en tidskrift skc - kth · 2014 en tidskrift från svenskt kärntekniskt centrum skc | 2014 vinjett...

Skc En tidskrift från SvenSkt kärntekniSkt Centrum

kompetens i centrum:

Mångfald ger bättre resultatvad gör folk på jobbet?

Många spännande arbetsuppgifter generationsväxling:

Stort behov av elingenjörer

En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum Skc | 2014

vinjett undErvinjEtt

2014 | Skc En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum2 3

introlEdarE, innEhåll

Innehåll:04 hur länge kan man driva en

kärnkraftanläggning?

06 stort behov av elingenjörer

08 flytt för karriären

10 Ex-jobb gav både pris och arbete

11 josef foureaux daelander: håll-fasthetsberäkningar

12 multifysik ger bättre beräknings-metoder

13 jacob Bergenstråle: transientana-lys

14 väl förberedda för framtiden

16 måBiliserar för framtiden!

19 milan tesinsky: transientanalys

20 forsmarks detektivbyrå

21 Enorma förstoringar krymper riskerna

22 maria Ekelund: åldring och miljö-kvalificering

23 modifierad filterlösning bidrar till säkrare kärnkraft!

24 annorlunda arbetsmiljö för kemister

26 hjärnbyte på Oskarshamnsverket

29 strömningsteknik — aktiv pro-blemlösning på kärnkraftverk

30 vad gör du en vanlig dag på job-bet?

32 Gustav robertsson

33 mångfald

34 arbete för ökad jämställdhet

36 På väg mot en attraktivare arbetsplats

38 Ylva-li lindh: säkerhetsanalys och licensering

38 stOrm i monte Carlo

Ledare:Fa r i d a l av yo o n, 2014.10.06förEståndarE skC, svenskt kärntekniskt Centrum

e j B o r t a m e d v i n d e n …De tio svenska kärnkraftreaktorerna levererade 63,6 TWh under 2013. Det är fjärde året i rad av ökande tillgänglighet, och långt mer än bottenproduktionen 50 TWh under 2009 — men fortfa-rande en bra bit under de 70,3 TWh (exklusive Barsebäck) som levererades under rekordåret 2004. Vi måste bli bättre …

De tio svenska kärnkraftreaktorerna har varit i drift i 29—42 år. Ringhals har haft fullt upp med firande av sitt 40-års jubileum i år (2014). Forsmark 3 och Oskarshamn 3 fyller 30 nästa år (2015). Den ursprungligen planerade drifttiden på 40 år har redan passerat för några, och kommer att göra det för de andra under kommande årtionde. Kraftbolagen avser att öka drifttiden för anläggningarna till 50—60 år, det vill säga 10—20 år utöver tidigare planer. I praktiken innebär detta att hälften av dagens anläggningar kommer att vara i drift till 2040—2045 — förutsatt att säkerheten kan hållas på en ändamålsenlig och godkänt hög nivå. Vi ska leverera många år till …

Varje kärnkraftanläggning består av ett stort antal anläggningsdelar, eller system, med varie-rande drift- och säkerhetsrelaterade uppgifter. Dessa system, för ordningens skull, betecknas ofta med ett systemnummer eller ett beskrivande systemnamn: System 321 (resteffektkylning), system 415 (matarvattensystem), system 314 (avblåsningssystem), system 211 (reaktortank) och så vidare. Det för säker drift viktigaste systemet har dock inget särskilt nummer – men många olika namn: Eva, Lars, Kerstin, Göran, Karin, Ali, Jonas, Jerzy, Lisa ... Varje dag går över 3 600 anställda till sina jobb på kärnkraftverken. Ytterligare flera tusen personer arbetar som leverantörer av tjänster och varor inom branschen. Endast Westinghouse Electric, som har levererat samtliga svenska reaktorer, har 12 000 anställda totalt i världen. Det är dessa medarbetares samlade erfarenhet och kompetens som är nyckeln till kärnkraftens säkra drift nu och i framtiden. Kompetens är färskvara. Den måste ständigt utvecklas, och överföras från en generation till nästa. Vi kan lära oss mer …

Att tillgodose uppemot hälften av det svenska elbehovet kan inte lämnas vind för våg. Genom satsning på utbildning och forskning bidrar SKC till att utveckla, attrahera och behålla den in-genjörskompetens som industrin behöver för en fortsatt säker drift av de svenska kärnkraftver-ken. Forskningen har under innevarande avtals-period (2014—2016) fått en tydligare inriktning mot materialfrågor inom åldring och bränsle genom projekt MÅBiL som är ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Uppsala universitet. Utbildningsinsatserna domineras av de tradi-tionella områdena reaktorfysik, kärnfysik och kärnkemi samt termohydraulik.

Målgruppen för föreliggande tidskrift är tek-nologer och forskare på högskolor och univer-sitet. Tidskriftens huvudsyfte är att informera målgruppen om vad tekniker, ingenjörer och forskare arbetar med inom kärnkraftindustrin, och på lärosäten. ■

Urladdning av bränsle under revisionsavställning.

SK C En tidskrift från Svenskt Kärntekniskt CentrumanSvarig utgivare: skC/farid alavYOOn | produktion: jG COmmuniCatiOn

kontakt: www.kth.se/sci/centra/skc/kontakt

Skc svEnskt kärntEkniskt CEntrumskc stödjer utbildning, forskning och utveckling inom kärntekniska tillämpningar vid högskolor och universitet i sverige. syftet är att attrahera, utveckla, och behålla den kärntekniska kompetens som krävs för fortsatt säker och effektiv drift av våra kärnkraftverk och för att kunna delta i den fortsatta utvecklingen på det kärntekniska området.

skc finansieras av Forsmarks kraftgrupp AB, Ringhals AB, okg AB och Westinghouse Electric sweden AB.

skc:s verksamhet styrs av ett treårigt avtal mellan de finansierande parterna och universiteten: kungliga Tekniska högskolan (kTh), chalmers Tekniska högskola samt Uppsala Universitet.

skc:s verksamhet styrs av en styrelse där alla parter är represente-rade. Föreståndaren disponerar medel samt har ansvar för förvaltningen och för organisationen av skc, i enlighet med av styrelsen fastställd plan och budget för verksamheten.



En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum Skc | 2014 2014 | Skc En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum

materialForSkning åldrinG

materialForSkning åldrinG

leder till ett material med högre hårdhet och sämre brottmekaniska egenskaper, dvs den strukturella integriteten försämras. Under lång tid har man ansett att drifttemperatu-rerna kombinerat med den tänkta drifttiden för kärnkraftverken inte skulle vara till-räckligt för att orsaka så stora förändringar att man skulle kunna påvisa några mätbara försämringar.

d r i F t t i d S F ö r l ä n g n i n g öv e r h e l a vä r l d e nIdag arbetar man med drifttidsförläng-ning av befintliga kärnkraftverk över hela världen, och då blir denna fråga aktuell för värdering. Martin Bjurman är industri-doktorand och anställd av Studsvik utanför Nyköping. Han arbetar på ett projekt som finansieras av de svenska kärnkraftver-ken och strålsäkerhetsmyndigheten, där målet är att studera mikrostrukturen och de mekaniska egenskaperna hos material som hämtats från skrotade komponenter från ett kärnkraftverk. Studierna ska ge underlag till bättre förståelse för pågående åldringsmekanismer samt dess inverkan på robustheten hos komponenterna. Målet är att jämföra observationerna med prover som åldrats accelererat, för att värdera hur väl detta simulerar förändringarna och hur man kan använda detta som en del i säkerhetsvärderingssystemet för meka-niska komponenter. Tillsammans med

Mattias Thuvander på Chalmers arbetar Martin med högförstorande mikroskopi samt atomsondsanalys för att fånga mik-rostrukturförändringar som berör endast några få atomer, och han jobbar även med mekanisk provning vid Institutionen för Hållfasthetsläras laboratorium på KTH.

S p r i c k p ro pag e r i n g Det här är bara en av de saker som pågår på institutionerna. Bland annat studerar man även förekomsten av vad som kallas för ”Subkritisk miljöbetingad spricktillväxt”, eller sprickpropagering vid belastningar under materialens sträckgräns förorsakad av samverkan mellan miljö, belastning och känsligt material. En av dessa mekanismer är spänningskorrosion. I kärnkraftverk försöker man undvika spänningskorrosion genom att använda rostfritt stål som inte är sensibiliserat i kombination med en ultraren miljö. Trots detta behöver man förstå mekanismerna som startar spän-ningskorrosion och får sprickor att växa in i materialet vid användning under lång tid. Doktoranden Michal Sedlaks arbete syftar till att förstå den fysiska mekanismen bak-om spänningskorrosion. Målet är att utifrån skademekanismen ta fram en förbättrad metod för att förutspå risken att spännings-korrosion uppstår samt därefter bestämma strukturens livslängd avseende spännings-korrosion. Vid institutionen arbetar även

doktoranden Rickard Shen med att fånga inverkan av tillverkningstekniska detaljer på känsligheten för spänningskorrosion i de material som är aktuella för användning vid de kärnkraftverk som är under konstruk-tion.

l ä r a o S S m e r o m å l d r a n d e tKärnkraft är en relativt ung industri. Även om det finns stora kunskaper om de me-kanismer som påverkar drift och säkerhet, har vi ett behov av att genom forskning öka vår kunskap om hur länge vi kan hålla materialen och därmed kraftverken i bra skick. Material åldras på annat sätt och med andra mekanismer i kärnkraft än i annan industri, och mycket av åldrandet är proces-ser vi måste lära oss mer om. I flera fall är frågeställningarna gränsöverskridande mellan närliggande områden som Kemi, Material, Hållfasthetslära och Teoretisk fysik och Reaktor fysik. ■

text Pål ElfsingFoto Forsmark

Hur länge kan man driva en kärnkraftanläggning?

d e n p l a n e r a d e livslängden för dagens reaktorer var 40 år när de byggdes, och nu är vi där. Nu planerar kraftbolagen för upp till 60 års drift.

Vad behövs för att klara den utmaning-en? Det som sätter gränsen för hur länge reaktorerna kan köras är hur fort mate-rialen åldras, så det som behövs är djupa kunskaper om materials åldrings- och degraderingsbeteende.

Vid Institutionen för Hållfasthetslära på KTH pågår flera projekt med direkt eller

indirekt koppling till SKC med målet att stötta kärnkraftsindustrin i dessa frågor. Strukturell integritet kan beskrivas som hur en konstruktion beter sig under påver-kan av såväl yttre som inre belastningar och den omgivande miljön. Exempel på effekter som kan uppstå är förändringar i materia-lens mekaniska egenskaper på grund av tids- och belastningsberoende förändringar i mikrostrukturen, samt spricktillväxt be-roende på faktorer vid tillverkningen eller under drift.

Tidsberoende mikrostrukturföränd-ringar finns till exempel hos gjutna och svetsade austenitiska rostfria komponenter eller strukturer. I ett kärnkraftverk finns det mer än 4000 svetsskarvar, varav mer än hälften är utförda i austenitiskt rostfritt stål. I både svetsskarvarna och i gjutna komponenter finns oftast även en mindre andel ferrit, mellan 5 och 20 procent. Den kan sönderfalla i en kromrik, respektive en kromfattig fasandel. Från andra applika-tioner är det väl känt att detta sönderfall

i n t r e S S e r a d?kontaktpersoner för dessa

och andra närliggande arbeten är Professor Bo alfredsson,

[email protected], och adjungerad Professor Pål Efsing,

[email protected], vid institutionen för hållfasthetslära

i daG GEnErEras unGEfär 40 PrOCEnt av svEriGEs El i dE tiO kärn-kraftrEaktOrEr sOm finns vid rinGhals, fOrsmark OCh Oskars-hamn, OCh dEt finns skäl att fOrtsätta driftEn vid anläGGninG-arna undEr månGa år till. kravEt är dOCk att man kan visa att man drivEr dEm mEd höG säkErhEt, OCh att driftEn är staBil.

4 5

ElprodUktion (twh tErawattiMME = 1 Miljard kwh)Årtal 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 total elproduktion kärnkraftverk netto exklusive Baresbäck 70,3 67,6 65 64,3 61,3 50 55,6 58 61,4 63,6total elproduktion i sverige netto 148,9 154,5 139,4 144,9 143,8 133 144,8 146,8 162,6 149,5 total elanvändning i sverige 146,8 147,1 145,4 146,2 141,8 137,7 146,9 139,5 143 139,5kkv elprod/tot elprod 47% 44% 47% 44% 43% 38% 38% 40% 38% 43%kkv elprod/tot elanv 48% 46% 45% 44% 43% 36% 38% 42% 43% 46% Källa: Energimyndigheten, Svensk energi, SCB Källa: Elåret 2013

En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum Skc | 2014 2014 | Skc En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum6 7

ForSmarkElinGEnjörEr

ForSmarkElinGEnjörEr

E l F r å n F o r S m a r k S tre reakto-rer utgör ungefär en sjättedel av den svenska elproduktionen. 2013 var det

bästa produktionsåret hittills för Forsmark, som levererade 25 273 GWh till det svenska kraftnätet. Bakom de goda produktions-resultaten sker ett stort lagarbete, som möjliggör säker och stabil drift parallellt med omfattande moderniseringsarbeten. Teknikenhetens avdelning för elkonstruk-tion (FTE) har en viktig roll i samman-hanget. Här arbetar 130 personer med att upprätthålla och utveckla den tekniska kvaliteten på både arbete och utrustning i

anläggningen.— Vi hanterar härdöver-

vakningssystem, telefon- och högtalarsystem och brandsystem, skärmarna i kontrollrummen och mycket mer — allt som har med el att göra, berättar Jonas Svensson, chef för FTE.

Verksamheten är komplex och uppdelad i sju olika grupper inom tre huvudområden; elkraft, automation samt larm och telekommuni-kation. Arbetet är strikt reglerat och här gäller det att göra rätt från början.

