en tidning frÅn ÖrnskÖldsviks kommun nr 3 2016 · en hittar du faktiskt ”sveriges viktigaste...

NOLASKOGS – NR 3 OKTOBER 2016 | 1

EN TIDNING FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN NR 3 2016

Skateparkensidan 8-9

Arkenskolan sidan 7

Demensvårdens nollvision sidan 12

2 | NOLASKOGS – NR 3 OKTOBER 2016

51610

Nolaskogs är en informationstidning från Örnsköldsviks kommun. Tidningen delas ut till samtliga hushåll i kommunen fyra gånger per år. Nolaskogs finns även som taltidning och på kommunens webbplats: www.ornskoldsvik.se

Ansvarig utgivare: Helén Sahlin.

Redaktion: Elisabet Bårman, Maria Isaksson och Susanna Domeij

Redaktionskommitté: Charlotte Westberg (kommun-ledningsförvaltningen), Maria Nilsson (välfärds-förvaltningen), Linda Nordlander (bildningsför-valtningen), Carina Tegenfeldt, Gunnar Holmberg och Erica Moberg (samhällsbygg-nadsförvaltningen)

Adress: Nolaskogs, Örnsköldsviks kommun, 891 88 Örnsköldsvik

E-post: [email protected]

Telefon: 0660–882 98

Omslagsbild: Wille och Moa testar skateparken

Omslagsfoto: Elisabet Bårman

Formgivning: 7an Mediapartner

Tryck: V-TAB, Vimmerby AB

Papper: Arctic Silk 100 g

Nästa nummer av Nolaskogs kommer i december 2016

VAD ÄR SKATEPARKEN BYGGD AV…?! BETONG, SÄGER DU. Ja delvis rätt, säger jag.

I läget när grävmaskiner, gjutformar och betong var dominerande i byggandet av vår skatepark, då var vi på upploppet i ett maraton-lopp, för att göra en liknelse med idrotten.

Man kan förledas tro att det ”bara” är för kommunen att bestämma sig för att bygga en skatepark och på ett väldigt förenklat sätt kan det ju vara precis så, men ändå inte alls.

Skateparken bär på en lång historia. Den handlar i högre grad om praktiskt utövande av ungdomspolitik än själva byggandet. I slutet av 1970-talet dök de första skejtar-na upp i Örnsköldsvik. Under en lång period skapade de sina egna arenor och ramper, ibland i dialog med kommunen, ibland som civil olydnad.

UNGDOMSARBETARE, tjänstepersoner och skolpersonal har under många år genom ett coachande förhållningssätt försökt stödja ungdomarna. Ef-ter en namninsamling på initiativ av tre mellanstadieelever tog kultur- och fritidsnämndens tre yngsta politiker ansvar för att driva igenom förslaget om att skapa en skatehall av Stuverilokalen vid Sliperiet och 2003 kunde den invigas. Ungdomarna inredde hallen själva och med stöd av vuxna organiserade man sig och kunde på så sätt både utgö-ra en motpart och en formell samarbetspartner till kommunen kring drift och skötsel av hallen. Ungdomarna fick ledarutbildning och kun-de sedan genomföra skejtkurser i egen regi.

När skatehallen stängdes drevs anläggningsfrågan vidare och efter ett medborgarförslag och en namninsamling, där över 500 personer ställde sig bakom förslaget, lyftes frågan till kultur- och fritidsnämnden som beslutade att lägga in projektet i sin investeringsplan. Den fortsat-ta processen präglades av en nära dialog med Örnsköldsviks Action Sports kring planering, ritning och upphandling. Till och med själva byggandet genomfördes av en entreprenör vars anställda var rutinera-de skejtare som tog sig tid med förbipasserande och berättade vad de gjorde, varför och hur - mycket pedagogiskt.

Delaktighetsprocessen har gett kommunen unik kunskap om ut-övarnas behov och önskemål samtidigt som ung-domarna tillägnat sig kunskap i att organise-ra sig och föra sin egen talan.

Det jag vill säga är att skateparken till största delen är byggd av demo-krati, och en liten del betong.

Sune WestbergKultur- och fritidschef

En unik kunskap om utövarnas behov och önskemål.

341069


Unga med frågor Unga med frågor om jobb eller studier, titta hit!

Ung utveckling är en plats för dig mellan 15-24 år. Här får du stöd att hitta vägen till jobb, praktik, studier eller någon annan syssel-sättning. Ung utveckling hjälper dig att hitta nya vägar och nya mål i ditt val av yrke och/eller utbildning.

EXEMPEL PÅ FRÅGOR DU KAN FÅ SVAR PÅ Jag har nyss gått ut gymnasiet och vet inte vad jag ska göraBehöver jag läsa upp mina betyg och hur gör jag då?Jag funderar på att plugga vidare men vet inte riktigt till vad.Jag har hoppat av skolan, vet inte vad jag ska göra.Vad kan jag söka för bidrag för studier?Jag har ingen aning om vilket yrke som passar mig.Vad finns det behov av för olika yrken här i Örnsköldsvik?Var hittar jag jobb?Hur skriver man CV och personligt brev när man ska söka jobb?Hur funkar det med a-kassa?Jag är less på att sitta hemma och vill ha något att göra.Om jag inte har något jobb, vilka möjligheter till ersättning har jag då?

Var? Torggatan 10 (mittemellan Stora torget och resecentrum) När? Drop in på torsdagar kl 13-16Ung utveckling är ett samarbete mellan: Arbetsförmedlingen, Destination Jobb, Försäkringskas-san, projektet Plattform U, Örnsköldsviks folkhögskola och Örnsköldsviks kommun.

Text: Maria Isaksson Foto: P-O Sedin

Felicia Söderström från Destination Jobb beskriver studievägar för några intresserade ungdomar. Tävling

ska ge nya idéer till stadsplanering

KOMMUNEN SKA UTLYSA en tävling bland exploatörer och arkitekter för att få kreativa förslag på hur tomten i korsningen mellan Lasarettsgatan och Fabriksgatan, där det idag är en parkering, kan användas på ett bättre sätt. Tanken är att det som byggs där ska vara något attraktivt och nytänkande som bidrar till att utveckla staden.

