etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...

1

I skuggan av hög arbetslöshet- Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

Författare: Ulrika Vedin

Utrikes födda, upp til l 10 år i Sverige; 8%

Utrikes födda, minst 10 år i Sverige; 12%

Inrikes födda, två utrikes födda föräldrar; 3%

Inrikes födda, en inrikes född förälder;

7%Inrikes födda, två inrikes födda

föräldrar; 70%

2

Den svenska befolkningen 2013Andel, båda könen, 20-64 år

Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 2013

Utrikes födda, upp til l 10 år i Sverige; 8%

Utrikes födda, minst 10 år i Sverige; 12%

Inrikes födda, två utrikes födda föräldrar; 3%

Inrikes födda, en inrikes född förälder;

7%Inrikes födda, två inrikes födda

föräldrar; 70%

3

De grupper som står i fokus i rapportenAndel, båda könen, 20-64 år


• Förgymnasial utbildning: 24 %• Eftergymnasial utbildning: 47 %

• Upp till 39 år: 68 %• 50 år eller äldre: 10 %





Rasism och rasistiska föreställningar som en integrerad del av centrala institutioner som präglar individer, organisationer och samhälle:

… å ena sidan en rad olika former av diskriminering, marginalisering, utestängning eller problematisering och å andra sidan fördomsfulla och stereotypa åsikter, attityder och ideologier (van Dijk 2005, s 115).

Likhet inom gruppen betonas på bekostnad av likhet mellan grupper, olikhet mellan grupper betonas på bekostnad av olikhet inom grupper. Den etniska gruppens historia hamnar i förgrunden, medan vardagslivets möten med samhälleliga institutioner, arbetsmarknad och media hamnar i bakgrunden (Hertzberg 2006, s 183).

Rasifiering riktar blicken mot processer och att något görs – viktigt för hur rasistiskt grundad diskriminering kan motverkas:

Om det är något som görs, måste man ställa sig frågan hur går detta till, genom vilka aktörer och med vilka konsekvenser för individ och samhälle? (Molina 2005, s 96).

4

Rasism och rasifiering – viktiga ingångar för att nå förändring

Invandrarkvinnors förhållande till arbetsmarknaden har länge har getts en annan tolkningsram än den som gäller för män och kvinnor med svensk bakgrund: Det är kulturen som anses styra invandrarkvinnors liv och arbete.

Det riskerar att förlägga problemet med exkludering och marginalisering på arbetsmarknaden hos invandrarkvinnorna själva, inte i rasifieringsprocesser eller för den delen, hos arbetsgivare som anställer eller i svag efterfrågan på arbetskraft.

Genom att koppla invandrarkvinnors låga sysselsättningsnivå i Sverige till ett (problematiskt) kulturbetingat beteende som kvinnorna tar med sig från hemlandet, framställs dessa kvinnors arbetslöshet som något som inte har med det svenska samhället att göra. /…/

Viktigt att notera här är också att fokus i det ”kulturbetingade” resonemanget har förflyttats under de senaste trettio åren – från finska, grekiska eller chilenska invandrarkvinnor till kvinnor födda i Mellanöstern. Det /…/ görs på bekostnad av analys av de sociala, strukturella och klassmässiga aspekter som finns i dessa frågor (Yazdanpanah 2013, s 94).

5

Särskild uppmärksamhet på föreställningar om invandrade kvinnor

Klass: Maktförhållandet den som köper respektive säljer arbetskraft, utbildningsnivå som proxy för social klass.

Kön: Maktförhållandet män och kvinnor.

Etnicitet: Maktförhållandet ”vi” och ”de andra” som utgår från rasistiska föreställningar (rasifiering).

Syfte: Att påvisa komplexiteten, och att flera maktförhållanden samtidigt kan skära in i varandra och påverka hur individer och grupper uppfattas i olika situationer och sammanhang.

Det formar ramar och (handlings-) utrymme och leder till att skillnader görs och etableras på ett systematiskt vis.