— Det är inte alltid så lätt. När kompo-nenter ska bytas ut i samband med under-håll och säkerhetshöjande åtgärder är det inte alltid möjligt att gå ut i anläggningen för att se efter hur det ser ut, säger Jonas.

Det föranleder FTE:s medarbetare att göra djupdykningar i Forsmarks arkiv i jakten på dokumentation och konstruk-tionsförutsättningar.

— Vi har stor respekt för det som varit. Det är inte alltid vi förstår varför saker och ting konstruerats som de gjorts, säger Jonas.

Han menar att allt hänger ihop och att det gäller att förstå helheten när arbete ska göras i anläggningen. Det kan både vara tids- och tålamodskrävande för den som

På några år har forsmarks avdelning för elkon-struktion fördubblat sin bemanning. stora projekt

kräver stora arbetsinsatser och så kommer det fortsätta att vara på arbetsplatsen som präglas av

förnyelse och framtidstro.

Stort Behov av elingenjörer

jonas Svensson, chef för Forsmarks avdel-ning för elkonstruktion

vill framåt.— På Forsmark är vi fost-

rade i konservativt beslutsfat-tande. Det betyder att vi inte gör något som skulle kunna äventyra säkerheten i anlägg-ningen. Förändringar får ta tid

helt enkelt, berättar Jonas.Moderniseringsarbetet

på Forsmark, då uttjänta komponenter byts mot nya

och gammal teknik ersätts med ny, har inneburit att FTE i det närmaste fördubb-lat sin arbetsstyrka de senaste tio åren. Avdelningen rekryterar högskole- och civilingenjörer kontinuerligt och utbildar dem internt för olika befattningar. Stora projekt som Forsmark yttre skydd och sä-kerhet (FYSS) och Effekthöjningsprojektet (EFFE) har krävt stora insatser hittills och fler projekt planeras. Det handlar bland annat om Forsmarks säkerhetshöjning (FoSH) samt arbete med anläggningens ventilationssystem, transformatorer, ställ-verk och kontrollrumsplattformar.

— Så långt jag rimligen kan överblicka kommer vi att ha mycket jobb som ska göras, avslutar Jonas. ■

instrumentteknikerna john Christensen och Michael andersen felsöker manöverboxen till bytesmaskinen på vridskivan i den nedre reaktorinneslutningen. Bytesmaskinen används när drivdonen plockas ned. de tio planerade bytena av drivdon har utförts.

anders Blanck arbetar i ett av de nya elgenomför-ingsskåpen i den nedre reaktor inneslutningen.

leif lugnberg på nordholmsin-dustriinstallatio-ner aB utför arbete på en av de nya elgenomförings-modulerna i reak-torinneslutningen under Forsmark 3:s revision.

joel Ekman förbereder en genomföringsmodul för mon-tage i C-suben i den nedre reaktorinneslutningen. arbetet är en del av projektet kabri på Forsmark 3.

text: Sara Söderström

Foto: Alexander Åberg

En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum Skc | 2014 8 9

karriär från hamBurG till östhammar

karriär från hamBurG till östhammar

när tYska statEn BEslutadE att fasa ut sin kärnkraft såG CarOla GEnz OCh nOrBErt stEnGEl sina karriärEr På dEt tYska kärn-kraftvErkEt förtvina. idaG har ParEt flYttat till nYa jOBB På fOrs-mark sOm PlanErar för YttErliGarE 30 års drift.

bland annat börjat spela ishockey i en lokal klubb. Båda har fått nya vänner.

Sommaren har familjen ägnat åt att upptäcka omgivningen. Till barnens förtjusning ligger närmaste badplats bara några hundra meter bort.

Fram till förra sommaren jobbade Nor-bert och Carola på Vattenfallsägda kärn-kraftverket Krümmel. Med undantag av en kort period 2009 har reaktorn varit avställd sedan 2007. 2010 bestämde sig Tyskland för att förlänga driften av sina kärnkraftverk, men efter olyckan i Fukushima ändrades det till att all kärnkraft ska tas ur bruk se-nast 2022. Det innebar att Krümmel aldrig kommer tas i drift igen. Stämningen bland kollegorna på verket var låg.

— Det finns inte någon framtid inom kärnkraften i Tyskland. Jag funderade på att byta bransch. Men jag vill ju arbeta med de speciella utmaningar som finns i kärn-kraften, säger Carola, som är civilingenjör i materialteknik.

Norbert håller med. När beslutet att lägga ner Krümmel fattades var han nästan färdigutbildad reaktoroperatör. Även Ca-rola gick en utbildning inom företaget.

— Plötsligt avbröts mina och Carolas ut-bildningar. Vi behövdes inte längre, säger han.

Familjen funderade på att flytta till kärnkraftländer som tysktalande Schweiz eller Frankrike — där kärnkraften just nu byggs ut. Men när Vattenfall förra som-maren frågade om de och kollegorna var intresserade av att söka jobb på till exempel Ringhals eller Forsmark, nappade Carola och Norbert direkt.

— Jag har varit på semester i Sverige många gånger, det är ett underbart land, säger Norbert, som bland annat tycker om att fiska.

Även Carola lockas av naturen och närheten till vattnet. I Tyskland är hon med

i en segelförening och seglar varje sommar på ett 30 meter långt, tvåmastat fartyg. Men hon gillar också den jämställda kulturen.

— I Sverige är det självklart att kvinnor arbetar, det är det varken i Schweiz, Frank-rike eller Tyskland, säger hon.

I september 2012 träffade de, och ett an-tal kollegor, representanter från Forsmark, Ringhals, Vattenfall och Svensk Kärnbräns-lehantering (SKB) på plats på Krümmel. Redan i oktober åkte Carola och Norbert på egen hand till Forsmark på studiebesök. I november följde de med en resa somVatten-fall arrangerad.

— Vi var imponerade av det bemötande vi fick här på Forsmark. Allt var professionellt ordnat och det kändes verkligen att Forsmark ville att vi skulle komma, säger Norbert.

På Forsmark upplevde de motsatsen till stämningen på arbetsplatsen i Tyskland.

— Forsmark rustar för 30 år till i drift. Jag kan jobba här resten av mitt arbetsliv om jag vill, säger Carola.

Som en del i prova-på-processen erbjöds alla intresserade på Krümmel att börja läsa svenska.

— Vi studerade svenska och det svenska samhället och lärde oss hur man skriver jobbansökningar i Sverige, säger Carola.

Norbert skrattar.— I Tyskland ska man skriva långt och

formellt. I Sverige ska det vara kort och personligt, säger han.

Har de märkt några andra skillnader?— I Sverige finns det en kultur av att

ställa frågor. I Tyskland uppfattas den som frågar mycket som dum, säger Norbert.

— Det ligger i den tyska mentaliteten att inte visa sig okunnig. Men den inställning-en kan vara ganska farlig när man jobbar på ett kärnkraftverk, säger Carola.

Vad tycker de då om oss svenskar? Är vi inbundna och tysta?

— Tysta ja — svenskar pratar tyst — men inte inbundna. Jag tycker att det är lättare att få kontakt med människor här än i Tyskland, säger Norbert.

Det första året har varit intensivt. Nor-bert har bland annat läst klart sin utbildning till stationstekniker. Givetvis på svenska.

— Man kan säga att han har gått två kurser samtidigt, den faktiska utbildningen plus en i svenska. Men det har gått bra och vi trivs, säger Carola. Carola får i sin tur ibland användning av sin tyska.

— Många av originalritningarna på Fors-mark är på tyska och ibland undrar kollegor-na vad det egentligen står på dem, säger hon.

Nu har familjen fått sällskap av yt-terligare en kollega och vän som flyttat från Tyskland till Östhammar tillsammans med sin fru och deras nyfödda barn.

Det har hunnit bli mörkt ute när famil-jen Genz-Stengel vinkar hejdå.

— Hoppas det börjar snöa snart, säger Jakob. ■ text & foto: Sara Söderström

Flytt För karriären

8 2014 | Skc En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum

— jag har alltid drömt om att ha ett hus med en trädgård. Barnen älskar att kunna springa ut och leka när de vill, säger Carola, som själv vuxit upp i en småstad. hamburg trivdes hon aldrig i.

Vi Var imponerade aV det bemötande Vi fick Här på forSmark. allt Var profeSSionellt ordnat ocH det kändeS Verkligen att forSmark Ville att Vi Skulle komma

F a k t a : Familjen Genz Stengel:namn Carola Genz, 36, och norbert stengel, 45Familj Barnen Paul, 13, och jakob, 8, samt två katterBor i villa i östhammar | r reaktorope-ratör år i yrket Carola, 7,5 år varav 4 åt vatten-fall, norbert 28, varav 22 åt vattenfallFritid renoverar huset. norbert fotogra-ferar och fiskar och Carola trivs i naturen och på sjön.

k l o c k a n ä r S t r a x efter fem på ef-termiddagen, men solen börjar redan gå ner bakom trädtopparna i villaområdet i utkan-ten av Östhammar. Norbert Stengel öppnar dörren och hälsar välkommen in i värmen i det vita tegelhuset. Här bor han sedan några månader tillsammans med Carola Genz och

de två barnen Paul, 13, och Jakob, 8. Sommaren 2013 packade familjen

flyttkartongerna i lägenheten i Geesthacht utanför miljonstaden Hamburg och flyttade till Sverige för att börja arbeta på Forsmarks kärnkraftverk. Hur är det att flytta till ett an-nat land, lära sig ett nytt språk och möta en

ny kultur för att få arbeta med det man vill? Norbert bjuder på kaffe medan Paul

och Jakob ivrigt berättar vad de tycker om den nya skolan och Sverige. Jakob verkar stormtrivas. Paul, nybliven tonåring, är till en början lite mer tveksam. Men jo, han gil-lar också Sverige och Östhammar. Han har


WeStinghouSeträninG OCh utBildninG

j o S e F Foureaux Daelander sitter vid sina datorskärmar och följer hur hans stora modellberäkningar av Westinghouse bränslepatroner beter sig då ångblåsning via inneslutningen vibrerar reaktortanken. Josef är en av Westinghouse kunniga håll-fare och har under sina fem år i företaget skaffat sig en bred kunskap om både reak-torns interndelar och bränslets beteende då det utsätts för olika dynamiska laster. Han berättar att han under sin första period i företaget arbetade mycket med bränslets utformning.

— Jag började på bränsledivisionen och jobbade då med stavdesign, dvs utform-ningen av de stavar som innehåller bräns-lekutsarna. Det var en hel del kodning av datorprogram och utvärdering av deras mo-deller. Efter ett par år bytte jag till service-divisionen och har sedan dess fokuserat på dynamiska laster. Jag jobbar nu i en grupp som hjälper både bränsledivisionen och servicedivisionen med hållfasthetsanalyser. Vi är en stark grupp och det kunnande som finns i min omgivning har gett mig bred-dade kunskaper. Det blir mycket interak-tion med angränsande teknikområden. Allt från laster definierade av våra strömnings-tekniker till materialfrågor i samarbete med våra materialexperter.

Josef gick tidigt i sin karriär den Foundation Training som Westinghouse bränsledivision har för sina nyanställda. Josefs grupp gick träningen vid huvudkon-toret i Cranberry utanför Pittsburgh i USA. Via den fick han grundläggande kunskaper om bränsle och härddesign för både kokar-vatten och tryckvattenreaktorer. Tillsam-mans med introduktionsutbildningen som den svenska delen av Westinghouse gett honom i Sverige känner han att han fått en bra grund att stå på som komplement till sin akademiska utbildning.

Josef ber oss skriva att det här är en väldigt spännande bransch och teknik.

— Det finns spännande hållf över-

allt. En viktig bit för mig har också varit materialkunskaperna. Den materiallära jag hade med mig från KTH har varit väldigt värdefull.

Josef berättar också att han haft en chans att jobba med sina kollegor i USA.

— De behövde hjälp med alla de analy-ser som behövs för att kunna leverera nya interndelar till Exelon. Jag var där för att hjälpa till med hållfanalyser av den fuktav-skiljare som snart ska levereras till Peach Bottom. Jag ska förresten snart ut och resa i jobbet igen. Jag har fått en chans att vara med på site då vi ska ta materialprov i en av de gaskylda engelska reaktorerna. Jätte-spännade jobb där jag är en i teamet som ska montera provtagningsutrustningen inne i anläggningen. Det blir en omväxling från mitt normala jobb framför dator-skärmarna med beräkningar och rapport-skrivning. Jag var över i förra veckan och slutförde all den träning och utbildning som man behöver för att få tillstånd att gå in och utföra jobb i anläggningen. Till nästa nummer av SKC:s tidning kanske jag kan berätta om hur det gick. ■

text & foto: Anders Andrén

josefs vardag är fylld av stora datormodeller. han-tering av westinghouse beräkningskluster är del av jobbet med att förfina och utveckla analysernas noggrannhet.

Fa k ta:

Sigvard Eklunds pris:• Sigvard Eklund, 1911—2000, var en av före-gångarna inom svensk kärnkraftutvecklingen och under många år chef för internationella atomenergiorganet iaEa. • 2004 instiftades ett pris till hans minne som delas ut av svenskt kärntekniskt Cen-trum (skC). Priset går till bästa examensar-bete för högskole- respektive civilingenjörer och bästa doktorsavhandling inom energire-laterad kärnteknik.

” v a l a v ö v e r l a S t S k y d d för elektriska ventilmanöverdon på kärn-kraftverket Forsmark” hette arbetet, som senare belönades med Sigvard Eklunds pris för bästa kärntekniska examensarbete det året. Inte helt oväntat arbetar Azur idag på samma avdelning som han gjorde examens-arbetet på.

Vad var det Bajramovic kom på? Jo, det finns mängder av elmotordrivna ventiler runt om på Forsmark. Motorerna har alla överlastskydd för att inte gå sönder om de drar högre ström än de är dimensione-rade för. Men samtidigt som motorn inte får överlastas ska skyddet inte lösa ut i onödan. Bajramovic uppdrag var att ta fram en metod för att beräkna inställningen av överlastskydden för olika motorer.