I den nya detaljplan som håller på att utarbetas för området föreslår kommunen att en nybyggnad ska innehålla både verksamheter och bostäder. Utformningen däremot kommer att ta sin grund i det vinnande förslagets visioner och skisser.

Detaljerade förutsättningar för markanvisnings-tävlingen för aktuell del av kvarteret Bryssel kommer att presenteras på www.ornskoldvik.se/bryssel.

Tomten som är aktuell för nybyggnation.

http://www.ornskoldvik.se/bryssel

http://www.ornskoldvik.se/bryssel


God man – ett uppdrag

för dig som gillar människor

Alla mår vi bra av att göra gott. Genom att som god man hjäl-pa en medmänniska blir ni två som får ökat välbefinnande.

UPPDRAGET SOM GOD MAN kan se olika ut beroen-de på vem man hjälper. Det kan till exempel handla om att betala räkningar, ansöka om bidrag och annat med koppling till personens juridiska och ekonomiska rättigheter. Det handlar också om att engagera sig för att den man hjälper ska få en meningsfull fritid. Ann-Britt Svensson är en av Örnsköldsviks alla gode män, en viktig grupp uppdragstaga-re som behöver bli ännu fler.

– Om man gillar människor och siffror, då är god man ett passande uppdrag, säger Ann-Britt

Att hjälpa någon som på grund av sjuk-dom, funktionsnedsättning eller annat hinder inte klarar att sköta sådant på egen hand är en uppgift som grundar sig på ömsesidigt förtro-ende.

– Har personen du ska hjälpa inget förtro-ende för dig så funkar det inte, säger Siv Nordlander, god man som delar Ann-Britts intresse för människor och ekonomi. Båda har huvudmän (den person som god man har i uppdrag att hjälpa) i olika åldrar och med

olika behov, vilket gör uppdraget omväxlan-de.

Ann-Sofie som en av Ann-Britts huvud-män, berömmer det stöd hon får i varma ordalag:

– Ann-Britt är så snäll och trevlig. Jag vill inte ha någon annan!

Relationen är central i godmanskapet. Den sköna känslan man får av att göra en männ-iska glad delas av de tillfrågade gode män-nen.

K-G Eriksson, god man sedan tre år, betonar vikten av att vara noggrann med räkenskaperna. Den ekonomiska redovisning-en granskas noggrant av kommunens överför-myndare för att undvika risk för förskingring. K-G ger rådet till den som är ny att ta sig an en huvudman till att börja med, för att på så sätt få rutin och känna efter innan man hjäl-per fler.

En solskenshistoria är den om kvinnan med en ekonomi i obalans som genom hjälp från sin gode man fick råd att prenumerera på lokaltidningen.

– Kvinnans nöjda kommentar: ”Att kunna fika i sängen och läsa min egen ÖA”, visar att det behövs så lite, menar Siv och rekommen-derar varmt godmanskapet som en möjlighet till nya kontakter och kunskaper.

Text och foto: Cecilia Bergkvist

KONTAKTFör mer information, ring överförmyndarens

kansli: 0660- 887 08, 885 97 eller läs mer på

www.ornskoldsvik.se/godman.

LÄTTLÄSTGOD MAN GER UPPSKATTAD HJÄLP

Ann-Britt Svensson är god man.

God man är ett uppdrag

där man hjälper en annan person

En god man hjälper personer som har svårt

att själva hålla reda på sina rättigheter

och skyldigheter.

Det kan vara hjälp att få pengarna att räcka

och att betala räkningar i tid.

Det kan vara att se till att personen

får den vård och hjälp den har rätt till

eller något annat som är viktigt.

Det är kommunens överförmyndare

som bestämmer

om någon ska få god man.

Ann-Britt gillar sitt uppdrag

som god man

och de som hon hjälper

är glada över Ann-Britts stöd.

Ann Britt Svenssons bakgrund inom äldreomsorg och handel kommer väl till pass när hon hjälper människor med deras ekonomi och annat som är viktigt i vardagen.


Ska du arrangera ett evenemang?

DET KAN FINNAS EN HEL del att tänka på när du ska arrangera ett evenemang, allt ifrån val av plats, ansöka om rätt tillstånd till marknadsföring och säkerhet med mera. Kommunen har därför tagit fram en övergripande guide som ska underlätta för dig som vill ordna ett lokalt evenemang i Örnsköldsvik. I guiden finns även tips och länkar till myndigheter och andra aktörer som kan vara bra att kontakta.

För mer info: www.ornskoldsvik.se/evenemangsguide

Missa inte årets kulturfest!KULTURENHETEN VID ÖRNSKÖLDSVIKS kommun arrangerar för tredje gången kultur-festen tillsammans med kulturföreningar och andra kulturintresserade.

Tid: Söndag 23 oktober kl 15:00 - 21:00 Plats: Nolaskolans aula och ljusgård. Kostnad: Fri entréDagen bjuder på flera spännande framträdanden av bland andra

skådespelaren Jens Nilsson, musikern David Wahlén, de kreativa ung-domarna i Mixen och Mångfaldskören. Skapa dans ger dansföreställ-ningar och Filmstudion, Arkenbiblioteket med flera berättar om sina verksamheter.

Kolla in programmet på ornskoldsvik.se/kulturfestenTanken med kulturfesten är att kulturföreningar, kulturutövare och

kulturintresserade får träffas, uppträda och delta.Välkommen till Nolaskolan 23 oktober!

Besök MCRÜELOALITY – bli knockad av rock FÖRE 19 NOVEMBER bör hårdrockare i allmänhet och MötleCrüe-fans i synnerhet bege sig till Örnsköldsviks museum och konsthall. Och även den som har en mer avvaktande inställ-ning till hårdrockskulturen kan nog hitta något att fascineras eller förundras över.

Nu pågår en utställning där den hängivna MötleyCrüe-anhängaren Tommy Lee Foldrup visar delar ur sin stora samling föremål med anknytning till gruppen. Där finns allt från posters till scenkläder och gitarrer. Många av föremålen är både personliga och unika och sådana som Tommy fått genom sina nära kontakter med gruppens medlemmar.