6

Tre maktförhållanden i samspel för att förstå skillnader som görs

7

Arbetstagarnas gemensamma intressen

Klass, kön och etnicitet påverkar

Arbetstagarnas gemensamma intresse är, oberoende av klass, kön och etnicitet, låg arbetslöshet, hög sysselsättning, hög grad av matchning, fasta anställningar på heltid, en lön som det går att leva på och arbetsvillkor som gör det möjligt att lönearbeta fram till pension. Det lägger grunden för ett samhälle präglat av jämlikhet.

Det är också grunden för arbetstagarnas förmåga att bära det fackliga löftet, det vill säga att hålla ihop och inte tvingas konkurrera om arbete genom att sänka kraven på villkor och löner.

8

Ej i arbetskraften: Större utslag av klass, kön och etnicitet bland kvinnor

Kvinnor ej i arbetskraften 1990-2013. Andel av befolkningen, 20-64 år.

Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 1990-2013

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Samtliga

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Utrikesfödda,

upp till 10år i

Sverige

Utrikesfödda,

minst 10år i

Sverige

Inrikesfödda, två

inrikesfödda

föräldrar

Utrikesfödda,

upp till 10år i

Sverige

Utrikesfödda,

minst 10år i

Sverige

Inrikesfödda, två

inrikesfödda

föräldrar

Utrikesfödda,

upp till 10år i

Sverige

Utrikesfödda,

minst 10år i

Sverige

Inrikesfödda, två

inrikesfödda

föräldrar

Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning

Heltidsstuderande Hemarbetande Sjuka Övrigt

9

Kort tid i Sverige: Studier och hemarbete drar ned kvinnors arbetskraftsdeltagande

Kvinnors skäl för att inte vara i arbetskraften 2013. Andel av ej i arbetskraften, 20-64 år.


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Utrikesfödda,

upp till 10år i

Sverige

Utrikesfödda,

minst 10år i

Sverige

Inrikesfödda, två

inrikesfödda

föräldrar

Utrikesfödda,

upp till 10år i

Sverige

Utrikesfödda,

minst 10år i

Sverige

Inrikesfödda, två

inrikesfödda

föräldrar

Utrikesfödda,

upp till 10år i

Sverige

Utrikesfödda,

minst 10år i

Sverige

Inrikesfödda, två

inrikesfödda

föräldrar


Heltidsstuderande Hemarbetande Sjuka Övrigt

10

Lång tid i Sverige: Ohälsa drar ned kvinnors arbetskraftsdeltagande

Kvinnors skäl för att inte vara i arbetskraften 2013. Andel av ej i arbetskraften, 20-64 år.


Hemarbete

Kvinnor och män har i hög grad olika skäl för invandring, problem med dubbla strukturer inom arbetsmarknadspolitiken och motstridiga logiker.

Behov av försörjningsstöd riskerar styra mot föräldrapenning och vårdnadsbidrag. Kan förstärka (bevara) traditionell könsuppdelning betalt och obetalt arbete, senarelagda insatser för arbetsmarknadsetablering särskilt för nyanlända kvinnor.

Förslag:

Familjepolitik och välfärdstjänster måste stå i centrum.

Likvärdigt etableringsstöd för flyktingar och deras anhöriga respektive övriga anhöriginvandrare.

11

Var lösningar bör sökas för att nå högre arbetskraftsdeltagande

12

Förslag om stödjande insatser omfattar flykting- och anhöriginvandrare

Beviljade uppehållstillstånd flykting- och övriga anhöriginvandrare 2000-2013. Antal, 20-64 år.

Källa: Migrationsverket

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

100 000

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

Män: Övriga anhöriga

Män: Skyddsbehövandeflyktingars anhöriga

Män: Skyddsbehövande flyktingar

Kvinnor: Övriga anhöriga

Kvinnor: Skyddsbehövandeflyktingars anhöriga

Kvinnor: Skyddsbehövandeflyktingar

Heltidsstudier

Framför allt flykting- och anhöriginvandrare är i studier den första tiden efter invandring.

Behöver inte ses som problematiskt – är ett tecken på att vara i en etableringsprocess.

Men, mycket för att etableringstiden är (onödigt) utdragen och ineffektiv bland annat på grund av svårigheter med validering och möjligheter till sammanhållen utbildning.

