euphorisk nivå på invigningen - lkabeuphorisk nivå på invigningen kunglig hand startade nya...

Euphorisk nivå på invigningenKunglig hand startade nya nivån M1250 Sid 12–13

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 5 # JUNI 2012

En fan

tastisk

invigni

ng av

nya huv

udnivån

!

Vd Lar

s-Eric A

aro, sid

2

04 Svart pellets för grön energi 06 Jätteborr öppnar ort 10 Mångfald för gott klimat 22 Kamrater räddar liv

02 VECKOBLADET # NR 5 2012 VECKOBLADET # NR 5 2012 03

SVARAR

Vad tycker du om telefonkulturen på LKAB?

Ett spännande halvår till ända,nu väntar välförtjänt semester!

Jag konstaterar att vi har haft ett minst sagt spännande första halvår. Järnmalmsmark-naden är mycket snabbrörlig och många stålverk har under andra kvartalet fått allt tunnare orderböcker. Faktum är att det finns stålproducenter som inte tjänar några pengar idag, vilket är mycket oroande. Vi ser tecken på inbromsningar i Kina också. I detta läge är det mycket positivt att kunna säga att fortfarande är LKAB utsålt för 2012. Våra kunder har hittills valt att köpa allt det vi kan leverera. Det är ett förtroende som vi nu ska förvalta väl.

I ett läge där vi kan sälja allt, känns det förstås extra jobbigt med alla de störningar som har inträffat de senaste månaderna. Jag tänker på maskinskadan i KK4, strejken i Norge som drab-bade oss som tredje part och inte minst beskedet från Högsta Domstolen som innebär att vi måste stoppa brytningen i Gruvberget under en tid, tills vi får ett nytt tillstånd. Jag hoppas att det kom-mer snabbt och vi gör allt vi kan, tillsammans med många andra, för att snabba upp miljötill-ståndsprocesserna.

Störningarna kostar oss mycket i form av oro hos kunderna, men också i förlorade intäkter och stora extra kostnader för reparationer, upplagshanteringar, omfördelningar av verksam-het, etc. Vi ska nu få lagrade produkter till hamn under andra halvåret. Det rör sig om cirka 0,4 Mt så det är många extra tåg som behöver pusslas in på en järnväg som redan går för fullt. Ytterligare ett bevis på att järnvägen behöver ökad kapacitet.

Tillväxtplanen, att nå 37 Mt järnmalmspro-dukter år 2015, står fast. Det är jätteviktigt att vi

växer tillsammans med våra kunder så att vi kan förbli en prioriterad leverantör hos dem.

Det osäkra finansiella läget i flera sydeuropeis-ka länder har inneburit att Europa har överskott på stål och vi måste förbereda oss för att det kan hända saker på marknaden. Det är nu viktigt att alla i LKAB verkligen förstår att vi måste ner i kostnad för att vara långsiktigt konkurrenskraf-tiga. Inom kort drar vi igång projekt 370 kr/ton. Varför en produktionskostnad i den nivån? Jo, för att det är den kostnadsnivå som vi tror krävs när alla utbyggnadsprojekt i världen blir klara och underskottet av järnmalm inte längre finns och då priset sjunker. Med den kostnadsnivån klarar vi även avkastningskravet till ägaren. Ge-nom att påbörja detta arbete under goda tider är vi väl förberedda 2015 när vi tror att marknaden är i balans och priset är väsentligt lägre. Med alla kompetenta människor vi har i företaget är jag säker på att vi tillsammans kan lösa även detta genom att vara engagerade, nytänkande och att ta ansvar.

Och än en gång; all verksamhet skall bedrivas med säkerhet i fokus. Glöm inte att grunden för allt säkerhetsarbete är ordning och reda och att tänka efter före. Hjälp dina arbetskamrater och inte minst de nyanställda och sommarvikarierna på din arbetsplats med detta.

Tack för ett jättefint arbete. Nu stundar välför-tjänt semester för många.

Jag önskar dig och din familj en riktig fin, varm och skön sommar.

I förra veckan hade vi en fantastisk invigning av den nya huvudnivån i Malmberget och den nya entrén vid agglomereringslaboratoriet. Mer om det på annan plats här i tidningen. Som alltid kände jag mig oerhört stolt över att få visa upp LKAB:s verk-samhet och de fantastiskt fina presentationer som gjordes av våra FoU-forskare och medarbetare. På plats var Hans Majestät Konungen, finansmarknadsministern, repre-sentanter för våra kunder, leverantörer, styrelse och många fler. Ett jättetack till alla inblandade i festligheterna.

”Med alla våra kompetenta män-niskor är jag säker på att vi kan lösa problemen”

CITATET

Joakim Johansson, inköpare, Kiruna:

– Jag hade själv behövt bli bättre på att använda från-varohanteraren i

Trio. Det hade varit bra om man hade nått Trio direkt i telefonen.

Kerstin Rönnberg, projektingenjör, Kiruna:

– Jag tycker att vi på LKAB är bra på att svara i telefon internt. Däremot

glömmer vi ibland att meddela när vi är borta en dag på utbild-ning eller på möte.

Pia Lindholm, projektledare, Kiruna:

– Folk har alltid på telefonen, även under möten, men det är sällan någon

hänvisning inlagd. Det är inte så bra för mötesdisciplinen.

LEDARE UTVECKLING REPORTAGE SAmTALET mILjö SÄKERHET mEDARbETARE

LARS-ERIC AARO, VD LKAB

Glöm inte att grunden för allt säkerhetsarbete är ordning och reda och att tänka efter före.

LKAB. ett varumärke består av mycket mer än lo-gotype, färg och form. Uppfattningen om LkaB bottnar också i hur bolagets personal uppträder vid olika möten. Hur vi svarar i telefon är ett exempel på hur vi tillsammans kan förmedla bilden av attraktiva LkaB.

– Att svara med företagets och sitt eget namn är ju artigt och dessutom är det tydligt för den person som söker dig. En viktig del av varumär-ket är att svara på ett sätt så den som ringer upp förstår att man har kommit till rätt person, säger Ove Köhler, avdelningschef för koncernservice.

Så här svarar vi på LkaB: LKAB + ditt namnLKAB Malmtrafik + ditt namnLKAB Fastigheter + ditt namnLKAB Berg & Betong/LKAB Mekaniska/LKAB Kimit + ditt namn osv.

Professionellt med frånvarohanteraren – Telefonen är ett viktigt arbetsredskap och tillsammans kan vi hjälpas åt att använda den på ett professionellt sätt. Har du inte möjlighet att svara, använd frånvarohanteraren. Det ger ett trevligt bemötande och sparar tid för alla parter, säger Catharina Olovsson, receptionist och varu-märkesambassadör.

När du hänvisar din telefon genom Trio är det ditt direktnummer, t.ex. 0980-710 85 och din anknytning (t.ex. 1085) som hänvisas. Den som ringer dig på ditt direktnummer eller via växeln

Svara rätt i telefon – det ger en bättre bild av LKAb

Gunn Sjögren Grape, varumärkesambassadör och receptio-nist på förvaltningskontoret i Kiruna. Gunn och hennes kol-legor Catharina Olovsson och Birgitta Mäkimaa-Nordmark hjälper dig gärna med Trio. Foto: TINA BENSON

får svar om varför du inte är anträffbar och när du är tillbaka. Även om du hänvisar telefonen kan du alltid nås via mobilnumret. Trio når du enklast genom knappen på Insidan.

– Vi hjälper dig gärna med Trio! Ring 1 000 eller 6 000 så lägger vi in ett frånvarobesked åt dig, säger Gunn Sjögren Grape, receptionist och varumärkesambassadör.

Tänk på att varken kalendern eller frånvarobeskeden i Outlook är kopplade till Trio, därför ska du lägga in frånvarobesked på båda ställena.

TIna BenSon

TummEn upp …För kamraträddningen i Kirunagruvan. – Det här har varit mycket nyttigt och jag är säker på att jag kan ha nytta av det här, säger Mikael Ylipää, avsynare på skiprep. Se sidan 22.