Bland rariteterna finns bland annat en signerad gitarr från gruppens sista spelning och en mytomspunnen scenflagga från The original tour 1984 som sagts vara både bränd och försvunnen. En hel del prylar som många skulle ”go bananas for”, som Tommy Lee Foldrup själv uttrycker det.


Lyckat TRAINEEPROGRAM för akademikerFÖR TREDJE ÅRET kör kommunerna i norra Norrland ett gemensamt traineeprogram och erbjuder nyutexaminerade akademiker ett års traineean-ställning. Kommunerna i Örnsköldsvik, Nordma-ling, Umeå, Skellefteå och Piteå anställer till-sammans ca tio traineer per år. Typen av tjänster väljs utifrån verksamheternas behov och platserna har hittills haft många sökande.

En traineeanställning fungerar som en viss-tidsanställning med riktiga arbetsuppgifter och lön och du söker via arbetsförmedlingen. 20 procent av arbetstiden är avsatt för utbildning tillsammans med övriga traineer och sätter guld-kant på anställningen.

I Örnsköldsvik har alla färdiga traineer fått jobb inom kommunen efter traineeperioden. Även en från Sundsvalls kommun (artikel till höger) och en från Umeå kommun har anställts.

Till våren är det dags för en ny omgång. Om du då nyligen tagit en akademisk examen, bör du hålla utkik. Inom kommunerna och landsting-en hittar du faktiskt ”Sveriges viktigaste jobb”!

Traineer i Örnsköldsviks kommun

2014/2015 1 GIS-ingenjör, 1 trafikarkitekt

2015/2016 1 planarkitekt , 2 socionomer

2016/2017, 1 landskapsingenjör, 1 projektledare/fastighetsförvaltare

Text: Maria Isaksson Foto: P-O Sedin

Vanessa Hedman Nilsson, planarkitekt och Alexis Noakes, GIS-ingenjör, fick tillsvidare- anställningar

– Traineeperioden gav värdefulla erfarenheter och meriter, säger Ellen Grahn.

Mitt jobb i kommunen:

VerksamhetsutvecklareDet är stimulerande och utmanande på helt rätt nivå och omfattar många olika ämnen. Så säger Ellen Grahn som är ny på posten som verksamhetsutvecklare vid Örnsköldsviks kommun.

ELLEN GRAHNS ARBETSPLATS är stadshuset vid inre hamnen, där arbetsmiljön är luftig och aktivi-tetsbaserad. Där jobbar hon tillsammans med kvalitetsutvecklare och andra som också har strategiska arbetsuppgifter. Det finns fler verksamhetsutvecklare på förvaltningarna, men Ellens jobb är mer kommunövergripan-de. Balansen mellan att träffa medarbetare, skriva och söka information tycker hon är bra.

När något som politikerna ska besluta om behöver utredas först, fungerar Ellen som stöd åt chefer som ska skriva olika underlag till beslut, utredningar eller remissvar. Då behöver hon ofta forska i frågan och samla in fakta. Hon har också hand om och håller utbildningar i kommunens projektverktyg. Dessutom hjälper hon till när ett EU-projekt ska inledas.

Ellen har studerat politices kandidatpro-gram med inriktning statsvetenskap vid Umeå universitet. Hon har även deltagit i ett traineeprogram för södra Norrland och hade en traineeanställning vid Sundsvalls kommun där hon utredde kultur- och fritidsfrågor och var även en kortare period vid Ånge kom-mun.

– MIN TRAINEEANSTÄLLNING gav jättemycket. Utan den hade jag nog inte fått det här jobbet. Det är spännande att kommunen satsar och försö-ker få in fler unga och jag har en bra känsla av kommunen både som anställd och besöka-re.

Ellen kommer från Skellefteå och bor i Umeå.

Text: Maria Isaksson Foto: Susanna Domeij


Arkenskolan – en väg tillbakaKommunen har startat två nya verksamheter som bland annat arbetar med att hjälpa elever med hög frånvaro att hitta motivationen och tryggheten att gå till skolan.

SEDAN AUGUSTI arbetar sex lärare och en skolku-rator på den nystartade verksamheten Arken-skolan. Syftet med verksamheten är att lära känna eleven och aktivt arbeta tillsammans med elev, skola och föräldrar för att hitta lösningar på hur eleven ska kunna komma tillbaka till sin ordinarie skola.

– Varje elev är unik, vissa har av olika anledningar inte varit i skolan på väldigt länge och känner sig inte trygga där. Vår uppgift är att hjälpa elever att få tillbaka förtroendet för skolan, berättar Linda Steen, lärare i svenska och engelska på Arkenskolan.

Arkenskolan följer skolans läroplan och schemat är utformat efter elevens specifika behov. När eleven kommer till Arkenskolan handlar mycket om att lära känna varandra och fokus ligger på praktiska moment som slöjd, musik och idrott. Sedan följer teoretis-ka ämnen som matte, svenska, engelska och samhällsorientering. Mellan lektionerna finns

tillräckligt med raster för att eleven ska orka jobba koncentrerat.

De elever som går på Arkenskolan går i årskurs 5-9 och har sin ordinarie skola i kommunen. De är där på grund av att de exempelvis har lång frånvaro eller andra svårigheter som gör att de inte kan få sina behov tillfredsställda i sin ordinarie skola. Arkenskolan erbjuder mindre grupper och högre lärartäthet, vilket ordinarie grundskolor inte har möjlighet att göra i samma utsträck-ning. De har även flexibelt arbetssätt där kontakten med föräldrarna är en viktig pus-selbit.

– Vi har kontakt med föräldrarna varje dag. Om en elev inte mår bra så får vi veta det och kan anpassa skoldagen efter det. Sedan fokuserar vi på det som funkar. Vill eleven köra idrott på sin ordinarie skola får eleven göra det, berättar Peter Olsson, slöjd-lärare på Arkenskolan.

FÖR ATT HJÄLPA ELEVEN på bästa sätt arbetar Arkenskolan i nära samarbete med Sam-spelsteamet, som också är en nysatsning med fokus på barn i förskola och elever i grund-skola och gymnasium. Samspelsteamet hjälper till på uppdrag av rektor eller försko-lechef för att hitta långsiktiga lösningar i den miljö där eleven befinner sig. Det kan handla

om handledning till personal, föreläsningar eller andra utbildningar. Om elevens behov ändå inte kan tillgodoses på ordinarie skola kan det bli aktuellt med en flytt till Arkensko-lan. Under tiden eleven befinner sig på Ar-kenskolan är tanken att Samspelsteamet ska jobba tillsammans med ordinarie skola för en möjlig återgång.