Förslag:

Goda möjligheter att tidigt få del av en sammanhållen kedja av parallella insatser och aktiviteter för etablering med matchningskvalitet (fokus för kapitel 5).

13


Ohälsa (sjukdom):

Tydlig ohälsotrappa utifrån klass, etnicitet och ålder – i synnerhet för kvinnor.

En del av förklaring tycks ligga i en segregerad arbetsmarknad där tunga arbeten kostar på.

Förslag:

Frågor som rör (folk-) hälsa, arbetsmiljö och villkor i arbetet måste stå i fokus. Också rehabilitering och särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med nedsatt funktionsförmåga.

Fokus på goda möjligheter att hålla ett helt arbetsliv utifrån klass, kön och etnicitet – värna och prioritera insatser för ett hållbart arbetsliv.

14


1990-talet: Över lag stora arbetsmarknadssvårigheter för utrikes födda, stor ökning av arbetslöshet och försämrade förutsättningar för etablering.

2000-talet: Inledningsvis något bättre efterfrågeläge, men avbrott med finanskrisen 2008/2009 och kvarhängande hög arbetslöshet.

Arbetsmarknadsläget vid invandring har stor betydelse för sysselsättning och både vid upp- och nedgångar i konjunkturen är svängningarna i arbetslöshet och sysselsättningsgrad högre för utrikes födda än för inrikes födda.

På kort och medellång sikt är det efterfrågan på arbetskraft som påverkar sysselsättningsgraden mest.

Dåliga förutsättningar i ett tidigt skede ökar risken för arbetslöshet – och också direkt effekt på framtida arbetslöshet genom ”scarring”.

Möte med (lokal) hög arbetslöshet direkt efter invandring är förknippat med lägre sysselsättning under minst tio år.

15

1990-talet och framåt: Övergång till högarbetslöshetsregim

Hög arbetslöshet gör arbete till en knapp resurs

Leder till höga krav på arbetskraften från arbetsgivares sida

Maktstrukturerna klass, kön och etnicitet i samspel får större betydelse

… och fyller en viktig funktion för (arbetsgivares) sortering av

arbetskraften

Skillnaderna utifrån klass, kön och

etnicitet ökar – på arbetsmarknaden och

i arbetslivet

16

Tankebana etablering i skuggan av hög arbetslöshet

17

Arbetslöshetens utveckling för kvinnor i olika klasser

Kvinnors arbetslöshet 1990-2013. Andel, 20-64 år.

Källa: SCB/AKU, årsmedeltal 1990-2013

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

19

90

19

91

19

92

19

93

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Samtliga

18

Men också – tydlig skiktning inom klasser

Kvinnors arbetslöshet 2013. Andel, 20-64 år.


0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Utrikesfödda, upp

till 10 år iSverige

Utrikesfödda, minst

10 år iSverige

Inrikesfödda, två

inrikes föddaföräldrar

Utrikesfödda, upp



10 år iSverige

Inrikesfödda, två


Utrikesfödda, upp



10 år iSverige

Inrikesfödda, två



Sedan åtminstone början av 2000-talet har det blivit svårare för den som saknar gymnasieutbildning att betraktas som ”duglig” arbetskraft. Inget talar för att det blir lättare att etablera sig med kort utbildning.

Det är dock inte så att arbeten som ställer låga krav på utbildning har försvunnit från svensk arbetsmarknad, utan snarare – arbetsgivare ställer högre krav på arbetskraften när arbetslösheten är hög.

Utbildningsnivån i befolkningen har ökat snabbare än jobbens utbildningskrav: De som har en längre utbildning söker sig nedåt i kravhierarkin när de inte kan få jobb som matchar deras utbildning.

Arbetsgivare föredrar att anställda dem med längre utbildning, och de är jämförelsevis flest.

Det främsta problemet med den svenska jobbstrukturen är därför inte att de enkla jobben inte räcker till för dem med kort utbildning, utan att antalet kvalificerade jobb inte räcker till för alla dem med längre utbildning (Carlén 2014, s 9).

