erfarenheter om skador och skadeförebyggande träning hos...
TRANSCRIPT
Fördjupningsarbete 15 hp
Erfarenheter om skador och
skadeförebyggande träning
hos tennistränare
- En intervjustudie
Författare: Frida Ström
Handledare: Sofia Ryman
Augustsson Examinator: Marie Alricsson
Termin: VT20
Ämne: Självständigt arbete inom idrottvetenskap
Nivå: Kandidat
Kurskod: 2IV210E
i
Abstrakt
Bakgrund: Tennis är nyttigt både för den fysiska och mentala hälsan. De vanligaste
skadorna som rapporterats innan är knäskador och axelskador. En riskfaktor för
tennisskadors uppkomst är omkretesen på tennisrackets handtag, tennisrackets storlek
på huvudet och träningsvolymen. Uppvärmning och vara aktiva inom fler idrotter var
skadeförebyggande åtgärder. Svenska tennisförbundet har ett utbildningsprogram för
tennistränare som var certifierad på silvernivå av internationella tennisförbundet och
finns i fyra steg.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva tennistränarnas erfarenheter av
skador, skadehantering och skadeförebyggande träning hos tävlingsspelare
Metod: Metoden som använts var kvalitativa semistruktuerade intervjuer. För
databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 10
chefstränare på olika tennisklubbar.
Resultat: Ur analysen framträdde fyra olika teman: hög tävlings- och träningsnivå,
kunskapsbrist, individuellt ansvar och samarbete.
Konklusion: Sammanfattningsvis verkade tränarna ha god kunskap i vilka de
vanligaste skador var och där de ansåg att axlar var det vanligaste skadestället. Tränarna
upplevde också vissa hinder när det gällde skadeprevention såsom; kunskapsbrist,
bristande uppvärmning och spelarnas ansvar brister.
Nyckelord
Skadeförebyggande träning, skadehantering, skador, tennisspelare, tennistränare
ii
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1
2 Bakgrund ___________________________________________________________1
3 Problemformulering __________________________________________________4
4 Syfte _______________________________________________________________5
4.1 Frågeställning ____________________________________________________5
5 Teoretiskt ramverk __________________________________________________ 5
5.1 Mumfords femkomponentsmodell ____________________________ 5
5.2 Auktoritärt respektive demokratisk ledarskap __________________ 5
5.3 Etiskt ledarskap _______________________________________ __ 6
6 Metod ______________________________________________________________6
6.1 Studiedesign och deltagare __________________________________________6
6.2 Datainsamling och intervjuguide _____________________________________ 7
6.3 Analys av data ___________________________________________________ 8
6.4 Etiskt ställningstagande ___________________________________________ 9
7 Resultat __________________________________________________________ 10
7.1 Hög tävlings- och träningsnivå______________________________________ 11
7.1.1 Idrottsgymnasium ______________________________________ 11
7.1.2 Tävlingsspelare råder högst fara för skador _________________ 11
7.1.3 Fysträning ___________________________________________ 12
7.2 Kunskapsbrist __________________________________________________13
7.2.1 Brist på kunskap_______________________________________ 13
7.2.2 teknik ________________________________________________13
7.3 Individuellt ansvar _______________________________________________14
7.3.1 Uppvärmning _________________________________________ 14
7.3.2 Det egna ansvaret hos seplarna brister _____________________ 15
7.3.3 Individuella program ___________________________________ 16
7.3.4 Fler idrotter __________________________________________ 16
7.3.5 Progression __________________________________________ 17
7.4 Samarbete ______________________________________________________17
7.4.1 Fysioterapeuter ________________________________________17
iii
7.4.2 Samarbete mellan föreningar _____________________________18
8 Diskussion och analys________________________________________________ 18
8.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 18
8.1 Metoddiskussion _______________________________________________ 20
9 Konklusion ________________________________________________________22
Referenser___________________________________________________________24
Bilagor ________________________________________________________________
Bilaga A Informationsbrev ______________________________________________ I
Bilaga B Intervjugudie ________________________________________________ II
1
1. Inledning
Inom all typ av idrott uppkommer skador, vid vissa tillfällen av en slump, ibland
medvetet. Vissa skador är mer komplicerade eller möjligen oförklariga att förstå. Många
gånger finns det begripliga mönster varför skador uppstår och när dem tydligörs finns
även möjligheten att minska risken för skador (Bahr & Engelbretsen, 2010).
Tennis är en sport som passar alla åldersgrupper, kön och idrottsnivå och är en
världsomfattande idrott med 87 miljoner aktiva tennisspelare i världen och närmre
400 000 människor utövar tennis regelbundet i Sverige. Sammanlagt finns det över 400
tenniskubbar i Sverige med ett stort utbud av banor och sommaranläggningar (Svenska
tennisförbundet, u.å.a). Denna studie är tänkt att belysa vilka erfarenheter tennistränare
har om tennisens skador och skadeförebyggande träning.
2. Bakgrund
2.1 Tennis som idrottsform
Tennis är sport som är nyttigt både för den fysiska och mentala hälsan och att
regelbundet utövande av tennis bidrar till minskat blodtryck, en bättre
syreupptagningsförmåga och en mindre risk för sjukdomar såsom hjärt- och
kärlsjukdomar (Svenska tennisförbundet, u.å.a.). Tennis spelas med rack på en
tennisplan, antingen inomhus eller utomhus och kan spelas singel eller dubbel. Singel
innebär att det är matchspel en mot en spelare och dubbel är två mot två spelare.
Tennismatcher spelas i tre alternativt fem set. Varje set inkluderar en vinst på sex
stycken game och serve sker varanan gång mellan spelarna. (Svenska tennisförbundet,
u.å.a). Inom tennis finns det olika slag: forehand, backhand, smash, volley och serve.
Forehand utövas från höger sida av kroppen med höger hand. Backhand-slaget utförs
från vänster sida med antingen dubbelfattning av båda händerna eller enkelfattning av
endast högerhanden. En Smash är ett hårt slag ovanför huvudet och sker oftast vid nät
och volley är ett slag som används ofta framme på nät där slaget på bollen kommer
innan bollen studsar. Sista slaget som används är serve och är starten på matchspel och
sker med ett kast och slag ovanför huvudet (Svenska tennisförbundet, u.å.a.). Ett rack
ger en ytterligare ökad extensionsmoment som påverkar och ökar trycket på hela
rörelsekedjan och såväl armbågen. Längre, stelare och hårt spända racket är en
riskfaktor för skador inom tennis och främst skador på armbågen. Däremot racketar med
2
större huvuden ger en ökad chans till att träffa bollen och kan därmed minska felträffar
och vridmoment som kan ge upphov till skador. Olika tennisanläggningar och dess olika
underlag visar sig ge en skillnad i bollhastighet vilket emellertid inte verkar bidra till
någon skillnad i skaderisken (Bahr, et al., 2010).
2.2 Skadepanoramat inom tennis
Idrottsskador är ett stort dilemma för idrotten, samhället och främst för den drabbade
(Internationella olympiska kommittén, 2015).
Chen, Cheng, Lin, Hong, Huang & Chou, (2005), belyser idrottsskador och dess
uppkomst hos elitidrottare. Av alla skador som deltagarna rapporterade sker 76,6% av
alla skador under tävlingar. Det vanligaste skadestället hos tennisspelare är knä, vrist
och handled.
