en kvalitativ studie om användningen av retorik i en...
TRANSCRIPT
-
Humankind before the flood
En kvalitativ studie om anvndningen av retorik i en dokumentrfilm av och med Leonardo DiCaprio
FRFATTARE: Nana Bjrnberg
Jonna Hansen
KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap C, Uppsats
Examensarbete/kandidatuppsats 15 hp
PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet
EXAMINATOR: Karin Wennstrm
HANDLEDARE: Paola Sartoretto
TERMIN: Hstterminen 2017
-
JNKPING UNIVERSITY Hgskolan fr lrande och kommunikation
Medie- och kommunikationsvetenskap C Examensarbete/kandidatuppsats 15 hp Hstterminen 2017
SAMMANFATTNING
Frfattare: Nana Bjrnberg och Jonna Hansen
Uppsatsens titel: Humankind before the flood En kvalitativ studie om anvndningen av retorik i
en dokumentrfilm av och med Leonardo DiCaprio
Sprk: Svenska
Antal sidor: 51
Fljande studie underskte Before the Flood, en dokumentrfilm av och med Leonardo
DiCaprio, utifrn ett retoriskt perspektiv. Studiens syfte var att underska om och i s fall p
vilket stt Leonardo DiCaprio, experter och skaparna bakom dokumentrfilmen anvnde
retoriska strategier fr att frstrka Before the Floods budskap och verka vertygande infr
sin publik. Som metod tillmpade studien kvalitativ textanalys och de tre grundlggande
appellformerna, visuell retorik samt argumentation var studiens analysverktyg.
Analysen resulterade i nio olika analysenheter, tre fr varje analysverktyg. Fokus lades p de
tre grundlggande appellformerna: ethos, logos och pathos. Analysen fokuserade p visuella
bilder, kroppssprk och gestikulering samt kameravinklar inom visuell retorik.
Bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation var de tre
analysenheterna fr argumentationsdelen. Vidare diskuterades anvndningen av inflytelserika
personer som argument fr frndring i ett visst beteende och hur anvndningen av retoriken
kan spela en betydande roll fr frstrkandet av budskapet. Resultatet visade att retoriska
strategier anvnds i Before the Flood. Bde DiCaprio och experterna anvnder retoriska
appellformer och olika typer av argument fr att verka vertygande infr tittarna. Studien
visade ocks att det fanns ett samspel mellan de retoriska appellformerna och
argumentationen. Samspelet var viktigt fr att frstrka dokumentrfilmens anspelning p
knslor och dess trovrdighet. Slutligen har dokumentrfilmens skapare tillmpat visuella
medel fr att frstrka appellformerna och argumentationen, vilket resulterade i att budskapet
i Before the Flood frstrktes.
Skord: Kvalitativ textanalys, retorik, visuell retorik, argumentation, Before the Flood, Leonardo DiCaprio, klimatfrndringar
-
JNKPING UNIVERSITY School of Education and Communication
Media and Communication Studies C Bachelor thesis 15 credits Autumn 2017
ABSTRACT
Authors: Nana Bjrnberg and Jonna Hansen
Title and subtitle: Humankind before the flood A qualitative study about the use of rhetoric in a
documentary film by and with Leonardo DiCaprio
Language: Swedish
Pages: 51
Following study examined Before the Flood, a documentary film by and with Leonardo
DiCaprio, from a rhetorical perspective. The purpose of the study was to see if and in what
ways Leonardo DiCaprio, experts and the creators of the documentary film applied rhetorical
strategies to strengthen the message of Before the Flood and how to seem convincing to the
audience. The study applied a qualitative text analysis as a method and the three appeal forms,
visual rhetoric and argumentation were the analysis tools of the study.
The result showed nine different analysis units, three for each analysis tool. Focus was put on
ethos, logos and pathos as the rhetorics three different appeal forms. It also focused on visual
images, body language and camera angles. Furthermore, the analysis focused on three
different kinds of argumentation: images, threats and authorities. The study discussed the use
of influential people as an argument to convince viewers to change in certain behaviour.
Further, the study discussed how the use of rhetoric could play a major role in the
strengthening of the message. The result showed that rhetorical strategies are used in Before
the Flood. Both DiCaprio and the experts are using the rhetoric appeal forms and different
kinds of arguments to seem convincing to the audience. The study demonstrated that there is
an interaction between the rhetorical appeal forms and the argumentation, and the interaction
is important to strengthen the emotions and the credibility of the documentary film. Lastly,
the creators of Before the Flood have also applied visual tools to strengthen the emotions and
argumentation, which resulted in a more reinforcing message.
Keywords: Qualitative text analysis, rhetoric, visual rhetoric, argumentation, Before the Flood, Leonardo DiCaprio, climate change
-
Innehll 1. Inledning ............................................................................................................................. 3
2. Bakgrund ............................................................................................................................. 4
2.1. Leonardo DiCaprio ....................................................................................................... 4
2.1.1. Leonardo DiCaprio som miljaktivist ................................................................... 4
2.2. Messenger of Peace .................................................................................................. 5
2.3. Dokumentrfilm ........................................................................................................... 5
2.3.1. Before the Flood .................................................................................................... 6
3. Syfte och frgestllningar ................................................................................................... 7
3.1. Problemformulering ..................................................................................................... 7
3.2. Syfte ............................................................................................................................. 7
3.3. Frgestllningar ............................................................................................................ 8
4. Forskningsversikt .............................................................................................................. 9
4.1. Dokumentrfilms inflytande ........................................................................................ 9
4.2. Retoriskt ledarskap ..................................................................................................... 10
4.3. Knda personers engagemang .................................................................................... 11
4.4. Forskningslucka ......................................................................................................... 12
5. Teoretiskt ramverk ............................................................................................................ 13
5.1. Retorik ........................................................................................................................ 13
5.1.1. Grundlggande appellformer ............................................................................... 13
5.2. Visuell retorik ............................................................................................................. 15
5.3. Argumentation ............................................................................................................ 16
5.3.1. Bildargumentation ............................................................................................... 17
5.3.2. Hotargumentation ................................................................................................ 18
5.3.3. Auktoritetsargumentation .................................................................................... 18
5.4. Sammanfattning teoretiskt ramverk ........................................................................... 19
6. Metod ................................................................................................................................ 20
6.1. Kvalitativ metod ......................................................................................................... 20
6.2. Textanalys .................................................................................................................. 21
6.3. Material och urval ...................................................................................................... 21
6.4. Analysverktyg ............................................................................................................ 22
6.5. Analysscheman ........................................................................................................... 23
6.6. Tillvgagngsstt ........................................................................................................ 24
-
6.7. Metodkritik och begrnsningar .................................................................................. 25
7. Analysresultat ................................................................................................................... 27
7.1. Retorik ........................................................................................................................ 27
7.1.1. Ethos .................................................................................................................... 27
7.1.2. Logos ................................................................................................................... 29
7.1.3. Pathos ................................................................................................................... 31
7.2. Visuell retorik ............................................................................................................. 33
7.2.1. Visuella bilder ...................................................................................................... 33
7.2.2. Kroppssprk och gestikulering ............................................................................ 38
7.2.3. Kameravinklar ..................................................................................................... 39
7.3. Argumentation ............................................................................................................ 40
7.3.1. Bildargumentation ............................................................................................... 41
7.3.2. Hotargumentation ................................................................................................ 41
7.3.3. Auktoritetsargumentation .................................................................................... 42
8. Slutdiskussion ................................................................................................................... 44
9. Frslag till vidare studier .................................................................................................. 47
10. Referenser ....................................................................................................................... 48
-
3
1. Inledning
Forskare r i dag eniga om att global uppvrmning existerar och r ett problem som orsakas
av oss mnniskor. Dremot r forskarna inte ensamma om att frska vertyga mnniskors
sikter om klimatfrndringar. Leonardo DiCaprio r ett exempel p en person som pstr att
klimatfrndringar r ett problem och br tas p allvar. andra sidan finns det personer som
Donald Trump som anser att global uppvrmning inte r ett problem och drmed heller inte r
ngot som behver uppmrksammas. Vem r trovrdig?
Fr att kunna ta stllning till allt som sgs behver vrldens mnniskor inhmta trovrdig och
plitlig information. I mnga fall r det svrt att avgra vad som r trovrdig och plitlig
information d samhllet stndigt mts av ny sdan. I dagens samhlle pverkas nyheter och
sociala medier av inflytelserika personer med makt. Inflytelserika personer kan pverka
informationen och sledes samhllet positivt eller negativt, beroende p vad de vljer att
snda ut fr budskap (Kim, 2016).
Forskning har bevisat att dokumentrfilm r ett medium som kan ha en emotionell pverkan
p tittare, men som ven kan bidra till mer kunskap n fiktiva filmer (Nisbet & Aufderheide,
2009). Skdespelaren och FN:s fredsbudbrare Leonardo DiCaprio och regissren Fisher
Stevens har tillsammans producerat dokumentrfilmen Before the Flood, som r studiens
material. Dokumentrfilmen berr mnet klimatfrndringar och belyser samhllets miljhot.
Fr att uppfylla studiens syfte anvnds kvalitativ metod fr att kunna tolka materialet.
Tolkandet r neutralt och retoriken r studiens teoretiska ramverk. Studien syftar till att
underska om och i s fall p vilket stt DiCaprio, experter och skaparna anvnder retoriska
strategier fr att frstrka Before the Floods budskap och verka vertygande infr sin publik.
Allt som kan tillmpas vid vertygelse r betydande fr en retorisk analys (Vigs, 2010), och
drav r det ndvndigt att studera ett flertal retoriska strategier. Vid genomfrandet av
analysen anvnds tre analysverktyg som byggstenar fr studiens analysscheman: retorik,
visuell retorik och argumentation.
Studien kommer kunna medfra knnedom om hur anvndningen av retorik och retoriska
strategier kan vara en avgrande faktor fr att verka vertygande och kunna frstrka ett
budskap.
-
4
2. Bakgrund
Fljande avsnitt syftar till att frklara bakgrunden som ligger till grund fr studien. I detta
avsnitt skapas en vergripande frstelse om vem Leonardo DiCaprio r och hur hans
miljaktivistiska engagemang ser ut samt vad det innebr att vara en Messenger of Peace. I
bakgrundsavsnittet ges ven en verblick om vad en dokumentrfilm r och vad Before the
Flood handlar om.
2.1. Leonardo DiCaprio
Leonardo DiCaprio r en amerikansk skdespelare som fddes r 1974 i Los Angeles, USA.
DiCaprio brjade som barnskdespelare i TV-serier och sedan tog hans filmkarrir fart i
brjan av 1990-talet (Borges, u..).