19

Hög arbetslöshet, höga krav och sämre matchning

20

Exempel på låg och hög matchningskvalitet

Utrikes födda kvinnor, upp till 10 år i Sverige 2013. Andel, 20-64 år.


0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Anställdas utbildning

Utbildningskrav i arbetet


Inrikes födda män, två inrikes födda föräldrar 2013. Andel, 20-64 år.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%




21

Exempel på låg och hög matchningskvalitet

Utrikes födda kvinnor, upp till 10 år i Sverige 2013. Andel, 20-64 år.


0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%




Inrikes födda män, två inrikes födda föräldrar 2013. Andel, 20-64 år.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%




22

Tidsbegränsade anställningar förstärker (redan) utsatt position

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Utrikesfödda, upp


Utrikesfödda,

minst 10 åri Sverige

Inrikesfödda,

bådaföräldrarna

inrikesfödda

Utrikesfödda, upp


Utrikesfödda,


Inrikesfödda,

bådaföräldrarna

inrikesfödda

Utrikesfödda, upp


Utrikesfödda,


Inrikesfödda,

bådaföräldrarna

inrikesfödda


Kvinnors tidsbegränsade anställningar 2013. Andel, 20-64 år.


Efterfrågans betydelse för sortering av arbetskraften utifrån klass, kön och etnicitet behöver synliggöras mer – särskilt när arbete är en knapp resurs.

Svag matchning skapas i skärningen mellan hög arbetslöshet, höga krav för att få arbete, diskriminering och bristfällig politik för att överbrygga migrations-effekter.

Viktigt att komma in rätt på arbetsmarknaden eftersom yrkesrörligheten är låg.

Exkludering (hög arbetslöshet) och inkluderande underordning (svag matchning) kräver sammanhållet arbete för att:

Generellt minskad arbetslöshet,

Goda möjligheter att överbrygga migrationseffekter – sträva efter första och bästa jobb och varaktig förankring,

Särskilt motverka rasifieringsprocesser och diskriminering.

23

Slutsatser möte med hög arbetslöshet

Förslag avsnitt 5.1:• Begränsade och väl avvägda insatser – svenskundervisning, kartläggning och

samhällsinformation – och korta handläggningstider

Slutsatser avsnitt 5.2:• Väntan på boende ökar, samtidigt som eget boende är centralt för att minska

strukturella hinder för etablering – såväl för att påbörja insatser som förskoleplatser och grundläggande samhällsservice.

• Viktigt styra boende till regioner med bra förutsättningar på arbetsmarknaden eftersom det förbättrar chanser till etablering – allvarligt att möta hög arbetslöshet.

• Behov av långsiktighet, förutsebarhet och framförhållning.

24

Tre viktiga steg i etableringsprocessen

Avsnitt 5.1: Asyltid med möjlighet att påbörja svenskundervisning och kartläggning

Målgrupp: Asylsökande (flyktingar)

Avsnitt 5.2: Eget boende grunden för tidiga etable-ringsinsatser

Målgrupp: Flyktingar som beviljats uppehållstillstånd

Avsnitt 5.5: Förslag för etablering med sikte på matchningskvalitet

Målgrupp: Flykting- och anhöriginvandrare

Goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden bygger på att kunna möta arbetsmarknadens krav.

Nedmonteringen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken inverkar även på vilka aktiviteter och insatser som ställs till förfogande för att överbrygga migrations-effekter.

Behovet av att bättre verktyg för att överbrygga migrationseffekter är stort. De särskilda insatser som ingår i etableringsreformen är inte tillräckligt kraftfulla för att nå målet om så snabb etablering som möjligt utifrån individuella förutsättningar. Dessutom är risken för svag matchning överhängande.

Det centrala är inte att göra något annat för ”de andra” jämfört med för ”oss”, utan att utveckla den aktiva arbetsmarknadspolitiken för att hantera migrationseffekter inom ramen för den generella politiken och därigenom möjliggöra etablering med matchningskvalitet.

25

Utgångspunkter för tidigt stöd för arbetsmarknadsetablering

26

Två ingångar och två steg för att överbrygga migrationseffekter

Svenska för invandrare, kunskapslyft för gymnasiekompetens

Förstärkt förmedlingsverksamhet och arbetsplatsförlagda program.

