4,2% 4,7% 3,8% 4,6% 2,5%

Missbruk hos VH/närstående 5,9% 13,0% 10,0% 8,0% 14,0% 7,0% 8,6% 10,5% 10,0% 7,3%


3,1% 5,6% 6,2% 6,3% 3,9% 4,6% 4,2% 3,0% 5,5% 4,0%

Psykisk ohälsa/ funktionsned‐sättning hos VH/närstående

4,2% 6,5% 3,8% 4,7% 5,6% 6,4% 3,9% 4,5% 5,7% 6,1%

Relationsproblem 5,8% 7,8% 5,3% 9,8% 6,3% 4,9% 7,8% 6,9% 6,7% 5,6%

Sexuella övergrepp mot bar‐net/den unge

0,3% 0,6% 0,5% 0,4% 0,7% 0,9% 0,4% 0,5% 0,5% 1,1%

Skolsociala problem 5,7% 4,9% 4,0% 4,3% 3,2% 4,7% 3,0% 3,9% 4,6% 7,8%

Våld i nära relation 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,1%

Våld inom familjen 11,8% 9,4% 6,8% 9,0% 5,2% 9,8% 12,7% 10,6% 11,2% 11,2%

Överflyttning 0,1% 0,3% 0,4% 0,6% 1,1% 0,3% 0,2% 0,3% 0,2% 0,1%

Övrigt 18,9% 20,9% 30,4% 27,6% 28,3% 27,8% 18,1% 22,3% 28,6% 21,9%

34

Ensamkommande barn

De ensamkommande barnen har en särställning bland de asylsökande och nyanlända. De

bor inte i Migrationsverkets vanliga anläggningar, utan de blir anvisade till en kommun som

ordnar boende, exempelvis i form av HVB‐hem för dem under deras asyltid. När de fått up‐

pehållstillstånd så anvisas de till en kommun, och deras etablering börjar, precis som för

övriga nyanlända som får uppehållstillstånd. I båda fallen är det socialtjänsten i kommunerna

som har huvudansvaret för de ensamkommande barnen.

Tabellerna nedan visar dels på antalet ensamkommande barn i kommunerna som bor där

under tiden de är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, dels på kommunmot‐

tagna ensamkommande barn enligt ersättningsförordningen. I studien i övrigt redovisas från

majoriteten av kommunerna inte de aktualiseringar som sker när ensamkommande barn

kommer till en kommun, utan endast de aktualiseringar som görs till barn‐ och unga enhet‐

erna exempelvis i form av orosanmälningar. För att ändå få en bild av antalet ensamkom‐

mande barn som finns och har funnits i kommunerna mellan åren 2014–2017 redovisas

detta i tabellerna nedan.

Tabell 9. Antal kommunmottagna ensamkommande barn, enligt ersättningsförordningen.

Kommuner År 2014 År 2015 År 2016 År 2017

Alingsås 14 6 20 25

Härryda 1 3 5 11

Kungälv 8 6 20 15

Lerum 5 12 15 27

Mölndal 63 36 34 45

Partille 3 12 7 17

Tjörn 6 7 12 11

Göteborg 179 203 445 350

Källa: Migrationsverket

Tabell 10. Antal ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem.

Kommuner År 2014 År 2015 År 2016 År 2017

Alingsås 13 126 104 16

Härryda 2 72 53 7

Kungälv 12 81 71 7

Lerum 16 283 119 12

Mölndal 163 389 149 37

Partille 12 74 75 6

Tjörn 15 57 67 3

Göteborg 285 1787 1212 218

Källa: Migrationsverket (https://www.migrationsverket.se/Om‐Migrationsverket/Statistik/Oversikter‐och‐sta‐

tistik‐fran‐tidigare‐ar)

35

I figuren nedan visas den samlade bilden från de åtta kommunerna och hur antalet ensam‐

kommande barn har förändrats från år 2014 till 2017.

Figur 19. Antalet ensamkommande barn som bott i de åtta kommunerna under åren 2014–2017. Källa: Migrationsverket.

518

2869

1850

306

279

285

558

501

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

2014 2015 2016 2017

Ensamkommande kommunmottagna enligt ersättningsförordningen

Ensamkommande i Migrationsverkets mottagningssystem