DiCaprio r i dag en av vrldens mest knda skdespelare och har bland annat setts i filmer
som Romeo & Juliet (1996), Titanic (1997), The Great Gatsby (2013), Wolf of Wall Street
(2013) samt The Revenant (2015) (Borges, u..). Efter att tidigare ha blivit nominerad fyra
gnger, vann DiCaprio sin frsta Oscar r 2016 fr sin roll i filmen The Revenant (Leonardo
DiCaprio, u..; Tapper, u..).
2.1.1. Leonardo DiCaprio som miljaktivist
Leonardo DiCaprio r inte bara en skdespelare, utan ven en engagerad miljaktivist
(Borges, u..). r 1998 grundade DiCaprio Leonardo DiCaprio Foundation vars syfte var,
och fortfarande r, att lngsiktigt arbeta fr att frbttra planetens milj. Organisationen
arbetar frmst med jordens vilda platser och vlmendet fr dess invnare, det vill sga alla
vrldens mnniskor, genom att skapa ett mer harmoniskt frhllande mellan mnniskan och
planeten (Leonardo DiCaprio Foundation, u..-a; United Nations, 2014a, 2014b). Leonardo
DiCaprio Foundation har sedan r 1998 startat mer n 200 projekt, stttat ver 130
organisationer samt tilldelats ver 80 miljoner USD i bidrag (Leonardo DiCaprio Foundation,
u..-b). Mlet med att ge bidrag, driva medieprojekt och fra offentliga kampanjer r att
kunna finansiera och bringa uppmrksamhet fr att skydda biologisk mngfald, besparingar
-
5
p skog och hav samt arbeta aktivt fr de rdande klimatfrndringarna (United Nations,
2014a, 2014b).
DiCaprio r ocks aktiv inom styrelser hos flertalet organisationer vars syfte r att skydda
miljn och dess anhngare, till exempel World Wildlife Fund, The Natural Resources Defense
Council samt Ocean 5 fr att nmna ngra (Leonardo DiCaprio Foundation, u..-a; United
Nations, 2014b). DiCaprio agerar dessutom som rdgivare hos organisationen The Solutions
Project som efterstrvar kad uppkomst av frnybar energi (United Nations, 2014b).
2.2. Messenger of Peace
r 2014 blev DiCaprio utsedd av den dvarande generalsekreteraren inom Frenta Nationerna
(FN), Ban Ki-moon, att representera FN som en av deras Messenger of Peace, en s kallad
fredsbudbrare. DiCaprios roll som fredsbudbrare innebr ett fokus p klimatfrndringar. I
samband med utmrkelsen hyllade Ki-moon DiCaprio fr hans engagemang och arbete samt
insamlingar och bidrag fr striden mot vrldens klimatfrndringar och dess pverkan (United
Nations, 2014a).
Fr att bli utvald och f utmrkelsen som FN:s Messenger of Peace, fredsbudbrare, r
personen i frga en erknd offentlig individ inom sport, musik, konst, litteratur eller film och
har hjlpt till att ka vrldens vetskap kring FN:s arbete och ideal. Syftet med FN:s valda
fredsbudbrare r att ka allmnhetens frstelse ver hur FN arbetar fr att frbttra alla
vrldens mnniskors liv. Arbetet utfrs genom humanitrt arbete, offentliga framtrdanden
samt genom kontakt med internationella medier (United Nations, 2014b).
2.3. Dokumentrfilm
Ordet dokumentrfilm r en direkt versttning frn det engelska sprket, documentary
film, och ordet dokumentr anvndes fr frsta gngen r 1926 med samma betydelse som
ordet har i dag. John Grierson, en dokumentrfilmsproducent frn Skottland, definierade
dokumentrfilm som en kreativ behandling av verkligheten (Tapper & Aghed, u..).
-
6
Dokumentrfilmer vill visa verkliga aspekter frn samhllet, samtida som historiska
skeenden, och r med andra ord inte fiktiva. Dokumentrfilmers avsikt r ocks att
rekonstruera fakta och inte anvnda sig av spelfilmers metoder dr hndelser dramatiseras
eller iscenstts (Tapper & Aghed, u..).
Dokumentrfilmer blir i dag allt mer populra att titta p och anses vara ett medel fr att
bygga aktivistiska ntverk, gra avtryck hos allmnheten samt skapa debatt (Nisbet &
Aufderheide, 2009). Enligt streamingtjnsten Netflix tittade 73 % av deras anvndare p
minst en dokumentrfilm r 2016, det vill sga mer n 68 miljoner mnniskor (Kenny, 2017).
2.3.1. Before the Flood
Before the Flood r en dokumentrfilm presenterad av National Geographic, en ideell
organisation som arbetar med vetenskap och utbildning fr en hllbar framtid (National
Geographic, u..). Dokumentrfilmen hade premir i USA den 21 oktober r 2016 och r
regisserad av Academy Award-vinnaren Fisher Stevens. Skdespelaren och miljaktivisten
Leonardo DiCaprio r tillsammans med Stevens dokumentrfilmens producent och DiCaprio
r den som leder tittarna genom Before the Flood.
Dokumentrfilmen tar upp sanningen bakom klimatfrndringarna som sker p vr planet.
DiCaprio ker tillsammans med olika vetenskapsmn och experter till fem olika kontinenter
fr att bevittna de pgende miljfrndringar som sker i vr vrld. DiCaprio sker efter hopp
i en tid av stigande katastrofala nyheter om klimatfrndringar. P resan fr han trffa
experter, politiker och vrldsledare som stndigt kmpar fr att planeten ska bli bttre fr allt
levande. Before the Flood uppmanar inte bara oss individer att vidta tgrder som kan
frndra samhllet, dokumentrfilmen uppmanar ven vra politiker att stdja alternativa
miljkllor. DiCaprio anser i Before the Flood att alla mnniskor har ett ansvar; ett ansvar fr
att bygga en bttre framtid fr vr planet och nstkommande generationer (Before the Flood,
u..).
Efter endast tre mnader som dokumentrfilmen varit tillgnglig fr allmnheten hade den ftt
ver 60 miljoner visningar, vilket gr Before the Flood till en av de mest visade
dokumentrfilmerna i historien (Leonardo DiCaprio Foundation, u..-c).
-
7
3. Syfte och frgestllningar
3.1. Problemformulering
Med tanke p att samhllet stndigt pverkas av ett varierande nyhetsflde, sociala medier
och inflytelserika personer, kan det vara problematiskt fr oss mnniskor att ta stllning och
bestmma vilken information vi vill ta del av. Dessutom har inflytelserika personer mjlighet
att pverka samhllet positivt eller negativt, beroende p vad de har fr avsikt med sin
pverkan samt beroende p hur trovrdiga deras budskap r (Kim, 2016). Eftersom ett
expressivt sprk anses vara vertygande (Carlsson & Koppfeldt, 2003) skulle ocks ett
utnyttjande av retoriken kunna resultera till att talaren lyckas manipulera sin omgivning. Om
talaren lyckas manipulera sin publik genom att budskapet framstr som trovrdigt, skulle det
ven kunna leda till ett vrldsomfattande problem. I frlngningen kan fel anvndning av
ett expressivt sprk leda till en problematisk uppfattning av retoriken.
P grund av ovanstende problematik r det relevant att underska om och i s fall p vilket
stt retoriska strategier gr att anvnda fr att frstrka ett viktigt budskap. Med tanke p att
DiCaprio och de medverkande experterna i Before the Flood r inflytelserika personer, blir
deras anvndning av retoriska strategier, i processen om att verka vertygande, drmed
aktuellt att studera.
3.2. Syfte
Med hjlp av dokumentrfilmen Before the Flood syftar studien till att bidra med en strre
frstelse om anvndandet av strategier inom retoriken. Studien undersker om och i s fall
p vilket stt DiCaprio, experter och skaparna anvnder retoriska strategier fr att frstrka
Before the Floods budskap och verka vertygande infr sin publik. Fr att uppn studiens
syfte r mlet att genomfra en kvalitativ textanalys med nedanstende frgestllningar.
-
8
3.3. Frgestllningar
Frstrks Before the Floods budskap och verkar de medverkande vertygande genom
anvndningen av retoriska strategier, och i s fall p vilket stt?
o Hur identifieras DiCaprios och experternas anvndning av appellfomer och hur
kan ethos, logos och pathos tolkas?
o Hur anvnder DiCaprio, experterna och skaparna visuell retorik och hur kan
visuella bilder, kroppssprk och gestikulering samt kameravinklar tolkas?
o Hur urskiljs DiCaprios, experternas och skaparnas anvndning av argumentation
och hur kan bildargumentation, hotargumentation och auktoritetsargumentation
tolkas?
-
9
4. Forskningsversikt
Forskningsversikten ger en verblick av tidigare forskning som finns p omrdet om
dokumentrfilm, retorik och organisationers samarbeten med knda personer.
Forskningsversikten bidrar ven till att pvisa den forskningslucka som existerar inom
studiens omrde baserat p den tidigare forskningen.
4.1. Dokumentrfilms inflytande
Matthew C. Nisbet och Patricia Aufderheide, tv forskare inom media och kommunikation,
gav r 2009 ut studien Documentary Film: Towards a Research Agenda on Forms, Functions,
and Impacts. Nisbet och Aufderheide ansg att dokumentrfilmer mestadels hade blivit
studerade av samhllsvetenskapsmn som studerat media och kommunikation, och inte av
forskare inom medie- och kommunikationsfltet. Nisbet och Aufderheide bjd drfr in
manusfrfattare som var teoretiskt och empiriskt grundade. Manusfrfattarna analyserade
olika former, funktioner och effekter inom, samt av, dokumentrfilmer. Vidare underskte
manusfrfattarna ven vilket inflytande dokumentrfilmer kan ha p inlrningen av
invecklade och komplexa mnen samt hur dokumentrfilmer kan rama in och terge
samhllsproblem. Forskningen kom fram till att bra talare spelar roll fr dokumentrfilmens
budskap och att dess mening ven beror p hur dokumentrfilmen r sammansatt samt vem
som r ansvarig fr spridningen. I studien sg forskarna ocks att hgskolestudenter blev mer
emotionellt pverkade och tog till sig mer kunskap av dokumentrfilmer n vad de gjorde av
fiktiva filmer. Dessutom kom forskningen fram till att med hjlp av dokumentrfilm kan
allmnheten uppmuntras till att bli upplysta konsumenter men ven aktiva
samhllsmedborgare, s kallade aktivister (Nisbet & Aufderheide, 2009).
r 2015 genomfrde forskarna Jongo Shin och Eunbyul Cho en djupgende kvalitativ studie
dr de underskte och analyserade tta studenters inlrningsfrmgor. Studenterna fick titta
p en dokumentrfilm i utbildningssyfte. Syftet med studien var att se om studenternas
tidigare kunskaper och erfarenheter kom till anvndning d dem skulle ta till sig ny kunskap
frn dokumentrfilm. I studien fick studenterna titta p dokumentrfilmen ett flertal gnger;
frst p egen hand, och sedan tillsammans med de andra deltagarna dr det gavs mjlighet att
diskutera dokumentrfilmen tillsammans med vriga deltagare. Forskarna kom fram till att
-
10
efter de medverkande hade ftt interagera med varandra, kade ocks deras reflektioner kring
vad de hade lrt sig frn att titta p dokumentrfilmen (Shin & Cho, 2015).
