Europeiska rådetjuli 2018–november 2019

En rapport från ordförandenDel 3. November 2019

En rapport från ordföranden

Del 3. November 2019

Europeiska rådetjuli 2018–november 2019

Denna publikation har framställts av rådets generalsekretariat.www.consilium.europa.eu

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2019

Print ISBN 978-92-824-7047-3 ISSN 1977-3323 doi:10.2860/96441 QC-AO-19-001-SV-CPDF ISBN 978-92-824-7041-1 ISSN 2363-3034 doi:10.2860/66894 QC-AO-19-001-SV-N

© Europeiska unionen, 2019Återgivning är tillåten med angivande av källan.

Europabyggnaden: © Philippe Samyn and Partners architects and engineers - lead and design partner, Studio Valle Progettazioni architects, Buro Happold engineers; Färgkomposition: © Georges Meurant, 2016.

Upphovsrätten till fotona anges sist i publikationen.

För all användning eller återgivning av foton eller annat material som inte EU har upphovsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.

http://www.consilium.europa.eu

Innehåll

Att förbli enade trots brexitEuropeiska rådet, juli 2018–november 2019

Inledning 5

Att undvika brexit-kaos 6

Att använda sociala medier för att påverka EU:s politik 11

Att stärka EU globalt 14

Inför morgondagens utmaningar 20

Slutord 24

Europeiska rådets möten, september 2018 till oktober 2019 27

Europeiska rådets slutsatser, uttalanden från stats- och regeringscheferna samt Donald Tusks uttalanden i urval 29

Stats- och regeringscheferna träffas i Europeiska rådet för att lägga fast kursen för EU:s arbete

1. Irlands premiärminister Leo Varadkar, Nederländernas premiärminister Mark Rutte, Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš och Litauens president Gitanas Nausėda. 2. Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel. 3. Portugals premiärminister António Costa, Europeiska rådets tillträdande ordförande Charles Michel och Europeiska kommissionens tillträdande ordförande Ursula von der Leyen. 4. Italiens premiärminister Giuseppe Conte och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. 5. Maltas premiärminister Joseph Muscat, Förenade kungarikets premiärminister Boris Johnson och Slovakiens premiärminister Peter Pellegrini. 6. Europeiska unionens chefsförhandlare för brexit Michel Barnier, Estlands premiärminister Jüri Ratas och Rumäniens president Klaus Werner Iohannis. 7. Europaparlamentets talman David Sassoli, Frankrikes president Emmanuel Macron och Cyperns president Nicos Anastasiades. 8. Finlands statsminister Antti Rinne och Polens premiärminister Mateusz Morawiecki. 9. Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. 10. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez Pérez-Castejón, Sveriges statsminister Stefan Löfven och Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis. 11. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och Sloveniens premiärminister Marjan Šarec. 12. Bulgariens premiärminister Boyko Borissov och Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

1

4

7

10

2

5

8

11

3

6

9

12

4

5

Denna rapport, som är den tredje i en serie, beskriver Europeiska rådets arbete från juli 2018 till slutet av november 2019. Denna sista del fokuserar på hur vi – tre år efter resultatet av folkomröstningen – gjorde upp villkoren för hur Storbritanniens utträde ur EU ska kunna ske under ordnade former med premiärminister Boris Johnson, något som visar vägen för förhandlingarna om det framtida partnerskapet mellan EU och Storbritannien, och sköt upp dagen för brexit till den 31 januari 2020. Rapporten belyser Europeiska rådets arbete med inre och yttre säkerhet, migration, globalt samarbete, ekonomi och handel. Det arbete som Donald Tusk har utfört som ordförande för Europeiska unionens råd uppmärksammas också särskilt i rapporten. Donald Tusk har företrätt unionen utåt under en period när den regelbaserade världsordningen utsattes för hårt tryck, när Europa stod inför allvarliga interna och externa hot och när den verkliga omfattningen av sådana problem som den

globala uppvärmningen och takten i de teknologiska förändringarna blev allt mer uppenbar.