Förstärkt förmedlingsverksamhet och arbetsplatsförlagda program.

• En sammanhållen kedja av tidiga insatser utan fast (bortre) tidsgräns.• Ersättning med aktivitetsstöd, krav och kontroll samt kvalificering till

arbetslöshetsförsäkringen genom nytt studerandevillkor och arbete.

Vid avsaknad av gymnasie-

utbildning

Vid gymnasial och efter-gymnasial utbildning

Fördjupad kartläggning (inklusive validering), arbetsmarknadspolitisk bedömning, individuell handlingsplan.

Svenska för invandrare, kunskapslyft för att komplettera gymnasie-och eftergymnasial utbildning.

STEG 1: SAMVERKAN STEG 2: MATCHNING

STEG 2: MATCHNINGSTEG 1: SAMVERKAN

Fördjupad kartläggning (inklusive validering), arbetsmarknadspolitisk bedömning, individuell handlingsplan.

Viktigt med svenskakunskaper men också nyanserade språkkrav

Behöver utvecklas och förbättras med fokus på ökad likvärdighet – kompensera för klasskillnader och skillnader i förutsättningar som beror på språkligt avstånd samt insatser för att minska avhopp.

Nytt studerandevillkor i arbetslöshetsförsäkringen, bland annat fullgjord SFI ska innebära att man är kvalificerad till grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen.

Ett tvådelat kunskapslyft inom arbetsmarknadspolitiken

För förgymnasialt utbildade – med inriktning på goda möjligheter att få gymnasiekompetens.

För gymnasialt och eftergymnasialt utbildade – med inriktning på validering och yrkeskompetensbedömning för att tillvarata och ge goda möjligheter att komplettera utbildning. Arbetsmarknadens parter bör involveras för att öka legitimiteten i validering.

Med möjlighet att dra nytta av det reguljära utbildningssystemet.

27

Förslag kopplade till steg 2

Fler och bättre anställningsstöd med matchningskvalitet

Arbete med stöd som i hög grad liknar ordinarie arbeten och är förknippade med kollektivavtalsliknande anställningsvillkor och löner.

De lönenivåer som omfattas av subventioner bör höjas kraftigt, så att en större del av arbetsmarknaden öppnas upp.

Matchningskvaliteten behöver öka i meningen bättre koppling mellan utbildning och arbete med stöd.

Anställningsstöd bör genomgående betraktas som ordinarie arbeten så att det går att kvalificera sig till arbetslöshetsförsäkringen.

Anställningsstöd kan vara särskilt viktiga för att äldre nyanlända arbetslösa ska ges bättre möjligheter till etablering eftersom högre ålder kan innebära särskilt stora etableringssvårigheter.

28

Förslag kopplade till steg 2

29

Sammanfattningsvis: Komplexitet kräver nyanser

Klass, kön och etnicitet påverkar

• Hög arbetslöshet: Betydelsen av efterfrågan och vilka logiker som styr när arbete är en knapp resurs är ett centralt perspektiv. Skillnader görs och förhållandena klass, kön och etnicitet samspelar och kommer till uttryck i strukturella mönster avseende inkludering och exkludering såväl som över- och underordning på arbetsmarknaden och i arbetslivet.

• Skillnadsskapande: Olika vägar till Sverige, det vill säga att det är möjligt att invandra av olika skäl, innebär delvis möten med dubbla strukturer och motstridiga logiker. Det handlar om policy och system främst i skärningen mellan kommunalt och statligt ansvar och inom arbetsmarknadspolitiken. Skillnads-skapande sker också genom bemötande och föreställningar om ”de andra”.

• Migrationseffekter: För de allra flesta som invandrar till Sverige innebär invandringen möte med ett nytt språk, ett nytt samhälle med sina specifika institutioner, en ny arbetsmarknad med sina krav och begränsade sociala kontakter och nätverk av betydelse för arbetsmarknaden. Etableringsprocessen måste därmed hänga ihop och vara både förebyggande och stödjande med fokus på områden som bostads-, arbetsmarknads-, utbildnings- och familjepolitik.

etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...

News & Politics