Med tanke p vad Nisbet och Aufderheide (2009) samt Shin och Cho (2015) kom fram till
med sina forskningar, blir deras forskningar relevanta d vr studie undersker en
dokumentrfilm.
4.2. Retoriskt ledarskap
Charismatic Leadership and Rhetorical Competence: An Analysis of Steve Jobss Rhetoric
(2014) r en forskning som handlar om anvndning av retorik i samband med ledarskap. I
forskningen har Loizos Heracleous och Laura Alexa Klaering analyserat om karismatiska
ledare ndrar sin retorik beroende p kontext, och i s fall p vilket stt. Forskarna har valt att
utg frn hur Steve Jobs, som ansgs vara en karismatisk ledare, anvnde sig av sin retoriska
kompetens. Forskarna har inriktat sig p att analysera de tre retoriska appellformerna ethos,
logos och pathos, med mest fokus p ethos. I studien menar Heracleous och Klaering att
anvndningen av retoriska strategier spelar stor roll nr talaren vill skapa en betydelse,
pverka knslor och f ett godknnande av publiken. Efter att forskarna hade underskt Jobs
anvndning av retoriken i olika situationer, kom forskarna fram till att Jobs inte avsljade sin
retoriska stil. I stllet ndrade Jobs sin retoriska stil beroende p situation, men framfr allt
var ethos avgrande fr stilen i varje situation (Heracleous & Klaering, 2014).
Precis som ovanstende forskning har ven Cheryl Ann Lambert och Abra Landau forskat
kring hur ledarskap och retorik hr ihop. Studien r kvalitativ och dess teoretiska ramverk
utgr frn retoriken. Forskarna analyserar hur Arthur W. Page anvnde retoriska strategier fr
att upprtthlla ett bra rykte fr American Telephone & Telegraph Company (AT&T), efter
att mnga amerikanska fretag frlorade sina konsumenter efter den stora depressionen p
1920- och 1930-talet. Page var vice president fr AT&T och Page med sin retoriska
kompetens var till frdel fr fretaget. Genom att anvnda knslofyllda och etiska argument
lyckades Page pverka sin publik. P liknande stt anvnde han ven illustrativa metaforer
och liknelser fr att vertyga publiken. I forskningen nmner Lambert och Landau att talarens
trovrdighet och knslomssiga uttryck r viktig i processen att lyckas vertyga. Lambert och
Landau kom ven fram till att retoriska strategier kan rdda ett fretag och dess image
(Lambert & Landau, 2015).
-
11
Forskning om retoriskt ledarskap kommer vara till anvndning fr studien d Leonardo
DiCaprio, precis som Steve Jobs och Arthur W. Page, r en vlknd person och hans roll samt
retoriska ledarskap i Before the Flood kan vara avgrande fr vertygandet och hur budskapet
framhvs.
4.3. Knda personers engagemang
En vanlig frekomst fr fretag i dag r att samarbeta med vlknda personer nr produkter
ska marknadsfras och sljas (Biswass, Hussain & ODonnell, 2009). Dessutom fr allt fler
celebriteter i dag mjlighet att engagera sig inom vlgrenhet och hjlparbete med fokus p
vrldens klimat. Drfr r det intressant att titta nrmre p fljderna av samarbeten mellan
organisationer och s kallade goodwill-ambassadrer. Forskarna Jae-woong Yoo och
Young-ju Jin (2013) beskriver en utvald goodwill-ambassadr som en individ som har ett
vlknt namn och r eller har varit aktiv inom omrden som exempelvis musik, sport eller
skdespeleri. I Yoo och Jins studie underskte och analyserade dem hur publikens instllning,
preferenser och trovrdighet sg ut vid samarbeten mellan organisationer och goodwill-
ambassadrer (Yoo & Jin, 2013).
Forskarna kom fram till att d goodwill-ambassadrer var inblandade i samarbeten med
organisationer var ocks publikens trovrdighet gentemot de inblandade hgre. Dessutom var
publikens attityder och preferenser mer positiva, n om en goodwill-ambassadr inte var
aktuell i samarbetet. Ambassadrer br vara noggrant utvalda fr att samarbetet med
organisationen ska f bsta resultat och fr att organisationens ml ska kunna maximeras
(Yoo & Jin, 2013).
Det r intressant och relevant att forska kring om en knd person, som DiCaprio i studiens
fall, har en speciell pverkan gllande miljfrgor. F studier finns kring mnet knda
personers miljpverkan vilket gr vr studie aktuell. Dremot finns en studie utfrd av
Alison Anderson (2013), dr knda personers roll i FN:s toppmte i Rio de Janeiro r 2012
undersktes: Together we can save the arctic: celebrity advocacy and the Rio Earth Summit
2012. Forskaren valde att studera celebriteters roll genom att utfra en textanalys p brittiska
tidningar och press. Studien fokuserade p vad knda personer hade fr pverkan p brittisk
press under rapporteringen frn toppmtet. Den brittiska pressen som studien underskte gavs
fr vrigt ut i hela landet, vilket gjorde materialet relevant fr studien. Syftet med studien var
-
12
att underska vilket ansvar knda personer hade vid uppmrksammandet av klimatfrgor.
Syftet med studien var ocks att belysa hur knda personer och korporativa varumrken
utnyttjas av miljorganisationer, som till exempel Greenpeace. I underskningen kom
Anderson fram till att beroende p vilken knd person eller vilket medium som anvnds,
pverkas frstrkandet av budskapet. Knda personers inblandning kan dels dmpa och
frminska meddelandet men dels kan deltagandet av knda personer ven ka synligheten och
uppmrksamma budskapet desto mer (Anderson, 2013).
4.4. Forskningslucka
Sammanfattningsvis r retoriken bevisat viktigt att studera i olika sammanhang, d retoriken
kan spela en avgrande roll fr talaren vid vertygandet av sin publik. Tidigare forskning har
underskt anvndning av retoriska strategier vid syfte att vertyga och vertala sin publik,
och framfr allt i sammanhang dr ledare anvnder sig av retorik fr att framst som
trovrdiga.
I majoriteten av studier har retoriska strategier underskts vid syfte att vertyga sin publik.
Dremot finns det frre forskningar som studerar appellformer, visuell retorik och
argumentation i samspel med varandra med syfte att framhva och frstrka ett visst budskap.
Kombinationen av att anvnda de tre retoriska strategierna fr att frstrka ett viktigt
budskap, samtidigt som talaren ska verka vertygande, r nnu ett outforskat omrde och dr
ser vi en forskningslucka som vi syftar till att fylla.
Mlet r att bidra med kunskap gllande anvndning av retorik och dess strategier i en tid dr
det finns utrymme fr vlknda personer, men ven allmnheten, att uttrycka sig och vertyga
andra mnniskor dagligen (Kjeldsen, 2008).
-
13
5. Teoretiskt ramverk
I fljande avsnitt presenteras och motiveras studiens teoretiska utgngspunkt: retoriken. D
retorik r ett brett omrde med olika begrepp har fokuserar studien p tre olika retoriska
strategier: appellformer, visuell retorik och argumentation.
5.1. Retorik
Retoriken hrstammar frn det antika Grekland och p den tiden uppfattades retoriken som
talekonst. Retoriken har med tiden utvecklats och r i dag synonymt med vltalighet men
handlar frmst om frmgan att kunna vertyga och pverka mnniskor. Att vertyga och
pverka varandra r ngot mnniskor utfr dagligen. vertygandet r den praktiska delen av
retoriken och kallas fr rhetorica utens p latin. Hur och p vilket stt mnniskor vertygar
varandra r den teoretiska delen av retoriken och kallas fr rhetorica docens. Fr att
underska den teoretiska delen r tillmpning av olika retoriska verktyg, eller appellformer
som de ocks kallas, ndvndigt (Kjeldsen, 2008).
Ordet persuasiv kommer frn det engelska verbet persuade, som betyder vertala, och r som
sagt en stor del av retoriken. vertalning spelar stor roll vid anvndning av massmedier nr en
talare vill n ut till en bred publik. Drmed r vertalning relevant att studera vid anvndning
av dokumentrfilm.
Redan under antiken framfrdes synpunkten om vertalning och citerades p fljande stt:
Retoriken r en producent av vertygelse: det r det som alltsammans gr ut p, och det r
krnan i dess uppgift (Kjeldsen, 2008, s. 19).
5.1.1. Grundlggande appellformer
Fr att underska den teoretiska delen i retoriken behvs som sagt tillmpning av de
grundlggande appellformerna; ethos, logos och pathos och r retorikens vertalningsmedel
(Gripsrud, 2011).
-
14
Ethos Ethos appellerar till talarens karaktr, personlighet och trovrdighet (Carlsson &
Koppfeldt, 2003; Gripsrud, 2011; Karlsen, 2012). Fr att mnniskor ska kunna bli vertalade
handlar det inte bara om vad som sgs utan ven vem som talar (Kjeldsen, 2008). Att som
talare vara knd sedan tidigare eller om talaren har ett vertygande yrke r till en frdel vid
frstrkandet av ethos (Lindqvist, 2008). En talare r bttre p att vertyga om personen i
frga framstr som sakkunnig och tillfrlitlig (Carlsson & Koppfeldt, 2003). Ethos blir
drmed intressant att studera d DiCaprio r knd sedan tidigare och har ett vlknt yrke.
Utan trovrdighet r det nstintill omjligt att kunna vertala sin publik, vilket drmed
betyder att ethos spelar en viktig roll i processen om att vertyga hrarna. Talaren mste
framst som spontan, naturlig, intim, kta, personlig, rlig, engagerad samt konsekvent i sitt
framfrande. Ethos r synonymt med betydelsen av ordet image (Kjeldsen, 2008).
Logos Logos r precis som ethos ett vertalningsmedel och de tv verktygen hnger ihop
med varandra, men skiljer sig samtidigt t. Logos syftar till frnuftet och logiken hos
publiken. Vid anvndning av logos ges mjligheten att ven argumentera fr sanningen
genom att undervisa och tala pedagogiskt (Karlsen, 2012; Kjeldsen, 2008). Dessutom vdjar
argument av logisk karaktr till mnniskors omdme (Carlsson & Koppfeldt, 2003). Logos r
med andra ord det frnuftbaserade vertalningsmedlet och r anvndbart vid till exempel
rdgivande tal (Kjeldsen, 2008). I logosargument finns ven fakta och statistik, som hjlper
till fr att vcka mnniskors intresse (Slovic, Vstfjll, Erlandsson & Gregory, 2017), och
handlar om att talaren ska framfra hllbara argument som inte gr att kritisera (Gripsrud,
2011).