LARS-ERIC AARO, vd LKAB


LKAb i mål med brännarförsökenKIRUNA. fullskaleförsöken med kolbrännaren i kk2, kulsinterverk 2 i kiruna, har slutförts. – Det är främst bränslet och bränsleförbrukningen som påver-kar utsläppen av kväveoxider, säger Daniel Marjavaara, projektledare för brännarförsöken.

Sedan år 2005 har LKAB arbetat fokuse-rat med att minska bolagets utsläpp av kväveoxider, så kallade NOx. Arbetet grundar sig på en miljödom som kräver att LKAB utreder hur mycket bolaget kan minska sina utsläpp av kväveoxider till luft. I det senaste NOx-arbetet har utöver LKAB:s forsk-ningsavdelning även deltagare från produktionen och en expertgrupp med forskare från Energitekniskt Centrum i Piteå ingått. Tillsammans har de nu gjort en tredje kampanj med fullskale-försök i KK2.

– Pelletsproduktionen har hela tiden handlat om att minska bildandet av kväveoxider i LKAB:s förbränningspro-cesser. Vi har bland annat testat olika kolflammor i brännaren för att se hur mycket kväveoxider som bildas samt hur pelletsproduktion, pelletskvalitén och slaggpåbyggnaden påverkas, förkla-rar Simon Töyrä, processingenjör i KK2.

De utförda fullskaleförsöken är en fortsättning på de fullskaleförsök som utfördes 2008 och år 2009 tillsammans med forskare från University of Ade-laine i Australien och FCT, en austra-liensisk brännarleverantör.

– Det vi nu har studerat är hur en lång kolflamma påverkar förbränning och pelletsprocess, och bedömningen vi gör är att befintlig kolbrännare i KK2 i det stora hela inte har så stor inverkan på kväveoxidutsläppen, berättar Daniel Marjavaara.

I stället handlar det mer om vilket bränsle och hur stor bränsleförbruk-ning som används i förbränningspro-cessen. Vilket även, parallellt med NOx-projektet, studeras i det så kallade Flexi Fuel-projektet där LKAB arbetar med att ta fram alternativa bränslen och kol.

– Det låter, kan tyckas, som en enkel lösning att byta bränslesort. Men

att byta bränsle påverkar inte bara kväveoxidutsläppen utan även pel-letsprocessen och andra utsläpp såsom till exempel koldioxid. Det här är alltså ett område som vi måste fortsätta att jobba vidare med för att hitta en lång-siktig och hållbar lösning, säger Daniel Marjavaara.

Samtidigt har LkaB redan idag en av den mest miljövänliga pelletstillverk-ningen i världen.

– Med anledning av bland annat EU:s lagstiftning har vi oftast hårdare miljökrav än våra konkurrenter i till exempel Brasilien och Australien. Men det är ju bara bra om vår redan så gröna pellets kan bli ännu grönare, säger Daniel Marjavaara.

När projekten har utvärderats ska LKAB lägga fram rekommendationer för myndigheterna om vilka kväve-oxidsreducerande åtgärder som kan användas och var.

ULrIka WeSTerBerg

Simon Töyrä och Daniel Marjavaara. Foto: FREDRIC ALM

Det här är alltså ett område som vi måste fortsätta att jobba vidare med för att hitta en långsiktig och hållbar lösning

Kristian Fredriksson, Bo Lindblom och Johan Sandberg. Foto: LENNART JÖNSSON

LKAB. alternativa bränslen skall testas i ett pilotförsök hos LkaB:s forsk-nings- och utvecklingsenhet i höst. – vi vill hitta fler alternativa bräns-len till våra pelletsverk i kiruna och Svappavaara. ett av dem är ett bio-bränsle, säger Bo Lindblom, chef för energiforskningen vid LkaB:s foU.

Idag eldas pelletsverken i Kiruna och Svappavaara med olja och kolpulver. Användningen av olja kan minskas om försöken med biobränslen faller väl ut. I så fall minskas också LKAB:s klimat-påverkan eftersom grön energi tas ur naturens kretslopp.

I försöket ingår också prov med flera alternativa kolsorter.

– Att hitta alternativ är både en miljöfråga och en ekonomisk fråga för LKAB, säger Bo Lindblom.

Vilket bränsle pelletsverken eldas med är en känslig fråga.

– Vi studerar förbränningsproces-sen ingående. Först och främst skall det bränsle som väljs ge en tillräckligt bra låga för processen. Lågan måste bli fyra meter lång för att nå in till ku-lorna i pelletsugnens brännkammare så att temperaturen blir tillräckligt

hög och jämn genom hela pelletsbäd-den. Dessutom måste askan ha rätt kvalitet. Med felaktiga bränslen finns risk för påkladdning inuti brännug-narna, säger Johan Sandberg, forsk-ningsingenjör.

LKAB:s pellets är redan klimatsmarta tack vare den magnetitmalm de till-verkas av. Två tredjedelar av energin kommer från oxidationsprocessen då magnetit omvandlas till hematit i pel-letsugnarna.

Med biobränsle kan även den energi som tillförs bidra till minskad miljö-belastning genom att ersätta olja vid förbränningen.

– Det biobränsle som skall användas i försöken är värmebehandlad pellets av flis från skogsrester. Värmebehand-lingen krävs för att få ett helt torrt bränsle och för att eliminera skad-liga ämnen som påverkar askan och förbränningen negativt, säger Johan Sandberg.

I försöken deltar också LKAB:s forsk-ningsingenjörer Theresa Hedpalm, Svappavaara och Christian Fredriks-son, Luleå. Pilotförsöken skall göras i en ugn hos Mefos i Luleå.

MaUrITz MagnUSSon

Black Pellets.

Johan Sandberg.

Theresa Hedpalm.

biobränsle för pelletsverk i pilotförsök



MALMBERGET. Här har storleken och längden betydelse. Den nya borriggen i malmbergsgruvan borrar stort, rakt och långt. – Det här är det största radiostyrda fordon som jag någonsin har kört, säger Maj aspebo, serviceansvarig för borriggen.

Den nya öppningsriggen är en av tre i hela världen. Två av dem ägs av LKAB, den tredje av Bergteamet. Kiruna fick sin nya öppningsrigg i början av juni. Riggen används för att borra grövre hål för öppningsskjutning som är 720 millimeter i diameter och 20 till 50 meter långt. Ungefär tre till fyra dygn ska det ta för att driva hela hålets längd.

– Tanken är att lämna igång riggen över natten och den ska borra tre rör automatiskt, förklarar Maj Aspebo, som arbetat med borrning under jord sedan 1989.

Sedan några månader tillbaka trim-mas öppningsriggen in i Malmberget. Borrkronan krossar och rullar sig in i berget. Stiglängderna har ökat och då krävs en annan typ av borrning än den traditionella slitsborrningen.

– Här finns effekti-vitetsvinster genom att utrustningen är bättre anpassad för sämre bergförhål-landen och större stiglängder. Produk-tionen blir förhopp-ningsvis jämnare och högre, konstate-rar Maj Aspebo.

Under intrimningen körs borriggen både från riggen och från kuren, som står en bit bort. Sedan är

jätteborren som öppnar orten

Maj Aspebo kollar in det grova öppningshålet som förenklar öppninsskjutning.

det tänkt att hela processen ska styras med joystick från datorskärmen. Efter ungefär 20 minuter är det dags att byta rör. Det görs på plats med fjärrkontrol-len på magen.

– När riggen ska flyttas går operatö-ren bredvid och kör med kontrollen, säger Maj Aspebo.

öppningsborrningen i Malmberget har blivit en riktig tjejgrej. Av arbetslagets fem personer är tre kvinnor.

– Det här är ”girl power”. Här be-hövs inte särskilt mycket råstyrka men det är bra att tycka om teknik.

Bjarne Norberg från Bergteamet har använt den här typen av riggar i sex år. Han finns med som instruktör under den första tiden med nya riggen.

