0  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   

                                                                             Cecilia Brynte & Madelene Westland

 

 

En semiotisk, retorisk och kvalitativ undersökning av genusperspektivet i Sveriges största livsstilsmagasin

för kvinnor - Amelia

 

 

2013

 

 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp

Medie- och kommunikationsvetenskap                                                                                                                       Informatörsprogrammet

     

 

 

Handledare: Anna Edin Examinator: Eva Åsén Ekstrand

     

   

1  

Abstract    

Brynte, Cecilia & Westland, Madelene (2013) En semiotisk, retorisk och kvalitativ undersökning av genusperspektivet i Sveriges största livsstilsmagasin för kvinnor - Amelia. C-uppsats i medie- och kommunikation. Informatörsprogrammet, Institutionen för humaniora, Högskolan i Gävle.

Att vi som invånare i ett informationssamhälle ständigt överöses med information från diverse medier är för oss näst intill vedertaget i dag. Därför är det av ännu större vikt än tidigare att vi ställer oss i en kritisk position när vi granskar källorna och undersöker sanningshalten i den information som delges till oss. I vårt numera så kallade moderna samhälle är jämställdhetsdebatt kanske mer aktuell än någonsin, förekommer män och kvinnor i samma utsträckning och i samma representation i våra medier? Vårt undersökningsområde har varit tryckt media, Sveriges största livsstilsmagasin skrivet av kvinnor och för kvinnor - Amelia, har tidningen en jämn könsfördelning representerad? Presenteras genusmedvetenhet hos tidningen i någon form? Samt hur kan manlighet och kvinnlighet konstrueras utifrån en av landets största veckotidningars perspektiv? Vi har i huvudsak använt oss av semiotiska bildanalyser och retoriska utgångspunkter när vi har genomfört vår kvalitativa studie av livsstilsmagasinets genusperspektiv, i en redovisande del i uppsatsen förekommer en kvantitativ del, där vi redovisar en del i tabellform för att ge uppsatsen en distinkt och tydlig läsning. Slutsatsen blev att kvinnor är överrepresenterade i tidningen gällande reklam, livsstilsintervjuer och skönhets- och modereportage, medan männen förekommer uteslutande i familjereportage och i någon enstaka reklam, då ofta i en mer lättklädd framtoning än vad kvinnorna gjorde.

Nyckelord: Genus, medvetenhet, perspektiv, kvinnlighet, manlighet, jämställdhet, könsfördelning, familj, reportage, konstruktion, humaniora.

Seminarium: 7 juni 2013

Handledare: Anna Edin

   

2  

 

 

 

 

Tack    

Vi vill framföra ett varmt tack till vår handledare, Anna Edin, som under arbetets gång varit

en inspirationskälla för oss. Hon har på ett upplysande och deltagande vis gett oss råd och

synpunkter som vi har kunnat strukturera vårt arbete kring, detta har varit värdefullt för oss

genomgående under vårt arbete med uppsatsen. Extra stort tack till våra familjer som har

stöttat och visat oss hänsyn under uppsatsarbetet.

Cecilia Brynte & Madelene Westland

Maj 2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   

   

3  

Innehållsförteckning    

1.0  INLEDNING  ....................................................................................................................................................................  4  1.1  BAKGRUND  ....................................................................................................................................................................  5  1.2  FRÅGESTÄLLNING  OCH  SYFTE  ....................................................................................................................................  6  2.0  TIDIGARE  FORSKNING  .................................................................................................................................................  6  2.1  FEMINISTISK  FORSKNING  ............................................................................................................................................  6  2.2  KROPPSIDEAL  I  MEDIA  ................................................................................................................................................  7  2.3  MANLIGHET  RESPEKTIVE  KVINNLIGHET  I  MEDIA  ................................................................................................  10  3.0  TEORETISKA  UTGÅNGSPUNKTER  ............................................................................................................................  11  3.1  MEDIERNAS  MAKTFAKTOR  ......................................................................................................................................  11  3.2  FEMINISTISKA  TEORIASPEKTER  .............................................................................................................................  12  4.0  METOD  ........................................................................................................................................................................  13  4.1  VAL  AV  METOD  ...........................................................................................................................................................  14  4.2  BILDANALYS  ...............................................................................................................................................................  15  4.3  TEXTANALYS  ..............................................................................................................................................................  17  5.0  MATERIAL  ..................................................................................................................................................................  17  5.1  VAL  AV  MATERIAL  .....................................................................................................................................................  18  5.2  VAL  AV  ARTIKLAR  ......................................................................................................................................................  18  5.3  VAL  AV  BILDER  OCH  REKLAM  ..................................................................................................................................  19  5.4  AVGRÄNSNINGAR  ......................................................................................................................................................  19  6.0  RESULTAT  OCH  ANALYS  AV  DET  EMPIRISKA  MATERIALET  ................................................................................  20  6.1  ANALYS  AV  OMSLAG  I  AMELIA  ................................................................................................................................  20  6.2  RESULTAT  AV  ANALYSEN  AV  OMSLAGEN  ..............................................................................................................  30  6.3  ANALYS  OCH  RESULTAT  AV  REKLAM  ......................................................................................................................  32  6.4  ANALYS  AV  ARTIKLAR  ..............................................................................................................................................  35  7.0  SLUTDISKUSSION  OCH  RESULTAT………………………………………………………………………………………...51  LITTERATURFÖRTECKNING  ............................................................................................................................................  55  BILAGOR  .............................................................................................................................................................................  57  

 

 

 

 

 

 

   

4  

1.0  Inledning  

Rent generellt kan medierna beskrivas som en maktfaktor i vårt samhälle, de kan påverka

individens attityd, inställning och beteende till sig själv, samt till omvärlden. De kan även ses

som vår stora informationskälla, men även ur en aspekt som en bidragande orsak till hur

kvinnligt kontra manligt kan framställs och konstrueras, då medierna presenterar normer och

värden utifrån vad som anses vara passande för respektive kön. I dag kan det ses som vår plikt

som invånare i ett informationssamhälle, där vi ständigt överöses med diverse information, att

kritiskt granska dess källor för att erhålla en mer sanningsenlig bild av verkligheten. Det

påstås med jämna mellanrum i medierna att de ger oss en bild av verkligheten, det kan

upplevas att detta både stämmer och inte, dels för att vi inte kan förlita oss på all information

som serveras till oss dygnet runt. Men även dels för att nyhetsprogram och andra

samhällspåverkande program innehar en högre sanningshalt och därför inte ifrågasätts i

samma utsträckning som exempelvis information vi delges via sociala medier.

Under många år har debatten om hur kvinnligt respektive manligt konstrueras och framställs i

media till stor del handlat om vilka signaler som sänds ut till oss individer i samhället.

Tyngdpunkten är fokuserad kring en typ av negativ aspekt som framförallt kvinnan kan

framställas i. Samhället kan upplevas vara konstruerat utifrån den norm att män i stor

utsträckning innehar de högre positionerna i samhället. Detta är något som diskuteras i

politiska sammanhang ofta, men tenderar att öka i vissa perioder exempelvis inför ett val.

Jämställdhetsdebatten kan ses som ständigt aktuell och medierna som forum har en stor

påverkan av hur utvecklingen av denna debatt utfaller.

Madeleine Kleberg, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för

journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet skriver i, Genusperspektiv

på medie- och kommunikationsvetenskap, att hur kvinnor framställs i medierna bidrar till

föreställningar om hur man bör vara och se ut för att bli en del av den verklighet som värderas

som så viktig att den får utrymme i medierna – och därmed blir något vi talar om. 1 Efter vi

läst Klebergs text väcktes vårt intresse att undersöka hur kvinnlighet och manlighet framställs

och konstrueras i media, då främst i kvinnomagasin som riktar sig till kvinnliga läsare i första

hand. Kan det anas att det då är mannens bild av kvinnlighet som förmedlas i media eller är

det vad kvinnan tror kan vara mannens ideal för kvinnlighet som förmedlas av medierna?

                                                                                                                         1 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 7

   

5  

Medierna har en stor roll i hur kvinnligt respektive manligt framställs. De bidrar till den

föreställning om hur respektive kön bland annat ska uppföra sig och klä sig, framförallt är det

kvinnors utseende som blir väldigt uppmärksammat, ur både en negativ och en positiv aspekt i

media. Medierna framställer hur manlighet och kvinnlighet konstrueras genom maktrelationer

och förhållanden inom och mellan könen. Genom vissa särhållanden värderas det som kvinnor

gör som mindre värt, jämfört med det männen gör, avslutar Kleberg. 2

Anja Hirdman, docent och fil dr i journalistik vid bland annat Stockholms universitet nämner

i boken Tilltalande bilder: Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, att

kvinnor tidigt genom media lär sig att bygga upp sin självbild utifrån en manlig norm och ser

sig själva som ett objekt. Hon menar vidare att media kan bidra till att ge bilden av att kvinnor

helst inte bör ha någon annan hobby än sitt utseende, samt att vårda det på bästa sätt.3

1.1  Bakgrund  Vi har med denna bakgrund valt att analysera Sveriges största tidning skriven av kvinnor, för

kvinnor – Amelia. Varför vi valt just Amelia är för att de är Sveriges största livsstilsmagasin

för kvinnor. De säljer över en miljon mer tidningar per år, jämfört med sin närmsta

konkurrent. Tidningen ges ut av förlaget Bonnier Tidsskrifter AB, den utkommer 26 gånger

per år, och varje nummer läses av cirka 358 000 läsare. Amelia lanserades våren 1995 och kan

beskrivas som en utpräglad ”feel – good- tidning”, som innehåller bland annat intervjuer,

skönhets- och modetips, förslag till personlig utveckling, samt vikt- och träningsinspiration.

De betonar att hon som läser livsstilsmagasinet förmodligen är intelligent, fokuserad på att

lyckas i sin karriär och ett skönhetsideal. De omnämner sig själva som ett livsstilsmagasin för

kvinnor som önskar förbättra sina liv. Tonvikten som de själva beskriver på det redaktionella

planet är relationer, men tidningen innehåller även arbete, resor, mode, skönhet, mat och

kvinnors situation i Sverige och världen. Amelia är inte bara den mest lästa, utan också

Sveriges mest köpta tidning för kvinnor. Ungefär 2,3 miljoner Ameliatidningar säljs varje år.

Av dessa säljs cirka 60 procent till prenumeranter. Hälften av läsarna finns i

storstadsområdena – Stockholm, Göteborg och Malmö. Målgruppen är kvinnor i åldrarna 25-

40 år.4

                                                                                                                         2 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 7 3 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 7 4 http://www.amelia.se/tidningen

   

6  

1.2  Frågeställning  och  syfte  Syftet med denna uppsats är att analysera hur manligt respektive kvinnligt konstrueras i

Sveriges ledande livsstilsmagasin, riktat till kvinnor. Synen på könen påverkas hur vårt

samhälle utvecklas och det har stor betydelse för hur vi människor i dag definierar vad som

anses vara jämlikt och inte. Genom att vi ämnar undersöka den medieproducerade bilden av

genus, vad som klassas som manligt respektive kvinnligt, kan det ge oss en riktning i hur

Amelias synsätt och tankegångar ser ut kring genusframställande och påverkan. Syftet är

däremot inte att dra några generella slutsatser kring manligt och kvinnligt i genren

livsstilsmagasin över lag, utan att identifiera vissa tendenser till vad som utgör manligt

respektive kvinnligt i just detta magasin vi har valt att undersöka.

Vi har valt att basera vår uppsats på följande två frågeställningar:

§ Hur ser fördelningen ut när det gäller förekomsten av män och kvinnor?

§ Hur iscensätts/konstrueras manligt och kvinnligt sett ur ett visuellt, semiotiskt och

retoriskt perspektiv?

2.0  Tidigare  forskning  I detta kapitel avser vi intressera oss för den tidigare forskning som finns kring framställandet

av genus och hur kvinnlighet respektive manlighet förekommer och presenteras i tryckt

media. Vi undersöker det överlag, men dyker även djupare i vissa ämnen som kan ge en

vinkling inom det feministiska perspektivet, samt pressen på att foga sig inom de

stereotypiska ramar som redan finns formade för genus i dag.

2.1  Feministisk  forskning  Forskning kring kvinnors presentation och representation i media är ett tidigare undersökt

ämne, både sett ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Forskaren Liesbeth van

Zoonen, som är verksam inom medie- och kommunikationsvetenskap har skrivit om feminism

överlag, samt i vilken dager en kvinna kan framställas i hos medierna. Hon skriver i Feminist

media studies, att kvinnan ofta framställs av media på ett visst sätt och i en specifik dager för

att antingen locka eller begränsa kontakten med den tilltänkta publiken. Tidningar som vänder

sig till kvinnor, i vårt fall Amelia, uppmuntrar ofta sina läsare att vara självständiga och

företagsamma, men samtidigt finns en betoning på hur viktigt utseende och framtoning för

kvinnor är.5 van Zoonen menar också att kvinnor ofta framställs som erotiska objekt i

medierna, men samtidigt säger hon att via medierna har kvinnor tagit hjälp av att försöka

                                                                                                                         5 van Zoonen, L (1994) Feminist media studies, London.

   

7  

uppmärksammas i en annan dager. Hon poängterar att mediernas representation av kvinnor

innebär en symbolisk makt, där medierna påverkar vår syn på vad som anses vara kvinnligt

och vad en kvinna kan göra och inte. Hon menar att medierna genom denna symboliska makt

definierar vad som ska definieras som kvinnligt respektive manligt.6

En förklaring medierna kan ge när de erhåller kritik för att deras framställande av kvinnor

utgörs av stereotypa bilder, är att de endast speglar verkligheten så som den ser ut. Detta

resonemang har inte accepterats inom feministisk forskning, forskarna menar istället att

medierna bör lyfta fram mer verklighetstrogna representationer av kvinnor. Olika åldrar, olika

etniciteter, olika kroppsideal, olika erfarenheter och kontexter bör visas upp i en större

utsträckning än vad som görs i dag av medierna. van Zoonen är kritisk till vem som ska

bedöma vilken den ”verkliga och sanna kvinnan” är, är det mediernas roll att avgöra ställer

hon sig frågande till? De stereotypa bilderna av kvinnor som medierna presenterar är inte bara

en produkt av hur de ser i verkligheten, utan de är även skapade och konstruerade i sociala

sammanhang.7 Med denna bakgrund kan det nämnas att de stereotypa gestaltningarna sträcker

sig vidare än bara till medierna, då även verkligheten är konstruerad i sociala mönster och

koder av vad som anses vara passande eller inte att framhäva sin individ i.

van Zoonen förklarar ingående diskussionen om genus, dess reception, samt hur dessa kan

tolkas i medier där hon tar upp frågan om kvinnor och män konstrueras på samma sätt i olika

typer av könsrelaterade medier. Hon menar vidare att bilden av män konstrueras i exempelvis

sportprogram och krigsfilmer, vilket i många fall är skapade i huvudsak för en manlig publik.8

2.2  Kroppsideal  i  media  Karin Ekman nämner i Var så god – makt, kön och media, att mediernas kroppsfixering med

all säkerhet främjar att allt fler kvinnor insjuknar i ätstörningar som anorexi och bulimi. Just

dessa sjukdomar har blivit några av våra vanligaste folksjukdomar på senare år.

Kvällstidningar och veckopress publicerar allt oftare löpsedlar och framsidor med tips om

viktminskning, och gärna en effektiv och snabb sådan. Samtidigt kan hälsoproblemet med

ätstörningar diskuteras i tidningar och TV med både de som lider eller lidit av dessa

sjukdomar, specialister och läkare, som påpekar hur farligt det är med denna snabba och

effektiva viktnedgång som kan leda till ett sjukligt beteende. Media presenterar så att säga

                                                                                                                         6 van Zoonen, L (1994) Feminist media studies, London. Sid 14-16 7 van Zoonen, L (1994) Feminist media studies, London. Sid 15-18 8 van Zoonen, L (1994) Feminist media studies, London. Sid 67

   

8  

båda loppen samtidigt, menar Ekman.9 När medierna ger ut budskap som talar mot varandra,

kan de ge oss läsare och publik en skev bild av vad som ska upplevas som sanningsenligt och

inte. Ekman skriver, vi kan se exempel på rubriker som ”smal inför baddräktssäsongen”, ”så

tappar du dina extrakilon efter jul”, ”nya dieten ger dig din drömkropp” i både kvälls- och

veckopress, det går inte att blunda för att det finns en hets kring kropps- och skönhetsideal i

dag, samt att detta faktum blir mer och mer utbrett för var år som går.10 Pressen kan upplevas

som större på kvinnor än på män, kopplat till mediernas bild av den presenterade

verkligheten.

Ekman fortsätter, kvällspressen har börjat skriva artiklar om ”svältmodet” som ter sig allt

vanligare bland unga kvinnor och att detta bör ses som ett oroväckande ideal för de unga

kvinnorna att efterapa. Redan 1997 skriver Stina Cederholm i Expressen en artikel med

rubriken, ”trist att se ut som en heroinist”.11 I dag drygt femton år senare är detta ideal att se ut

som en så kallad ”size zero” och ”heroin chic” (som supermodellen Kate Moss kallas), högst

aktuellt. Framförallt hos den yngre generationen.

Hårda normer styr kvinnors utseende, det säger Therése Persson har skrivit avhandlingen

Kvinnlig för sin ålder, vid Linköpings universitet. Där nämner hon om hur kvinnor uppfattar

sin kropp och sitt utseende i förhållande till sin ålder, samt mediernas framställande av

kvinnor. När en äldre kvinna klär sig sexuellt utmanande kan hon anklagas vara ”patetisk”,

liksom att hon försöker se yngre ut än vad hon är. Däremot är det positivt om hon helt

naturligt ser yngre ut. Normerna är hårda och styrande, fortsätter Persson.12 Pressen är hård på

kvinnor att anpassa sin klädsel och sitt utseende efter sin biologiska ålder. De som bryter, så

att det märks, döms ut både av sin omgivning och i medierna. Förväntningarna är så stränga

på flickor och kvinnor i olika åldrar. Både på vad de ska intressera sig för, syssla med och hur

de bör se ut och klä sig, samt även på deras relationer till andra människor. Och det tar aldrig

slut. Det är inte så att du en gång för alla hittar din stil, du måste hela tiden anpassa den till din

ålder, skriver Persson.

