Influensasäsongen 2013-2014 Denna rapport publicerades den 22 maj 2014 och sammanfattar influensasäsongen 2013-2014

Innehållsförteckning

Sammanfattning ........................................................................................................ 3

Vad har övervakningssystemen visat?................................................................. 3

Influensasäsongen 2013-2014 i Sverige ................................................................... 4

Åldersfördelning bland influensafall ..................................................................... 4

Anmälda fall av A(H1N1)pdm09 ........................................................................... 5

Intensivvårdade influensafall ................................................................................ 6

SmiNet ............................................................................................................. 6

SIRI ................................................................................................................. 6

Dödsfall i influensa ............................................................................................... 7

Överdödlighet ....................................................................................................... 8

Vaccinationstäckning ................................................................................................. 9

Resultat från sentinelprovtagningen ........................................................................ 12

Jämförelse mot laboratorierapporteringen ......................................................... 12

Beskrivning av provtagna ARI/ILI-fall ................................................................. 13

Fördjupad viruskarakterisering ................................................................................ 14

A(H1N1)pdm09 .................................................................................................. 14

A(H3N2) ............................................................................................................. 15

Influensa B ......................................................................................................... 16

Sammanfattning av säsong 2013-2014 på norra halvklotet .................................... 17

Enkäten fortfarande öppen! ..................................................................................... 17

Boka in höstens Influensadag redan nu! ................................................................. 17

2

Fördjupad statistik ................................................................................................... 18

Laboratoriebaserad övervakning ........................................................................ 18

Sentinelrapportering ........................................................................................... 23

Sentinelprovtagning inom öppenvård och på barn- och infektionskliniker ......... 24

1177 Vårdguiden på telefon ............................................................................... 26

Webbsök ............................................................................................................ 27

Bilaga 1 – Fylogenetiskt träd för influensa A(H1N1)pdm09, (HA1) ......................... 28

Bilaga 2. Fylogenetiskt träd för influensa A(H3N2), (HA1) ...................................... 29

Bilaga 3 – Fylogenetiskt träd för influensa B, (HA1) ............................................... 30

3

Sammanfattning

Influensasäsongen 2013-2014 var mycket mild och dominerades av influensa A(H1N1)pdm09.

Flest fall diagnosticerades bland vuxna och äldre, men de yngsta barnen drabbades också i

relativt stor utsträckning. De virus som cirkulerade var lika stammarna i

säsongsinfluensavaccinen och de som cirkulerade förra säsongen, vilket kan förklara den låga

sjukdomsincidensen i år.

Vad har övervakningssystemen visat?

I tabellen sammanfattas övervakningsdata för respektive system. Läs mer om systemen här.

Övervakningssystem Säsong 2013-2014 Säsong 2012-2013

Laboratoriebaserad

övervakning

2 581 influensafall, varav:

1 734 A/H1N1pdm09

634 annan influensa A

213 influensa B

8 197 influensafall, varav

2 435 A/H1N1pdm09

2 905 annan influensa A

2 857 influensa B

22 301 prover

11,6 % positiva

31 754 prover

25,8 % positiva

Sentinelrapportering

5,6 patienter med ILS per

100 000 listade

6 veckor med ILS-aktivitet över

baslinje, varav

5 på låg nivå

1 på medelhög nivå

0 på hög nivå

9,1 patienter med ILS per

100 000 listade

15 veckor med ILS-aktivitet över

baslinje, varav

7 på låg nivå

5 på medelhög nivå

3 på hög nivå

Sentinelprovtagning 220 fall, varav:

154 A/H1N1pdm09

31 A/H3N2

8 A (ej subtypade)

3 B-Victoria

22 B-Yamagata

2 B (ej linjetypade)

598 fall, varav

213 A/H1N1pdm09

166 A/H3N2

19 A (ej subtypade)

16 B-Victoria

178 B-Yamagata

6 B (ej linjetypade)

1 298 prover

16,9% positiva

2 046 prover

29 % positiva

1177 Vårdguiden på

telefon

3,7 % av samtalen gällde feber

hos barn

4,9 % av samtalen gällde feber

hos barn

Webbsök för influensa 15 veckor med ILS-aktivitet över

baslinje, varav

13 på låg nivå

2 på medelhög nivå

0 på hög nivå

21 veckor med ILS-aktivitet över

baslinje, varav

15 på låg nivå

3 på medelhög nivå

3 på hög nivå

4

Influensasäsongen 2013-2014 i Sverige

Influensasäsongen 2013-2014 var mycket mild och står i stark kontrast mot den föregående

säsongen (2012-2013) som var ovanligt svår med tre influensavirus som cirkulerade parallellt

och orsakade många sjukdomsfall och dödsfall. Samtliga övervakningssystem har denna säsong

visat på låga nivåer av influensaaktivitet jämfört med tidigare säsonger.

Influensaaktiviteten började öka strax före jul, vecka 51. En spridning från norr till söder kan

anas i statistiken över laboratoriebekräftade fall. Det går inte att dra några säkra slutsatser om

epidemins intensitet baserat på antalet laboratoriebekräftade fall, eftersom

provtagningsbenägenheten varierar mycket. Flest laboratoriebekräftade fall sett till folkmängden

diagnosticerades i Värmland och Västerbotten, men i dessa landsting analyserades också flest

prover. En analys av samtliga landsting har visat att antalet diagnosticerade fall är relativt

proportionerligt mot antalet prov som analyseras. Detta indikerar att influensaaktiviteten varit

ganska likartad över landet.

Totalt diagnosticerade landets laboratorier 2 581 fall av influensa denna säsong. Så få fall har

inte diagnosticerats någon säsong sedan pandemin. Influensa A(H1N1)pdm09 dominerade. Det

är samma virus som orsakade pandemin 2009, men som sedan dess har blivit till en vanlig,

återkommande säsongsinfluensa. Influensa A(H3N2) har också påvisats och utgjorde något

mindre än en tredjedel av influensa A-fynden. Till skillnad från tidigare säsonger, då en våg av

influensa B många gånger har kommit mot slutet av säsongen, har detta virus inte förekommit i

särskilt stor utsträckning.