Text & foto: Susanna Domeij

Har du frågor om Arkenskolan eller Samspelsteamet, kontakta: Mikael Breilin, 0660 – 883 65, [email protected].

LÄTTLÄSTELEVER FÅR STÖD FÖR ATT ÅTERGÅ TILL SIN SKOLA

Arkenskolan och Samspelsteamet

är två nya verksamheter inom skolan.

De hjälper elever som inte har varit i skolan på länge

att hitta tryggheten att vilja gå i skolan igen.

På Arkenskolan arbetar sex lärare och en skolkurator.

Det går elva elever på skolan.

När eleverna är redo att börja i sin vanliga skola igen

får eleverna och den vanliga skolan

stöd av personalen i samspelsteamet.

Arkenskolan består av: lärarna Jens Rudälv, Anna Byström, Rose-Marie Eskilsson, Anton Nilsson, Linda Steen och Peter Olsson. Skolkurator Malin Sundelin (som även ingår i Sam-spelsteamet) och musiklärare Thomas Einarsson saknas på bilden. Samspelsteamet består av: Thomas Birkö, Maria Moberg, Malin Sundelin och Maisha Mory.

mailto:[email protected]

8 | NOLASKOGS – NR 3 OKTOBER 20168 | NOLASKOGS – NR 2 JUNI 2016

tÄn ligen! Skatepark


I september invigdes Örnsköldsviks första och mycket efterläng-tade skatepark i betong. Sedan dess har det varit fullt tryck.

ÄNDA SEDAN SKATELOKALEN på Stuveriet lades ned för ungefär fem år sedan har det funnits ett stort behov av en permanent plats i centrum för bland annat skateboardåkare. Eldsjälen och skejtaren Håkan Berggren lämnade tillsammans med Jonny Bylund och Fredrik Grundberg in ett medborgarförslag till kom-munen 2013. De ville att kommunen skulle återuppta den idé man haft sedan tidigare om att bygga en skatepark i Örnsköldsvik.

Nu är anläggningen, som kostat 4 miljoner kronor, i drift.

– Det har fungerat otroligt bra och vi är supernöjda! Vi kom in i ett läge där grann-kommunerna genomfört liknande projekt och Örnsköldsviks kommun var därför redan med på tåget. De väntade i stort sett på någon som kunde föra skejtarnas talan, berättar Håkan Berggren, grundare av Örnsköldsviks Action Sports.

Örnsköldsviks Action Sports har under hela projektet haft ett bra samarbete med kommunen och utövarna.

– Vi har fått vara med på hela resan från idé till genomförande. Under byggtiden kunde vi göra de sista justeringarna. Jag tror det har varit en framgångsfaktor för projektet, berättar Håkan.

Även kommunens idrotsstrateg, Johan Strömqvist, ser positivt på den dialog och det nära samarbete de haft.

– Det här har varit ett lite speciellt projekt för oss. Under hela processen har vi haft en dialog med fastighetsavdelningen, konsulter och Håkan. Jag hoppas att vi även i framtiden kan använda oss av den här typen av samar-bete när vi ska bygga andra spontanytor eller nya sporthallar, säger Johan.

Örnsköldsviks skatepark är unik eftersom den inte enbart är bygd i betong utan även innehåller delar med stenburar som gör att parken sticker ut från mängden. Många skejtare åker och testar skateparker runt om i Sverige och genom att ha en park som sticker ut skapar man igenkänning.

SKATEPARKEN ÄR AVSEDD för skateboard, inlines, kickbikes och BMX och ligger i Lungviks-parken nedanför Villakiosken. Ett tryggt område med ett bra flöde av människor. Parken har även belysning som gör att man

kan åka kvällstid. Belysningen styrs via en knapp som besökaren själv får trycka på när lamporna dimrar ner, lamporna går att tända fram till klockan 02:00.

Den ovala banformen, med en fri grönyta i mitten, skapar ett flöde och höjer säkerhe-ten, då man oftast åker åt ett håll och inte kors och tvärs över banan.

Text: Susanna Domeij Foto: P-O Sedin

NOLASKOGS – NR 2 JUNI 2016 | 9

LÄTTLÄSTÖRNSKÖLDSVIK HAR FÅTT EN SKATEPARK

Nu finns det en skatepark

för alla som vill åka skateboard eller BMX-cykel

eller rullskridskor eller sparkcykel.

Skateparken ligger i Lungviksparken i Örnsköldsvik.

Den har belysning så att man kan åka

även på kvällarna.

Skateparken har kommit till

efter att tre killar

skickade ett förslag till kommunen

om att Örnsköldsvik borde ha en skatepark.

TRIVSELREGLER:

Skateparken avsedd för skate-

board, BMX, inlines och kickbikes.

- Hjälm och skydd bör användas.

- För skateparkens skull ska BMX,

inlines och kickbikes ha trampor

och pegs av plast. Styren ska ha

plastskydd i ändarna. Då minskar

risken för skador i betongen.

- Håll säkerhetsavstånd till andra

åkare. Visa hänsyn och turas om,

var snälla mot varandra!

- Håll ordning och släng skräp i

papperskorgarna, tack!

Kontaktperson: Johan Strömqvist,

fritidsenheten. 0660 – 885 61.

Fredrik Grundberg och Håkan Berggren var på plats 15 september då Örnsköldsviks första skatepark i betong invigdes.

Äntligen! Skatepark


Vad behöver åtgärdas i vår närmiljö och vilka förbättrings-möjligheter kan vi se? Det är spaningsuppdraget när en grupp engagerade Mellansels-bor ger sig ut på ortsvandring.