Pluim, Loeffen, Clarsen, Bahr & Verhagen (2016b) studerade 73 tennisspelare, (11–14
år), under 32 veckor där 25 akuta skador på 23 spelare rapporteras, en skadefrekvens på
1,2 skador per 1000 tennisexponering. Trettiosex procent av dem akuta skadorna är på
fotleden och akuta skador på ljumsken stod för 25% av de rapporterade skadorna.
Överbelastningsskador är förekommande också, sammanlagt rapporterades 88 skador.
Knäet, ryggen, axel, fotled och handled är dem fem vanligaste ställena att få en
överbelastningsskada på. Armbåge, ben och ljumske förekom också i
överbelastningarna men med en mindre procentandel. Resultatet visar även att ett tidigt
fokus på skadeförebyggande åtgärder skulle kunna minska många
överbelastningsskador. Moore (2006) belyser vilka skador som är vanliga hos
tennisspelare och i resultatet framkom det att handleder, axlar och sönderrivna senor är
vanligt förekommande skador om spelarna inte lär sig rätt teknik från allra första början.
Tennisarmbåge är också vanligt förekommande skada och uppkommer ofta i samband
med en spelare spelar utan tillräcklig muskelstyrka. (Moore, 2006). Smärta i
muskelfästena på armbågens utsida klassas som en tennisarmbåge och uppstår ofta i
samband med upprepande slag, utåtvridande slag och/eller rörelser vid ett backhandslag
eller inåtvridande sträckning vid utövandet av en serve (Bahr, et al., 2010). Skador inom
tennis bygger ofta på att det är upprepande träning och att spelare måste lära sig att
använda hela kroppen (Moore, 2006).
2.2.1 Skadeprevention inom tennis
3
Skadeförebyggande åtgärder är en komplicerad process och handlar initialt om att
kartlägga riskfaktorerna till skadornas uppkomst för att sedan kunna utforma en
åtgärdsplan för att minska skaderisken. Trots att nya skadeförebyggande åtgärder har
implementerats inom tennis så finns det en fortsatt relativt hög skadefrekvens (Bahr, et
al., 2010). Omkretsen på rackets handtag kan vara en skaderisk för tennisarmbågen. Ett
handtag med mindre omkrets gör att spelaren behöver sträcka fingrarna och handleden i
ett utvidgat läge. Det ger en ökad påfrestning vid armbågen och en sträckning av
handleden. Därav används mindre handtag för att minska uppkomsten av tennisarmbåge
(Bahr, et al., 2010). Uppvärmning ger en högre kroppstemperatur samtidigt som
muskulaturen, senor och ligament blir förberedda och anser ge resultat på
koordinationen, tekniken, explosiviteten och den generella prestationsförmågan
(Svenska tennisförbundet, 2009). Moore (2006) belyser att uppvärmning inför
tennisträning är en stor del av det skadeförebyggande. Spelaren på planen ska känna
balans i kroppen, obalans i kroppen kan göra att spelaren tappar kontrollen på bollen
och därmed kontrollen i kroppen och kan ge upphov till skador. En skadeförebyggande
åtgärd kan även vara att utöva flera idrotter, framför allt i tidig ålder (Moore, 2006).
Riksidrottsförbundet (u.å.) förklarar att ett tidigt deltagande i flera idrotter ger en
fördelaktigare utveckling, både atletisk och motorisk, en längre idrottskarriär, en bättre
förmåga av idrottskunskaper till andra idrotter, ett starkare självförtroende, större inre
drivkraft och en ökad fysisk aktivitetsnivå som vuxen. En tidig idrottsspecialisering
innebär ofta att idrottaren slutar idrotta tidigare och skaderisken ökar till 80% jämfört
med de som utövar fler idrotter (Riksidrottsförbundet, u.å). Inom tennis benämns ofta
inomhussäsongen och utomhussäsongen. Under utomhussäsongerna ökar spelarnas
deltagande i tävlingar samt att tävlingarna sker mer regelbundet. Med det ökar även
träningsdosen för spelarna samt skaderisken ökar. På samma sätt blir skaderisken när
juniorer går till elitnivån när intensiteten och träningsvolymen ökar (Pluim & Drew,
2016a)
Ahlquist, Cash & Hame´s (2020) resultat visar att tidig specialisering (innan 14 års
ålder) är mer benägna att rapportera skador under sin idrottskarriär. Både inom
idrottsrörelsen och medier diskuteras ofta fördelarna och nackdelarna med att
specialisera sig till en idrott i tidig ålder. Resultatet visar att de flesta landslagsspelare
harr varit aktiv inom fler idrotter och specialiserade sig först vid 15 års åldern i samband
med gymnasiet och idrottsgymnasium som ofta leder till idrottsspeciallisering
4
Fahlström, Gerrevall, Glemne & Linér 2015). På Sveriges Riksidrottsgymnaisum har
det forskats på anledningarna till uppkomsten av skador hos de idrottare på olika
idrottsgymnaisum och det visar sig att ett stort antal ungdomar är skadade och har även
långtidsskador. Det framkom det att skadorna gav allvarliga konsekvenser på
ungdomarnas möjlighet till elitnivå vilket är RIG:s målsättning. Förekomsten av
skadorna hittades främst i att det rekommenderade näringsintaget inte uppfylldes samt
minskad sömn som på sikt leder till sämre prestation. Även träningsvolym,
träningsintensitet ger en ökad risk för skador (Von Rosen, 2017).
2.3 Tränarens roll inom tennis
Tränaren är ett viktigt inslag i idrotten vars uppgift är att ta spelarna längre inom sin
idrottskarriär. Svenska tennisförbundet har ett utbildningsprogram för tennistränare som
är certifierad på silvernivå av internationella tennisförbundet. Det finns i fyra olika steg
där det första steget är tennisens plattform, en två dagarsutbildning som riktar sig mot
barn- och ungdomsutveckling, grundläggande träningslära, tennisteknik, slagteknik,
koordinationsträning och spelbaserad tennisträning. TGU1 är andra steget i utbildning
och varar i fyra dagar och syftar till att utbilda tränare inom tränarskap, träningslära,
metodik, teknik, biomekanik, taktik, pedagogik och föreningskunskap. Nästa steg,
TGU2, är en tvådagarsutbildning med fokus på tester och planering, teknik, kost, skador
och återhämtning. TGU3 är det sista steget i utbildningen och pågår i 10 dagar. Den
handlar om coaching, ledarskap, lärande och taktik (Svenska tennisförbundet, u.å.b).
Tennisspelare behöver springa, starta, stoppa, vrida, hoppa, glida, återhämta sig samt slå
i olika riktningar och rörelsenivåer och dessa tuffa moment har visat sig bidra till en
ökad skaderisk (International tennis federation, 2019).
3. Problemformulering
Skadefrekvensen inom tennis är forfarande relativt hög och mer information hur skador
kan undvikas lika väl som hanteras är således önskvärt. Tävlingsspelare inom tennis har
en hög träningsnivå och det behöver klargöras hur skadorna kan förebyggas trots antal
träningspass per vecka. En ökad kunskap och förståelse för hur tränare jobbar mot
skador skulle kunna ge möjligheten att nyttja detta i framtida kompetensutbildningar.