                                                                                                                         9 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 63 10 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. 11 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 63 12  Persson, T (2009) Kvinnlig för sin ålder, Bullfinch Publishing, Linköping

   

9  

Men samtidigt slår det henne hur skickliga kvinnor är på att hantera dessa många och ibland

motstridiga normer, som media ger oss. En tendens som Persson kunde se i sin avhandling var

att kraven på kvinnan och kvinnlighet både är många och motstridiga. Det gäller att gå en

balansgång. Ålder och utseende ska stämma överens. Som kvinna ska man se ung, fräsch,

frisk, ungdomlig ut, det är några av de kvinnliga idealen. De flesta kvinnor vill anse sig som

kvinnliga i någon form, men vem definierar då formen av kvinnlighet, undrar Persson? Hon

menar att media innehar stor makt över den definitionen. Alla vill verka yngre, utom de

yngsta. De ser fram emot att komma upp i tonåren och att bli vuxna. Normerna är starka och

fungerar begränsande för människors handlingsutrymme. Alla är medvetna om dem. Men det

finns kvinnor som väljer att gå emot strömmen, just i förhoppningen att kunna rucka på

normerna.13

”Detta är något att reflektera över i den feministiska forskningen. Det finns inte en typ av

kvinnlighet utan många. Kvinnlighet skapas i relation till ålder ”Ung flicka”, ”vuxen kvinna”

och ”gammal tant” är tre helt olika typer av kvinnor. Inte bara vårt kön, utan också vår ålder,

har stor betydelse för vår uppfattning om oss själva och andra, konstaterar hon.”14

Kleberg skriver att stereotypa representationer karaktäriseras av generaliseringar kring skilda

grupper, som i sin tur syftar till att ”göra skillnad” mellan dessa genom att naturalisera

karaktärsdragen och därmed göra skillnaden till något som ligger utanför kulturen. Ofta

innebär stereotypa representationer också drag av nedvärdering genom att när sociala grupper

sätts mot varandra värdesätts en kategori som förmer än en annan. I dessa binära oppositioner

görs skillnad mellan kategorierna ofta i ett ”vi” och ett ”dem”, där ”vi” är det normala och ”de

andra” marginaliseras genom tillskrivna avvikande egenskaper. Mediernas användning av

stereotyper kan kopplas till en föreställning om mediernas socialiseringsfunktion. Bakom ett

sådant synsätt finns antaganden om att hur kvinnor representeras i medieutbudet skulle kunna

ha förebildande syfte och tjäna som modell, vilket anknyter till den så kallade

överföringsmodellen. Exempelvis skulle en ökning av kvinnors synlighet i den mediala

offentligheten också leda till en ökning av kvinnors deltagande i andra offentligheter. En

föreställning är att medierna genom att visa kvinnliga förebilder, till exempel genom att ge

ökat utrymme för framgångsrika yrkeskvinnor, också skulle påverka andra kvinnors

yrkeskarriär. Genom att i medierna förevisa kvinnor med hög position inom näringslivet

skulle i sin tur antalet framgångsrika kvinnor öka till antalet. En sådan frågeställning låter sig

knappast undersökas. Dessutom kan resonemang om kvinnors förebildsskapande synlighet i                                                                                                                          13 Persson, T (2009) Kvinnlig för sin ålder, Bullfinch Publishing, Linköping 14 Persson, T (2009) Kvinnlig för sin ålder, Bullfinch Publishing, Linköping

   

10  

medierna oftast kritiseras för att bortse från den betydelse som klass och etnicitet har i

yrkeslivet, avslutar Kleberg.15 Dessa stereotypa framställningar som medierna väljer att

presentera kvinnor i, kan nog hittas i samtliga medier, då det är medierna som ur en aspekt

väljer vad som ska presenteras för samhällets invånare.

2.3  Manlighet  respektive  kvinnlighet  i  media  Hirdman förklarar, under sextiotalet fick veckopressen kritik för att förtrycka verkligheten.

Det var genom deras sätt att förmedla den stereotypa bilden av mannen och kvinnan, samt att

upprätthålla myten om att kvinnor endast ses som kvinnliga genom att vara sexuellt passiva

(mannen ska ta det första steget till sex), ge kärleksfull service åt make och barn, samt vara

införstådda i att det endast är männen som fattar samtliga viktiga beslut i och utanför

hemmet.16 Kleberg poängterar att det var familjen och parrelationen som sågs som det viktiga

elementen i en kvinnans liv, vilket i sin tur gjorde att kvinnor och män tilldelades olika roller

av media. Männen sågs utan undantag i positioner där makt och påverkan hade stort fokus,

medan kvinnor var tydligt underrepresenterade i tidningarna. Om kvinnor förekom i

dagspressen, gjorde de det oftast utan efternamn och för att de var drabbade av någon form av

tragedi. Kvinnorna fick ge rösten åt vad ”vanligt folk” tyckte medans när männen förekom

gjorde dem det som experter av olika former i varierande utlåtanden.17

Hirdman anser att en stor del av medieutbudet är utformat utifrån idéer om vad kvinnor och

män förväntas vilja läsa och se på. Detta gör medierna till en stor producent om

föreställningar om vad ”kvinnligt” och ”manligt” innebär eller bör innebära.18 De tilltänkta

läsarna delas in i olika kategorier beroende på vilket kön de tillhör och efter vilka idéer media

tänker sig att kvinnor och män har. Kategoriindelningen kan ses som en viktig del i mediers

existens och legitimitet, genom att ständigt definiera läsarna i könskategorier reproduceras

dessa föreställningar, vilket också ur en aspekt bekräftar normen ännu mer. Medierna måste

därför tolka och undersöka publikens och läsarnas behov för att kunna ge dem det de önskar.

Samtidigt är de med och definierar publikens och läsarnas önskningar, när de uppvisar vilka

värdegrunder och normer som gäller för individer och samhället överlag. Vidare menar                                                                                                                          15 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 18 16 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 34 17 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 29 18 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm

   

11  

Hirdman att bilder skapar en bro mellan det fiktiva och det verkliga, men även ett

igenkännande och en tillit till det vi ser och läser i medierna. På så sätt ger bilden händelserna

ett ansikte och konkretiserar det vi läser.19

3.0  Teoretiska  utgångspunkter  I detta kapitel presenteras de teorier som är relevanta för vår analys i uppsatsen. Vi finner det

svårt att hitta en renodlad teori som kan appliceras fullt ut på samtliga delar vi avser att

analysera i livsstilsmagasinet Vi kommer att i huvudsak utföra en kvalitativ analys med inslag

av semiotiska bildanalyser, genusteori, konstruktionism och mediepåverkan. Den teoretiska

ramen avser ge en tyngd till uppsatsens innehåll och ge vetskap om varför vi valt att låta vår

uppsats vila på just den teoretiska bas som vi har gjort. Vi inleder vår teoridel med en

förklaring om mediernas påverkan och maktfaktor, för att ge läsaren en bättre förståelse om

medias betydelse för individen och för samhället som helhet.

3.1  Mediernas  maktfaktor  Det är media som innehar ensamrätten på att i första hand sålla fram vem som håller måttet

för att bli och kunna ses som en förebild. Vem eller vilka media väljer att presentera som en

kvinnlig förebild och på vilka grunder är olika, men framgång är en självklar förutsättning för

att representeras, menar Ekman. Kvinnor tillåts vara några få saker, män så många olika.20

Jostein Gripsrud nämner i Mediekultur, mediesamhälle att individens förmåga att skapa sitt

eget jag, socialisera sig, samt känna igen sig i sin identitet är kopplat till hur medierna

framställer könen, dess skillnad och varför skillnaden bör vara och är stor. Medierna ger oss

via sin förlängda arm rakt in i vårt vardagsrum, upplevelsen, känslan och identiteten av att

antingen vara manlig eller kvinnlig. De visar hur vi ska förstå världen, använda och utforska

den samt människorna runtomkring oss. Identitet betyder egentligen enhet eller likhet. När vi

sorterar intrycket från våra medmänniskor och från medierna gör vi oss uppfattningar om

likheter och skillnader mellan oss själva och de andra.21 Dessa skillnader kan beskrivas som

det sätt medierna talar om för oss att kvinnor och män bör och ska skiljas åt.

En annan aspekt av makt som medierna kan inneha är uppfattningen att de vet vad sin publik

vill ha och behöver. Janne Lindqvist – Grinde skriver i, Klassisk retorik för vår tid, att doxa är

trosföreställningar som inte får eller kan ifrågasättas vid en viss tidpunkt, men också sådant

                                                                                                                         19 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm 20 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 83 21 Gripsrud, J (2002) Mediekultur, mediesamhälle, Göteborg. Sid 8

   

12  

som är så självklart att det knappt behöver sägas – sådant vi nästan inte vet att vi vet. Doxan

är en utgångspunkt i retoriken, föreställningar som publiken uppfattar som sanna och

självklara utgör basen i själva retoriken. Den som vill övertyga om något måste försöka

kartlägga vad publiken tror på och känner. Först när man ”vet” vad ens publik uppfattar som

rätt, moraliskt eller nyttigt och användbart, kan man övertyga dem om hur de ska agera.22

Ekman skriver att jakten på skönhet kan ses som lika med jakten på bekräftelse.23 Media

serverar kvinnan och mannen bilden av sig själv i form av hur de bör se ut, föra sig, klä sig

och tala för att bäst tilltala, samt erövra det motsatta könet. Ekman fortsätter, en tendens som

visar på en tydlig utveckling av veckotidningarna är att de numera har tagit över det bildspråk

som bara användes i herrtidningar förut. Det genomsyras även i reklam, filmer och på TV.

När man vänder sig till en kvinnlig publik kan språket i dag ses som mer eller mindre

mjukpornografiskt. Det som kan upplevas som lite märkligt är att fokuseringen kring

budskapet är ett kvinnligt objekt, oftast tänder kvinnor på män, sett ur ett logiskt perspektiv.24

Att medierna i dag anspelar på sex för att tilltala sin publik är knappast något som förvånar,

utan kan istället ses som ett vedertaget faktum. Vår språkutveckling visar att språket ständigt

går åt det allt mer vågade hållet. Det är inte bara ungdomar som använder slangord eller spelar

på sexuella metaforer för att ”krydda” språket i dag, det gör även vuxna.

Kleberg förklarar, en typisk karaktär som uppfattas som den mest publicerade stereotypen i

media är bilden av den smala, välsminkade och välklädda kvinnan. Men kvinnan kan precis

som mannen vara en kompetent, yrkesarbetande och äventyrlig individ likväl som hon kan

vara kärleksfull, empatisk och omvårdande.25

3.2  Feministiska  teoriaspekter  Hirdman skriver, genrer är inte bara en utgångspunkt för att analysera medietexter, de är även

en produktionsfråga för medierna själva. Medieinstutioner gör sina egna tolkningar av

publikens behov och gör sig en bild av vem den tilltänkta publiken kan vara. De arbetar med

en förutbestämd idé om en tänkt publik, där olika genrer är utformade för att attrahera olika

publiker baserat på kön, ålder och ekonomisk status. Kleberg påpekar att genusforskning

inom medie- och kommunikationsvetenskap hittills har dominerats av feministisk

medieforskning och av kvinnoforskning.26 Med koppling till Klebergs påstående om att

                                                                                                                         22 Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 48 23 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 58 24 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 53 25 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. 26 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm.

   

13  

genusforskningen domineras av den feministiska forskningen ser vi det som en viktig aspekt

att utgå från Klebergs teori i vår uppsats, då hon ämnar behandla just de aspekter vi önskar

undersöka i vår tidningsanalys. Hon påpekar genomgående i sin avhandling hur stor påverkan

genus har på och via medierna och det är något som är en bra grund att utgå ifrån i vår

uppsats, samt kring de frågeställningar vi har valt att utgå ifrån i vår analys.

Hon menar vidare att mediernas oförmåga att hantera representation på ett mångfacetterat sätt

kan sökas i mediernas användning av stereotyper när det gäller kön, klass, etnicitet, sexualitet,

nationalitets- och religionstillhörighet för att nämna större sociala kategorier. 27 Förekomsten

av det stereotypa avseende just på etnicitet, kan kopplas samman med veckotidningar då de

flesta av dem ofta representerar sitt tidningsomslag med en vit kvinna, i 25-45 års ålder.

Förekomsten av andra etniciteter eller ursprung än just vita kvinnor presenteras i en avsevärt

mindre utsträckning av vad den vita kvinnan gör, avslutar Kleberg.

Kleberg skriver att,

”Genom det beskrivningsprivilegium och tolkningsföreträde som medier kan ge till dominerande

grupper, och därmed åt den hegemoniska makten, är det inom medieforskningen av största vikt

att analysera makten över innehållet samt vilka som kommer till tals.”28

Vårt synsätt att Hirdmans och Klebergs tankegångar kompletterar varandras, kopplat till deras

teorier om genusperspektiv och jämställdhet överlag, men även deras aspekter av hur

kvinnligt kontra manligt framställs och konstrueras genom medierna är väldigt användbart för

vår uppsats.

4.0  Metod  I detta kapitel redogör vi för de metoder som vi har använt oss av när vi har utfört vår analys

av livsstilsmagasinet. Till grund för denna analys krävs en form av kartläggning över hur vi

identifierar den producerade bilden av vad som upplevs vara kvinnligt respektive manligt,

förekommande i tryckt media. Uppsatsen vilar på en kvalitativ metod, som fördjupar sig med

hjälp av retorik och semiotik. Vid redovisandet av reklam som förekommer i

livsstilsmagasinet, frångår vi den kvalitativa metoden och använder istället en kvantitativ

metod, då vi redovisar denna del i tabellform detta för att förtydliga resultatet av analysen.

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                           Sid 11 27 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 17-18 28 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 21

   

14  

4.1  Val  av  metod  Uppsatsens metodologiska utgångspunkt utgörs av en semiotisk och retorisk bildanalys.

Denna metod innebär en kvalitativ textanalys som beskriver hur texten och bilden får en

mening till kontexten den befinner sig i. För att kunna utföra en retorisk analys använder vi

oss av olika redskap för att förenkla processen. Exempel på några av dessa redskap vi avser

att använda är det som inom retoriken kallas Ethos, Pathos och Logos. Lindqvist - Grinde

förklarar att Ethos kan beskrivas som det sätt vi använder vår egen person och karaktär för att

påverka sin publik. Pathos kan ses som känslans betydelse för att påverka sin publik, det är

känslorna och inte förnuftet som styr publikens vilja. Logos utgörs av att hitta bevis eller

sakskäl för sina påståenden, eller sådant vi i vardagslag kallar för argument.29 Eftersom

retoriken i sig kan ses som en procedur i hur någon bäst övertygar sin publik, är den extra

användbar i vår uppsats.

Även en form av stilrelaterade processer såsom exempelvis färgers och bilders betydelse i

livsstilsmagasinet, utgör en del av vår metod. Semiotik är läran om tecken, tecken bär olika

betydelser som kan tolkas och därmed användas som språk. Semiotik delas in tre

teckengrupper, ikon, index och symboler. Inom detta ämne stöter vi på begrepp som

metaforer, myter och koder. Lindqvist - Grinde nämner att metaforer han fylla en mängd

funktioner. Å ena sidan kan de vara pedagogiska, då de ger möjlighet att beskriva något svårt

med till synes enklare termer. Å andra sidan kan de självklart också fungera på motsatt sätt, så

att de fördunklar eller främmandegör något som tidigare uppfattades som bekant, särskilt om

många metaforer följer varandra i rad. Metaforer är nästintill ofattbart vanliga även i

vardagsspråket. Samtliga metaforer bygger på någon typ av liknelse eller likhet men kan inte

direkt översättas med ett likhetstecken med det man avser förklara genom användandet av en

metafor. 30 Metaforer kan ha en tydlig koppling till tidningar.

Hirdman skriver, kvinnor är inte bara en bild, de är en särskild typ av bild, en fixerad

illustration av skönhet. Skönhet är per definition en projektion, en bild som uppstår i och

genom den som ser. Det är om något en bild av en bild; ”Vacker som en dag”, ”Hy som en

persika”, ”Hår som guld” och så vidare. Dessa metaforer för skönhet är till syvende och sist

                                                                                                                         29 Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 79,80,88 30 Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 258-259

   

15  

inte längre en beskrivning av en feminin kropp utan av en mängd olika delar som likställs

med andra föremål eller upplevelser.31

Vi avser med stöd och förankring i vår valda litteratur, teorier och metoder analysera

livsstilsmagasinet Amelia – som är skriven av kvinnor och för kvinnor och se huruvida det

kan urskiljas mönster, tankegångar eller andra aspekter hos tidningen som kan kopplas

samman hur kvinnlighet och manlighet konstrueras i Sverige, samt i vilken utsträckning män

förekommer i tidningen. Vi avser undersöka detta efter de kategorier som intresserar oss och

utföra analysen under ett sådant objektivt seende som är möjligt, för att inte påverka

uppsatsens riktning eller ge den tydliga nyanser av våra ställningstaganden i tydligt angivna

former.

Ekman skriver att tidningar som vänder sig till unga kvinnor är några av de medier som satsar

allra hårdast på sex som konkurrensmedel. Vi kan se rubriker som – ”femton förslag som

garanterat kan hjälpa dig ur en sexuell tristess” och ”så kryddar du ditt sexliv”. Sexualiteten är

ett av de många sammanhang en kvinna rör sig i och de normer media sätter upp för hur hon

bör handskas med den är obehagliga bevis för hur ojämlikt vårt samhälle fortfarande är. Förut

anspelade tidningar till män på sex, men nu använder tidningar just sex för att locka fler

kvinnliga läsare också. 32

4.2  Bildanalys  En bild kan snabbt vända upp och ned på våra invanda tankegångar och föreställningar,

speciellt den typ av bilder som förekommer i medietexter. Vi som läsare är vana att få en bild

förklarad för oss i form av en text under bilden, detta är något som är så vedertaget för de

flesta av oss att vi oftast inte reagerar på att tolkningen av bilden direkt levereras till oss, utan

att vi har bett om det. Till vardags möter vi i alla typer av medier bilder och därför kan vi

påstå att vi i dag lever i en typ av bildkultur, som formar samhället allt mer. Det kan knappast

ses som en överdrift att påstå att bilder spelar en stor och betydande roll i framförallt

tidningar, men även i media överlag. Hirdman skriver, att ge bilden lika stor plats som texten

är nödvändigt när ett visuellt medium såsom veckopress studeras. Umgänget med bilder är för

de flesta människor i dag en alldaglig företeelse. De är lättillgängliga i den form att vi för det

                                                                                                                         31 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 265 32 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 26-27

   

16  

mesta kan beskriva utförligt eller ytligt, vad de föreställer och därmed göra en egen tolkning

av bildens första direkta betydelse - denotation33

Hirdman poängterar, att det finns en visuell tradition där kvinnor blivit betraktade och män

varit betraktare. Det handlar inte bara om att se sig själv bli betraktad, utan om att betrakta sig

själv för att veta hur man ser ut när man blir betraktad.34 I ett kvinnolivsstilsmagasin är det

inte längre det traditionella betraktningssättet som gäller, utan nu betraktar kvinnor istället

kvinnor. Vårt intresse att analysera genusperspektivet och huruvida det manliga förkommer i

och på vilket sätt i landets största kvinnotidning, väcktes efter vi läst Hirdmans bok som vi

nämnde i inledningen. Hon menar att kvinnan ständigt objektifieras i någon form av

medierna, medan mannen inte alls gör det i samma utsträckning. Hon lägger stor tonvikt i hur

just bilden av kvinnan gestaltas i medierna, inte bara i text utan även i bild. Hon menar att vi

lever i en kultur där mediers definitioner av världen är allt mer avgörande.