Den första delen handlade om kampen i juli 2015 för att förhindra att Grekland skulle lämna euroområdet, förhandlingarna med premiärminister David Cameron för att säkra Storbritanniens plats i EU samt unionens hantering av migrationskrisen – 1,6 miljoner människor kom irreguljärt till Italien och Grekland under 2015 och 2016. I den andra delen förklarades hur unionen och dess medlemsstater återställde ordningen i den krisen och hejdade migrationsströmmarna genom att skydda de yttre gränserna och intensifiera samarbetet med tredjeländer. Den förklarade även i detalj hur EU-27 förberedde sig för och förde förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU med premiärminister Theresa Mays regering. Sist men inte minst beskrivs i dessa rapporter hur vi har arbetat oförtröttligt för att stärka Ekonomiska och monetära unionen och euron.

Att förbli enade trots brexitEuropeiska rådetjuli 2018–november 2019

Inledning

6

Att undvika brexit-kaos

Efter 15 månader av förhandlingar med Theresa Mays regering var vi sommaren 2018 fortfarande mitt uppe i brexitförhandlingarna. Även om många frågor hade klarnat, fanns det mycket arbete kvar och de svåraste problemen var olösta. Om vi skulle kunna nå en överenskommelse i oktober krävdes det snabba framsteg. Detta var det sista tillfället att lägga korten på bordet. Theresa May fick veta att ju snabbare vi fick ett konkret brittiskt förslag om den irländska gränsen, desto troligare var det att vi skulle hinna slutföra brexitförhandlingarna i tid. Målet var att undvika en hård gräns på ön Irland. Vi behövde även realistiska och praktiskt genomförbara förslag om våra framtida förbindelser.

När EU-27:s ledare träffades för ett informellt möte i Salzburg i september det året var alla pessimistiska. Det stod klart att Storbritanniens senaste idéer för den irländska gränsen och det framtida ekonomiska samarbetet – det s.k. Chequers-förslaget – riskerade att undergräva den inre marknaden och behövde omarbetas. De föreföll återspegla den attityd – att det skulle gå att ”äta kakan och ha den kvar” – som förespråkades av Boris Johnson, som då var f.d. utrikesminister. Den brittiska regeringen föreföll ha tämligen höga förväntningar inför toppmötet, och EU:s negativa reaktion togs inte väl emot. Olika scenarier var fortfarande möjliga, men Theresa Mays följande förslag tydde på en positiv utveckling i Storbritanniens förhållningssätt och en vilja att minimera de negativa effekterna av brexit. Detta innebar

bl.a. att man var beredd att ha ett nära säkerhets- och utrikespolitiskt samarbete.

Förhandlingsdynamiken förändrades ytterligare. Till Europeiska rådets oktobermöte hade det gjorts vissa framsteg, men vi hade ännu inte nått målet. Den 15 november kunde EU:s chefsförhandlare Michel Barnier ändå lägga fram ett utkast till avtal på 585 sidor som man hade enats om med Storbritannien. Det fanns två skäl till att ledarna föreslogs godkänna denna överenskommelse. För det första begränsades den skada som brexit ger upphov till. För det andra skyddades de 27 medlemsstaternas – och hela Europeiska unionens – centrala intressen och principer. Det var av avgörande betydelse att texten innehöll en ”reservlösning”, som hade utformats för att fungera som ett slags försäkring mot en hård gräns på ön Irland. ”Reservlösningen” – även kallad ”backstop”

Samtal med före detta premiärminister Theresa May i anslutning till Asem-toppmötet, oktober 2018

7

– skulle endast träda i kraft och gälla såvida den inte, och till dess att, den ersattes av en alternativ lösning inom ramen för våra framtida handelsförbindelser. Europeiska rådet ställde sig bakom avtalet en vecka senare. Den svåra processen för ratificering och förhandlingar om våra framtida förbindelser låg emellertid fortfarande framför oss.

Eftersom den brittiska regeringen väntade sig att det skulle bli problem med ratificeringen i Storbritannien, klargjorde EU-27 i december 2018 och januari 2019 att reservlösningen endast var avsedd att fungera som en sista utväg. Trots detta förkastade det brittiska underhuset den 16 januari 2019 utträdesavtalet med en överväldigande majoritet, och reservlösningen var det främsta stridsäpplet. Två månader senare enades Europeiska kommissionen och Theresa May om

ytterligare bestämmelser och rättsliga garantier i form av den s.k. Strasbourg-överenskommelsen. Dagen därpå röstade det brittiska parlamentet ned avtalet en andra gång. Med bara 17 dagar kvar till brexit behövde vi få indikationer från London om hur vi skulle gå vidare.

