Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp

Postpartum depression - Ur ett patientperspektiv

En litteraturstudie

Anna Forsberg, Hilda Sandberg Duarte

Handledare: Gudrun Borgudd

Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum …………………………………… Examinator: Lena Lendahl

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp Postpartum depression- Ur ett patientperspektiv Anna Forsberg, Hilda Sandberg Duarte Sammanfattning Bakgrund: Postpartum depressioner (PPD), en förlossningsdepression, drabbar kvinnor i hela världen. En långvarig postpartum depression hos kvinnan kan ha avgörande konsekvenser för utvecklingen av hennes barn och relationen till hennes partner. Många kvinnor lider i tystnad då de inte vet att det finns en förklaring till känslorna de genomgår eller att de skäms för att inte klara av att leva upp till bilden av den ”perfekta mamman”. Syfte: Att beskriva upplevelser av postpartum depression hos vuxna kvinnor diagnostiserade med PPD. Metod: Sju vetenskapliga artiklar användes för att genomföra denna systematiska litteraturstudier med en induktiv ansats. Resultat: Utifrån frågan ”vilka gemensamma upplevelser genomgår kvinnor med PPD”? Framkom sju teman: misslyckande, stress, ensamhet, inre strid, förlust av kontroll, rädsla och skam. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal inom MHV (Mödrahälsovård) och BHV (Barnahälsovård) kan lättare upptäcka tidiga symtom och tecken hos nyblivna mammor med postpartum depression genom att förstå deras upplevelser av PPD, och därmed förhindra en långvarig depression. Nyckelord: Postpartum depression, mother, experience, qualitative

Innehållsförteckning

1. Introduktion............................................................................................................................ 5

2. Bakgrund ................................................................................................................................ 5

2.2 Vad orsakar en postpartum depression ..................................................................... 6

2.3 Klassificering av postpartum depression..................................................................... 6

2.4 Diagnostisering ............................................................................................................... 7

2.5 Vad skiljer postpartum depressioner ifrån andra depressioner ............................... 7

2.6 Behandling...................................................................................................................... 8

2.6.1 Icke- farmakologisk behandling............................................................................ 8

2.6.2 Farmakologisk behandling..................................................................................... 9

2.7 Strävan efter att bli den ”perfekta mamman”......................................................... 9

2.8 Konsekvenser för parrelationen ................................................................................ 10

2.9 Konsekvenser för barnet ............................................................................................ 10

3. Problemformulering - ett dolt problem ................................................................................ 11

4. Syfte.................................................................................................................................. 12

4.1 Frågeställning ..................................................................................................................... 12

5. Metod ................................................................................................................................... 12

5.1 Inklusionskriterier ........................................................................................................... 12

5.2 Sökning och Urval......................................................................................................... 13

Tabell 1. Sökresultat ur databasen Cinahl................................................................... 14

Tabell 2. Sökresultat ur databasen Pubmed............................................................... 14

Tabell 3. Sökresultat ur databasen PsychInfo ............................................................. 14

5.3 Kvalitetsgranskning ...................................................................................................... 15

5.4 Analys............................................................................................................................. 15

5.5 Forskningsetik ................................................................................................................ 16

6. Resultat................................................................................................................................. 16

6.1 Misslyckande................................................................................................................. 16

6.2 Stress............................................................................................................................... 17

6.3 Ensamhet....................................................................................................................... 17

6.4 Konflikter i relationen ................................................................................................... 18

6.5 Förlust av kontroll .......................................................................................................... 18

6.6 Rädsla ............................................................................................................................ 19

6.7 Skam .............................................................................................................................. 19

7. Diskussion ............................................................................................................................ 20

7.1 Resultatdiskussion ......................................................................................................... 20

7.1.1 Meningsfullhet........................................................................................................ 20

7.1.2 Hanterbarhet ......................................................................................................... 22

7.1.3 Begriplighet ............................................................................................................ 24

7.2 Hälso- och Sjukvården................................................................................................. 25

8. Metoddiskussion................................................................................................................... 26

9. Slutsats ................................................................................................................................. 28

9.1 Förslag till fortsatt forskning ......................................................................................... 28

10. Referenser........................................................................................................................... 29

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 2. Kvalitetbedömnings mall av studier med kvalitativ metod

Bilaga 3. Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS)

5

1. Introduktion

I Sverige drabbas 8- 15 % varje år av postpartum depression (PPD), det vill säga en

förlossningsdepression med nedstämdhet i samband med barnafödande (Wickberg & Hwang,

2003). PPD drabbar inte enbart kvinnor i Sverige utan nyblivna mammor över hela världen. I

en sammanställd analys på 59 studier med totalt 13000 kvinnors deltagande, framgick det att

PPD drabbar i genomsnitt 13% av alla kvinnor (O`Hara & Swain, 1996). Förekomsten av och

hur länge PPD varar, tycks ha ett samband med det stöd som familjen och samhället kan ge

den nyblivne mamman (Hwang & Wickberg, 2001).

2. Bakgrund

Efter en förlossning är många kvinnor utsatta för en ökad sårbarhet som kan visa sig på flera

sätt. Kvinnan kan känna en normal tillfällig labilitet och nedstämdhet som brukar kallas

postpartum ”blues” till ett mer allvarligt sjukdomstillstånd postpartum ”psykos”. Postpartum

”blues” kan drabba kvinnor några dagar efter förlossningen. Det är en tillfällig känslomässig

labilitet som kan vara i ett till två dygn och som kan ske till följd av utmattning eller

hormonella förändringar efter förlossning. Symtomen kan visa sig i form av irritation, gråt

och sömnrubbningar och drabbar mellan 50-80 % av alla nyförlösta kvinnor. Den allvarligare

reaktionen postpartum ”psykos”, kan inträffa precis efter eller under de första veckorna efter

förlossning och kräver vård på sjukhus. Symtomen kännetecknas av djup depression, mani,

vanföreställningar och bristande verklighetsuppfattning. Postpartum psykoser är ovanliga och

drabbar endast 0,1 till 0,2 % av alla förlösta kvinnor per år. PPD är ett sjukdomstillstånd

någonstans emellan postpartum ”blues” och postpartum ”psykos” och kan därmed variera

ifrån en allt lättare nedstämdhet till en djupare depression som kan uppkomma upp till sex

månader efter förlossning (Wickberg & Hwang, 2003).

6

2.2 Vad orsakar en postpartum depression

Många faktorer kan påverka insjuknandet av PPD. Kvinnor som har en psykologisk, biologisk

eller social sårbarhet löper en ökad risk att drabbas av PPD om de utsätts för stress och saknar

psykologiskt stöd. Exempel på sårbarhetsfaktorer kan vara en historia av tidigare PPD eller

depressioner, livshändelser så som missfall, dödfött barn eller någon närståendes död,

personliga faktorer så som dålig självkänsla och dåliga relationer. Om dessa kvinnor med

ökad sårbarhet utsätts för olika stresshändelser kan PPD lättare utlösas. Stresshändelser kan

vara att drabbas av arbetslöshet innan förlossningen, komplikationer vid förlossning eller

sjukdom hos barnet/mamman, ekonomisk press och bristande socialt stöd efter förlossningen.

Även samhällsfaktorer kan bidra till ett utlösande av PPD. Mödrarna saknar ofta stöd ifrån

den egna föräldragenerationen och brist på stödjande samhällsstrukturer för nyblivna

föräldrar. Samhällets förväntningar på moderskapet kan också skapa en stress hos blivande

och nyblivna mammor (Milgrom, Martin & Negri, 1999). Forskning har inte kunnat bevisa

att hormonella rubbningar orsakar PPD, med undantag för kvinnor som har en

sköldkörtelrubbning, vilka utgör ca 1 % av alla nyblivna mammor. Kvinnor som

förstagångsinsjuknat i PPD, löper 40 % risk att återigen drabbas av en ny PPD efter

kommande förlossning (Hwang & Wickberg, 2003).

2.3 Klassificering av postpartum depression

Enligt klassificeringssystemen ICD-10 (International Classification of Diseases) och DSM-IV

(Diagnostik and Statistical Manual of Mental Disorders) skiljer sig inte PPD ifrån andra

depressioner som kan inträffa under olika perioder i kvinnors liv. I varken

klassificeringssystemen ICD-10 eller DSM-IV finns någon särskild kategori för psykiska

störningar i samband med barnafödande. I DSM- IV får kvinnorna diagnosen depression

”with postpartum onset” om den startat inom fyra veckor efter förlossning. I ICD- 10 görs

tilläget ”puerperal” (i samband med förlossning) om PPD debuterar inom sex veckor efter

barnet har fötts och inte kan klassificeras på annat vis. Det finns dock inget vetenskapligt stöd

för denna tidsangivelse, då man vet att de flesta kvinnor drabbas av depressiva symtom inom

tre månader och hos en del kvinnor sex månader, efter sin förlossning. Därmed ställs

diagnosen PPD utifrån samma kliniska bild som vid övriga depressioner. En PPD skiljer sig

inte från övriga depressioner i livet när det gäller sjukdomsbild, förekomst eller förlopp

(Wickberg & Hwang, 2003).

7

2.4 Diagnostisering

För att få diagnosen PPD enligt DSM-IV och ICD- 10 måste minst fem av följande kriterier

uppfyllas och framträda samtidigt under minst två veckors tid. Sänkt stämningsläge under

delen av dagen nästan varje dag, markerad förlust av intressen eller välbefinnande vid alla

eller nästan alla aktiviteter under nästan alla dagar, betydande viktförlust eller viktökning eller

ökad eller minskad aptit, sömnsvårigheter eller överdrivet sömnbehov, psykomotorisk oro

eller hämning nästan varje dag, trötthet eller förlust av psykisk energi nästan varje dag, känsla

av värdelöshet eller överdriven känsla av skuld nästan varje dag, försämrade möjligheter till

mental koncentration eller obeslutsamhet nästan varje dag eller återkommande döds- eller

självmordstankar (American Psychiatric Association, 1994 ; WHO, 1992).