Hirdman skriver att,

”Medier väljer och vrakar bland händelser, skeenden och människor och låter oss sedan blicka

in mot den värld de presenterar för oss. I deras berättelser formas olika sätt att se på och förstå,

såväl vårt eget samhälle som andras, såväl oss själva som andra. Här produceras, inte minst,

föreställningar om vad som utgör, eller bör utgöra, ”kvinnligt” respektive ”manligt” och hur vi

ska förstå dem i förhållande till varandra.”35

Vi använder Hirdmans bok som grund till analysen av de framsidor, reklam som förekommer

och bilder överlag i Amelia. Hennes utgångspunkt att det är medierna som presenterar bilden

av kvinnan och konstruerar kvinnlighet finner vi mycket användbar för vår uppsats. Då

Hirdman både skriver tilltalande och förklarande, kan vi applicera hennes medieteorier på

stora delar av vår undersökning av livsstilsmagasinet. Viktigt att nämna för oss är att texten

och bilden vi avser analysera ska ses som en helhet och inte separata delar i en analys, även då

vi väljer att redovisa dem separat. Hirdman skriver, att båda delarna påverkar varandra och

varken det ena eller det andra kan uteslutas. Då textens innebörd skapas med bilden och vice

versa.36 Det ska utgöra basen i vår analys av att tolka tidningens helhet och inte endast få

                                                                                                                         33 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 24-25 34 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 264 35 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 8 36 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 24

   

17  

utvalda delar. Men för att erhålla en tydligare disposition av uppsatsen delar upp analysen i

separata delar när vi förklarar vårt resultat, för att underlätta för läsaren, inte för att utesluta

vissa delar ur vår analys.

Ekman skriver att livsstilsmagasinen och dess omslag är tänkta för en typisk kvinnlig eller

manlig målgrupp. Det kan bidra till skapandet om vad som bör ses som manligt kontra

kvinnligt och ger därmed förställningar till läsaren om hur en man eller kvinna bör vara för att

bli accepterad av medierna.37

4.3  Textanalys  Hirdman skriver, många kan uppfatta att tidningars innehåll skapas och formas utifrån

publikens önskningar och efterfrågan och att de därmed är en produkt som är skapad utifrån

vad publiken vill ha. Veckopress är särskilt duktig på att konstruera sitt innehåll för att passa

de eventuella föreställningar som de har om sin publik och vad de ämnar sig vara intresserade

att läsa om.38 Därmed förmedlas också skilda mediala föreställningar om vad som kan ses och

vara kvinnligt respektive manligt. Genom att acceptera detta synsätt blir det också möjligt för

oss att analysera livsstilsmagasinets syn på genus förekommande i deras tidning, samt se hur

de tilltalar sin publik i såväl bild som i text. Vecko- och månadsmagasin har ett särskilt sätt att

tilltala sin publik, det gör de genom det personliga tilltalet. Allt för att skapa en igenkännings

känsla hos läsaren och att hon ska erhålla känslan att tidningen är utgiven just för att tilltala

henne i hennes vardag. 39 Läsaren kan tilltalas i andra eller tredje person för att få känna sig

extra speciell, en annan tendens som visar på viljan att tilltala läsaren i hennes privata sfär är

att de bilder på personer som används i tidningen oftast tittar direkt in i kameran för att skapa

ögonkontakt med läsaren, skriver Hirdman.40

5.0  Material  I följande kapitel väljer vi att presentera det material som ligger till grund för genomförandet

av vår analys. Vi kommer även att fördjupa våra tankegångar om varför vi utsett det material

vi gjort till vår undersökning, samt mer ingående vägleda läsaren i materialutbudet som utgör

vår bas i uppsatsen.

                                                                                                                         37 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 39. 38 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 14 39 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 17 40 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 46

   

18  

5.1  Val  av  material  Vi har valt att analysera åtta nummer av Amelia från 2012/2013, tidningen har nyligen bytt

layout, därför väljer vi att analysera tidningen utifrån den senaste layouten. Vi finner det

särskilt intressant att utföra analysen efter den nya grafiska profilen, då tidningen själva

påpekar att deras grafiska förändring ska tilltala ännu fler kvinnor och därmed önskar de

bredda sin målgrupp mer än tidigare. 41 Vi ska även analysera fem framsidor från 2007 och

jämföra med fem från 2012/2013, för att se om det går att urskilja någon förändring i och med

den grafiska profiländringen Amelia genomfört.

Vi ska analysera omslagen, samt innehållet i tidningen som helhet. Vi avser undersöka om

bilderna som tidningen använder sig av samarbetar med texten de skriver, även reklam som

förekommer i tidningen ingår i vår analys. Hirdman menar att bilden har en stor betydelse i en

tidning och att texten till bilden har mindre betydelse för bildens tolkning.42 En annan

intressant aspekt Hirdman skriver om är genuspåverkan i media, det kan appliceras till viss

del på vår undersökning av tidningen och då främst det som kan kopplas samman till

kvinnlighet och manlighet, samt om och hur det konstrueras i tidningen. Litteraturen vi avser

att använda oss av i uppsatsen är till stor del baserad på text och bildanalyser, men vi ska även

använda litteratur som är kopplat till medieforskning, genus, retorik och mediernas påverkan i

och på samhället, samt på individen överlag.

5.2  Val  av  artiklar  Våra val av artiklar baserar sig delvis på hur det kvinnliga innehållet presenteras, men även

dels på intresse för vår analys. Det kvinnliga innehållet här ses som det innehåll i tidningen

som är direkt riktat till kvinnor, exempelvis skönhetsprodukter för kvinnor, mode för kvinnor,

karriär för kvinnor och så vidare. Därför har vi i första hand valt att granska renodlade artiklar

som kan kopplas samman med livsstil överlag för kvinnor och inte artiklar som exempelvis

innehåller recensioner om kultur, litteratur och musik. Artiklarna är valda utan någon

rangordning, till stor del för att vi önskar behålla vårt ställningstagande om att ha en sådan

objektiv synvinkel som möjligt och inte påverka resultatet i analysen i en specifik riktning

under arbetets gång, Totalt kommer 40 artiklar från åtta olika nummer ingå i vår analys, det

antalet känns som en rimlig ram att ha som grund för vår undersökning. Vi ska skriva om var

enskild artikel i uppsatsen och inte bara delge ett resultat vi själva kommit fram till, dels för

                                                                                                                         41 http://www.amelia.se 42 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm

   

19  

att tolkningen för läsaren i vår uppsats ska upplevas som fri, samt dels för att behålla läsarens

intresse i en högre utsträckning än vad som kan göras om resultat bara serveras till dem.

5.3  Val  av  bilder  och  reklam  Vi har i första hand fokuserat på reklam som förkommer i tidningen med både bild och text,

för att vi ska kunna utföra vår analys av reklammaterialet i tidningen på ett djupare plan. När

endast text förekommer, där man helt uteslutit bildens påverkan, skulle effekten på läsaren

kunna minska en aning och blir därför inte lika intressanta för oss att analysera. Omslagen

analyserar vi i en separat del, då reklam och framsidor är två helt skilda analysobjekt att

studera. Gällande analys av reklambilderna i tidningen använder vi oss av fyra kategorier för

att separera dem – skönhetsideal och mode, hälsa och träning, objektifiering och livsstil (ex

resor, ekonomi, inredning, konsumtion).

Ekman skriver att,

”Samspelet mellan text och bild är det som skapar själva budskapet. Man ska komma ihåg att

framsidan är mycket viktigt för veckotidningar, ideologin ska ju synas snabbt. Kunden ska veta

vad hon köper.” 43

5.4  Avgränsningar  Vi har valt att begränsa vårt material till åtta tidningar, som vi ovan nämnde på grund av att

det känns som ett rimligt antal att undersöka i det tidsspann vi har blivit angivna i denna

uppsats. Då vi ska analysera tidningens helhet och inte bara vissa delar av den, finns inte

utrymme för ett större analysspann än det vi valt. Vi har även valt att avgränsa oss mot att

jämföra med ett annat livsstilsmagasin för kvinnor, då tidningens närmsta konkurrent säljer

cirka 1 miljon färre tidningar per år jämfört med Amelia.44 Vi avser undersöka Sveriges

största livsstilsmagasin för kvinnor då de når ut till flest kvinnor i landet, det kan ge en mer

rättvis bild av det vi ämnar undersöka. Vårt mål med uppsatsen är inte att jämföra två magasin

med varandra, därför är avgränsningen vedertagen för oss.

6.0  Resultat  och  analys  av  det  empiriska  materialet  I detta kapitel presenterar vi våra analyser, samt det eventuella resultat vi kan utläsa av vårt

insamlade material. Först presenteras de tio omslag vi har analyserat, detta för att vägleda

läsaren på ett enkelt sätt genom att vi presenterar tidningen från början till slut. I resultatets

andra del presenteras, i tabellform som vi nämnde i metodkapitlet, reklammaterialet som vi

                                                                                                                         43 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 52-53 44 http://www.amelia.se/tidningen

   

20  

analyserat och undersökt, samt avslutningsvis presenteras de 40 artiklar från tidningen som vi

har undersökt.

6.1  Analys  och  resultat  av  omslag  i  Amelia  

NR: 11, 2007:05

Framsidan består av en halvkroppsbild på en kvinna som ler och ser in i kameran, det kan

anas att hon gör det för att skapa en direktkontakt med läsaren. Bakgrunden är vit, så att

hennes rosa klädsel bryter av mot det vita och framhävs tydligt. Här finns logotypen ”amelia”

bakom kvinnan. Tidningen använder sig av en Svensk känd profil, Tilde de Paula, för att

pryda sitt omslag. Det första läsaren antagligen lägger märke till är bilden på de Paula, där det

framgår att en intervju med henne finns med i tidningen. Blicken dras automatiskt i första

hand till kvinnan som finns på omslaget, texten till bilden kan läsaren se först i ett senare

skede. Rubriken ”Ny kropp på 5 veckor” är centrerad i nedre delen på omslaget, den vita

texten på orange bakgrund sticker ut från övriga färgval (rosa och gult) tidningen har med i

detta nummer. Den rubriken kan med enkelhet förväxlas att höra ihop med de Paula. Rubriken

”54 jeansmodeller för alla figurer, vilka gör dig snyggast?” är tredje största rubriken som visar

hur en ”mirakelklänning” kan trolla med läsarens figur. Tidningens tre största rubriker utgår

från hur en kvinna på bästa sätt kan framhäva och sköta om sin kropp. Två mindre rubriker

beskriver relationer i olika former, tidningen påstår sig ha lösningarna på diverse

relationsproblem. Babyguiden som handlar om att lugna en mammas oro, kan ge läsaren

känslan av att den är malplacerad längst ned i det högra hörnet. Det tar lång tid innan ögat

lägger märke till denna rubrik, då den inte samspelar med övriga rubriker, gällande innehåll

   

21  

och färgval. I tidningens övre del till höger finns rubriken, ”Stor spa-guide”, med en mindre

bild på en rygg som blir masserad. Det tar lång tid innan ögat upptäcker både bilden och

texten. Enligt tidningen är det en stor spa guide, men varken bilden eller texten ger det

intrycket hos läsaren.

NR:18, 2007:08

Framsidan består av en helkropps bild på en kvinna som ser in i kameran och ler. Logotypen

”amelia” finns här bakom kvinnan. Omslaget pryds av en känd Svensk författare, Camilla

Läckberg som håller ett måttband runt sin midja. Den stora rubriken ”Kilona rasar” är

placerad på hennes överkropp. Läsaren får uppmaningen att följa Läckbergs GI-diet, för att få

kilona att rasa och dieten påstår sig vara ”mördande effektiv”. En stor fokus på detta omslag

är just vikt och hälsa, i en pratbubbla säger Läckberg ”- Det sa bara svisch så hade jag tappat

7 kilo”. Två rubriker i nedre kant på omslaget är under samma tema: mode, den ena om kläder

och den andra om skor. En rubrik högst upp på omslaget, ”Helena: -Min man kom ut som

bög”, kan väcka ett intresse för att den inte liknar någon annan rubrik som tidningen har på

detta omslag, samt för att ordvalen kan vara någorlunda uppseendeväckande att få läsa om i

ett livsstilsmagasin riktat till kvinnor. Detta kan vara en aspekt av som tidningen själva

nämner, att påvisa att relationer förekommer i olika former.45 En mindre rubrik i ett färgval

som skiljer sig (grön) från de övriga färgerna (blå, rosa, röd) finns på detta omslag, ”Pigga

upp ditt badrum” det visar att detta nummer av tidningen även innehåller inredningstips för

hemmet. Den rubrik som läsaren kan upptäcka sist på detta omslag är att tidningen har en ny

bloggare, Linda Skugge. Denna rubrik placerad på omslagets övre del till höger kan gå helt

                                                                                                                         45 http://www.amelia.se

   

22  

obemärkt förbi, då både typsnitt och färgval smälter in i bakgrunden på framsidan. Huruvida

detta är ett medvetet val eller inte av tidningen går inte att påvisa.

NR: 24, 2007:11

Framsidan pryds av en kvinna som ser in i kameran och ler, hon visar endast ansiktet och

håret, kroppen har helt uteslutits på omslaget. Vi kan ana att tidningen gett ansiktet och håret

fokus för att detta nummer påstå sig innehålla en form av” hårskola”. Logotypen finns i detta

nummer framför kvinnan och syns därmed tydligt. Bakgrunden är vit, så tidningens stora

rubriker i rött syns tydligt till kontrast mot det vita. Här använder sig tidningen av en

internationellt känd kvinna, skådespelerskan Anne Hathaway. Även i detta nummer framgår

det att en intervju med personen på omslaget finns med i tidningen. Den rubriken läsaren bör

lägga märke till först är ”Ny hårenergi!, frisyr-special”, som enkelt kan kopplas till kvinnan

på omslaget, då delar av den röda rubriken är skriven över kvinnans hår och panna. Nästa

stora rubrik ”48 klänningar”, tipsar tidningen om olika klänningar för läsaren att använda i

vinter. En tillhörande bild på tre klänningar finns med, dock väldigt otydlig. Läsaren kan

tydligt se att detta nummer fokuserar på skönhet och mode. En rubrik som är av mindre

storlek sticker ut på grund av ordvalet och kan därför väcka uppmärksamhet, ”Porr, för trötta

mammor – bild mums!”, en sådan rubrik kan upplevas som mindre vanligt förekommande i

ett livsstilsmagasin för kvinnor. Rubriken, ”Hejdå vardags-oro!”, väcker ett föga intresse hos

läsaren och kan därför upplevas som intetsägande, då den bara flyter in i kvinnans mörka hår

och de övriga rubrikerna. En 27-årig kvinna är med i ett reportage, ”Jag väger 25 kilo”. Det är

den enda rubriken som kan kopplas samman med vikt och kroppsideal på det här omslaget.

Där har tidningen använt en gul bakgrund mot texten på rubriken, säkerligen för att väcka ett

intresse hos läsaren.

   

23  

NR: 25, 2007:11

Framsidan visar en kvinna i halvkroppsbild på en vit bakgrund, hon ler och ser rakt in i

kameran. Logotypen ligger här bakom kvinnans hår och den vita tröjan hon bär smälter in i

bakgrunden. Omslaget består av en Svensk känd kvinna, Kristin Kaspersen. På hennes

överkropp finns en rubrik med stor röd text centrerad, det är den första rubrik läsaren lägger

märke till ”Stressfri jul”, den kan enkelt kopplas till kvinnan men det har ingenting med henne

att göra. Till vänster om kvinnan finns nästa rubrik som läsaren kan uppmärksamma, dels på

grund av ett annat färgval (ljusblå) än de övriga färgerna på detta omslag, ”Så nådde jag mina

livsmål”. Där framgår det att en intervju med Kaspersen finns med i tidningen och att den kan

kopplas samman med livsstil. Med en cerise bakgrund i det högra hörnet nedtill kan läsaren

uppmärksamma att något extra följer med tidningen. Rubriken lyder ”Unik bilaga om ditt

underliv” och har en bild på en bok med ett kvinnligt underliv. Den fjärde större rubriken på

omslaget finns i det nedersta vänstra hörnet, ”120 bästa klapparna”. Den ger läsaren

julklappstips. Den rubriken är intetsägande och kan uppfattas som ointressant för läsaren.

Längst ned på omslaget finns en bild på fotbollsfrun Malin Wollin, med tillhörande mindre

text där det framgår att hon är ny krönikör i Amelia. En mindre rubrik läsaren ser är ”Min

sambo jagar mig med gubbmunnen!”, där upplevs inte texten vara det som fångar läsarens

uppmärksamhet utan istället bilden till texten som visar en man i kalsonger. En mindre rubrik

”Pigga upp muffen” skiljer sig i typsnittet från de övriga rubrikerna och bilden på kvinnan,

Ann Söderlund kan vara svår att se. Den minsta rubriken som kan uppfattas vara den mest

ointressanta, är placerad till vänster centrerat på omslaget och kan upplevas flyta in i

bakgrunden på omslaget.