Före Europeiska rådets marsmöte sände Theresa May en skrivelse där hon begärde en förlängning av brexit-tidsfristen till och med den 30 juni 2019. Den 21 mars enades EU:s ledare om att bevilja en förlängning: om underhuset godkände utträdesavtalet följande vecka, skulle vi förlänga tidsfristen till och med den 22 maj 2019, så att alla förfarandena kunde slutföras. Vidare enades EU:s ledare om en kortare förlängning till och med den 12 april för den händelse att underhuset röstade ned avtalet, varvid Storbritannien förväntades

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier presenterar utkastet till utträdesavtal, november 2018

Donald Tusk @eucopresident · 15 november 2018Jag har något att säga till våra brittiska vänner: även om det är sorgligt att ni lämnar oss kommer jag att göra allt för att avskedet ska bli så smärtfritt som möjligt, både för er och för oss.

8

ange hur vi skulle gå vidare. Detta datum var viktigt med tanke på Storbritanniens anordnande av val till Europaparlamentet, eftersom landet då fortfarande skulle vara medlem av EU. Om Storbritannien beslutade att inte utlysa val till Europaparlamentet, skulle landet endast ha två möjligheter: att lämna EU med detta avtal eller att lämna EU utan avtal. En lång förlängning skulle automatiskt bli omöjlig. EU förberedde sig på det värsta, men hoppades på det bästa. Denna försiktiga hållning visade sig vara riktig. Den 29 mars röstade det brittiska parlamentet ned avtalet en tredje gång.

Efter omröstningen sände Theresa May en ny skrivelse där hon begärde en ytterligare förlängning av artikel 50-tidsfristen till och med den 30 juni 2019. Det var emellertid föga troligt att ratificeringsprocessen skulle kunna slutföras till detta datum. Att bevilja en sådan förlängning skulle i praktiken leda till en ständig ström av brådskande extratoppmöten och nya datum för en potentiell avtalslös brexit, vilket i sin tur skulle överskugga EU-27:s verksamhet under de kommande månaderna. Men ännu viktigare var att den ständiga osäkerheten var till men för människor och företag. Därför föreslog jag ledarna en flexibel förlängning som skulle vara så länge som det var nödvändigt, men inte mer än ett år. Denna förlängning skulle upphöra när båda sidor hade ratificerat utträdesavtalet. I praktiken skulle det då stå Storbritannien fritt att lämna EU närhelst det var redo. Vid ett fortsatt dödläge skulle en sådan längre förlängning dessutom ge Storbritannien möjlighet att ompröva sin brexitstrategi.

Efter långdragna diskussioner vid det extra toppmötet den 10 april enades EU-27:s ledare om att bevilja

en längre förlängning än vad som hade begärts. Denna flexibla förlängning skulle löpa till och med den 31 oktober, med förbehåll för att Storbritannien skulle delta i valet till Europaparlamentet i maj. Om utträdesavtalet ratificerades tidigare, skulle Storbritannien lämna EU den första dagen i påföljande månad. Detta gav Storbritannien ytterligare sex månader för att ratificera avtalet eller ompröva hela sin brexitstrategi. Till dess att den perioden löpte ut skulle Storbritannien även ha möjlighet att återkalla sin anmälan om utträde enligt artikel 50 och ställa in brexit helt och hållet. Den förlängningen var lite kortare än vad som ursprungligen var tänkt, men tillräckligt lång för att man skulle kunna hitta en lösning. Nu var det upp till britterna att inte slösa bort tiden.

I juni avgick Theresa May som premiärminister. I det konservativa partiets ledarskapsstrid avgick Boris Johnson med segern, och han tillträdde som premiärminister den 24 juli. Jag bjöd omedelbart in honom för att – i detalj – diskutera vårt framtida samarbete. Vi behövde fungerande, realistiska idéer som samtliga stater, även Irland, kunde godta. EU-27 har alltid stått bakom Irland, och vi skulle aldrig gå med på ett avtal som inte är bra för landet. I anslutning till G7-toppmötet i Biarritz i augusti diskuterade jag brexit med Boris Johnson och rådde honom att inte gå till historien som den som såg till att Storbritannien lämnade EU utan avtal. I september fortsatte vi diskussionerna i samband med FN:s generalförsamling i New York. Det fanns ingen tid att förlora.