– Vi var först i världen med den här typen, säger han.

Maskinen stannar och det är dags att gå ut för att byta rör.

MarITHa MoSSBerg

Ny rigg för öppningsborrning:

Bjarne Norberg och Maj Aspebo vid nya öppningsriggen. Foto: FREDRIC ALM

Har du fått LKAB:s nya sommarkeps?Årets sommarpre-sent till personalen är en keps och en buff, en så kallad piratmössa, stylad i enlighet med LKAB:s nya logo och varu-märke.

– LKAB:s personal de bästa budbä-rarna för företagets värderingar och va-rumärke, säger Lotta Fogde, kommunika-tionsdirektör.

Buffen är efter-frågad av många anställda, inte minst kvinnor.

– Jag hoppas att alla får en solig som-mar och många till-fällen att använda vår nya ursnygga keps som solskydd, säger Lotta Fogde.

Sommarpresen-terna delas ut av din närmaste och från 21 juni kan de häm-tas från:Kiruna: Centralför-rådet, kallförrådet. Svappavaara: Skyddsförrådet, Inga Maj Stålnacke. Malmberget: CentralförrådetLuleå: Lisa Nilsson sköter utdelningen Narvik: Aud Ljunggren sköter utdelningen Till LKAB:s ut-landskontor skickas kepsarna direkt.

– Visst är de ursnygga! Lotta fogde med LKAB:s nya sommarkeps och buff.

Tanken är att lämna igång riggen över natten och den ska borra tre rör automatiskt



Nytt arbetssätt skapar ökat drag i gruvan

Produktionssamordnarna Dan Ydfjärd, Per Similä och Nelson Martinez samt byggledare Stefan Ranneberg, tillredare som optimerar processen. Foto: FREDRIC ALM

KIRUNA. Mer flyt i arbetet, kortare kom-munikationsvägar och större engage-mang. – vi optimerar processerna. Det ska hjälpa oss att uppnå kUJ:s produk-tionsmål 2012 på 28 miljoner ton råmalm och förbereda organisationen för en påfrestande kommande period med övergången från nivå 1045 till nivå 1365, säger anders Lindholm, gruvchef i kiruna.

I höstas inleddes arbetet med att minska hindertiderna som blivit allt mer påtagliga i KUJ.

– Just nu pågår verksamhet både på och under den nuvarande huvudnivån 1045 vilket gör 1045, som annars är navet i gruvan, till en flaskhals. För att få produktionen att flyta på bättre och för att minska stopptiderna har vi tittat på salvcykeln; det vill säga hur mycket tid som går åt till att transpor-tera, borra, skrota, förstärka, ladda och skjuta en salva. Med hjälp av de siff-rorna har vi tagit fram ett slags med-elvärde för hur lång tid varje moment bör ta när alla hinder är undanröjda, berättar Roger Klemo, projektledare för processoptimeringen.

I optimeringsarbetet har processtea-met, som består av medarbetare från den egna organisationen samt den ex-terna coachen Jay Stanich, gjort obser-vationsrundor på arbetsplatserna. De har pratat med medarbetarna för att få en uppfattning om var hinder oftast uppstår i just deras processer. Genom besöken och återkommande work-shops har bilden med åtgärdspunkter och ett nytt arbetssätt vuxit fram.

först ut i Mining att använda det nya arbetssättet är tillredningen, PNA, som delats in i fyra områden, väg 11, väg 18, väg 34 och väg 43, där varje område har tilldelats en produktionssamordnare.

– Samordnaren åker ut en timme före de andra och kollar bland annat att alla salvor har smällt, att det finns ventilation och vatten tillgängligt.

Därefter möter samordnaren medarbe-tarna i respektive kur och går igenom lägesrapporten inför dagen, berättar Roger Niemi, skyddsombud i KUJ och delaktig i processteamet.

– Tidigare hade vi olika enheter men nu jobbar vi närmare varandra. Det kortar informationsvägarna vilket är jättebra, säger Per Similä och Dan Ydfjärd, produktionssamordnare.

– Den största vinsten är engage-manget. Vi ser tydligare vår roll i företaget och får mer förståelse för framförallt tid och ekonomi, säger Stefan Ranneberg, byggledare.

ULrIka WeSTerBerg

28miljoner ton är KUJ:s produk-tionsmål för hela året 2012.

KIRUNA. Det första loket har rullat in på den nya huvudnivån 1365 i kUJ, kiruna underjordsgruva. Loket är ett av nio lokomotiv som ingår i lokinves-teringen på cirka 300 miljoner kronor och som väntas öka kapaciteten med 30 procent.

Lokomotivet har tillverkats av det tyska företaget Schalker Eisenhütte Maschinenfabrik. Det är i grunden samma tillverkare som producerade loken på nivå 540.

– Loket har provkörts och testats i Tyskland under tre månader och det ser jättebra ut. Nu ska vi provköra det manuellt på nivå 1365 för att sedan övergå till automatisk körning och

Första underjordsloket på platsfortsätta våra tester, säger Roger Bergström, projektledare för loken i KUJ 1365.

Schalke-loket är 10,25 meter långt, väger 108 ton och har en maxhastighet på 25 kilometer timmen. Till skillnad från lokomotiven på nivå 1045 har de nya loken för nivå 1365 en spårbredd enligt standard, 1 435 mm.

Sammanlagt är det nio nya lok som ska tas i bruk, varav tre stycken under 2012. Transportsystemet på nivå 1365 väntas öka kapaciteten med 30 procent jämfört med produktionen på nivå 1045.

ULrIka WeSTerBerg

108ton tungt, 3,4 meter högt, 3 meter brett och 10,25 meter långt.

Nya loket i lokverkstaden på Kirunas nya huvudnivå KUJ1365. Foto: FREDRIC ALM

Nu ska vi provköra loket manuellt

Bra samarbete i hamn.

Lastning i gång i Narvik Natten mot den 14 juni lastades den första båten efter dryga 10 dagars underhållsstopp.

Nu har man på skeppslastaren bytt den provisoriska konstruktionen för

hissmaskineriet. Jobbet krävde egentli-gen 14 dagars stopp, men med ett bety-dande förarbete och ett tätt samarbete under stoppet kunde det alltså kortas ner betydligt. TIna BenSon


Foto: RUN

E DAhL


Maritha Mossberg: Sommardrömmar och semesterångest

I år har jag inte bestämt vad jag ska göra under min semester

”Sommaren är kort, det mesta regnar bort…” en av Thomas Ledins mest kända låtar, som kom 1982. Jag vet inte om han skrev den en ovanligt regnig som-mar. Den här sommaren började i vart fall med regn och kyligt väder. Är det något vi svenskar gärna talar om så är det just vädret. Det sägs att engelsmännen är ännu bättre än vi på att prata om just vädret.

Vi längtar till sommaren, vi längtar till semestern, vi längtar till sol och bad, vi längtar efter att resa bort och vi längtar till en slö dag i hängmattan. Vi längtar och drömmer om den perfekta som-maren. Tiden som i bästa fall är tre månader med behagligt väder. Le-digheten som oftast är fem veckor. Tänk vad vi planerar att hinna den här korta tiden. Vi ska måla och reparera huset, resa, fixa i trädgår-den, umgås med familj och vänner och motionera. Vilken stress, vilket jäkt, vilken brådska för att hinna uppfylla drömmar och längtan. Inte undra på att antalet skilsmässor ökar under hösten. Tiden som skul-le uppfylla alla önskningar blev inte som vi trodde. Sommarsemestern blir, tror jag, för många bara en tid då än mer ska presteras. Den tid som egentligen är till för återhämt-ning och för att ladda batterierna.

I år har jag inte bestämt vad jag ska göra under min semester. Det ger mig lätt ångest eftersom jag så gott som varje sommar har bestämda planer för ledigheten. Trots att en av mina bästa somrar var då jag bara tog dagen som den kom. Jag kommer i alla fall att vara vaken till sent på nätterna. Jag kommer inte att hinna göra allt jag tänkt. Jag kanske gör en lista för mina aktiviteter och där ska det stå att jag ska ligga i hängmattan och läsa eller lyssna på Sommar i P1 och att jag ska äta många jordgubbar. Ha en skön sommar!

