1

Från Dackeskolan till Farang.

NUMMER 2 2017Lev och Lär är ett magasin framtaget av Utbildningsförvaltningen på Mjölby kommun.

En uppskattadpedagogiskhelhetsidé

Framtidens skolgångför nyanlända elever

Attraktiv hantverksutbildningtill efterfrågad finsnickare

78

Gabriel Thell

lev läroch

2

NYCKELTALSiffror om utbildnings-förvaltningen

Ansvarig utgivare: Lotta Gylling. Redaktionsråd: Lena Rothman, rektor Klämmestorpsskolan, Linda Hedlund, förskolechef/rektor Väderstad, Frida Engström, rektor Mjölby gymnasium 2, Kungshögaskolan samt Lotta Gylling.

Produktion: Mjölby kommun och Consid Communication AB. Fotograf: John Sandlund. Utgivning: Prel. fyra nummer/år.

Namnet Lev och LärFörskola och skola är en del av vår vardag. Här pågår en livlig aktivitet – spännande, roliga, intressanta, utmanande och inspirerande händelser för barn, ungdomar, vuxna, medarbetare och vårdnadshavare.

Det handlar om utbildning. Om lärande. Något som är helt i linje med Mjölby kommuns vision 2025, där ett av målen tydliggör vikten av att ha en god utbildningsnivå. Men i grund och botten handlar det om livet. Det som händer omkring oss varje dag. Livet som pågår just nu – och just här. Därför heter magasinet Lev och Lär. Det är en positiv uppmaning till alla: Lev och Lär! Det är varje individs möj-lighet. Det är också ett ansvar vi alla har.

INNEHÅLL

KRÖNIKA

Möt Gabriel Thell, som idag är framgångsrik kock i Stockholm.

Porträttet Gabriel Thell

10-11

EN INBLICK

JUST NU FRAMTIDEN

6-73”All förändring måste få ta sin tid”JENNIFER MYRÉN

ROLIG PRAKTIK GER ETT NYTT SPRÅK

SKOL-BIBLIOTEKENI FOKUS

UTBILDNINGS-FÖRVALTNINGENIN I FRAMTIDEN

12 14

lev läroch

3

#levolärmjölbyVar med och dela dina upplevelser i skolvärlden på Instagram.Tillsammans skapar vi en samhörighet och idébank på #levolärmjölby

Tänk att vara utvald till att leda en politisk organisation som har en av samhällets viktigaste funktioner, nämligen ansvaret för utbildningsfrågor i Mjölby kommun. Att vara politiker är ett kall som kräver entusiasm, lyhördhet, vilja att förändra, beslutsamhet och målmedvetenhet.

Entusiasmen i att vara allmänhetens språkrör är grunden i uppdraget. Utan den är det svårt att omforma partipolitik till krass verklighet då det ofta blåser snålt om öronen på en politiker, och i synnerhet en skolpolitiker. För alla har vi en uppfattning om skolan utifrån vår egen, barnens eller barnbarnens skolperiod.

Lyhördhet krävs för att ta in och bedöma alla yttre intryck man utsätts för i samhället och inte minst när man gör besök i dagens skolmiljö. Det gäller även att vara lyhörd för allas åsikter, för att spegla hela samhällets syn på vår viktiga verksamhet.

Viljan att förändra är en av de viktigaste uppgifterna, eftersom skolans utveckling kräver samklang med sam-hället i övrigt. All förändring måste få ta sin tid. Föränd-ringsarbetet måste balanseras för att ge elever och lärare trygghet i sitt arbete. Dessutom krävs en politisk stabil grund som sträcker sig över parti- och blockgränser, för att grundläggande förutsättningar inte ska rivas upp efter varje ny mandatperiod. Som skolpolitiker måste vi nå hållbara lösningar över tid.

Beslutsamhet i frågor som inte alltid är så populära är ibland nödvändigt, eftersom nyttan alltid går först. Att lova guld och gröna skogar är enkelt, men det svåra ligger i att anpassa sig till den ekonomiska verklighet som råder.I utbildningsnämnden har vi ett gott samarbetsklimat där alla bidrar med goda idéer och aktivt deltar i debatten. Ibland har vi motsatta uppfattningar, men försöker ändå hitta en så stor samsyn som möjligt för en kontinuitet i verksamheten. Kommunens resurser ska räcka till alla och vi måste göra bästa möjliga av vår andel. Lyckligtvis ses utbildningsnämndens arbetsområde som ett prioriterat område, så våra resursproblem är ändå hanterbara.