— Hittills hade det inte funnit någon specialanpassad allmän konstruktionsför-utsättning (akf) för överlastskydden för ventilmanöverdonen. Istället har man ställt in dem på ”märkström”, dvs vad tillver-karen säger att motorn är dimensionerad för enligt allmänna konstruktionsregler för motorer. Men nu ville man veta om de speciella förutsättningarna på Forsmark innebär att skydden behöver justeras, säger Azur som idag är systemkonstruktör på Forsmarks avdelning för elkraft (FTES).

Det var många faktorer att ta hänsyn till. Motorernas egenskaper och fysiska

omständigheter som till exempel tempe-ratur, tryck och så vidare. Det blev långa samtal med kunniga personer på olika avdelningar, bläddrande i pärmar och sö-kande efter information i Arken, Forsmarks system för dokumentationshantering. och till slut kunde Azur sammanfatta svaret till en enkel formel som blev grunden i en ny konstruktionsregel för dimensionering av manöverdonen där inställningsvärden för överlastskydden ingår. Totalt gäller det flera tusen elektriska ventiler.

De uppgifter Azur jobbar jobbar med idag är inte helt olika examensarbetet.

— Just nu jobbar jag med dokumenta-tion inför införandet av nya krafttransfor-matorer på Forsmark 3. Vi tar bland annat fram konstruktionsförutsättningar och teknisk kravbild. Men jag är också tekniskt stöd, är med i upphandlingarna och gran-skar arbetet som utgörs, säger Azur.

Jobbet innebär mycket kontakter med kollegor runt om på Forsmark och han försöker så ofta det är möjligt vara ute i an-läggningen för att se var de konstruktioner han arbetar med sitter. Han har till exempel varit på revisionspraktik med dem som job-bar med underhåll.

— Det hjälper mig att förstå hur anlägg-ningen är byggd och minskar risken för att jag ska konstruera något som i slutänden inte kommer att fungera på plats, säger han.

Att ett kärnkraftverk är ett tekniskt komplicerat bygge är nog de flesta överens om. Azur Bajramovic ser en utmaning i att hitta nya lösningar som fungerar väl ihop med beprövad teknik. I gamla dokumenta-tionsunderlag blir han ofta imponerad av hur konstruktörerna tänkt när de byggde Forsmark.

— De visste vad de höll på med och det finns en tanke med varje teknisk lösning. Det gäller att vi förstår den tanken i dag, när vi bygger om, säger Azur.

I dag ställs höga krav på att dokumen-tera vad som görs i anläggningen, så att nästa generations konstruktörer ska slippa vara detektiver och leta i arkiv för att förstå förutsättningarna.

— Vi ser till att skapa bra förutsättning-ar för en god och säker drift, säger Azur.

Azur har jobbat på Forsmark i två år. Innan det läste han elkraft och kärnkrafts-teknik på Uppsala universitet. Han tycker att det gett honom bra förutsättningar att förstå de speciella omständigheterna som gäller arbete på ett kärnkraftverk.

— Det som skiljer den här från andra arbetsplatser är att vi inte kan tillåta oss att göra om och göra rätt. Vi måste göra rätt från början, säger han. ■

text & foto: Marie-Louise Olsen

ex-joBB ElinGEnjör OCh PrisvinnarE

Ex-jobb gav både pris och arbetedet är inte många examensarbeten som resulterar i att ett kärnkraftverk ändrar en nästan 30 år gammal säkerhetsstandard. men det lyckades azur Bajramovic med när han skrev sitt ex-jobb på forsmark.

azur Bajramovic blev belönad med både ära och 25 000 kronor. Vad gjorde han med pengarna? — de blev en extra flyttbudget. jag hade pendlat från Uppsala, men i samband med att jag fick priset flyttade jag, min sambo och våra två barn till Östhammar, säger azur.

Josef Foureaux Daelander:hållfasthEtsBEräkninGar


chalmerS BEräkninGsmEtOdEr

k l a S j a r e t e g doktorand vid Chal-mers, inom Nukleär teknik, driver ett forskningsprojekt som är helt finansierat av SKC. Projektet fokuserar på att utveckla nya och förbättrade beräkningsmetoder för kärnkraftreaktorer. Genom att samman-föra metoder från olika fält inom fysik och strömningsmekanik, det vill säga genom att använda multifysik, är målet att få fram en mer högupplöst och detaljerad bild av den kopplade fysiken i reaktorhärden. Han räknar på lättvattenreaktorer som är de nuvarande kärnkraftreaktorerna i Sverige.

I projektet sammanförs två olika beräkningsfält, neutronik inom vilket neutronfördelningen i en reaktor bestäms,

och termohydraulik inom vilket vattentran-sport och värmeledningen i reaktorn beräk-nas. Tidigare har det vanligtvis varit olika forskare som gjort beräkningar inom fälten. Att slå samman dessa, som Klas forsknings-projekt innebär, är ett nytt betraktelsesätt som ger en bättre förståelse för vad som händer i reaktorn genom att man tittar på hela processen på en gång.

p ro g r a m m e r i n g o c h F yS i k i S a m S p e lEn viktig aspekt av projektet är att allt ska fungera på moderna datorer, moderna klus-ter. Klas menar att en av de mest spännande utvecklingarna just nu är datorkraften som

bara ökar och ökar och som därmed ger oss större möjligheter att ta fram noggrannare beräkningar.

— Vi försöker skriva en kod och ut-veckla en metod som kan räkna på de olika delarna av fysiken samtidigt. Historiskt sett har man inte gjort det eftersom det varit ganska tunga beräkningar som datorerna inte klarat av. I moderna datorer finns möj-ligheten att räkna mycket mer precist och med mycket högre upplösning, vilket ger oss en mer specifik bild om vad som händer i reaktorn. Det som fascinerar mig är att använda programmering och datorer i sam-spel med fysik, det vill säga utmaningen i att använda all den datorkraft vi har och göra bra simuleringar och intressant fysik utav det, säger Klas.

S ä k e r h e t, e ko n o m i o c h m i l j öFör Klas är det självklart att det övergri-pande målet med forskningsprojektet är säkerheten.

— Så länge vi har kärnkraft måste vi se till att den är säker. om man vet mer precist vad som händer så kan man bättre beräkna säkerhetsmarginalen. Ju bättre man förstår desto säkrare är det att köra en reaktor.

Ett annat mål är att göra kärnkraft-verken mer ekonomiska genom att ta fram bättre beräkningar på hur mycket mate-rial och bränsleelement man stoppar in i reaktorn.

Klas pratar helst inte om kärnkraft i stort eftersom det är så politiskt laddat. Han tycker det är viktigt med en så kritisk och konstruktiv syn som möjligt och menar att det inte är på kärnkraft som koncept han forskar. Han är ganska bestämd då han sä-ger att det han håller på med är beräkningar

datOrErna Blir Bara kraftiGarE OCh kraftiGarE OCh dEt GEr Oss störrE möjliGhEtEr att ta fram nOGGrannarE BEräkninGar. GEnOm att använda multifYsik Blir dEt möjliGt att få fram nYa OCh förBättradE BEräkninGsmEtOdEr för kärnkraftrEaktOrEr.

k ä r n F y S i k e r n Jacob Bergen-stråle behövde aldrig söka jobb efter sin utbildning. Han gjorde sitt examensjobb hos Westinghouse och de snappade upp honom direkt.

— Jag tycker mitt jobb är roligt, utma-nande och klurigt, säger Jacob.

Westinghouse Electric Sweden AB, som är en del av den världsomspännande Toshiba-gruppen, har kontor i Västerås. Förutom tillverkning av kärnbränsle samt komponenter till reaktorer för kärnkraft-verk arbetar även Westinghouse med automation, service och nybyggnation. Här jobbar sedan något år tillbaka Jacob Bergenstråle.

— Jag gjorde mitt examensarbete här och när jag var klar så frågade jag om det fanns en plats ledig, då sa min chef att de hade tänkt anställa mig. De flesta som lä-ser kärnfysik får jobb ganska snabbt, men jag slapp de där två, tre månaderna av ångest innan man får besked, säger han.

Varje år finns möjligheten för högsko-lestudenter att göra sitt examensarbete hos Westinghouse och detta ger så klart studenten en utmärkt chans att visa upp sina kunskaper, och att få ett jobb.

— Just nu tilldelas jag uppgifter men allt eftersom kommer jag mer kunna välja

mina egna uppdrag och specialisera mig. Bolaget växer hela tiden så jag har många nya kollegor och på min avdelning är många unga, säger Jacob.

Att skriva sitt examensarbete runt kärnkraft tyckte han var intressant.

— De annonserade om examensarbe-ten så jag ringde och sökte. Sedan fick jag gå på intervju, säger Jacob.

Han vill gärna rekommendera andra studenter att skriva sitt examensarbete hos Westinghouse, och delar med sig av några tips:

— Många som läser fysik är lite tillba-kalutade, men det kan löna sig att ligga på och ringa. Sedan ska man tycka det är kul och brinna för det man gör. ■

text:Westinghouse Electric Sweden ABFoto Privat

i fysik för kärnkraftreaktorer. Inom detta område tillhör just multifysiksberäkningar en av de stora strömningarna just nu. Det finns flera amerikanska projekt där man håller på att utveckla liknande system och koder för reaktorer, men då i mycket större skala än vad som är möjligt i Sverige.

u p p r ät t h å l l a ko m p e n t e n-S e n g e n o m u n d e rv i S n i n g o c h F o r S k n i n g— För Sveriges del är det viktigt att visa att vi inte bara har kärnkraft utan att vi även har framstående forskning inom området. Detta ger trovärdighet till landet. Ett stort mål är också att upprätthålla kompetensen genom undervisning och forskning, berät-tar Klas

Han förklarar att forskningsprojektet ibland kan upplevas diffust då det inte finns något konkret mål, något specifikt som ska uppnås efter hans fem år som doktorand. Hans tjänst innebär mycket metodutveck-ling och att förbättra och utveckla del för del, vilket leder vidare till nya upptäckter och delar att utveckla.

— Projektet är bra på det sättet att jag har stor valfrihet att sikta in mig på det jag tror är viktigt och det jag tror är framtida beräkningsrutiner. En del kanske skulle bli stressade av att inte veta vad som ska upp-nås om tre år men jag känner mig ganska lugn över det. Jag har roligt och då är jag nöjd, ler Klas. ■

text & foto: Sabina Johansson

”Så länge Vi Har kärnkraft måSte Vi Se till att den är Säker”

Multifysik ger bättre beräkningsmetoder

klas jareteg: jag har stor frihet att sikta in mig på framtida beräkningar.

WeStinghouSe EX-.jOBB OCh jOBB

jacob Bergenstråle intresse-rade sig tidigt för kärnfysik.

— det är väl ungefär så avancerad fysik kan bli om det fortfarande ska finnas praktisk tillämpning för det, säger han.

Jacob Bergenstråle:

transiEntanalYs


uppSala utBildninG

uppSala utBildninG

till högskoleingenjörsprogrammet i kärn-kraftteknik ska man först ha läst två år med inriktning elektroteknik, maskinteknik, eller motsvarande. Studenterna på program-met kommer från skilda studieorter och högskoleingenjörsprogram, men alla säger att det har varit en positiv erfarenhet att tillbringa det här avslutande året i Uppsala.

e r F a r e n h e t F r å n v e r k l i g h e t e n— Det var väldigt späckade dagar, men på ett bra sätt. Utbildningen känns väldigt genomtänkt, och alla kurserna hänger ihop. Man är väl förberedd när utbildningen är färdig, säger Ann Caroline Wiberg som gick ut från programmet våren 2014.

Eftersom utbildningen är så samordnad och varje kull är relativt liten — ungefär 10—20 studenter — arbetar alla väldigt nära varandra. Studenter och lärare lär ofta känna varandra mycket väl, och flera av dem som har gått programmet talar om den goda stämningen.

— Det har varit bra sammanhållning och lärarna har gett oss mycket uppmunt-ran så man har blivit inspirerad att läsa mycket, säger Ann Caroline.

En viktig del av utbildningen är att få erfarenhet från verkligheten genom studie-besök och laborationer. Studenterna har fått besöka Barsebäcksverket, och genomföra simulatorträning vid KSU (Kärnkraftsäker-het och Utbildning). Flera framhåller labo-rationen vid forskningsreaktorn i Saclay utanför Paris som särskilt bra.

— Först var det kul bara att komma

iväg, säger Oskar Lidholm. Det blir lite skillnad mot den vanliga undervisningen. Men sen var det en väldigt intressant och lä-rorik laboration, där man faktiskt fick köra en reaktor, som bara stod några meter bort.

a l l a h a r F åt t j o B BKärnkraft kan låta som en smal bransch sett utifrån, men här finns många olika typer av arbetsuppgifter och många former av intressanta tekniska utmaningar. Alla som har gått ut från programmet har fått anställning, många av dem har jobberbju-danden redan när de går ut.

Utöver högskoleingenjörsprogram-met genomför avdelningen för tillämpad kärnfysik också utbildning inom civilingen-jörsprogrammen i Uppsala samt uppdrags-utbildningar. Människor som är verk-samma inom industrin kommer hit för att fortbilda sig inom strålskydd, reaktorfysik, termohydraulik och annat som är viktigt för den som jobbar på ett kärnkraftverk eller myndighet. Det finns också viktiga icke-tekniska delar av kärnkraftssäkerhet — riskuppfattning, kommunikation, in-teraktion mellan människa och teknik och så vidare. För att samordna utbildningar inom säkerhet finns den tvärvetenskapliga plattformen NANSS, Nordic Academy for Nuclear Safety and Security. ■

text Anna Davour Foto Teddy Thörnlund

Väl förberedda för framtidendEt PåGår En GEnEratiOnsväXlinG inOm kärnkraftsBranChEn. uPPsala univErsitEt har flEra utBildninGar sOm hjälPEr till att fYlla På mEd kvalifiCErad PErsOnal.