LULEÅ. LkaB har fått miljötillstånd för att bygga en ny bentonitanläggning på Sandskär vid LkaB:s Malmhamn i Luleå. LkaB får tillstånd att hantera 270 000 ton bentonit per år i den nya anläggningen, en kraftig ökning jämfört med dagens nivå på 150 000 ton.

– Det är glädjande att vi äntligen har fått miljötillståndet. Ett färdigt investeringsförslag förväntas kunna presenteras för styrelsen någon gång under andra halvåret 2012. Först däref-ter kan projektet påbörjas, säger Lars Andersson, hamnchef vid marknad och logistik i Luleå.

Den nuvarande bentonitanlägg-ningen ligger på Svartön intill LKAB:s gamla malmhamn. Den första delen byggdes 1967 med en andra del 1973.

– Med en ny bentonitanläggning får vi både modern arbetsmiljö, enklare hantering och högre kapacitet. Det skulle trygga leveransen av bentonit till LKAB:s pelletsanläggningar, säger Lars Andersson.

Bentonit är en finkornig sedimentär lera av ursprungligen vulkanisk aska. LKAB använder bentonit i pulverform. Den känns som potatismjöl i hän-derna. Bentoniten blandas med slurry från förädlingen i pelletsverken och är bindemedlet som gör att massan kan bakas till kulor i rullkretsarna innan de bränns och sintras till pellets.

MaUrITz MagnUSSon

Miljötillstånd för bentonit- anläggning

KIRUNA. förädlingen i kiruna, Pk, är först ut att på arbetsplatsnivå ta del av LkaB:s likabehandlingsplan.

– Målet är att alla ska vara trygga på arbetet och vi ska ha ett bra arbetskli-mat där alla känner sig sedda oavsett bakgrund, religion, kön eller sexuell läggning, säger Pernilla Kettunen, HR-advisor.

Likabehandlingsplanen är en viktig del i LKAB:s värderingsarbete och handlar om att ge alla medarbetare lika möjligheter. Enligt planen, som arbetats fram av mångfaldsgruppen, ska likabehandling och mångfald dis-kuteras vid en AP-träff per år. Inom PK har man dock tagit frågorna ett steg längre. Där arbetar man sedan i höstas med ett diskussionsunderlag som också ingår i planen. Under tre timmar har medarbetare, från ett och samma skiftlag, samt chef och HR-advisor suttit ner och pratat kring ämnet och samti-digt sett över den egna verksamheten.

– Det har gett mycket att få sitta ner och prata. Det blir ett mycket bättre genomslag än att få ett färdigt doku- ment där det står vad som gäller, säger Mohamed Mahad, processingen-jör på KA3.

– Det har varit jobbigt i positiv bemärkelse. Man har bland annat tvingats fundera på hur man själv be-ter sig och uttrycker sig bland arbets-kamraterna, säger Linda Sydstrand, driftoperatör KK4.

Mikael fjällborg, produktionschef på KK4, är mycket nöjd när han summe-rar arbetet med likabehandlingspla-nen.

– Materialet som tagits fram har varit ett jättebra stöd för mig som chef och jag är övertygad om att chefen har en betydande roll i arbetet med likabehandling.

– Kommunikation är A och O. Som chef måste man våga ställa frågor och få olika svar. Man måste våga vara prestigelös, säger Mikael Fjällborg.

Pernilla kettunen arbetar nu vidare med att ta fram ett förslag på uppföl-jande aktiviteter inom PK.

– Arbetet med att skapa Attraktiva LKAB, att verka för att se kompetenser-na och inte olikheterna är ett ständigt pågående projekt och det är en del av den värdegrund som vi vill ska vara en självklarhet, säger Pernilla Kettunen.

ULrIka WeSTerBerg

Linda Sydstrand, Mahad Muhamed, Pernilla Kettunen och Mikael Fjällborg. Foto: FREDRIC ALM

Målet är att alla ska vara trygga på arbetet och vi ska ha ett bra arbets-klimat där alla känner sig sedda

mångfald för gott arbetsklimat

Bernhard Rova, pensionerad LKAB:are med bentonit i nävarna. Foto: MAURITZ MAGNUSSON


ANSVAR



Euphori med kunglig hand på LKAb:s invigningMALMBERGET. Det blev en kunglig nivå när carl XvI gustaf med en handtryck-ning på en jätteskärm invigde såväl den nya huvudnivån i Malmberget, M1250 som LkaB:s nya entrébyggnad och en ny byggnad för LkaB:s forsk-ning och utveckling.

Innan dess underhöll Sveriges nya internationella stjärnartist Loreen med sin vinnarlåt Euphoria. Det satte nivån för dagen på det soliga arrangemanget.

Omkring 300 inbjudna gäster kom för att ta del av invigningen tillsam-mans med media och representanter från LKAB.

LKAB:s satsning i Malmberget på mer än 4,5 miljarder kronor innebär ett nytt produktionscentrum 1 250 me-ter under jord, ett nytt besökscentrum och en ny kreativ miljö för LKAB:s FoU-personal.

– Härmed förklarar jag LKAB:s nya huvudnivå invigd, sade kungen när han med sitt handavtryck invigde anläggningarna till mullrande musik, bildspel och publikens applåder.

– LKAB:s forskning gör skillnad och är ett vinnande koncept för framtida framgångar, sade kungen.

Hela den stora investeringen belystes i ett speciellt utställningsrum med information om M1250, bilder och bild-spel. Här fanns också en utbildnings-rigg med en högteknologisk simulator för att utbilda ortdrivare.

– Vi har 500 personer i kö för att bli bergarbetare, ett framtidsyrke på djupet, sade Stefan Backefalk, när han presenterade riggen med körsimulator för kungen och gästerna.

Invigningen hölls i den nya entré-byggnaden som har mottagning för besökare, samlingssalar och en sex meters jättemonitor på väggen för in-formation och bildspel med stilla och rörliga bilder.

Vid FoU invigdes lokaler för inte mindre än tre nya laboratorier och en rad kunskapsstationer för kungen och gästerna. Tillsammans med det nya agglomereringslaboratoriet för varm och kall pelletsforskning som invigdes

ifjol, bildar det nya forskningscentret en helt ny kreativ nivå för LKAB:s ständiga utvecklingsarbete.

LkaB:s vd Lars-Eric Aaro var mycket nöjd med invigningen och kungens insats:

– LKAB:s stora investeringar visar att vi är här för att stanna och att den utveckling vi bygger är långsiktig och hållbar. Sedan riktade han ett särskilt tack till Höganäs, LKAB-kund i 104 år som representerades av Alrik Danielson.

Per-Erik Lindvall, teknisk direktör i LKAB siktar högt med de nya forsk-ningsresurserna:

– Jag delar euforin som Loreen bjöd på. De verktyg vi nu skapat är ett stort

Med en kunglig hand på skärmen invigdes LKAB:s nya huvudnivå M1250. Foto: FREDRIC ALM

Nya huvud-nivån M1250:Investering: 4,5 miljarder kronor. Anläggnings-tid: 9 år.Sysselsatta: 350 personer som mest.Ortlängd, tot: 40 km.Anläggningar: Bergtappar, kros-sar, bergsspel, transportband, infrastruktur.Kapacitet: 3 000 ton rå-malm per timme.Uppfordrings-höjd: 400 meter – anslutning M1000 trans-portband.Ventilation: 46 miljarder kubikmeter/år = 46 miljoner ton uppvärmd luft eller 87,5 miljoner liter per minut.Pumpsystem: 5 miljarder liter vatten/år = 5 miljoner ton vatten eller 9 500 liter vat-ten per minut.

steg för LKAB. Vi har byggt upp en kreativ miljö som kan locka de bästa forskarna till LKAB.