Målmedvetenhet är ett krav om vår skola ska få en stadig utveckling utifrån vår värdegrund. Kortsiktiga och långsik-tiga mål måste bevakas, så att utvecklingen över tid alltid har en röd tråd. Det ger stabilitet i utvecklingsarbetet för barn, elever och personal, men även för kommunens övriga verksamheter så att planering av bostäder, lokaler och infrastruktur går hand i hand.

Till sist vill jag uttrycka min stora glädje över att vårt förändringsarbete börjar få effekter. Efter rubriker om allt lägre kunskapsnivåer kan vi nu konstatera att kurvan pekar uppåt. Det ser vi som ett resultat av det stora förändrings-arbete som lagts ner av ledning och personal i förvaltningen.

Jennifer MyrénUtbildningsnämndens ordförande

Ett positivt förändringsarbetesom ger resultat

Instagram

4

EN IN

BLI

CK

K lämmans helhetsidé är ett begrepp som genomsyrar skolans verksamhet. Helhets-

idén är en uttalad pedagogisk strategi som genomsyrar skolans verksamhet där språket är prioriterat område.

– Vi har slagit fast tre stycken ”alltid” som ska genomsyra det pedagogiska arbetet. Det är ”Alltid jajamensan”, ”Alltid professionella” och ”Alltid tänkande och lärande i centrum”. Bär man det med sig i mötet med elever och vårdnadshavare, och kollegor emellan, så ger det resultat, säger Linda Lind-berg, klasslärare i åk 3.

Varje elev är unik, vilket innebär att var och en måste ges rätt ”verktyg” utifrån sina egna förutsättningar. Det handlar bland annat om att hitta sin plats i gruppen och att skapa förtroendefulla relationer som bidrar till att man kan utvecklas fullt ut. Varje elev betraktas som en resurs med tillit till sin egen och andras förmåga att lära och utvecklas. Skolan vill att alla elever ska förstå be-tydelsen av att lära sig använda de små orden ”hej, tack och förlåt” och arbetar därför aktivt med ”vett och etikett”, som fungerar som smörjmedel i det sociala samspelet där hänsyn och hjälpsamhet värdesätts.

Uppskattade traditioner - Skolanharflerauppskattadeaktivite-ter som vi verkligen värnar om, berättar musik- och idrottslärare Mats Öberg, Läsåret inleds till exempel med en stor samling på skolgården med ”Pomp and Circumstances”,långdans,”Nyfikenien strut” och glassbåtar. Vi jobbar med SYV-frågor och på hösten har vi en Framtidsvecka för alla elever. Detta läsår har vi infört pulsträning för åk 6 med förhoppning att den gynnar studie- resultaten.

– För ett och ett halvt år sedan, i åk 2, skickade vi iväg Nalle-Maja på en resa

Alltid redo förbarnens bästa!På Klämmestorpsskolan, en F-6 skola i Mantorp, arbetar man sedan flera år tillbaka med en uttalad pedagogisk helhetsidé. Varje barn är en egen individ som med rätt förutsättningar kan utvecklas emot sin fulla potential. Utifrån barnens förmåga skapas bästa möjliga grund för var och en.

Klämmestorpsskolani Mantorp

F-6 skola 230 elever och 35 personal. På fritidshemmet är ca 120 barn inskrivna.

Nyfiken i en strut!

För många år sedan var Klämmestorpsskolan med i ett EU-projekt inom Comenius. Där möttes man av en spännande och kreativ idé, Tütenfest, som är stort i Tyskland. Under ett föräldramöte i förskoleklass tillverkas stora strutar och fylls därefter med allt som en blivande elev i åk 1 kan behöva. Idag är ”Nyfiken i en strut” ett traditionsenligt inslag påKlämmestorpsskolan.

5

runt i världen. Tyvärr verkar Nalle-Maja ha kommit vilse i New York men vi är ju i en kommun med valspråket ”Världs-van och hemkär” så vi har inte gett upp hoppet om att få se Nalle-Maja igen, skrattar Linda Lindberg.