Ortsvandrare med uppdrag spaningORTSVANDRINGAR är ett grepp som testas inom ut-vecklingsarbetet ”Bygd och Stad i balans 2.0”. På sex orter har boende tillsammans med före-trädare för kommunen, trafikverket och andra samhällsaktörer promenerat runt i samhället och tittat på serviceutbud, tillgänglighet, skick på byggnader och gator samt om samhället ser rent, snyggt och säkert ut. Efter promenaden sam-manfattas iakttagelserna och man ser över vad som är möjligt att åtgärda och vem som har ansvaret för att det sker.

– Det handlar inte om att leverera en lång önskelista till kommunen. Mycket är sådant som föreningar och andra lokala aktörer kan, och ska, ordna själva. Annat hjälper vi till att föra vidare till de som ansvarar för frågan, säger Lena Lindström, kommunens landsbygdsutvecklare.

I Mellansel konstaterar gruppen bland annat att röjning av allmänna ytor skulle vara på sin plats. Tjälskador och sneda lyktstolpar ser inte heller inbjudande ut. Men nya kreativa idéer dyker också upp. Att byta ut byns anslagstavla mot en digital skylt som enkelt kan uppdateras och med möjlighet att översätta till andra språk skulle vara en angelägen förbättring. Något man kommer att jobba vidare med. En förskö-ningsgrupp ska också bildas. Vissa saker är enkla att åtgärda, för andra behövs en långsik-tig plan.

Uppgifter delas ut och en uppföljningsträff planeras in. Alla är ense om att det är viktigt att gå från ord till handling.

Text & foto: Elisabet Bårman

Det blev många diskussions-stopp under ortsvandrarnas promenad i Mellansel.


Budget 2017Kommunstyrelse, 176 miljoner kronor

• Satsningen på ungdomsjobb fortsätter liksom projektet ”Ung utveckling” där kommunen och andra aktörer samordnar sina insatser till stöd för unga som varken arbetar eller studerar.

• Ett projekt för att erbjuda heltider inom omsorgen inleds.

• Landsbygdsprojektet fortsätter. Byarna ges stöd för att arbeta fram lokala ut-vecklingsplaner. Nya lokala samver-kansformer utvecklas inom Bygdsam.

• Utbyggnaden av bredbandsfiber fortsät-ter i samverkan med det lokala fören-ingslivet och genom en länstäckande infrastruktursatsning.

• Förbättrad företagsservice.

Kommunens budget för nästa år är 3,2 miljarder kronor. Här visar vi hur pengarna fördelas mellan kommunens nämnder och ger exempel på de sats-ningar kommunfullmäktige prioriterat i budget 2017.

Bildningsnämnd, 1 202 miljoner kronor

• Personalförstärkning inom förskola, fritidshem och skolans yngre åldrar.

• Bygget av Bredbynskolan och förskolan Ängen fortsätter

• Fortsatt upprustning av skolans miljöer.

• Ökat stöd för att alla elever ska nå skolans mål.

• Satsningen på öppna förskolor, där någon enhet på sikt kan utvecklas till familjecentral, fortsätter.

• Utveckla vuxenundervisning och svenska för invandrare.

Omsorgsnämnd, 1 075 miljoner kronor

• Fler och nya sysselsättningsalternativ utvecklas inom daglig verksamhet.

• Projektering av nytt LSS-boende påbör-jas.

• Bygget av nytt vård-och omsorgsboende i Själevad fortsätter.

• Utredningshemtjänst, som syftar till en smidig hemgång från sjukhus till det egna hemmet, permanentas.

• Fortsatt utveckling av e-tjänster och tekniska lösningar inom omsorgen.

• Insatser för att säkra tillgången till personal inom hemtjänsten

Humanistisk nämnd, 257 miljoner kronor

• Ökad samverkan med mål att ge barn och unga stöd i ett tidigt skede.

• Extra fokus läggs på familjehemsplace-rade barn och unga.

• En föräldrastödskedja ska formas som ett första steg på vägen mot en samman-hållen familjecentral.

• Insatser för att unga och personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete.

Samhällsbyggnadsnämnd, 351 miljoner kronor

• Förutsättningar att införa avgiftsfri kollektivtrafik för alla utreds.

• Omläggning av tätortstrafikens linjenät för att locka fler att åka buss.

• Byggande, underhåll och snöröjning av gång- och cykelvägar prioriteras.

• Påbörja upprustning av stadskajen och ett antal broar.

• Utbyggnad av snabbladdningsstationer för elfordon.

• Förstärkning av bygglovs- och detalj-planehanteringen.

• Utveckla trygga kreativa mötesplatser.

Kultur- och fritidsnämnd, 149 miljoner kronor

• Översyn av föreningsbidragen för att gynna bredd- och ungdomsverksamhet.

• Civilsamhällets insatser ska stärkas.

• Utvecklingen av fritidsgårdarnas verk-samhet fortsätter.

• Möjligheterna att skapa ett kulturhus utreds i samråd med föreningslivet.

• High Coast Art Valley utvecklas vidare.

• Fortsatt arbete för ökad tillgänglighet till natur- och friluftsområden.


NOLLVISION GÄLLER - utbildning ska minska begränsningar inom demensvårdenEn trygg och säker demens-vård med individens självkänsla i behåll. Det är målet med aktu-ell demenssatsning.

SVENSKT DEMENSCENTRUM har formulerat en nollvision som syftar till en demensvård utan tvång och begränsningar. Som sådana räknas till exempel bälten, låsta dörrar, larm och lugnande medicinering Nu genomförs en utbildning i nollvisionen riktad till vårdtea-men vid kommunens alla vård- och omsorgs-boenden.

– Vi får allt fler demenssjuka på våra boenden och det är inte bara äldre som in-sjuknar, därför vill ge medarbetare inom samtliga boendeformer en kompetenshöjning. Nollvisionen kompletterar våra satsningar inom etik, bemötande och förhållningssätt, säger Anna Reynberg Sjölund, avdelnings-chef för särskilt boende.

Utbildningen innehåller en webbkurs samt en lokal del som hålls av demenssjuksköter-skan Gun Gafvelin Nilsson tillsammans med arbetsterapeuterna Christina Lindholm och Susanne Wigren.

– Vi blandar teori med praktiska exempel från vardagen för att förmedla en tankeväcka-re. Sedan krävs att man fortsätter och gemen-samt reflekterar över begränsningsåtgärder

och tvång på den egna arbetsplatsen, säger Gun.