De influensavirus som cirkulerat i Sverige under säsongen har varit lika de stammar som ingått i

säsongsinfluensavaccinen. De cirkulerande stammarna av A(H3N2) liknade även de som

cirkulerade förra säsongen (2012/2013), då många i Sverige insjuknade. Analyser av svenska

prover kunde inte påvisa någon resistens mot de antivirala substanserna som ingår i läkemedlen

Tamiflu och Relenza, vilket innebär att dessa läkemedel har haft bibehållen effekt vid

behandling av svårt sjuka patienter och patienter i riskgrupper. (Läs mer nedan i avsnittet om

Fördjupad virologisk karakterisering.)

Åldersfördelning bland influensafall

De allra yngsta barnen saknar immunitet mot influensavirus och drabbas därför oavsett vilket

virus som dominerar. Flest fall sett till befolkningen har, liksom tidigare säsonger,

diagnosticerats bland barn under fem år. Incidensen av influensa bland barn i förskole- och

skolåldern har däremot varit låg, troligtvis eftersom vågen av influensa B uteblev, de

vaccinerade sig i hög utsträckning under pandemin och kanske också blev sjuka förra säsongen.

Medelålders vuxna har främst drabbats av influensa A(H1N1)pdm09, medan personer över 65

år, så som tidigare säsonger, främst insjuknade med annan säsongsinfluensa A (A/H3N2).

Tidigare säsonger har inte så många äldre insjuknat med influensa A(H1N1)pdm09, men denna

säsong var incidensen bland vuxna som högst i åldersgruppen 40-64 år, tätt följt av

åldersgruppen 65+, vilket innebär att åldersspektrumet har ändrat sig något över åren.

5

Laboratorieverifierade influensafall per influensatyp och åldersgrupp, säsong 2013-2014.

(Tabellen inkluderar inte fall diagnostiserade inom sentinelövervakningen eller fall där åldern är

okänd.)

Befolkning i

åldersgruppen ‡

Influensa A(H1N1)pdm09 Annan influensa A Influensa B

Antal fall Antal fall per

100 000

Antal fall Antal fall

per 100 000

Antal fall Antal fall per

100 000

0-4 579 019 173 29,9 35 6,0 11 1,9

5-14 1 067 082 42 3,9 25 2,3 9 0,8

15-39 3 055 723 485 15,9 153 5,0 48 1,6

40-64 3 070 833 682 22,2 159 5,2 83 2,7

65+ 1 872 207 352 18,8 262 14,0 62 3,3

Totalt 9 644 864 1 734 18,0 634 6,6 213 2,2

‡ Avser befolkningen den 31 december 2013. Källa: SCB. Statistikdatabasen.

Anmälda fall av influensa A(H1N1)pdm09 per 100 000 invånare i åldersgruppen och

säsong. (Tabellen inkluderar inte fall diagnostiserade inom sentinelövervakningen eller fall där

åldern är okänd.)

Säsong

Åldersgrupp 2009-2010 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014

0-4 280 24,9 3,3 50,4 29,9

5-14 284 5,6 0,3 7,6 3,9

15-39 144 17,3 1,5 29,0 15,4

40-64 62 11,3 1,5 28,6 22,2

65+ 8 3,1 1,7 16,7 18,8

Totalt 115 11,8 1,5 25,5 18,0

Anmälda fall av A(H1N1)pdm09 Laboratoriebekräftade fall av influensa A(H1N1)pdm09 är, till skillnad från andra

influensatyper, anmälningspliktiga från laboratorier. Sjukhusvårdade fall av denna influensatyp

ska dessutom anmälas av behandlande läkare (klinisk anmälan).

Av de 1734 fall av influensa A(H1N1)pdm09 som anmälts till SmiNet, har 90 rapporterats vara

intensivvårdade och ytterligare 733 sjukhusvårdats på andra avdelningar. Medianåldern bland

patienterna som fått intensivvård är 53 år och bland övriga sjukhusvårdade patienter 50 år. 24

kvinnor med laboratoriebekräftad infektion var gravida. Ingen av de sju där vaccinationsstatus

är känd hade vaccinerat sig under säsong 2013-2014.

Anmälda influensa A(H1N1)pdm09-fall fördelade på vårdnivå (Källa: SmiNet)

Allvarlighetsgrad Antal Andel (%)

Ej sjukhusvårdade/ingen uppgift om vårdnivå 911 52,5

Vårdas på sjukhus 733 42,3

Intensivvård 59 3,4

Respiratorvård 23 1,3

ECMO-behandling 8 0,5

Totalt 1734 100

6

Intensivvårdade influensafall

Nittio patienter med laboratoriebekräftad influensa A(H1N1)pdm09-infektion har under

säsongen rapporterats vara intensivvårdade.1 Genom Svenska Intensivvårdsregistrets

influensamodul (SIRI) har 62 intensivvårdade influensapatienter rapporterats. Vissa patienter

förekommer troligtvis i båda systemen, men det totala antalet intensivvårdade influensapatienter

är okänt på grund av bland annat anonym rapportering från SIRI och underrapportering inom

båda systemen.

SmiNet

Nittio patienter, 49 män och 41 kvinnor, med influensa A(H1N1)pdm09 har genom SmiNet

angivits var intensivvårdade. Medelåldern var 53 år; 51 % var mellan 40 och 64 år och 32 % 65

år eller över. 52 patienter tillhörde en medicinsk riskgrupp, 22 gjorde det inte och för 16

patienter saknas uppgift om riskgruppstillhörighet. En av de intensivvårdade patienterna var

gravid. 57 patienter tillhörde en grupp som på grund av medicinsk riskgruppstillhörighet eller

ålder rekommenderades vaccination. Av dessa var 6 patienter vaccinerade, 19 ovaccinerade och

för 32 saknas uppgiften. Under säsongen har åtta patienter ECMO-vårdats. Dessa var mellan 40

och 65 år gamla. Fyra tillhörde en medicinsk riskgrupp, två gjorde det inte och för två saknas

uppgift om riskgruppstillhörighet. Uppgift om vaccinationsstatus saknas för alla ECMO-

vårdade fall.