Vissa aktiviteter är gemensamma för alla åldrar, vilket stärker gemenska-pen, trivseln och tryggheten. En av dem är Vårelden. Det är ett välbesökt evenemang för allmänheten, som i år genomfördes den 28 april för tionde året i rad. Tillsammans med elever i åk 6 från Vifolkaskolan, har några av Klämmans elever i åk 5 och 6 arbetat

med arrangemanget. Personal från båda skolorna är engagerade och klasser och grupper inbjuds att ordna olika aktiviteter. Behållningen gick i år till Barncancerfonden och Riksförbundet Cystisk Fibros, vilket gör projektet extra värdefullt.

Livets olika handskar– Alla våra elever känner igen”handskarna”. Det har blivit mitt sättatt beskriva livet och de vägval vi gör, berättar Lena Rothman, rektor på sko-lan. Precis som förr, då min mammasattepåsigarbetshandskarna,såfinnsdet uppgifter som helt enkelt måste gö-

ras.Enannandagtoghonframdefinavita handskarna, till exempel när hon skulle till stan. Genast var det fest! För en tid sedan stötte jag på en tidigare elev som påpekade att det snart var påsklov, och dags att dra på sig den vita vanten. Då kände jag att budskapet hade gått hem!

LINDA LINDBERGKlasslärare i åk 3.

6

Rolig praktik ger ett nytt språk

Hösten 2015 kom Reza Rezai till Mjölby som ensamkommande flyktingbarn. Idag är han 17 år och pluggar på Kungshöga-skolan, där det finns språkintroduktion för alla nyanlända ungdomar som är i gymnasieåldern. Oftast studerar de här i ett eller ett par år. Rezas dröm är att bli arkeolog, men eftersom han inte gått i skolan innan han kom till Sverige har han en reservplan också. Det är att bli lastbilschaufför.

– Skolan är bra. Lärarna är trevliga och behandlar eleverna med respekt. Men att lära sig svenska är svårt, eftersom jag inte lärt mig läsa och skriva på mitt hem-språk. Därför är jag glad att jag får läsa hemspråk också. Det hjälper mig att lära

mig svenska bättre och snabbare, berättar Reza Rezai.

Det är inte bara timmen med hemspråk kombinerat med all svenskundervisning som hjälpt Reza att utveckla sitt språk, utan även praktikdagen som erbjuds. Varje måndag är han på Lundby förskola och avdelning Bamse. Där hjälper han till som en extra vuxen.

– Jag trivs bra med att ha praktik på förskolan. Personalen och barnen är jättesnälla. Att kombinera svensklektioner med praktik hjälper mig mycket, eftersom jag också utvecklar mitt språk tillsammans med barnen”, säger Reza.

Avdelning Bamse är lika nöjda med Reza som han med dem.

– Reza är en lugn person som sprider trygghet när han hjälper till med barnen. Han har blivit en manlig förebild för dem. Vi blir så glada när vi hör att det gör skillnad i hans språkutveckling när han är hos oss, det blir verkligen en win-win-situation”, säger Malena Sincic, förskol-lärare på avdelning Bamse.

När Reza till sist får frågan vad han skulle vilja förändra om han fick vara rektor för en dag, kommer svaret snabbt:

– ”Ingenting. Sverige är ett annorlunda land, här är allt bra och man trivs överallt.

Vad drömmer man om som nyanländ i Sverige? Kanske att bli arkeolog, precis som Reza. Men vägen dit börjar som alltid med vikten av att behärska språket. Idag går han på Kungshögaskolan och språkintroduktion för ungdomar i gymnasieåldern.

EN IN

BLI

CK

7

Vi välkomnar nyanlända elever

Mångkulturella Lundby förskola

Varje termin tar Mjölby kommun emot nyanlända elever, som förväntansfulla inleder sin framtida skolgång. Mottag-andet i grundskolan sker i integrations-enheten, som ligger bredvid Lagmans- skolan i Mjölby. Eleverna börjar först i en mottagningsklass under en introduktionsperiod, innan de senare slussas över till en ordinarie klass.

En nyanländ elev kan antingen få kon-takt med skolan genom mottagning på arbetsmarknadsenheten (AME) eller via socialförvaltningen i kommunen. Det händer även att vissa vänder sig direkt till Integrationsenheten. När beskedet kom-mer om att en ny elev är på gång, bokas

På Lundby förskola är 64 barn in-skrivna. Av dessa har tio barn svensk bakgrund och övriga är från totalt 19 olika kulturer. Det ställer höga krav på förskolans pedagogiska verksamhet.