Det är lätt att av omtanke, och som säker-hetsåtgärd, rutinmässigt dra upp en sänggrind eller lägga en larmmatta nedanför sängen hos en person med demenssjukdom. Men i själva verket är det en begränsning av individens frihet som kräver personens samtycke. Det som i ett sammanhang kan ses som en krän-kande begränsning kan i ett annat fall vara ett önskat hjälpmedel som ökar tryggheten för den demenssjuke. Till exempel kan någon uppleva sig sitta både bättre och säkrare med ett bälte i stolen.

– Vi behöver vara medvetna om varför vi gör en åtgärd eller inte, det får inte bli slentri-an. I vissa situationer kan det vara nödvändigt att begränsa friheten, exempelvis hindra att någon belastar ett nyopererat ben. Men begränsningen ska inte göras för att ersätta personal och samtycke måste alltid ges av personen. För ett antal år sedan läkare kunde tillåta skydds- och begränsningsåtgärder utan samtycke men det gäller inte längre, klargör Christina.

BEGRÄNSNINGAR KOMMER ofta till för att förhindra att den demenssjuke själv eller någon medbo-ende ska komma till skada. Men om persona-len kommit överens om hur just denna person bör bemötas, t.ex. vid utåtagerande beteende,

kan det istället gå att styra fokus mot något som den personen blir lugn av.

– Omvårdnaden har gått i en mer person-centrerad riktning. Vi strävar efter att ta tillva-ra individens egen förmåga och det görs personliga bemötandeplaner. De anhöriga är mer delaktiga och har mycket att tillföra. De kan bidra med berättelser som förklarar olika beteenden och tipsa om positiva saker att relatera till, säger Susanne.

Text och foto: Elisabet Bårman Fakta om nollvisionen finns på www.demencentrum.se

Gun Gafvelin Nilsson, Christina Lindholm och Susanne Wigren är ambassadörer för nollvisionen och håller utbildningar för medarbetare inom omsorgen.

LÄTTLÄST

FÖRBÄTTRINGAR INOM DEMENSVÅRD

Personal vid kommunens vård- och omsorgsboenden

går en utbildning om demenssjukdomar.

Den handlar om att ge en trygg och säker vård

utan att tvinga den demenssjuka personen

till något som den inte själv vill.

Personalen får inte begränsa friheten

till exempel med ett larm

eller sätta en grind vid sängen

om inte den demenssjuka personen

har sagt att det går bra.


Myntfria parkeringar

Sedan 1 oktober 2016 går det inte att betala med mynt i parkerings-automaterna i Örnsköldsviks kommun. En åtgärd för att för-bättra arbetsmiljön för kommu-nens parkeringsvakter och spara pengar.

VARJE ÅR TÖMS parkeringsautomaterna på cirka 13 ton mynt, ett tungt och riskfyllt arbete för parkeringsvakterna, där hanteringen av mynten även medför stora kostnader för bland annat vägning, kontrollräkning och transport till Riksbanken. I samband med att de nya mynten började gälla i Sverige i oktober, skulle kommunen behövt bygga om alla 74 parkeringsautomater till en kostnad på över 400 000kr. Därför har man valt att plocka bort mynthanteringen och istället satsa på andra betalningsalternativ.

– Vi är bland de första i Sverige som väljer att ta bort mynten i alla parkeringsau-tomater samtidigt. Den främsta anledningen är att vi vill få bort den fysiska hanteringen av mynt och på så vis skapa en tryggare och bättre arbetsmiljö för våra parkeringsvakter, berättar Kjell Yngvér, chef på trafikenheten.

Parkeringsautomaterna infördes i Örn-sköldsvik redan på 1960-talet. Sedan dess har

det hänt en hel del i parkeringsautomatens utveckling, från att behöva vevas igång till att du idag kan betala med mobilen.

– Jag började som parkeringsvakt 1989 och på den tiden fanns 25-öringen. Året därefter var det bankstrejk i Sverige och jag minns att jag och min kollega Monica satt på vårt kontor och var tvungna att räkna mynten för hand, säger Robert med ett skratt.

Idag går det bra att betala med bankkort, tankkort, via sms och appen SMSpark-Inteleon. Läs mer om de olika betalsalternativen på www.ornskoldsvik.se/pbetalning under rubriken Betalningsalternativ. Eller läs mer om mobil-betalning på www.smspark.se.

Är du osäker på hur du ska betala. Då är du alltid välkommen att kontakta SMS-parks kundtjänst 0772–10 10 10 eller ring Övik Parke-ring på 0660-885 25, de hjälper dig gärna.

Text och bild: Susanna Domeij

Robert Edlund visar upp en gammal parkerings-automat, en så kallad parkeringsmätare, som användes när han började arbeta som parke-ringsvakt 1989.

LÄTTLÄSTINGA MYNT I PARKERINGSAUTOMATEN

Ska du parkera i Örnsköldsvik

kan du inte längre betala med mynt

i parkeringsautomaterna.

Istället får du betala med betalkort

eller tankkort

eller genom att skicka ett SMS

med mobiltelefonen.

Kommunen har tagit bort myntbetalningen

för att parkeringsvakterna

ska slippa bära tunga väskor med mynt

när de tömt automaterna.

Det blir också säkrare.

Årets handledare 2016

ANNICA LINDQUIST VID BJÖRNA HEMTJÄNST har, av Örnsköldsviks vård- och omsorgscollege, utsetts till årets handledare i Örnsköldsvik. ”En glad och trygg person som handleder utifrån väl ge-nomtänkta strategier och ett pedagogiskt resonemang. Annica skapar trygghet, tillit och utveckling hos såväl elever som nya medarbetare”. Det är bara några av alla goda egen-skaper som nämns i motiveringen.

– Jättekul och motiverande att få ett sådant erkännande. Att vara handledare innebär ett stort ansvar men det är oerhört roligt att få möta och introducera nya elever och kolle-gor i hemtjänsten som är det bästa jobb man kan ha. Ju fortare vi kan få de som är nya att känna sig bekväma och komma in i jobbet, dess bättre. Det är en ren investering, säger Annica.