Pathos Pathos r ett vertalningsmedel som anspelar p knslor (Carlsson & Koppfeldt,
2003; Karlsen, 2012). Pathos kan likna ethos till viss del men anvnds vid betydligt mer
kraftfulla knslor som ilska, upprrdhet, sorg, gldje och hopp (Carlsson & Koppfeldt, 2003;
Gripsrud, 2011). Eftersom pathos gr hand i hand med mnskliga behov kan talaren
stadkomma en knsla av hopp hos publiken genom att erbjuda mjligheter och lsningar p
problem, vilket i sin tur kan leda till att hrarna knner sig mer delaktiga (Carlsson &
Koppfeldt, 2003).
Nr talaren anvnder sig av pathos fr att vertyga frsker talaren att engagera publiken och
f publiken att handla snabbt genom att vcka och berra dess knslor. Nr en talare lyckas
berra publiken, r det enklare att f mnniskor att ndra mening och uppfattning, vilket gr
-
15
pathos till en stark och anvndbar vertalningsmetod (Kjeldsen, 2008). Dessutom kan talaren
vcka knslor hos hrarna genom att sjlv visa knslor (Carlsson & Koppfeldt, 2003; Slovic,
Vstfjll, Erlandsson & Gregory, 2017).
P samma stt som pathos hnger ihop med ethos, sammankopplas ven pathos med logos, d
pathos r objektiva kunskapskllor (Gripsrud, 2011). Appellformerna kompletterar varandra
(Carlsson & Koppfeldt, 2003) och r ndvndiga att underska vid en dokumentrfilm dr
talaren mste verka vertygande fr att kunna frmedla ett budskap till publiken (Vigs,
2010).
5.2. Visuell retorik
Mediesamhllet kallas inom retoriken fr den nya retoriska arenan. Kommunikationen i vr
tid r multimedial och anvnds i svl text som bild, video och ljud. Att retoriken i dag r
multimedial skiljer sig frn antikens retorik, d retoriken endast frekom i muntligt tal
(Kjeldsen, 2008). Numera har allt som kan anvndas vid syfte att vertyga en betydelse fr en
retorisk analys (Vigs, 2010), s som visuell retorik, kroppssprk och gestikulering samt
kameravinklar (Bergstrm, 2015; Kjeldsen, 2008).
Med tanke p att samhllet i dag domineras av visuella medier fr publiken ven en bild av
talaren i sig men ven vad talaren pratar om eftersom bilder har strre makt n ord. Visuell
retorik avser att vertyga betraktaren med visuella medel som bilder, fotografier, illustrationer
och kroppssprk. Visuella medel kan vcka knslor, skapa trovrdighet och pverka
mnniskor p samma stt som ord kan. Visuell retorik kan pverka mnniskors agerande men
ven framkalla emotioner. Fr att lyckas berra och vcka emotionella knslor genom visuell
retorik krvs ikoniska tecken, till exempel bilder och fotografier. I bilder och fotografier kan
tittarna knna igen sig p ett annat stt d bilden eller fotografiet som skdas kan vara ngot
som personen sjlv har upplevt eller kan relatera till. En verbal redogrelse skapar indirekta
visuella intryck medan den visuella skildringen ger ett direkt visuellt intryck (Kjeldsen, 2008).
Bilder hjlper ven till att synliggra och visualisera vad hraren vill frmedla (Carlsson &
Koppfeldt, 2003).
Kjeldsen (2008) nmner i sin bok Retorik idag om illustrerande demonstration som innefattar
nr ngot visuellt visas och tittaren fr en konkret bild av hur ngot ser ut eller r. Kjeldsen
-
16
ppekar ven att bilder har en dokumentarisk funktion, som r ett bevis p att ngot har hnt
samt hur hndelsen har uppkommit. Fotografier ifrgastts sllan d de oftast r en trovrdig
bild av verkligheten (Kjeldsen, 2008). En dokumentrfilm visar verkliga livet och r sledes
viktigt att studera fr att uppn syftet med analysen, och dessutom bidrar verkliga bilder till
att ett intresse vcks bland publiken (Slovic, Vstfjll, Erlandsson & Gregory, 2017).
Kroppssprket spelar som sagt ocks stor roll vid studerandet av visuell retorik.
Kroppssprket och gestikuleringar kan nmligen pverka om talaren verkar trovrdig
(Kjeldsen, 2008). Ett sansat och samlat kroppssprk inger ett intryck av att talaren behrskar
situationen (Karlsen, 2012).
Ett retoriskt budskap kan frstrkas genom sttet som fotografen vljer att arbeta med
kameravinklar. Kameravinklarna kan till exempel vara nrgngna eller frn lngt avstnd,
men ocks tagna ifrn ett grodperspektiv eller rakt framifrn. Genom att anvnda sig av ett
grodperspektiv r kameravinkeln underifrn, vilket r vanligt i situationer dr personer med
makt framstlls (Bergstrm, 2015; Mral & Olinder, 2011). Beslutet av att framstlla
mnniskor rakt framifrn kan resultera i effekten av att personen skildras som rlig och
pvisar en uppriktighet bland skdarna. Hur publiken uppfattar en scen eller en person beror
ocks p hur nrheten eller avstndet ser ut till objektet. Anvnds en nrgngen kameravinkel
kan situationen uppfattas som intim (Mral & Olinder, 2011).
Sammanfattningsvis pverkas mnniskors uppfattning och trovrdighet om situationen olika
beroende p vilken eller vilka kameravinklar som anvnds (Mral & Olinder, 2011).
5.3. Argumentation
Fr att lyckas vertyga med hjlp av retoriken r relevanta argument till stor vikt fr
vertygelsen p sina hrare. I Before the Flood upplevs mycket av vad som sgs som olika
typer av argument, vilket gr det vsentligt att studera argumentation. Drfr kommer detta
avsnitt handla om argumentation i sin helhet och hotargumentation, bildargumentation samt
auktoritetsargumentation behandlas var fr sig.
Argumentation handlar i stort stt om att motivera fr en viss stndpunkt, och inte bara
framfra en sikt, och drfr r argumentationen alltid bunden till stndpunkten. Dock r inte
-
17
stndpunkten en del av argumentationen, utan kan tillsammans med argumenten ses som ett
resonemang. Ett resonemang kan best av otaligt mnga argument och resonemangets struktur
kan antingen inledas med en stndpunkt som efterfljs av argument, eller omvnd ordning.
Resonemangets argumentativa struktur bestr av de aktuella argumenten samt sambandet
mellan argumenten och sambandet mellan den aktuella stndpunkten (Karlsen, 2012).
Resultatet om hur argumentationen uppfattas som vertygande, eller inte, av publiken beror
p samspelet mellan appellformerna ethos, logos och pathos samt om deras samspel utspelar
sig i en positiv eller negativ utgng. Alla argument, muntliga som skriftliga, har inslag av
ethos, logos och pathos (Karlsen, 2012).
5.3.1. Bildargumentation
I ver 2000 r har det funnits en vertygelse om att det r lttare att komma ihg bilder n
ord. Det har ven konstaterats att bilder i mnga fall r argumenterande. Argumentation r en
handling, precis som bilden. En bild kan uppmana mnniskor till att ta stllning, agera eller
handla och kan drmed likna ett argument. Bilder som fr mnniskor att stanna till och
reflektera ver, kan liknas med en vlskriven text eller ett bra tal. Bildens funktion blir tydlig
och lttillgnglig om den anvnds som ett argument d talarens ml r att frbttra
kommunikationen (Mral & Olinder, 2011). Mral & Olinder (2011) skriver i boken Bildens
retorik i journalistiken att visuella argument njer sig med att frklara stndpunkten och
inbjuder sllan till en annan uppfattning n vad bildens skapare har fr uppfattning. En bild r
svr att ifrgastta och argumentera emot d bilder r ett bevis av verkligheten, under
frutsttning att bilden inte r manipulerad. Den visuella retoriken och bildens argumentation
spelar sledes stor roll i bde TV och film (Mral & Olinder, 2011).
Bilder som anses som tunga argument i situationer dr barn och djur framstlls leder till att
starka knslor vcks bland skdarna. Barn och djur representerar ngot ofrstrt och
hjlplst, det vill sga ngot som mnniskor vill beskydda. Genom att pvisa hur djur
pverkas av en viss situation, framstlls djuren som offer och kan i sin tur leda till att dessa
bilder r argument som r med och skapar opinion. Bilder p barn och hur de har pverkats av
exempelvis svlt och krig talar ocks till publiken genom att berra mnniskor, vilket i sin tur
bidrar till en opinionsbildande kraft (Mral & Olinder, 2011).
-
18
5.3.2. Hotargumentation
Hotargumentation r ett exempel p en annan form av argumentation dr talaren skapar
knslor som oskerhet, tvng och fruktan hos publiken. Anvndningen av hotargument
innebr att talaren beskriver en pfljd i form av ett hot dr konsekvensen ses som onskad.
P s stt frvntas en frndring hos hrarna, i form av en sikt eller ett beteende (Karlsen,
2012).
I mnga fall nr hotargument studeras r det svrt att skilja p om argumentet r ett hot eller
en varning fr en onskad konsekvens. Appellformen pathos anvnds ibland p ett verdrivet
stt fr att bidra till att ett argument ska uppfattas som ett hotargument (Karlsen, 2012).
5.3.3. Auktoritetsargumentation
Auktoritetsargument, ven kallat argumentum ad vercundiam, bygger p att personen ifrga
anvnder sig av positiva egenskaper genom att exempelvis lyfta fram mnniskors
professionella erfarenheter eller positioner vid framfrandet av argument. Auktoritet kan
komma frn en institution, organisation, grupp, person samt en kulturell eller historisk
tradition och behver frsts i vidare mening. Fr att avgra om argumentet r hllbart och
gr att anvnda r det av stor vikt att se till hela kontexten (Karlsen, 2012).
Auktoritetsargument som hnvisar till organisationer, institutioner eller personer ses som
anvndbara om auktoriteten i frga anses vara gynnsam. Argument som anspelar p
psykologiska effekter hos mnniskor anses ocks vara frdelaktiga. Dremot gr det att
missbruka en auktoritet som argument d personen i frga inte r en auktoritet p omrdet det
talas om (Karlsen, 2012).
D argumentationen till viss del bestr av att anvnda sig av mnniskor med auktoritet
kopplas den ocks drfr samman med retorikens appellform ethos, som syftar till att
vertyga med hjlp av auktoritet (Karlsen, 2012).
-
19
5.4. Sammanfattning teoretiskt ramverk
Studien utgr frn det teoretiska ramverket retoriken med inriktning p de tre grundlggande
appellformerna ethos, logos och pathos samt visuell retorik och argumentation.