SIRI

Genom Svenska Intensivvårdsregistrets influensamodul (SIRI) har 62 intensivvårdade patienter

med influensa rapporterats. De flesta, 57/62, var över 40 år. Majoriteten, 54 patienter, var

infekterade med influensa A(H1N1)pdm09. Dessutom har en patient med influensa B, en med

influensa A(H3N2) och sex med influensa A utan angiven subtyp rapporterats. Detta speglar

förekomsten av olika virus i laboratorierapporteringen. Majoriteten, 44 patienter, tillhörde en

medicinsk riskgrupp och 18 gjorde det inte. De vanligaste underliggande sjukdomarna var

kronisk hjärt-lungsjukdom, nedsatt immunförsvar och lever- eller njursvikt. Ingen av de

intensivvårdade patienterna var gravid. Fler män, 41/62, har intensivvårdats än kvinnor. Sju av

patienterna var vaccinerade mot säsongsinfluensa. De var mellan 60 och 80 år gamla och

tillhörde en medicinsk riskgrupp. Det är känt att effekten av influensavaccinationer avtar med

åldern vilket kan ha bidragit till att vaccinationerna inte skyddat just dessa personer mot

infektion eller svår sjukdom.

1 Intensivvård, respiratorvård eller ECMO-behandling har angivits i den kliniska anmälan i SmiNet.

7

Dödsfall i influensa

Elva laboratorieverifierade fall av A(H1N1)pdm09 har i smittskyddsanmälan angivits som

avlidna. Sex personer var över 65 år, fyra var mellan 45 och 65 år gamla och en i tjugoårsåldern.

Alla utom den äldsta, en 85-årig kvinna, tillhörde en medicinsk riskgrupp för svår

influensasjukdom.

För att få en säkrare uppfattning om antalet avlidna har SMI samanalyserat de anmälda

A(H1N1)pdm09-fallen med Skatteverkets register över avlidna.2 Många patienter som avlider

efter en influensa har andra svåra sjukdomar. Det finns inte någon allmänt accepterad norm för

när efter insjuknandet ett dödsfall ska räknas som influensarelaterat, men vi betraktar 30 dagar

som en rimlig gräns för influensapåverkan.

Under säsong 2013-2014 avled 45 patienter inom 30 dagar från det att de insjuknade.

Genomsnittsåldern var 69 år (en patient var under 40 år, 16 mellan 40 och 64 år och 28 patienter

65 år eller över) och könsfördelningen var jämn (19 kvinnor och 26 män). Merparten, 35 av de

37 (95 %) där uppgiften fanns, hade minst en underliggande riskfaktor för svår sjukdom.

Kronisk lungsjukdom, kronisk hjärtsjukdom och nedsatt immunförsvar var även denna säsong

de vanligaste riskfaktorerna. De två utan underliggande sjukdom var båda över 70 år.

Fyrtio avlidna personer var antingen över 65 år eller tillhörde en medicinsk riskgrupp och

rekommenderades säsongsinfluensavaccination. Av dessa var bara 3 (18 %) vaccinerade med

säsongsinfluensavaccin, 14 var det inte och för 23 personer är vaccinationsstatus okänd.

Av de 45 dödsfallen vårdades 43 (96 %) på sjukhus i samband med sin influensa, varav 11 på

intensivvårdsavdelning, 10 i respirator och 2 fick ECMO-behandling.

2 Eftersom fall av annan säsongsinfluensa A och influensa B inte är anmälningspliktiga, och personnummer för fallen

inte är tillgängliga, kan motsvarande samkörning med Skatteverkets register över avlidna inte göras för dessa

influensatyper.

8

Överdödlighet

En analys av det totala antalet dödsfall i Sverige oavsett orsak, så kallad all-cause mortality,

visar också tecken på en mild influensasäsong. Vanligtvis brukar man kunna se en ökning av

antalet personer, framförallt över 65 år, som avlider samtidigt som influensasäsongen har sin

topp, även om detta kan ha många olika orsaker. Förra säsongen, 2012-2013, såg man även en

ökning i antalet personer mellan 15 och 64 år som avled under influensasäsongen.

Till skillnad från tidigare säsonger, har vi inte haft någon nämnvärd överdödlighet under

influensasäsongen 2013-2014, vare sig bland personer över 65 år, eller personer mellan 15 och

64 år.

Antal dödsfall per vecka bland personer 65 år och över, 2009-2014.

9

Vaccinationstäckning

I tretton landsting har vaccinationstäckningen ökat jämfört med förra säsongen, trots att det nu

finns fler personer i åldersgruppen, vilket innebär att landstingen måste vaccinera allt fler för att

bibehålla samma täckningsgrad som tidigare år. Tillsammans har hälso- och sjukvårdspersonal

runt om i landet vaccinerat närmare 750 000 äldre personer denna säsong!

Den genomsnittliga vaccinationstäckningen i landet under säsong 2013-2014 var 45,7% (Figur,

Tabell). Detta är långt från det europeiska målet om 75 % täckning i äldre åldersgrupper och

även långt från de 65,8% som uppnåddes säsong 2008-2009 före pandemin, men högre än förra

säsongen och förhoppningsvis ett tecken på att de äldre återigen ser värdet av

influensavaccinationen.

Halland når med 56 % högst vaccinationstäckning i landet. Deras koncept har varit detsamma

under 15 år och bygger enligt Birgitta Jönsson, smittskyddssjuksköterska vid Smittskydd

Halland, på ”teamarbete, stor igenkänningseffekt, välorganiserad och genomtänkt kampanj, bra

vaccinupphandling samt återkommande dialog och återkoppling med de vaccinerande

enheterna”. Kampanjen har bland annat omfattat informationsinsatser mot såväl vården som

invånarna och samtliga hushåll med personer över 65 år har fått personliga informationsbrev.

Andel personer över 65 år vaccinerade mot säsongsinfluensa 2012-2013 och 2013-2014.