År 2019 fyller Lundby förskola 50 år, vil-ket innebär att det är den äldsta förskolan i Mjölby kommun. Här finns totalt 64 barn från ett stort antal olika kulturer och tretton svenska pedagoger, som alla inne-har utbildning i tecken som stöd. Tolkar anlitas vid behov i de olika språken. Deras stöd behövs främst vid utvecklingssamtal och andra föräldrasamtal.

– Vi väver in de olika kulturerna i det pedagogiska arbetet, för att på så sätt närma oss barnen och deras bakgrund. Hela förskolan har bland annat gjort en

genast ett introduktionssamtal av integra-tionsenhetschefen eller av den skola som eleven eventuellt ska ut till direkt.

– Under tiden i mottagningsklassen sker en kartläggning utifrån Skolverkets obli-gatoriska kartläggning, steg 1 och 2, be-rättar Helena Ånstad. Först därefter sker en klassplacering. Vissa skolor ordnar med en förberedelseklass och kartläggningar i åk 1-3 görs på mottagande skola. Ibland klassplaceras elever direkt, beroende på sina behov och förutsättningar.

En elev ska komma ut till sin nya klass och skola inom två månader från ankomst. Klassplacering görs alltid av integrationsenhetschefen tillsammans med rektor. Elevens nya skola får i god tid information om att hon eller han finns

låtsasresa till flera länder med fokus på maträtter och kläder. Föräldrar kom och visade oss deras matkultur, samtidigt som många bjöd på mat eller kakor. Några tog med sig kläder från sitt hemland. Det blev en trevlig resa med stort engagemang från alla, berättar förskolechef Rose-Marie Egnell.

Idag arrangerar förskolan ”drop-in” där pedagogerna sitter med varje förälder och samtalar om läroplanen på svenska och på olika språk. Ett annat sätt att enga-gera föräldrar är de loppislördagar som genomförts och som uppskattats mycket. Populärt är också träffar på biblioteket, för att slå ett slag för läsning.

Fokus på språket– Språket är viktigt och vi arbetar med en handlingsplan som vi förskolechefer i Mjölby kommun tagit fram. Den heter ”Arbete med kulturell mångfald och

i mottagningsklassen. Därefter tas en kontakt och i nästa steg sker en överläm-ning vid ett planeringsmöte, där också en ansvarig mentor eller lärare medverkar.

– Det är viktigt att både vi i skolan och eleven är redo och vet att överlämning ska ske. Vid det tillfället lämnas en portfolio, där elevens dokumentation från kartlägg-ningen finns med. Första tiden i mottag-ningsklassen inleds svenskundervisningen, speciellt vad gäller våra vardagsord, något som även sker naturligt genom SO- och NO-ämnena. Vi undersöker vad eleven har för kunskaper i engelska och mate-matik. Sedan fokuserar vi dessutom på bild, hemkunskap och idrott. Genom en väl genomarbetad struktur får vi ett bra mottagande, som sin tur innebär en bra start för våra nya elever.

modersmålsstöd i förskolan” och innehåller målen i läroplanen, strategier kring detta, praktiska tips och idéer samt hänvisningar till Skolverkets hemsida. I verksamheten plockar vi upp en del vardagsord från andra länder, men tyngd-punkten ligger på det svenska språket.

Forskning visar att det är rörligare på en mångkulturell förskola, eftersom alla uttrycker sig på sitt sätt och inte fullt ut förstår det svenska språket eller är anal-fabeter. Varje enskild pedagog fördjupar sig i hemspråk så gott de kan och vikten av att uppfylla målen i svenska språket i skolan.

– Vi har en fantastisk personal med stort tålamod och ett varmt stort engagemang. Jag är stolt över att vara förskolechef på Lundby förskola, säger Rose-Marie Egnell.

8

SEN

AST

E N

YTT

Efterfrågadkompetens på hetarbetsmarknad

Utbildningen i finsnickeri har länge funnits som gymnasie-utbildning, men från och med i höst kommer den även att erbjudas som vuxenutbildning. Studierna är på heltid via Mjölby vuxenutbildning i samarbete med Dackeskolan.

– Vi har en utbildning av hög kvalitet samt ett väl utbyggt och gott samarbete med snickeriföretagen. Arbetsmarknaden är väldigt stark och vi ser mycket fram emot att nu kunna erbjuda även vuxna möjlighet att utbilda sig till finsnickare, säger Malin Limber rektor för Dackeskolan.