Appellformerna studeras och tolkas i analysen d alla tre appellformer kompletterar varandra
(Carlsson & Koppfeldt, 2003) och r ndvndiga att studera vid en dokumentrfilm dr
talaren ska frmedla ett budskap med hjlp av vertygelse (Vigs, 2010).
Eftersom mediesamhllet i dag kallas fr den nya retoriska arenan (Kjeldsen, 2008) r det
drfr ndvndigt att studera visuell retorik som kan anvndas i syfte att vertyga och
vertala (Vigs, 2010). Inom visuell retorik studerar denna studie bilder, kroppssprk och
gestikulering samt kameravinklar. Argumentationen, i form av bildargumentation,
hotargumentation och auktoritetsargumentation, r avgrande faktorer nr det kommer till att
fra stndpunkter och verka vertygande (Karlsen, 2012).
-
20
6. Metod
I metodavsnittet presenteras studiens analysmetod; kvalitativ textanalys. Dels redogrs
innebrden av kvalitativ metod och dels beskrivs innebrden av textanalys, samt studiens
material och urval. I fljande kapitel redovisas ven analysverktygen, analysscheman,
tillvgagngsstt samt kritik mot studiens valda analysmetod.
6.1. Kvalitativ metod
Fr att besvara frgestllningarna, uppfylla studiens syfte och fr att kunna utfra studiens
analys kommer kvalitativ metod anvndas. Kvalitativ metod innebr att forskaren befinner sig
i den sociala verklighet som studien syftar till att analysera. Inom den kvalitativa metoden
frsker forskaren fnga upp mnniskors agerande men ven agerandets implikation
(Kvalitativ metod, u..). Studiens teoretiska ramverk spelar stor roll, d vi med hjlp av
retoriken har studerat DiCaprios och agerande i Before the Flood.
Forskare som tillmpar kvalitativ metod strvar efter att frambringa en helhetsbeskrivning av
objektet som studerats och analyserats (Kvalitativ metod, u..). Fr att kunna reda ut och
besvara vr frgestllning har vi drmed analyserat Before the Floods helhet utifrn
retoriken.
Inom kvalitativ forskning r forskaren sjlv ett centralt begrepp d metoden gr ut p att
forskaren ska tolka innehllet utifrn egna kunskaper och erfarenheter, vilket gr att
tolkningen blir neutral (Fejes & Thornberg, 2015). Inom forskning kring samhllsvetenskap
spelar tolkning av insamlad data en betydande roll och ses som grundlggande. Tolkningen av
data blir ptaglig inom kvalitativ forskning eftersom forskaren befinner sig nra de mnniskor
och miljer som studeras (Svensson, 2015). D vi har gjort en fri retorisk tolkning av vr
valda empiri, Before the Flood, blir studiens analys neutral och hller sig inom den kvalitativa
metoden. Vi har utgtt frn egna kunskaper och strkt kunskaperna med tidigare forskning,
litteratur och teori fr att kunna gra en hllbar tolkning av materialet.
-
21
6.2. Textanalys
En textanalys av kvalitativ karaktr innebr att forskaren sker efter det grundlggande och
mest ndvndiga innehllet i texten genom att lsa och analysera dess delar, helhet och dess
kontext (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wngnerud, 2012). Vi har noggrant gtt igenom
dokumentrfilmens alla delar med hjlp av retoriken fr att kunna se en helhet och drefter
komma fram till slutsatser.
Textanalysen r ndvndig eftersom analysen av innehllet sker i form av en text som utfrs
genom muntlig och bildmssig framstllning (Watt Boolsen, 2007). Textanalys passar vr
studie d syftet r att utfra en djupgende analys av hur DiCaprio och experter talar och
agerar i Before the Flood. Bildmssig framstllning r ndvndig att gra en analys p d
dokumentrfilmen ven r visuellt genomarbetad.
Eftersom vi utgr frn oss sjlva och tolkar innehllet i form av dess retorik och budskap, har
vi valt att utesluta intervjuer och enkter. Studien r inte beroende av hur mycket, hur lnge
eller hur ofta data frekommer, i stllet r studien beroende av innehllets tolkning och
budskap (Ahrne & Svensson, 2015). Fokus p kvalitativ tolkning i studien blir naturlig d
data inte mts i frekvens, och drfr r inte en kvantitativ analys aktuell fr denna studie.
6.3. Material och urval
Studiens material bestr av dokumentrfilmen Before the Flood frn r 2016. Anledningen till
varfr vi valde Before the Flood r fr att DiCaprio, som miljaktivist och FN:s
fredsbudbrare, har ett stort inflytande p dokumentrfilmen d han r producent och ven
leder tittarna genom dokumentrfilmen. Anvndningen av experter och vlknda personer i
Before the Flood pverkade ocks valet av material eftersom de r en stor del av
dokumentrfilmen. Ytterligare en anledning till valet av Before the Flood som analysmaterial
var att dokumentrfilmen behandlar ett samhlleligt och aktuellt problem: klimatfrndringar.
Bakgrunden till att studien baseras p materialet frn Before the Flood r fr att studien r av
kvalitativ karaktr och drfr syftar till att gra en djupgende analys. I en kvalitativ studie r
inte mngden material viktig, i stllet rknas materialets variation och innehll (Ahrne &
Svensson, 2015).
-
22
Studiens material finns tillgngligt fr allmnheten p den digitala plattformen YouTube, och
det r ocks drifrn vi har hmtat vrt material.
6.4. Analysverktyg
I boken Handbok i kvalitativa metoder av Ahrne och Svensson (2015) klarlggs tre olika
arbetsstt i hur forskare kan g tillvga med sitt insamlade material, nmligen att sortera,
reducera och argumentera. Nr man talar om sortering av empiri handlar det om att observera
en sak i taget (Rennstam & Wsterfors, 2015). Vi har valt att sortera vrt material genom att
ange vra retoriska utgngspunkter som analysverktyg: retorik, visuell retorik och
argumentation. Vi har sedan delat upp varje analysverktyg i tre delar och fokuserat p ett
analysverktyg samt en del t gngen.
Reducering av ett insamlat material gr ut p att vlja och vlja bort material (Rennstam &
Wsterfors, 2015). D vi valt att fokusera p retoriken och specificerat tre analysverktyg, har
vi valt vrt material och valt bort annat material, vilket r till studiens frdel d fokus r p
just retoriken. Argumentationen av materialet innebr att forskaren ska argumentera fr sitt
bidrag till litteraturen (Rennstam & Wsterfors, 2015). Argumentationen i studien terfinns i
delen om forskningslucka.
Retorik som verktyg - Retorik som verktyg har vi delat in i tre delar: ethos, logos och pathos.
Vi har granskat om, och i s fall p vilket stt, DiCaprio och experter anvnder ethos, logos
och pathos nr de talar i dokumentrfilmen. Appellformerna hnger ihop med varandra och
det r drfr intressant att underska om DiCaprio och experter lyckas balansera delarna
samtidigt som underskningen av varje del fr sig r ndvndig.
Visuell retorik som verktyg - Visuell retorik som verktyg har vi delat in i tre delar: visuella
bilder, kroppssprk och gestikulering samt kameravinklar. Eftersom dokumentrfilm r ett
medium dr publiken r tittarna och ska ta in budskapet genom att titta och lyssna p
avsndaren, vilket i sin tur betyder att bilder kan ha en betydelsefull roll, r en visuell
underskning relevant fr studien.
Argumentation som verktyg - Argumentation som verktyg har vi delat in i tre delar:
bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation. D retoriken syftar till
-
23
att vertyga och vertala mnniskor, r det intressant fr denna studie att titta nrmare p om,
och i s fall p vilket stt, DiCaprio och experter anvnder sig av argumentationen och dess
delar.
6.5. Analysscheman
Fr att p ett tydligt stt visa vad vi vill underska i vr analys har vi valt att utg frn vra
analysverktyg retorik, visuell retorik och argumentation, fr att skapa ett analysschema till var
sitt analysverktyg. Analysverktygen kan liknas med ett analysschemas enheter, och bland
enheterna undersker vi dess dimensioner, det vill sga analysverktygens delar och
egenskaper (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wngnerud, 2012). Vi har valt att dela upp
analysscheman till tre olika scheman, ett schema fr varje analysverktyg. Att ha separata
analysscheman underlttar dels fr att kunna se delarna i helheten i analysen, och dels r det
lttare att orientera sig i studien som lsare.
I ett analysschema finns kategorier som beskriver hur en viss egenskap, i studiens fall
analysverktygens delar och dess egenskaper, varierar mellan de olika analysverktygen
(Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wngnerud, 2012). Fr att undvika att gra vra
analysscheman komplicerade har vi valt att ha tv kategorier. De tv kategorierna r: Hur
identifieras/anvnds/urskiljs XX, som str fr analysenheten och dess delar, samt hur kan XX
tolkas. De tv kategorierna frekommer i alla tre analysscheman, men varierar beroende p
vilket verktyg som analyseras. En modell ver de tre analysscheman terfinns nedan.
Analysschema 1
Retorik Hur identifieras retoriken?
Hur kan retoriken tolkas?
Ethos:
Logos:
Pathos:
Tabell 1, Bjrnberg & Hansen, 2017
-
24
Analysschema 2
Visuell retorik Hur anvnds visuell retorik?
Hur kan den visuella retoriken tolkas?
Visuella bilder:
Kroppssprk/ gestikulering:
Kameravinklar:
Tabell 2, Bjrnberg & Hansen, 2017
Analysschema 3
Argumentation Hur urskiljs argumentationen?
Hur kan argumentationen tolkas?
Bildargumentation:
Hotargumentation:
Auktoritetsargumentation:
Tabell 3, Bjrnberg & Hansen, 2017
6.6. Tillvgagngsstt
Fr att besvara frgestllningarna har studiens material granskats utifrn en neutral tolkning
med kvalitativ textanalys som metod fr tolkandet. Genom att gra en neutral tolkning dras
inga generella slutsatser i analysen och studien r drmed begrnsad till det valda materialet
(Rienecker & Stray Jrgensen, 2008). Begrnsningen var ett medvetet val p grund av att vr
avsikt var att gra en djupgende analys och kunna fokusera p studiens empiri: Before the
Flood.
-
25
Vi har systematiserat tolkandet ytterligare genom att anvnda en passande teori, nmligen
retoriken. Innan vi brjade analysera valde vi att dela upp de olika retoriska delarna var fr
sig: retorik, visuell retorik och argumentation. De tre retoriska utgngspunkterna delade vi
drefter upp som ethos, logos, pathos, visuella bilder, kroppssprk och gestikulering,
kameravinklar, bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation. Vi
delade upp utgngspunkterna fr att ha mjlighet att f fram en helhetsbild av
dokumentrfilmens medverkande och hur deras anvndning av retorik och argumentation sg
ut. Vrt tillvgagngsstt innebar att vi analyserade Before the Flood flertalet gnger d
dokumentrfilmen undersktes utifrn vra utgngspunkter. Till exempel analyserade vi
Before the Flood endast utifrn retorikens appellform ethos och inget annat fr att ha
mjlighet att kunna bortse frn andra analysverktyg. Vid nsta tillflle analyserade vi endast
logos i dokumentrfilmen och detta var hur analysprocessen sg ut fram tills dess att vi hade
underskt alla vra olika utgngspunkter, var fr sig. Fokuseringen p endast ett
analysverktyg underlttade fr oss i analysen d vi fick en tydligare bild av varje
analysverktyg och dess del fr att slutligen kunna se till dokumentrfilmens kontext.