10

Andel vaccinerade per län bland personer 65 år och äldre (procent), 2013-2014 och

föregående säsong

2013-2014 2012-2013

Blekinge 46,0 44

Dalarna 47 38

Gotland 37,3 42,8

Gävleborg 45,0 38,4

Halland 55,6 55,5

Jämtland 33,5 32

Jönköping 55,1 53

Kalmar 42,0 43

Kronoberg 55,4 53

Norrbotten 40,1 38

Skåne 45,4 42,9

Stockholm 50,8 53

Södermanland Uppgift saknas Uppgift saknas

Uppsala Uppgift saknas Uppgift saknas

Värmland 51,2 46

Västerbotten 35 33

Västernorrland 27 30

Västmanland Uppgift saknas 46

Västra Götaland 41,4 39,7

Örebro Uppgift saknas Uppgift saknas

Östergötland 44,0 42,8

Riksgenomsnitt 45,7 44,2

11

Vaccinationstäckningen bland personer under 65 år känner vi bara till i vissa landsting

(Gävleborg, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Stockholm, Värmland,

Västernorrland, Västra Götaland och Östergötland). I dessa landsting har denna säsong 2,2 % av

befolkningen under 65 år vaccinerat sig mot säsongsinfluensa. Vi vet dock inte hur många av

dessa som tillhör en riskgrupp som rekommenderas vaccination.

Antal och andel vaccinerade per åldersgrupp (data från Gävleborg, Jönköping, Kalmar,

Kronoberg, Norrbotten, Stockholm, Värmland och Västra Götaland)

Åldersgrupp Antal vaccinerade Befolkningsunderlag Andel vaccinerade

0-4 830 318 741 0,3%

5-14 1 786 594 955 0,3%

15-39 19 205 1 719 460 1,1%

40-64 70 857 1 705 199 4,2%

65-74 229 580 558 416 41,1%

75-84 161 978 299 591 54,1%

85+ 75 931 138 718 54,7%

Totalt 560 167 5 335 080 10,5%

Läs mer: Socialstyrelsens rekommendationer om vem som bör erbjudas vaccination mot

influensa.

12

Resultat från sentinelprovtagningen

Under säsongen har 84 provtagare deltagit i sentinelövervakningen, varav 71

primärvårdsenheter (53 av dessa var även sentinelrapportörer) och 13 barn- eller

infektionskliniker. De har tillsammans skickat in 1 298 prover. Säsongen 2013-2014 har varit

lågintensiv med liten provinströmning och lågt antal positiva prover. En liten topp då andelen

positiva prover var över 30 % kunde ses veckorna 7-9.

Folkhälsomyndigheten sub- och linjetypar samtliga positiva prover som är tagna inom

sentinelprovtagningen. Säsongen har dominerats av A(H1N1)pdm09 och 80 % av alla

influensa A positiva prover har tillhört den subtypen. Positiva prover har påvisats under hela

säsongen med toppveckor v 5-9. Subtyp A(H3N2) nådde sin topp under veckorna 4-7 medan

influensa B påvisats sporadiskt före nyår och lite mer frekvent i slutet av säsongen. 80 % av de

influensa B-positiva prov som påvisats under säsongen tillhör linjetyp B/Yamagata, vilket är

den linjetyp som ingår i vaccinet.

41 % av proverna kom från män, med en medianålder på 39 år, och 59 % från kvinnor, med en

medianålder på 41 år.

Jämförelse mot laboratorierapporteringen

Andelen positiva prover inom sentinelprovtagningen var något högre än inom

laboratoriediagnostiken (se Tabell nedan). Störst skillnad i andel positiva ses för influensa

A(H1N1)pdm09 och A(H3N2). Inom sentinelprovtagningen är det högre andel

A(H1N1)pdm09, medan fler A(H3N2) påvisas genom den reguljära diagnostiken. Skillnaden i

andelen speglar troligen att A(H3N2) främst infekterar äldre personer som behöver sjukhusvård

och därmed provtas inom den reguljära diagnostiken, medan A(H1N1)pdm09 främst infekterar

yngre personer som söker sig till primärvården där sentinelläkarna finns.

Andel positiva prov samt typfördelning för positiva fynd inom sentinelprovtagning och

laboratorierapportering

Sentinelrapportering Laboratorierapportering

Andel positiva prov 16,9% 11,5%

Varav positiva för influensa A 87,8% 91,8%

- Varav A(H1N1)pdm09 79,8% 73,4%

- Varav A(H3N2) 16,1% 26,6%

Varav positiva för influensa B 12,3% 8,2%

- Varav B-Yamagatalik * 81,5% -

- Varav B-Victorialik * 11,1% -

* Linjetypning av influensa B utförs enbart av Folkhälsomyndigheten.

13

Beskrivning av provtagna ARI/ILI-fall

Inom sentinelprovtagningen efterfrågas om patienten har symtom som tyder på en akut

respiratorisk infektion (ARI) eller på influensaliknande sjukdom (ILS).3 Denna säsong blev

endast ett litet antal prover (5.8%) med frågeställning ARI positiva för influensa, alla av subtyp

A(H1N1)pdm09.

Vaccinationsstatus avseende säsongens influensavaccin hade angivits för 1260 patienter. 5,4 %

av dem som provtogs inom sentinelprovtagningen var vaccinerade. Vaccinationsgenombrott,

d.v.s. när en influensainfektion påvisas hos en vaccinerad person, påvisades hos totalt 8

patienter. Medianåldern på patienterna med vaccinationsgenombrott var 56 år.

Epidemiologiska data för patienter provtagna inom sentinelövervakningen avseende

diagnos, medianålder, symptombild, vaccinationsstatus samt vaccinationsgenombrott.