Utbildningen riktar sig till alla med ett stort intresse för hantverk. Den ger en bred praktisk och teoretisk kunskap om att bli finsnickare och även fördjupade kunskaper och färdigheter i yrket. Det i sin tur skapar stora möjligheter att få arbete inom snickeribranschen.

Arbetsplatsförlagt lärande (APL) är en viktig del av utbildningen, då eleverna har möjlighet att jobba på olika snickeriföretag.

– För oss i den här branschen är det oerhört värdefullt att ha tillgång till kompetenta medarbetare med rätt utbildning, konstaterar Per-Anders Folkesson, ägare till Folkessons Snick-eri AB i Mjölby. Dilemmat är detsamma i hela landet

– Snickerierna har jättemycket att göra, men saknar personal. Delvis beror det på att utbildningar lägger ner, men också för att vi i den här branschen inte är så bra på att synliggöra oss. Utbildningen på Dackeskolan är en fantastisk väg mot ett bra och utvecklande jobb. De som studerar får lära sig hela kedjan, bland annat konstruktion och teknik. Och i stort sett alla som läser där passerar vårt snickeri förr eller senare och flera skickliga har fått jobb. För oss är det dessutom ett uppskattat sätt att hänga med i utvecklingen.

Behovet av ytterligare lokalytor för för-skola och skola har funnits i flera år. Vissa åtgärder har genomförts, men nu planeras en mer omfattande utbyggnad och nybyggnad för att förbättra situationen. Samtidigt har några förskolor renoverats, och andra står på tur.

– Det har varit, och är fortfarande, en ut-maning att hinna svara upp mot det öka-de behovet av lokaler, samtidigt som äldre lokaler renoveras, berättar Thomas Kinell, utbildningsstrateg på Mjölby kommun. Tack vare en bra flexibilitet hos rektorer, förskolechefer, pedagoger och övriga medarbetare, har vi kunnat upprätthålla en fortsatt hög kvalitet i verksamheterna. Men i och med våra nya projekt, blir läget betydligt ljusare framöver.

Exempel på kommande projekt: Bjälbotulls förskola i SkänningeFörskola vid Sjunnings fält i Mjölby tätortFörskola söder om resecentrum i MantorpUtbyggnad av Vifolkaskolan i MantorpUtbyggnad av skollokaler i Mjölby tätortNy förskola vid Sörby i Mjölby tätort.

Fler ochstörre lokaler

senastePå Hantverksutbildningen i Finsnickeri på Dackeskolan utbildas eleverna i att designa, tillverka och färdigställa allt från möbler till byggnadssnickerier. Det kreativa arbetet innehåller bland annat

planering, förberedelser och genomförande. Idag är de som examineras en attraktiv yrkesgrupp i hela landet.

9

Vad finns egentligen i vår omgivning, där vi vistas varje dag? Sveriges riksdag har fastställt miljökvalitetsmål, där området ”Giftfri miljö” är ett av dem. Det innebär att vi senast år 2020 får bort skapade eller utvunna ämnen som hotar människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

För att skapa en giftfri vardag, har Upp-handlingsmyndigheten på uppdrag av regeringen tagit fram ett kravpaket, som är ett stöd vid upphandling för:

• Leksaker och hobbymaterial• Köks- och serveringsutrustning• Möbler• Textilier

Mjölby kommun ger vägled-ning I Mjölby kommun har utbildningsför-valtningen tagit ett första steg för giftfria förskolor. En handledning har utarbetats, som beskriver arbetet med att inventera och rensa bort sådant som inte ska finnas i verksamheten. Nästa steg är en vägled-ning - Giftfria inköp. Den ska vara ett stöd för en sund ute- och innemiljö i alla våra förskolor.

Kontakta gärna Thomas Kinell,thomas.kinell@mjolby, se, om du vill veta mer.

En giftfri förskola

Andra tisdagen i maj är en speciell dag – sedan 1987 firas nämligen fri-tidshemmens dag runt om i Sverige. Fritidshemmen är en verksamhet där eleverna får möjlighet att utveckla olika förmågor och intressen genom ett lekfullt lärande. Tar man tillvara på den tiden, och satsar på fritidshemmen, kan de flesta elever nå bättre resultat i skolan.

2014 togs beslutet att temat under fritidshemmens dag alltid ska vara ”Leva, lära, utvecklas”. Många olika förmågor får tillfälle att tränas, bland annat samarbete, fantasi, problemlösning, kommunikation, gemenskap och inlevelse.