5
4. Syfte
Syftet med studien var att undersöka och beskriva tennistränarnas erfarenheter av
skador, skadehantering och skadeförebyggande träning hos tävlingsspelare.
4.1 Frågeställning
- Hur ser tennistränarens erfarenhet ut vad gäller skadebilden och skadeförebyggande
strategier inom tennis?
5. Teoretiskt ramverk
Nedan kommer studiens teoretiska ramverk presenteras som kan ge en djupare
förståelse av det insamlade materialet till studien.
5.1 Mumfords femkomponentsmodell
Mumfords femkomponentsmodell syftar till vilka faktorer som krävs i samband med ett
effektivt ledarskap. En av dem viktiga utgångspunkterna i Mumfords modell är de
sammansatta sociala interaktionerna som oavbrutet håller på i alla organisationer på alla
olika nivåer.
Ledarskapsteorin bygger på tre nyckelkomponenter: problemlösningsförmåga, social
bedömningsförmåga och kunskap. Att bemästra en problemlösningsförmåga är enligt
Mumfords en viktig del av ledarskapet (Hassmén & Hassmén, 2010).
Social bedömningsförmåga består av fyra dimensioner: perspektivförståelse, social
insiktsfullhet, beteendeflexibilitet och social smidighet.
Kunskap menas att för att kunna identifiera ett problem, exempelvis skador, behövs det
kunskap. Desto större problem och komplexa problem ledaren ställs inför behövs det
ännu mer kunskap för att kunna lösa problemet på ett bra sätt och även för att kunna
förstå problemet (Hassmén, et al., 2010).
5.2 Auktoritärt respektive demokratisk ledarskap
Tannenbaum och Schmidt (1973) teori om ledarskapsbeteenden och menar att beslut
kan fattas på många olika sätt med mycket eller lite påverkan om människorna omkring.
Auktoritärt och demokratiskt ledarskap är två olika typer av ledarskap. Teorin bygger på
6
sju olika typer av hur ledaren fattar beslut, antingen kan en ledare använda auktoritärt
ledarskap fullt ut eller demokratiskt ledarskap fullt ut alternativ ha inslag av båda
ledarstilarna. Ett auktoritärt ledarskap kan ses som mer ledarcentrerat ledarskap och det
demokratiska ledarskapet som följcentrerat ledarskap. De olika beteenden kan förklaras
i sju olika begrepp. Nummer ett av de sju kategorierna innebär att ledaren fattar sitt
beslut och rapporterar det till sin grupp. Nummer två liknar den första men skillnaden är
att ledaren säljer in sitt beslut genom att till exempel förklara de positiva effekterna av
beslutet för gruppen. Den tredje punkten syftar till ledaren tillkänna ger sin idé och
bjuder därefter in till frågor och kommentarer. Nummer fyra riktar sig till att ledarens
tar fram ett preliminärt beslut till gruppen som är möjligt att föra en diskussion om. Den
femte kategorin lägger fram ett problem där gruppen får komma idéer på lösningar och
utefter det tas beslutet. De två sista punkterna handlar om att gruppen fattar besluten och
skillnaden på dem två kategorierna är att på nummer sex definierar ledaren problemet
och i kategori sju identifierar gruppen problemet. Det mest effektiva ledarbeteenden
utgår från tre olika faktorer: ledarens egenskaper och attityder, gruppmedlemmarnas
behov och kompetens samt situationens krav och förutsättningar.
5.3 Etiskt ledarskap
Etik och moral är diskussioner som ofta uppkommer även inom ledarskap och kan
förstås från två synvinklar: ledarens handlande och ledaren som person. Ledarens
handlande syftar till hur dess agerande är i moraliska handlingar. Ledaren som person
innebär personlighet och dess karaktär som ledaren uppvisar. Etiskt ledarskap bygger på
sex byggstenar: trovärdighet, respekt, ansvar, rättvisa, omtänksamhet, omtänksamhet
och vara den goda samhällsmedborgaren (Connock & Johns, 1997).
6. Metod
6.1 Studiedesign och deltagare
Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där tennistränares intervjuades
angående deras uppfattning och erfarenheter av skador och
skadeförebyggandestragegier. En kvalitativ forskningsmetod används för att förstå
världen utifrån deltagarnas synsätt och skapa en mening från deras kunskap (Kvale &
Brinkmann, 2009). Initialt skickades informationsbrev (bilaga A) ut via mejl till
chefstränare på olika tennisklubbar i Sverige. Svaren som inkom var från chefstränarna.
7
Utifrån svaren som inkom gjordes ett utplock utifrån följande inklusionskriterier;
deltagarna skulle träna tävlingsspelare och vara anställd tränare under studies gång.
Exklusionskriterier var tennistränare som inte tränade tävlingsspelare och/eller inte var
anställd tränare vid tidpunkten för intervjun. Totalt visade 16 tennistränare intresse för
medverkan i studien varav 15 var män och en var kvinna. Sex tränare exkluderades, tre
med påföljande anledning att de ej var anställda tränare vid tidpunkten och tre tränare då
de ej tränade tävlingsspelare. Totalt inkluderades 10 chefstränare vilka genomförde
intervjuer. Deltagarna presenteras i tabell 1.
Tabell 1: Detagartabell
Deltagare Utbildning Tränarkarriär
1 Tennisförbundets utbildningar: tennisens
plattform, TGU 1,2,3
17 år
2 Tennisförbundets utbildningar: tennisens
plattform, TGU 1,2,3
25 år
3 Tennisförbundets utbildningar: tennisens
plattform, TGU 1,2,3
11 år
4 Tennisförbundets utbildningar: tennisens
plattform, TGU 1,2,3
15 år
5 Tennisförbundets utbildningar: tennisens
plattform, TGU 1,2,3
10 år
6 Tennisförbundets utbildningar: tennisens
plattform, TGU 1,2,3
10 år
7 Tennisförbundets utbildningar: tennisens
plattform, TGU 1,2,3
Högskoleutbildning inom
tennis/tennistränare
16 år
8 Tennisförbundets utbildningar: tennisens
plattform, TGU 1,2,3
24 år
9 Tennisförbundets utbildningar: tennisens
plattform, TGU 1,2,3
4 månader
10 Tennisförbundets utbildningar: tennisens
plattform, TGU 1,2,3
15 år
8
6.2 Datainsamling och intervjuguide
Datainsamling genomfördes med semistrukturerade intervjuer med hjälp av en
intervjuguide (bilaga B) för att erhålla en viss standardisering (Kvale, et al., 2009).
Intervjuguiden användes för att säkerställa att frågeställningarna och syftet därmed blev
besvarat. I den mån som gick grundandes frågorna på öppna frågor för ett så
utvecklande svar som möjligt. Fokuset var att få deltagarna att utveckla sina svar om
sina erfarenheter och kunskap (Yin, 2013). Intervjuerna genomfördes via telefon och
varade mellan 17 minuter – 59 minuter vardera.