Antal

diagnoser

Median-

ålder

Andel

ARI

Andel

ILS

Antal

vaccinerade

(antal med

känd

vaccinations

status)

Andel

vaccinations-

genombrott

Medianålder

vaccinations-

genombrott

A(H1N1)pdm09 154 37 5,8% 94,2% 4 (154) 2,6% 49

A(H3N2) 31 35 0% 100% 1 (31) 32% 76

A (ej

subtypningsbar)

8 49,5 0% 100% 1 (8) 12,5% 80

B-Yamgatalik 22 50,5 0% 100% 2 (22 ) 9,1% 64,5

B-Victorialik 3 15 0% 100% 0 (3) 0%

B (ej

linjetypningsbar)

2 65 0% 100% 0 (2) 0%

Negativ 1078 40 14,1% 85,9% 62 (1078)

3 ARI: Plötsligt insjuknande och minst ett av följande respiratoriska symptom: hosta, halsont, andnöd eller rinit.

ILS: Plötsligt insjuknande och minst ett av följande systemiska symptom: feber, illamående, huvudvärk, muskelvärk,

samt minst ett av följande respiratoriska symptom: hosta, halsont, andnöd.

14

Fördjupad viruskarakterisering

A(H1N1)pdm09

Totalt har 42 A(H1N1)pdm09-stammar karaktäriserats genetiskt genom sekvensering av

hemagglutiningenen sedan säsongsstarten vecka 40. Samtliga stammar tillhör genetisk subgrupp

6B. En stam med provtagningsdatum under vecka 29, d.v.s. före starten av influensasäsongen

har karaktäriserats och denna tillhör subgrupp 6C (se träd i bilaga 1). Enligt ECDC:s summering

av influensakaraktäriseringen i Europa, mars 2014 (4), så tillhör de stammar som karaktäriserats

från säsongen 2013/2014 alla subgrupperna 6B eller 6C, med 6B som den dominerande

subgruppen. Enligt samma sammanställning så är virusstammar i subgrupperna 6B och 6C

antigeniskt lika vaccinstammen för nuvarande och kommande säsong, A/California/07/2009.

Detta gäller även de sex svenska stammar som analyserats antigeniskt avseende med

hemagglutinination-inhibitions test (HI) av WHOcc, Mill Hill. Två svenska stammar från

vaccinerade individer, med en ålder på 43 respektive 62 år, har sekvenserats och är markerade

_VACC i bilaga 1. Båda stammarna tillhör subgrupp 6B.

Totalt har 46 A(H1N1)pdm09-stammar med provtagningsdatum efter säsongsstarten, och en

stam med provtagningsdatum under vecka 29, analyserats för mutationer associerade med

resistens mot neuraminidashämmarna oseltamivir (Tamiflu) och zanamivir (Relenza) genom

sekvensering av genen för neuraminidas. Inga resistensmutationer har påvisats hos någon av

stammarna. Utöver de 47 stammarna så har 82 A(H1N1)pdm09-stammar analyserats med

realtids-PCR för mutation H275Y vilken ger upphov till resistens mot oseltamivir, men med

bevarad känslighet för zanamivir. Ingen av de 82 stammarna innehöll resistensmutation H275Y.

Sex av de svenska A(H1N1)pdm09-stammarna har även analyserats fenotypiskt avseende

känslighet för oseltamivir och zanamivir av WHOcc. Samtliga stammar var känsliga för båda

hämmarna. Av de 1178 europeiska A(H1N1)pdm09-stammar som analyserats för känslighet

för neuraminidashämmare med genotypiska eller fenotypiska analyser mellan vecka 40/2013

och vecka 19, 2014 så har totalt 15 stammar (1.2%) med resistensmutation H275Y påvisats. I 11

av dessa 15 stammar påvisades en blandning av muterad stam och vildtypsstam (5). Under

säsongen rapporterades ifrån Sapporo, Japan, klonal spridning av oseltamivirresistent stam som

infekterat sju patienter utan epidemiologisk koppling (se även Influensarapport för v2, 2014). I

USA var 59 av 5092 (1.2%) analyserade A(H1N1)pdm09-stammar resistenta mot oseltamivir

enligt CDC:s veckorapportering för vecka 40/2013 till vecka 19/2014. Samtliga 47 analyserade

A(H1N1)pdm09-stammar har, i likhet med samtliga stammar föregående säsong, mutation

S31N i matrixgenen, vilken ger upphov till resistens mot amantadin (används inte i Sverige).

4 Influenza Virus Characterisation, Summary Europe, March 2014

5 Weekly influenza surveillance overview, week 19, 2014

15

I tre stammar från patienter som behandlats för svår sjukdom (i ECMO- eller respirator)

påvisades inga mutationer som ger upphov till ökas virulens vid analys av generna för NS och

PB2. Ingen av de tre stammarna var muterad i position 222 i genen för hemagglutinin. Denna

mutation påvisas dock främst i provmaterial från de nedre luftvägarna, och i detta fall var

provmaterialet nasopharynx. I en stam från en individ som uppsökt sjukvård men som inte varit

inneliggande, påvisades mutation D222N i genen för hemagglutinin vilken, liksom mutation

D222G, har kopplats till svårare sjukdom p.g.a. att den antas ge ökad affinitet för receptorer i de

nedre luftvägarna.

A(H3N2)

Samtliga 22 A(H3N2)-stammar med provtagningsdatum från vecka 40 och framåt, samt tre

stammar med provtagningsdatum före vecka 40 tillhör genetisk subgrupp 3C, baserat på

sekvensering av hemagglutiningenen. Till grupp 3C hör även vaccinstammen för nuvarande och

kommande säsong A/Texas/50/2012 (se träd i bilaga 2). Grupp 3C delas in i tre förgreningar:

3C.1, 3C.2 och 3C.3, där de svenska stammarna tillhör 3C.3 (15st) och 3C.2 (10st). Subgrupp

3C är även den dominerande bland europeiska stammar och även där dominerar förgreningen

3C.3 över 3C.2 och 3C.1 (4). WHOcc:s antigentiska karaktärisering av de senast cirkulerande

A(H3N2)-stammarna med HI har visat att dessa stammar reagerar dåligt mot äggodlad

vaccinstam samt mot tre andra äggodlade referensstammar. Analys med referensvirus enbart

odlade på cellkultur visar dock att de cirkulerande stammarna liknar de som cirkulerat säsongen