EPDS (Edinburgh Post Natal Depression Scale) är ett screening hjälpmedel för

sjukvårdspersonal inom BHV och används idag för att fånga upp kvinnor drabbade av PPD.

Instrumentet består av tio stycken frågor som kvinnorna skall besvara utifrån hur de har mått

de senaste sju dagarna. Vid varje fråga ges fyra svarsalternativ med olika poäng för varje svar.

Högt resultat visar att kvinnan lider av en PPD. För att kunna göra riktig bedömning av

kvinnors tillstånd med hjälp av EPDS skalan bör den kombineras med en intervjuguide och

samtala utifrån kvinnornas svar. Detta instrument är validerat mot DSM-IV kriterier för

egentlig depression (Wickberg & Hwang, 2003) (bilaga 3).

2.5 Vad skiljer postpartum depressioner ifrån andra depressioner

Det som är speciellt för just PPD är sammanhanget då det inträffar samt konsekvenserna för

mamman, partnern och barnet. Att som nybliven mamma drabbas av PPD påverkar kvinnans

upplevelse av depressionen. Risken är stor att kvinnans självkänsla påverkas negativt samt att

hon upplever att en viktig del i livet med sitt nyfödde barn har gått förlorat (Hwang &

Wickberg, 2001). I en studier skriven av Beck & Indman (2005) visar att kvinnor med PPD

har en högre grad av ångest, emotionell labilitet och förvirring jämfört med andra

deprimerade kvinnor (Wickberg & Hwang, 2003).

8

2.6 Behandling

2.6.1 Icke- farmakologisk behandling

Stödjande samtal är baserad på kognitiv beteende terapi och är den mest effektiva

ickefarmakologiska behandlingen av kvinnor med PPD. Målet med stödjande samtal är att

hjälpa människor att hantera sina liv eller att få hjälp med att anpassa sig till nya stressfyllda

situationer. Stödjande samtal utgår från Carl Rogers klientcentrerade teori där individens egna

resurser och möjligheter till självförverkligande står i centrum snarare än problemen såsom

missanpassningen eller ohälsa. Stödjande samtal utgår ifrån att individen själv vet vad som är

bäst för denna och att individen normalt sett strävar efter självförvekligande och att hitta en

balans mellan omgivningens värderingar och sina egna krav och önskningar (Wickberg &

Hwang, 2003; Farm, 2008).

Genom att lära sig känna igen egna reaktioner och få möjligheten till att reflektera över dessa

kan man lära sig att bättre hantera sin vardag och få en viss kontroll över sin tillvaro.

Stödjande samtal kräver en god relation mellan mamman och behandlaren så att mamman

öppet vågar samtala om sina problem. Genom att sätta ord på tankar och känslor kan

mamman bena ut situationen, komma till självinsikt och få nya synsätt på att lösa problemen

och se vad hon själv kan förändra (Wickberg & Hwang, 2003).

KASAM- ett hjälpmedel till behandling

Begreppet KASAM myntades av Aaron Antonovsky (2004) och står för känslan av

sammanhang. För att kunna mäta en individs KASAM konstruerade Antonovsky (2004) en

självskattningsskala. Skalan utgörs av tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet, och

meningsfullhet. Begriplighet syftar på hur människan upplever inre och yttre stimuli som

förnuftsmässigt begripbara. Utan begriplighet upplever människan kaos, motsatsen till

begriplighet. Hanterbarhet syftar på vilken grad upplevelser av resurser finns att tillgå och

vilken hjälp mäniskan kan få av dem för att bemöta krav och stimuli som kan vara stressande.

Resurser kan vara make, hustru, vänner, arbetskamrater, religion eller sjukvårdspersonal.

Människor som individen kan lita på räknas som resurs. Komponenten meningsfullhet avser

individens motivation och förmåga att finna en mening i livet under livets påfrestningar. Detta

9

innebär att kunna se en mening i allt som sker och att jobbiga händelser kan ses som en

utmaning istället för ett nederlag som är värd individens engagemang. Utrustad med en stark

KASAM bidrar till att kunna göra det bästa av alla situationer (Antonovsky, 2004).

Personer med stark KASAM söker struktur i situationer som är svåra. De försöker identifiera

vilka resurser som skulle kunna underlätta att hantera situationer och överväger olika

möjligheter samt tro på sin egen förmåga att lösa utmaningar de ställs inför. Personer med

svag KASAM har en benägenhet att uppleva kaos, känna sig överbelastade och utan hopp

(Antonovsky, 2004). Ett sätt att förklara KASAM är att förklara de delar som ska falla på

plats för att människan skall uppleva en känsla av sammanhang. Dessa beståndsdelar kan vara

inre styrka, familj, vänner, livsåskådning, tro, kulturell stabilitet, fritids aktiviteter,

barndomsupplevelser, utbildning, ekonomi, social klass och arbete. Kanske kan

sjuksköterskor använda denna teori som hjälpmedel i behandling av kvinnor med PPD för att

kunna identifiera de områden som kvinnan kan behöva extra stöd i (Nilsson, 2002).

2.6.2 Farmakologisk behandling Farmakologisk behandling vid PPD består av olika typer av antidepressiva läkemedel, såsom

selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI –preparat) eller äldre tricykliska antidepressiva

preparat. De flesta antidepressiva passerar ut i bröstmjölken och kunskapen om de långsiktiga

effekterna på barnet är fortfarande mycket begränsad. Forskare har däremot funnit att barn

som ammats av mamman under behandling av antidepressiva visar tecken på skakighet, ökad

tonus, irritabilitet och mat –sömnsvårigheter (Träskman- Bendz, 2007). De flesta ammande

kvinnor vill därför oftast inte använda antidepressiva läkemedel under amningen. Det är

därför viktigt att kvinnorna får noggrann information om fördelar och nackdelar med olika

behandlingsformer för att sedan kunna ta ställning till vilken behandlingsmetod som passar

henne bäst. Kvinnor drabbade av djupare PPD kräver en kombinationsbehandling av både

antidepressiva läkemedel och psykoterapi (Wickberg & Hwang, 2003).

2.7 Strävan efter att bli den ”perfekta mamman”

Samhället sänder ut ett budskap om att graviditeten och småbarnsperioden ska vara en positiv

och livsbejakande period då den blivande mamman förväntas vara den lyckliga ”perfekta

10

mamman”. Kvinnan omringas av dessa förväntningar under hela sin graviditet. Det är inte

heller socialt accepterat att ge utryck för negativa känslor och tankar under sin graviditet. Om

kvinnan upplever en ambivalens till sin graviditet, till exempel om den var oplanerad och hon

upplever tveksamhet kan förväntningarna från omgivningen skapa osäkerhetskänslor och oro

hos kvinnan om att inte vara normal. Om samhället då inte ger kvinnan utrymme till att visa

och ge uttryck för sina känslor så finns risken att de senare visas i form av en PPD (Brodén,

2004).

2.8 Konsekvenser för parrelationen

När en kvinna drabbas av PPD påverkar det inte bara barnet utan också hennes parrelation.

Relationen påverkas negativt och det kan föreligga en ökad risk för separation. PPD ökar även

stressen hos partnern vilket kan medföra att bådas föräldraförmåga försämras. Det är inte

heller bara kvinnor som kan drabbas av PPD. Män som lever med en kvinna drabbad av PPD

löper en extra stor risk att själv få en depression (Zelkowitz & Milet, 1997). Det finns goda

skäl till att hälso- och sjukvårdspersonal inom MHV och BHV borde uppmärksamma hur

paret mår och även den enskilde nyblivne pappan. Pappan kan i många fall ses som ett bra

stöd för den nyblivna mamman men visar han också tecken på PPD kan det innebära att båda

har svårt att orka med sitt nyfödda barn (Wickberg & Hwang, 2003).

2.9 Konsekvenser för barnet

Flera longitudinella studier visar att det finns ett samband mellan PPD, osäker anknytning och

försenad kognitiv utveckling hos barn (Wickberg & Hwang, 2003). Ett barn är väldigt

beroende av sina föräldrar/vårdare och relationen de har till dem. De symtom som PPD

medför, så som aptitlöshet, apati, nedstämdhet, irritation och oro kan påverka samspelet

mellan mamman och hennes barn (Cicchetti, Rogosch & Toth, 1998). Barnet kan påverkas

negativt i sin utveckling på tre olika sätt. Barnet kan påverkas direkt utav mammans PPD, då

hon kan ha svårt att samspela med sitt barn. Barnet kan även påverkas indirekt då moderns

PPD påverkar föräldraförmågan, då modern inte orkar med sitt barn, dålig parrelation eller att

mamman isolerar sig. Det tredje sättet är yttre faktorer eller bakomliggande faktorer till PPD,

så som miljön, sociala svårigheter eller ekonomiska problem. Dessa faktorer bidrar till att

PPD utvecklas men också till att det håller i sig (Murray, Stanley, Hooper, King & Fiori-

Cowley, 1996 ; Cutrona &Troutman, 1986). Mammor som har drabbats av PPD spenderar

11

mindre tid med att se på sitt barn, rör mindre vid barnet och pratar mindre med barnet. Detta

bidrar till att hon även visar mindre ansiktsuttryck för sitt barn mot vad mammor som inte har

PPD gör, vilket kan försämra utvecklingen hos barnet (Cohn, Matias, Tronick, Conell &

Lyons-Ruth, 1986). Barn till mammor med PPD visar lägre aktivitetsnivå, jollrar mindre, inte

lika uppmärksamma och visar färre ansiktsuttryck. De visar även mindre intresse för sina

mammors röster till motsats ifrån mammor utan PPD som fångar sitt barns intresse med hjälp

av sin röst (Kaplan, Bachorwski & Zarlengo- Strouse, 1999). Konsekvenserna på längre sikt

för barnet kan visa sig i form av sömn- och matsvårigheter, seperationsångest och sämre

kognitiv förmåga. De negativa följderna kan förekomma upp till förskoleålder och visa sig i

form av läs och skrivsvårigheter samt uppmärksamhetsbesvär (Wickberg & Hwang, 2003). I

en undersökning gjord 2001 fick barn i 11 års ålder göra ett begåvningstest, där det visade sig

att barnen till mammor som haft PPD fick ett lägre resultat, särskilt på de matematiska

frågorna än vad de barn till mammor utan PPD fick (Hay, Pawlby & Sharp, 2001).