Gemenskap och aktiviteter Fritidshemmen på Bjälbotullsskolan och Lindbladskolan firade om igen denna dag tillsammans. Alla möttes på torget efter lunch, där två fritids-barn höll ett välkomsttal. Sedan blev det parad upp till Väderkvarnsbacken. Firandet fortsatte med lekar, korvgrillning, glass och hurrarop för våra fina fritidshem.

Även föräldrar fick vara medTrots kyla så kom många föräldrar och firade tillsammans med eleverna på Lindbladsskolans skolgård. På programmet stod urpremiär av egen skriven musikal, framförd av Bjälbotulls fritids och en kör av alla barn, tipspro-menad, cykelrace, samarbetsövningar och en hoppborg. Lindbladsskolans fritids såg också till att det fanns mycket gott att äta och dricka. Som alltid var det här en välbesökt och uppskattad tillställning.

Fira fritids-hemmens dag

senaste nytt

Några generella råd vid inköp:• Försök samla inköpen via ett fåtal personer • Genomför i första hand inköp via av kommunen tecknade ramavtal• Välj i första hand produkter som är tillverkade inom EU• Titta efter märkningar och välj helst produkter som är både miljömärkta och parfymfria. Leksaker utan CE-märk ning får inte säljas till konsument inom EU. För att vara extra säker ska man välja produkter från välkända tillverkare.

10

POR

TRÄT

T FrånDackeskolantill Farang

Gabriel, du arbetar idag som kock på Farang, en omtalad restaurang i Stockholm. Hur kommer det sig att du hamnade i den branschen? Jag är född och uppvuxen i Mantorp i en matintresserad familj. Så det var

ganska naturligt att välja Dackeskolan och Restaurang- och Livsmedelsprogrammet när det var dags för gymnasiet, speciellt eftersom min storebror också hade valt den vägen. När han gick där fick jag följa med på Öppet Hus och äta i restaurangen, vilket ökade intresset ännu mer. Så egentligen har jag nog vetat vad jag ska satsa på länge.

Motsvarade utbildningen dina förväntningar?Själva utbildningen var jättebra, men det är en helt annan värld jämfört med det jobb jag har idag. Jag gjorde praktik i Stockholm på restaurang Farang och efter det fixade min bror ett ”mellanjobb” på Fotografiska museet. Så jag kom snabbt in i den här stadens ganska tuffa, men också utvecklande restaurangklimat som skiljer sig enormt mycket från skolmiljön och regionala praktikplatser. Här är ett högre tempo, fler gäster och en tydligare hierarki. Samtidigt finns det helt andra möjligheter att utvecklas och bemötandet från nöjda kunder är otroligt kul.

Berätta om ditt jobb på Farang.Det är en sydostasiatisk restaurang som startade i Helsingfors och för något år sedan etablerade sig på Tulegatan i Stockholm. Vissa veckor jobbar jag kvällar. Vi har cirka 200 gäster vardagar och 300 gäster på helgerna, så då är det full fart med à la carte, barevent och avsmakningsmenyer. Andra veckor har jag lunchpass måndag till fredag. Just den blandningen passar mig bra, för det ger möjlighet att planera övriga livet.

Så Stockholm var rätt steg för dig?Absolut! Jag hade inte klarat av att var kvar hemma. Jag trivs i den här restaurangmiljön med tydliga mönster och metoder. Jag vill lära mig mer, utforska och utvecklas, vilket jag har alla möjligheter till här. Varje dag möter jag många gäster, där var och en är sin egen utmaning. Alla har höga krav och alla är lika viktiga.

Och framtiden?Egentligen är jag inte den planerande typen, men jag skulle vilja resa mer och utforska världen. Kanske jobba i mat-Meckat Frankrike, testa fine dining i New York och göra en inspirationsresa i Thailand. Just nu känns det lockande, för att jag ska utvecklas som människa och som kock. Men jag fokuserar på nuet. Sedan vet man aldrig vad som händer.

Ibland kan drömmar ta en person riktigt långt. Likaså kärleken till mat. Det är Gabriel Thell från Mantorp ett bra bevis på. Och ändå har hans resa bara börjat!

Gabriel ThellÅlder: 20 årBor: Centrala StockholmArbetar som: Kock på restaurang FarangIntressen: Konserter och umgås med vänner

11

”Tiden på Dackeskolan har varit väldigt bra! Mycket lärorikt och ett riktigt juste elevgäng. Lärarna är kunniga, gör undervisningen rolig och de har alltid ställt upp.