6.3 Analys av data
Alla intervjuer transkriberades och sammanställdes i programmet Word. Som
analysmetod valdes innehållsanalys där en metodiska granskningen genomfördes av de
transkribierade intervjuerna. Initialt plockades meningsbärande delar ut som bedömdes
som viktiga i materialet såsom citat eller meningar. De meningsbärande delarna kodades
och slutligen beskrev de ord som redogjorde för kategorin. Ett exemepl av hur analysen
gick till presenteras i tabell 2.
9
Tabell 2: Exempel på processen av analysen.
Meningsbärande del Sammanpressad
meningsbärande del
Subkategori Kategori
En grej till kan jag ju
klämma in där förresten.
Att vi har ju en gemensam
fysträning för alla
tävlingsspelare eller ja för
alla ungdomar i
tennisskolan egentligen
dock är det bara
tävlingsspelare som dyker
upp. Ja, primärt i alla fall.
Så en gång i veckan har vi
fysträning där vi även
inkluderar
skadeförebyggande som
fotledsträning och allt
möjligt. Det blandas dock
med pass som är
grenspecifikt styrkepass
och snabbhet och så också.
Så en gång i veckan
har vi fysträning där vi
även inkluderar
skadeförebyggande
som fotledsträning och
allt möjligt. Det
blandas dock med pass
som är grenspecifikt
styrkepass och
snabbhet och så också.
Fysträning Hög tävling- och
träningsnivå
6.4 Etiskt ställningstagande
Forskning är angelägen för samhällets utveckling och dess medlemmar har därför
befogenheten att ställa krav på att forskningen, forskningskravet och
individskyddskravet. Forskningskravet det vill säga att kunskapen förbättras och
metoder förändras till det bättre. Individskyddskravet innebar att samhällets individer
har rättigheten till skydd mot olämplig insyn så som deras livsförhållanden. Det var
därför viktigt att väga dessa två krav mot varandra. Initialt var det vitkigt att studien
10
tagit ställning till det förväntade resultatet och dess negativa följder hos, i detta fall,
deltagarna (Vetenskapsrådet, 2002).
I hänsyn till de etiska överväganden har inte deltagaren eller dess tennisklubb nämnts i
studien. Syftet i studien kan komma att påverka klubbens rykte i de fall klubben skulle
ha en stor skadeincidens. Vid start informerades de om att intervjun kommer att spelas
in att deltagarna har rätt att få ta del av materialet från inspelningarna samt att de får
avbryta när de vill utan att bli ifrågasatta. Samtliga inspelningar togs bort efter
transkriberingen samt även alla kopior i pappersform. I word dokumentet ersattes
deltagarens namn med en kod. Information om denna hantering delgavs deltagarna.
Frågorna i intervjun formades på så sätt att undvikas som stötande eller kränkande.
Under intervjuerna uppfattades det inte som att deltagarna ansåg att frågorna på något
sätt vara kränkande eller stötande och alla deltagare svarade på alla frågor.
7. Resultat
Analysen av datan som samlats in resulterade i 4 huvudkategorier och 13 subkategorier
och presteras i tabell 3.
Tabell 3: Kategorisering.
Hög tävlings- och träningsnivå Idrottsgymnasium
Tävlingsspelare råder högst fara för skador
Fysträning
Kunskapsbrist Brist på kunskap
Teknik
Fysioterapeut
Individuellt ansvar Uppvärmning
Det egna ansvaret hos spelarna brister
Individuella program
Fler idrotter
Progression
Samarbete Fysioterapeut
Samarbete mellan föreningar
11
7.1 Hög tävling- och träningsnivå
7.1.1 Idrottsgymnasium
I analysen framkom det från några deltagare att många skador skedde i samband med att
spelare valde att börja på tennisgymnasium, och att det oftast i samband med
gymnasievalet som idrottsspecialiseringen skedde. Tennisgymnasium bidrog ofta till att
tävlingarna ökade för spelarna och även träningsvolymen.
”Och jag kan inflika med att när det gäller tennisgymnasiet, många flyttar
hit för att gå tennisgymnasiet och det är absolut inte ovanligt att dem
hitflyttade spelarena blir skadade i inledning av sitt första år. Och det är
för att det är rätt hög träningsdos och dem är nog inte riktigt vana vid det
har vi märkt genom åren. Så av erfarenhet så har vi dragit ner
träningsdosen inledningsvis för att se vad dem klarar av och vad kroppen
orkar och kollar av deras fysiska status innan vi lägger på all träning,
dem vill oftast träna mycket, väldigt mycket.” (1).
Det visade sig även att deltagarna tyckte att spelarna specialiserade sig alldeles för
tidigt.
”Idag specialiserar man sig alldeles för tidigt.” (5).
7.1.2 Tävlingsspelare råder högst fara för skador
Alla deltagare var överens om att deltagarna, som var anställda på klubbarna som
chefstränare, var de som tränade tävlingsspelarna och att spelare på hög nivå var de som
rådde högst fara för skador på grund av träningsvolymen.
”Ja, nu är det så att vi anställda tränare tränar tävlingsspelare och till
stor del vuxna. Vilket om jag får säga där de flesta skadorna dyker upp.
Och vi har väl rätt bra utbildning inom detta genom tennisförbundets
utbildningar.” (1).
”Sen är det ju jag som chefstränare som är ansvarig för tävlingsspelarana
så där kommer det flest skador, jag går väldigt mycket kurser om just
skadeförebyggande träning.” (6).
”Nej, men det är väl egentligen bara tävlingsspelarna som blir skadade så
eftersom det är dem som tränar lite mer, mycket mer.” (6).
Många kroppsdelar i kroppen rådde fara för skador. Analysen visade på att deltagare
upplevde olika vilka skador som var vanligast förekommande hos tävlingsspelare inom
tennis.
”Det vanligaste är ju axelskador, sen så är det även en del
handledsskador.” (4).
12
”Pratar vi tävlingsspelare så är det arm, axel och knä. Och rygg. Men det
är ju för att tennisen är så ensidig.” (5).
”Bland ungdomar är det mer axlar, rygg, handleder. Inte så mycket
fotleder som man skulle kunna tro.” (1).
”Dem skador vi haft är egentligen nästan bara lederna på fotleden, knän,
axlar, det är väl dem som är mest vanliga.” (3).
”Rygg, axel, knä är vanligast”. (6).
”Axel är definitivt vanligast hos våra spelare” (9).
Vissa av deltagarna upplevde att de inte haft så mycket skador hos spelarna.
”Sen jag började ha det inte varit någon skada sådär som jag märkt.”
(10).
”Några vrickade fötter endast” (2).
”Vi har inte alls mycket skador, det är nog på grund av att vi kör fysen
och värmer upp innan. Inga axelskador, eller jo vi hade några, men det
var för dem bytte racket själva.” (7).
7.1.3 Fysträning
Träningsvolymen är hög för tävlingspelare men all träning ansåg tränarna inte kunde
vara på tennisplanen. Flera av tränarna menade att tävlingsspelarna bör utföra fysträning
och behövdes främst för att säkerthetsställa att spelarna får en allsidig träning samt
minska svagheter i kroppen som kunde leda till skador.
”Det är ju nästan så att man får lägga mer tid på fysen än på banan.” (4).
”Det är ju att vi har regelbunden fys. Och det känner vi har varit bra, dem
har ändå gått till det en gång i veckan.” (7).