Lotta Fogde, kommunikationsdirek-tör, vill med det nya besökscentret förstärka LKAB:s attraktionskraft:

– Det är glädjande att vi fått en re-presentativ byggnad för mottagning av LKAB:s gäster på en nivå som motsva-rar LKAB som kvalitetsleverantör.

Även gästerna kommenterade den kungliga invigningen och program-met:

– LKAB har bra kundfokus, hög kva-litet och mycket bra service. Jag är glad att få vara med om invigningen av den nya huvudnivån, säger Yves Koeberie från Acelor Mittal, ägare till ett 30-tal

masugnar i Europa och en betydande malmkund.

Ralf Eriksson, Maskintjänst i Gäl-livare är en lokal leverantör:

– LKAB är en motor för orten och LKAB:s stora investeringar betyder utveckling för hela kommunen.

Dagen slutade med fyra gymnasieung-domar från Välkommaskolan i Malm-berget som diskuterade framtidsfrågor med kungen.

– Vi hade en mycket givande diskus-sion, säger Johan Björnström, Victor Norberg, Jennifer Holmkvist och Jose-fine Keinström.

På kvällen väntade kungamiddag i den nya byggnaden.

MaUrITz MagnUSSon

Johan Heyden, LKAB såg till att gästerna triv-des, tv Masahiro Saito , Nippon Steel och Yves Koeberie från Acelor Mittal.

Kung Carl XVI Gustaf visade sig mycket intres-serad av LKAB:s stora investeringar. Lars-Eric Aaro guidade genom utställningarna.

Vi har byggt upp en kreativ miljö som kan locka de bästa forskarna till LKAB

Loreen skapade Euphori för inbjudna kunder på invigningen i Malm- berget.


1 vilken del i LkaB-kedjan representerar du?– Jag jobbar med forskning och utveckling inom mineralteknik. Förra året jobbade jag mycket med en utbildning inom Geometal-lurgi. I år ligger fokus mer på mineraltekniska försök med nya fyndigheter.

– Vi håller på med anrikningsförsök i labbskala för att se hur malmen från Leveäniemi beter sig. Tillsammans funderar vi på hur vi ska förändra processen för att få den bästa produkten. Mitt fokus ligger i att titta närmare på mineralo-gi, textur och frimalningsegenskaper.

2 Du och dina kollegor är på väg att flytta till nya kontor. vad är det förutom fräscha lokaler som ni nu kommer att få?– Lokalerna kommer bland annat att innehålla ett nytt svepelektronmi-kroskop, ett QEMSCAN vilket är ett svepelektronmikroskop (SEM)-baserat automatiserat bildanalyssystem, optiska mikroskop, provberedning, ugnsrum med smältmikroskop och ett arkiv. QEMSCAN är helt nytt i Malm-berget och kommer att bli det andra på LKAB och det tredje i Sverige. De nya lokalerna ersätter en liten lokal som finns i CK-lab.

– Till hösten blir det mycket jobb med att köra igång instrumenten och börja använda dem i arbetet.

– Vi har också en nyuppstartad mik-roskoperingsgrupp där medlemmarna kommer från flera av LKAB:s sektioner. Just nu planerar vi hur verksamheten ska se ut.

3 vad är det bästa med ditt jobb?– Att det är varierande och att det är fritt. Jag får jobba tillsammans med många olika människor med olika

kompetens och det är väldigt utvecklande.

4 finns det några nackdelar med dina arbetsuppgifter?– Ibland blir det för mycket olika saker vilket gör det för stressigt. Att

det är fritt gör att det ib-land är svårt att prioritera.

5 vilka mål har du med det du gör just nu?– Vi håller på med att ta fram en ar-betsgång för hur vi ska jobba med nya fyndigheter. Nya instrument, metoder och program. Det vill jag vara med att utveckla och jobba med. Vi samarbetar mycket med LTU inom geometallurgi eftersom de har en ny professor på om-rådet, Pertti Lamberg. Bland annat har vi nyligen haft en kurs i ett program som beräknar mineralogi utifrån kemi samt modellerar anrikningsprocessen utifrån partiklar.

6 vad betyder ena för dig?– Att vi jobbar tillsammans mot gemensamma mål och att vi hjälper varandra. I mitt jobb går det inte att jobba utan att vara engagerad. Nytän-kande är en naturlig del inom forsk-ning och utveckling. Ansvar relaterar jag till miljö och säkerhet.

kaJSa LInDMark

MALMBERGET. flera nya laboratorielokaler har sett dagens ljus i LkaB:s nybygge i Malmberget. Det ska bli forskarnas nya kreativa miljö. en av forskarna är Therése Lindberg.

Namn: Therése LindbergÅlder: 42 årYrke: Forsk-ningsingenjörAnställd inom LKAB sedan: 2007Bor: MalmbergetFamilj: Anders BjörkmanFritid: Åka runt i vår husbil, till exempel till Västergötland och hälsa på släkt och familj. Vara i fjällen, åka skoter och fiska. Jag älskar att läsa biografier och faktalitte-ratur. Lästips: Brons-åldersmordet av Jonathan Lindström, en kriminalgåta fast på riktigt. Smultron-ställe: Gotland där en av mina systrar bor.Övriga meriter: Jag är bra på att laga mat och gillar att hålla på med fågelskåd-ning.

på språng TILL En ny KrEATIV forsKArmILjöTherése Lindberg, fLyTTar in i nya fOU-byggnaden.

Vi håller på med att ta fram en

arbetsgång för hur vi ska jobba med nya fyndigheter

Therése Lindberg i forskarnas nya kreativa miljö. Foto: KAJSA LINDMARK


NYTÄNKANDE


SVAPPAVAARA. Den 7 juni kom beskedet: Högsta domstolen nekade prövnings-tillstånd för LkaB:s överklagan av miljödomen för dagbrottsgruvan gruvberget i Svappavaara.

– När beskedet kom stoppades verk-samheten. Vi samlade personalen och några av våra direkt berörda underle-verantörer för att ge information om läget, säger Peter Söderman vd LKAB Berg & Betong.

Domen kräver ett gemensamt mil-jötillstånd för LKAB:s gruvbrytning och förädlingsverksamhet på orten. Där-med förlängs miljöprövningsprocessen och verksamheten vid den nyöppnade gruvan stoppas.

I samråd med länsstyrelsen har LKAB gått igenom ett antal punkter inför stängningen. Bland annat hur gruv-verksamheten skall stoppas på ett säkert sätt både ur miljösynpunkt och rent säkerhetsmässigt.

– Borrningen avslutades omedelbart

besvikelse vid Gruvbergetefter att beskedet hade kommit igår förmiddag men två färdigborrade sal-vor, där laddning påbörjats, kommer att skjutas och därefter ska materialet transporteras ut ur gruvan. Detta kom-mer att vara klart till slutet på nästa vecka, säger Peter Söderman.

Därefter stoppas brytningsverksamhe-ten helt i väntan på nytt tillstånd.

Delar av LKAB Berg & Betongs perso-nal och underentreprenörer kommer att sysselsättas med malmåtervinning ur Svappavaaras gråbergsdeponier under en period framåt.

– Vi sitter just nu och planerar för annan sysselsättning för vår personal, samt hur vi ska hantera effekterna av stoppet för våra underentreprenörer. Vi skall avsluta vår verksamhet på ett säkert sätt, men även ha beredskap för att kunna starta verksamheten på nytt när vi erhåller nytt tillstånd. Vi hoppas att den processen skall gå mycket fort, säger Peter Söderman.

JoHanna fogMan

SVAPPAVAARA. Länsstyrelsen i norrbot-ten ger LkaB tillstånd enligt miljöbal-ken att tömma Leveäniemi dagbrott i Svappavaara.

Gruvbrytning i Leveäniemi är en del av LKAB:s planer för en produktionskapa-citet på 37 miljoner ton järnmalmspro-dukter år 2015. Därmed har LKAB fått ett positivt och ett negativt miljöbeslut på en och samma dag.