Jag har fått en tillsvidaretjänst, det blev klart redan i julas. Så efter examen ska jag jobba på en märkesverkstad. Jag har tänkt att jobba några år och sedan läsa vidare. Jag tror att det är väldigt nyttigt att kunna skruva och veta hur det är att jobba praktiskt om man till exempel vill läsa till ingenjör. Jag har läst till högskolebehörighet. Valet av Dackeskolan var helt rätt!”

Det första jag tänker på är kompisar, passa tider och ta instruktioner. Vi har fått ta eget ansvar och lära oss att samar-beta med andra. Men jag tar också med mig många roliga minnen från händelser under skoltiden.

Jag vill ha ett stabilt jobb, skaffa hus, familj och hund. Jag vill gärna bli egenföretagare eller driva ett större företag. Min dröm är också att äga en Tesla, alltså en elsportbil.

Ebba: Att jag har lärt mig mycket och att jag vet vilken studieteknik som passar mig bra.Camilla: Jag tycker att jag har blivit

säkrare i mig själv och lärt känna mig själv bättre. Båda: Vi kommer också att minnas klassen och att gå i korridorerna och kolla på allt folk. Sedan finns det roliga situationer med olika lärare.

Ebba: Jag hoppas att kunna komma in på nästa utbildning, helst läkarlin-jen eller psykologi, och sedan få en plats i samhället.Camilla: Och jag vill läsa vidare inom till exempel industriell ekonomi eller systemvetenskap. Men jag kommer också att vara öppen för andra möjligheter som kanske dyker upp.

Martin KarlssonFordonsprogrammet

Simon Hult El- och Energiprogrammet

Camilla Hy ochEbba EjerblomTeknikprogrammet

Vad tar du med dig från din skoltid?Hur ser dina framtidsdrömmar ut?

fyra röster om

12

13

Skolbibliotekeni fokus

B öckernas värld bjuder på oändliga äventyr. Upplevelser som får barn och ungdomars ögon att

lysa och tankar att växa. För att alla ska få de möjligheterna krävs ett väl funge-rande skolbibliotek med aktuell litteratur, tillgång till informationsteknik, till-gänglighet hela skoldagen samt utbildad bibliotekarie som lots och vägledare. Det menar Helena Ekberg, bibliotekarie med samordningsansvar i Mjölby kommun.

– Under sommaren 2016 anställdes en bibliotekarie med uppdrag att se över skolornas nuvarande situation och att göra en skolbiblioteksplan för kommande utvecklingsarbete. I uppdraget ingår även att bygga upp två grundskolebibliotek i Skänninge och att vara samordnare för samtliga kommande skolbibliotek. Precis som det verkar, så är det minst sagt ett stort och mångfacetterat uppdrag.

En pedagogisk resursAtt bygga upp skolbiblioteksverksamhet tar tid. Det handlar inte så mycket om det fysiska rummet, utan den stora utmaning-en är att komma in i och bli en del av den pedagogiska vardagen på skolan.– Vi vill gärna bli en självklar pedagogisk resurs för både lärare och elever, säger

varandra och tipsar och inspirerar. Sådana här nätverk är viktiga för skolbibliote-karier, eftersom man i stort sett alltid är ensam på sin arbetsplats med sina arbets-uppgifter utan yrkeskollegor omkring sig att kunna diskutera med, menar Helena Ekberg.

Gemensam planering ger resultatMediabeståndet på samtliga skolor registreras i den gemensamma databasen Book-IT, vilket ger en överblick och möjlighet att använda varandras resurser. Dessutom är en gemensam hemsida för alla skolbibliotek under uppbyggnad. Där informeras om vad som händer på skolor-nas bibliotek, det ges tips till lektioner i källkritik, ny litteratur recenseras och det finns länkar till användbara databaser som kommunen har licens på. Målsättningen är att de resurser som finns i kommunen ska vara tillgängliga för alla.

– Från att ha varit en kommun där ingen gemensam eller grundläggande planering funnits för skolbibliotek, börjar Mjölby synas på kartan över kommuner med långsiktig och fungerande skolbiblioteks-verksamhet, konstaterar Helena Ekberg. Det är något vi ska vara stolta över och fortsätta arbeta engagerat för!