3. Problemformulering - ett dolt problem

Hälso- och sjukvårdspersonal inom MHV och BHV träffar ofta blivande och nyblivna

föräldrar inom vården (Johanson, Chapman, Murray, Johnson & Cox, 2000). Enligt en svensk

studie upptäcktes endast två procent kvinnor med depressiva symtom av alla kvinnor som

kom på rutinbesök på BHV tre månader efter sin förlossning (Bågedahl- Strindlund &

Monssen- Börjesson, 1998). Det kan finnas flera orsaker till varför så få kvinnor upptäcks.

Kvinnorna tror ofta att deras känslor uppkommer på grund av yttre faktorer så som

ekonomiska problem och dåliga parrelationer, alltså som sociala problem och inte

medicinska. De söker sällan hjälp själva då de inte är medvetna om att de har en PPD. En av

de viktigaste anledningarna är att hälso- och sjukvårdspersonal inte har tillräcklig kunskap

eller rutiner för att hitta dessa kvinnor som inte mår bra och visar tecken på PPD (Brown &

Lumley, 2000). Genom att uppmärksamma kvinnors upplevelser av PPD kan hälso- och

sjukvårdspersonal inom MHV och BHV lättare identifiera tecken som tyder på PPD.

Kvinnorna kan då erbjudas stöd och hjälp för att kunna förebygga en långvarig och djup

depression samt negativa konsekvenser för parrelationen och barnet (Wickberg & Hwang,

2003).

12

4. Syfte

Syftet är att beskriva upplevelser av postpartum depression hos vuxna kvinnor

diagnostiserade med PPD.

4.1 Frågeställning

Vilka gemensamma upplevelser genomgår kvinnor med PPD?

4.2 Vad är en upplevelse

Ordet upplevelser definieras som något du varit med om, känt, reagerat på, uppfattat. En

erfarenhet som bygger på händelser (Nationalencyklopedin, 2008).

5. Metod

En systematisk litteraturstudie har genomförts vilken bygger på att systematiskt besvara en

tydlig formulerad forskningsfråga och därmed skapa en syntes av data ifrån tidigare forskning

inom området. Det som skiljer en systematisk litteraturstudie ifrån en allmän litteraturstudie

är kraven på litteratursökning, kritisk värdering och analys av resultatet. Enligt SBU (Statens

beredning för medicinsk utvärdering) skall det finnas klart formulerade frågeställningar,

tydligt beskrivna kriterier och metoder för sökning och urval av artiklar. Alla relevanta och

kvalitetsbedömda studier ska inkluderas. Svaga studier ska uteslutas och en metaanalys ska

användas för att väga samman resultat. Kliniskt viktiga konsekvenser ska beaktas och inte

enbart nytta skall presenteras utan också risker och kostnader då en systematisk

litteraturstudie genomförs (SBU, 1997). Dessa punkter har beaktats vid genomförande av

studien. En systematisk litteraturstudie valdes för att lyfta fram betydande forskning inom vårt

problemområde, men också för att fylla en lucka inom vissa bristfälliga kunskapsområden

som senare skulle kunna vara betydande för nya forskningsprojekt. Den valda metoden syftar

även till att kunna finna ny kunskap till klinisk verksamhet (Segersten, 2006).

5.1 Inklusionskriterier

Inklusionskriterier som valdes var kvalitativa artiklar av hög kvalité (Willman, Stoltz &

Bahtsevany, 2006) (Bilaga 2) som avsåg diagnostiserade vuxna kvinnor över 20 år med

13

upplevelser av postpartum depression oavsett nationalitet eller sysselsättning. Artiklarna

skulle vara skrivna på engelska eller svenska och publicerade inom tidsramen 1992 till 2008.

Studierna skulle vara utförda max två och ett halvt år efter att kvinnorna hade upplevt sin

postpartum depression.

5.2 Sökning och Urval

Först genomfördes en provsökning för att se hur mycket och vilken typ av forskning som

existerade inom ämnet och vilka sökord som skulle kunna användas i den egentliga

sökningen. Vårt syfte och problemformulering gjorde att vi avsåg att endast inkludera

kvalitativa studier som utgångsläge för att lättare kunna förstå kvinnors upplevelser av

postpartum depression (Friberg, 2007).

Sökorden ”experience”, ”postpartum depression”, ”mother” och ”qualitative” valdes utifrån

inklusionskriterierna. Sökorden trunkerades och kombinerades sedan med termen ”AND”

som ingår i boolesk sökteknik för att finna relevant forskning. En systematisk

litteratursökning utfördes sedan i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO den 10, 11 och

12 september 2008. Dessa databaser valdes då de enligt litteratur innehåller relevant

omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2008).

Vi limiterade även vår sökning till endast artiklar som var Peer reviewed i databaserna

PsycINFO och Cinahl för att utesluta studier med låg kvalitet. Vissa sökord fick anpassas i de

olika databaserna. I Pubmed användes meshtermerna ”depression postpartum” och

”qualitative research”. Sökordet ”qualitative studie” användes i PsycINFO då inga träffar

uppstod vid användning av enbart ordet ”qualitative” i vår provsökning. De sex relevanta

artiklar som valdes för vidare granskning återfanns som dubbletter i de fyra sista sökningarna

i Cinahls databas. En annan artikel upptäcktes via referenslistor och hittades via sökmotorn

Google via en manuell sökning. Efter granskning bedömdes även den vara relevant och av

hög kvalité för vårt syfte och inkluderades därmed i studien. Sammanlagt inkluderades sju

artiklar för vidare granskning. Artiklarna som valdes kom ifrån USA, Kanada, Australien,

Sverige och Kina.

14

Tabell 1. Sökresultat ur databasen Cinahl

Cinahl

Resultat

Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda till

gransk.

1. Postpartum

depression* 420 10 0 0 0

2. Mother* 20028 0 0 0 0 3.Experience* 79918 0 0 0 0 4.Qualitative* 31017 0 0 0 0 1 and 2 179 30 1 1 1 1 and 2 and 3 53 53 9 7 6 1 and 2 and 4 17 17 17 6 6 1 and 2 and 3

and 4 13 13 13 6 6

Tabell 2. Sökresultat ur databasen Pubmed

Pubmed

Resultat

Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda till

gransk.

1. Depression

postpartum(*) 1758 20 0 0 0

2. Mother(*) 16683 0 0 0 0 3.Experience(*) 301277 0 0 0 0 4.Qualitative

research*) 11 0 0 0 0

1 and 2 0 0 0 0 0 1 and 2 and 3 0 0 0 0 0 1 and 2 and 4 0 0 0 0 0 1 and 2 and 3

and 4 0 0 0 0 0

Tabell 3. Sökresultat ur databasen PsychInfo

PsychInfo

Resultat

Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Utvalda till

gransk.

1. Postpartum

depression* 3001 0 0 0 0

2. Mother* 84551 0 0 0 0 3.Experience* 300468 0 0 0 0 4.Qualitative

studie* 2168 0 0 0 0

1 and 2 2073 0 0 0 0 1 and 2 and 3 1026 0 0 0 0 1 and 2 and 4 21 21 2 0 0 1 and 2 and 3

and 4 18 18 1 1 0

15

5.3 Kvalitetsgranskning

Artiklarna granskades med hjälp av en checklista för kvalitativa artiklar ur Willman, Stoltz &

Bahtsevany (2006) (bilaga 2). Artiklarnas vetenskapliga värde värderades utifrån val av

metod i förhållande till syfte, urval, hur analysen var beskriven och utförd samt hur resultaten

tolkades. Författarnas förförståelse samt huruvida resultaten återförts till

undersökningsgruppen beaktades också under granskningen. Granskningen genomfördes

enskilt, sedan diskuterades och jämfördes resultaten som sammanställdes i en artikelmatris.

Genom granskning bedömdes artiklarna som låg, medel eller hög kvalitetsstudier.

Granskningsmallen bestod av 14 frågor. För att studien skulle bedömas ha en hög kvalité var

den tvungen att uppfylla 13 av dessa. Av de sju artiklar som valdes för granskning, var alla av

hög kvalité och kunde därmed inkluderas.

5.4 Analys

Induktiv metod valdes som ansats. Analysmetod valdes utifrån Friberg (2007), där

analysarbetet beskrivs som en rörelse ifrån helhet till delar, till en ny helhet. Genom

analysering av artiklarna kan resultatet av artiklarna sammanställas för att skapa en ny helhet,

en så kallad syntes. En enskild kvalitativ studie kan ha ett kunskapsvärde men om flera

studiers kunskapsvärde sammanställs kan ett ännu större värde skapas (Friberg, 2007).

Kvalitativa studier kan formulera och strukturera sina resultat olika beroende på vilken metod

som genomförts (Friberg, 2007). Med detta i åtanke lästes artiklarna igenom enskilt flera

gånger för att få en känsla av innehållet i resultaten. Nästa steg i analysen var att läsa

studiernas enskilda resultat utifrån teman, beskrivande texter och citat som ytterligare

förtydligar. Sedan skapades en enskild resultatöversikt över alla inkluderade studiers resultat.

Resultatöversikterna jämfördes och diskuterades för att sedan sättas samman i en

övergripande löpande text. Den övergripande texten lästes sedan flera gånger enskilt utifrån

frågan ”vilka gemensamma upplevelser genomgår kvinnor med PPD”? Texten delades sedan

upp enskilt av författarna i olika övergripande teman som markerades i textmarginalen.

Därefter jämfördes och diskuterade författarna fram gemensamma teman.

Gemensamma teman som bestämdes var misslyckande, stress, ensamhet, konflikter i

relationen, förlust av kontroll, rädsla och skam.