De tre planerade gruvorna i det nya Svappavaarafältet är Leveäniemi, Mertainen och Gruvberget. Gruvberget öppnade 2010, men efter ett besked från Högsta domstolen den 7 juni måste verksamheten där stoppas i väntan på ny miljöprövning.

– Beskedet om Leveäniemi är särskilt välkommet mot bakgrund av att brytningen i Gruvberget stoppats. Beslutet om tömning av Leveäniemi är en viktig pusselbit för att genomföra LKAB:s strategiska plan, säger Per-Erik Lindvall, LKAB:s direktör för teknik och affärsutveckling.

Leveäniemis dagbrott bedöms innehålla 110 miljoner ton malm, men brytningen av den kräver en ny miljöansökan och ingår inte i detta markavvattningstillstånd. En viktig förutsättning för planerad brytning är att dagbrottet töms på 30 miljoner kubikmeter vatten. Pumpningen sker i ett separat fysiskt system och är en temporär åtgärd under cirka två års tid. Pumpningsprocessen är utformad så att ingen miljöpåverkan sker under

Glädje över Leveäniemi

Beskedet om Leveäniemi är särskilt välkommet mot bak-grund av att brytningen i Gruvberget nu måste stoppas

Vi sitter just nu och planerar för annan sysselsätt-ning för vår personal

Osäkerhet råder om jobben för de drygt etthundra entreprenörsanställda vid Gruvberget som berörs av Högsta Domstolens besked. Foto: FREDRIC ALM

tömningen. Styrningen av pumphastig-het och vattenflöde anpassas också så att kopparhalten i det mottagande vat-tendraget Liukattijokki aldrig översti-ger 4 mikrogram per liter vatten.

– Vår satsning i Svappavaara är långsiktig och jag känner att på det här sättet tar vi ansvar för både miljö, lokalboende och övriga näringar, säger Monica Quinteiro, avdelningschef för kvalitet och miljö i LKAB.

Målet är att de tre planerade dagbrot-ten i Svappavaara ska öka LKAB:s produktion med 35 procent till 37 mil-joner ton järnmalmsprodukter årligen och skapa runt 500 nya arbetstillfällen.

anDerS LInDBerg

Magnus Nilsson, servicetekniker och projektledare Andreas Lund- mark från Xylem water solutions vid en kompressor ombord på pump-pråmen. Foto: FREDRIC ALM

LKAB:s pumppråm i Leveäniemi.


VECKOBLADET # NR 5 2012 19

Det här är Industribrandkåren vid LKAB i Malmberget: Bakre raden från vänster: Lars Segerlund, Krister Isaksson, Niclas Skaugvoll, Lars-Erik Hellström, Henrik Lyngmark, Krister Waara, Peter Segerstedt, Magnus Johansson, Sture Frank, Tommy Olofsson. Mellersta raden: Jonny Johansson, Peter Sätterqvist, Magnus Lindkvist, Mikael Forslund, Leif Johansson, Urban Hallén, Jan Gundmalm, Ronny Henriksson, Mats Jonsson. Främre raden: Leif Lövgren, Mattias Jakobsson, Peter Åhl, Carola Herrlin, Juha Alamattila, Daniel Sedig, Daniel Larsson, Roger Stenberg. Foto: FREDRIC ALM

Industribrandkåren bevakar säkerhetenMALMBERGET. Industribrandkåren i Malmberget vakar dag och natt över säkerheten över och under jord.

– Vi finns för att tiden mellan larm och rädd-ningsinsats skall vara så kort som möjligt, säger Peter Åhl, chef för Brand- och Räddningstjänsten vid LKAB Malmberget.

Räddningsstyrkan består av 29 personer varav 8 är heltidsanställda. De övriga har vanliga jobb inom LKAB:s ordinarie organisation, många skiftgående.

kraven för att vara med i släckande styrkan är höga, och samma som i den kommunala rädd-ningstjänsten. Fysiska tester utförs årligen på alla som ingår i styrkan. Gemensamma övningar är också viktiga.

– Vi utför tolv planerade övningar per år och några kampanjövningar för att upprätthålla god kompetens. Alla måste ha gjort två kalla samt två varma övningar med rök, säger Peter Åhl.

Beredskapen för räddningsstyrkan är sche-malagd under hela året med ett befäl och fyra brandmän. Vid en brand eller olycka utgår alltid stort larm. Den första styrkan i beredskap rycker ut med fri inryckning av åtta till tjugo personer.

Därefter förstärks räddningsstyrkan från Gäl-livare Räddningstjänst, som Industribrandkåren samarbetar med.

– Sammantaget har vi goda resurser för att bekämpa bränder och göra räddningsinsatser vid olyckshändelser. Närhet, kompetens och snabba insatser är avgörande, säger Peter Åhl.

På dagtid utförs förebyggande brandskyddsar-bete som tillsyn av brandlarm, sprinkleranlägg-ningar, släckare, räddningskammare. Dessutom håller Industribrandkåren utbildningar där även LKAB:s anläggningar i Luleå ingår.

– Vi medverkar dessutom i många olika pro-jekt utifrån brand- och personsäkerhetsfrågor i anläggningar, säger Peter Åhl.

Han är mycket nöjd med beslutet i LKAB:s sty-relse att bygga en ny utrymningsväg från gruvan i Malmberget för att öka säkerheten under jord.

En station med ett släckfordon kommer att placeras på M1250-metersnivån.

– Vi har planer på att utbilda verkstadsperso-nal som är tillgänglig, och som snabbt kan vara på plats vid en eventuell händelse på en kilome-ters djup under jord. Där blir närheten ännu mer avgörande, säger Peter Åhl.

MaUrITz MagnUSSon

LKAB. Det senaste året har LkaB höjt säkerheten rejält med ett utökat ”skalskydd”. – De nya skärpta reglerna för inpas-sering är en viktig del i vårt säkerhets-arbete. vi gör inga undantag från sä-kerhetskraven för dem som ska arbeta inom våra industriområden, säger Solveig Danskog chef för infrastruk-tur, där säkerhet är en viktig del.

– LKAB skall hålla en hög säkerhets-nivå, ett krav även från myndigheter, säger Ronnie Hansson, sektionschef för bevakning.

När LKAB höjde skalskyddet infördes nya regler för inpassering, krav på synlig legitimation med personliga passerkort för alla inom området och personlig passage genom grinden. Nu har också krav på att ha genomgått en ny säkerhetsutbildning, SSG, införts för alla som skall arbeta inom områ-det, under och ovan jord.

– Det kommer förfrågningar om undantag från kravet på säkerhets-

Högre säkerhet med utökat skyddutbildning, både från entreprenörer och anställda. Det kan vi inte ge, säger Solveig Danskog.

– Industriområdet är en riskfylld miljö för den som inte har rätt infor-mation och kunskaper. Vi måste känna till vilka som befinner sig här och att de har behörighet för det jobb som skall utföras. Nu säkerställer vi att alla har den kunskapen och det riskmedve-tandet, säger Solveig Danskog.

– Vid en utrymning måste vi också ha kontroll över vilka som finns här, säger Ronnie Hansson.

De enda som inte behöver SSG Säkerhetsutbildning är besökare som inte är här för att utföra ett arbete. Alla ansökningar om besök skall an-mälas till besöksavdelningen eller till vakten av ansvarig kontaktperson.

– Vi kommer att fortsätta öka säker-heten. Kommande steg blir inre säker-het och fordonsläsare för fordon inom området, säger Solveig Danskog.

MaUrITz MagnUSSon

Industri- området är en farlig miljö för den som inte har rätt infor-mation och kunskap

18 VECKOBLADET # NR 5 2012

Säkerhet med utökat skalskydd. Solveig Danskog, Ronnie Hansson. Foto: MAURITZ MAGNUSSON

PS: Gör säker-hetsutbildningen via nätet. Begär ett login så kan du göra utbild-ningen på nätet i god tid före arbetet på LKAB.