”Dels tror vi på fysisk träning, vi tränar för att kunna träna. Så att vi är
tillräckligt starka. Så vi har egentligen, alla våra tävlingsspelare, minst
tre pass fys i veckan.” (6).
”Så en gång i veckan har vi fysträning där vi inkluderar
skadeförebyggande som fotledsträning och allt möjligt.” (1).
”Så det vi håller på med skadeförebyggande är att vi har tagit hjälp av
internationella studier och även kontaktat en fystränare och så vidare för
att veta vilka övningar vi ska köra och så vidare.” (3).
13
Det framkom även att de inte körde fysträning av några deltagare med anledning att de
ansåg att spelarna hade även fler idrotter och det blev för hög träningsdos med fyspass
också.
”En del tävlingsspelare har ju andra idrotter också. Så det blir för mycket
om dem ska köra, anser vi, ännu mer träning än vad dem redan gör.” (1).
” Jag menar att samla i tennisen att liksom samla alla en gång till i
veckan och köra fysträning för oss är det jättesvårt. Jag ser hellre att det
är bättre att dem håller på med en idrott till i så fall.” (5).
I analysen framkom det att några deltagare använde sig av screening med anledning att
de upptäckte obalans och svagheter hos spelarna.
”Vi kör olika stabilitetsövningar med dem ofta. För vi har upptäckt att är
man sämre i den åldern och du inte är stabil då kommer du inte ha en
stabil forehand eller backhand. Du kan trappa snett, lättare för dig att
ramla och till slut kommer du ha skada någonstans genom att du
kompenserar med andra muskler om du är ostabil och drar på dig
skador.” (8).
”Och så screenade vi eleverna så och så fick dem lite individuella saker
som dem skulle jobba på om dem var överrörlig eller stel eller om dem
behövde bygga upp styrka i olika delar”. (9).
7.2. Kunskapsbrist
7.2.1 Brist på kunskap
Deltagarna poängterade för att få till en så skadeförebyggande klubb som möjligt fanns
det en stor brist på kunskap. De lyfte att svenska idrotten överlag behövde bli bättre på
att ta professionell hjälp.
”Många av oss har inte jätte mycket kunskap inom de fysiska grejerna. Vi
kanske har mycket kunskap inom taktik och teknik. Det är ofta där som
man nästan får ha en annan tränare som specialiserar sig på den fysiska
träningen och tar hjälp av någon som håller på med mental träning. Man
kan ju lite av allting men dem två delarna är så stora och viktiga så att det
tror jag vi behöver ta hjälp med.” (3).
”Jag tror det är för få tennistränare som kan mycket om skador. Ofta tror
man en sak och kör på det och sen blir det bara värre.” (8).
7.2.2 Teknik
Rätt teknik var en viktig del för att spelarna ska hålla sig skadefria. Det framgick att
flera tränare ansåg att de kan se på tävlingar att kunskapen om teknik har varot bristande
hos tränaren.
14
”Det kan man nog också se ibland att man har på tävlingar spelare som
har mindre bra teknik då dem kanske har tränare som inte har kunskap i
hur det ska se ut när man är 10 år. Och så känner man att det här kommer
vara en skada om två år.” (3).
Deltagarna var överrens om att tekniken var viktig för att spelarna ska kunna utvecklas i
sin tennis och minska skaderisken.
”Det tekniska skulle jag säga är nummer ett och efter det kanske det
fysiska och mentala och det taktiska kommer in med att dem spelar
match.” (3).
”Vi jobbar mycket med grunder, mycket rörelser och rörelseteknik och så
vidare så att blir mer ergonomiska på banan och även rör oss snabbare.”
(6).
7.3. Individuellt ansvar
7.3.1 Uppvärmning
Uppvärmning var något som skulle finnas med i alla träningar för att minska skadorna
visade analysen. Flera av deltagarna jobbade frekvent med att ge spelarna
uppvärmningsprogram som skulle utföras innan träningen började på plan.
”När det gäller tävlingsseniorerna så kollar vi av det och till dem har vi
uppvärmningsprogram som dem ska följa och så innan träningarna. Och
där är det ju mer om dem inte följer det blir det ingen träning.” (1).
”Dem har dels utrymme innan dem kommer in banan där dem har egna
program som dem ska sköta.” (9).
Några av deltagarna jobbade mindre frekvent med uppvärmningen innan de kom in på
planen men tydliggjorde att uppvärmningen ska finnas med.
”Uppvärmning ska finnas med första minuterna av varje träning.” (2).
”Vi är noga med att dem värmer upp när träningen börjar.” (10).
Flera av deltagarna understrykte att de skador som varit akuta och skett på plan är oftast
relaterade till att spelaren inte var tillräckligt uppvärmda.
”Det har oftast handlat om dålig uppvärmning eller om muskeln var så
pass trött.” (2).
I de lägen där uppvärmningen var bristande och deltagarna såg en skaderisk var det
viktigt att prata om uppvärmningens syfte.
”Vi pratar även om uppvärmning som också kan vara skadeförebyggande.
Det pratar vi absolut om.” (3).
15
”Det är ju så att dem eleverna jag har haft är det dem som verkligen vet
vad det innebär gör ju det. Men jag har försökt att få in det i de andra
spelarna men dem tycker det är lite töntigt. Men då brukar hag säga att
proffsen gör såhär och det är absolut inte töntigt, det är otroligt viktigt för
att ni ska hålla i längden.” (4).
Analysen visade även att trots att de pratade om att uppvärmningen var en viktig roll,
både för att få ut så mycket som möjligt på träningen och höll sig skadefria så fuskade
spelarna med uppvärmningen.
”Vi tänker mycket på att de ska lära sig att värma upp, stretcha och varva
ner. Och det kan dem tycka är rätt tuff, men dem slarvar gärna med det. Vi
har det på träningen nu så kör vi så kallas startfys dem första 10
minuterna på varje träning.” (7).
Deltagarna menade även att spelarna ville få ut så mycket tennis som möjligt på
träningarna men att det oftast behövdes läggas tid på uppvärmningen även när träningen
börjat då uppvärmningen inte sköts på ett korrekt sätt innan träningen.
”Generellt så är det väl att man vill ju få ut få ut max av tiden som man är
på banan. Så egentligen hade optimalt varit att dem skött sin uppvärmning
100% utanför banan och att man bara behöver gå in och bolla.” (9).
7.3.2 Det egna ansvaret hos spelarna brister
Deltagarna understrykte att de som tränare kunde göra mycket för sina spelare men att
det största ansvaret föll hos spelare. Deltagarna menade att det är svårt att hålla koll på
spelarna utanför planen men det syntes i de fall ansvaret hos spelarna brustit. Det
framkom även i analysen att som idrottare var det viktigt att vara kritisk mot sig själv
och kände efter hur kroppen faktiskt mådde.
”Men vi överlåter det väldigt mycket i deras händer men vi
rekommenderar ju alltid att kan man inte prestera max så ska man inte
träna. Och max kan ju såklart variera från träning till träning men det
beror ju på massa faktorer. Men känner man att man inte kan göra sitt
bästa för stunden då är det ett kvitto på att man kliver av. Man ska inte
springa runt och förstöra för sig själv och de andra.” (1).