   

24  

NR: 22, 2007:10

Framsidan består av en halvkroppsbild på två kvinnor med en lätt ljusblå bakgrund, loggan

befinner sig här något bakom kvinnorna. Den ena kvinnan ler stort och ser in i kameran,

medan den andra kvinnan kysser henne på kinden och blundar. Amelia använder sig här av

två kända Svenska kvinnor, Carolina Gynning och Carina Berg. Den största rubriken

”MEGA-FRANSAR” med ett färgval (gult) som skiljer sig från de övriga färgerna är den

första rubrik läsaren bör lägga märke till. Läsaren skulle enkelt kunna koppla denna rubrik till

kvinnorna på omslaget, som egentligen inte hör till dem. Nästa rubrik läsaren kan lägga märke

till är ” Hur är era liv egentligen?” den är kopplad till kvinnorna på omslaget och det framgår

av texten att en intervju med de båda ingår i detta nummer av tidningen. På den ena kvinnans

överkropp finns en rubrik placerad, samt en mindre bild på en kvinna ”Ny jeansstil”, men den

kan uppfattas vara ointressant då det är svårt att koppla tidningens egentliga budskap med

den. ”15 aaaaa-soffor” är en mindre rubrik till höger på omslaget där det framgår att läsaren

får 1000 kronors rabatt på Mio-soffor, den har även en bild på en röd soffa och är det enda

som kan kopplas samman med att detta nummer innehåller någon form av inredning. I det

övre hörnet finns rubriken ”Hjälp, jag är avundsjuk på andras liv”, det är Amelias bloggare,

fotbollsfrun Malin Wollin som säger det. Bilden på henne är liten och den röda texten flyter in

i Amelias logga som har samma färg, och blir då något otydlig. På en kvinnans underkropp är

rubriken ”Min väg från kvinna till man” placerad, den visar en bild på en man med uppknäppt

skjorta. Både texten och bilden på mannen är otydlig, samtidigt som rubriken kan väcka ett

intresse hos läsaren. Den sista rubriken som kan upplevas flyta in i bakgrunden är ”Jag ska

föda i fängelset”, texten är liten med ett otydligt typsnitt vilket kan medföra att denna rubrik

kan gå läsaren helt obemärkt förbi.

   

25  

NR 3, 2013:01

Omslaget pryds av en kvinna som ser rakt in i kameran och ler. Endast hennes ansikte och hår

syns på bilden, kroppen har uteslutits. Det är en okänd kvinna, till skillnad från omslagen år

2007 där samtliga pryds av en känd kvinna, nationellt eller internationellt sett. Logotypen är

skriven framför kvinnan, över en relativt stor del av hennes panna och hår. Det gör att det är

kvinnans leende och ögon som hamnar i fokus på omslaget. Det kan vara för att läsaren ska

bli tilltalad att köpa tidningen, då kvinnan kan framstå som attraktiv. En aspekt kan också vara

att det kan öka igenkänningsfaktorn hos läsaren, när tidningen pryder sitt omslag av en

”vanlig kvinna” istället för en känd kvinna. Någon bakgrundsfärg går inte att urskilja då

kvinnans ansikte upptar hela omslaget. Den största rubriken på framsidan består av att

tidningen utfört ett test av makeup, hud – och hårvårdsprodukter. Denna rubrik är delvis

skriven över kvinnans hår, vilket kan medföra att läsaren enkelt kan koppla samman rubriken

om skönhetsprodukter till den leende kvinnan, rubriken har även samma färg (vit) som den

mindre del av kvinnans tröja som går att urskilja på bilden. Detta kan också hjälpa läsaren på

vägen med hur hon ska tolka rubriken. Centrerat i tidningens vänstra del finns en

huvudrubrik, ”Relationsboosta”, med tre underkategorier om otrohet, skilsmässa och kvinnor

som väger mer än sina män. Det framgår också av samma rubrik att detta tidningsnummer

innehåller en ”frågedel”, där läsaren erbjuds möjligheten att få svar på sina funderingar kring

relationer, av en man vid namn Bengt. Tidningen själva poängterar att deras redaktionella

innehåll lägger sin tonvikt på just relationer46, det kan vara en anledning att relationer i olika

former har fått en stor del av detta omslag. En rubrik som är placerad på omslagets övre del

till vänster, har en teckenstorlek och typsnitt som inte kan uppfattas som iögonfallande av                                                                                                                          46 http://www.amelia.se/tidningen

AM

ELIA 3 2013 N

YA

AM

ELIA!

8 sidor! Knepen som lyfter figuren

Makeup! Hår!Hudvård!

Bäst i test

Vinn skönhet

för 73 150 kr!

TIDSAM 0806-03

Nummer 317 januari 2013 Finland 6.10 EUR

Norge 45 NOK

(inkl moms)

29 kr

Test: Är du mörkersjuk? + fler frågor

och svar om din

vinterhälsa

Relations-boosta● Min sambo är

sms-otrogen Bengt svarar

● ”Jag väger mer

än min man”

● Bästa kompisar efter

skilsmässan – så gjorde vi

● Schampot som ger bäst lyster● Läppstiftet som håller● Förlängande mascara och mycket mera…

Vi har hela listanP&T

PRÖVAT OCH TESTAT

AV AMELIA

   

26  

läsaren, tidningen säger sig inneha knepen som gör att figuren får ett lyft. Eftersom rubriken

är intetsägande och nästintill smälter in i logotypen, kan läsaren ana att vikt – och kroppsideal

inte utgör den största delen i detta nummer, utan skönhetsprodukter och relationer har istället

blivit givna det största utrymmet på detta omslag.

NR 29, 2012:11

Detta omslag pryds av en halvkroppsbild på en kvinna som ser rakt in i kameran och ler.

Bakgrunden är vit, likadan som kvinnans tröja, det gör att kvinnan harmoniserar väl med

helhetsintrycket av omslaget. Framsidan ger ett lugnt intryck då allt är i färgvalen vitt och

svart, förutom ett par rubriker och logotypen som alltid är skriven i rött. Kvinnan är en känd

Svensk profil, Johanna Toftby. Centrerat skrivet på Toftbys överkropp är huvudrubriken som

lyder, ”Testa din hälsa – 10 viktiga frågor”, det ingår tre underkategorier till huvudrubriken

som är numrerade från ett till tre. Ett, viktboven i din vardag, två, Johanna Toftby och Shirley

Clamp beskriver sina framgångsmetoder, huruvida deras metoder är kopplad till framgång

överlag eller till någon form av framgång av att kontrollera sin vikt, framgår inte i rubriken

vilket kan förvirra läsaren en aning. Tre, ett eget viktprogram för två veckor med recept och

inspiration. Nästa rubrik som kan fånga läsarens öga är ”Jag porr – skäms, när hon vill och

inte han”, återigen har tidningen en stor rubrik rörande relationer och privatliv med på

omslaget. Rubriken, ”Fira nya året”, med tre underkategorier till huvudrubriken som tipsar

hur läsaren lagar en nyårsmeny utan stress, tidningen informerar om TV-program, – och DVD

filmer som läsaren kan titta på under nyårshelgen, samt framgår det av den tredje

underrubriken att läsaren erhåller en personlig väggkalender i detta nummer. På omslagets

högra övre del finns en indikation att läsaren kan erhålla en inblick i Eva Rausings liv,

AM

ELIA 01 2013 N

YA

AM

ELIA!

TID

SAM

080

6-01

Nummer 120 december 2012 Finland 6 EUR

Norge 45 NOK

(inkl moms)

39krSIDAN 72

SIDAN 68

SIDAN 64

● Festmiddag utan stress ● Bästa tv + dvdtipsen ● Personlig väggkalender

Fira nya året!

9 basplagg som bygger en

hel garderobÄr du en homo-zappien? Trenderna som styr oss 2013

”Jag porr-skäms”

När hon vill, och inte

han...

10 frågor som avslöjar om din vardag är viktboven

Johanna Toftby och Shirley Clamp: Våra fram-gångsmetoder

Ditt program: Två veckor, recept och inspiration

10 viktiga frågor

Testa din hälsa!

Långläsning: Eva Rausings

tragiska liv och kamp mot drogerna

   

27  

tidningen delger information om hennes liv och drogproblem. Högst upp till vänster finns

rubriken om trender som ska styra oss 2013, ”Är du en homo –zappien”, det framgår inte

tydligt för läsaren vad tidningen menar med den rubriken. Det kan anas att Amelia har gjort så

för att skapa ett intresse hos läsaren att vilja veta mer än den knapphändiga information som

rubriken i sig ger, och därför köpa ett lösnummer av tidningen. Mode förekommer även i detta

nummer, den minsta rubriken på omslaget lyder, ”9 basplagg som bygger en hel garderob”.

Det framgår tydligt för läsaren av omslaget att döma att detta tidningsnummer har fokus på

vikt och hälsa. Mode och relationer har getts ett mindre utrymme denna gång.

NR 4, 2013:01

Detta omslag pryds av en halvkroppsbild på en kvinna som ler och ser rakt in i kameran.

Tidningen har vit bakgrund, så kvinnans klarblå tröja sticker tydligt ut från bakgrunden vilket

gör att läsaren upptäcker kvinnan direkt vid första anblicken på omslaget. Kvinnan på detta

omslag är en okänd kvinna. Den stora rubriken som är den enda skriven i rött, är skriven på

kvinnans överkropp och nästintill centrerad på omslagets nedre del. Den är skriven i ett

avsevärt mycket större typsnitt än övriga rubriker på omslaget, rubriken lyder, ”Ät mer och

ofta!”. Bredvid denna rubrik som också kan upplevas som en uppmaning till läsaren från

tidningen, finns underrubriken, ”Största viktboven – du äter för lite”. Delvis placerad över

kvinnans hår och ena arm finns en bild infälld på en vad tidningen kallar en träningspeppbok,

som är fokuserad på ”Din nya viktsuccé”. Det framgår att denna bok erhåller läsaren vid köp

av tidningen. Bakgrundsfärgen till rubriken om boken är i samma blåa färg som kvinnans

tröja, det gör att läsaren enkelt kopplar samman kvinnan, boken och huvudrubriken om att äta

ofta. På omslagets övre kant finns en stor huvudrubrik placerad som lyder, ”Ner i vikt för

gott”, underrubrik ett – bli kvitt sötsuget, underrubrik två – så hittar du tid till att träna,

●Ny vägg på en kväll

●Laga långsam gryta

●Baka mini-semlor

Äntligen helg

Långläsning: Hundarna ger

kvinnofångarna

nytt hopp

Fixa: Slarv-snygga lockar

Test: Trolleri-krämen

som suddar små rynkor

39 kr

TIDSAM 0806-04

Nummer 431 januari 2013 Finland 6.10 EUR

Norge 45 NOK (inkl moms)

NER I VIKT FÖR GOTT!23 extra sidor

och ofta!

Danne från Danne & Bleckan:”Hon förändrade mitt liv”

Så fyndar proffsen Nybörjar-tipsen

AM

ELIA 4 2013 T

RÄNIN

G&PEPP

Ät mer

Din nya vikt-

succé:

”Största viktboven – du äter för lite”

Vintage!

●BLI KVITT SÖTSUGET ●”SÅ HITTAR VI TID ATT TRÄNA” ●ÄT SOM EN PT

   

28  

underrubrik tre – ät som en PT. Bakgrundsfärgen till dessa rubriker är även där i samma blåa

färg som kvinnans tröja. Kvinnan ser hälsosam, tränad och sund ut, vilket kan vara en tanke

av tidningen att koppla samman kvinnan med rubrikerna om hälsa och träning. Det framgår

tydligt vid en snabb blick på omslaget att detta nummer är till största delen utformat att

innehålla kosttips, träningstips och hälsotips för läsaren. ”VINTAGE! – så fyndar proffsen

och nybörjartipsen” är omslagets nästa fokus. Det framgår inte av rubriken om det är möbler

eller mode läsaren ska lära sig fynda. Vilket kan förvirra läsaren en aning. Av nästa rubrik

som finns på omslaget framgår det att tidningen har utfört ett skönhetstest av rynkkrämer, de

påstår sig ha hittat en ”trollerikräm” som får små rynkor att försvinna. Vid samma rubrik

anger tidningen hårtips för att fuska fram snygga lockar. Skönhet har getts viss fokus på detta

nummer, men kost och träning dominerar övervägande.

NR 5, 2013:02

Detta omslag pryds av en ansiktsbild på en kvinna som ler och har huvudet lite vridet åt

vänster (från läsaren sett), men hennes ögon ser rakt in i kameran. Kvinnan är en känd svensk

profil, Mia Skäringer. Det framgår att en intervju om hennes liv finns med i detta nummer,

den rubriken är skriven precis intill hennes ansikte så läsaren kan lätt koppla samman rubriken

om intervjun med omslagsbilden på Skäringer. Logotypen ”amelia” är placerad framför

kvinnans ansikte, vilket medför att logotypen syns tydligt på omslaget. I övre kant framgår det

att detta nummer erbjuder 40 sidor extra läsning, om ”Allt för ditt bröllop”, tidningen hjälper

läsaren med att planera bröllopet då en guide ingår. Allt ifrån att hitta drömklänningen till hur

bruden ska ha sitt hår och sin make-up på den stora dagen. En stor fokus som finns på detta

omslag är ”Få koll på….Vårens trender”, den rubriken med underkategorierna, ”Leopard &

Folklore”, ”Slappa Militärtrenden”, ”Volangerna som slimmar” och ”Härliga shoppingtips”

TIDSAM 0806-05

Mia Skäringerom livet med nya babyn och kärleken

Långläsning:Feministerna

som klär av sig

Bara i amelia:

40 extra sidor

●32 DRÖMKLÄNNINGAR ●STOR PLANERINGSGUIDE ●MAKEUP & HÅR ●SKAPA STILEN: VINTAGE & KLASSISKT

ALLT FÖR DITT BRÖLLOP

●Hemlagade tacos●Citrus: marmelad & småkakor●Helg i snälla Dublin+ Dvd-nytt & koll på tv

Helgmys

Därför ska du

bryta upp när han

säger nej till barn

Vinstregn!

33 800:-VÄRT ÖVER:

Du får diamant- hänge vid köp av ring Hängets värde: 2 498 kr Läs mer på sid 97Gäller endast i Sverige

39 krNummer 514 februari 2013 Finland 6.10 EUR

Norge 45 NOK

(inkl moms)

Vårenstrender!

AM

ELIA 5 2013 A

LL

T F

ÖR

DIT

T B

RÖ

LL

OP

●Leopard & Folklore ●Slappa militärtrenden

●Volangerna som slimmar

Få koll på…

+ Härliga shoppingtips!

   

29  

uppfattar läsaren i ett tidigt skede när hon ser omslaget, då dels rubriken är centrerad över

Skäringers hår och hals, dels för att rubriken har en teckenstorlek som är tre gånger så stor

som övriga rubriker på omslaget. Det framgår tydligt att stora delar av detta nummer är

kopplat till mode. En mindre rubrik placerad till höger på omslaget, ”Därför ska du bryta upp

när han säger nej till barn”, ger läsaren indikationen om att även relationer finns att läsa om i

detta nummer.

NR:23, 2012:12

Detta omslag pryds av en halvkroppsbild på en okänd kvinna, hon ser rakt in i kameran och

ler. Logotypen ”amelia” är placerad bakom kvinnan och får direkt ett mindre fokus än på de

omslag där tidningen har valt att placera logotypen framför personen på omslaget. Centrerat

på omslaget med svarta bokstäver som sticker ut tydligt, mot kvinnans rosa kläder som är

bakgrunden för rubriken, framgår det att det är premiär för ”Nya amelia – ny utsida & bättre

insida”. Detta omslag innehåller fler rubriker än något annat omslag vi har analyserat,

huruvida detta kan kopplas samman med att tidningen lanserar sin nya grafiska profil kan vi

inte bevisa, endast ana. Rubrikernas innehåll varierar från relationer till skönhetsknep och det

Amerikanska presidentvalet. Resor, recept och hälsotips finns även med på detta omslag.

Detta tidningsnummer har utan tvekan det mest blandade innehållet på sina rubriker, här kan

vi inte urskilja om tidningen har valt att fokusera på ett visst område, som i de andra

tidningarna. Utan här erbjuds läsaren istället en mix av allt innehåll i de övriga numren.

6.2  Resultat  av  analysen  av  omslagen  Samtliga omslag pryds av en välsminkad, stylad och leende kvinna/kvinnor, det var ett tydligt

mönster som framkom när vi granskade omslagen. Inga män förekom som huvudperson på

● Johanna Koljonen: Därför älskar alla Downton Abbey?● Bästa filmerna just nu● Så funkar snusk i bokform

Plus…

Nya amelia!

Kurvig, inte korvig Tre vanliga figurproblem och lösningarna

AM

ELIA 23 2012 PR

EMIÄ

R FÖ

R N

YA

AM

ELIA

Tankesmitta: När vännernas problem blir dina

12 skönhetsköpmed dubbel nytta”Den peelar huden medan du sover”

Ny utsida bättre insida

●Skaldjur& chokladtårta●Tavelvägg på 3 sätt● Drömresan: Mexiko

Äntligen ledig

Premiär för

Långläsning: Därför kan

Michelle Obama av göra valet

4 mikro-övningar = snabb energi

23

7388080

603902

Helt slut av en vanlig dag Är det HSP? Test på sid 99

TID

SAM

080

6-23

39krFinland 6 EUR

Norge 45 NOK

(inkl moms)

Nummer 2325 oktober 2012

   

30  

något av de omslag vi undersökt. Alla kvinnor utom en tittar direkt in i kameran, vilket kan

anas att de gör för att skapa en typ av direktkontakt med läsaren. Inget omslag pryds av en

arg, upprörd eller ledsen person. På samtliga omslag förekommer endast kvinnor. Kvinnorna

har ett ”nordiskt utseende” och bedöms vara i 25-40 års ålder, vilket även är tidningens

målgrupp. Inga andra etniciteter än vita kvinnor i ovan nämnd ålder förekom på något av de

omslag vi undersökt. Kvinnornas klädsel på omslagen upplevs som ”påklädd”, inte på något

av dem framstår kvinnan som ”lättklädd”. Läsaren kan få en känsla av att kvinnans

gestaltning på samtliga omslag är retuscherad till perfektion. Det finns inga tydliga skavanker

eller brister i kvinnans utseende, hon kan upplevas som felfri. Samtliga bilder är

inomhusbilder, tagna i vad som kan antas vara en fotostudio. Ingen av bilderna har en direkt

handling och enskilda personer förekommer på samtliga omslag utom på ett, där två kvinnor

förekommer tillsammans. Ett mönster som kan urskiljas på omslagen är att bilderna delar

plats med många rubriker på samtliga omslag vi har analyserat. Samtliga omslag innehåller

minst en rubrik som kan kopplas till skönhet, vilket verkar vara ett stort fokus för tidningen,

huruvida detta kan kopplas samman till tidningens sätt att konstruera kvinnlighet vet vi inte,

men vi kan ana det.