16

5.5 Forskningsetik

I genomförandet av en systematisk litteraturstudie bör ett etiskt övervägande göras vad det

gäller urval och presentation av resultat. Alla studier som inkluderats i denna systematiska

litteraturstudie har fått godkännande av etisk kommitté eller fört ett etiskt resonemang. Detta

ger en försäkran om att deltagarna inte blivit kränkta eller tagit skada i artiklarna. Denna

studies resultat har inte förvrängts och alla inkluderade artiklar finns presenterade (Forsberg

& Wengström, 2008). I samtliga studier har forskarens resultat återfördes till

undersökningsgruppen kvinnor, de fick även ge sitt godkännande innan publicering. Detta ser

författarna som en garanti till att kvinnorna inta tagit skada och att trovärdigheten i studierna

ökar.

6. Resultat

6.1 Misslyckande

Kvinnorna beskrev att sina förväntningar på moderskapet var svåra att förena med

verkligheten. Anpassningsprocessen till att bli mamma var svår. Kvinnor uttryckte en önskan

om att vara den ”perfekta mamman”. De ansåg att den ”perfekta mamman” skulle åsidosätta

sina egna behov och önskningar för att kunna uppfylla krav ifrån barnet, partnern och

familjen. Att agera kompetent utifrån dessa krav gjorde att omgivningen inte trodde att

kvinnan behövde hjälp och erbjöds därför aldrig någon hjälp. Att be om hjälp skulle dessutom

avslöja bilden av den ”perfekta mamman”, vilket gav upphov till känslor av misslyckande,

skuld och ilska. Kvinnorna hade haft höga förväntningar på moderskapet och att de skulle ha

en underbar tid med sitt nya barn (Berggren-Clive, 1998). Att sedan upptäcka att de inte

kunde leva upp till sina förväntningar gjorde att kvinnorna kände sig misslyckade, frustrerade,

stressade och inkompetenta. Ett exempel var en kvinna som hade planerat att amma sitt barn

och tyckte därmed att hon inte behövt lära sig hur hon skulle flaskmata. När hon sedan av

olika anledningar inte kunde amma och inte hade den nödvändiga kunskapen för att kunna

flaskmata blev hon mycket frustrerad och kände sig misslyckad. När kvinnorna inte klarade

de praktiska sysslorna blev de emotionellt sårade och självbilden påverkades negativt. Detta

gällde särskilt de kvinnor som hade höga förväntningar på sig själva (Leung, Arthur &

Marinson 2005). Kvinnorna upplevde tvångstankar om att vara en dålig mamma (Beck,

1992). De jordanska kvinnorna upplevde även att de inte kunde leva upp till förväntningar

17

som den traditionella muslimska mamma, vilket ledde till skuldkänslor och dålig självkänsla

(Nahas & Amasheh, 1999) (1).

6.2 Stress

De kinesiska och jordanska kvinnorna upplevde outtalade förväntningar ifrån make och

släktingar om att föda en pojke och upplevde mycket stor stress om de istället fick en flicka.

Kvinnorna upplevde stor stress när de inte klarade av att leva upp till traditionella och

kulturella förväntningar som ställdes på dem av släkt och familj (Leung, Arthur & Marinson

2005; Nahas & Amasheh, 1999) (1). De Kinesiska kvinnorna föredrog det västerländska sättet

att ta hand om barnet vilket bidrog till stress och konflikter i familjerna (Leung, et. al., 2005).

Kvinnor ifrån Mellanöstern och Jordanien bosatta i Australien var rädda för att stämplas som

dåliga mammor om de inte klarade av att leva upp till det traditionella familjeansvaret som

kvinnor har i Mellanöstern. Kvinnorna förväntas där att inte klaga eller vara ledsna, då det

anses vara ett tecken på att de inte klarar av uppgiften som en bra mamma (Nahas &

Amasheh, 1999 (1); Nahas, Hillege & Amasheh, 1999) (2). Kvinnor ifrån Mellanöstern visste

inte vad som förväntades av henne som mamma och fru i det ”nya landet” Australien, vilket

medförde att de kände sig utmattade, gråtmilda, deprimerade och förvirrade (Nahas, et. al.,

1999) (2). Fysiska förändringar efter förlossningen så som trötthet, svårigheter att amma,

förändrad kroppsuppfattning och sömnbrist påverkade också kvinnornas upplevelse negativt

och bidrog till upplevelsen av stress (Berggren-Clive, 1998; Letourneau, Duffett-Leger,

Stewart, Hegadoren, Dennis, Rinaldi & Stoppard, 2007).

6.3 Ensamhet

Kvinnornas upplevelser av ensamhet beskrivs och relateras till isolering och brist på stöd ifrån

vänner, familj, sjukvård och grannar (Nahas, Hillege & Amasheh, 1999 (2); Letourneau,

Duffett-Leger, Stewart, Hegadoren, Dennis, Rinaldi & Stoppard, 2007). Kvinnorna upplevde

en saknad av både det fysiska och emotionella stödet av sin familj och av den utökade släkten

(Nahas & Amasheh, 1999) (1). Kvinnorna med annan etnisk bakgrund till de land studien

bedrevs i saknade interaktionen med andra människor men också interaktionen med andra

människor med samma bakgrund, religiös tro, värderingar och praktiska sedvanor (Nahas, et.

al., 1999) (2). Kvinnorna försökte att berätta för andra vad de genomgick, tillexempel för sina

män, vänner och familj men upplevde inte att de fick någon förståelse. Deras upplevelser

18

förminskades och togs inte på allvar vilket ledde till att kvinnorna kände sig outhärdligt

ensamma. Kvinnorna önskade att sjukvårdspersonalen skulle ”gräva djupare” för att upptäcka

hur de egentligen mådde och upplevde sin situation (Letourneau, et. al, 2007). Upplevelsen

att ingen hade förståelse för den mardröm de genomgick fick dem att känna sig obekväma i

andras sällskap och därmed isolerade (Beck, 1992). Kvinnornas upplevelser av ensamhet

förstärktes när problem med barnet uppstod som tillexempel kolik, otröstliga barn och

svårigheter med maten. Under dessa perioder saknade kvinnorna särskilt stödet av sin egen

mamma (Nahas, et.al., 1999) (2). Kvinnorna med jordanskt ursprung upplevde en stor brist på

fysiskt och psykiskt stöd då de lämnades ensamma på dagarna när männen jobbade. I deras

hemland skulle den nyblivna mamman ha fått hjälp med matlagning och barnets skötsel av sin

mor och svärmor som tradition de första 40 dagarna (Nahas & Amasheh, 1999) (1). När

kvinnornas behov av stöd inte uppfylldes upplevde de känslor av ensamhet och övergivenhet

(Berggren-Clive, 1998).

6.4 Konflikter i relationen

Kvinnorna upplevde en ständig kamp för att kunna upprätthålla sin relation till maken samt

skapa en relation mellan mannen och barnet. Kvinnorna kämpade för att involvera sin partner

i omvårdnaden av barnet för att båda föräldrarna skulle få uppleva ett jämlikt föräldraskap.

Upplevelser av ilska och besvikelse förekom ofta över att deras partner inte visade tillräckligt

stort engagemang gentemot henne och barnet. (Edhborg, Friberg, Lundh & Widström, 2005).

Kvinnorna beskrev att de inte hann med sin partner och saknade att få spendera tid med sina

män utan att bli avbrutna av barnets behov. Fokus låg nu på barnet och kommunikationen

mellan partnerna handlade oftast om barnet. Det fanns mindre tid för beröring och tid för

relationen (Edhborg, et. al., 2005 ; Nahas & Amasheh, 1999) (1).

6.5 Förlust av kontroll

Kvinnorna upplevde en överväldigande känsla av kontrollförlust, i relation till partnern, sin

egen identitet, till barnet och den nya rollen som mamma (Berggren- Clive, 1998). Livet

kändes tomt då de upplevde saknad av tidigare intressen. De saknade sin tidigare identitet och

kände därmed en oro för att livet aldrig skulle bli som det var förut. Kvinnorna hade

koncentrationssvårigheter och tyckte att det var besvärligt att klara av vardagliga sysslor så

som att handla. Kvinnorna beskrev hur svårt det var att utföra ”lätta” saker som att fatta beslut

och upplevde gråtattacker, ångest, panikattacker och ilska dagligen. Många av kvinnorna

19

kände sig nära gränsen till galenskap, medan en del beskrev sig som emotionellt avstängda

(Beck, 1992). Denna fas beskrivs som en neråtgående spiral, en period utan hopp, där

kvinnorna inte längre orkar försöka hantera sina liv (Berggren-Clive, 1998). Kvinnorna kände

sig som fångar i denna känsla av ensamhet utan hopp och kontroll. Att inte kunna se någon

utväg ur denna upplevelse gjorde dem livrädda. Tankar på att kunna avsluta sitt eget liv gav

dem hopp om en utväg ur denna mardröm. De kände sig fångade i depressionen utan att själva

kunna ta sig ur tillståndet (Beck, 1992). Kvinnor som vanligtvis upplevde sig själva som

positiva och glada kände sig nu ledsna, negativa och hade svårt att se ljuset i tillvaron. De

upplevde även ett överväldigande ansvar för barnet som de inte kunde hantera (Letourneau,

Duffett-Leger, Stewart, Hegadoren, Dennis, Rinaldi & Stoppard, 2007).

6.6 Rädsla

Kvinnorna oroades sig mycket för barnets hälsa och säkerhet då de ibland hade tankar på att

skada sig själva eller sitt barn vilket väckte skuldkänslor. Många var även rädda för att skada

barnet då de inte trodde att de kunde ge barnet tillräckligt med kärlek. Kvinnorna var rädda

för att de kände att de inte själva hade kontroll över sina känslor och tankar vilket var svårt att

acceptera, samt hur de skulle kunna lita på sin egen förmåga att ta hand om ett hjälplöst barn

(Beck, 1992); (Berggren-Clive, 1998 ; Leung, Arthur & Marinson 2005). En faktor som

hindrade kvinnorna ifrån att söka hjälp var rädslan för att behöva äta antidepressiva läkemedel

och därför inte kunna fortsätta att amma (Letourneau, Duffett-Leger, Stewart, Hegadoren,

Dennis, Rinaldi & Stoppard, 2007).