Analysen pekade även på att deltagarna ansåg att det är svårt att få dem att förstå och
även att spelarna runt 15 års ålder behövde stöttning av föräldrarna att ta sig an sina
program som de skulle utföra utanför planen men att föräldrarna oftast inte förstod
syftet med programmen. Föräldrarna ansåg ofta att de betalade för träningen och att
träningen skulle ske på plan och inte utanför.
16
”Men skulle du lägga in det i deras tennisträning så kanske dem bara har
40 minuter kvar. Och föräldrarna fattar inte det liksom. Vissa sköter dem
utanför, vissa inte.” (8).
7.3.3 Individuella program
Individuella program var även en skadeförebyggande åtgärd. Flera av deltagarna
jobbade utifrån att spelarna fick program som var individanpassade, med fokus på att de
byggde upp obalans och svagheter i kroppen.
”Våra spelare har individuella program beroende på framförallt
skadehistorik.” (6).
”När det kommer till skadeförebyggande handlar det om deras
individuella program som de fick av naprapaten och där vi hjälptes åt att
hålla koll på dem och dem fick föra dagbok och så för att upprätthålla
det.” (9).
”Sen så har vi en tränare som en dag i veckan och det är ju då
tävlingsgruppen. Och han är väldigt duktig och dem som då har kört med
honom då har de fått program så som dem kör på egen hand ganska
mycket.” (2).
”Sen kollar vi även rörlighet för att se så ingen börjar bli stel. Det är
mycket att göra och det kräver uppmärksamhet, tid och sen att man ger
övningar som dem ska göra regelbundet och tar hem och gör grejerna och
gör hemma. Det räcker oftast inte att göra dem övningarna på plan.” (8).
7.3.4 Fler idrotter
En idrottare som var aktiv inom fler idrotter var en av de skadeförebyggande åtgärderna.
Det gav en mer allsidig idrott och kroppen mådde bättre av det samtidigt som
skaderisken kunde minska. Som tränare kan de puscha för att hålla på fler idrotter och
försöka lägga träningarna utefter det men ansvaret för att spelarna aktiviterar sig i flera
idrotter var spelarens ansvar.
”Väldigt positivt, till och med så vi uppmuntrar dem till det och tänker på
det när vi schemalägger.” (6).
”Ja, men vi pushar för att hålla på med andra idrotter. Så vi gör ju allt för
att dem ska hinna med det och synkar med schema.” (7).
En av tränarna menade således att om spelarna ska hålla på mer fler idrotter behöver de
lägga ner tid och engagemang och satsa på de olika idrotterna för att det ska ge resulatat
i tennisen.
17
”Följderna får utav andra idrotter är om man gör det ordentligt. Om man
går in för det. Inte bara om man går in lite halv, det tror jag inte på.” (7).
Fysträningen eller annan fysisk träning var lika viktigt som träningarna på banan var
viktigt att prata om. Vikten av att prata med sina spelare om fysträningen eller annan
fysisk aktivitet var lika viktigt som träningarna på banan.
”Vi pratar om hur mycket vi rekommenderar att dem ska träna beroende
på vilket mål dem har, hur mycket procent av det ska vara tennis och hur
mycket procent ska vara annan idrott eller fysisk träning.” (3).
Flera av deltagarna ansåg även att en tidig idrottsspecialisering ökade risken för skador
och att det var till spelarens fördel att utöva fler idrotter och specialisera sig först senare
i idrottskarriären.
7.3.5 Progression
Progression var det som framkom tydligast hur skador hanterades men hur
progressionerna gick till varierade mellan de olika deltagarna. Som tränare byggde de
upp progressionsprogram utefter spelarens förutsättning och skada men ansvaret låg hos
spelaren att progressionen utfördes och lyssnade på kroppen.
”Det enda som vi tränare kan göra, vi är ju inga fysioterapeuter,
egentligen skulle man behöva ge en fysiokurs. Men det är ju vila och att
man har någon typ av trappa. Vila en dag och sen är testar du nästa
träning och känner du något då kan du vila en extra dag. Och så fortsätter
man så där och är det så att det inte blir bra efter tre dagars vila får man
kanske vila en vecka och är det inte bättre då rekommenderar jag att man
går till en fysioterapeut.” (4).
”Och då börjar vi med att klubben ger ett rehab program som dem kör
och kanske begränsar något i träningen.” (3).
7.4 Samarbete
7.4.1 Fysioterapeuter
Analysen klargjorde att fysioterapeuter var något alla använde sig av. Fysioterapeuter
var de som hade kunskap om skador och deltagarna menade att de som tränare hade
kunskap om tennis och fysioterapeuter hade kunskap om skador och de bör då
användas. Deltagarna vill ju att spelarna tar sig långt i sin idrottskarriär och menade att
skadan kunde bli värre om den hanterades på fel sätt.
18
”Dem som tävlar vill inte vara skadade och går oftast direkt till
fysioterapeut.” (8).
”Det är alltid sjukgymnast, läkare eller vad det nu är som får avgöra vad
det är för skör skada och vad som gäller för spelaren.” (6).
”Vi rekommenderar varmt att kolla upp vad det är sp dem inte fortsätter
att göra något värre.” (1).
7.4.2 Samarbete mellan föreningar
En skadeförebyggande åtgärd i framtiden som framkom i analysen var ett samarbete
mellan de olika idrottsföreningarna i kommunerna. Ett samarbete som syftade till att
kunna planera idrottnars olika idrotter för en allsidig idrott hade kunnat vara en fördel
för alla idrotter och inte bara tennisen.
”Det är någonting jag generellt tycker skulle kunna vara ännu, ännu
bättre. Att man samarbetade i framförallt kommunen mellan de olika
föreningarna. Om vi säger att en 14-åting spelar fotboll tisdag, torsdag,
okej då kan dem spela tennis hos oss måndag, onsdag, fredag. Det
samarbetet som inte existerar tyvärr inte.” (6).
8. Diskussion och analys
8.1 Resultatdiskussion
Den här studien ger en djupare förståelse om tennistränarnas erfarenheter om skador och
skadeförebyggande träning. Idrottsgymnasium bidrar ofta till en ökad träningsvolym
visar analysen viket även Von Rosen, (2017) syftar till och Fahlström, et al., (2015)
menar att landslagsspelare har specialiserat sig vid 15 års ålder först. Ahlquist, et al.,
(2020) lyfter också att träningsvolym kan vara en skaderisk. Det är viktigt som tränare
att kunna vara lösningsfokuserad, Hassmén, et al., (2010) lyfter att en del av Mumfords
femkomponentsmodell är att bemästra en problemlösningsförmåga. En av deltagarna
lyfter i analysen att de kollar av spelarnas fysiska status innan de lägger på all träning.
Det uppvisar att de ser ett problem och hittar en lösning på det och jobbar utifrån det.