2012/2013 (4, 6). Nio svenska isolat har analyserats med HI av WHOcc. Hos sju av dem

påvisades inget tecken på antigenisk drift. Hos stam A/Stockholm/18/2014 (bilaga 2) i genetisk

förgrening 3C.2, och med avvikelsen P221L i mixad population i hemagglutiningenen i den

odlade stammen men ej i direktmaterial, reagerade dåligt mot panelen av testvirus vilket

indikerar antigenisk variation gentemot referensstammarna i panelen. Mutation i odlad stam

men inte i direktmaterial har dock setts tidigare i denna position vilket tyder på att den

selekterats fram under odling på cellkultur. Stam A/Stockholm/6/2014, i förgrening 3C.3 (se

bilaga 2) uppvisade tecken på antigenisk variation vid analys med HI av WHOcc har de

ovanliga aminosyrautbytena A138S, F159S och N225D i hemaglutiningenen. Denna stam

härstammar från en patient som varit på resa i Hong Kong. Ytterligare en familjemedlem var

infekterad med en stam (A/Stockholm/5/2014) med identisk hemagglutininsekvens som

A/Stockholm/6/2014, och var dessutom infekterad av en A(H1N1)pdm09-stam. Två av de 25

svenska karaktäriserade stammarna (A/Stockholm/22/2013 och A/Gavle/1/2014) har mutation

S122D och L157S i hemagglutiningenen. Dessa mutationer som båda är lokaliserade i antigena

ställen, har spekulerats kunna vara orsak till suboptimal vaccineffekt i Spanien enligt en

preliminär studie (7). Vaccinationsstatus hos de båda svenska individerna är okänd.

6 Influenza Virus Characterisation, Summary Europe, February 2014

7 Jiménez-Jorge et. al.. Influenza vaccine effectiveness in Spain 2013/14: subtype-specific early estimates using the

cycEVA study. Euro Surveill. 2014;19(9):pii=20727.

16

Totalt har 25 A(H3N2)-stammar analyserats för mutationer associerade med resistens mot

neuraminidashämmarna oseltamivir och zanamivir genom sekvensering av genen för

neuraminidas. Ingen resistensmutation har påvisats bland dessa stammar. Åtta av de svenska

A(H3N2)-stammarna har analyserats fenotypiskt avseende känslighet för oseltamivir och

zanamivir av WHOcc, och samtliga var känsliga för båda hämmarna. Mellan vecka 40/2013 och

vecka 19/2014 har 401 europeiska A(H3N2)-stammar analyserats med genotypiska eller

fenotypiska analyser för känslighet för neuraminidashämmare. Endast en stam uppvisade

reducerad inhibition för oseltamivir vilken var orsakad av mutation E119V. Stammen var dock

känslig för zanamivir (5). Liksom föregående säsong så har samtliga 24 A(H3N2)-stammar

mutation S31N i matrixgenen, vilken ger upphov till resistens mot amantadin (används inte i

Sverige).

Influensa B

Av de 15 B/Yamagatalinje-lika stammar där hemagglutiningenen sekvenserats så tillhör 13st

genetisk grupp 3, representerad av vaccinstammen för föregående säsong, B/Wisconsin/1/2010.

Två stammar tillhör genetisk grupp 2 som representeras av den vaccinstammen för nuvarande

och kommande säsong, B/Massachusetts/02/2012 (se träd i bilaga 2). I Europa har ungefär lika

många stammar från varje genetisk grupp karaktäriserats, men genetisk grupp 3 varit den

dominerat bland stammar från 2014 (4). Antiserum genererat mot den cellodlade varianten av

vaccinstammen B/Massachusetts/02/2012 har visat sig reagera bra mot majoriteten av de

cirkulerande B/Yamagata-stammarna (4, 6). Endast en svensk B-stam (tillhörande clade 2) har

hittills analyserats med HI av WHOcc, och reagerade bra mot antiserum genererat mot cellodlad

vaccinstam. Två B-stammar var reassortants med hemagglutiningen tillhörande Yamagata-

linjen och neuraminidasgen tillhörande Victoria-linjen. Denna typ av reassortment har

rapporterats tidigare säsonger för influensa B. Ingen av de fem svenska B-stammarna

tillhörande B/Victoria-linjen som inkommit för vidare karaktärisering har varit av tillräcklig

styrka för fördjupad analys. De få europeiska B/Victoria-stammar som karaktäriserats tillhör

samma clade och subgrupp som B/Brisbane/60/2008 (4). B/Brisbane/60/2008 ingår i det

kvadrivalenta vaccinet (används inte i Sverige) som innehåller en B-stam från både

B/Yamagata- och B/Victoria-linjen.

Totalt har 15 B/Yamagata-stammar, varav två reassortant-stammar med neuraminidasgenen

tillhörande B/Victoria, analyserats för mutationer associerade med resistens mot

neuraminidashämmarna oseltamivir och zanamivir genom sekvensering av genen för

neuraminidas. Inga resistensmutationer har påvisats. En av de svenska stammarna har även

analyserats fenotypiskt avseende känslighet för oseltamivir och zanamivir av WHOcc, och var

känslig för båda hämmarna. Mellan vecka 40/2013 vecka 19/2014 har 72 europeiska B-stammar

analyserats med genotypiska eller fenotypiska analyser för känslighet för neuraminidashämmare

och samtliga var känsliga för båda hämmarna (5).

17

Sammanfattning av säsong 2013-2014 på norra

halvklotet

I övriga EU-länder var säsongen också mild. En spridning från sydväst och medelhavsländerna

rapporterades, med ökande intensitet först i Spanien, följt av Grekland och Bulgarien.

Fördelningen av subtyper liknade den svenska, med dominans av influensa A(H1N1)pdm09 och

mycket låg aktivitet av influensa B.

Fördelningen av de influensa A-positiva proverna mellan A(H1N1)pdm09 och A(H3N2) var

jämn totalt sett i de europeiska länderna, men fördelningen harvarierat mellan länderna. Toppen

inom EU nåddes vecka 3, då 44 % av proverna i EU-ländernas sentinelövervakning var positiva.

I Nordamerika karakteriserades däremot säsong 2013-2014 av hög influensaaktivitet av

framförallt influensa A(H1N1)pdm09 följt av en våg av influensa B. Antalet dödsfall till följd

av lunginflammation och influensa överskred kraftigt den normala säsongsvariationen i USA i

samband med toppen för influensaaktiviteten.