Bilden av kvinnorna sker oftast i vad man kallar för närbild eller medeldistans. För att skapa

någon typ av socialt tilltal eller någon form av intimitet, enligt Hirdman.47 Därmed skapas en

personligare kontakt med läsaren, vilket kan vara något som Amelia eftersträvar med sitt

livsstilsmagasin. För att knyta an till retoriken kan vi koppla omslagets Ethos till den

välklädda och välsminkade kvinna/kvinnor som finns på samtliga omslag vi har undersökt,

det skapar ett seriöst intryck och kan upplevas som förtroendeingivande av läsaren.

Rubrikerna skapar även de en form av förtroende genom ett sant övertygande i språket, ur den

aspekt rubriken är utformad. Inom rubrikerna ger Amelia intrycket av att det finns någon form

av fakta kopplat till dem. Lindqvist - Grinde skriver att retorikens verktyg är att finna allt som

språkligt sätt kan övertyga i en given situation. Vad som kan uppfattas som pålitligt varierar

naturligtvis till viss del från situation till situation, men vissa generella råd finns. Det kan

verka självklart, men det viktigaste rådet är att ärlighet inte bara varar längst utan för det

mesta är helt nödvändigt för att lyckas övertyga sina läsare.48

                                                                                                                         47 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm 48 Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 89-91

   

31  

Omslagets logos kan skapas av att tidningen använder sig av siffror för att förstärka sina

rubriker, exempelvis ”54 jeansmodeller för att framhäva din kropp”, det ger dessutom en

förstärkt känsla av att det tidningen skriver på sina omslag innehåller ett visst mått av fakta.

Hirdman menar att det är en viktig komponent för veckotidningar. Lindqvist – Grinde

fortsätter, de flesta av oss övertygas endast av rationella argument, de råder inga tvivel om att

det är förnuftsargumenten som har högst status i det moderna samhället. Det kan kopplas

samman till att Amelia väljer att försöka övertyga sina läsare med att låta fakta vara en del av

innehållet i rubrikerna.49

Pathos skapas här genom den känsla som förmedlar intrycket av att läsaren kan lyckas med

allt hon vill i livet. Tidningen nämner själva att de ser sig som ett livsstilsmagasin för den som

önskar förbättra sitt liv.50 Genom de olika rubrikerna samt bilden av kvinnan på omslagen kan

läsaren uppleva en spegelbild av vad hon kan åstadkomma. Lindqvist – Grinde förklarar att

det är känslorna och inte förnuftet som styr vad vi vill. I gengäld är känslorna ett mäktigt

vapen som kan förmå att böja även den mest motstridige.51 Därför är det av stor vikt vilka

bilder och rubriker Amelia väljer att publicera på sina omslag. Det är av omslagen läsaren

erhåller känslan av vad tidningen kan innehålla och därmed väljer om hon ska konsumera

tidningen eller inte. Hirdman skriver, att den kontext som tidningarna förhåller sig till inte är

samhällsdebatter utan ett komplext nätverk av kommersiella mekanismer. Detta innebär inte

att annonsörer har tagit över tidningarna, utan att de själv använder sig av en kommersiell

estetik för att locka publiken.52 Vi som läsare bjuds in i detta kommersiella nätverk och inte

många gånger reflekterar vi över detta faktum, utan istället accepterar vi det, då vi fortsätter

att konsumera de tidningar som erbjuds oss läsare i butikerna. Hirdman fortsätter, den publika

figur tidningarna skapar och sedan tilltalar är ett slags narcissistiskt destillat, ständigt

upptagen med att förändra eller tillfredsställa det egna jaget.53

En skillnad som går att urskilja från omslagen 2007, jämfört med omslagen som producerats

2012/2013 är att någon tydlig bakgrundsfärg inte går att urskilja i den senare grafiska profilen

på samma tydliga sätt som det gick att ana i de tidigare versionerna av omslagen. Huruvida

detta är ett medvetet val eller inte av livsstilsmagasinet kan vi inte påvisa, utan endast ana.

                                                                                                                         49Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 79 50 http://www.amelia.se/tidningen 51 Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 80 52 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 282 53 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 282

   

32  

6.3  Analys  och  resultat  av  reklam  

Kategorier förekommande i reklam i Amelia

Figur 1

Det går att ana för läsaren när hon avläser figur ett, att det finns en tydlig trend i Amelia

kopplat till deras reklampublicering. Skönhetsideal och modekategorin är överrepresenterad i

samtliga nummer vi har undersökt. De övriga tre kategorierna är representerade i varierande

utsträckning och rangordning. Inom kategorin livsstil, gick det att urskilja tydligast om

objektifiering förekom i reklamuppslaget eller inte, då det i många fall var inrednings- och

resereklam som publicerades inom denna kategori. Dessa annonser var i stor utsträckning

könsneutrala, då det endast förekom exempelvis inredningsartiklar och utomhusmiljöer från

olika resmål i annonserna.

Kleberg skriver att veckotidningar över lag kan ses som att de riktar sig till det som kan

förändras och förbättras hos kvinnor, främst det som kan kopplas till skönhetsideal, men även

kropp och själ kan vara benägna att förändras hos kvinnan.54 Vi diskuterar vidare kring det

faktum att det stereotypa går att hitta allt oftare i reklamsammanhang. Kleberg förklarar att

                                                                                                                         54 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 26

0  1  2  3  4  5  6  7  8  9  

10  

Nr:1   Nr:2   Nr:3   Nr:4   Nr:5   Nr:6   Nr:7   Nr:8  

Skönhetsideal  &  mode  

Hälsa  &  träning  

ObjekDfiering  

LivssDl  

   

33  

betydelsen i att de flesta veckotidningar består av samma typ av kontinuitet där många av

reklamens mönster återfinns i berättelserna. Deras främsta budskap är att de vill få kvinnor att

konsumera vissa utvalda produkter och dessa budskap fylls med en mängd undertexter som

skapar såväl osäkerhet som njutning.55

Genus förekommande i reklam i Amelia

Figur 2

När vi undersökte genusaspekten i Amelias reklaminslag, framgick det tydligt av figur två, att

kvinnor antigen som enskild individ eller i grupp förekommer nästintill uteslutande i varje

reklamuppslag i de åtta nummer vi har analyserat. Kategorin där endast män förekom i

reklam, är nästintill obefintlig. Hirdman påpekar att kvinnor överrepresenteras i reklam

jämfört med män, vilket vi även kunde se tydligt när vi utförde vår analys av reklammaterialet

som förekom i Amelia. Män avbildas oftare i offentliga sammanhang så som i en arbetsmiljö,

inom den politiska sfären, i reportage, samt i nyhetssammanhang. Kvinnan visas oftare i den

så kallade privata sfären, då ofta som en vacker hemmafru eller som en mild och vårdande

mamma. I dagens reklam där kvinnan är i fokus kan vi många gånger se henne lättklädd, hon

kan då uppfattas som ett objekt i någon form.56 Hirdman fortsätter, seendet och olika blickar

                                                                                                                         55 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. 56 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm.

0  

5  

10  

15  

20  

25  

Nr:1   Nr:2   Nr:3   Nr:4   Nr:5   Nr:6   Nr:7   Nr:8  

Enbart  kvinna/kvinnor  

Enbart  man/män  

Kvinnor  &  män  

Könsneutralt  

   

34  

mellan mannen och kvinnan är kopplat till objektifiering av kvinnan i reklam, då mannens

seende ses som aktivt och kvinnans som passivt. Samt att kvinnan framställs som ett erotiskt

begär för den manliga blicken.57

Kleberg menar att leende kvinnor inom media är igenkännbart för de flesta. Och ställer sig

därför frågande till varför vi oftare möts av leende kvinnor än av leende män i medieutbudet?

Har kvinnor som grupp större anledning än män att vara glada? Det är inte troligt, men för att

statuera exempel menar hon att vi kan tänka på exempelvis: att kvinnliga politiker ler, glada

kvinnliga konsumenter i annonser skrattar och ler, i debattprogrammen finns det inte sällan en

leende kvinna som medverkar bland allvarstyngda män, på bröllopsfoton i tidningar strålar

bruden med ett leende medan den nyblivne äkta mannen utstrålar allvar. ”Utvikningsflickor”

ler förtroligt eller kamratligt, allt efter sammanhang. Ändå är det inte så att kvinnliga

nyhetsuppläsare har ett vänligare ansiktsuttryck jämfört med sina manliga kolleger?

Förutbestämda föreställningar finns kring de sätt kvinnor och män skapar förtroende för de

budskap de framför och till den kontext de befinner sig i, avslutar Kleberg.58

De bilder av kön som kommer till uttryck i medierna har betydelse för könsmärkta föreställ-

ningar som möter oss såväl i arbetslivet som i privatlivet och dess intimsfär, anser Kleberg. Vi

diskuterar kring detta faktum att en veckotidning som är riktad till kvinnor kan innehålla en

form av lärande hur kvinnor ska ta hand om sitt utseende för att båda tilltala andra kvinnor,

men såklart även män. Kleberg menar att kvinnovärlden bygger på två premisser, att

kvinnlighet måste läras ut och att den får sin betydelse först när du ställer den i jämförelse

med andra. 59

6.4  Analys  av  artiklar  Nedan redovisar vi analysen av de 40 artiklar vi har undersökt från de åtta olika nummer av

tidningen, som vi nämnde i materialkapitlet. Vi har delvis slumpartat och utan någon

rangordning, valt ut fem artiklar från var nummer.

Amelia NR 9, 2012:09

Artikel 1- ”Nej, det är inte synd om Jennifer” är skriven om skådespelerskan Jennifer

Aniston. Hon är singel, barnlös och för gammal med sina 43 år, men en av Hollywoods bäst

                                                                                                                         57 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 53 58 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 8 59 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 26

   

35  

betalda därför det är inte synd om henne, menar Amelia. Artikeln består av fem sidor med

både text och bild. Läsarna får ta del av Anistons tuffa barndom, vännerna som älskar henne,

karriären som går lysande, samt männen i hennes liv. Artikeln har en röd tråd rakt igenom,

läsaren får en bild av en ödmjuk och jordnära kvinna, som sätter kärleken före karriären. Hon

beskrivs vara mer framgångsrik och lyckligare än någonsin. Förutom Aniston finns fakta och

bilder på hennes mamma, vänner och tidigare män. På samtliga bilder är människorna glada,

ler in i kameran och är stylade. Målgruppen kan vara Amelias samtliga läsare som vill läsa om

ett liv i strålkastarna i Hollywood. Starka ord som återkommer i artikeln är kärlek och karriär.

Artikel 2- ”Det är vi som är Solsidan” Amelias Solsidan - tävling är utformad på fyra sidor.

Tidningen har sökt i Sverige efter karaktärerna från Tv-serien, existerar karaktärerna på

riktigt? Fredde fanns i Göteborg vid namn Martin. Anna fann Amelia i Mariestad, hon heter

Jessica. Karaktären Ove finns med i artikeln men ingår inte i tävlingen. Tävlingen går ut på att

karaktärerna Fredde och Anna vunnit varsin weekend på Grand Hotell i Saltsjöbaden. Där får

de testa Solsidanlivet på riktigt tillsammans med sina respektive och bäst av allt, Hotellet

påstås vara Ove-fritt. Artikeln består av text och fakta i intervjuform om Martin och Jessica,

samt läsarnas egna Ove-historier. En del bilder ingår i reportaget, på både män och kvinnor,

alla ler, är minimalt stylade och ser rakt in i kameran. Denna artikel innehåller lika mycket

manligt som kvinnligt och kan därför upplevas som könsneutral ur en aspekt. Artikeln kan till

viss del upplevas vara karriärinriktad, då ”överklasslivet” i viss mån överrepresenteras vilket

kan medföra att Amelia inte når ut till en så stor målgrupp som de egentligen skulle kunnat ha

gjort, med detta reportage då läsaren i ett tidigt skede inser humoraspekten i det.

Artikel 3 - ”Livet runt 30” är baserat på drömmar, kriser och nya val som kvinnor kan ha

och vill göra i livet runt 30-års åldern, reportaget är skrivet på sju sidor. Läsarna får ta del av

åtta kvinnors liv i åldrarna 29-34 år. Samtliga berättar om hur ungdomsdrömmarna såg ut,

samt hur de utföll i livet efter 30. Kvinnorna har olika bakgrund, kontext och yrkeserfarenhet.

Amelia skriver att i 20-års ålder ligger livets alla möjligheter framför dig och vid trettio är du

vuxen på riktigt, har gjort viktiga val, ser tillbaka och gör en första sammanfattning av livet.

Det är det enda som tidningen själva skrivit i artikeln förutom kvinnornas berättelser, det finns

ingen sammanfattning vad tidningen resulterade i eller vad de vill förmedla till sina läsare.

Vilket gör det svårt att tolka vad budskapet och syftet är eller kan vara med denna artikel. Vid

varje kvinnas berättelse finns tillhörande faktaruta med bild där samtliga personer ler, ser in i

kameran och är välstylade. Syftet med artikeln kan vara att alla människors liv kan se olika ut

och att läsaren i viss mån uppmanas att följa sina drömmar. Artikeln riktar sig till alla

   

36  

kvinnor, vilket gör att det blir en bred målgrupp. I denna artikel kan läsaren få en känsla av att

man redan i 30-års ålder måste ha lyckas i livet.

Artikel 4 - ”Mer kärlek tack” vänder sig lika mycket till kvinnor som män, både singlar och

de som redan lever i en relation. Det gör att Amelia kan nå ut till en bred målgrupp. Den

bygger på vikten av att visa och ge sin partner passion och kyssar för att tina upp

”vardagspirret”. Amelias syfte och budskap här är, att jobba lite för att rädda sexlivet i

vardagen. Här delges läsaren tips på hur hon blir ett superproffs på att ragga, hitta romantik

och lust, samt att gå en kurs för att slippa slentriansex. Tidningen har testat olika dejtingsajter,

där läsaren kan öka sin möjlighet att träffa rätt med de olika nischade sajterna som finns idag.

Texten innehåller berättelser av både kvinnor och män i 35-45 års ålder, tips på hur läsaren

blir ett flirt-proffs, samt hur man kan lyckas hitta kärleken på nätet. Bilderna i artikeln

innehåller både kvinnor och män, en del med kläder och en del avklädda. Samtliga personer

ser lyckliga ut och läsaren kan få uppfattningen om att detta är en enkel sak i vardagslivet.

Genusperspektivet i denna artikel är helt neutral då den vänder sig till både män och kvinnor,

samt att de båda könen förekommer i samma utsträckning. Starka ord som kärlek och sex är

återkommande i hela reportaget.

Artikel 5 - ”Hippie, High Glamour” är ett modereportage och innehåller hippiemode som

endast riktar sig till kvinnor. Reportaget sträcker sig över åtta sidor, där kläder och

accessoarer i dova toner till våren presenteras. Det är samma kvinnliga modell på samtliga

bilder, hon ler sensuellt, ser in i kameran och hennes kroppsform är lång och smal. Amelias

syfte med detta reportage kan vara att visa vad som är mode riktigt och ”rätt stil” i vår för en

kvinna. Sidorna består i helhet av modebilder, samt en text i faktaform så att läsaren vet var

kläderna kan inhandlas och i vilken priskategori. Tidningen har även flikat in på varannan

sida ”Ha koll på”, som är ett tips till läsaren vad som gäller i vår för att just du ska vara inne

och trendig. Samtliga kläder och accessoarer i reportaget, är av varierande priskategori, vilket

medför att den här typen av modereportage kan vända sig till en bred kvinnlig målgrupp som

tilltalar tidningens modeintresserade läsare. Genusperspektivet här är tydligt fokuserat på

kvinnor.

Amelia NR, 19 2012:19

Artikel 1 - ”Jag kan inte sluta…” är en artikel som sträcker sig över fem sidor, där Amelia

har träffat tre kvinnor, 34-36 år som inte kan säga nej till vissa saker. Reportaget härrör över

dessa kvinnor som vill ha ut allt av det goda i livet, shoppa, köpa hus och kroppskonst.

   

37  

Läsarna får ta del av kvinnornas begär, samt hur de erhållit hjälp för att minska sin

konsumtion. Texten i artikeln är skriven i intervjuform och samtliga kvinnor deltar på en

helkroppsbild, de ler, är stylade och ser direkt in i kameran. Bredvid varje bild finns en

textruta som innehåller kortfattad fakta om var kvinna. Amelia själva har inte skrivit någon

tillhörande text, där läsarna exempelvis kan ta del av råd för att inte hamna i typ av ”lyxfälla”.

Syftet med denna artikel kan vara att uppmana läsarna att se över sin konsumtion innan den

har urartat på något sätt. Läsaren kan ana en självsäkerhet hos alla kvinnorna, samt att de är

tillfredsställda med sitt liv. Målgruppen här är en bred publik, fler än man ana kan vara i

samma situation och kan ta del av detta reportage och erhålla hjälp. Starka ord som

återkommer i hela artikeln är lyx och pengar.

Artikel 2 - ”Ingen ska någonsin mer få fängsla min själ” skådespelaren och komikern

Zinat Pirzadeh 44 år presenteras. Reportaget är skrivet om hennes destruktiva före detta

relationer. Läsarna kan ta del av hennes berättelse om tvångsgifte och våldsamma relation till

exmaken. Zinat blev bortgift redan som 16 åring i Iran och flydde till Sverige efter ett par år.

Hon inledde en relation med en ny man i Sverige som visade sig vara våldsam. Idag har hon

gift om sig med sitt livs kärlek, samt erhållit den hjälp hon behövt för att komma vidare i

livet. Artikeln innehåller bilder på Zinat där hon ler, är lycklig och ser in i kameran, hennes

nuvarande man finns också med på ett flertal bilder. Läsaren får här känslan av en jordnära

och självsäker kvinna som vågar stå upp och som har lyckats i livet, trots många motgångar.