ä r n k r a F t S i n d u S t r i n h a r stort behov av kvalificerad personal.

Nya reaktorer planeras och byggs på olika håll i såväl Europa som

globalt, och i Sverige genomförs ständigt uppgraderingar på kraftverken. Samtidigt pågår en generationsväxling inom kärn-kraftbranschen, vilket också bidrar till att det behövs fler nyutbildade. Vid avdel-ningen för tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet ges flera utbildningar som har med kärnkraft att göra; grundutbildning av civilingenjörer och högskoleingenjörer samt fortbildning av personal från industrin.

Från det ettåriga högskoleingenjörspro-grammet i kärnkraftteknik går studenterna ut väl förberedda för att jobba på kärnkraft-verk eller på något av de företag som är

deras underleverantörer.Michael Österlund har varit ansvarig

för denna utbildning sedan starten 2010.— Det är väldigt roligt att hålla i det här

programmet, säger han. Studenterna kän-ner att de är behövda inom industrin, och att det finns ett intresse för dem när de blir färdiga.

S a m a r B e t e m e d i n d u S t r i nUtbildningen ges i nära samarbete mellan forskarmiljön vid Uppsala universitet och kärnkraftsindustrin. Flera av lärarna är forskare inom dagens och morgondagens kärnkraft men föreläsningar hålls också av yrkesverksamma experter från näringslivet.

Programmet motsvarar tredje året på en högskoleingenjörsutbildning. För att söka

”det har varit bra sammanhållning och lärarna har gett oss mycket uppmuntran så man har blivit inspirerad att läsa mycket”

ann Caroline wiberg.

Vid Uppsala universitet utbildas högskoleingenjörer med speciell kompetens inom kärnkraft. här finns också fortbildningar för personal inom industrin.


materialForSkning uPPsala, kth, ChalmErs


— e n B i l S o m man kör med vid havet, den rostar ju så småningom, säger Mattias Klintenberg. Det är i någon me-ning en extrem miljö för bilen. När man sätter material i lite aggressiva miljöer så ändras egenskaperna med tiden. I kärnreaktorer har vi en miljö med höga temperaturer, hög strålning och ibland ogynnsam kemi.

Mattias Klintenberg är professor i materialteori vid Uppsala universitet, och med i projektet MÅBiL som är ett sam-arbete mellan olika forskargrupper från Uppsala universitet, KTH och Chalmers. Förhoppningen är att all den kunskap och erfarenhet om materialforskning som finns vid de här lärosätena ska komma till nytta för att förbättra Sveriges kärnkraft-verk och bidra till att driva dem vidare. Det handlar om att förstå och förbättra de material som används i reaktorn, men också om att utveckla kärnbränsle som är härdigt mot olyckor.

Kärnkraftverket i oskarshamn började producera el 1972, vilket innebär

att den äldsta reaktorn varit i drift i över 40 år. Alla de befintliga kärnreaktorerna i Sverige närmar sig nu den ålder då de ursprungligen var tänkta att avvecklas, men det har visat sig att det efter säker-hetskontroller och uppgraderingar går bra att köra dem längre. Kärnkraften står för en ansenlig del av Sveriges elförsörj-ning, och det finns inte någon fullgod ersättning. Kraftbolagen planerar nu att förlänga livet på de kärnreaktorer vi har till 50 eller 60 år.

I det här läget är det viktigt och intres-sant att ha full koll på hur materialen i de-larna påverkats av den miljö de befinner sig i. Vad händer med reaktortanken och de andra delar som finns inuti den? Var och hur uppstår så småningom korrosion och kanske sprickor? Ju bättre förståelse som finns för de här mekanismerna, desto bättre bedömningar kan göras av hur länge en given del kan användas innan den behöver underhållas eller bytas ut.

Mattias Klintenbergs delprojekt inom MÅBiL heter ICEWATER, men namnet

till trots handlar det inte om något som är kallt. Istället går det ut på att så nära som möjligt efterlikna förhållandena inuti en reaktor med strålning och allt. På det sät-tet går det att göra olika typer av försök under olika förhållanden, på ett sätt som är enklare och billigare än att förvara pro-ver inuti en reaktortank som är i drift.

— Det är kul och spännande att jobba nära industrin, säger Mattias Klintenberg. Att lyssna på vad de har för frågeställ-ningar och försöka svara på dem.

Vid Tandemlaboratoriet i Uppsala kan forskarna skicka en protonstråle mot olika material, och det är en av förutsätt-ningarna för de experiment som ska göras här. Nu är Mattias Klintenbergs grupp i färd med att tillverka en experimentupp-ställning för att kunna bestråla material som samtidigt befinner sig i vatten, i högt tryck, och i temperaturer upp till 320 grader. Dessutom kan forskarna ›››

variera den kemiska omgivningen genom att sätta till olika ämnen i vattnet.

måBiliserar för framtiden! kärnkraftvErkEn ska få länGrE liv, OCh OCkså Bli säkrarE OCh mEr mOtståndskraftiGa mOt OlYCkOr. dEt är målEn för fOrskarE vid trE lärOsätEn.

En av strålgångarna vid tandem-laboratoriet. i ett sådant rör kommer prontonstrålen att gå till iCEwatEr-projektet.



m i l a n t e S i n S k y är en av Westing-house blivande experter på transientana-lyser, dvs, härdnära analyser där samspe-let mellan neutronfysiken i härden och reaktorns olika säkerhets och driftsystem simuleras och analyseras. Milan kom till Westinghouse 2012 efter att ha slutfört sin doktorsavhandling på KTH. Milan berättar att han kom till Sverige efter en Mastersut-bildning vid Czech Technical University i Prag. Doktorsavhandlingen om återvinning av Americium i Gen IV reaktorer skrev han under ledning av professor Janne Wallenius på Reaktorfysik, KTH. Forskningen var del av ett samarbete mellan forskargrupper vid KTH och Uppsala Universitet. Med en solid reaktorfysikkunskap i bagaget valde han att söka sig till Westinghouse. Milan berättar att han blev imponerad över det tekniska stödet han fick som nyanställd.

Introduktionsutbildningen gav en bra start och inblick i Westinghouse kokar-vattenreaktorer. Särskilt bra för mig som hade främst VVER*-kunskap med mig från högskolan i Tjeckien. Sen har jag fått gå både olika kortkurser och delta i konfe-renser för att bredda min kunskap. Bra möjligheter till jobbrotation inom företaget, och det stora behov av kärnkraftsingenjörer som branschen har, gör det spännande att vara del av den nya generation som växer fram.

Milan berättar vidare att han genom sitt nuvarande fokus på transientanalyser fått gräva fram och bygga på sina termo-hydrauliska kunskaper. Övergången från fokus på neutronfysik i avhandlingsarbetet till termohydraulik och BWR*-bränsle har gett möjlighet att smaka på olika områden. Milans rekommendation till nuvarande studenter är att inte ta genvägar i studierna,

allt man lär sig på högskolan kommer förr eller senare till nytta.

— Sedan jag började hos Westinghouse har jag jobbat i projekt tillsammans med både Ringhals, oskarshamn och Fors-mark. Jag har också fått chans att tillsam-mans med en av mina seniora kollegor träffa SSMs’* personal och presentera ett teknikområde för dem. Det är utmanande och spännande att jobba med olika saker. Jag har gjort LoCA*-analyser, beräknat lyftkrafter på bränslet och validerat beräk-ningsmodeller mot Forsmark 2. Nu är jag inblandad i utveckling av nya bränslen och är med och följer utvecklingen av NRCs* kommande krav på LoCA-redovisning.

En typisk dag på jobbet innebär fram-förallt arbete med fysikaliska modeller och beräkningskoder för dessa.

Det blir en del möten också men inte så mycket rapportskrivande som jag trodde innan jag började här. Jag är även aktiv fackligt så det blir ganska varierande arbete under veckorna. Jag pendlar Stockholm-Västerås och försöker hantera mail och läsa

lite för att ta vara på tiden. Det fungerar bra eftersom jag kan anpassa min arbetstid efter hur tågen går.

Vi har en blandning av tjejer och killar och äldre och yngre på min avdelning så det blir variation i samtalsämnen även under fikapauserna. Jag trivs väldigt bra med mitt jobb. ■


Det är nämligen inte 100 procent rent vatten i en reaktor, förklarar Mattias Klin-tenberg, även om det nog vore idealet. Men eftersom det alltid finns någon form av föro-reningar brukar ytterligare ämnen tillsättas i vattnet för att motverka korrosion.

Materialen som testas ska sedan analy-seras, både på plats vid Tandemlaboratoriet och med ytterligare metoder på Chalmers.

ICEWATER är ett av sju delprojekt som är på gång inom MÅBiL just nu, och som alla på olika sätt handlar om material för kärnkraft. Metoderna involverar både mycket handfasta experiment och sofistike-rade beräkningar och simuleringar. Utöver materialen för reaktortanken och delarna inuti handlar det även om själva kärnbräns-let, och om bränslets inkapsling.

om temperaturen stiger över 1000 gra-der kan zirkonium som används i inkaps-lingsmaterialet börja reagera med vattnet runtomkring så att det utvecklas vätgas. Det var den här processen som ledde till ex-plosionerna efter olyckan i Fukushima 2011. Det här är ett av de problem som ska förhin-dras med olyckståligt bränsle, bränsle som ska kunna stå emot bland annat riktigt extrema temperaturväxlingar utan att brista eller orsaka några farliga följdreaktioner.

Inom forskningen på olyckståligt bräns-le finns också visioner om bränsle som ger mer energi per gram och därför mindre avfall, berättar Christian Ekberg som är professor i industriell materialåtervinning och kärnkemi på Chalmers. Det finns ett känt sätt att göra det, nämligen att använda urannitrider istället för uranoxid i bränslet, och få 30 procent högre energitäthet. För att det här ska gå att använda i praktiken måste det dock också göras motståndskraftigt mot tänkbara olyckor.

— Problemet är att det löser upp sig i vatten. och det är ju lite jobbigt när man har vattenmoderering och vattenkylning, säger Christian Ekberg.

Med rätt tillsatser i nitriden skulle den kunna göras vattenfast, så att den inte löser upp sig även om det skulle hända något med inkapslingen. Vad Christian Ekberg vill göra är att tillverka urannitrid med sina särskilda

tillsatser och stoppa ner den i vatten vid hög temperatur och studera vad som händer. Liknande forskning pågår bland annat vid KTH och Westinghouse. Christian Ekberg vill gärna framhålla just samarbetet som den stora poängen med MÅBiL.

— Det är ett brett vetenskapligt konsor-tium, som för samman kärnforskare med materialfysiker och rena blötkemister som jag själv.

Forskning är sällan någon isolerad verksamhet, och att föra ihop olika forsk-ningsgrenar i ett projekt med ett gemen-samt ramverk ser de inblandade som en bra plattform för framtiden. ■

text Anna DavourFoto Teddy Thörnlund

här i tandemlaboratoriet ska experimentet iCEwatEr byggas upp, för att efterlikna förhållandena inuti en kärnreaktor. Forskarna ska studera hur material i vatten påverkas av strålning under högt tryck, hög temperatur, och med olika omgivande kemi.

måBil kan utläsas Material Åldring Bränsle inom Lärosätesverksamheten. måBil är ett forsknings-samarbete mellan flera olika institutioner inom kth, uppsala universitet och Chalmers och delfinansieras av skC.

En grupp bestående av prof. ane håkansson (uppsala universitet), dr. Mattias thuvander (Chalmers), prof. pål Efsing (kth) samt dr. lars hallstadius (Westinghouse) koordinerar arbetet inom måBil.

MÅBiL-fakta

WeStinghouSe PraG-->stOCkhOlm-->västErås

*SSM=strålsäkerhetsmyndighetenloCa=loss Of Coolant accidentBwr=Boiling Water reactor (klorvattenreak-tor)nrC=nuclear regularity Commission (den amerikanska strålsäkerhetsmyndigheten)VVEr= rysk tryckvattenreaktor

Milan tesinsky beskriver för oss hur loCa-förloppet ser ut i en av de svenska extern-pumpsreaktorerna.

Milan Tesinsky

transiEntanalYs


materialutredning sPåra främmandE förEmål

materialutredning svEPElEktrOnmikrOskOP

det är reviSion — Forsmark 3 är tagen ur drift för årligt underhåll och de flesta av Tor Svenssons nio medarbetare på FTMq* — en enhet som tillhör Kontoret för Mekanisk Integritet på Forsmark — är ute på möten eller intensivt upptagna i sina laboratorier. Gruppen är en samling specialister inom oförstörande provning, vibrationer, korrosion, materialskadefall och svetsning.

— Revisionerna är alltid intensiva perio-der för oss, eftersom vi — när anläggningen är ur drift — kan undersöka saker som vi annars inte kommer åt, säger Tor Svensson, chef för enheten.

FTMq är en av de mindre enheterna på Forsmarks teknikavdelning, men medar-betarna har en imponerande samling cv:n. Flera av dem har forskarutbildning och bedriver forskning inom sina respektive specialistområden.

Gruppen ansvarar för materialteknik, svets och vibrationer på hela Forsmark.

I praktiken innebär det att Tor Svensson och hans kollegor undersöker allt som går sönder eller misstänks ha skadats i och omkring anläggningarna. I alla fall om det är gjort av metall. Delar som byts ut under revisionen ska undersökas: hur har de degraderats och varför? Har det uppstått skador som kunnat undvikas? Alla okända partiklar — spån, metallflisor och annat som fångas upp i filter och partikelfällor — levereras till FTMq för kontroll.

— Att föremål som följer reaktorvattnet kan hamna i reaktortankarna och eventuellt orsaka bränsleskador är ett känt problem.

Forsmarks detektivbyrå

Vi vill veta var föremålen kommer ifrån. Varför har de lossnat? och hur vi kan se till att det inte händer igen? säger Tor.