Under tiden vi analyserade Before the Flood frde vi anteckningar var fr sig och pausade
dokumentrfilmen fr att kunna kommentera och diskutera tillsammans. Efter
dokumentrfilmens slut diskuterade vi terigen innan vi sammanstllde vra tankar och
anteckningar tillsammans. Vi valde att skriva anteckningar p egen hand fr att ha dubbelt s
mnga mjligheter att se olika delar av Before the Flood som vi sedan tillsammans kunde
sammanstlla till en helhet. Vid varje exempel som ges frn dokumentrfilmen anges ven
den exakta minuten dr exemplet frekommer. Att ange minuterna frenklar fr lsaren som
lttare kan orientera sig och hitta varje exempel i Before the Flood utan att behva se
dokumentrfilmen frn brjan till slut.
6.7. Metodkritik och begrnsningar
Den mest genomgripande kritiken mot kvalitativ forskning r sjlva tolkandet. Eftersom
forskaren sjlv har en central roll inom kvalitativ forskning och d forskningen prglas av ett
visst intresse frn forskarens hll, innebr det att forskningen blir mer neutral.
Konsekvenserna av tolkandet kan drmed leda till att slutsatsen av en kvalitativ studie
framstr som ett ungefrligt innehll. Tolkningen innebr att resultatet kan variera beroende
-
26
p vem som utfrt forskningen, vilket bde kan vara till en frdel och nackdel. Frdelen r att
det r ltt att ta forskningen vidare d en annan forskning inom samma omrde antagligen
hade ftt ett annat resultat, vilket kan fylla nnu en lucka i forskningsomrdet. Nackdelen r
att trovrdigheten blir bristande d resultatet inte r upprepningsbart och resultatets rimlighet
inte gr att mta (Alvehus, 2013). Dremot finns en mngd varierande nyanser och traditioner
vid kvalitativt forskande beroende p vad forskaren intresserar sig fr (Boeije, 2010).
Ngot som ocks r tvivelaktigt vid kvalitativt forskande r om resultatet frn forskningen
egentligen uppnr vetenskaplig standard och om kvalitn p forskningen r tillrckligt hllbar.
Forskaren mste drfr stndigt argumentera fr styrkan med forskningen och dess
anvndbarhet (Boeije, 2010).
Kritiken mot tolkande forskning behver inte betyda att forskningen inte resulterar i en
vetenskaplig underskning. Enligt Alvehus (2013) kan tolkande forskning dremot bidra till
en mer varierad bild av omvrlden. Genom kvalitativt studerande r syftet att forskaren ska
bidra till en mer vergripande uppfattning av ett fenomen och drmed fylla en viss
forskningslucka (Alvehus, 2013).
Eftersom vi har valt att endast fokusera p Before the Flood r studien begrnsad. Om vi hade
valt att ta in fler aspekter, exempelvis DiCaprios instagram eller olika tal av DiCaprio, hade
resultatet frmodligen sett annorlunda ut. Begrnsningen gjorde dock att vi kunde fokusera
desto mer p den valda empirin och innebar att vi hade mjlighet att gra en mer djupgende
analys. Eftersom analysen utgr ifrn ett tolkande perspektiv kan vi inte med skerhet sga att
ngon annan som utfrt samma forskning hade ftt ett likadant resultat, d vra privata sikter
kan frga tolkningen. Dremot r lsarna infrstdda p att studien utgr frn en tolkande
forskning och vr ambition med studien r att bidra till en kad frstelse inom ett outforskat
omrde.
-
27
7. Analysresultat
I fljande avsnitt redovisas studiens analysresultat. Resultatet presenterar de tolkningar vi har
kommit fram till efter att studerat Before the Flood utifrn retoriken. I analysens frsta del
analyseras retoriken och dess delar; ethos, logos och pathos. I andra delen analyseras den
visuella retoriken och dess delar; bildens framstllning, kroppssprk och gestikulering samt
kameravinklar. I den tredje och sista delen analyseras argumentationen och dess delar;
bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation.
7.1. Retorik
7.1.1. Ethos
Before the Flood r utgiven av National Geographic; en etablerad organisation med ett gott
rykte, vilket enligt Kjeldsen (2008) pverkar organisationens karaktr och trovrdighet. D
National Geographic har hg trovrdighet som organisation leder ocks trovrdigheten till att
dokumentrfilmens budskap och dess mening blir vertygande (Yoo & Jin, 2013), vilket ven
strks av Nisbet och Aufderheides (2009) forskning kring dokumentrfilm. Det faktum att
National Geographic har valt att samarbeta med produktionen bakom Before the Flood
innebr att organisationen tror p dokumentrfilmen och stdjer dess budskap, vilket
resulterar i att dokumentrfilmens ethos r starkt. Dokumentrfilmens starka ethos leder till att
ven produktionen och DiCaprio som miljaktivist har en trovrdighet som strker deras
ethos (Yoo & Jin, 2013).
I Before the Flood visas inslag och klipp frn tidigare nyhets- och radiosndningar i USA som
kritiserat DiCaprio fr hans miljaktivistiska engagemang. DiCaprio kritiseras fr att han
engagerar sig i klimatfrgor och sprider budskap om miljn trots att han inte r ngon forskare
p mnet. DiCaprios trovrdighet riskeras att frminskas, och likas dokumentrfilmens, med
tanke p den tidigare kritik han ftt. Dremot frstrks DiCaprios trovrdighet i minut 4 i
Before the Flood d tittarna fr se ett inslag frn klimattoppmtet i Paris r 2015. Ban Ki-
moon, den dvarande generalsekreteraren i FN, presenterar DiCaprio som Messenger of
Peace innan DiCaprio ska hlla ett tal fr klimattoppmtets deltagare.
-
28
DiCaprios trovrdighet frstrks ytterligare d han i dokumentrfilmen uttrycker sig
personligt och rligt om att han sjlv inte r ngon expert inom klimatforskning och att hans
yrke r skdespeleri. Med tanke p DiCaprios uppriktighet identifieras appellformen ethos
(Kjeldsen, 2008).
DiCaprio har som tidigare nmnts varit miljaktivist sedan slutet av 1990-talet, vilket ven
tittarna fr se vid ett flertal tillfllen i Before the Flood. I minut 12 i dokumentrfilmen fr
skdarna se ett fotografi frn 1990-talet d DiCaprio trffade USA:s dvarande vicepresident
Al Gore. DiCaprio berttar i Before the Flood att Al Gore var den frsta personen som
introducerade DiCaprio fr global uppvrmning och klimatfrndringar. Tittarna fr ven se
ett klipp i minut 16 frn ett tal som DiCaprio hll i samband med Earth Day r 2000 i
Washington D.C. Vid Earth Day talade DiCaprio om hur temperaturen stndigt stiger, att
korallrev dr ut samt hur vxt- och djurarter under kort tid frsvinner. Dessutom fr
dokumentrfilmens tittare se ett inslag i minut 17 som r frn brjan av 2000-talet d
DiCaprio beskte tv-programmet Oprah fr att prata om planeten och dess
klimatfrndringar. Ovanstende inslag frsvrar ifrgasttandet om DiCaprios
miljaktivistiska arbete d han gr klart fr tittarna att han r erfaren och sakkunnig, och
drfr strks ocks DiCaprios trovrdighet och ethos. Fr att en talare ska kunna verka
vertygande och vertalande ligger det stor vikt vid att hen framstr och uppfattas som
trovrdig och kta samt att hen visar p tidigare meriter och hg kompetens (Carlsson &
Koppfeldt, 2008; Lambert & Landau, 2014; Nisbet & Aufderheide, 2009).
I dokumentrfilmen fr DiCaprio mjligheten att trffa personer som r insatta i mnet om
klimatfrndringar, till exempel Barack Obama, John Kerry, Ban Ki-moon och pven
Franciskus. DiCaprio fr ven chansen att intervjua experter inom olika omrden, exempelvis
astronauten Piers Sellers, politik- och miljaktivisten Sunita Narain, entreprenren Elon
Musk, marinbiologen Jeremy Jackson, arktiska forskaren Enric Sala och miljforskaren
Michael E. Mann. Med tanke p att experter och andra auktoriteter tar sig tid och vill vara
med och sprida budskap om miljn och dess frndringar i Before the Flood, strks ocks
DiCaprios ethos samtidigt som budskapet frstrks (Lindqvist, 2008; Nisbet & Aufderheide,
2009)
Trots att DiCaprio frmodligen har lst p och vet mycket om miljn och dess frndringar
sedan tidigare erfarenheter, stller han fljdfrgor i intervjuerna med experter fr att lra sig
mer om mnet. I sttet som DiCaprio bemter experter och andra auktoriteter i
-
29
dokumentrfilmen framstr DiCaprio som genuint nyfiken och intresserad (Kjeldsen, 2008).
DiCaprio visar att han r nrvarande under intervjuerna eftersom han stller fljdfrgor till
vad experterna sger och r spontan i sttet som han stller frgor p. Ett exempel r nr
DiCaprio, i minut 41, intervjuar Kiribatis president Anote Tong. Tong redogr fr att n
hller p att frsvinna p grund av frhjd vattenniv och drfr medfr problem fr
lokalbefolkningen, som exempelvis frsmrat dricksvatten och att situationen till slut kommer
tvinga befolkningen till att flytta. Under intervjun fr tittarna en bild av att DiCaprio verkar
nyfiken och vill genuint veta svaret om Tong ftt ngon information om nr situationen
kommer bli ohllbar och stller drfr fljdfrgor.
Ett annat exempel r i minut 43 dr DiCaprio intervjuar marinbiologen Jeremy Jackson som
vill visa hur klimatfrndringars pverkan p korallreven ser ut. Under intervjun frklarar
Jackson att det r planetens mnniskor som har frstrt havens liv och drfr har ocks
djurlivet minskat drastiskt, vilket i sin tur har lett till att stora delar av vrldens befolkning inte
lngre kan livnra sig p havens tillgngar. Under inslaget sitter Jackson och DiCaprio i en
ubt fr att kunna titta nrmre p korallreven. Jackson informerar om att dr han och
DiCaprio befinner sig brukade korallreven vara fulla av liv, men nu r de livlsa och saknar
ett rikt vxt- och djurliv. DiCaprio r lika spontan och nyfiken (Kjeldsen, 2008) under
intervjun med Jackson, som han var i intervjun med Tong, d DiCaprio avbryter Jackson och
vill veta konkret vad det r som saknas i korallreven och om korallreven hller p att d ut. I
intervjun fr tittarna en bild av att DiCaprio vill veta hur klimatfrndringar pverkar havens
vxt- och djurliv samt vad frndringarna fr fr konsekvenser fr samhllet.