Syftet Amelia vill förmedla i denna typ av artikel, kan vara att du som kvinna inte ska tolerera

våld i en nära relation och att det inte är dig det är fel på. Artikeln börjar med att Zinat var

lycklig med en man och den avslutas på samma sätt.

Artikel 3 - ”Mer & härligare mode i amelia” är ett reportage om mode skrivet på 26 sidor.

Syftet med detta reportage är att tidningen vill inspirera, guida och peppa läsaren att vara

vardagssnygg. Det är mode, stylingtips och accessoarer som vänder sig till enbart kvinnor.

Målgruppen här är bred, då innehållet av kläder och accessoarer finns i alla olika prisklasser.

Många bilder förekommer i reportaget, samtliga kvinnor som är med på bilderna ler, är

stylade, samt ser självsäkra ut. Intill var bild finns en faktatext där det framgår var kläderna

kan köpas och priset. En mindre intervju av Amelias moderedaktör ingår i reportaget, där

delar hon med sig av sina tre bästa modeköp och sin favoritdesigner. Starka ord som

förekommer sammantaget i reportaget är mode, trend och stil. Artikeln börjar med modetips

och avslutas med detsamma.

   

38  

Artikel 4 - ”Maxa din modighet!” är en artikel skriven på sex sidor, den uppmuntrar läsaren

att öva upp sitt mod. Den innehåller hur läsaren kan bli modigare i vardagen,

modighetsinspiration och modighetsövningar. Artikeln riktar sig direkt till kvinnor, då det

endast är kvinnor som omnämns i texten, den enda manliga tendens artikeln innehåller, är

Fredrik Livheim legitimerad psykolog som berättar hur det blir lättare att hantera den

obehagliga känslan rädsla. En mindre porträttbild på honom finns med i samband med hans

råd. Det läsaren kan koppla samman med artikeln, är att det bara är vi kvinnor som inte vågar

trotsa våra rädslor och måste bli modigare. Ord som är återkommande i artikeln är modighet

och våga. Texten består av berättelser från två kvinnor, om förändringar de gjort för att bli

modigare. Amelias fakta med pepp och råd för dig som vill våga mer, samt testa något nytt

ingår också i artikeln. Samtliga bilder utom en innehåller kvinnor som ser fundersamma ut,

men förmedlar samtidigt en viss känsla av självsäkerhet till läsaren. Syftet med denna artikel

är just att läsaren ska erhålla en bättre självkänsla och att våga ta för sig mer i livet.

Genusperspektivet här är fokuserat ur en kvinnlig aspekt.

Artikel 5 - ”Han får göra allt kul…och 4 andra jobbgräl” innehåller tre sidor med tips om

hur läsaren hanterar jobbiga situationer på din arbetsplats. Kerstin Ljungström,

organisationskonsult tillsammans med Amelia berättar hur du löser olika konflikter som är

vanliga. Artikeln utgörs av att män och kvinnor blir behandlade på olika sätt på sin

arbetsplats, trots att de har samma utbildning och erfarenhet. Syftet med detta tycks vara att

Amelia vill berätta att konflikter finns på alla arbetsplatser och att de är energitömmande. Av

de bilder som finns med i reportaget förekommer en man på en av bilderna. Ur

genusperspektiv är denna artikel mer riktad mot kvinnor än mot män, då artikeln är baserad på

att män ses ha en viss förtur på ”roligare” arbetsuppgifter än vad kvinnor har. Artikeln riktar

sig till kvinnor i karriären och här kan läsaren erhålla en av känsla att vi kvinnor är värda

mindre än vad männen är på en arbetsplats. Tidningen avslutar artikeln med sju smarta sätt att

förebygga konflikter och inleder den med att uppmärksamma läsaren med fem problem som

kan uppstå på arbetet, samt lösningen på dessa. Läsaren får där en röd tråd genom hela

artikeln med återkommande starka ord som jobb och pengar. Målgruppen här kan vara

begränsad, då den i första hand riktar sig till kvinnor i karriären.

Amelia NR:23, 2012:10

Artikel 1 – ”Smittad av skilsmässofeber” artikeln handlar om risken att skilja sig ökar med

75 procent om en nära vän skiljer sig, enligt amerikanska studier som tidningen hänvisar till.

   

39  

Syftet med artikeln tycks vara att påvisa att det kan anas en viss trend inom skilsmässo –

området. Att se en väninna eller en granne bryta upp från sitt äktenskap kan vara kicken som

behövs för att själv våga ta steget ur en mångårig relation som inte längre upplevs som

blomstrande. Tidningen har en bild till artikeln på två kvinnoöverkroppar som det är målade

”utslag” på, inga ansikten syns på kvinnorna. Inte heller några intervjuer förekommer till

denna artikel, den kan istället upplevas som en ren faktaartikel för läsaren. Det framgår i

texten att det oftast är kvinnan som tar initiativet till skilsmässa, vilket tidningen menar kan ha

en koppling till att kvinnor i större utsträckning än män delger sitt innersta och det mer privata

till sina vänner. Därför vet kvinnor oftare hur andra kvinnor känner, vilket kan medföra att

skilsmässor smittar när fler kvinnor sitter och diskuterar sin relation med varandra. I denna

artikel är genusperspektivet endast fokuserat på kvinnor. Då kvinnor förekommer på bild till

artikeln, tidningen skriver artikeln ur en kvinnas synvinkel, samt att innehållet i texten är

riktat till kvinnor i första hand.

Artikel 2 – ”Klä fram din bästa figur” i denna artikel ger tidningen tips på hur läsaren fixar

de vanligaste figurproblemen kvinnor kan ha när de ska klä sig - ”Muffinsmidjan”, ”Mer form

& figur, tack” och ”Alla stövlar är trånga i skaftet”. Bredvid artikelrubriken finns en

helkroppsbild på en kvinna, som ler och ser in i kameran. Kvinnan är välsminkad, har en smal

figur och är stylad i håret. Huruvida detta är kopplat till artikelns huvudfokus, att klä fram sin

bästa figur (för att vi bör vara mån om vårt yttre som tidningen påpekar i artikeln) kan vi inte

påvisa, men det kan ge läsaren den indikationen. Genusperspektivet här är tydligt betonad till

kvinnans fördel, ingen man förekommer i artikeln vare sig i text eller på bild. Samtliga plagg

och skor som visas upp i artikeln, kan ge känslan hos läsaren att de endast kan användas av

kvinnor då ett flertal klänningar uppvisades och skornas storlek endast uppgick till storlek 40,

många män har större fötter än så och inte många män klär sig i klänning, därför drar vi den

slutsatsen av artikeln.

Artikel 3 – ”Snabbt fixad med snyggräddarna i nöden” tidningen tipsar läsaren om

skönhetsprodukter – smink, hår- och hudvårdsprodukter som ska göra läsaren ”snygg på

nolltid”. Det är en tre sidor lång artikel innehållande en kvinna som pryder samtliga uppslag,

kvinnan är kraftigt sminkad och endast hennes ansikte och hår syns på bilderna. Tidningen har

testat fram den ”bästa” helhetslösningen för en kvinnas sminkväska. De tipsar om

inköpsställen för samtliga produkter de testat och alla produkter förekommer i bild och text

bredvid kvinnans ansikte. De visar tydligt hur makeup ska läggas för att ge bäst effekter för

läsaren, samt vad som kan vara bra att konsumera om läsaren önskar likna kvinnan på bilden

   

40  

på något sätt. Denna artikel är endast riktad till kvinnor, så genusperspektivet här är inte svårt

att bedöma. Texten är skriven för kvinnor, det nämns ingenstans i artikeln att dessa

skönhetsprodukter även kan konsumeras av män, därför gör vi den kopplingen. Syftet med

artikeln kan vara att ”hjälpa” läsaren i skönhetsdjungeln, men läsarens tolkningsförmåga kan

smalna av en aning då hon läser texten, då det framgår att det givetvis finns andra liknande

produkter som kan konsumeras än just de produkter tidningen visar här.

Artikel 4 – ”- Jag var fixerad vid hur ful jag var” i artikeln förekommer en intervju med en

ung kvinna som har lidit av sjukdomen, BDD, Body Dysmorphic Disorder, en psykisk

störning som ofta drabbar tonåringar. Det innebär att personen har en bild av sig själv som

inte stämmer med omgivningens uppfattning, de upplever att något i sitt utseende eller hela

utseendet är uppseendeväckande anstötande och fult. De drar sig undan omgivningen.

Kvinnan finns på bild intill texten till reportaget och faktarutan om sjukdomen, honberättar

om sin tid som sjuk, hur hon såg på sig själv, om sin KBT- terapi och nu om hennes ”friska”

liv efter sjukdomen. En bra konstrast för läsaren att denna artikel kommer efter ett flertal

mode- och skönhetsreportage. Det är en viktig aspekt av landets största tidning att visa flera

sidor av livet, enligt dem själva.60 Genusaspekten här är könsneutral, även då en kvinna

förekommer i reportaget, då det tydligt framgår i textens faktadel att lika stora andelar män

och kvinnor drabbas av denna sjukdom.

Artikel 5 – ”Din vardag, lite bättre” i denna artikel presenterar tidningen fem snabba

”mellistips” som läsaren kan använda sig av i sin vardag för att göra den nyttigare och lättare.

Vilket också kan anas är Amelias syfte till sina läsare, en nyttigare vardag för att må bättre.

Samtliga mellanmål är för alla, men två av dem är mer effektiva att dricka och äta efter ett

träningspass än de övriga tre. Det förekommer endast bilder på mellanmålen och dess

ingredienser, inga personer syns på bilderna. Vilket medför att vi gör tolkningen att denna

artikel ska kunna upplevas som könsneutral, varken manligt eller kvinnligt ur någon aspekt.

Målgruppen Amelia riktar sig till i denna artikel blir då väldigt bred, detta är något alla kan ta

del av. Artikeln är skriven på en sida.

Amelia NR 24 2012:24

Artikel 1 – ”Bästissystrar” handlar om Svenska artisten Sara Varga och hennes syster,

Malin. De är två systrar som alltid har stått varandra nära och är varandras största trygghet.

Denna artikel är en av tre som handlar om relationer i detta nummer av Amelia. Texten består                                                                                                                          60 http://www.amelia.se

   

41  

av de båda kvinnornas berättelse, om deras liv och uppväxt tillsammans. Det är skrivet av en

kvinna för kvinnor, det nämns ingenting om män eller hur det är att ha en bror i texten.

Bilderna som förekommer i artikeln är av både helkropps- och porträttform, där de båda

kvinnorna ser in i kameran, ler, samt är välstylade. Båda kvinnorna utstrålar en självsäkerhet

och här kan läsaren få en känsla av att allt är enkelt och att samtliga systerrelationer ser ut

såhär. Vi tolkar detta som att Amelias målgrupp här är endast kvinnor, dock mer intressant för

de läsare som har en syster. Genusperspektivet är inte svårt att tolka i denna artikel som är

skriven över tre sidor, det är inriktat på kvinnor. Artikeln avslutas med fyra tips från systrarna

för en tajtare systerrelation.

Artikel 2 – ”After Work ikväll igen?” är en artikel skriven på tre sidor som handlar om att

After Work kvällarna blir ett mer vanligare socialt smörjmedel på arbetsplatserna. Det kan

vara riktigt roligt med en AW, ta några glas vin, lite avslappnat småprat och till och med vara

bra för karriären skriver Amelia. Tidningens syfte här är nog att ta upp problem som, att alla

på arbetsplatsen inte får ta del av AW eller dricks det för mycket alkohol – så pass att det

påverkar arbetet dagen efter? Texten består av fakta från karriärcoachen och författaren Nina

Jansdotter samt ett antal kvinnor som berättar hur det ser på deras arbetsplats gällande AW.

Målgruppen här skulle kunna vara könsneutral men det förekommer bara berättelser i texten

ifrån kvinnor. Läsaren kan då ana att artikeln riktar sig något mer till det kvinnor. Bilderna

som förekommer i artikeln representerar både män och kvinnor som är glada, stylade och

dricker alkohol. Starka ord som återkommer i hela artikeln är alkohol och karriär.

Artikel 3 – ” Så här ser helvetet ut” är en artikel som är skriven om en av Bangladeshs

största bordeller. Där lever fler än 700 kvinnor och barn. En väldigt stark artikel som kan

beröra läsaren in i minsta detalj. Texten består av fakta om bordellen, kvinnornas berättelser

och ett hjälparbete som Amelia representerar i Bangladesh. Syftet med denna artikel kan vara

att få läsarna att förstå det massiva och utbredda problemet som existerar där, samt att deras

vilja att hjälpa dessa flickor i Bangladesh ska väckas. För var sålt exemplar av detta

Amelianummer bidrar läsaren med en krona till de drabbade flickorna. Prenumeranter kan

hjälpa genom att skänka ett bidrag via sms, hemsidan eller ett plusgirokonto. Bilderna i

artikeln uppvisar kvinnor och barn som varken ler eller ser lyckliga ut. Det är endast en bild

som visar båda könen som ler och är glada, det är barn som fått hjälp att flytta till ett barnhem

från bordellen. Målgruppen här kan enkelt kopplas till Amelias samtliga läsare, eftersom

tidningen uppmanar till hjälp med bland annat bidrag åt flickorna. Känslan vi får av artikeln

   

42  

är att den riktas mer mot kvinnor för att de är utsatta och männen här utpekas som

”skurkarna”.

Artikel 4 – ” Skapa stilen med en vägg” En artikel på fyra sidor som handlar om att förnya

sovrummet med en enkel inredning. Läsaren får här ta del av tre olika ”trendigt” inredda

sovrum i dova färger, som ljusblått, grått, beige och aprikos. Amelias syfte med artikeln kan

anas vara att förändra sovrummet behöver inte vara så tidskrävande, en stylad vikvägg kan

göra skillnad. Bilderna innehåller inga personer endast inredning och möbler förekommer,

genusperspektivet i denna artikel blir då neutralt och passar därför både män och kvinnor.

Målgruppen här kan vara alla Amelias läsare som intresserar sig för inredning och trender

inom detta område. Texten som finns intill bilderna innehåller fakta om inköpsställe,

färgkulörer och pris på samtliga artiklar som finns med i reportaget. Dessutom finns några

enstaka enkla tips på hur enkelt läsaren förnyar sitt sovrum med små medel.

Artikel 5 – ”Ny kost, nytt liv” är en artikel skriven om att vissa människor hävdar att äta rätt

diet kan förebygga och bota sjukdomar. Amelia har träffat tre kvinnor som berättar hur de

blev friskare när de lade om sina kostvanor, alla tre gjort på olika sätt. Syftet med denna

artikel kan vara att visa läsaren hur det går att må bättre, få mer energi och orka mer i

vardagen. Kvinnorna är 30-40 år och artikeln är skriven över fyra sidor. Den innehåller

exempelvis fakta om levande föda, stenålderskost och LCHF. Bilderna i artikeln visar

hälsosam mat och tre glada kvinnor som ler, ser in i kameran, samt bär träningskläder. Större

delen av texten är skriven i intervjuform, läsaren kan tydligt se att detta är skrivet till kvinnor,

då män varken förekommer i text eller bild i artikeln. Genusperspektivet här är endast

fokuserat på kvinnor, vilket leder till att Amelias målgrupp här är kvinnor och kanske till och

med de kvinnor som är i samma situation. Detta skulle kunna rikta sig även till män som vill

ändra sitt leverne och bota någon form av sjukdom.

Amelia NR 2, 2013:01

Artikel 1 - ”Den stora längtan” En artikel skriven om ofrivillig barnlöshet. Syftet med

artikeln tycks vara att uppmärksamma det utbredda problemet om att inte kunna få biologiska

barn. Nästan var sjunde par i Sverige är ofrivilligt barnlösa, enligt tidningen. Läsarna får

uppmaningen - börja i tid att skaffa barn, för fertiliteten försämras redan efter 25-års ålder för

kvinnor. Tidningen har en intervju med en ensamstående kvinna, 42 år, som försökt få barn

via inseminering på en klinik i Danmark, men som inte lyckats. En bild på kvinnan som ler

finns med i artikeln och hon berättar att hon är nöjd med sitt liv ändå trots att hennes

   

43  

barnlängtan inte har stillats. I samma artikel förekommer en intervju med en leende familj, ett

gift heterosexuellt par med sina 6-åriga tvillingflickor som till slut kom till världen på det 12:e

IVF-försöket. Fakta och information om hur ett IVF-försök går till, vad det kostar och vart

man vänder sig för att få hjälp ingår också i artikeln. Några värderingar eller

ställningstaganden utifrån tidningens synsätt går inte att utläsa av artikeln, den upplevs mer

som stöd och hjälp till de ofrivilligt barnlösa paren i vårt land. I denna artikel är

genusfördelningen någorlunda jämn, då Amelia både har intervjuat en ensamstående kvinna

och ett heterosexuellt par. Men tonvikten ligger ändå på att tidningen vänder sig till kvinnor i

första hand med artikeln, då uppmaningen om att börja försöka skaffa barn i tid är riktad till

kvinnor eftersom deras fertilitet påstås minska efter 25-års ålder, enligt tidningen.

Artikel 2 – ”Samma kön delar bäst” En artikel om jämställdhet i hemmet, vem fördelar

vardagssysslorna bäst? Två homosexuella par ger sina bästa råd till läsarna hur vi ska fördela i

hemmet för att skapa lugn och harmoni i familjen. Tidningen har intervjuat ett lesbiskt gift par

med tre barn om hur de fördelar disken, vem som tvättar och städar, samt vem som är hemma

när barnen är sjuka. Kvinnorna anser sig ha en väldigt jämn fördelning över allt som görs i

familjen. Tidningen har bredvid bilden på familjen, en informationsruta om det faktum att

Brittiska forskare har kommit fram till att gaypar är bättre på att fördela hushållssysslor, samt

att de är mer jämställda än vad heterosexuella par är. Amelia har intervjuat två män som är

gifta och har ett barn, under bilden på männen står citatet – ”Som gay är det enklare att rucka

på traditioner.” Paret menar att de mesta av hushållsbestyr och dylikt bara är småsaker som de

inte lägger någon särskilt stor vikt vid och att deras familjeliv därför flyter på mer harmoniskt

än många andras i deras närhet. De väljer att se vardagen som det viktiga istället för sysslorna

som ska göras i hemmet, för att undvika onödigt tjafs. Båda de homosexuella paren

poängterar i intervjun att det är lättare att leva med en samkönad partner, då de stereotypa

könsrollerna inte infinner sig som de automatiskt enkelt kan göra hos heterosexuella par. I

denna artikel är genusfördelningen väldigt jämn, då två män och två kvinnor förekommer och

intervjudelen är lika lång med båda paren.