6.7 Skam

Kvinnorna anger sig själva som det största hindret till att söka hjälp på grund av skam och förnekande av

problemen. Kvinnorna maskerade sina symtom då de kände att de ville leva upp till bilden av den

”perfekta mamman” (Letourneau, Duffett-Leger, Stewart, Hegadoren, Dennis, Rinaldi & Stoppard, 2007).

Kvinnorna som sökte professionell hjälp var lättade över att ha fått hjälp och att kunna sätta ord på sina

upplevelser men uttryckte samtidigt att det fanns ett stigma förenat med begreppet depression vilket gav

upphov till känslor av skam (Berggren- Clive, 1998).

Kvinnorna hade också upplevt att sjukvårdspersonal förringat deras symtom och kände

därmed en stor frustration då de ständigt sökte svar på varför de dabbats av PPD (Nahas &

Amasheh, 1999 (1) ; Berggren- Clive, 1998). Kvinnor ifrån landet upplevde större stigma i

20

samband med PPD jämfört med kvinnor ifrån städer (Letourneau, et. al, 2007). När kvinnor

med utländsk bakgrund som drabbats av PPD sökte professionell hjälp upplevde de ofta att de

inte fick förståelse för sina seder och traditioner, så som att få träffa en kvinnlig läkare, vilket

gav upphov till förvirring och stress. Denna upplevelse var mycket skrämmande. När

kvinnorna fick information om att de led av PPD, blev de mycket ängsliga eftersom de aldrig

hört talas om PPD i sitt hemland. Detta bidrog till att kvinnorna blev rädda för att få stämpeln

”psykiskt sjuk” eller ”galen” om deras anhöriga skulle få vetskap om deras PPD. Dessa

kvinnor sökte därför aldrig mer stöd av hälso- och sjukvården (Nahas & Amasheh, 1999 (1);

Nahas, Hillege & Amasheh, 1999) (2).

7. Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av postpartum depression.

Resultatets huvudfynd i litteraturstudien beskriver upplevelser av misslyckande, stress,

ensamhet, konflikter i relationen, förlust av kontroll, rädsla och skam. Resultatets teman

uppkom med hjälp av följande fråga som ställdes till texten, ”Vilka gemensamma upplevelser

genomgår kvinnor med PPD”? I resultatdiskussionen används begreppen meningsfullhet,

hanterbarhet och begriplighet med fokus på resultatets huvudfynd (Antonovsky, 2004).

Genom att beskriva dessa upplevelser kan kunskap ges till hälso- och sjukvårdspersonal inom

MHV och BHV för att tidigt kunna upptäcka kvinnor med PPD och därmed förhindra

långvariga depressioner.

7.1 Resultatdiskussion

7.1.1 Meningsfullhet

– Är kvinnorna motiverade att under påfrestningar finna en mening med sina upplevelser?

Meningsfullhet syftar till att en individ känner att hennes liv har en mening och att några av

de händelser och situationer livet bjuder på är värda att satsa engagemang och tid på.

Vår hälsa är nära knuten till hur vi uppfattar vår situation, vår uppgift och relationer till andra

som meningsfulla. Därför är det viktigt att ha en känsla av sammanhang för att kunna

övervinna stress och finna en mening (Antonovsky, 2004).

21

Med hjälp av stödjande samtal, ökad kunskap och information kan kvinnorna skapa sig en

mening med tillvaron, genom att justera sina egna krav och förväntningar. På så vis kan de

lära sig att utnyttja de resurser som finns runt omkring dem, som till exempel sin partner,

vänner och familj. Med hjälp av stödjande samtal kan kvinnorna hitta effektiva

problemlösningsstrategier. Stödjande samtal ger även kvinnorna möjligheten att reflektera

över och beskriva sin situation genom att sätta ord på händelser och känslor (Wickberg &

Hwang, 2003). Det finns ingen mening med att drabbas utav PPD, men förhoppningsvis kan

kvinnorna genom stödjande samtal, information och kunskap om tillståndet få en bättre

självkännedom om sina resurser och sårbarheter och därmed skapa en mening.

Upplevelsen av meningsfullhet påverkas av vår grad av medbestämmande och den sociala

värderingen av en uppgift (Antonovsky, 2004). Kvinnorna med utländskt ursprung saknade

den sociala värdering som en hemmafru har i deras hemland. Kvinnorna var vana vid att få

hjälp de 40 första dagarna efter födseln med barnet och själv bli ompysslad av släkt och

vänner. Men nu blev kvinnorna lämnade ensamma på dagarna då deras partner arbetade

(Nahas & Amasheh, 1999) (1). Detta bidrog säkerligen till att kvinnorna behövde

interaktionen med andra kvinnor ifrån samma bakgrund och religion. För att deras roll skulle

bli socialt värderad och uppskattad. Kanske hade kvinnorna upplevt en mening med sin roll

om de hade haft ett medbestämmande över sin situation.

Kvinnorna beskriver denna period med PPD som en neråtgående spiral utan hopp eller ork för

att försöka hantera sitt liv (Berggren- Clive, 1998). Ett sätt att ge dessa kvinnor hopp och

finna en mening skulle kunna vara att informera dem om att de inte är ensamma om tillståndet

och att det finns hjälp att få. Samt att det finns ett hopp om förbättring med rätt resurser och

hjälp (Arvidsson & Skärsäter, 2006). För att finna hjälp och stöd krävs det att kvinnorna vågar

prata om sina upplevelser. Men att prata om något så tabubelagt som negativa känslor inför

moderskapet var väldigt svårt för kvinnorna. Kvinnorna med utländskt ursprung var rädda för

att söka stöd eller hjälp i rädslan om att få stämpeln ”psykiskt sjuk” av anhöriga och vänner

då de aldrig hört talas om PPD i sitt hemland (Nahas & Amasheh, 1999) (1).

Det är därför av största vikt att undvika att tillståndet psykiatriseras alltför mycket och att

anhöriga blir informerade om tillståndet. Blir anhöriga engagerade så kan de stödja den

drabbade kvinnan under denna jobbiga period genom att motivera och stärka hennes

engagemang. Därmed kan kvinnorna återigen se en mening med tillvaron (Antonovsky,

2004).

22

7.1.2 Hanterbarhet

– Kan kvinnorna hantera sina upplevelser? Ser de sina resurser i stressade situationer?

För att kunna möta de dagliga krav och belastningar som individen ställs inför krävs det att

individen upplever att resurser ställs till hennes förfogande. Vid låg KASAM upplever

människan sig utlämnad till situationen, att hon inte har möjlighet att påverka sin omgivning,

vilket ger en ineffektiv problemlösningsstrategi och att de möjliga resurserna för att lösa

problem inte mobiliseras (Antonovsky, 2004).

Kvinnorna hade svårt att hantera sina upplevelser eftersom de ständigt upplevde en känsla av

kontrollförlust i relation till sin egen identitet, till barnet och till partner. Kvinnorna hade svårt

att hitta sin identitet i rollen som mamma och saknade sitt liv innan barnet kom (Berggren-

Clive, 1998). Känslan av hanterbarhet beror på människans erfarenheter av belastning.

Belastning kan utgöras av yttre faktorer så som dålig ekonomi, dåliga parrelationer, sjukdom,

flytt och dåligt fungerande socialtnätverk. Upplevelsen av belastning beror också på

individens förmåga att kunna införliva omgivningens attityder och värderingar för att etablera

en social identitet. Att tillägna sig den nya rollens beteenden och förmågor som mamma ger

en upplevelse av kompetens och hanterbarhet (Antonovsky, 2004). Upplevelsen av avsaknad

kontroll gav upphov till känslor så som ångest, panikattacker, ilska och gråt hos kvinnorna

(Beck, 1992). För att öka känslan av kontroll och kompetens måste kvinnorna se de resurser

som finns runtomkring för att kunna hantera sin situation. Resurser kan bestå av hälso- och

sjukvård, socialt nätverk, familj och partner. De sociala resurserna har stor betydelse för

upplevelsen av belastning. Problemet med överbelastning är därför en fråga om upplevda

resurser (Antonovsky, 2004). Kvinnorna tar inte hjälp av de resurser som finns runtomkring

då de inte vill avslöja sitt dåliga mående utan försöker in i det längsta att leva upp till bilden

av den ”perfekta mamman” och upprätthålla en fasad utåt att de klarar av sin situation. Att be

om hjälp ansågs som ett erkännande av sitt misslyckande. En del kvinnor som försökte ta

nytta av sitt sociala nätverk upplevde att de inte togs på allvar och att deras bekymmer

förminskades (Letourneau, Duffett-Leger, Stewart, Hegadoren, Dennis, Rinaldi & Stoppard,

2007). Kan detta då vara anledningen till att kvinnorna ser sina problem som sociala och inte

medicinska? I litteraturen finns det beskrivet att hälso- och sjukvårdspersonal tenderar att se

kvinnans svårigheter som ett anpassningsproblem, att de så småningom kommer att lära sig de

23

färdigheter som krävs för att vara mamma (Wickberg & Hwang, 2003). Följden blir då att

hälso- och sjukvårdspersonal inte erbjuder stöd då de tror att kvinnan kommer att anpassa sig

med tiden vilket istället medför att tillståndet fördjupas.

Kvinnorna hade svårt att se sina resurser i stressade situationer. Ensamhet var en stress faktor

i kvinnornas liv. Kvinnorna fick inte något stöd eller support från vänner, familj, sjukvård och

grannar. De upplevde därför ensamhet, isolerade sig och försökte hantera problemen själva

(Letourneau, et. al., 2007; Nahas & Amash, 1999 (1); Nahas, Hillege & Amasheh, 1999) (2).

Isoleringen bidrog till att kvinnorna inte längre hade något socialt liv och därmed en lägre

livskvalité. Som människa är ett socialt liv av högsta betydelse för att vi ska uppleva hälsa.