Det planerade underhållsarbe-tet är bara en av stressfaktorerna

under revisionen. Nya problem upptäcks dagligen och det blir flera akututryck-ningar. Gruppen har vuxit med flera nya medarbetare de senaste åren och ytterli-gare nyanställningar är på gång.

— Ju längre anläggningen har varit i drift desto viktigare är det att studera hur olika material påverkas över tid, hur de åldras i de speciella miljöer som finns på ett kärnkraftverk, säger Tor.

En snabb titt på den genomskärnings-plansch över Forsmark 1 och 2 som hänger i korridoren utanför hans kontor ger en inblick i hur omfattande uppgiften är.

g å t i l l B ot t e n m e d F r åg o rVi går ner till FTMq:s laboratorium. Först en titt i det ”gamla” labbet. Här undersöks material och skador med ljusoptiska mik-roskop, det vill säga mikroskop som använ-der vanligt ljus och maximalt kan förstora 1 000 gånger. Det praktiska användnings-området är runt 200 gångers förstoring.

— Att ha möjlighet att gå till botten med problem och inte behöva ge sig förrän man hittat ett svar är en av de saker som jag uppskattar med det här jobbet, säger Tor.

Alla svar kan FTMq inte hitta själva, därför samarbetar man med kollegor och forskare både på universitet och kärn-kraftanläggningar, i Sverige och utom-lands. och man bidrar med sin kunskap och kompetens på internationella konfe-renser, seminarier och forskningsprojekt.

— Kärnkraft är en öppen bransch,

vi har få hemligheter för varandra när det gäller säkerheten. När någon löser tekniska problem delar han eller hon med sig, säger Tor.

Så går vi vidare till nästa rum, FTMq:s hjärta: laboratoriet med svep-elektronmikroskopet som öppnar en värld av möjligheter för FTMq. För några år sedan, innan mikroskåpet inskaffades, tvingades Forsmark skicka föremål som krävt undersökning i svepelektronmi-kroskop till externa konsulter. Det var tidskrävande eftersom proverna ofta var radioaktivt besmittade och krävde sär-skilda transporter.

— Det hände mer än en gång att vi var tvungna att förlänga driftsstopp i väntan på provsvar, konstaterar Tor.

F y l l a ku n S k a p S lu c k a nPlanerna på fortsatt drift av de svenska kärnkraftverken i 50 eller 60 år har gett FTMq:s arbete ökad betydelse.

— Vi upplever att det finns ett kunskapsglapp. De som konstruerade och byggde våra kärnkraftverk har i många fall redan gått i pension. Tidigare begränsningar vad gäller möjligheten att forska inom kärnkraft i Sverige, för-hindrade att en ny generation bevarade och utvecklade deras kunskaper. Nu är FTMq en del i att bygga upp kompeten-sen igen, säger Tor. ■

text & foto: Marie-Louise Olsen

när anläggningen är tagen ur drift för årligt underhåll gäller det att passa på. det är nu man kan undersöka det man annars inte kommer åt.

Mycket av det material som kommer till FtMq är radioaktivt kontaminerat och tvättas noggrant, dekontamineras, innan det undersöks.

ingvar Carlsson granskar en partikel han vill att Massimo Cocco ska under-söka. Man vill med hjälp av svepelek-tronmikroskopet få reda på partikeln består av för material, för att på så vis kunna spåra var den kommer ifrån.

tor Svensson, chef för materialteknikgruppen FtMq på Forsmark

Ju längre anläggningen Har Varit i drift deSto Viktigare är det att Studera Hur olika material påVerkaS

En enormt uppförstorad myra tittar på oss från datorskärmen i FtMq:s laboratorium på Forsmark. jag kan tydligt se den glesa mustaschen över my-rans mun och några hårstrån som spretar i nacken.

materialSpecialiSten massimo Cocco på ftmq, bläddrar vidare. På nästa bild har mikroskopet zoo-mat in myrans öga, uppförstorat mellan 300 och 500 gånger. det är lite svårt att ta in hur något så smått kan avbildas så detaljrikt och med sådan skärpa.

— med det här svepelektronmikroskopet kan vi förstora upp till en miljon gånger. det innebär att ett hårstrå får en diameter som är jämförbar med höjden på reaktorbyggnaden, inklusive skorstenen, säger massimo.

nu är det varken hårstrån eller myror som till vardags undersöks i det svepelektronmikroskop som sedan några år är i drift i ftmq:s laboratorium. huvudanvändningsområdet är att analysera och un-dersöka skador på metallkomponenter på forsmark.

vi bläddrar vidare i bildarkivet och massimo för-klarar vilka slutsatser man kan dra från olika bilder. förutom bilderna tar mikroskopet även fram vilka grundämnen föremålet består av.

för tillfället undersöker man några små metallfli-sor som plockats upp ur ett partikelfilter som fångar främmande föremål i processvattnet. man vill veta var de kommer från, så att man kan förhindra att fler likande föremål kommer in i kylvattensystemet.

— Eftersom mikroskåpet ger oss svar på exakt vilka ämnen ett föremål innehåller är det lättare att hitta var i anläggningen det kommer ifrån. vi lär känna de material som finns här, säger massimo.

de sex miljoner kronor mikroskopet kostade att köpa in betalade sig redan första året när en trasig styrledning tvingade fram ett driftstopp på en av anläggningarna. tack vare att ftmq själva kunde analysera skadan kortade de driftstoppet med minst en vecka. ■

enorma förstoringar krymper riskerna

SvepelektronikmikroSkop: svepelektron-mikroskop (sEM) använder elektroner i stället för vanligt ljus för att ta bilder av mycket små objekt. de kraftigaste elektronmikroskopen har en upplös-ning på upp till 2 000 000 gånger, vilket innebär att man kan se ner till 0,1 nanometer. Ljusoptiska mikroskop kan ”bara” förstora upp till 1000 gånger, det vill säga två gånger ljusets våglängd (cirka 1000 nm). de senaste åren har svepelektronmikroskopen utvecklats snabbt, inte minst vad gäller användar-vänligheten.

* FTMQ: F=fOrsmark t=tEknikM= mEkansisk intEGritEtq= GruPPBEtECkninG sOm tidiGarE stOd för ’qualitY’


chalmerS kärnkEmi

WeStinghouSe POlYmErErs åldrinG

F o r S k n i n g S p r o j e k t e t som främst utförs av Sabrina Tietze, doktorand inom kärnkemi på Chalmers, handlar om jodke-mi i samband med svåra kärnkraftolyckor. Målet med Sabrinas forskningsprojekt, vil-ket delvis finansieras av SKC, är att bättre förstå komplexiteten av jodkemi och vilken effekt det skulle kunna ha i händelse av en kärnkraftsolycka. Hon försöker också hitta en förbättring av de haverikoder som finns för att kunna förutsäga de flyktiga jodämnen som skulle kunna släppas ut vid en eventuell olycka. Dessutom är målet att lära sig mer om de nuvarande kärnkraftmaterialen för att förstå effekten av den flyktiga jodkemin och kemin i inneslutningen generellt och därigenom kunna bidra till utvecklingen av nya kärnkraftmaterial och säkerhetssystem. Men ett stort mål är också att förbättra de nuvarande filtersystemen så att filtreringen av olika kemikaliska former av gasformiga jodämnen blir bättre.

d e t v i k t i g a St e i n o m F o r S k n i n g S p roj e k t e tFiltersystemen är det i Sabrinas forskning som har mest inflytande, och är mest rele-vant, inom industrin just nu.

— Under svåra kärnkraftolyckor skapas en stor mängd gasformiga jodämnen vilka kan spridas ut i luften och innebära en häl-sorisk. Detta är ofta det största bekymret, förklarar Sabrina.

Skrubbertankar är ett nödfiltrerings-system som bara används om det absolut värsta händer. Det blev ett stort diskus-sionsämne över hela världen efter kärn-kraftolyckan i Fukushima, Japan (2011). Det har varit frivilligt att använda skrub-

bertankar, men efter olyckan blev det mer en självklarhet för många kärnkraftverk att installera dem. och det blev även ett stort forskningsämne.

— Det är möjligt att kontaminationen av omgivningen i Fukushima kunde ha för-hindrats om de hade haft dessa filtersystem. Sverige var i framkant vid den tiden och hade redan haft dem i flera år, förklarar Sabrina.

d e Stö r Sta u tm a n i n g a r n aInom forskningsprojektet försöker de, genom att studera olika parametrar, förut-säga hur mycket jod, och i vilken form, som potentiellt skulle kunna frisläppas vid en

olycka. De största utmaningarna i Sabrinas forskningsprojekt är att konditionen i olika kärnkraftverk varierar stort, vilket skapar vissa svårigheter när man forskar inom kemi.

— Det finns inget haveri som skulle te sig likadant. Ett kärnkraftverk är så kom-plext och det är så många komponenter som arbetar ihop. Allt beror på omständighe-terna vid det faktiska haveriet så det vi gör är att titta på det mest extrema scenariot, förklarar Sabrina. ■

text & foto: Sabina Johansson

modifierad filterlösning bidrar till säkrare kärnkraft! EftEr katastrOfEn i fukushima, jaPan (2011) BlEv nödfiltrErinGs- sYstEmEt, skruBBErtankar, Ett stOrt diskussiOnsämnE. På ChalmErs PåGår fOrskninGsPrOjEktEt för att förBättra filtErrEninGEn.

Sabrina tietze, doktorand inom kärnkemi på Chalmers.

n y B yg g n at i o n a v kärnkraft-verk — främst i Kina och USA men även i Europa — till trots så blir världens flotta av kraftverk äldre. Även om många anlägg-ningar har gått igenom moderniseringar och livstidsförlängningar så återstår mycket arbete med att förstå åldringsmekanismer i olika material och komponenter.

Vi behöver även effektivt kunna hantera de omfattande miljökvalificeringar som behövs för att ge kraftverken möjlighet att erhålla förlängda drifttillstånd, säger Maria Ekelund.

Vi har lyckats fånga Maria på språng till Westinghouse lab för miljökvalificering och följer med in i Marias favoritmiljö, labbet fullt med olika instrument och prov-ningsredskap för att bestämma materials åldringsegenskaper.

— Det här är mitt favoritställe på jobbet. Mina dagar består av en blandning av teo-retiskt och experimentellt arbete, men det är i labbet jag trivs bäst.

Maria berättar att hon första gången kom i kontakt med kärnkraftområdet i sam-band med en kurs i polymerkemi.

— Jag läste kemi i Uppsala och kom-binerade det med enstaka kurser i fysik. Efter ett tag gick jag över till Teknisk fysik med inriktning mot materialvetenskap. En av de kurser jag läste var för professor Ulf Gedde som då gästföreläste om polymerers kemi i Uppsala.

Ulf kontaktade senare Maria och und-rade om hon var intresserad av att ta sig an ett doktorandarbete om kabelisolering. Projektet var ett samarbete mellan KTH och Ringhals och öppnade dörren till kärnkraft-branschen.

2009 blev Maria klar med sin avhand-ling och 2012 kom hon till Westinghouse efter en kortare period hos Habia Cable och en föräldraledighet.

— Kärnkraft är så mycket mer än neutronfysik, säger Maria. Materialfrågor är centrala och jätteviktiga för branschen. Vi är spjutspets och kräver mycket av materialen. Särskilt teknikområdet poly-

merer och deras åldringsbeteende växer snabbt. Eftersom det är min kärnkun-skap känner jag att jag kan vara med och påverka både ett viktigt område och vad Westinghouse gör.

Maria visar oss runt i labbet och alla dess instrument för mätning av mekaniska och elektriska egenskaper. Begrepp som isolationsresistans, antioxidant, accelererad åldring, LIRA och DSC får sin förklaring och det är alldeles klart att hon trivs med sitt jobb. Maria berättar att hon under sitt avhandlingsarbete skrev en vetenskaplig artikel tillsammans med uppfinnaren av LIRA-tekniken och att det kom väl till hands när hon senare hos Westinghouse fick vara med i det EU-knutna ADVANCE projektet kring kablars åldring.

— Sen jag kom till Westinghouse har jag både varit med i forskningssamar-beten inom EU, rekvalificerat kablar åt Forsmark, gjutit komponenter i vårt lab och jobbat med kvalificering av grafit till drivdon. Det blir en hel del rådgivning om polymerer också, och även en del jobb med utbildning kring polymerers egen-skaper. Det är roligt att kunna ha stor

spridning i arbetsuppgifterna och få insikt i angränsande områden på köpet. Det var ett av skälen till att jag valde att jobba för Westinghouse.

På frågan hur Maria ser på framtiden och sitt fortsatta arbete berättar hon att hon hittills mest arbetat i projekt som rört de svenska kraftverken, även om hon gett råd även till Westinghouse personal i USA rörande kablars beteende, och att möjlighe-terna att utvecklas vidare är stora.

— Westinghouse bygger ju nya kraft-verk på flera platser och även för nya an-läggningar är ju polymerernas egenskaper och åldring viktiga. Mitt tips till nuvarande studenter är att gå på nyfikenhet när de väjer inriktning. Det finns så mycket spän-nande i den här branschen.” ■


labbet för miljökvalificering och materialka-raktärisering vid westinghouse anläggningar i Västerås är Maria Ekelunds favoritmiljö.

Maria Ekelund:

åldrinG OCh miljökvalifiCErinG

En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum Skc | 2014 2524 2014 | Skc En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum

å v e t at t kärnkraftverken är en möjlig arbetsplats för

kemister. På Forsmark job-bar ett 30-tal kemister, bland annat

med provtagning samt kemiska och radiokemiska analyser av bland annat processvatten samt luft- och vattenburna utsläpp. Arbetet kräver stor noggrannhet och skiljer sig från övrig tillverkningsindu-stri eftersom arbetsplatsen är på kontrolle-rat område och samtliga prover analyseras på plats.