Den mest frekventa skadan som upplevs som vanligast hos deltagarna är axelskador
vilket Pluim, et al., (2016b) & Moore (2006) även rapporterar som en av de vanligaste
skadeställena. Ryggskador förekom även hos flera av deltagarna vilket som Pluim, et
al., (2016b) redogör för. En deltagare rapporterar att handled är en vanligt
förekommande skada på deras klubb, däremot redogör Chen, et al., (2005); Pluim, et al.,
(2016b) & Moore, (2006) att handledsskador är en av de vanligaste skadorna. Knän
rapporterar flera deltagare även är något som förekom hos spelarna vilket stämmer
19
överens med Chen, et al., (2005). Analysen visar även att de har lite skador i klubben
och att någon enbart har haft lite vrickade fotleder, Pluim, et al., (2016b) rapporterar att
fotledsskador är vanligt förekommande hos tennisspelare.
Fysträningen hos de olika klubbarna varierar, både från antal fyspass per vecka men
även att vissa deltagare inte har fysträning. Tränarna menar också att om spelarna går
upp i tävlingsnivå innebär det att fysprogrammen är ett krav. Utifrån Tannenbaums et
al., (1973) teori om ledarskapsbeteende kan en ledares beslutsfattande ses utifrån olika
beteenden. Att fatta ett beslut om att de som går upp i tävlingsnivå ska ha fysprogram
och ska utföra programmet kan ses som ett auktoritärt ledarskap. Screening av spelarna
lyfts även också upp för att hitta obalans och svagheter i kroppen. En obalans i kroppen
kan göra att spelaren tappar kontrollen på kroppen och därmed på bollen vilket kan ge
upphov till skador (Moore, 2006). Individuella program förekom också som en
skadeförebyggande åtgärd. Att jobba utifrån att spelarna får individuella program visar
ett ansvarstagande ledarskap som ingår i det etiska ledarskapet (Connock, et al., 1997).
Deltagarna upplever en brist på kunskap i deras tränarroll. Svenska tennisförbundet har
utbildning för tränare och trots att alla deltagare har genomfört de utbildningar saknar
de fortfarande kunskap om skadeförebyggande träning. Det framkommer även att
deltagare använder sig av internationella studier för en ökad kunskap inom
skadeförebyggande träning. Som tränare är det viktigt att kunna ta ansvar för sitt
uppdrag (Hassmén, et al., 2010), för att kunna ta ansvar behöver tränarna rätt kunskap
vilket framgår att det är bristande. Det framgick att deltagarna upplevde under matcher
att bristande kunskap om teknik för spelare fanns hos vissa tränare och att det är viktigt
att jobba med grunderna från början. Moore, (2006) belyser att det är viktigt att lära sig
rätt teknik från allra första början.
En bristande uppvärmning är även en skaderisk och Svenska tennisförbundet (2009)
anser att uppvärmning ger en högre kroppstemperatur vilket kan bidra till en minskad
skaderisk. Moore (2006) lyfter i sitt resultat att uppvärmning är en stor del av de
skadeförebyggande åtgärderna. Deltagarna lyfter dock att uppvärmning är en viktig del
för att hålla spelarna skadefria men upplever samtidigt att uppvärmningen är bristande.
Inom Mumfords femkomponentsmodell är problemlösningsförmåga en viktig del
(Hassmén, et al., 2010) och att hitta ett probelm och hitta en lösning på det kan vara
svårt för tränarna. Deltagarna lyfter att de har mycket uppvärmning, startfys och
obligatorisk uppvärmning är exempel som kom upp och ett tydligt sett hur ett problem
20
kan hanteras. Att se ett problem hos spelarna leder även till att tränaren behöver åtgärda
det programmet. I och med att spelarna själva väljer att slarva med uppvärmningen
behöver därför tränaren nyttja ett auktoritärt ledarskap. Där ledaren ser problemet och
hittar även lösningen till det utan att lyfta problemet med spelarna (Tannenbaum, et al.,
1973). Deltagarna var noga med att puscha för att spelarna skulle utföra fler idrotter för
en mer allsidig idrott och schemalägger utefter den mån det går för att spelarna ska ha
chansen att utföra allsidig idrott. Riksidrottsförbunder, (u.å.) anser att utöva fler idrotter
bidrar tlill en fördelaktigare utveckling samt en längre idrottskarriär, starkare
självförtroende och en ökad fysisk aktivitetsnivå som vuxen. Riksidrottsförbundet (u.å.)
& Ahlqusit, et al., (2020) menar att de som specialiserar sig i tidig ålder råder högre risk
för skador under idrottskarriären. Von Rosen, (2017) rapporterar att ett stort antal
idrottare på Sveriges Riksidrottsgymansium är skadade och även långtidsskadade.
Progression är en vanligt förekommande strategi för hantering av skador visar analysen.
Pluim, et al., (2016b) lyfter vikten av att jobba stegvis tillbaka till sin idrott för att få en
bra återgång till idrotten efter skadan. En flexibel ledare innebär att inte stå fast vid en
plan utan kunna förändra den utefter förutsättningarna, vilket i de flesta fall en
progression handlar om (Hassmén, et al., 2010).
Alla deltagare lyfter att de har kunskap om tennis och att fysioterapueter har kunskapen
om skador och dess hantering. En del av det etiska ledarskapet innebär att ta ansvar för
sitt uppdrag (Connock, et al., 1997). Som tränare har de ansvar för att utveckla sina
spelare på att bli bättre på tennis men om skador uppkommer är det viktigt att kunna ta
ansvar för det och se till att spelarna får den hjälp dem behöver. Ett framtida samarbete
mellan föreningarna lyftes även också som en skadeförebyggande åtgärd som skulle
kunna minska risken för skador. Skapandet av ett samarbete mellan de olika
föreningarna i samhället kan ses som en del av det etiska ledarskapet. Att ta ansvar för
sitt uppdrag handlar även om att ta ansvar för spelarna utanför planen och att lyfta idéen
om ett samarbete mellan föreningarna uppvisar både en god samhällsmedborgare och en
ansvarstagande ledare och är två delar i det etiska ledarskapet (Hassmén, et al., 2010).
8.2 Metoddiskussion
Den här studiens material har samlats in via kvalitativa, semistruktuerade intervjuer och
varit ett bra val för att få en bredare förståelse om hur tennistränare arbetar med skador
och den skadeförebyggande träningen. Förväntningarna var att påföljden av metoden
21
skulle ge en möjlig grund för forskning i framtiden och även öka förståelsen kring
ämnet för att kunna införa skadeförebyggande träning inom tennis i framtiden. Till
studien användes en intervjuguide, det användes för att se till så att alla tränare fick
likgiltiga frågor och kunna garantera att deltagarna svarade på studiens frågeställningar.
Ett genomförande av en intervju för att testa intervjuguiden hade varit till en fördel för
resterande intervjuer då vissa frågor var irrelevanta för studien och hade behövts tas
bort, korrigeras eller skapa nya intervjufrågor.
Intervjuguiden grundades på frågor som helst inte skulle kunna svaras ja eller nej på. I
de fall frågorna var utformade som det ställdes öppna följdfrågor, vilket gjorde att
potentialen att ge stor variation i svaren fanns för deltagarna, vilket ses som en styrka.
Det skulle även kunna ses som en svaghet då frågorna går i en viss riktning inom det
bestämda ämnet. En svaghet med studien är att alla intervjuer gjordes via telefon vilket
resulterar i att kroppsspråk inte kan tolkas. Yin (2013) skriver att ett utav delmålen i en
studie är att uppnå tillförlitlighet och trovärdighet genom att forskningen bedrivs på ett
sätt som gör studiens material offentligt tillgängligt. För att åstadkomma trovärdighet i
studien behövds transparens. Det innebär att studien ska kunna förstås och bedömas från
andra personer.