I Ryssland dominerade A(H3N2) säsong 2013-2014 och även där kom en våg av influensa B

under våren. I Japan och Kina, som till viss del linjetypar influensa B-prover, har B-Yamagata

dominerat vårsäsongen.

Enkäten fortfarande öppen!

Det är fortfarande möjligt att lämna dina synpunkter på influensarapporternas innehåll och

format. Förra året gjorde vi stora förändringar av rapporten som en konsekvens av fjolårets

enkät. Enkäten vänder sig till dig som brukar läsa influensarapporterna och tar cirka 10 minuter

att besvara. Här hittar du enkäten!

Boka in höstens Influensadag redan nu!

Den 18 september kommer Folkhälsomyndigheten att anordna en heldagskonferens om

influensa i Solna. Läs mer om konferensen på denna länk. Anmälan kommer att öppna under

sommaren, men boka dagen redan nu!

18

Fördjupad statistik

Laboratoriebaserad övervakning

Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) per vecka säsong 2013-2014 och

tidigare säsonger.

För tidigare säsonger anges vilken subtyp (av influensa A) alt. linjetyp (av influensa B) som dominerade. Figuren

inkluderar inte fall diagnosticerade inom sentinelövervakningen.

Antal laboratorieverifierade influensafall per subtyp och totalt, samt antal analyserade

prover och andel positiva, aktuell vecka och kumulativt, säsong 2013-2014.

(Tabellen inkluderar inte fall diagnosticerade inom sentinelövervakningen.)

Influensatyp Aktuell

vecka

Föregående

vecka

Förändring Kumulativt

under

säsongen

Influensa A(H1N1)pdm09 1 4 – 75 % 1 734

Annan influensa A 3 9 – 67 % 634

Säsongsinfluensa B 3 6 – 50 % 213

Totalt antal fall 7 19 – 63 % 2 581

Antal analyserade prover 400 404 – 1 % 22 301

Andel positiva prover 1,8 % 4,7 % 11,6%

19

Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) per län och 100 000 invånare

Färgskalan symboliserar antalet laboratorieverifierade influensafall per 100 000 invånare och baserar sig

på den frivilliga laboratorierapporteringen samt anmälningar av fall av influensa A(H1N1)pdm09

(anmälningsplikt). Län markerade med grått har den aktuella veckan inte haft något rapporterande

laboratorium. I län markerade med vitt har minst ett laboratorium rapporterat, men inga influensafall har

diagnosticerats.

Observera att antalet tagna prover varierar mellan län och över tid och påverkar starkt antalet fall som

diagnosticeras. Alla prover från Gotland analyseras i Stockholm. Incidensen i Stockholm har inte

korrigerats för prover positiva för säsongsinfluensa A och B från Gotland, men den bör inte påverkas

märkbart.

20

Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) per län, aktuell vecka och kumulativt

denna säsong

(Tabellen inkluderar inte fall diagnosticerade inom sentinelövervakningen. Statistiken avser patientens län

för fall av influensa A(H1N1)pdm09, och rapporterande laboratoriums län för annan influensa A och B.)

Län

Aktuell vecka Kumulativt under säsongen

Antal fall Antal fall per

100 000

invånare

Antal fall Antal fall per

100 000

invånare

Blekinge - - 15 9,82

Dalarna 0 0,00 83 29,93

Gotland 0 0,00 7 12,25

Gävleborg 0 0,00 56 20,15

Halland - - 69 22,49

Jämtland - - 34 26,89

Jönköping - - 60 17,58

Kalmar 0 0,00 59 25,23

Kronoberg 0 0,00 44 23,51

Norrbotten 0 0,00 41 16,44

Skåne 0 0,00 361 28,33

Stockholm 3 0,14 626 28,94

Sörmland - - 77 27,74

Uppsala 1 0,29 144 41,68

Värmland 0 0,00 128 46,75

Västerbotten 1 0,38 125 47,87

Västernorrland 0 0,00 56 23,13

Västmanland 0 0,00 32 12,35

Västra Götaland 1 0,06 432 26,75

Örebro 1 0,35 81 28,38

Östergötland 0 0,00 51 11,65

Totalt: 7 0,07 2581 26,76

21

Antal laboratorieverifierade influensafall per laboratorium, aktuell vecka och kumulativt denna säsong.

(Tabellen inkluderar inte fall diagnosticerade inom sentinelövervakningen.)