Roland Kullebjörk, arbetsmiljöutvecklare:

– Jag har läst en del om vibrationer på universitet så jag har ganska bra koll. Men det är viktigt

att vi påminns och inte glöm-mer bort ämnet.

Har du tillräcklig kunskap om hur du kan påverkas av vibrationer i arbetslivet?Veronica Vennberg, huvudskyddsombud:

– Jag har en del kunskap om ämnet och kan skilja mel-lan vilka maskiner som vibrerar mer

eller mindre. Jag hade ingen aning om vilka skadeeffekter vibrationer kan ge.

Lars Olausson, huvudskyddsombud:

– Jag känner till vi-brationsskador som kan uppstå genom handhållna verktyg, men jag saknar

tillräcklig kunskap om vad som händer med kroppen.

SVARAR

KIRUNA. vibrationer i arbetslivet kan leda till skador, en del så allvarliga att arbetstagaren får bestående men li-vet ut. nu ska företagshälsovården bli bättre på att upplysa om problemen som kan uppstå.

– Kunskapen finns, men det är viktigt att vi arbetar vidare och utvecklar oss i ämnet, säger Mats Lejerbäck, företags-läkare.

På många arbetsplatser inom LKAB används idag vibrerande verktyg och maskiner. Det är en vardag för många. Få vet vad långvarig utsatthet för vibrationer kan leda till. Därför har Företagshälsovården, tillsammans med skyddsombud och arbetsmiljöutveckla-re, genomgått utbildningen ”Vibratio-ner i arbetslivet” via Umeå Universitet.

– Vi ska se till att belysa och infor-mera om de följdeffekter som kan upp-stå och vilka åtgärder som kan vidtas. Allt för att undvika att vi kommer upp i nivåer på vibrationer som kan vara

Dåliga vibbar kan orsaka skadorskadliga, säger Mats Lejerbäck.

Från Arbetsmiljöverket är vibratio-ner i arbetslivet ett prioriterat område. Idag rapporteras väldigt få vibrations-skador inom LKAB.

– De fall som dyker upp handlar om personer som under lång tid utsatt sig för handhållna vibrerande verktyg. Du kan vara ung men få bestående men livet ut. Det gäller att ta tag i proble-men innan man kommer dit, säger Mats Lejerbäck.

ett exempel är att välja maskiner som vibrerar mindre. I samråd med arbetsutvecklare och skyddsombud kan berörda avdelningar se över ar-betsplatsen. Johanna Bäck, arbetsmil-jöutvecklare, var en av deltagarna vid utbildningen.

– Jättebra, intressant och pedagogisk utbildning. Det är bra att vi får mer kunskap om vibrationer som vi sedan kan dela med oss av, säger Johanna Bäck.

JoHanna fogMan

FAKTASymtom vid vibrationsskada• Ökad köld- känslighet• Kalla, vita fingrar• Domningar, stickningar i fingrar och händer• Muskulär svag- het och trötthet• Minskad hand- kraft• Ökad fumlig- hetskänsla• Försämrad finmotorisk förmåga• Värk i fingrar och händer.

Upplever du nå-got av följande symtom, och arbetar med vi-brerande verktyg, ta kontakt med din arbetsledare och boka tid för undersökning hos företags-hälsovården.

Henrik Magnusson och Johanna Bäck lärde sig mer om farliga vibrationer. Foto: JOhANNA FOGMAN

LKAB. förslagsverksamheten ökar i LkaB. fram till och med i maj hade antalet inlämnade förslag ökat med 15 procent i LkaB jämfört med 2011, en bra siffra.

– Förslagsverksamheten spelar en viktig roll för utvecklingen av LKAB. Allt går att förbättra, och många smarta lösningar kommer från förslagsverk-samheten, säger Peter Nilsson, förslagsansvarig vid LKAB i Malmberget och Luleå.

Det är fritt för alla LKAB-anställ-da att lämna förslag. Den som har ett bra förslag går in i da-tabasen Lotus Notes. Där finns anvisningar och dataformulär för att beskriva sitt förslag och

Förslagen ökar med 15 procentHans-Erik ”Hacke” Hansson väljer idépris hos Peter Nilsson, förslagsansvarig. Foto: MAURITZ MAGNUSSON

350 000 ton pellets finns i LKAB:s upplag efter den norska tåg- strejken. Att köra ikapp leveranserna beräknas ta hela hös-ten i anspråk. Först då kan LKAB summera kostnaderna.

motivera den. Efter registre-ringen tas det nya förslaget om-hand av de förslagsansvariga. Sedan går förslaget för yttrande till respektive ansvarsområde. Efter yttrandet fattas beslut om eventuell belöning enligt fast-ställda regler och poängsystem.

– Det är viktigt att förslagen behandlas seriöst och rättvist, säger Peter Nilsson.

förslag som bedöms ha högre potential går vidare till Förslagskommittén. Där kan man besluta om högre belö-ningar bedömda efter förslagets kvalitet. Förslagskommittén kan belöna förslag värda upp till en halv miljon kronor. För högre summor går förslagen till Förslagsnämnden. Den som

fått avslag eller är missnöjd med att belöningen är för liten kan också överklaga beslutet. Vid en årlig bankett utses årets bästa förslagsställare av olika kategorier.

alla som lämnar in sitt första förslag för året som gruppleda-re för ett förslag får en premie. Belöningen kan sedan vara ett idépris. Tidigare har man fått välja idépris hos förslagsansva-riga på orten. Nya förslag som belönas får välja idépris via web.

– Den som får ett idépris får en webbadress med en kod och instruktioner via brev. Sedan är det bara att klicka sig fram, säger Peter Nilsson.

MaUrITz MagnUSSon


Mats Lejerbäck.

Tack!Ett stort tack till alla mina arbetskam-rater för presenterna i samband med min pensionering.Henry SvanelöfTack LKAB, arbetskamrater och övriga för presenter och uppvaktningen vid min pensionering.Sune Fjellborg, MalmbergetTack för den fina uppvaktningen med blommor och presenter vid min pensionering från LKAB.Reino AnderssonTack för all uppvaktning på min födelsedag!Lars Määttä Jag skulle vilja tacka alla som kom ihåg min 50-årsdag.T PerssonTack till musiken vid LKAB:s musiksek-tion Gruvrock med Tommy Airas och håkan Salomonsson för att ni spelade vid vår personalfest den 1 juni.Gamla T-husgänget i MampaTack till alla för min praktikperiod!Simon Tampio

Lediga jobbLogistikutvecklare. Produktionstekniker, Malmberget. Produktionssamordnare till Byggsta-ben, PSA Malmberget. Skatteekonom. Processingenjör Svappavaara. Vikarierande Teknisk administratör. Automationstekniker - Svappavaara. Industrimontör VVS, Malmberget.

Det händer i LKAb25/6: Styrelsemöte.15/8: Delårsrapport.24/8: Styrelsemöte.31/8: Invigning nya järnvägen Kiruna.

LKAb från InsidanMÅNADEN SOM GICK:8/5: Årsredovisningen på engelska är färdig. Annual Report and Sustainabi-lity Report 2011 ligger på Insidan och på www.lkab.com. 14-15/5: Inköpsdagar i Malmberget och Kiruna.17/5: Första terminalloket i ny LKAB- design kommer till Kiruna.22/5: LKAB:s och Kiruna AK:s styrke-lyftare Nina Eriksson vinner JVM-guld i bänkpress i Tjeckien.24/5: Strejk i Norge stoppar trafiken på Ofotbanan.31/5: Miljöminister Lena Ek besöker LKAB i Kiruna och Svappavaara.