Artikel 3 – ”Vinterns 15 bästa köp, lyxkänsla till minipris” I denna artikel påstår tidningen

att läsaren kan uppdatera sin necessär utan att bli ruinerad, de har letat fram de mest prisvärda

köpen inom både hudvård och makeup. En helkroppsbild på en välsminkad, stylad, smal och

leende kvinna finns presenterad i uppslaget tillsammans med bilder på samtliga

skönhetsprodukter som tidningen har med i artikeln. De har testat och betygsatt (på en ett till

femgradig skala) samtliga produkter som nämns i texten som är skriven på tre sidor. Syftet

   

44  

med denna artikel kan vara att ge läsaren tips om skönhetsprodukter till förmånliga priser,

tidningen nämner i texten att ”alla har råd att köpa dessa produkter” huruvida det stämmer

eller inte kan vi inte säga något om. De ger även läsaren ”proffstips” om vilken nyans hon ska

välja på läppstiftet för att framhäva sina läppar i bäst dager. Genusperspektivet som Amelia

har presenterat för sina läsare här är helt klart att kvinnan är överrepresenterad. Någon man

förekommer inte på bild eller nämns i texten, därför gör vi kopplingen att detta

”skönhetsreportage” är riktat direkt till kvinnor.

Artikel 4 – ”Äntligen ledig – mat & vin, bakning, inredning, resor” Tidningen har en

livsstilsartikel som är nitton sidor lång om vad läsaren kan ägna sig åt för att varva ner och

samla kraft under ledig tid. På första sidan i artikeln finns en helkroppsbild på en man som är

fotad lite snett bakifrån, men mannens ansikte är vänt till vänster (för läsaren sett), så det syns

tydligt att det är en man på bilden. Han är ute på en båt, klädd i sommarkläder och det är

solnedgång, bilden kan föra tankarna till lata och lediga sommardagar som andas ett lugn. Om

det är tidningens avsikt eller inte vet inte vi, men det kan ge läsarens en indikation om att ett

inre lugn är viktigt att söka efter, då både texten och bilden till artikeln är utformad med

sådana ordval och miljöer. Artikeln innehåller recept, både vegetariska och icke vegetariska,

vintips och redskap som förenklar och förbättrar matlagningen. Det är bilder på samtliga

maträtter och redskap tidningen skriver om men där har de uteslutit att ha en bild på en person

med, huruvida detta är kopplat till att de ser det som självklart att både män och kvinnor är

intresserade av matlagning framgår inte av artikeln, men denna del i artikeln är könsneutral,

kanske även något mer inriktad mot män, då framsidan av artikeln pryds av en helsida på

mannen i båten. I artikeln ingår även ett reportage från Amelias reporter som varit på en

yogaresa i Indien. Bredvid texten om resan finns ett uppslag med bilder på ett 30-tal kvinnor

som ligger i olika yogapositioner, på sina yogamattor med utsikt över ett vackert grönskande

landskap och ett hav. Texten och bilden harmoniserar väl med varandra, då textens budskap är

att komma till ro med sitt inre med hjälp av yoga, oavsett om man är nybörjare eller veteran.

Enligt tidningen ska det vara ett utmärkt redskap att överleva vardagsstress med. Bilderna till

artikeln är fridfulla och full av naturmiljöbilder, vilket inger ett lugn i sig när läsaren ser dem.

Denna del i artikeln upplever vi som genusinriktad mot kvinnan, då det endast är kvinnor som

förekommer i både bild och text ingenstans nämns det om män får eller redan utför yoga,

vilket kan anses en smula märkligt då det inte annars ses som en träningsform som endast

vänder sig till kvinnor i medierna.

   

45  

Artikel 5 – ”Kameran lärde mig älska min sjuka pappa” I denna artikel beskriver en ung

kvinna sin kantade relation med sin sjuke pappa. Hennes pappa blev schizofren och

uteliggare, kvinnan kände stor sorg och skam till en början. Men genom att fotografera honom

och följa hans liv i ett par veckor kom de varandra nära igen. Artikelns färger går i svart/vitt

och förmedlar direkt en mer allvarsam ton än övriga artiklar och reportage detta nummer, då

de ofta går i många färger. Samtliga bilder, artikeln är skriven på fem sidor, är tagna av den

unga kvinnan och objektet för hennes kamera är pappan i olika situationer från livet. Han

matar duvor på ett torg, ligger på en lövhög och ska sova för natten, sitter på ett café och har

fått en kopp gratis kaffe och skriver sina dikter, på vissa bilder gör han hotfulla miner mot

kvinnan och hela artikeln upplevs som sorglig och tung. Kvinnan beskriver hur hon under

många år har stängt sin pappa ute ur sitt liv, låtsats att han inte existerat. Denna artikel visar

att tidningen huvudfokus, relationer, tydligt har presenterats i en mer allvarlig ton än vad de

gör annars, vilket kan ge läsaren indikationen om att detta nummer av tidningen erbjuder

läsning för allas intresseområden. Genusperspektivet i denna artikel är jämnt fördelad då

kvinnans röst kommer tilltals i hela texten igenom, medan mannen representeras ständigt i

samtliga bilder.

Amelia NR, 4 2013:04

Artikel 1 - ”Tillsammans” är skriven om kärlek, vänskap, vardagsglädje och mammatjat och

är på nio sidor. Den handlar om människors vardagsliv, hur de har haft olika motgångar och

kommit till en vändpunkt som gjort livet positivt igen. Artikeln riktar sig till både män och

kvinnor, då innehållet i den representerar båda könen. Samma sak med bilderna som

förekommer i artikeln, båda könen har getts lika mycket utrymme. Personerna på bilderna ler,

ser in i kameran och ser nöjda ut. Syftet som Amelia vill förmedla till sina läsare kan anas

vara att även om du är i en depression eller har en motgång i livet, så går det att lösa och få

hjälp. Texten innehåller två personers berättelser hur de erhöll hjälp. Trots att det är intressant

läsning så bidrar det inte till att läsaren vet var hjälp finns att få. För att få en röd tråd i

artikeln har Amelia kunnat inleda med fakta och avslutat med tips om vart läsaren ska vända

sig för att få hjälp.

Artikel 2 - ”Mode & skönhet” är en artikel om kläder, makeup och accessoarer i alla möjliga

färgkombinationer skriven på tolv sidor. Reportaget riktar sig till modeintresserade kvinnor

och spänner därför över en bred målgrupp, då alla modeartiklar finns i varierande prisklasser,

samt att de är både nytt och second hand som representeras. Reportaget består av många

   

46  

bilder på endast kvinnor med en mängd olika stilar, vilket gör att många läsare kan känna igen

sig. Samtliga personer ler, är stylade och ser direkt in i kameran. Överlag är kvinnorna långa,

slanka i sin kroppsbyggnad och har ett gemensamt intresse, mode. Vi kopplar detta till att

Amelias syfte med reportaget kan vara visa hur läsarna kan blanda gammalt med nytt, för att

förändra sin klädstil eller hitta en ny. Texten innehåller tips om hur mode och stil ser ut i vår,

bilderna har en faktatext om inköpsställe och pris med. Läsaren kan se en röd tråd

genomgående i hela reportaget, då det inleds med modetips och avslutas med skönhetstips.

Genusperspektivet här är överrepresenterat till kvinnors fördel, då reportaget både i bild- och

textform enbart presenterar kvinnor.

Artikel 3 - ”Träning & pepp” artikeln innehåller träningsmotivation skriven på 22 sidor

med bland annat förslag på olika träningsformer, hälsosam mat och tips på träningskläder.

Målgruppen riktar sig till både män och kvinnor som är intresserad av träning och hälsa.

Artikeln handlar om att alla kan träna, det gäller bara att hitta rätt sätt för just dig. Syftet med

detta kan vara att Amelia vill uppmana sina läsare att äta rätt och motionera för att må bra,

samt tips på några hälsosamma recept som passar alla. Texten innehåller fakta om träning och

kroppen, råd från personlig tränare, olika appar och hemsidor som kan hjälpa till med

träningen, samt göra det lättare att komma igång. Läsarna kan ta del av två intervjuer med en

kvinna respektive en man, hur de gjorde för att hitta och hinna med sin träning i vardagen.

Bilderna i artikeln innehåller båda könen, med en majoritet på kvinnor som är smala, trendigt

träningsklädda och stylade. En känsla läsarna kan få är att det låter så enkelt att komma igång

med träningen, bli kvitt sötsuget, äta som en PT och att tappa några kilo. Ur könsperspektiv är

det fördelat någorlunda jämnt på både män och kvinnor, men med en viss majoritet på

kvinnor.

Artikel 4 - ”3 Nya väggar” får läsaren ta del av Amelias lilla inredningsskola på tre sidor.

Läsaren delges tips på hur hon gör väggarna snygga, det är så mycket mer än bara tapeter,

färg och tavlor, nämner en inredare i tidningen. Läsaren får även tips på inredningsdetaljer,

för att exempelvis kunna få en mer personlig touch på inredningen hemma. Bilderna

innehåller möbler och inredning, inga personer finns representerade förutom ett par

kvinnohänder. Till varje bild finns en faktatext där läsaren kan ta del av inköpsställe och pris

på samtliga inredningsartiklar som är med i reportaget. Det läsaren kan erhålla känslan av är

att artikeln riktar sig något mer till kvinnor då inredningen innehåller kvinnoskor, namn på

kvinnor och ett par kvinnohänder som inreder. Genusperspektivet här är lätt att upptäcka

genomgående i artikeln, det är överhängande kvinnligt. Syftet med denna artikel kan vara att

   

47  

visa läsaren hur det på ett enkelt och kreativt sätt går att sätta en personlig prägel på väggarna,

samtidigt som det ska vara lätt att ta bort och förändra vid behov.

Artikel 5 - ”Triss i lugn” där tipsar tidningen läsaren om tre olika resmål i Thailand, som

passar för romantikern, backpackern och familjen. Tre öar som Amelia har upptäckt som inte

är sönderexploaterade, utan lugna, fina ställen där var och en är perfekt på sitt sätt. De tipsar

och ger fakta om olika stränder, boende, aktiviteter och hur det går att ta sig dit. Målgruppen

på denna artikel är relativt bred, då den riktar sig till både män och kvinnor med olika

egenskaper och ett intresse av att resa. Artikeln är skriven på fyra sidor och innehåller många

bilder, som innehåller landskap och människor som består av män, kvinnor och barn. Syftet

med detta tycks vara att visa ett perfekt resmål som tilltalar en bred publik, samt att det finns

platser i Thailand som ännu är orörda av turister. För varje ö finns det en tillhörande text med

fakta och priser. En röd tråd finns genomgående i artikeln, då den inleds med fakta om en ö,

och avslutas på samma sätt om en annan ö. Genusperspektivet i denna artikel är jämnt

fördelat, då båda könen finns på bilderna, samt omnämns i texten.

Amelia NR:5, 2013:05

Artikel 1 – ”Nervöst, pirrigt, läskigt och alldeles….ALLDELES UNDERBART” är en 40

sidor lång artikel med inspiration för läsarens bröllop. Den innehåller allt som behövs för att

planera ett bröllop, exempelvis klänningar, accessoarer, hår & makeup, personliga teman,

bordsplacering och mycket annat. Amelias syfte med denna artikel tolkar vi är att hjälpa

samtliga läsare som går i bröllopstankar, de får tips och råd på vägen så inget glöms bort.

Läsarna får ta del av tre brudpar och deras personliga bröllopsteman, hur de gjorde för att

sätta en speciell känsla på bröllopsdagen. De sidorna innehåller både män och kvinnor på

bilderna och texten är skriven i intervjuform. Överlag riktas artikeln till kvinnor, då det nämns

på varje sida ”koll på brud och bröllop”. Kläderna som visas är endast klänningar, lika så

accessoarerna som exempelvis skor, ringar, brudbuketter och väskor riktar sig till enbart

kvinnor. På samtliga bilder ler både männen och kvinnorna, är stylade och ser in i kameran.

Artikeln innehåller många tips och råd om bröllop som passar lyx, klassiskt, trendigt och

romantiskt. Det finns något för alla, enligt livsstilsmagasinet. Genusperspektivet är fokuserat

på kvinnor vilket läsaren också kan ana är tidningens målgrupp, men en bred sådan eftersom

innehållet finns i olika priskategorier och stilar.

Artikel 2 – ”Dublin på tre dagar” läsaren tipsas om att åka på en rofylld och rolig weekend

till Dublin, som Amelia påstår vara Europas minsta storstad där det går att höra musik i varje

   

48  

gatuhörn. Här får läsaren ta del av sevärdheter, shopping, restauranger och utflykter som kan

göras i staden. Det är tidningens reporter Ellinor Skagegård som har tillbringat fem veckor i

Dublin, och delar med sig av sina bästa tips i detta nummer av tidningen. Artikeln kan kännas

lite tunn i förhållande till att Skagegård varit där i fem veckor. Bilderna i artikeln innehåller

landskap, omgivningar och byggnader. Den kvinnliga reportern finns med i reportaget på en

mindre bild med en manlig bartender. Genusperspektivet blir neutralt då texten är skriven på

så sätt att den passar både män och kvinnor, vilket gör att det blir en bred målgrupp som kan

ta del av denna artikel skriven på tre sidor. Artikeln avslutas med snabbfakta om boende, hur

man bäst tar sig runt i staden, samt de flygbolag som flyger hit.

Artikel 3 – ”Nya tidens feminister” åtta kvinnor som blev kända för sin kamp mot

prostitution vid fotbolls-EM i Ukraina. De tränar nu i Paris, för en kvinnorevolution och

kallas sig Femen, de nya feministerna som bildades i Kiev, Ukraina 2008. Läsarna får följa de

åtta kvinnorna i deras demonstrationer och Femens huvudfiender är, patriarkatet, religiösa

institutioner och sexindustrin. Texten består av kvinnornas berättelser, fakta om varje kvinna,

samt vad Femen står för. Ur genusperspektiv är detta fokuserat på kvinnor fullt ut, det kan

även läsaren tydligt se i artikelns text som är skriven på fem sidor. Målgruppen för detta är

alla Amelias kvinnliga läsare. Endast en bild i artikeln visar män, då i form av två polismän

som för bort en kvinnlig demonstrant i Kiev. Resterande bilder visar endast kvinnor antingen i

porträttform eller avklädda, där samtliga har ett allvarligt ansiktsuttryck och ser in i kameran.

De nakna brösten är rörelsens vapen i kampen mot diktaturer, sexuell exploatering, våld mot

kvinnor, rasism och miljöförstöring. Dessa kvinnor var trött på diskussioner, men trodde på

aktion, raseri och chockeffekt. Femenaktivisterna finns idag i ett antal olika länder i världen

och dess huvudsakliga säte är i Ukraina.

Artikel 4 – ”Vårspaning!-här är de 15 största trenderna” ett modereportage för endast

kvinnor som handlar om vårsäsongens 15 största trender inom mode, hår och skönhet. Enligt

Amelia är det pigga och lysande färger som känns som det självklara valet i vår, det matchas

med enkla och enfärgade plagg. Tidningens syfte tycks vara att visa vad som är rätt just nu

och för denna säsong. Detta riktar sig till enbart kvinnor och en målgrupp som i första hand

konsumerar mode av det mer exklusiva slaget, vilket vi anar att inte samtliga Amelias

kvinnliga läsare gör, därför smalnar målgruppen av en aning. Inget i denna artikel tyder på att

män har ett intresse av dessa sex sidor. Priskategorierna har en liten variation och känslan vi

får är att samliga kläder som förekommer i reportaget är i en högre prisklass, än vad som

annars brukar presenteras i tidningen. Kvinnorna på bilderna är stylade, ser in i kameran och

   

49  

har ett allvarligt minspel. Bilder där det förekommer kläder, makeup och accessoarer

innehåller en tillhörande faktatext, där läsaren kan ta del av inköpsställe och pris. Starka ord

genom hela artikeln är trender och mode. Genusperspektivet här är uteslutande fokuserat på

kvinnor.

Artikel 5 – ”Zigge kan aldrig lämnas ensam” är ett reportage i intervjuform, en familj där

sonen, Zigge föddes med Smith-Magenis syndromet. Det innebär att de personer som har

denna diagnos är hyperaktiva, får vredesutbrott och river ner allting omkring sig blixtsnabbt.

Zigge 4 år ser ut som vilken lintott som helst, men han är hyperaktiv, kan få utbrott som varar

i timmar och kräver ständig uppsikt. Föräldrarna, Cecilia och Marcus ger sin berättelse på tre

sidor till läsarna och artikeln avslutas med ett stycke från mamma Cecilias blogg. Det finns en

förklaring om Smith-Magenis syndromet i form av en faktaruta som dock har kunnat vara

längre, en utförligare förklaring för läsaren hade varit till fördel för reportaget. Texten är

skriven för både män och kvinnor vilket ger ett genusperspektiv som är könsneutralt och

målgruppen blir därför väldigt bred. Bilderna som ingår i artikeln består av en glad familj som

ler och ser in i kameran. Känslan vi fick av detta reportage var att det berör läsaren i en stor

utsträckning, samt att det är svårt för andra att förstå vad det innebär att leva med en sjuk

familjemedlem. Amelias implicita syfte här kan vara att de vill få sina läsare att uppskatta

livet, hälsan och att inte ta något för givet.

Amelia NR, 6 2013:6

Artikel 1 - ”Jag höll på att träna ihjäl mig” är skriven om en kvinna som knappt åt något i

kombination till att hon tränade som en galning. Hon utvecklade ortorexi, som är en sjuklig

hälsofixering och en form av anorexi. Huvuddelen av texten i artikeln är en berättelse från

kvinnan själv, hur hon erhöll hjälp och tog sig ur sitt beteende. Det finns även en mindre text i

intervjuform med, där en specialistläkare på området svarar på ett antal relevanta frågor som

är kopplad till sjukdomen. Artikeln innehåller två bilder på henne och hennes son, där hon

förmedlar en glad, sund och självsäker kvinna. Amelia riktar sig här till en målgrupp av

endast kvinnor som har någon form av ätstörning eller hälsoproblem, fler än vi anar kan vara

drabbade menar de. Det finns inget i artikeln som tyder på att detta riktar sig till män. Syftet

med denna artikel tolkar vi är att Amelia vill visa vart läsare kan vända sig om detta händer

henne, eller någon anhörig.