D DiCaprio anvnder sig av spontanitet och nrvaro i intervjuerna uppfyller han tv viktiga
delar som frstrker DiCaprios ethos och trovrdighet (Cos & Martin, 2013; Kjeldsen, 2008).
7.1.2. Logos
Logos identifieras tydligt i Before the Flood och dess budskap d syftet med
dokumentrfilmen r att informera tittarna om de pgende klimatfrndringarna.
Dokumentrfilmen bygger p fakta och vetenskaplig information, som genomgende frstrks
frmst av experter i form av observationer och statistik. DiCaprio framstr dessutom som
plst i minut 66 och 67 nr han redovisar fakta om vad som kommer hnda med planeten vid
en kad global uppvrmning, som ven forskaren Johan Rockstrm bekrftar.
-
30
DiCaprio visar att han r insatt i mnet d han kan ifrgastta experterna fr att f ett
faktabaserat svar. I minut 52 intervjuas Gidon Eshel, forskningsprofessor i miljfysik, och
DiCaprio stller frgor om konsumtion av ntktt. Eshel svarar med faktabaserade svar om att
10-12 % av utslppen i USA beror p ntktt. Svaret grundas sledes p fakta och r kopplat
till vetenskaplig forskning. Ett annat exempel p faktabaserade svar r i minut 65 nr
DiCaprio intervjuar Johan Rockstrm, professor i miljvetenskap. DiCaprio stller frgor om
hur vrlden och den globala uppvrmningen kommer se ut om vi inte vidtar tgrder och hur
vrldens temperaturer ser ut fr tillfllet. Svaret som Rockstrm ger DiCaprio r, precis som
Eshels svar, baserat p fakta och forskning vilket tyder p starkt logos (Kjeldsen, 2008).
Anvndningen av experter som kan sitt omrde och som har forskat kring det aktuella
klimatmnet strker logos ytterligare, d deras argument och fakta r baserat p forskning och
statistik. Logiska argument r baserat p frnuft och gr inte att ifrgastta eftersom de r
bestende av fakta (Gripsrud, 2011). De logiska argumenten frstrker vertygelsen och ven
budskapet. Experternas utltanden talar drmed till tittarnas frnuft d de r trovrdiga och
vcker intresse bland publiken (Slovic, Vstfjll, Erlandsson & Gregory, 2017).
Genomgende i Before the Flood r DiCaprio och experternas stt att informera och frklara
fakta undervisande och pedagogiskt. Exempelvis i minut 8 frklarar Michael Brune,
verkstllande direktr av Sierra Club, vad fossila brnslen r fr ngot samt hur ekonomin r
baserad p fossila brnslen. Ett annat exempel r nr astronauten Piers Sellers, i minut 78,
beskriver hur satelliter visar hur vrlden ser ut, p vilket stt planetens temperatur mts och
hur klimatet frndras. Frklaringarna r enkla att ta till sig, ven fr ngon som inte r insatt
i mnet om klimatfrndringar. Sellers upplyser ven tittarna och DiCaprio om att
klimatsituationen inte r hoppls, utan att vi mnniskor kan rdda planeten men mste vara
realistiska och sluta anvnda fossila brnslen. Upplysningen ger DiCaprio och tittarna insikt
om att vrlden gr att rdda. Insikten leder till en aha-upplevelse, vilket identifieras med
logos (Carlsson och Koppfeldt, 2003). Sellers upplysning kan till viss del ven likna ett
rdgivande tal och kan drmed verka som nnu ett logosargument (Kjeldsen, 2008).
Logos r ett vertalningsargument som anvnds nr talaren frsker lra, undervisa eller
upplysa hrarna (Kjeldsen, 2008). D dokumentrfilmen syftar till att informera tittarna om
de pgende klimatfrndringarna och d dokumentrfilm i allmnhet fungerar som
undervisningsmaterial (Nisbet & Aufderheide, 2009; Shin & Cho, 2015) r Before the Flood
inget undantag. DiCaprio och experterna frsker genomgende lra och ge tittarna en
-
31
insikt om vad som pgr p planeten; de vill frndra tittarnas attityd till miljn samt upplysa
om vilka tgrder som behver vidtas.
7.1.3. Pathos
Fr att en talare ska verka vertygande och kunna vertala sin publik behver talaren anvnda
sig av knslofyllda argument som berr lyssnarna (Heracleous & Klaering, 2014; Kjeldsen,
2008; Lambert & Landau, 2015). I dokumentrfilmen drar DiCaprio personliga kopplingar till
sin barndom och uppvxt; en medveten retorisk taktik fr att berra tittarna (Karlsen, 2012).
hrarna fr i minut 7 ta del av bilder p DiCaprios familj samt berttelser frn hans barndom
d DiCaprio berttar hur det var att vxa upp i Los Angeles och hur han flydde till
naturhistoriska muset varje helg. Pathos identifieras ytterligare med tanke p DiCaprios
personliga kopplingar till sin barndom och uppvxt d tittarna fr mjlighet att knna igen sig
i vad han sger (Karlsen, 2012). Dessutom frstrker DiCaprio sitt pathos ytterligare, i minut
56, nr han pratar om rdslan fr att hans framtida barn inte ska f uppleva den planet som
DiCaprio har ftt ta del av. DiCaprio pstr att vi mnniskor frstr och tar vr planet fr
givet. Pstendet speglar DiCaprios privata sikt och rdslan som DiCaprio beskriver
identifieras som ett starkt pathosargument (Kjeldsen, 2008).
terkommande i dokumentrfilmen blir tittarna pminda om hur vr planets tillstnd ser ut.
DiCaprio tillsammans med experterna uppmanar och varnar tittarna vid ett flertal tillfllen fr
vad som skulle kunna hnda om en frndring mot klimatpverkningar inte sker och att alla
kan gra ngot fr att rdda vr planet. Bde DiCaprio och flertalet experter, s som Barack
Obama, Anote Tong, Sunita Narain och Jason E. Box, framstr som oroliga fr
klimatfrndringarnas utveckling. Oron som uppstr resulterar i att starka knslor framkallas
som bland annat ilska, rdsla, frustration och ngest. Experterna r bland annat rdda fr att
deras barn inte kommer f se glacirer nr de vxer upp d isarna stndigt smlter.
Problematiken med att isarna smlter resulterar i att lnder versvmmas och en stor
befolkning mste flytta, vilket i sin tur leder till andra problem och experternas rdsla r
otvivelaktig och gr att identifiera med appellformen pathos (Gripsrud, 2011; Kjeldsen,
2008). De f experter som r positiva fr framtiden, exempelvis astronauten Piers Sellers,
anser att mnniskan har mjlighet att pverka och vnda miljns utveckling till det bttre.
Sellers optimism vcker knslor som exempelvis hopp och motivation. P s stt kan Sellers
-
32
vara med och pverka samt uppmuntra dokumentrfilmens tittare till att bli aktiva
samhllsmedborgare som strvar och arbetar fr att frbttra planetens klimatfrndringar
(Nisbet & Aufderheide, 2009). Alla knslor som identifieras i Before the Flood och som
engagerar publiken pverkar DiCaprios och dokumentrfilmens pathos (Gripsrud, 2011;
Kjeldsen, 2008; Lambert & Landau, 2015).
Specifikt en forskare i dokumentrfilmen, ekonomen Greg Mankiw, berttar i minut 62 att om
allmnheten inte ndrar sin uppfattning eller beteende om klimatfrndringars existens och
problem, kommer heller inte politikerna att ndra sig. Mankiw frsker anspela p pathos
genom att pverka tittarnas knslor till fljd av att sga att makten och mjligheten att
pverka ligger hos allmnheten (Carlsson & Koppfeldt, 2003; Nisbet & Aufderheide, 2009;
Shin & Cho, 2015). Mankiw berttar att i brjan av Barack Obamas tid som president i USA
stttade Obama inte samknade ktenskap. Dremot ndrade Obama uppfattning och sikt om
samknade ktenskap nr han mrkte att allmnheten ocks gjorde det. Enligt Mankiw
kommer vrldens alla ledare och auktoriteter arbeta gemensamt fr ett hllbart klimat om
vrldens befolkning gr det frst, eftersom han anser att makten ligger hos folket. Genom att
ppeka fr tittarna att de r folket blir syftet lttare att ta till sig d tittarna blir en del av
svaret p miljfrgor. Budskapet frstrks och blir drmed ett knslomssigt argument
(Karlsen, 2012).
Vid ett flertal tillfllen i Before the Flood besker DiCaprio och produktionen
privatpersoner fr att hra och visa hur klimatfrndringar har pverkat mnniskor i deras
privatliv. Genom att redogra fr hur mnniskor har pverkats i sin vardag, vcks ocks
knslor bland dokumentrfilmens tittare d de tydligt fr se och hra effekter av de rdande
klimatfrndringarna och p s stt strks pathos (Kjeldsen, 2008). I minut 30 fr tittarna ta
del av en kinesisk kvinnas berttelse och rdsla. Kvinnan berttar att hon r orolig att hon en
dag eventuellt kommer drabbas av cancer p grund av Kinas luftfroreningar. I minut 38 fr
tittarna ven hra om hur kraftiga regnovder har pverkat och frstrt jordbruket i fattiga
delar av Indien, vilket har lett till en minskad tillgng p mat. I Before the Flood fr tittarna i
minut 14 ta del av en jgare frn norra Kanada som berttar om hur isen har minskat och att
det i sin tur pverkat djurlivet. Exempelvis har isbjrnar inte lngre ngonstans att bo, vilket
ocks leder till att mannens jaktutbud har minskat. Att anvnda sig av privatpersoners
berttelser r en retorisk taktik d hrarna enkelt kan relatera till privatpersoners
berttelser och p s stt vcker talaren starka knslor (Kjeldsen, 2008).
-
33
Dokumentrfilmen i sig r knsloladdad och har genomgende en allvarlig ton. D pathos r
ett knslomssigt vertalningsmedel och dokumentrfilmens syfte r att vcka knslor, blir
pathos en viktig grund och byggsten fr att dokumentrfilmens budskap ska kunna berra,
vertyga och tas p allvar av publiken (Gripsrud, 2011; Lambert & Landau, 2015).