— Våra kemister har ett viktigt upp-drag. En del av detta är att analysera och följa upp föroreningshalter i processvattnet. Även mycket små mängder föroreningar kan orsaka korrosion i systemen samt ökad spridning av radioaktiva nuklider. De håller även koll på, och rapporterar, utsläppsnivåer till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), säger Margareta Tanse Larsson, chef för avdel-ningen kemi och radiokemi på Forsmark.

Kemisterna följer upp vattenkemin i processen, övervakar korrosionsfrågor samt analyserar radioaktiva nuklider i vatten och luft, bland annat för att ha kontroll på aktivitetsspridning samt för att identifiera om bränsleelement skadats. De utvecklar även analysmetoder och håller ordning på alla kemisktekniska produkter som används på kärnkraftverket.

Madeleine Lundholm och Sakarias Petersson har jobbat i snart tre respektive fyra år på Forsmark och båda trivs.

— Det är ett roligt och omväxlande ar-bete. om man vill utvecklas i sin yrkesroll finns alla möjligheter att göra det här, säger Madeleine.

Sakarias har tidigare jobbat på ett kon-ventionellt värmekraftverk och tycker att mycket är annorlunda på ett kärnkraftverk.

Varje morgon lämnar han sina personliga kläder och tillhörigheter i ett skåp för att byta om och gå in till kemilabbet på kontrollerat område. I kemilabbet förekom-mer inget onödigt spring, då lugn och ro är viktigt för ett noggrant analysarbete.

— Alla prover analyseras på plats. Att skicka iväg prover som skulle kunna inne-hålla radioaktiva nuklider är en omständlig process, berättar Sakarias.

Det är ljust och fräscht i kemilabbet på Forsmark 3, vars lokaler nyligen restaure-rats. I början av året invigdes det nya labbet som byggts om och utrustats så att arbetet ska kunna göras mer effektivt och säkert. Nya instrument och utrustning har köpts in, databaser och programvaror har installerats.

— Det betyder mycket för oss att ha en bra arbetsmiljö. Vi är nog en av de yrkes-kategorier som tillbringar mest tid inne på kontrollerat område, säger Madeleine.

Kemisterna rör sig ofta ute i anläggning-en bland annat för att hämta prover. Ett tätt samarbete med driftpersonalen är nödvän-digt för att följa upp eventuella avvikelser. Många provtagningar görs rutinmässigt, men det förekommer en hel del övriga provtagningar och analyser. I samband med revisionerna, då anläggningen ställs av för underhållsarbete, ökar trycket på kärn-kraftverkets kemister. De är alltid med och övervakar händelser relaterade till driften.

— Samma sak sker vid kortstopp. Då är vi med för att göra extra provtagningar för att kunna identifiera eventuella kondens-läckor, berättar Sakarias.

Forsmark 1 och 3 har kemilaboratorier som är placerade på kontrollerad sida. Här tas och analyseras cirka 12 000 prover varje år. De genererar cirka 44 000 värden från olika ämnen som registreras i en databas.

Resultatet följs noggrant upp för att man tidigt ska kunna se trender och därigenom ha möjlighet att förebygga eventuella pro-blem som kan uppstå.

På Forsmark finns 200 instruktioner och anvisningar om hur kemisternas arbete ska utföras.

— oavsett utbildningsbakgrund tar det lite tid att lära sig hur allting fungerar på ett kärnkraftverks kemiavdelning när man är ny. Man måste kunna de olika systemen i kärnkraftsprocessen för att dra rätt slut-satser av de analyser som görs och kunna vara ett stöd för driften, säger Sakarias.

Bra egenskaper om man vill jobba som kemist på ett kärnkraftverk tycker han är att vara noggrann, stresstålig och bra på att samarbeta.

— och så måste man ha tålamod och tycka om att jobba metodiskt, lägger Made-leine till. ■

text & foto Sara Söderström

i sverige finns omkring 5 000 yrkesverksamma kemister. deras kompetens är specifik men behövs

nästan överallt i samhället, också på de svenska kärnkraftverken. kemister är experter på laborativa analyser och undersökningar. de effektiviserar och utvecklar hanteringen av kemiska produkter och kemikalier, samt ser till att hanteringen är säker för såväl hälsa som miljö.

arBete på laBBet kEmistEr

Annorlunda arbets-miljö för kemister

Madeleine lundholm och Sakarias petersson jobbar som kemister på kärnkraft-verket i Forsmark. varkEn MadElEinE lUndholM EllEr SakariaS pEtErSSon hadE tänkt

siG att arBEta På Ett kärnkraftvErk, mEn På fOrsmark har dE hittat Ett utmanandE uPPdraG, Bra kOllEGOr OCh En arBEtsGivarE sOm satsar På mOdErn utrustninG OCh Bra arBEtsmiljö.

arBete på laBBet kEmistEr

fakta: Kemister

26 27

elteknik OkG

elteknik OkG

hjärnbyte på oskarshamnsverket På OkG hållEr man just På OCh BYGGEr Om Oskarshamn 2:s kOntrOll- OCh rElärum. OmBYGGnatiOnEn kan liknas vid Ett BYtE av hjärna i anläGGninGEn. text: Henrik Eriksson illustration: Istock photos

(Ska skrivas om i inledingen — ej redigerad)

5 491 tkn, men ska kortas

i h a r nu nått den hit-tills viktigaste milstolpen i säkerhetsmoderniseringen av oskarshamn 2, vilket är

en viktig del i de insatser som görs för att förlänga anläggningens tekniska livslängd till 60 år. ombyggnationen av kontroll- och relärummet är den mest komplexa åtgärden i moderniseringen av kontrollutrustningen, där analoga reläbaserade system från slutet av 1960-talet ersätts med digital program-merbar teknik, säger Mats Andersson som är delprojektledare i projekt Plex och har varit med sedan moderniseringsprojektet startade 2004.

n e rv t r å da r ko p p l a S i n — ombyggnationen av kontroll- och relä-rummet är ett tidskritiskt moment eftersom det är många arbeten som ska utföras. Överhuvudtaget är installationer av ny elkrafts- och kontrollutrustning den mest omfattande delen av säkerhetsmodernise-ringen, där vi också separerar drift- och sä-kerhetsrelaterad utrustning från varandra

i fysisk bemärkelse, säger Mats.

För att minimera avställningstiden har man på förhand gjort en stor mängd installationer i de två nya byggnader som uppfördes innan an-läggningen ställdes av i början av juni. Under

den nu pågående revisionsavställningen kopplas den nya styrutrustningen samman med befintlig anläggning. Det kan liknas vid nervtrådar som binds samman mellan styrsystem, kontrollrum och utrustning i anläggningen.

I samband med kontrollrumsom-byggnaden utvecklas även det så kallade operatörsgränssnittet där man i framtiden i större utsträckning än i dag kommer att arbeta via ett bildskärmsbaserat gränssnitt. Det nya kontrollrummet ger även kontroll-rumspersonalen en öppnare miljö samt bättre överblick över processystemen. Den

nya digitala styrutrustningen handlar dock inte om några internetlösningar som kan hackas, utan om modern beprövad och säker teknik som finns i de nya kärnkraft-verk som byggs idag.

t i l l Fä l l i g t ko n t ro l l r um För att kunna genomföra den nu aktuella ombyggnationen av kontroll- och relärum-met har man driftsatt en Temporary ope-rational Panel (ToP). Det är ett temporärt och begränsat kontrollrum som används för övervakning och kontroll av viktiga system under uppgraderingen av det ordinarie kontrollrummet.

Utöver det har ett intensivt arbete pågått med andra åtgärder som krävs inför ombyggnationen, såsom driftsättning av ett nytt system för kylning av bränslets rest-effekt och elavgränsningar. Förberedelserna avslutades med ett driftsammanträde som analyserade huruvida alla förutsättningar var på plats. Därefter kunde man inleda ombyggnationen med ›››

ombyggnationen aV kontroll- ocH relärummet är ett tidS-kritiSkt moment på grund aV den Stora mängd arbeten Som Ska utföraS

Mats andersson, delprojektledare i projekt plex

2014 | Skc En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum28

n i c o l a S e d h , beräkningsingenjör på Forsmark, har under sina år i företaget hunnit prova på olika arbetsuppgifter. Allt från säkerhetsanalyser av hela system som skapar en förståelse för hela anläggningen till detaljerade analyser och beräkningar av någon specifik komponent, t ex flödet i en värmeväxlare.

— Det är stor variation, ena veckan ställs man inför ett akut problem som måste lösas under pågående revisionsavställning, andra veckor jobbar man med långsiktig ut-veckling av anläggningen, säger Nicolas. De lite längre uppdragen kan t ex innefatta ut-värderingar av hur ett rörsystem påverkas av ombyggnation eller byte av en ventil eller pump. Vad händer med flöden och tryck, uppfylls de krav som ställs på systemet?

— Uppdragen innebär ofta sammarbete mellan olika kunskapsområden. Där-för krävs sammarbete med bland annat konstruktörer, processkunniga och hållf-beräknare, säger Christoffer Nordström, beräkningsingenjör vid Ringhals. Han fortsätter:

— Vi har kontinuerligt teknikmöten där vi som jobbar inom samma område lyfter upp och diskuterar olika frågeställningar vi har. Det här är ofta mycket utvecklande eftersom man dels får nya infallsvinklar på sina egna problem dels ny kunskap utifrån andras problem.

— Vi använder oss av allt från enkla och snabba handberäkningar till komplexa beräkningar så som CFD*, som tar månader att genomföra på ett kraftfullt beräknings-

kluster, säger Gustaf Nilsson som arbetar som beräkningsingenjör på Forsmark. Kraft-fulla verktyg, både beräkningsprogram och datorer är en viktig förutsättning för arbetet.

Utbildningsbakgrunden för dem som arbetar med strömningsteknik inom kärn-kraften varierar. Några har läst Teknisk fysik, andra maskinteknik, energisystem eller kemiteknik. Det viktiga är att man är genuint intresserad av problemlösning och gillar att använda beräkningar för att hitta lösningar på problemen. ■

text: Karin Eriksson Foto: Eva Fischer

dEt finns månGa Olika arBEtsuPPGiftEr för En strömninGstEknikEr På Ett kärnkraftvErk. GEmEnsamt för dEm alla är att arBEtEt är in-riktat På PrOBlEmlösninG OCh utvECklinG av anläGGninGarna för En fOrtsatt säkEr drift.

››› borttagning av befintlig utrustning. Peter Lemström från huvudleverantören CoP/Areva berättar:

— Vi började med att riva ut manöver- och kontrolltavlor, samt ta bort det upphöjda installations-golvet. Därefter kunde vi inleda rivningsarbe-tet av kablage mellan kontroll- och relärum.

Det är ett mycket kom-plext arbete med stora

volymer av kablage och många inkopplings-punkter där en del av kablaget ska vara kvar och därmed inte får påverkas. I kon-trollrummet har vi nu tagit bort befintliga kabelrännor och demonterar innertaket. Kontrollrummets centrala delar är i princip helt tomt idag.

Sen målas golvet så att det blir damm-fritt och märks upp med koordinater från den 3D-scanning som genomfördes i en mock-up, där kontrollrummet byggdes upp på förhand. Mätpunkterna används vid installationen av nya manövertavlor för att

allt ska hamna på exakt rätt plats i det nya kontrollrummet, vilket sparar tid. Totalt rivs 76 kontrolltavlor och fyra teknikbord ut. omkopplingar görs i 53 befintliga kontrolltavlor och 57 nya kontrolltavlor och två teknikbord ska på plats.

t r ä n i n g i d e n n ya ko n t ro l l r um S m i l j ö nArbetssättet i det nya kontrollrummet kom-mer i hög grad att bygga på operatörernas erfarenhet. De har varit engagerade i kon-struktionsfasen av det nya kontrollrummet och på så sätt blir det ett kontrollrum som operatörerna vill ha.

— En förutsättning när anläggningen ska återstarta är givetvis att operatörerna har övat sig i den nya miljön, säger Mats Andersson. Av den anledningen har en fullskalig modell av kontrollrummet byggts upp på förhand. I simulatorn kommer operatörerna — efter att ha genomgått teo-retiska utbildningar — att tränas i allt från normal drift till störningar och haveri.

När anläggningen tagits i bruk kom-mer simulatorn att användas i den normala årliga träningen av kontrollrumspersonal.

I förbifarten kan nämnas att oskars-hamn 2 inte bara får en ny simulator och ett nytt kontrollrum, utan också ett nytt nödkontrollrum, varifrån anläggningens säkerhetsfunktioner kan övervakas och styras vid behov. Uppförandet av det pågår och är ytterligare en av de många säkerhets-höjande åtgärderna som införs under den här fasen av projektet. ■

StrömningSteknik — aktiv problemlösning på kärnkraftverk

elteknik OkG

KabelfaktaKablage för el- och styrutrustning: cirka 1 000 kilometerKablage från anläggningen till kontroll-rummet: cirka 130 kilometerKablage inom kontrollrummet: cirka 52 kilometerKablar in till kontrollrummet: cirka 1 300 styckenAntal El- och I&C-skåp: 715 styckenAntal berörda elektriska komponenter: 5 900 stycken

Beräkningar strömninGstEknik

En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum Skc | 2014 29

*CFdC=COmPutatiOnal F =fluid d =dYnamiCs

peter lemström, huvudleverantör, Cop areva


en dag på joBBet EltEknik matErialtEknik

en dag på joBBet EltEknik matErialtEknik

— e n v a n l i g d a g på jobbet bör-jar alltid med avstämning. Jag kollar av med kollegorna hur vi ligger till med de arbeten som ska utföras i projekten. Resultatet av genomgången sätter dagens agenda. Jag är sjukt målstyrd, berättar Jerry Wester-stedt, som jobbar på Forsmarks avdelning för elkonstruktion (FTEE).