Att få vara tillsammans med andra människor, känna kärlek och kamratskap är väsentligt för

att vi ska må bra. Vår hälsa påverkas i högsta grad av psykosocial stress så som ensamhet och

utanförskap (Arvidsson & Skärsäter, 2006). Kanske hade kvinnorna upplevt det lättare att

prata om sina upplevelser om PPD varit mer allmänt känt? Anhöriga och nära personer i

kvinnans omgivning hade kanske även haft lättare att upptäcka tidiga tecken och därmed haft

en ökad förståelse för kvinnan? Det fanns en förhoppning hos kvinnorna om att sjukdomen

skulle bli mer allmänt känd för att på så vis minska stigmatiseringen som var förknippad med

tillståndet PPD. Kvinnorna upplevde även att hindret för att söka hjälp hade minskat om

anhöriga hade haft mer kunskap om PPD (Letourneau, et. al., 2007). Stigmatisering påverkar

människans hälsa negativt då det skadar självkänslan och motverkar återhämtningsprocessen

ifrån psykisk ohälsa (Arvidsson & Skärsäter, 2006). Stigmatisering är förknippat med

upplevelsen av skam. Skam är en starkt laddad känsla som fyller en funktion när det gäller att

reglera människors samvaro. Utan skam finns mindre spärrar mot att utföra handlingar som

får negativa konsekvenser för andra individer. Känslor av skam kan uppstå när vi bryter mot

normer och värderingar i samhället (Farm, 2008).

Avviker kvinnorna ifrån normer i samhället om de inte uttrycker de känslor som förväntas av

en nybliven mamma, det vill säga positiva känslor? Eftersom samhället har förväntningar på

de nyblivna mammorna att framstå som ”perfekta mammor”, så är det inte svårt att förstå att

kvinnorna upplever skam och att självkänslan sjunker då de inte upplever den första tiden

med barnet som enbart positivt. Självkänsla har betydelse för upplevelsen av skam. Vid en

dålig självkänsla, med ett behov av bekräftelse av ens prestationer från andra individer som

uteblir, finns en risk för att man upplever omotiverat mycket skam. Detta kan leda till

beteenden som får negativa konsekvenser såsom undandragande från sociala situationer för att

24

minska risken att behöva känna skam. Risken finns också att man får en benägenhet att

åsidosätta sina egna behov (Farm, 2008). Att inte tillgodose sina egna behov, till exempel

gällande sömn kan vidmakthålla en PPD (Wickberg & Hwang, 2003). Känslan av att ha en

viss kontroll över livet motverkar känslor av maktlöshet och hopplöshet (Arvidsson &

Skärsäter, 2006). Kvinnorna kan motverka maktlöshet och hopplöshet genom att strukturera

sin vardag med hjälp av de resurser som finns runtomkring, så som familjen, partnern, vänner

och sjukvård. Därmed skulle de även återfå en viss känsla av kontroll över livet. Om

resurserna kring kvinnorna även kunde hjälpa dem med att se sina valmöjligheter och erbjuda

val så skulle kvinnorna också kunna återfå en känsla av kontroll (Arvidsson & Skärsäter,

2006).

7.1.3 Begriplighet

– Hur skulle upplevelserna kunna göras begripliga för kvinnorna?

Begriplighet syftar enligt Antonovsky (2004) på i vilken omfattning individen upplever inre

och yttre stimuli som begriplig. En del stimuli kan utgöras av information som är tydlig och

begriplig. Annan information utgörs av information vi utsätts för i vardagen och är mer

slumpmässig och oväntad vilket kan skapa känslor av kaos. Även information som inte är

önskvärd kan ge tydlighet och begriplighet och därmed ökad KASAM.

Kvinnorna upplever att det var viktigt att få en förklaring på varför de drabbats av PPD.

(Nahas & Amasheh, 1999) (1); (Berggren- Clive, 1998). En förklaringsmodell som skulle

kunna användas för att ge kvinnorna en ökad begriplighet och förklara samspelet mellan miljö

och genetiska faktorer för insjuknandet av PPD skulle kunna vara KASAM (Antonovsky,

2004).

En del av den yttre stimuli som kvinnorna utsattes för var förväntningar från omgivningen.

Gravida kvinnor i Västvärlden omges av odelat positiva förväntningar (Brodén, 2004). Om

det är så att kvinnor i Västvärlden, i likhet med kvinnor i Kina och Mellanöstern, införlivar

omvärldens förväntningar och krav som sina egna kan man föreställa sig att detta kan leda till

inre konflikter. Kvinnor kan uppleva känslor av misslyckande när de upptäcker olika

svårigheter i att vara mamma, och när deras känslor inte stämmer överrens med deras

förväntningar av att allt ska vara så bra.

25

Resultatet visar tydligt hur viktigt det är för kvinnorna att leva upp till bilden av den ”perfekta

mamman”. Enligt resultatet finns förväntningar på att denna ”perfekta mamma” helt ska

åsidosätta sina egna behov för att kunna uppfylla krav från barn och partner. När de inte

klarar av att leva upp till förväntningarna uppstår känslor av misslyckande, frustration,

nedstämdhet och självbilden påverkas negativt (Berggren- Clive, 1998).

7.2 Hälso- och Sjukvården

Resultatet visar att kvinnor önskade att sjukvårdspersonal skulle gräva djupare under deras

besök för att avslöja deras tillstånd (Letourneau, Duffett-Leger, Stewart, Hegadoren, Dennis,

Rinaldi & Stoppard, 2007). Patienter beskriver många gånger att de upplever innehållet i

samtal med sjukvårdspersonal som diffust och att vårdaren är för otydlig och frånvarande.

Detta upplevs speciellt av patienter med en sänkt sinnesstämning. Dessa individer upplever

ofta en önskan om att vårdaren ska bry sig mer och på ett mer påtagligt sätt söka kontakt med

dem (Hummelvoll & Lindström, 1997).

Att undersöka hur sjuksköterskor inom MHV och BHV upplever hur det är att använda EPDS

är viktigt för att få information om eventuellt behov av stöd och handledning (Wickberg &

Hwang, 2003). Det kan ifrågasättas huruvida framgångsrik EPDS skalan är för att inleda ett

samtal med kvinnor som är rädda för att stigmatiseras. Skulle man istället kunna mäta dessa

upplevelser eller symtom med ett annat instrument?

I svenskan finns inget bra begrepp för PPD som motsvarar det engelska

begreppet ”postnatal depression” som innefattar alla grader av depressiva symtom under

spädbarnstiden. Hade motsvarande begrepp existerat inom svenskan så hade sjukvården och

samhället lättare kunnat göra PPD allmänt och känt som det är i engelskspråkiga länder. I

Sverige används istället begreppet ”depression” i vårt vardagliga språkbruk som kan ha flera

betydelser, allt ifrån nedstämdhet och depressiva symtom till den djupaste depressionsformen

som även kallas melankoli (Hwang & Wickberg, 2001). Storbritannien är ett land som

kommit långt när det gäller behandling av mammor med PPD. Där sker ett samarbete mellan

olika vårdgivare som husläkare, mödravård och psykiatri. Man har med god effekt erbjudit

stödjande samtal till kvinnor med behov (Evans, Heron, Rankomb, Oke & Golding, 2001).

26

Att vara lyhörd för vad kvinnor med PPD upplever, är en förutsättning för att kunna

identifiera PPD innan tillståndet fördjupas. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att på

så få och korta vårdkontakter som erbjuds idag inom MHV och BHV kunna skapa en

förtroendefull relation samt aktivt och på ett hänsynsfullt sätt kunna ställa rätt frågor för att få

information I praktiken erbjuds kvinnor i Kalmar idag ett samtal avsett för EPDS screening

efter förlossning då barnet är ca 8 veckor samt rutinbesök för barnet (Lundmark, 2008). Det

kan diskutera om så få vårdkontakter upplevs som en vårdrelation för kvinnan när hon

dessutom byter vårdgivare från MHV till BHV efter förlossningen. Anamnes och

förlossningsjournal blir därför extra viktig att tillgå så att sjuksköterskan på BHV har

kännedom om eventuella riskfaktorer finns för att insjukna i PPD. Föräldrautbildningen är ett

perfekt tillfälle för MHV och BHV att informera och inte enbart diskutera förlossnings arbete

och amning. Föräldrautbildningen skulle även kunna öppna möjligheten till att diskutera PPD

med andra blivande mammor, vilket säkerligen skulle kunna minska tabun runt PPD

(Muthner, 1997).

Om kvinnorna inte har vetskap om att det finns hjälp att tillgå minskar sannolikt också deras

motivation att berätta om sina upplevelser. Detta kan inverka på deras förmåga att se sin

situation som ett socialt problem. Kanske hade deras känsla av hanterbarhet ökat om de haft

mer kunskap om vilken hjälp som fanns att tillgå för kvinnor drabbade av PPD.

8. Metoddiskussion

En systematisk litteraturstudie har använts för att kritiskt granska och värdera vetenskaplig

kunskap. Den här metoden valdes då den syftar till att finna ny kunskap som är grunden för

sjuksköterskans arbete inom kliniks verksamhet (Segersten, 2006). Databaser som användes

var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Databaserna valdes då de enligt litteratur innehåller

relevant omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2008). Alla artiklar inhämtades ifrån

databasen Cinahl förutom en som inhämtades manuellt då den ansågs relevant för vårt syfte.

Artiklarna skulle vara publicerade inom tidsintervallen 1992 till 2008 och utförda max två och

ett halvt år efter att kvinnorna hade upplevt PPD. En sådan lång tidsintervall ansågs inte

påverka vårt resultat då upplevelser inte förändras över tid till skillnad mot medicinska

fenomen. Att kvinnorna intervjuades upp till två och ett halvt år efter sin PPD ansågs positivt

då kvinnorna hunnit få distans till sin PPD och kunde därmed sätta ord på sina upplevelser.