På Nytt jobbDaniel Brännström, sektionschef, KirunaAnders Björnström, sektionschef, Kiruna Mikael Stålnacke, projektchef, Kiruna

LästipsDen 24 maj släpptes boken ”Vad är myt och vad är verklighet i forsk-ningspolitiken?” där Lars-Eric Aaro är en av skribenterna. RISE (Research Institutes of Sweden) har bjudit in 18 ledande personer inom samhälle och näringsliv att beskriva sin syn på forskningspolitiken. Lars-Eric Aaros kapitel har rubriken ”Skapa starka relationer mellan akademi, industri och samhälle”. Aaro betonar vikten av gränsöverskridande verksamhet och påminner om nyfikenhet och kreati-vitet som drivkraft för att nå resultat. Boken fås gratis genom [email protected] eller att ladda ner från www.ri.se

Bidra till Sovrat! Ring: 0771-76 00 00. Maila: [email protected] Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget.Maria Olsson, KK3 i Kiruna:

– Jag åker bil. Det gör jag för att jag är bekväm. Men jag har inte gångav-stånd till jobbet och det är inte tillåtet att promenera från

FK till verket.

Hur tar du dig till jobbet?Kristina Andersson, MK3 i Malmberget:

– Jag åker för det mesta bil till jobbet. Det finns inget al-ternativ för mig. Vi får inte promenera

på industriområdet.

Anders Apelqvist, FOU i Malmberget:

– Jag åker bil, jag cyklar och jag promenerar.


SOVRAT

SVARAR

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.

Utkommer 24 augusti. Manusstopp 15 augusti.

UlrikaWesterberg

0980 – 713 59070 – 342 13 59

Mauritz Magnusson

0970 – 765 22076 – 844 57 92

KajsaLindmark

0970 – 767 78070 – 363 55 70

JohannaFogman

0980 – 714 75070 – 342 14 75

Maritha Mossberg

0970 – 766 44073 – 074 36 45

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarigutgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Luleå Grafiska och Nortrykk

AndersLindberg

0980 – 783 55072 – 717 83 55

Tina Benson

0980 – 710 85070 – 342 10 85

LKAB. nu kan du som motione-rar till och från jobbet vinna fina priser. Ju fler gånger du motionerar desto större chans till vinst.Ända fram till sista september pågår kampanjen ”Motionera till jobbet och vinn!”. Efter fem motionstillfällen ifylls rappor-ten och lämnas i de lådor som finns uppsatta på olika ställen inom LKAB.

– Det här gör vi för att få fler att motionera och samtidigt värnar vi om miljön. Vardags-motion är den som brukar bli av, säger Jana Stridfeldt Bjuhr.

– Hälsovinsterna är stora när du rör på dig. Förbränningen ökar, du får en ökad hjärt- och lungfunktion, riskerna minskar för hjärt- och kärlsjukdomar, smärta minskar, immunför-svaret ökar och det psykiska välbefinnandet ökar. Du mår helt enkelt bättre, förklarar Jana Stridfeldt Bjuhr.

Vinstdragning sker efter den sista september.

MarITHa MoSSBerg

Motionera till jobbet

KIRUNA. att bli hängande i en fallsele kan få förödande kon-sekvenser. Därför har skiprep i kirunagruvan tagit Säkerheten först ett steg längre och ut-bildat medarbetarna i kamrat-räddning.

Sedan en tid tillbaka fungerar ett av trapphusen i sovrings-verk 1 som utbildningslokal.

– Det handlar om att veta hur man tar hand om en kol-lega som blivit hängande i en fallsele i ett schakt, berättar Mikael Rantakyrö, arbetsmiljö-utvecklare på Hälsan.

Utbildningen har initierats av sektionschefen Pär Brännman och produktionschefen Jan Zakrisson. Därefter har Mats Bergsten och Mikael Oja, båda erfarna klättrare och fjällräd-

Räddning på minuten

Det hänger på minuter om en arbetskamrat blivit hängande i ett schakt. Då är kunskaper i kamraträddning viktiga. Fr v: Mikael Ylipää, Tommy Nyström, Jacob Eriksson, Jan Pouno, Patrik Mikko. Foto: FREDRIC ALM

dare i polisens alpina fjäll-räddningsstyrka, skräddarsytt kamraträddningsutbildningen.

I utbildningen ingår utöver teori att prova på att hänga i en fallsele samt bli ”räddad” av en kollega. Det är framförallt insatstiderna med de allt längre avstånden mellan arbetsplatser-na i gruvan som gjort utbild-ningen aktuell.

– Skulle olyckan vara framme har man 15-20 minuter på sig att genomföra en räddnings-insats. Efter 20 minuter anses läget som kritiskt och den som hänger i selen riskerar följdska-dor, berättar kursledaren Mats Bergsten.

För att underlätta räddnings-arbetet har en räddningssäck tagits fram. Säcken, som numera bland annat finns i alla

Jana Stridfeldt Bjuhr, Hälsan i Kiruna. Foto: ÅSA POROMAA

skipreparatörernas bilar, innehåller en komplett utrust-ning för kamra-träddning samt en tydlig instruktion

som visar räddningsinsatsen steg för steg.

– Målet med utbildningen är att alla ska veta hur man gör vid en aktuell händelse och kunna göra en första insats, säger Jan Zakrisson, produk-tionschef på skiprep.

– Det här har varit mycket nyttigt och jag är säker på att jag kan ha nytta av det här, säger Mikael Ylipää, avsynare på skiprep.

– Det var både jobbigt och ganska kul. Svårast var att ta sig upp själv, säger Jan Pounu, skip-reparatör.

ULrIka WeSTerBerg


ANSVAR

SommartipsLKAB-anställda har fritt inträde till Teknikens hus i Luleå i åtta veckor under sommaren.

24 VECKOBLADET # NR 5 2012

GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR

Grafik: Mediagrafik & illustration

UPPNÅDD BELÖNINGackumulerat t o m maj

3025

20

15

105

0

35

40

4550

5560

tkr

2012: 18 069 kr 2011: 23 326 kr

ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och

produktion avser moderbolag ochanslutna dotterbolag.

Förädlingsverk, tusen ton

Period: 1 jan - 3 juni

KIRUNA

Pelletsverk KK2 1 733 1 162



Anrikningsverk special 340 372

SVAPPAVAARA

Pelletsverk SK 1 328 1 599

MALMBERGET

Pelletsverk BUV bandugnsverk 1 430 1 151

Pelletsverk MK3 1 418 1 240

Anrikningsverk till fines ANR 657 1 072

Totalt förädlade produkter 10 823 10 823

FÄRDIGA PRODUKTER

Pellets 9 827 9 378

Fines (inkl. KMR) 997 1 444Norra:Narvik

Södra: Luleå

Totaltlevererat

Leveranser, tusen tonPeriod: 1 jan - 31 maj

2012 2011

2012 2011Råmalm, tusen tonPeriod: 1 jan - 3 juni

2012

Norra:Kiruna

Södra:Malmberget

Dagbrott:Svappavaara

2011

PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser, månadsvärde.Kvalitetsmål: 96 %

K-värde maj 2012:97,2 %

ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela LKAB-koncernen.Period: 1 jan - 31 maj

2012 2011

Totalt 2011:49 st

KOMMENTARERPeriod: 21 maj - 3 juni

NORRA, TUSEN TON

Råmalm - 67,2

Pelletsverk KK2 + 1,4

Pelletsverk KK3 + 4,6

Pelletsverk KK4 - 1,7

Svappavaara - 0,6

Specialprodukter ± 0

SÖDRA, TUSEN TON

Råmalm -22,7

Fines (MAF + MAC) - 13,9

MPBO BUV - 17,4

MPBO MK3 - 14,2

6 44

56

514

11 27

6

11 33

3

¹) Urspårning, etagebrist, skut & häng.²) Reducerad produktionstakt p g a slipning av bärring.³) Fastkörning av skip. Störning vid 20-bandet.4) Rågodsbrist.5) Sligbrist. Svetsning sprickor på kylvattenledning för vacumpumpar.

¹

²

³4

5

6

7 59

3

3 352

6 85

8

3 733

10 9

45

10 59

1

14

23

6) Sligbrist. Stopp pga smörjning av maskin. Rep av eirich blandar. Problem med systemkommunikation.

euphorisk nivå på invigningen - lkabeuphorisk nivå på invigningen kunglig hand startade nya...

Documents