Län Laboratorium Antal laboratorieverifierade fall Antal

provtagna

Andel

prover

positiva för

influensa

Aktuell vecka Kumulativt under säsongen

Influensa

A(H1N1)pdm09

Annan

säsongsinfluensa

A

Influensa

B

Influensa

A(H1N1)pdm09

Annan

säsongsinfluensa

A

Influensa

B

Aktuell

vecka

Aktuell

vecka

Blekinge Karlskrona3 - - - 4 0 0 - 0,0 %

Dalarna Falun 0 0 0 56 16 11 4 0,0 %

Gotland Visby1 0 0 0 - - - - 0,0 %

Gävleborg Gävle 0 0 0 38 14 2 1 0,0 %

Halland Halmstad - - - 43 20 2 10 0,0 %

Jämtland Östersund - - - 12 2 20 - 0,0 %

Jönköpings län Jönköping - - - 22 28 9 - 0,0 %

Kalmar län Kalmar 0 0 0 48 10 0 3 0,0 %

Kronoberg Växjö3 0 0 0 40 13 3 6 0,0 %

Norrbotten Luleå - - - 0 0 0 - 0,0 %

Sunderby 0 0 0 30 7 4 1 0,0 %

Region Skåne Malmö 0 0 0 245 96 18 24 0,0 %

Stockholm Aleris Medilab 0 0 0 13 1 2 3 0,0 %

Karolinska Solna/Huddinge 1 - 1 2 359 142 42 102 2,9 %

22

Län Laboratorium Antal laboratorieverifierade fall Antal

provtagna

Andel

prover

positiva för

influensa

Aktuell vecka Kumulativt under säsongen

Influensa

A(H1N1)pdm09

Annan

säsongsinfluensa

A

Influensa

B

Influensa

A(H1N1)pdm09

Annan

säsongsinfluensa

A

Influensa

B

Aktuell

vecka

Aktuell

vecka

S:t Göran/Unilabs - - - 30 43 4 1 0,0 %

Sörmland Eskilstuna/Unilabs2 - - - 34 7 2 - 0,0 %

Uppsala län Uppsala - 1 0 82 61 3 26 3,8 %

Värmland Karlstad 0 0 0 96 22 8 16 0,0 %

Västerbotten Umeå - 0 1 80 25 20 11 9,1 %

Västernorrland Sundsvall 0 0 0 39 3 14 0 0,0 %

Västmanland Västerås 0 0 0 19 12 1 5 0,0 %

Västra Götaland Borås - - - 26 5 7 - 0,0 %

Göteborg 1 0 0 178 68 30 161 0,6 %

Skövde 0 0 0 87 7 1 6 0,0 %

Trollhättan 0 0 0 47 15 3 7 0,0 %

Örebro län Örebro - 1 0 68 10 3 10 10,0 %

Östergötland Linköping 0 0 0 38 7 4 3 0,0 %

Totalt: 1 3 3 1 734 634 213 400 1,8 %

Ett streck (-) indikerar att laboratoriet inte har rapporterat antal fall eller antal provtagna för aktuell vecka. 1Alla prover från Gotland analyseras vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

och är inkluderade i deras redovisning. 2Alla prover från Sörmland analyseras av Unilabs i Skövde. 3Huvuddelen av proverna från Blekinge analyseras i Växjö och är inkluderade i deras

redovisning. Mer information om den laboratoriebaserade övervakningen.

23

Sentinelrapportering Antal patienter med influensaliknande sjukdom (ILS) per 100 000 listade patienter,

säsong 2013-2014 och tidigare säsonger

Antal patienter med influensaliknande sjukdom (ILS) per län, aktuell vecka Län Antal patienter

med ILS Patientunderlag * Antal ILS-patienter

per 100 000 listade

Blekinge 0 0 0,0

Dalarna 0 0 0,0

Gotland 0 0 0,0

Gävleborg 0 8 945 0,0

Halland 0 9 850 0,0

Jämtland 0 4 000 0,0

Jönköping 0 0 0,0

Kalmar 0 0 0,0

Kronoberg 0 9 892 0,0

Norrbotten 0 0 0,0

Skåne 0 21 293 0,0

Stockholm 0 76 948 0,0

Södermanland 0 3 500 0,0

Uppsala 4 41 541 9,6

Värmland 0 0 0,0

Västerbotten 0 4 800 0,0

Västernorrland 0 0 0,0

Västmanland 0 24 489 0,0

Västra Götaland 0 9 460 0,0

Örebro 0 0 0,0

Östergötland 0 12 700 0,0

Totalt: 4 227 418 1,76

* Län med noll patientunderlag saknar antingen rapporterande sentinelläkare eller så har inte någon rapport skickats in

aktuell vecka.

24

Sentinelprovtagning inom öppenvård och på barn- och

infektionskliniker

Antal sentinelfall per influensatyp och andel positiva, per vecka

25

Antal prov och andel positiva prover, aktuell vecka, samt antal sentinelfall per influensatyp och län, aktuell vecka och kumulativt sedan

vecka 40, 2013.

Provernas ursprungslän Antal inskickade

prover

Antal laboratorieverifierade fall Andel positiva

prover Influensa A Influensa B Totalt

Aktuell

vecka

Kumulativt Aktuell

vecka

Kumulativt Aktuell

vecka

Kumulativt Aktuell

vecka

Kumulativt Aktuell

vecka

Blekinge* 0 4 - 1 - 0 0 1 -

Dalarna* 0 77 - 10 - 1 0 11 -

Gotland* 0 36 - 1 - 0 0 1 -

Gävleborg* 0 2 - 1 - 0 0 1 -

Halland* 0 16 - 0 - 2 0 2 -

Jämtland* 0 73 - 11 - 8 0 19 -

Jönköping* 0 30 - 5 - 1 0 6 -

Kalmar 0 13 - 0 - 0 0 0 -

Kronoberg 0 25 - 4 - 0 0 4 -

Norrbotten* 0 29 - 2 - 0 0 2 -

Skåne* 0 255 - 31 - 0 0 31 -

Stockholm* 0 276 - 52 - 5 0 57 -

Sörmland* 0 3 - 0 - 0 0 0 -

Uppsala* 2 139 0 28 0 2 0 30 0,0 %

Värmland 0 0 - - - - 0 0 -

Västerbotten* 0 55 - 7 - 1 0 8 -

Västernorrland* 0 46 - 8 - 4 0 12 -

Västmanland* 0 53 - 11 - 2 0 13 -

Västra Götaland* 0 160 - 19 - 2 0 21 -

Örebro 0 0 - - - - 0 0 -

Östergötland 0 0 - - - - 0 0 -

Totalt: 2 1292 0 191 0 28 0 219 0,0 %

* I dessa län sker sentinelprovtagning även på barn- och infektionskliniker.

Mer information om sentinelövervakningen.

26

1177 Vårdguiden på telefon

Lågt för säsongen

Oförändrat jämfört med föregående vecka

Andel samtal till 1177 Vårdguiden gällande feber hos barn av samtliga samtal med

angiven kontaktorsak

Mer information om 1177 Vårdguiden på telefon.

27

Webbsök

Mycket låg influensaaktivitet

Normal nivå för säsongen

Oförändrat jämfört med föregående vecka

Uppskattad andel av befolkningen som har influensaliknande sjukdom - modell baserad

på influensarelaterade sökningar på 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se

Länk till Webbsöks veckorapport på Folkhälsomyndighetens hemsida (publiceras varje måndag).

28

Bilaga 1 – Fylogenetiskt träd för influensa A(H1N1)pdm09, (HA1)

29

Bilaga 2. Fylogenetiskt träd för influensa A(H3N2), (HA1)

30

Bilaga 3 – Fylogenetiskt träd för influensa B, (HA1)