27

Sökorden som användes var ”experience”, ”postpartum depression”, ”mother” och

”qualitative” utifrån inklusionskriterierna. Sökordet ”postnatal depression” användes till en

början, men fick sedan ändras till ”postpartum depression” då begreppet postnatal depression

innefattade tillstånden postpartum blues, depression och psykos. Det blev därmed väldigt

många träffar samt att det var svårt att identifiera kvinnors upplevelser av endast PPD. För att

begränsa antal träffar valdes istället ”postpartum depression”. Sökorden fick anpassas i

databaserna PubMed och PsycInfo. Meshtermerna ” depression postpartum” och ”qualitative

research” användes i PubMed men gav få träffar och ingen relevant artikel i förhållande till

syftet. I databasen PsycInfo användes meshtermen ”qualitative studie” som gav noll träffar.

De artiklar som hittades speglade kvinnors upplevelser av PPD och var alla utav hög kvalité

(Willman, Stoltz & Bahtsevany, 2006). Därmed ansågs de vara tillräckliga för en systematisk

litteraturstudie (Forsberg & Wengström, 2008). Artiklarna som hittades speglade kvinnors

upplevelser ifrån olika länder med olika nationaliteter vilket ansågs relevant för syftet då PPD

inte enbart drabbar kvinnor i Sverige. Sverige är också ett mångkulturellt land. Antal

deltagare i studierna varierade mellan 7 till 52 vilket ökar trovärdigheten i denna studie

eftersom ett stort antal upplevelser har kunnat inkluderas. Kvinnor med upplevelser av PPD

oberoende av nationalitet eller sysselsättning inkluderades då vi ansåg att beskriva

upplevelser och inte orsaker till insjuknandet. Att kvinnorna skulle vara över 20 års ålder

valdes som inklusionskriterier för att kunna utesluta tonåringar, då syftet var att beskriva

vuxna kvinnors upplevelser av PPD.

Artiklar som valdes var alla skrivna på engelska vilket kan ha påverkat trovärdigheten i

studiens resultat. Eftersom översättning och tolkning ifrån engelska till svenska kan ha

påverkat innehållet i artiklarnas resultat. För att undvika detta lästes artiklarna enskilt och

flera gånger för att sedan diskutera fram en gemensam översättning och tolkning. Alla artiklar

innehöll ett etiskt resonemang eller var godkända av en etisk kommitté, vilket stärkte

artiklarnas trovärdighet. Exklusionskriterier valdes inte att presenteras då kriterierna skulle

upplevas som en upprepning av inklusionskriterierna.

Analysen var svår att genomföra då resultatöversikten skulle delas upp under olika teman och

flera textstycken kunde då falla under samma teman. Därmed placerades de under det tema

som ansågs mest relevant för textdelens innehåll. Tillvägagångssättet anses som tydligt

beskrivet i metod delen och ökar därmed trovärdigheten i studien. Resultatet anses vara av

28

hög relevans för att kunna sprida kunskap om kvinnors upplevelser av PPD, med syfte att

kunna upptäcka kvinnor som drabbas av PPD inom hälso- och sjukvården.

9. Slutsats I resultatet framkom sju stycken upplevelser, misslyckande, stress, ensamhet, Konflikter i

relationen, förlust av kontroll, rädsla och skam. Dessa upplevelser gav en tydlig bild av vad

kvinnor med PPD upplever. Kvinnor ifrån västvärlden, mellanöstern och kvinnor ifrån Kina

upplevde det som mycket svårt att erkänna sina svårigheter att klara av de krav de ställs inför

som nyblivna mammor. Kvinnorna önskade att få sina upplevelser av PPD bekräftade utav

omgivningen, speciellt att sjukvårdspersonal skulle gräva djupare när de möts inom vården

för att upptäcka deras PPD. Stigmatiseringen förknippat med tillståndet PPD gjorde det svårt

för kvinnorna att tala öppet om de negativa aspekter de upplevde i samband med att vara

nybliven mamma. Att mammorna inte vågade tala öppet om sina upplevelser inför anhöriga,

familj och sjukvårdspersonal ledde till att de inte fick stöd och hjälp. Hälso- och

sjukvårdspersonal måste därför få en bättre förståelse för vad dessa kvinnor upplever för att

kunna identifiera dem tidigt, erbjuda stödjande samtal och därmed minska risken för en

långvarig depression.

9.1 Förslag till fortsatt forskning

Intressanta ämnen till fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka

- Hur sjuksköterskan upplever att det är att arbeta med screening utifrån EPDS som

hjälpmedel? Upplever hon att hon har tillräckligt med stöd och kunskap för att kunna utföra

screening på ett korrekt sätt?

- Skulle sjuksköterskan kunna använda KASAM som ett redskap? Kanske skulle detta

verktyg vara mindre stigmatiserande i mötet med kvinnor?

- Mäns upplevelser av PPD

- Hur upplever förstföderskor i Sverige tillgängligt stöd ifrån Hälso- och sjukvård? Motsvarar

stödet deras behov?

29

10. Referenser

American Psychiatric Association. (1994). Diagnostic and Statistical Manual of Mental

Disorders (DSM-IV). Washington, DC: APA.

Antonovsky, A. (2004). Hälsans mysterium. Natur och kultur. Finland: WS Bookwell.

Arvidsson, B., & Skärsäter, I. (2006). Psykiatrisk omvårdnad- att stödja hälsofrämjande

processer. Danmark: Studentlitteratur

Beck, C.T. (1992). The Lived Experience of Postpartum Depression: A Phenomenological

Study. Nursing Research, Vol. 41, nr. 3.

Beck, C.T., & Indman, P. (2005). The many faces of postpartum depression. Journal of

Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing, 34, 569-576.

Berggren-Clive, K. (1998). Out of the darkness and in to the light: womens experiences with

depression after childbirth. Canadian Journal of Community Mental Health, Vol. 17 nr. 1.

Brodén, M. (2004). Graviditetens möjligheter - en tid då relationer skapas och utvecklas.

Stockholm: Natur och Kultur.

Brown, S., & Lumley, J. (2000). Physical health problems after childbirth and maternal

depression at six to seven months postpartum. Brittish Journal of Obstetrics and Gynecology,

107, 1194-2001.

Bågedahl- Strindlund, M., & Monssen- Börjesson, K. (1998). Postnatal depression: a hidden

illness. Acta Phychiatrica Scandinavica, 98, 272-275.

Cicchetti, D., Rogosch, A., & Toth, S. (1998). Maternal depressive disorder and contextual

risk: Contributions to the development of attachment insecurity and behaviour problems in

the toodlerhood. Development and Phychopathology, 10, 283-300

30

Cohn, J.F., Matias, R., Tronick, E.Z., Conell, D., & Lyons-Ruth, D. (1986). Face- to –face

interactons of depressed mothers and their infants. Maternal Depression and infant

disturbance. San Fransisco: Jossey- Bass.

Cutrona, C.E., & Troutman, B.R. (1986). Social support, infant temperament, and parenting

self- efficacy: a mediational model of postpartum depression. Child Development, 57, 1507-

1518.

Edhborg, M., Friberg, M., Lundh, W., & Widström. A-M. (2005). Struggling with life:

Narratives from women with signs postpartum depression. Scandinavian Journal of Public

Health, 33, 261-267.

Evans, J., Heron, J., Frankomb, H., Oke, S., & Golding, J. (2001). Cohort study of depressed

mood during pregnancy and after childbirth. British Medical journal of Psychology, 323,256-

260.

Farm, M. (2008). KBT -akuten. Fri från perfektionism, kontrollbehov, konflikträdsla och

andra relationsproblem. Stockholm: Viva förlag

Friberg, F. (2007). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.

Denmark: Studentlitteratur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra en systematisk litteraturstudier. Stockholm:

Natur och kultur.

Hay, G., Pawlby, S., & Sharp, D. (2001). Intellectual problems shown by 11-year old children

whose mothers had postnatal depression. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 42,

871-899.

Hummelvoll, K., & Lindström,U. (1997). Nordiska perspektiv på psykiatrisk omvårdnad.

Lund: Studentlitteratur

Hwang, P., & Wickberg, B. (2001). Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Stockholm:

Statens folkhälsoinstitut.

31

Johanson, R., Chapman, G., Murray, D., Johnson, I., & Cox, J. (2000). The North

Staffordshire Maternity Hospital prospectve study of pregnancy- associated depression.

Journal of Phycosomatic Obstretrics and Gynecology, 21, 93-97.

Kaplan, P.S., Bachorwski, J., & Zarlengo-Strouse, P. (1999). Child directed speech produced

by mothers with symptoms of depression fails to promote associative learning in 4- months

old infants. Child Development, 70, 560-570.

Letourneau, N., Duffett-Leger, L., Stewart, M., Hegadoren, K., Dennis, C.L., Rinaldi, C.M.,

& Stoppard, J. (2007). Canadian mothers perceived support needs during postpartum

depression. Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing, 36, 441-449.

Leung, S., Arthur, D.G., & Martinson, I. (2005). Stress in women with postpartum

depression: A phenomenological study, Journal of Advanced Nursing, 51(4), 353-360.

Lundmark, A. (2008). Vårdprogram för postpartum depressioner- upptäcka, åtgärda och

förebygga depressioner postpartum inom Mödra- och Barnhäslovården i Kalmar län.

Mauthner, N.S. (1997). Postnatal depression: How can midwives help? Midwifery,

13, s. 163-171.

McIntosch, J. (1993). Postpartum depression: women’s help-seeking behavior and

perceptions of cause. Journal of Advanced Nursing, 18, 178-184.

Milgrom, J., Martin, P.R., & Negri, L.M. (1999) Treating Postnatal Depression, A

Psychological Approach for Health Care Practitioners. Chichester: John Wiley & Sons.

Murray, L., Stanley, C., Hooper, R., King, F., & Fiori-Cowley, A. (1996). The role of infant

factors in postnatal depression and mother-infant outcome. Developmental Medicine and

Child Neurology, 38, 109-119.

32

Nahas, V., & Amasheh, N. (1) (1999). Culture care meanings and experiences of postpartum

depression among Jordanian Australian women: A transcultural study. Journal of

Transcultural Nursing. Vol. 10, 37-45.

Nahas, V.L., Hillege, S., & Amasheh, N. (2) (1999). Postpartum depression- The lived

experience of middle eastern migrant women in Australia. Journal of Nurse- Midwifery, Vol.