Jerry Westerstedt började arbeta på el-konstruktionsavdelningen på Forsmark för tre år sedan. Det är här allting som handlar om el, som ska göras om i anläggningen, ri-tas på kretsscheman och översiktsblad. Det handlar exempelvis om förnyelseprojekt och säkerhetsförbättringar, vilka gett upp-hov till många parallellt pågående projekt.

— Anläggningen är komplex och det gäller att hitta rätt kravbild när det ska göras ändringar, säger Jerry, som numera är ställföreträdande gruppchef på avdel-ningen.

ofta handlar förnyelsearbetet om att byta gammal beprövad teknik till nyare och mer modern. Men Forsmark ligger inte i frontlinjen när det gäller att implementera ny teknik.

— Konstruktionsprocessen är anpassad efter de särskilda krav som ställs på kärn-

teknisk verksamhet. Här skiljer vi oss nog en del från traditionell tillverkningsindustri då vi anser att beprövad teknik lägger grun-den för en robust och säker anläggning, säger Jerry.

På Forsmark läggs även mycket tid på förstudier, projektering och analys. Här pågår ett ständigt utvecklingsarbete, inte minst av arbetssätten som tillämpas. När konstruktionsändringar ska göras bildas projektteam med representanter från samtliga berörda avdelningar. Kommunika-tion och samarbete är nyckelord och det är viktigt att alla har samma mål.

Jerry gillar att jobba i projektform med tydlighet kring vad som är start och mål. En annan sak han gillar med Forsmark är arbetsklimatet.

— Många av mina kollegor har jobbat här i 20 år eller mer. De trivs, har ett stort intresse för teknik och är mycket engage-rade i arbetet som bedrivs, säger han.

Att få jobba jämte dem tycker han är ett väldigt bra sätt att skaffa sig nya kunskaper och få tillfälle att lära känna anläggningen. ■

— j a g ä r d e l a k t i g i många olika projekt och har många bollar i luften sam-tidigt, säger Julius Reineck, som jobbar på Forsmarks avdelning för kontrollutrustning (FTEC).

Han har ett varierande jobb med pro-jekt- och konstruktionsmöten, diskussioner om tekniska frågor med kollegor och en hel del tid i arkivet där han söker efter doku-mentation som kan underlätta hans och kollegornas arbete.

— Jag börjar hitta riktigt bra i arkivet nu, skrattar Julius, som jobbat på Forsmark i två och ett halvt år.

Han jobbar som systemkonstruktör med olika moderniseringsprojekt och un-derhåll av kontrollutrustning. Hans första projekt var att byta ut brandsprinklerventi-ler på Forsmark 3.

— Den automatiserade signaleringen för brandsprinkling skulle moderniseras enligt nya normer, berättar han.

Nu när det är klart jobbar han bland annat med förberedelserna inför bytet av lågtrycksförvärmare på Forsmark 1 och Forsmark 2 samt med ett projekt som hand-lar om att göra värmeväxlare för havsvat-tenkylning rena från djur och alger.

— Mitt arbete består av att designa mätningar och att använda mätsignaler för funktioner i Forsmarks säkerhetssystem.

Jag håller koll på gränsvärden och hjälper till att beakta säkerheten i samband med ändringar som görs i anläggningen.

Att jobba på ett kärnkraftverk innebär att ett stort fokus läggs på säkerhet och här har Julius fått lära sig innebörden av uttrycket STARK (som står för stanna upp, tänk efter, agera, reflektera och kommuni-cera).

— Det är viktigt att vara väl genomtänkt i arbetsprocessen. Här skulle ett fel kunna få långt mer allvarliga konsekvenser än på de flesta andra arbetsplatser, säger han.

Under hösten kommer Julius att byta arbetsuppgifter och avdelning, så som många medarbetare på Forsmark gör när de vill komma vidare i sin yrkeskarriär.

— Företaget är bra på att fånga upp medarbetare som vill framåt eller prova på något nytt. Att ha en bred förståelse för verksamheten underlättar arbetet oavsett vilken avdelning man tillhör, säger Julius.

Att bo i Uppsala och jobba i Forsmark ser han inte som något problem, även om det innebär pendling. En dag i veckan job-bar han på distanskontoret i Uppsala och tack vare nya tekniska lösningar kommer distansarbete att underlättas ytterligare i framtiden, tror han. Under sina två och ett halvt år på Forsmark har Julius även hunnit delta i nätverket

Young generation, som samlar personer under 36 år inom kärnkraftbranschen.

— Det är ett bra sätt att knyta kontakter med kollegor och via studiebesök få lära sig mer om kärnkraft i Sverige och i världen, säger Julius. ■

Vad gör du en vanlig dag på jobbet? hur är dEt att jOBBa inOm kärnkraftsindustrin? vad Gör man EGEntliGEn På daGarna? vi fråGadE trE PErsOnEr hur dEras arBEtsdaG kan sE ut.text & bild: Sara Söderström.

Erfarenhetsöverföring mellan kollegorna Catarina johansson och jerry wester-stedt på Forsmarks avdel-ning för elkonstruktion.

julius reineck jobbar som systemkonstruk-tör med olika moderniseringsprojekt och underhåll av kontrollutrustning.

— j a g a r B e t a r S o m materialspecia-list på FTMq på Forsmark, säger Massimo Cocco. Mitt jobb, att genomföra material-tekniska utredningar, är en viktig del i den ständigt pågående säkerhetsanalysen på ett kärnkraftverk.

Det är inte alltid ett lätt jobb. Metall-legeringar har en komplex mikrostruktur och samspelet med de miljöfaktorer som är specifika för en kärnkraftanläggning ska-par än större komplexitet. På kort sikt, 1—3 år, är utmaningen att bedöma det förvän-tade degraderingsförloppet när en skada uppstått. På 40—60 års sikt är utmaningen att bedöma risken för mikrostrukturella förändringar i material. Det är förändringar som kan leda till ökad känslighet för degra-deringsförlopp, eller ”åldring av metalliska material”, som man säger i branschen.

— För att förbättra vår förmåga att diag-nostisera degraderingsförlopp och material-status utvecklar vi ständigt vår kompetens,

säger Massimo. Skadefall studeras ingå-ende. Varför uppstår en skada? Hur snabbt fortlöper nötningen av material? Till vår hjälp har vi ett välrustat metallografiskt laboratorium som bland annat inkluderar ett avancerat elektronmikroskop.

— Vi letar efter mönster och systemati-serar karakteristiska aspekter av skadefal-len och bygger på så vis upp en kunskaps-bank som inte finns någon annanstans. Med hjälp av ett metallografiskt laboratorium lär vi känna materialen i vår anläggning på mycket nära håll och vi försöker förstå deras motståndskraft i den specifika miljö de utsätts för.

— Men vi bedriver även omfattande forskning tillsammans med externa part-ners både i och utanför Sverige. Vi samar-betar med universitet, forskningsinstitut och andra aktörer i branschen, avslutar Massimo. ■

Massimo Cocco jobbar som Materi-alspecialist på Forsmarks kärnkraft-verk — Vattenfall. han kommer från italien och har en M.Sc kemiteknik med inriktning material

En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum Skc | 2014 2014 | Skc En tidskrift från svEnskt kärntEkniskt CEntrum32 33 xxxxx | 2014 33

mångfald d e t F i n n S en risk att enkönade arbetsplatser kan bli problematiska eftersom de riskerar att skapa arbets-platskulturer som är präglade av stereotypiska synsätt. Till exempel kan man konstatera att arbetsplatser som präglas av en machokultur har fler arbetsmiljöolyckor, än andra arbets-platser inom samma yrke. Kvinnliga el-ler manliga identiteter som uppstår kan

bli svåra att förändra när man vill nå en mer jämlik organisation. Det handlar inte bara om att räkna huvuden, arbetet måste gå djupare än så om man vill be-driva ett framgångsrikt jämställdhets-arbete. Det ska inte inriktas på att göra människor lika, utan ska syfta till att tillvarata varandras olikheter, se möj-ligheterna i olikheterna och framförallt; kompetens är inte kön. ›››

v ä S t e r å S a r e n Gustav Robertson hann uppleva både äldreomsorgen och marinen innan han slog in på ingenjörs banan. Sedan två år ingår han i den grupp på Westinghouse som ansvarar för hållfasthets-beräkning av bränslestavar, Fuel Rod Design.

Vi ses på en skuggig plats under en av sensommarens hetaste dagar. Gustav, 28 år och med rötter i Falun, har tillbringat en stor del av semestern i föräldrarnas som-marstuga i Dalarna.

När han får frågan om vad som får honom att trivas på jobbet lyser två faktorer starkast: Arbetskamraterna och utmaning-en att ständigt förfina beräkningsmodeller och metodik.

— Jag blev jättebra mottagen här och kom in i en trevlig grupp med en bra mix av åldrar, kön och nationaliteter. och jag blev inkastad i jobbet direkt!

Gustavs väg mot Westinghouse i Västerås började kanske redan i tonåren, när han valde att flytta hemifrån för att gå andra och tredje året på gymnasiet i Forsmark.

— Men för mig handlade ändå Fors-mark inte så mycket om kärnkraft. Jag valde en datainriktning i stället för energi.

Efter gymnasiet hann han med några månaders jobb inom äldreomsorgen, tills det var dags att rycka in i lumpen som me-kaniker inom flottan.

— Jag jobbade som motormekaniker vid en FN-operation i Libanon, med bas på Cypern.

När det så småningom blev dags för universitetsstudier i Uppsala tog energi-intresset fart, framförallt under de två sista åren av ingenjörsutbildningen.

— Vi valde olika inriktningar och minst tre energislag, bland andra bioenergi och vindkraft.

— och med kärnkraftkursen väcktes mitt stora intresse, inte minst genom en fantastisk föreläsare, berättar Gustav. Han kunde komma in i salen med enbart en penna och köra! Han var en viktig faktor för mig.

Sommaren 2012 riktade en nybakad energiingenjör blicken mot marknaden, och fann flera jobbalternativ bland platsannon-serna.

Westinghouse sökte då flera bränsle-

teknikingenjörer och Gustav blev utvald för intervju, via ett inledande möte med en rekryteringsfirma i Västerås.

Westinghouse erbjöd honom raskt jobbet.

— Det var en stor omställning att komma ut i arbetslivet efter studieåren. Det är alltid nervöst i början och det kändes jobbigt att tvingas visa vad man kunde, upp till bevis liksom...

Men han hann aldrig känna sig utanför. Westinghouse behövde ju nytillskott i grup-pen, och tillsammans med ännu en färsking fick Gustav en bra introduktion till arbets-uppgifterna, innan han raskt fick hugga i.

Efter två år beskriver han arbetsklima-tet så här:

— Man jobbar ganska fritt här — om man tar sitt ansvar. och kulturen är bra, det är högt i tak och man får säga vad man tycker.

Gruppen om sju personer utför en rad termomekaniska beräkningar, för att säkerställa bränslestavarnas hållfasthet och därmed uppfylla licensieringskraven.

— Vi måste analysera många slags hän-delser. Dels sådana som normalt uppkom-mer under driften, dels andra mer ovanliga incidenter.

Allt dokumenteras noggrant och ingår

i kundens underlag vid tillståndsansökan hos respektive ansvarig myndighet.

Gustav gör beräkningar utifrån den miljö bränslestaven upplever i reaktorn. Några av de viktigaste faktorerna som analyseras är tryck, temperatur, spänning, deformation, väteupptag och oxidering.

— Ska vi vara konkurrenskraftiga måste vi hela tiden jobba med modeller och metodik och göra beräkningar med hög noggrannhet.

— Vi måste också utveckla vår metodik så att vi kan utvärdera framtida bränslety-per, berättar Gustav.

Han hoppas att framöver få använda sitt stora dataintresse för att förfina metodiken och ta vara på den datakraftsutveckling som skett på senare år.

Av kompisar får Gustav ibland frågan om han inte räknat färdigt än…

Han säger med ett leende:— Nej, folk anar ju inte hur vi ständigt

måste göra om beräkningarna utifrån förändrade omständigheter och driftsområ-den, det är ett konstant förfiningsarbete. ■

text: Ann Lystedt Foto: Anders Andrén

Beräkningar hållfasthEt

mångFald dYnamisk OrGanisatiOn

Gustav Robertsson:

hållfasthEtsBEräkninGar BränslEstavar


mångFald i siffrOr

mångFald dYnamisk OrGanisatiOn

arbete för ökad jämställdhetS t u d e n t e r , l ä r a r e , F o r S k a r e och övrig personal är den viktigaste till-gången för ett universitet som KTH. Detta innebär att det är avgörande vilka personer vi lyckas rekrytera som lärare och forskare, och att de som kommer hit stannar kvar och utvecklas på bästa sätt. Annars kan vi inte förse t ex kärnkraftsindustrin med den kompetens de behöver. KTHs siffror är just nu sådana att vi inte riktigt kan säga att vi lyckas med det här. I dag har vi en fördelning på cirka 33 procent kvinnor och 67 procent män bland studenterna i grundutbildningen, men för professorer är motsvarande siffror cirka 15 respektive 85 procent. Många kvinnor väljer alltså bort KTH under vägen — eller väljs bort av KTH. oavsett vilket så är det i alla fall hos oss det händer, och då ska vi kunna göra någonting åt det själva, utan att hänvisa till grundskola, föräldrars attityder, dagis, eller annat utanför vår kontroll.

Jämställdheten mellan könen är inte den enda jämlikhetsfrågan för KTH, vi måste förstås vara bra på att ta hand om all mångfald, inte minst med tanke på alla de olika nationaliteter som finns represente-rade bland KTHs studenter och personal. Vi väljer ändå att lyfta fram jämställdhet mellan könen eftersom det här finns väldigt tydliga utmaningar.

v å r t a r B e t e h a r F ö l j a n d e u t g å n g S p u n k t e r :• KTHs ledning äger och driver frågan.Det tar sig i uttryck i att KTH har en vice-rektor för fakultetsutveckling och jäm-ställdhet som rapporterar direkt till rektor och driver de här frågorna inom organisa-tionen. • Arbetet baseras på kunskap om könsordningen i samhället och organisationer.KTH har den stora fördelen att ha egen

kompetens i forskning om genus och organisationer och den används flitigt i det interna arbetet.• Arbetet bedrivs främst genom den ordina-rie ledningsorganisationen.