Studiens vetenskapsteoretiska ansats är innehållsanalys. En innehållsanalys innebär att
dra en konklusion utifrån kommunikation av exempelvis intervjuer. Tillvägagångssättet
kunde ske både på ett kvalitativt sätt och ett kvantitativt sätt. Det kvalititativa sättet,
som används i denna studie, innebär att texten läses i helhet flera gånger för att sedan
kunna plocka ut viktiga meningar och fraser som blir meningsbärande. Meningarna och
fraserna kodades och grupperades och utifrån det kunde olika teman formuleras studiens
resultat (Feijes, Thornberg, 2019). Innehållsanalys var ett bra val för denna studie då
inga kategorier var bestäma utan materialet som samlades in formade resultatet.
22
9. Konklusion
Sammanfattningsvis verkar tränarna ha god kunskap i vilka de vanligaste skador är och
där de ansåg att axlar var det vanligaste skadestället. Tränarna upplevde också vissa
hinder när det gäller skadeprevention såsom; kunskapsbrist, bristande uppvärmning och
spelarnas ansvar. Vidare verkar det finnas ett behov av mer utbildning inom
skadehantering och prevention för tennistränare. Det behövs också verktyg för att
hantera ansvarstagandet hos spelare. Det är också viktigt att se över träningssituationen
vid tennisgymnasierna och de träningsstrategier som används.
23
Tacktal
Jag vill börja med att tacka min kära handledare, Sofia Ryman Augustsson för stöttning,
vägledning och engamang under detta arbete. Och ett stort TACK till alla som tagit sig
tiden att ställa upp på intervjuer och visat ett stort intresse av studiens ämne, det har
gjort denna studie möjlig.
Jag vill även passa på att rikta ett stort tack till Fanny Holm för mentalt peppande och
även min kära familj som orkat med mig under denna tid och till alla andra i min
omgivning som stöttat mig.
Frida Ström
24
Referenser
Ahlquist, S., Cash, B. & Hame, S. (2020). Associations of Early Sport Specialization
and High Training Volume With Injury Rates in National Collegiate
Athletic Association Division I Athletes. Orthop J Sports med, 8(3). Doi: 10.1177 /
2325967120906825.
Bahr, R. & Engebretsen, L. (2010). Undvik idrottsskador: preventionsinsatser vid
träning och tävling. (1. uppl.) Farsta: SISU idrottsböcker.
Chen, S., Cheng, Y., Lin, Y., Hong, Y., Huang, P. & Chou, P. (2005). Investgation of
management models in elite athlete injuries. Kaohsiung J med Sci, 21(5), 220-227. Doi:
10.1016/s1607-55IX(09)70.191-3.
Connock, S. & Johns, T. (1997). Etiskt ledarskap. Lund:
Utbildningshuset/Studentlitteratur.
Fahlström, P., Gerrevall, P., Glemne, M. & Linnér, S. (2015). Många vägar till
landslaget (24,3). Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3).
Stockholm: Liber.
Hassmén, P. & Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. (1. utg.) Stockholm: Natur &
kultur.
Internationella olympiska kommittén (2015). Idrottsskador: en illustrerad guide. (2.
uppl.) Stockholm: SISU Idrottsböcker i samverkan med Internationella olympiska
kommittén.
International tennis federation. (2019). Från lekplats till podium deltagare. Hämtad
2020-03-14 från https://www.itftennis.com/en/growing-the-game/participation/.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Moore, N. (2006). When good exercise feels bad: common golf and tennis injuries and
how to avoid them. Black enterprise, 37(2).
Pluim, B. & Drew, M. (2016a). It's not the destination, it's the ‘road to load’ that
matters: a tennis injury prevention perspective. British journal of sports medecine,
50(11), 641-642. Doi: 10.1136/bjsports-2016-095997.
25
Pluim, B., Loeffen, F., Clarsen, B., Bahr, R. & Verhagen, E. (2016b). A one-season
prospective study of injuries and illness in elite junior tennis. Scandinavian journal of
medecine and science in sports, 26(5), 564-571. Doi: 10.1111/sms.12471.
Svenska tennisförbundet. (2009). Kravanalys tennis. Hämtad 2020-04-03 från
https://idrottonline.se/TKSaab-Tennis/globalassets/tk-saab---
tennis/dokument/kravanalys-svtf-2009.pdf.
Svenka tennisförbundet. (u.å.a). Det här är tennis. Hämtad 2020-05-03 från
https://www.tennis.se/spela-tennis/det-har-ar-tennis/.
Svenska tennisförbundet. (u.å.b). Utbildning för tränare. Hämtad 2020-02-25 från
https://www.tennis.se/utbildning/for-tranare/.
Tannenbaum, R. & Schimdt, W. (2009). How to choose a leadership pattern. Boston:
Harvard business press.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Von Rosen, P. (2017). Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier. Stockholm:
Karolinska institutet.
Yin, R.K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
I
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsbrev
Förfrågan om deltagande i vetenskaplig studie
Hej!
Mitt namn är Frida Ström och jag studerar sista året på Linneuniversitet inom
idrottsvetenskap i Kalmar. Jag kommer under våren skriva mitt examensarbete inom
tennis tränarnas syn på skador och skadeförebyggande träning. Resultatet i studien
kommer skrivas så varken ert namn eller er anläggning kommer att kunna identifieras.
Ert deltagande i studien är helt frivillig och Ni kan välja att avbryta när som helst utan
anledning och du kommer heller inte bli ifrågasatt om Ni väljer att avbryta. Största
möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta
del av materialet.
Intervjun tar cirka 30 minuter och kommer göras via telefon.
Min fråga är nu om Ni har någon eller några tränare som tränar tävlingsspelare som
skulle kunna ställa upp på en intervju?
Ytterligare informaion kan ges av oss nedan!
Med vänliga hälsningar
Frida Ström
Handledare:
Sofia Augustsson
Linneuniversitet
Frida Ström
0768242768
II
Bilagor
Bilaga 2 – Intervjugudie
Inledande frågor
- Beskriv lite om tennisklubben du jobbar på.
- Beskriv hur en generellt vanlig dag på jobbet ser ut.
- Har du själv varit aktiv som tävlingsspelare?
Nivå?
- Hur lång erfarenhet har du som tennistränare?
- Vad för utbildning har du inom tennis?
- Vilken nivå tävlar dina spelare på?
Förebygga skador
- Hur är er syn som tränare på att förebygga skador?
- Hur planerar du en tennisträning för dina spelare?
viktigast att tänka på?
- Finns det någon/något som styr vad som ska finnas med i en tennisträning?
- Får du som tränare utbildningar i hur ni kan förebygga skador?
Vilka?
- Följer ni något skadeförebyggande program för era spelare?
Erfarenheter och syn på tennisskador
- Vilka skador är generellt vanligast hos era spelare?
- Har du som tränare fått hantera några skador?
Vilka?
Några fler?
- Finns det några skador som är mer komplicerade att hantera?
- Har ni någon gemensam strategi för hur ni hanterar skador?