44, nr 1.

Nationalencyklopedin, (NE) 2008-11-26 [Elektronisk]

Tillgänglig: http://proxy.hik.se:2554/

Sökväg: HIK, Bibliotek, Uppslagsverk, Nationalencyklopedin [2008-11-26]

Nilsson, B. (2002). Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv? Aspekter på stabilitet, kön,

hälsa och psykosociala faktorer. Umeå: Solfjädern Offset AB.

O’Hara, M.W., & Swain, A.M. (1996). Rates and risks of postpartum depression – Meta

analysis. International Review of Psychiatry, 8, 37-54.

SBU. (1997). Vetenskap och praxis. Stockholm: SBU

Segersten, K. (2006). Att välja modell för sitt examensarbete. IT. Friberg, F. (Red.), Dags för

uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (pp.85-88). Lund:

Studentlitteratur.

Träskman- Bendz, L. Graviditetspsykiatri. 2007-06-10. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2107#top

Sökväg: www.internetmedicin.se

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevany, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Wickberg, B., & Hwang, P. (2003). Postpartum depression - nedstämdhet och depression i

samband med barnafödande. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut

33

World Health Organization (1992) The ICD -10 Classification of Mental and Behavioral

Disorders. Geneve: WHO

Zelkowitz, P., & Milet, T. (1997). Stress and support as related to postpartum paternal

mental health and perceptions of the infant. Infant Mental Health Journal 18, 424-435.

34

Bilaga 1 Artikelmatris

Författare, År, Titel, Tidskrift, Land

Syfte Metod/analys Urval Resultat Kvalitet

Beck, C.T. (1992). The Lived

Experiences of

Postpartum

depression: A

Phenomenological

study. Journal Nursing Research. USA.

To describe postpartum depression as it is experienced in every day life and to answer the research question: What is the essential structure of the lived experience of postpartum depression.

Fenomenologisk metod.

Strategiskt urval, 7st kvinnor.

Upplevde ensamhet, dödslängtan, känslan av att vara en dålig mor, förlust av identitet, tappat kontroll, skuld, inga mål och förlust av intresse, ångest.

Hög kvalité

Författare, År, Titel, Tidskrift, Land

Syfte Metod/analys Urval Resultat Kvalitet

Berggren-Clive, K., (1998). Out of

the darkness and

into the light:

Womens

experiences with

depression after

childbirth. Canadian Journal of Community Mental Health. Kanada.

To create new discourse on postpartum depression by conducting qualitative research utilizing feminist principles that gives voice to women and validates there own realities of their experience with postpartum depression.

En fenomenlogisk metod.

Strategiskt urval. 8st kvinnor deltog.

Första kategorin representerade ”varför detta hände?” den andra ”neråtgående spiralen” handlade om kvinnans förlust av kontroll, identitet och spruckna drömmar. Den sista ”att komma till andra sidan” beskriver återhämtningsprocessen.

Hög kvalité

35

Författare, År, Titel, Tidskrift, Land

Syfte Metod/analys Urval Resultat Kvalitet

Edhborg, M., Friberg, M., Lundh, W. & Widström, A-M. (2005). “Struggling with

life”: Narratives

from women with

signs of postpartum

depression. Scandinavian Journal of Public Health. Sverige.

To explore and describe how Swedish women with signs of postpartum depression two months postpartum experience the first months with their child.

Grounded theory metod. Ostrukturerade intervjuer.

Strategiskt urval. 22st kvinnor. Kvinnorna rekryterades ifrån Karolinska Universitets Sjukhuset, via BB.

Att kämpa med livet, gentemot sig själv, partnern och barnet.

Hög kvalité

Författare, År, Titel, Tidskrift, Land

Syfte Metod/analys Urval Resultat Kvalitet

Letourneau, N., Duffett-Leger, L., Stewart, M., Hegadoren, K., Dennis, C-L., Rinaldi, M.C., & Stoppard, J. (2007) Canadian Mother’s

Perceived Support

Needs During

Postpartum

Depression.Letourneau, Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing. Kanada.

To identify the support needs, available resources, barriers to accessing these resources, and preferences for support interventions, from the perspective of women who have experienced PPD.

En beskrivande, undersökande studier. Semistrukturerade intervjuer. Intervjuer hölls individuellt samt i grupp.

Strategiskt urval. 52st kvinnor.

Kvinnorna önskade enskilt stöd, att vårdgivare skulle våga rota djupare för att kunna avslöja en eventuell postpartum depression, telefonstöd och gruppterapi

Hög kvalité

Författare, År, Titel, Tidskrift, Land

Syfte Metod/analys Urval Resultat Kvalitet

Leung, S., Arthur, G.D. & Martinson, I. (2004). Stress in

women with

postpartum

depression: a

phenomenological

studie. Issues and Interventions in Nursing Practice. Kina.

To report a study of the lived experience of postpartum stress among depressed Hong Kong Chinese mothers.

Kvalitativ fenomenologisk metod.

Ett strategiskt urval. 11st Kinesiska kvinnor.

Fem stressfaktorer inom denna grupp: Föräldrar kompetens, förväntningar och erfarenhets glapp, barnvaktsanordningar, barnavårdsbehov och konflikter

Hög kvalité

36

mellan kulturer och traditioner.

Författare, År, Titel, Tidskrift, Land

Syfte Metod/analys Urval Resultat Kvalitet

Nahas, V. & Amasheh, N. (1999). Culture

Care Meanings

and Experiences of

Postpartum

Depression Among

Jordanien

Australien Wome:

A Transcultural

study. Journal of Transcultural Nursing. Australien.

To discover, describe and explain the care meanings and expressions of postpartum depression among Jordanian immigrant women in Sydney.

Etnografisk, kvalitativ metod.

Ett strategiskt urval. 22st Jordanska kvinnor.

Kvinnorna upplevde förlust av kontroll, förlust av känslor, ensamhet, hopplöshet och känslan av att vara en dålig mor.

Hög kvalité

Författare, År, Titel, Tidskrift, Land

Syfte Metod/analys Urval Resultat Kvalitet

Nahas, L.V., Hillege, S. & Amasheh, N. (1999). The Lived

Experiences of

Middle Eastern

Migrant Women in

Australia. Journal of Nurse- Midwifery. Australien.

To explore the lived experience of postpartum depression among the Middle Eastern women living in Sydney Australia.

Fenomenologisk metod. Ostrukturerade intervjuer i kvinnornas hem..

Snöbollsurval, 45 kvinnor med ursprung från mellanöstern valdes.

Mödrarna upplevde ensamhetskänslor, brist på socialtstöd, hjälplöshetskänslor, kände sig som en dålig mamma, svårigheter att kombinera rollerna, känslan av otillräcklig kunskap och behandlig, stress utav kulturkrocken och bemötandet av sjukvården.

Hög kvalité

37

Bilaga 2 Kvalitetsbedömnings mall av studier med kvalitativ metod

Tydlig anvisning/problemformulering ja/Nej Vet ej

Patientkarakteristika

- Antal

- Ålder

- Man/kvinna

Är kontexten presenterad? Ja/Nej Vet ej

Etiskt resonemang? Ja/Nej Vet ej

Urval

– Relevant? Ja/Nej Vet ej

– Strategiskt? Ja/Nej Vet ej

Metod för

- Urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja/Nej Vet ej

- Datainsamling tydligt beskriven? Ja/Nej Vet ej

- Analys tydligt beskriven? Ja/Nej Vet ej

Giltighet

- Är resultatet logiskt begripligt? Ja/Nej Vet ej

- Råder datamättnad? Ja/Nej Vet ej

- Råder analysmättnad? Ja/Nej Vet ej

Kommunicerbarhet

- Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja/Nej Vet ej

- Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram? Ja/Nej Vet ej

Genereras teori? Ja/Nej Vet ej

Huvudfynd

- Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivningens analys adekvat?

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sammanfattande bedömning av kvalitet

- Hög

- Medel

38

- Låg

Bilaga 3. Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS)

Var vänlig kryssa för det svar som bäst stämmer överens med hur du känt dig under de senaste 7 dagarna, inte bara hur du mår idag. Under de senaste 7 dagarna: 1. Jag har kunnat skratta och se tillvaron från den ljusa sidan ( ) lika bra som vanligt ( ) nästan lika bra som vanligt ( ) mycket mindre än vanligt ( ) inte alls 2. Jag har glatt mig åt saker som ska hända ( ) lika mycket som vanligt ( ) något mindre än vanligt ( ) mycket mindre än vanligt ( ) inte alls 3. Jag har lagt skulden på mig själv onödigt mycket när något gått snett ( ) ja, för det mesta ( ) ja, ibland ( ) inte så ofta ( ) nej, aldrig 4. Jag har känt mig rädd och orolig utan egentlig anledning ( ) nej, inte alls ( ) knappast alls ( ) ja, ibland ( ) ja, mycket ofta 5. Jag har känt mig skrämd och panikslagen utan speciell anledning ( ) ja, mycket ofta ( ) ja, ibland ( ) nej, ganska sällan ( ) nej, inte alls 6. Det har kört ihop sig och blivit för mycket ( ) ja, mesta tiden har jag inte kunnat ta itu med något alls ( ) ja, ibland har jag inte kunnat ta itu med saker lika bra som vanligt ( ) nej, för det mesta har jag kunnat ta itu med

39

saker ganska bra ( ) nej, jag har kunnat ta itu med saker precis som vanligt 7. Jag har känt mig så olycklig att jag haft svårt att sova ( ) ja, för det mesta ( ) ja, ibland ( ) nej, sällan ( ) nej, aldrig 8. Jag har känt mig ledsen och nere ( ) ja, för det mesta ( ) ja, ibland ( ) nej, sällan ( ) nej, aldrig 9. Jag har känt mig så olycklig att jag gråtit ( ) ja, nästan jämt ( ) ja, ganska ofta ( ) bara någon gång ( ) aldrig 10. Tankar på att göra mig själv illa har förekommit ( ) ja,rätt ofta ( ) ja, då och då ( ) knappast alls ( ) aldrig