Årets handledare är en nyinstiftad utmärkelse inom landets vård- och omsorgscollege. Den syftar till att uppmärksamma handledarnas betydelse för elevernas lärande på arbets-platsen och därmed utbildingens kvalitet.

Text och foto: Elisabet Bårman

LÄTTLÄST

FÖRBÄTTRINGAR INOM DEMENSVÅRD

Personal vid kommunens vård- och omsorgsboenden

går en utbildning om demenssjukdomar.

Den handlar om att ge en trygg och säker vård

utan att tvinga den demenssjuka personen

till något som den inte själv vill.

Personalen får inte begränsa friheten

till exempel med ett larm

eller sätta en grind vid sängen

om inte den demenssjuka personen

har sagt att det går bra.

Annica Lindquist, årets handledare.


Vem ska få SOL-stipendiet?

KÄNNER DU NÅGON som gör en insats utöver det vanliga för sina medmänniskor? Då kan du föreslå henne eller honom till kandidat för Solstipendiet. Med Solsti-pendiet vill Örnsköldsviks kommun lyfta fram de värdefulla insatser som anhöri-ga, grannar, kontaktpersoner, kontaktfa-miljer, familjehem och andra enskilda gör till stöd och hjälp för andra. Ett betydelsefullt komplement till samhällets organiserade tjänster.

Skicka ditt förslag på Solstipendie-kandidat, med motivering samt dina kontaktuppgifter, till: Omsorgsnämnden, 891 88 Örnsköldsvik eller via e-post till [email protected].

Ditt förslag med motivering räknas som allmän handling. Du bör därför inte lämna känsliga uppgifter. Senast 31 oktober vill vi ha ditt förslag. Solstipen-diatet delas ut vid kommunfullmäktiges möte i december.

Enkel felanmälan med app OM DU UPPTÄCKER FEL och brister i gatu- och parkmiljö kan du anmäla felet di-rekt via en app i din mobiltelefon. Via appen kan du beskriva ditt ärende, bifoga filer och visa positionen på en karta. Du kan även välja om du vill få återkoppling när ärendet är mottaget och åtgärdat.

Appen heter ”Felanmälan Örn-sköldsvik” och fungerar för alla smartphones och surfplattor. Den går att ladda ned från Appstore (iOS) el-ler Googleplay (Android, Windows Phone).

Ärenden som kommer in dirigeras till den verksamhet eller myndighet som har ansvar för det som din felan-mälan gäller.

ALLT FLER TAR

GYMNASIEEXAMENSVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING presenterade i september sin rapport ”Öppna jämförelser – gymnasieskolan 2016” med statistik som avser läsåret 2014/2015. Rapporten visar att andelen gymnasielever i Örnsköldsvik som tar examen inom tre år har ökat märkbart jämfört med föregående år. På de högskole-förberedande programmen i kommunens egna skolor tar 80 procent av eleverna exa-men inom tre år. För yrkesprogrammen ligger motsvarande andel på 77 procent.

För elever som studerat vid Örnsköldsviks gymnasium har grundläggande behörighet till högskola har ökat från 73 till 80 procent på de högskoleförberedande programmen. På yrkesprogrammen, där målet sannolikt inte är vidare studier, ligger behörigheten till hög-skola på 25 procent.

Andelen kvinnor behöriga till högskole-studier är generellt högre jämfört med mot-svarande andel män.

Ungdomskort på buss BARN OCH UNGDOMAR, 7-19 ÅR, som är folkbokförda i Örnsköldsviks kommun kan ansöka om ungdomskort på buss. Med ungdomskortet åker de gratis med linjelagd busstrafik inom hela kommunen. Kortet gäller alla dagar och obegränsat antal resor. Mer information och ansökningsformulär finns på www.ornskoldsvik.se/ungdomskort.

Klädinsamling på MåNU KAN DU LÄMNA kläder, skor och hemtextil för återvinning på Må återvinningscentral. Intill byggnaden för farligt avfall finns en insamlingsbehållare där du kan lämna torra och rena plagg. Klädåtervinningen är ett samarbete mellan Miva och Myr-orna.

http://www.ornskoldsvik.se/ungdomskort

mailto:[email protected]


NOLASKOGS – NR 2 JUNI 2016 | 15

Investeringskontor Västernorrland

GENOM ETT SAMARBETE mellan flera av länets kommuner, däribland Örnsköldsvik, och Business Sweden ska det nu bli lättare för utländska investerare att få tillgång till länets marknad. Genom samarbetet får det lokala näringslivet tillgång till Business Swedens organisation, såväl nationellt som internationellt. Business Sweden hanterar främst de internationella och nationella frågorna och investeringskontoret Västernorrland de regionala frågorna i nära samarbete med kommunerna.

Rådgivarna på länets investeringskontor kommer bland annat att arbeta med marknadsföring och identifiering av affärsmöjligheter och marknader. Speciellt fokus läggs på besöksnäring, IT, skog och investeringar inom miljöteknikområ-det (Clean Tech).

Investeringskontoret drivs som ett treårigt projekt med mål att därefter övergå i permanent verksamhet. Även Länsstyrelsen, Mittuniversitetet, EON, Handelskammaren och EU medverkar i projektet.

Skippa tomgångskörningen

Tänk på barnens miljö och framtid, skippa tomgångskörningen nu.Tomgångskörning ger upphov till onödiga utsläpp av avgaser som innehåller

ämnen som är hälso- och miljöskadliga. Barn är särskilt känsliga eftersom de andas in större volymer än vuxna i förhållande till sin vikt, har ett svagare im-munförsvar och kan störas i sin utveckling Att utsättas för luftföroreningar i tidig ålder kan hämma lungfunktionens utveckling. (Källa: folkhälsomyndigheten)

Inom detaljplanelagda delar av Örnsköldsviks tätort, Bjästa, Köpmanholmen, Bredbyn, Mellansel och Husum gäller tomgångskörning max en minut. Undan-tag gäller om fordonet stannat i till exempel en trafikkö eller om motorn behöver vara igång för att driva någon anordning på fordonet, till exempel en slamsug-ningsbil.