Ansvaret för att arbeta med jämställd-het är tydligt formulerat och ligger på dem som har ledningsuppdrag på olika nivåer. Vi följer de olika skolornas (nivån under rektor) arbete genom årliga uppföljningar och har en dialog om hur man ska gå vidare.

Bland de konkreta åtgärder som har gjorts och görs kan nämnas att vi de senaste åren grundligt har reformerat våra karriär-vägar för att skapa ett ’tenure track’ enligt Amerikansk förebild. Det bör vara en verk-ningsfull jämställdhetsåtgärd genom att det tydliggör villkoren och vad som krävs, och att en ung lärare/forskare därmed inte i lika hög grad är hänvisad till informella kanaler för information och stöd. Ett exempel på en aktuell åtgärd är att vi nu genomför en satsning där alla ledningsgrupper ner till institutionsnivå tränas i jämställdhet och mångfald på olika sätt.

Vårt arbete för att minska den ojämna könsfördelningen bland lärare och forskare har intensifierats de senaste åren, och även om det finns mycket övrigt att önska när vi ser på våra siffror så finns ändå en positiv trend. Det är glädjande att notera att till ex-empel andelen kvinnor bland professorerna har ökat från 10,5 procent år 2010 till 15,6 procent nu 2014, fyra år senare. ■

text:Gustav Amberg, vicerektor för fakultetsutveckling och jämställdhet, kthillustration: Istock Photos

Women in nuclear — stödjer kvinnors roll i branschendet internationella nätverket Women in nuclear (Win) finns i fler än 90 länder, med över 3 800 medlemmar och är till för kvinnor verksamma i branscher med anknytning till kärnteknik. syftet är att förmedla information och kunskap till allmänheten om kärn-kraft, stålning och kärnteknologi, men även att stödja kvinnors roll i branschen.

könsfördelning på de svenska kärnkraftverken (2012).Mångfalds- och jämställdhetsarbetet är en naturlig del i den ordinarie verksamheten på de svenska kärnkraftverken. trots det är det betydligt fler män än kvinnor som jobbar här. Målsättningen är att antalet kvinnor i ledande samt tekniska befattningar ska öka.

Forsmark 2012: 23 % kvinnor, 77 % män.

OKG 2012:

100

75

50

25

0

Positiv särbehandling … … innebär att arbetsgivaren kan prioritera sökande av underrepresenterat kön, trots att det finns andra sökande med likvärdiga meriter. meritskillnaderna får dock inte vara för stora och det underrepresente-rade könet får inte gynnas per automatik.

Positiv särbehandling är inte lika med kvotering, där man utan att ta hänsyn till meriter, reserverat tjänsten åt antingen en man eller kvinna.

20%

80%

Ringhals 2012: 21 % kvinnor, 79 % män


mångFald mEdarBEtarE i världsklass

mångFald mEdarBEtarE i världsklass

g e n u S F r å g a n S t å r högt på agen-dan hos många organisationer och företag, och upprepad forskning visar på att en jämnare könsfördelning i ledningsgrupper, styrelser och bland medarbetare förbätt-rar resultat och lönsamhet. En jämställd arbetsplats rik på mångfald tillför kreativi-tet, innovation och dynamik, som i sin tur skapar mervärde till organisationen. Men vad betyder egentligen genus?

Genus beskriver det sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det innebär att vara kvinna eller man. Genusbegreppet belyser olika sociala villkor som formar kvinnor och mäns möjligheter och påver-kar deras handlingsmönster. Det behöver nödvändigtvis inte vara kopplat till det bio-logiska könet utan kan handla om attityder, handlingar och värderingar som ger ord som ”manligt” och ”kvinnligt” sina betydel-ser. Men om egenskaper som uppfattas som ”manliga” eller ”kvinnliga” är medfödda eller ett resultat av uppfostran debatteras fortfarande livligt.

o kg S jä m Stä l l d h e t S p l a n På oKG utgår Jämställdhetsarbetetrfrån E.oNs mångfaldspolicy. Utöver E.oNs policy har oKG tagit fram en plan som ska fungera som stöd i det dagliga arbetet. På E.oN Sverige har man formulerat några övergripande mål för mångfaldsarbetet, bland annat ska man:• Öka andelen kvinnliga chefer• Öka andelen medarbetare med annan etnisk bakgrund• Öka kunskapen om vad mångfald innebär bland cheferna.

E.oN arbetar mycket med att lyfta fram kvinnliga chefer och ett krav vid rekryte-ring är att minst en av tre slutkandidater ska vara av det underrepresenterade könet.

Vi har träffat tre kvinnor som ofta har arbetat på avdelningar med övervägande manliga kollegor. Efter 45 år i tjänst är det snart tid för Elisabeth Ståhle som arbetar som konstruktör, att gå i pension. Det var intresset för teknik som ledde Elisabeth till Simpevarp 1969.

— När jag läste sista året på Tekniskt gymnasium i Västerås, ja då fick man ducka mellan snusdosorna, skrattar Elisabeth när hon berättar om hur det var att vara ensam tjej under utbildningen.

I mitten på 70-talet blev det dags att

bilda familj och när det kom till föräldra-ledigheten fanns det inga diskussioner om vem som skulle vara hemma med barnen.

— Det kanske hade sett annorlunda ut om vi hade varit unga idag, säger Elisabeth. Men jag var hemma med barnen, det bara var så.

n ya t i d e r — n ya Sy n S ät tCecilia Linde, underhållsingenjör USE, tror att mycket har förändrats bara de senaste åren.

— Jag tror att den nya generationen som kommer ut på arbetsmarknaden idag är fostrade med insikt i mångfald, jämställd-het och likabehandling. Det gäller att vi tar vara på kraften i den dynamik som mänsk-liga olikheter tillför. Alla människor har lika värde, oavsett kön, ålder, tro, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, säger Cecilia och berättar att hon aldrig har upplevt det som ett problem att vara ensam kvinna på sin arbetsplats.

— Företaget ansvarar för att kompeten-sen tillvaras oavsett bakgrund, konstaterar Cecilia.

ko m p e t e n S i c e n t r umFör många av oKGS medarbetare är det dags att gå i pension inom ett par år, när företaget rekryterar måste man tänka bredare. Det gäller att fylla luckorna, och fundera på vilka typer av personer som inte finns representerade i organisationen.

Ann-Charlotte Thörnwall började sin karriär som stationstekniker och arbetar idag som gruppchef för operativt strål-skydd, GSo.

— Vid rekrytering ser jag att det har blivit vanligare att den sökande inte anger kön, ålder eller var personen kommer ifrån. Kompetensen får tala för vad personen kan, säger Ann-Charlotte och menar att det i början kändes ovant.

— Jag jobbar för att fler tjejer ska komma in på oKG, men det ska inte ske genom kvotering utan det är kompetens och personlighet som styr om du får jobbet eller inte. Mångfald på arbetsplatsen gynnar oss alla. om alla är likadana kommer ingen att ställa de viktiga frågorna om varför man gör på ett visst sätt. Beroende på vår personlig-het och bakgrund tänker vi på olika sätt, och därmed har man också olika angrepps-sätt när det gäller att lösa problem, säger

Ann-Charlotte och påpekar att chefer måste tänka på det här vid nyanställning.

jä m Stä l l d h e t — i n t e Ba r a S i F F ro rFör alla tre kvinnorna var det teknikintres-set som lockade dem att söka sig till teknik-orienterade utbildningar. Men de tillhör undantaget, det är fortfarande mest manliga sökande till, traditionellt sett, ”manliga” utbildningar.

Men det handlar inte bara om siffror, en arbetsplats är inte jämlik bara för att det finns lika många män som kvinnor. Däremot är det lättare att få en mer dynamisk organi-sation med en jämn könsfördelning. ■

text & foto: Luise Guse

En viktig faktor för att OkG* ska nå sin vision om att bli ett kärnkraftverk i världsklass är att ha medarbetare i världsklass. Ett steg i detta är att utgå från den största möjliga basen, oavsett kön, ålder, tro, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

det gäller att Vi tar Vara på kraften i den dynamik Som mänSk-liga olikHeter tillför

på väg mot en attraktivare arbetsplats

*OKGo=Oskarshamnskg =kraftGruPP

Från vänster Cecilia linde, underhållsingenjör, ann-Charlotte thörnwall gruppchef för operativt strålskydd och Elisabeth Ståhle, konstruktör.


StorM i MontE Carloavdelningen för reaktorteknologi, kth, tror att deras nya simuleringsverktyg StorM kan komma att förbättra metoder för att ta fram framtidens reaktorer.

p r e c i S S o m m å n g a andra forskare inom området reaktorfysik, använder avdel-ningen för Reaktorteknologi Monte Carlo-metoden för att simulera transport av ett stort antal neutroner i reaktorn där resultaten beräknas utifrån medelvärden av de simule-rade neutronernas beteenden. Nu har mas-terstudenten Kaur Tuttelberg tillsammans med sin handledare Jan Dufek, biträdande universitetslektor på Reaktorteknologi, tagit fram ett nytt verktyg, SToRM, förkortning för stochastic rapidly convergent criticality method, som de menar reducerar antal felkäl-lor och gör att det går snabbare att få fram ett resultat. Det är just detta Kaurs examensarbete på masternivå handlar om.

— Vi är väldigt stolta över Kaur som med sitt arbete vunnit Sigvard Eklunds pris samt fått två vetenskapliga artiklar publicerade, berättar Jan.

Eftersom Monte Carlo-metoden än så länge är relativt tidskrävande att använda jämfört med andra metoder, så välkomnar forskare nya tillämpningssätt som kan utveckla den. Tidseffektiva SToRM skulle kunna vara ett sådant exempel.

— Den nya algoritmen kan vara ett viktigt steg framåt i utvecklingen när vi desig-nar våra framtida reaktorer, säger Hen-ryk Anglart, professor och avdelningschef för Reaktorteknologi. ■

text: Sofia Nyström

Fa k t r a:

Monte Carlo-simulering:namnet på metoden kommer från det be-römda kasinot i monte Carlo och myntades kring år 1940 under manhattanprojektet vilket är det mest berömda exemplet på till-lämpning än idag.

Generellt innebär monte Carlo-simulering att man använder stokastiska metoder för att lösa deterministiska problem. På grund av algoritmernas upprepande natur och den stora mängden beräkningar som är inblan-dad är monte Carlo metoder anpassade för datorberäk-ningar. Källa: Wikipedia

i e t t a v konferensrummen på Wes-tinghouse Lunda-kontor hittar vi Ylva-Li Lindh i full färd med att för en kollega beskriva de olika säkerhetssystem som skyddar inneslutningen vid ett tänkt svårt haveri. Ylva-Li har ägnat större delen av sina hittills två år hos Westinghouse åt olika projekt rörande just hur anläggning-arnas skyddssystem är utformade och vilka krav de är byggda mot.

— Jag kom till Westinghouse just när arbetena med att förstärka säkerhetssyste-men för svåra haverier sköt fart som följd av olyckan vid Fukushima. Det är både utmanande och spännande att få vara med i ett arbete som är i så starkt fokus. Med min bakgrund från Civilingenjörspro-grammet i system i teknik och samhälle i Uppsala hade jag bra grunder i analys av komplicerade system, och mycket träning i kritiskt tänkande. De luckor jag hade kring hur kärnkraftverken är byggda har jag kunnat fylla i med hjälp av vår intro-duktionsutbildning men framförallt med hjälp av alla kunniga kollegor som gärna ställer upp och förklarar.

Ylva-Li tog sin Mastersexamen i Upp-sala och kom till Westinghouse efter ett examensarbete hos Scania. Ett sommar-jobb med uppdatering av normbiblioteken hos Forsmark hade tidigare gett henne en inblick i kärnkraftbranschen. Efter kurser i kärnkraftsäkerhet under utbildningspro-grammets sista period var valet att söka sig till Westinghouse lätt berättar hon.

— Jag ville jobba i ett stabilt företag med komplexa arbetsuppgifter. Möjlig-heter till jobbrotation och att pröva olika områden lockade också. Min bedömning var rätt, teknikbredden är så stor, det finns något för alla här.

Med Ylva-Lis profil som analytiker blir det mycket rapportläsande och diskussio-ner med kollegor kring anläggningarnas funktion. Hon har arbetat med projekt både inom NoG (Nordic owners’ Group), i sam-arbete med SKB och med Forsmark.

— NoG-projektet handlade om svåra haverier och vätgasgenerering. Där fick jag chansen att göra en ’walkdown’ i Forsmark 3. Det gav jättemycket att få se anläggningen inifrån och på det sättet få en mycket bättre känsla för utformningen än vad ritningar och isometrier ger. Mitt dagliga arbete är annars typiskt kopplat till analys av olika postulerade händelser och hur de ska klassas. Från inledande händelser till anläggningens respons och de olika scenarion som det kan resultera i. Jag har också jobbat med klassnings-systemet för inkapslingsanläggningen för utbränt bränsle som planeras i anslutning till oskarshamnsverket. Spännande att få vara med och få inblick i hur en helt ny typ av kärnteknisk anläggning utformas och att få bidra till arbetet med att göra den till en lika säker anläggning som de svenska kärnkraftverken. ■


Ylva-li lindh beskriver hur inneslutningens filtrerade tryckavlastningssystem ser ut och hur det är utformat för att bevara inneslutningens integritet vid ett postulerat svårt haveri.

Ylva-Li LindhsäkErhEtsanalYs OCh liCEnsiErinG


www.kth.se/sci/centra/skc

en tidskrift skc - kth · 2014 en tidskrift från svenskt kärntekniskt centrum skc | 2014 vinjett...

Documents