7.2. Visuell retorik
7.2.1. Visuella bilder
Before the Flood visar tydligt att skaparna bakom dokumentrfilmen har valt att inte lgga allt
fokus p det verbala, i stllet har skaparna valt att ven arbeta med visuella medel i form av
fotografier och videoklipp. D anvndning av bilder och videoklipp kan brukas som en
frstrkning av vad som sgs (Kjeldsen, 2008) har skaparna valt att utnyttja tillmpningen.
I vervgande situationer i dokumentrfilmen nr DiCaprio och experter berttar fr publiken
hur miljsituationen ser ut fr tittarna ta del av visuella bilder och videoklipp av vad
personerna pratar om. Ett exempel r nr DiCaprio intervjuar Ashok Lavasa, Indiens
finanssekreterare, i minut 34. Lavasa berttar fr DiCaprio hur situationen om elektriciteten
ser ut fr Indiens befolkning; att stora delar av befolkningen saknar tillgng till elektricitet.
Samtidigt som intervjun ger rum fr tittarna se bilder frn indiska gator med lampor och
tilltrasslade elkablar. Nr Lavasa senare i intervjun pratar om kolarbetet i Indien, och hur
arbetssituationen ser ut, fr tittarna ven se bilder p hrt arbetande indiska gruvarbetare som
br p kol. Ett annat exempel r nr DiCaprio intervjuar Johan Rockstrm, i minut 65.
Rockstrm berttar bland annat om hur isen p Grnland smlter, samtidigt som tittarna fr se
verkliga bilder av nr isen smlter. Tittarna fr inte endast se bilder frn nr experterna talar,
de fr ven se allmnna bilder p vra klimathot. Bland annat fr tittarna se visuella bilder
p rk frn fabriker, brinnande skogar, avgaser frn bilar, frgiftade hav samt versvmmade
omrden. Skaparna av dokumentrfilmen har sledes varit noggranna med att anvnda
visuella bilder fr att bevisa verkligheten av de situationer experterna pratar om. De visuella
bilderna kan verka som en vertygelse eftersom budskapet frstrks (Mral & Olinder, 2011;
Nisbet & Aufderheide, 2009).
-
34
Skaparna bakom Before the Flood har tagit dokumentrfilmens trovrdighet ytterligare ett
steg. DiCaprio befinner sig p mnga av de platser som han talar om i dokumentrfilmen.
Exempelvis befinner sig DiCaprio p Grnland och fr se isen smlta med egna gon.
DiCaprios nrvarande innebr att smltandet av glacirer blir verkligt och trovrdigt fr
tittarna (Cos & Martin, 2013) eftersom de fr ta del av vad DiCaprio ser. P samma stt fr
tittarna flja med DiCaprio nr han besker de olika experternas vardag, exempelvis nr
DiCaprio intervjuar Elon Musk, VD fr Tesla. Under intervjun, i minut 57, r Musk och
DiCaprio p plats i Nevada dr Teslas batteriproduktion pgr. DiCaprio fr uppleva med
egna gon, tillsammans med tittarna, hur batteriproduktionen i fabriken gr till. Samtidigt
som tittarna fr ta del av intervjun med Musk, fr de ocks se visuella bilder p vad DiCaprio
och Musk talar om i intervjun. Med tanke p att verkliga bilder r svra att ifrgastta
(Kjeldsen, 2008), blir det ocks drmed svrt att ifrgastta trovrdigheten i mnga av
bilderna frn Before the Flood och vertygelsen blir ven starkare.
Kjeldsen (2008) beskriver i sin bok Retorik idag att bilder och ljud vcker en annan sorts
sympati och lses p ett helt annat stt n det skrivna och verbala. Skaparna bakom Before the
Flood lyckas vcka sympati och knslor hos tittarna d de genomgende arbetar med de
visuella bilderna samt videoklippen. Trots att en expert r en person som kan sin sak, kar
trovrdigheten ytterligare nr tittaren visuellt fr ta del av vad experten pratar om. Det finns
dessutom en koppling mellan retorikens illustrerad demonstration och de visuella bilderna i
dokumentrfilmen. Bilderna blir en illustrerad demonstration d betraktaren fr en
uppfattning om hur ngot faktiskt ser ut (Kjeldsen, 2008).
Geografiskt visuellt
Igenknningsfaktor och geografisk nrhet r viktigt nr syftet r att vertyga mnniskor
(Kjeldsen, 2008). Om syftet med en dokumentrfilm dessutom r att pverka en stor skara
mnniskor, runt om i vrlden, blir igenknningsfaktorn nnu viktigare. Med tanke p att
DiCaprio besker fem kontinenter och ett femtontal lnder leder det till att han nr ut till en
bredare publik och mjligheten att berra fler antal personer kar. I dokumentrfilmen r
reaktionen, utifrn ett svenskt perspektiv, positiv nr DiCaprio befinner sig i Sverige och det
visas bilder p svenska stder. P samma stt blir en indier mer berrd nr DiCaprio befinner
sig i Indien och en amerikan pverkas mer nr DiCaprio befinner sig i USA. Geografisk
-
35
nrhet och igenknnliga bilder r viktigt i processen att pverka och berra mnniskors
emotioner (Kjeldsen 2008). Igenknningsfaktorn r p s stt viktig vid dokumentrfilmer
vars syfte r att pverka, som i Before the Flood, vilket kar trovrdigheten och vertygelsen
ytterligare.
Vinkling
Kritik gr att rikta mot DiCaprio, men framfr allt mot Before the Flood, d
dokumentrfilmen har valt att inte ge plats t mnniskor som inte tror att klimatfrndringar
existerar eller att frndringarna r ett problem. Som tidigare nmnts i studien fr tittarna se
korta inslag dr klimatfrndringar diskuteras som ett phittat fenomen. Dock ges inga
intervjuer i Before the Flood med personer som vill diskutera eller yttra sig om att den globala
uppvrmningen inte r ett problem. I dokumentrfilmen visas till exempel ett inslag dr
president Donald Trump uttalar sig om den globala uppvrmningen och att den inte r ett
problem. ven om dokumentrfilmens budskap r att klimatfrndringar existerar och att
tgrder mste vidtas, hade det varit intressant att exempelvis intervjua president Trump om
klimatfrndringar d han har stor makt att pverka.
Sttet som bilderna vinklas i dokumentrfilmen r antagligen inte slumpmssigt. Trots att
bilderna i Before the Flood r trovrdiga r de frmodligen inte valda utan en tanke bakom. I
dokumentrfilmen r syftet att pverka tittarna till frstelse av rdande miljproblematik och
frndring av beteende. Fr att lyckas mste skaparna ta fram de bilder som berr och som
visar vrlden frn dess vrsta sida. De flesta bilderna blir drfr bilder tagna frn
extremfall fr att vcka intresse och uppmrksamhet hos publiken (Carlsson & Koppfeldt,
2003).
Ett exempel frn Before the Flood r i minut 40 d DiCaprio besker n Kiribati som riskerar
att drabbas av planetens klimatfrndringar. DiCaprio intervjuar presidenten Anote Tong som
berttar att n riskerar att frsvinna p grund av frhjd vattenniv. Fr att frstrka och
visualisera vad Tong sger och fr att vcka knslor (Carlsson & Koppfeldt, 2003; Kjeldsen,
2008) fr tittarna se vgor som slr in mot grisar som skriker och str i sm burar p
stranden.
-
36
Ytterligare ett exempel dr dokumentrfilmen vill framhva och synliggra vad som sgs r i
minut 48 dr Before the Flood visar inslag frn hur de tropiska regnskogarna i Indonesien har
drabbats av brnder. Fr att vcka intresse och uppmrksamhet (Carlsson & Koppfeldt, 2003),
samt framkalla emotioner hos publiken (Kjeldsen, 2008), fr tittarna se ett inslag dr barn
leker och cyklar i brndernas rk. Samtidigt som bilder visas informerar miljvrdaren
Farwiza Farhan om vilka hlsorisker brndernas rk har fr lokalbefolkningen.
Generellt visas strre delen av Before the Flood utifrn en negativ vinkling; experter och
andra auktoriteter redogr vad klimatfrndringarna innebr samt hur planeten och dess vxt-
och djurliv pverkas. Som vi tidigare nmnt visas starka bilder och inslag fr att tydliggra
och frstrka experters argument (Mral & Olinder, 2011). Dock vnder vinklingen mot slutet
av dokumentrfilmen d Before the Flood redogr fr problemlsningar och att mnniskan
har mjlighet att pverka (Carlsson & Koppfeldt, 2003; Nisbet & Aufderheide, 2009), allt fr
att vcka hopp om att det inte r fr sent att gra ngot t klimatfrndringarna. I minut 69
visas inslag frn r 2015 i Paris d verenskommelsen om att lnders utslpp mste minskas
faststlldes. Tittarna fr hra om vilken stor bedrift verenskommelsen var samtidigt som
dokumentrfilmen visar nr frslaget godkndes och klubbades igenom av mtets alla
deltagare. Under intervjun med den fre detta amerikanska presidenten Barack Obama, i
minut 72, sger Obama att klimatfrndringar r ett vrldsomfattande problem och ett hot mot
mnniskors skerhet. Samtidigt lgger Obama stor vikt vid att informera om att situationen
inte r hoppls, utan tgrder existerar och kan vidtas, och den fre detta amerikanska
presidenten framstr som hoppfull.
Denna mer positiva vinkling i Before the Flood visas som tydligast under intervjun med
astronauten Piers Sellers som brjar i minut 75. I brjan av intervjun rapporterar Sellers om
vrldens klimatfrndringar och dess negativa pverkan p miljn, som vi tidigare nmnt.
Dremot vergr Sellers till att bli mer positiv under intervjuns gng d han r tydlig med att
makten att pverka och frndra klimatfrndringarna finns hos planetens mnniskor
(Carlsson & Koppfeldt, 2003; Nisbet & Aufderheide, 2009). Sellers r ocks noggrann med
att informera om tgrder vidtas kommer ocks den globala uppvrmningen minska och
drmed minskar ocks klimatfrndringarna, tack vare planetens invnare. Dessutom fr
DiCaprios intervju med Sellers ett stort utrymme i Before the Flood. Med tanke p att Sellers
r den expert som r mest positiv och hoppfull fr framtiden, kan valet av att ge intervjun ett
-
37
stort utrymme tolkas som att dokumentrfilmen vill att tittarna ska inse att problemet gr att
tgrda.
Personlig koppling
I Before the Flood visas fotografier, bilder och inslag frn DiCaprios privatliv fr att ge
tittarna en personlig uppfattning av DiCaprio (Kjeldsen, 2008) och hans engagemang fr
miljn. Dokumentrfilmen inleds med att tittarna fr se mlningen The Garden of Earthly
Delights skapad av konstnren Hieronymus Bosch p 1500-talet. DiCaprio beskriver
mlningen som sitt frsta visuella minne som hngde ovanfr hans sng. DiCaprio berttar att
han brukade titta p mlningen varje kvll innan han somnade. DiCaprio sger dessutom at