Örnsköldsviks kommun driver just nu en kampanj för att minska tomgångs-körning. Läs mer på: ornskoldsvik.se/tomgang

Vi män och våra roller…JAG SÅG JUST EN KORT VIDEO på nätet, den heter ”kära pappa”. Berättarrösten är en flicka som ber sin pappa rädda henne och hålla henne trygg. Inte så som man traditio-nellt tänker, att pappauppdraget handlar om att fysiskt skydda sitt barn. Rösten ber om något annat, den ber att jag som pappa ska skydda min dotter genom att inte bidra till en ”grabbig” kultur. Rösten förklarar att det i huvudsak är den där grabbiga kulturen, sättet att prata och skämta som gör att i princip alla våldsbrott begås av män och inte allt för sällan mot kvinnor.

Filmen berörde mig, troligen för jag kände igen mig. Under mitt liv har jag befunnit mig i många samman-hang uteslutande med män. Inom idrotten, försvaret, jaktlaget och i höga chefsbefattningar. Det är fortfaran-de traditionella manliga sammanhang och jag tycker om att höra dit. Det är tryggt och enkelt. Som så många män med mig känner jag mig anklagad över ut-talanden om ”mäns våld mot kvinnor” eller ”alla män är våldtäktsmän”. Jag skulle aldrig göra en kvinna illa. Så varför känner jag skuld?

Hemma hos oss är frågan om genus och jämställd-het alltid aktuell, såväl min fru som de två vuxna barnen diskuterar ämnet ofta och livligt. Som man gäller det att se bortom känslan av att vara anklagad. Då inser man, i alla fall jag, att diskussionerna lär mig saker och ibland kommer jag till inte allt för smickrande insikter om mig själv och mina egna fördomar.

Vi blir begränsade av de förväntningar som läggs på oss utifrån kön, exempelvis vid yrkesval. Utan att vilja det lär vi tjejer att prata om relationer och hur man känner, men killar ska vara tysta och starka. Dessa nor-mer är inte bra för kvinnor – det ser vi bland annat i lönekuvertet. Men de är inte bra för oss män heller. Vi måste våga ifrågasätta. Det är inte enkelt och kräver kunskap och mod. Jag vill uppmana alla, men framfö-rallt män, att fundera en kort stund över några rader ur FNs konvention om mänskliga rättigheter:

ALLA MÄNNISKOR ÄR FÖDDA FRIA och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Denna förklaring gäller utan åtskillnad av något slag, på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.

Magnus Haglund kommundirektör


GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLLEN

Professionell kunskap och personliga berättelser som berör – Psykeveckan 2016 står för dörren

Psykeveckan är ett återkommande arrangemang som syftar till att öka förståelsen för och kunskapen om psykisk ohälsa. Årets program har temat

”trygg i förändring” och riktar sig till yrkesverksamma och allmänhet. Välkommen att ta del av självupplevda perspektiv, forskning och erfaren-

heter från de som möter psykisk ohälsa. Alla arrangemang är gratis.

ONSDAG 9 NOV Fullmäktigesalen, Nygatan 16

13:00-15:30 ”Arbetsglädje - gör det du älskar och älska det du gör”. Dennis Westerberg, föreläsare och mental coach. (även kvällstid) Sliperiet, Hamnplan 4

18:00-20:30 ”Arbetsglädje - gör det du älskar och älska det du gör”. (repris från eftermiddagen.) TORSDAG 10 NOV Fullmäktigesalen, Nygatan 16

09:00-11:30 ”Att förebygga och hantera konflikter och hotfulla situationer”. Alexander Tilly, leg psykolog och författare. (olika innehåll i förmiddagens och efter-middagens föreläsningar)

Fullmäktigesalen, Nygatan 16

13:00-15:30 ”Att förebygga och hantera konflikter och hotfulla situationer”. (olika innehåll i förmiddagens och eftermidda-gens föreläsningar)

Sliperiet, Hamnplan 4

18:00-20:30 Jubileumsfirande – psyke-veckan 10+1år. Tal: Agneta Lund, enhets-chef socialpsykiatri. Musik: DeZiro. Före-ställning: ”Hope” med Charlotte Lindmark (70 min utan paus). Tillbakablick på tidiga-re psykeveckor: Einar Härdin, Attention. Vi bjuder på något enkelt med dryck

FREDAG 11 NOV Startpunktens butik, Sjögatan 5

09:00-12:00 Inspiration som motivation, musikunderhållning. Titta runt i verksam-heterna. Träffa personal från landsting, kommun och andra aktörer som arbetar med psykisk ohälsa.

10:00-11:30 ”Erfarenheter av Asperger”. Lars Kristmansson berättar om sina egna erfarenheter.

SÖNDAG 13 NOV Svenska kyrkan och församlingshemmet

11:00-cirka 13:00 Gudstjänst med tema

Program psykeveckan 7-13 NOVEMBER

MÅNDAG 7 NOV Sliperiet, Hamnplan 4

18:00-18:15 Årets psykevecka inleds av kommundirektör Magnus Haglund.

18:15-18:30 Information om Personliga om-bud – ett fristående och kostnadsfritt stöd. Daniel Lovén, Carina Lindström.

18:30-20:30 De kreativa verksamheterna Ateljén och Studio Rex.

TISDAG 8 NOV Fullmäktigesalen, Nygatan 16

13:00-15:30 ”Ledsen eller deprimerad, orolig eller sjuk av ångest – vad vet vi om tankar, känslor och att hålla sig frisk?” Lars Häggström, specialistläkare i psykiatri. (föreläsningen ges även kvällstid).

TISDAG 8 NOV Sliperiet, Hamnplan 4

18:00-20:30 ”Ledsen eller deprimerad” (repris på eftermiddagens föreläsning).

”Trygg i förändring”, musik. Smörgåstårta i församlingshemmet. Psykeveckan avslutas med tal av Pär Eriksson, samordningsförbundet.

TISDAG 8 NOVLars Häggström

ONSDAG 10 NOVDennis Westerberg

TORSDAG 10 NOVAlexander Tilly TORSDAG 10 NOV

FREDAG 11 NOVLars Kristmansson

TORSDAG 10 NOVCharlotte Lindmark

en tidning frÅn ÖrnskÖldsviks kommun nr 3 2016 · en hittar du faktiskt ”sveriges viktigaste...

Documents