Artikel 2 - ”Mode och skönhet” är ett längre modereportage skrivet på 16 sidor om kläder,

makeup och accessoarer i ljust dova pastellfärger, med inslag av jeans och beige. Reportaget

   

50  

riktar sig till endast kvinnor som är modeintresserade, men med en relativt brev målgrupp då

priserna på varje artikel är av stor variation. Bilderna innehåller endast kvinnor, med en rad

olika stilar vilket gör att många läsare kan känna igen sig. Kvinnorna på bilderna ler, är alla

långa, smala, ser in i kameran, samt är välstylade. Intill var bild finns en faktatext som visar

inköpsställe och priser på samtliga artiklar som förekommer i reportaget. Amelias syfte med

denna artikel kan vara att visa läsaren vad vi längtat efter hela vintern, att tjuvstarta våren.

Tanken är nog också att skapa ett behov och en känsla av att vilja konsumera. Läsaren får en

känsla av en röd tråd, då artikeln inleds med modetips och avslutas med skönhetstips.

Artikel 3 - ”Knack, knack! En ny metod för att må bra” en metod som påstås kunna bota

allt från oro till sötsug, genom att knacka på olika ställen på kroppen. Läsaren får här ta del av

knackningsterapeuten sätt att jobba med detta, och följa en medarbetare från Amelia som

testat metoden. Syftet här kan vara att få artikeln trovärdig, genom att tidningen själv utför

testet och påvisar att denna metod existerar. Artikeln innehåller bilder, där det endast

förekommer kvinnor som är stylade och har en normal kroppsform. Läsaren kan då få en

känsla av att detta är något som enbart är en kvinnas behov. Målgruppen är bred då den kan

vända sig till alla, synd därför att Amelia har vinklat detta endast mot kvinnor. Artikeln är

skriven över fyra sidor och texten är i faktaform, som avslutas med tre steg till att knacka

hemma och tips på läsning om liknande metoder.

Artikel 4 - ”Måla hela världen! (eller en vägg)” fyra sidor av inredningstips till läsaren.

Denna artikel är det enda som relaterar till inredning i detta nummer, den är skriven i starka

färger som gult, rosa och turkost. Bilderna innehåller varken människor eller möbler, utan

bara inredningsdetaljer och olika väggfärger. På var sida finns en faktatext som tillhör bilden.

Syftet med denna artikel kan vara att Amelia vill berätta om säsongens trendigaste kulörer

som är aktuella nu. Läsaren får tips om de tre kulörerna, hur de exempelvis går att kombinera

med andra färger och nyanser. Målgruppen kan vara hur bred som helst här, bara ett intresse

för inredning och färg behövs. Läsaren får en känsla att den här typen av artikel är helt

könsneutral, då den kan tilltala vem som helst och är varken manlig eller kvinnlig ur någon

aspekt. Ur genusperspektiv blir då detta helt könsneutralt.

Artikel 5 - ”Ordet är mitt” är en tio sidor lång artikel som handlar om näthatet mot kvinnor.

Amelia har träffat åtta kända Svenska kvinnor som berättar om sina erfarenheter och vad de

varit utsatta för. Gemensamt för dessa kvinnor är att de blivit hotade via nätet för att de står

upp och vågar framföra sin åsikt. Texten består av kvinnornas berättelser, samt korta fakta om

   

51  

deras bakgrund. Varje kvinna finns representerad på en större helkroppsbild, som utstrålar

självsäkerhet och mod. Samtliga kvinnor ser in med en allvarlig blick in i kameran.

Tidningens syfte kan vara att de vill förmedla till läsarna att som kvinna våga anmäla hoten

och synliggöra hatet, samt att hon ska våga tro på sig själv. Målgruppen här är kvinnor,

speciellt de som är eller har varit utsatta för samma sak. Inget tyder på att detta riktar sig till

män, då det tydligt framgår i texten att det är skrivet till kvinnor. Starka ord som återkommer i

artikeln är hat, våld och hot. Artikeln har en röd tråd rakt igenom, den både börjar och

avslutas på samma sätt, att näthatet bör uppmärksammas i en mycket större utsträckning än

vad som gjorts tidigare. En känsla läsaren kan få är att det är männen som utsätter kvinnor för

näthatet.

7.0  Slutdiskussion  och  resultat  Kvinnor förekommer uteslutande i livsstilsmagasinets samtliga reportage som kan ses ha en

koppling till skönhets, mode, tränings och vikt. Män förekom endast i de reportage som hade

en klar koppling till relationer eller familjer i olika former. Av de 40 artiklar vi undersökt

framkom det att tidningen mer än dubbelt så ofta skriver reportage om heterosexuella par än

om homosexuella par. Gällande reklam i tidningen var kvinnor uteslutande

överrepresenterade, män förekom i några enstaka reklambilder, oftast då i en mer lättklädd

framtoning än vad kvinnorna gjorde. Samtliga reklaminslag i tidningen som kan ses ha en

koppling till skönhetsvård och mode, medverkade endast en eller flera kvinnor i. I reklam som

innehöll modetendenser, kunde läsaren uppleva att kvinnorna hade framställts i en mer

lättklädd dager än övriga reklaminslag som gick att finna i tidningen. Kleberg förklarar att

detta kan vara kopplat till att det skett en typ av sexualisering av medieutbudet i sig, sexualitet

ses mer och mer som ett vedertaget innehållstema i diverse medier. Tidskontexten och

mediekontexten har också betydelse för mediernas genusrepresentation eller konstruktion.61

Kleberg diskuterar gällande forskning om reklam har spegelmetaforen använts flitigt. Reklamen ses

då som en spegel av det omgivande samhället, samt den rådande ideologin. Men reklamen med sitt

symbolsystem medverkar likt övrigt medieutbud till att konstituera en form av social verklighet. Vad

som kan uppfattas vara en förlegad föreställning om reklamen är att den endast skulle spela en passiv

roll i samhällsutvecklingen genom att den tar fasta på det välkända och det accepterade och därmed

endast återspeglar existerande förhållanden, avslutar Kleberg.62

                                                                                                                         61 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm Sid 20 62 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 27-28

   

52  

På samtliga omslagsbilder och i all reklam som förekom i tidningen var kvinnan/kvinnorna

stylade i såväl kläder och hår som smink, samt alla bilder var tagna i vad som kan upplevas

vara en studioliknande miljö. Fokus på omslagsbilderna var i de samtliga tio fall vi undersökte

kvinnan/kvinnorna som förekom på omslagsbilden. Hon presenterades för läsarna i en

porträtts-, halvkropps- eller helkroppsbild. Kvinnan ler på samtliga omslag och tittar direkt in

i kameran, detta kan anas att hon gör för att skapa en typ av direktkontakt med läsaren.

Hirdman skriver att vissa typer av ögonkontakt visar tydliga skillnader mellan hur män och

kvinnor framställs. Visuell kommunikation som genom olika konventioner och koder,

konstruerar och upprätthåller genusskillnader. Det är inte vem som ser på vem som är det

centrala, utan hur män och kvinnor tittar på varandra. Olika blickar medför antingen

erbjudanden eller krav för betraktaren. När ansiktet vänds mot kameran underlättas

examineringen av ögonen. Den mötande blicken blir ett strategiskt verktyg för att etablera en

illusion av intimitet och kommunikation mellan subjekt och betraktare.63 Samtliga rubriker

var uppbyggda runt kvinnan det framgick tydligt för läsaren att huvudrubriken på omslaget, i

samtliga fall kunde kopplas samman med kvinnan på omslaget. I flera fall kunde även

kvinnans klädsel kopplas samman med huvudrubriken på omslaget, exempelvis om

huvudrubriken var fokuserad på vikt, hälsa eller träning var kvinnan klädd i träningskläder

och förekom i en stor utsträckning då på en helkroppsbild. Bilden fungerar som en typ av

referenspunkt, om inte för att förklara världen, så för att göra den förståelig och familjär. I

veckopress är bildens syfte att skapa en mer direkt adressering och en personlig ton, där vi

inte bara läser om utan även kan se dem som ”talar” till oss, eller se vad de gjort, förklarar

Hirdman64

Enligt tidningen själva är deras fokus på det redaktionella planet, relationer65. Men vi fann att

reportage om skönhetsvård och mode förekom i en avsevärt större utsträckning än vad just

relationer gjorde. Mode och skönhetsreportagen hade uteslutande flest rubriker med på

omslagen. Det var även dessa som hade getts störst utrymme i tidningen, ett mode- eller

skönhetsreportage var i genomsnitt skrivet på fem till 15 sidor, medan reportage om relationer

och livsstil överlag i genomsnitt var skrivet på en till sex sidor. Bilder utgjorde en avsevärt

mycket större del i skönhets- och modereportagen än vad själva texten gjorde och i

relationsreportagen såg fördelningen ut precis tvärtom, där var istället texten                                                                                                                          63 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder – genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Avhandlingsmanus, Stockholm Sid 52-53 64 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder – genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Avhandlingsmanus, Stockholm Sid 19 65 http://www.amelia.se/tidningen

   

53  

överrepresenterad och i många fall utformad i intervjuform. Huruvida det kan finnas en

koppling till att livsstilsmagasinet har gett skönhets- och modereportage en sådan stor del av

tidningsinnehåll till en typ av konstruerande av kvinnlighet, kan vi inte säga men det kan anas

att tidningen anser att det är viktigt att skriva sådana reportage i landets största

kvinnomagasin. Då dessa reportage i de åtta tidningar vi har undersökt förekommer i en sådan

stor utsträckning som i en dryg tredjedel av tidningens sammanslagna innehåll.

Vi diskuterar kring det faktum att någon koppling till konstruktion av manlighet inte lika

enkelt kan anas, som ur den aspekt vi kan ana att konstruktionen av kvinnlighet kan kopplas

till ur tidningens synvinkel. Män förekommer i en begränsad och relativt liten skala i

livsstilsmagasinet jämfört med kvinnors representation. Den enda frekventa förekomsten av

män, är att i samtliga nummer från 2012/2013 finns ett återkommande inslag i tidningen som

kallas ”Fråga Bengt”. Där inbjuds läsaren att ställa frågor till en vad tidningen kallar

”amatörexpert på relationer, sex och samlevnad”, i varje nummer besvarar han två läsarfrågor,

med vad tidningen refererar till, ur en manlig synvinkel.66 Om det är en aspekt ifrån

tidningens sida att verka mer jämställd genom att låta en man svara på kvinnors frågor

rörande relationer, sex och samlevnad, kan vi inte påvisa utan endast anta. Hirdman förklarar

att idéer om genus uttrycks inte bara i innehållet utan även och kanske framför allt i

förhållandet till publiken, det vill säga i den relation medierna, med sina tilltal söker skapa till

de tilltänkta läsarna. Medierna så att säga förkroppsligar sina publiker. En återkommande syn

inom forskningen är att veckopress riktad till kvinnor producerar intima rum av

gemenskaper.67 Huruvida det finns en tanke av tidningen med att skapa en typ av gemenskap

för sina tilltänkta läsare vet vi inte, men våra diskussioner omsluts av denna aspekt. Hirdman

avslutar, tilltalande bilder på tidningsomslagen anspelar på innehållets dubbla funktion;

tidningarna talar inte bara till sina publiker, de idéer som bild och text levererar ska också

vara lockande, tilltalande för läsaren.68

                                                                                                                         66 http://www.amelia.se 67 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder – genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Avhandlingsmanus, Stockholm Sid 19 68 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder – genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Avhandlingsmanus, Stockholm Sid 20

   

54  

 

 

Litteraturförteckning  Litteratur

Ekman Karin (1998) Var så god – makt, kön och media. Stockholm. Rabén Prisma.

Gripsrud Jostien (2002) Mediekultur, mediesamhälle. Andra upplagan, fjärde tryckningen Göteborg. Daidalos.

Hirdman Anja (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Atlas.

Kleberg Madeleine (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm.

Lindqvist Grinde Janne (2008) Klassisk retorik för vår tid. Upplaga 1:2, Lund. Studentlitteratur.

Van Zoonen Liesbeth (1994) Feminist media studies. London. Sage Publications Ltd.

Avhandling

Persson Therése (2009) Kvinnlig för sin ålder, Bullfinch Publishing, Linköping.

Webbsidor

http://www.amelia.se – hämtad 2013-03-16

http://www.amelia.se/tidningen - hämtad 2013-03-14

https://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.220948?l=sv – hämtad 2013-03-25

Tidsskrifter

Amelia nummer 11, maj 2007, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 18, augusti 2007, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 22, oktober 2007, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 24, november 2007, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 25, november 2007, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 1, december 2012, Bonnier förlag AB, Stockholm

   

55  

Amelia nummer 9, april 2012, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 9, september 2012, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 23, oktober 2012, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 24, november 2012, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 2, januari 2013, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 3, januari 2013, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 4, januari 2013, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 5, februari 2013, Bonnier förlag AB, Stockholm

Amelia nummer 6, februari 2013, Bonnier förlag AB, Stockholm

 

 

 

 

 

 

 

   

56  

Bilagor  

 

NR: 11. 2007:05

 

 

NR: 18, 2007:08

   

57  

NR: 22; 2007:10

NR: 24, 2007:11

   

58  

NR: 25, 2007:11

NR:23, 2012:12

● Johanna Koljonen: Därför älskar alla Downton Abbey?● Bästa filmerna just nu● Så funkar snusk i bokform

Plus…

Nya amelia!

Kurvig, inte korvig Tre vanliga figurproblem och lösningarna

AM

ELIA 23 2012 PR

EMIÄ

R FÖ

R N

YA

AM

ELIA

Tankesmitta: När vännernas problem blir dina

12 skönhetsköpmed dubbel nytta”Den peelar huden medan du sover”

Ny utsida bättre insida

●Skaldjur& chokladtårta●Tavelvägg på 3 sätt● Drömresan: Mexiko

Äntligen ledig

Premiär för

Långläsning: Därför kan

Michelle Obama av göra valet

4 mikro-övningar = snabb energi

23

7388080

603902

Helt slut av en vanlig dag Är det HSP? Test på sid 99

TID

SAM

080

6-23

39krFinland 6 EUR

Norge 45 NOK

(inkl moms)

Nummer 2325 oktober 2012

   

59  

NR: 29, 2012:11

NR: 3, 2013:01

AM

ELIA 01 2013 N

YA

AM

ELIA!

TID

SAM

080

6-01

Nummer 120 december 2012 Finland 6 EUR

Norge 45 NOK

(inkl moms)

39krSIDAN 72

SIDAN 68

SIDAN 64

● Festmiddag utan stress ● Bästa tv + dvdtipsen ● Personlig väggkalender

Fira nya året!

9 basplagg som bygger en

hel garderobÄr du en homo-zappien? Trenderna som styr oss 2013

”Jag porr-skäms”

När hon vill, och inte

han...

10 frågor som avslöjar om din vardag är viktboven

Johanna Toftby och Shirley Clamp: Våra fram-gångsmetoder

Ditt program: Två veckor, recept och inspiration

10 viktiga frågor

Testa din hälsa!

Långläsning: Eva Rausings

tragiska liv och kamp mot drogerna

AM

ELIA 3 2013 N

YA

AM

ELIA!

8 sidor! Knepen som lyfter figuren

Makeup! Hår!Hudvård!

Bäst i test

Vinn skönhet

för 73 150 kr!

TIDSAM 0806-03

Nummer 317 januari 2013 Finland 6.10 EUR

Norge 45 NOK

(inkl moms)

29 kr

Test: Är du mörkersjuk? + fler frågor

och svar om din

vinterhälsa

Relations-boosta● Min sambo är

sms-otrogen Bengt svarar

● ”Jag väger mer

än min man”

● Bästa kompisar efter

skilsmässan – så gjorde vi

● Schampot som ger bäst lyster● Läppstiftet som håller● Förlängande mascara och mycket mera…

Vi har hela listanP&T

PRÖVAT OCH TESTAT

AV AMELIA

   

60  

NR: 4, 2013:01

 

NR:5, 2013:02

●Ny vägg på en kväll

●Laga långsam gryta

●Baka mini-semlor

Äntligen helg

Långläsning: Hundarna ger

kvinnofångarna

nytt hopp

Fixa: Slarv-snygga lockar

Test: Trolleri-krämen

som suddar små rynkor

39 kr

TIDSAM 0806-04

Nummer 431 januari 2013 Finland 6.10 EUR

Norge 45 NOK (inkl moms)

NER I VIKT FÖR GOTT!23 extra sidor

och ofta!

Danne från Danne & Bleckan:”Hon förändrade mitt liv”

Så fyndar proffsen Nybörjar-tipsen

AM

ELIA 4 2013 T

RÄNIN

G&PEPP

Ät mer

Din nya vikt-

succé:

”Största viktboven – du äter för lite”

Vintage!

●BLI KVITT SÖTSUGET ●”SÅ HITTAR VI TID ATT TRÄNA” ●ÄT SOM EN PT

TIDSAM 0806-05

Mia Skäringerom livet med nya babyn och kärleken

Långläsning:Feministerna

som klär av sig

Bara i amelia:

40 extra sidor

●32 DRÖMKLÄNNINGAR ●STOR PLANERINGSGUIDE ●MAKEUP & HÅR ●SKAPA STILEN: VINTAGE & KLASSISKT

ALLT FÖR DITT BRÖLLOP

●Hemlagade tacos●Citrus: marmelad & småkakor●Helg i snälla Dublin+ Dvd-nytt & koll på tv

Helgmys

Därför ska du

bryta upp när han

säger nej till barn

Vinstregn!

33 800:-VÄRT ÖVER:

Du får diamant- hänge vid köp av ring Hängets värde: 2 498 kr Läs mer på sid 97Gäller endast i Sverige

39 krNummer 514 februari 2013 Finland 6.10 EUR

Norge 45 NOK

(inkl moms)

Vårenstrender!

AM

ELIA 5 2013 A

LL

T F

ÖR

DIT

T B

RÖ

LL

OP

●Leopard & Folklore ●Slappa militärtrenden

●Volangerna som slimmar

Få koll på…

+ Härliga shoppingtips!