Helena Ekberg. Har man som pedagog ingen tidigare erfarenhet av vad en bibliotekarie kan bidra med till skolans verksamhet är det kanske inte alltid så självklart att involvera bibliotekarien i projekt och olika ämnesområden. Nyckel-orden är alltid samtal och samarbete. Och just det kan ta tid att bygga upp, men när det väl fungerar upplever samtliga parter, elever, lärare och bibliotekarie, en positiv win-winsituation.

Nyanställningar på gångUnder hösten 2016 anställdes en biblio-tekarie till två grundskolor i Mjölby, så i nuläget är fyra av tretton grundskolor utrustade med skolbibliotek och skol-bibliotekarie. Under 2017 tillkommer ytterligare fem bibliotekarier. I och med de tjänsterna beräknas samtliga grundsko-lor ha tillgång till utbildad personal och skolbibliotek.

– Bibliotekarierna träffas regelbundet i ett nätverk, dit även kommunens gymnasie- bibliotekarie knutits, allt för att vi ska kunna samarbeta och dela med oss av erfarenheter och kunskaper, tipsa och hjälpa varandra. Även de lärare som fungerar som biblioteksansvariga ute på skolorna nu, har ett nätverk där vi lär

Att kunna läsa och förstå en text, söka och navigera i allt informationsflöde, bygga upp ett stort ordförråd, göra sig förstådd av sin omvärld, bidra till samhällsdebatten och bli en demokratiskt tänkande människa – det är färdigheter som

skolbibliotekens verksamhet vill ge alla människor som växer upp.

14

FRA

MTI

D

Utbildningsförvaltningen in i framtiden

Rekryteringen av en ny utbildningschef inom Mjölby kommun pågår för fullt och beräknas vara klar i juni månad. Anled-ningen är att nuvarande utbildningsche-fen, Lotta Gylling, slutar efter många år som chef för utbildningsförvaltningen.

– Ja, det har varit tio mycket intressanta, intensiva, utmanande och tidvis utmat-tande år, säger utbildningschef Lotta

Gylling. Men framför allt har det varit år fyllda med arbetsglädje i gemenskap med förskolechefer och rektorer och alla medarbetare. Vi har haft stunder av bekymmer men också stunder av stolthet över det vi tillsammans uträttar för dem vi är till för.

Inför rekryteringen har Lotta Gylling fått i uppdrag att se över den förvaltnings-

övergripande ledningsstabs- och admi-nistrationsorganisationen. Det alternativ som nämnden tog beslut om innebär att ledningsorganisationen stegvis utökas med verksamhetschefer för de olika skolformerna.

– Under mina tio år som utbildningschef har förvaltningen stadigt vuxit och rollen som utbildningschef, så som den ser ut idag, tror jag inte är långsiktigt hållbar. Kontrollspannet har helt enkelt blivit allt-för stort. Därför känns det mycket bra att nämnden nu beslutat om en utökning av den övergripande förvaltningsledningen och därmed ”bäddat” på bästa sätt för att en ny utbildningschef ska få de allra bästa förutsättningarna för sitt arbete.

Tio år går fort! I alla fall om man har ett roligt och givande jobb. Det konstaterar Lotta Gylling, som den 1 oktober 2017 avslutar sin tjänst i Mjölby kommun. Snart tillträder en ny utbildningschef, som tar över en organisation som ser något annor-lunda ut än den idag.

15

NYCKELTAL APRIL 2017

Antal förskolor 1-5 år 21 Antal grundskole-enheter 15 Antal skolenheter gymnasieskolan 5 Antal inskrivna barn förskolan 1 539 Antal inskrivna barn fritidshemmen 1 248 Antal elever F-9 2 820 Antal elever gymnasieskolan 725 Antal studerande vuxenutbildningen 410 Ekonomisk årsomsättning totalt Ca 724 Mkr Sökta statsbidrag 45-50 olika statsbidrag, ca 60 Mkr Antal anställda totalt 1 090 Könsfördelning/ålder Varav 895 kvinnor Antal matportioner som serveras varje Lunch 4 120dag i förskolor och skolor i Mjölby kommun. Frukost 840 Mellanmål 1 300

Anmärkning: Bland annat Läslyftet, Skolbibliotekarier, Papperslösa barn, Dygnet-runt-omsorg, Karriärtjänster, Lärarlönelyftet, Ökad personaltäthet lågstadiet, Ökad personaltäthet fri-tids, Mindre barngrupper i förskolan Lärlingsutbildning vuxna, Yrkesvux i kombination med Sfi och Kompetens-utveckling av lärare i yrkesämnen.

lev läroch