I början av oktober hade Storbritannien fortfarande inte kommit med något realistiskt och praktiskt genomförbart förslag, men det kom positiva

Donald Tusk @eucopresident · 25 november 2018Framför oss ligger nu en svår ratificeringsprocess och vidare förhandlingar. Men oavsett utgången är en sak säker: vi kommer att förbli vänner till tidens ände och längre ändå.

9

signaler från Irlands premiärminister om att en överenskommelse fanns inom räckhåll. Vi måste tillvarata varje tillfälle – EU skulle aldrig välja en avtalslös brexit.

Den 17 oktober enades Storbritannien och EU:s chefsförhandlare Michel Barnier om ett avtal, vilket snabbt godkändes av Europeiska rådet. Varför var det omöjligt att nå fram till ett avtal ena dagen men möjligt nästa dag? I grund och botten berodde det på att Storbritannien var berett att kompromissa på

områden där detta tidigare varit otänkbart. Dessutom var det så att Irland och Europeiska kommissionen var positivt inställda till denna nya version av avtalet, vilket garanterade att det var förmånligt och säkert för Europeiska unionens medborgare. De viktigaste ändringarna avsåg protokollet om Irland/Nordirland, tidigare känt som ”reservlösningen”. I motsats till Theresa Mays regering kunde den nya regeringen acceptera tullkontroller vid införselställena till Nordirland. Denna kompromiss innebar att det inte

Donald Tusk @eucopresident · 27 mars 2019Uppmaning till Europaparlamentets ledamöter: Var öppna för en lång förlängning av tidsfristen, om Storbritannien vill tänka om och ändra strategi. 6 miljoner människor skrev under namninsamlingen, 1 miljon demonstrerade. Kanske känner de att det brittiska parlamentet inte står upp för dem tillräckligt, men de måste känna att ni står upp för dem. Eftersom de är européer.

”Boris Johnson kommer inte att tycka om att gå till historien som den som såg till att Storbritannien lämnade EU utan avtal”. Möte med premiärminister Boris Johnson vid G7-toppmötet i Biarritz

10

skulle finnas några gränskontroller mellan Irland och Nordirland, samtidigt som man garanterade den inre marknadens integritet.

Boris Johnson kämpade för att få stöd för den reviderade överenskommelsen i det brittiska parlamentet. Samtidigt som Boris Johnson fortfarande hävdade att han ville att Storbritannien skulle lämna EU i slutet av oktober, sände han en begäran om ytterligare en förlängning av brexit-tidsfristen till slutet av januari 2020. Detta var en situation utan motstycke. Efter det att underhuset inledningsvis hade ställt sig bakom hans överenskommelse, bestämde sig Boris Johnson därefter den 22 oktober för att göra ett uppehåll i ratificeringsprocessen. För att vi skulle kunna undvika en avtalslös brexit rekommenderade jag att EU-27 genom ett skriftligt förfarande skulle godta Storbritanniens formella begäran om en förlängning. Efter att ha diskuterat frågan biföll ledarna den rekommendationen och beviljade en ytterligare förlängning till och med den 31 januari 2020. Under tiden beslutade Storbritannien att hålla allmänna val den 12 december för att man bl.a. skulle kunna komma till klarhet om landets hållning till brexit.

Tre år efter folkomröstningen har vi ännu lyckats undvika en kaotisk, avtalslös brexit. För egen del kommer jag alltid att vara en brexitmotståndare, och jag hoppas att vår dörr alltid kommer att stå öppen om våra brittiska vänner en dag vill återvända. Oavsett hur det här kommer att sluta är en sak säker: vi kommer att förbli vänner till tidens ände och längre ändå.

donaldtusk 13 mars 2019Bryssel, Belgien

donaldtusk Vi kommer alltid att vara vänner, Sophie ❤

39 395 gilla-markeringar1 130 kommentarer

Donald Tusk @eucopresident · 29 oktober 2019Till våra brittiska vänner: EU27 har formellt godkänt en förlängd tidsfrist. Det kan vara sista gången. Utnyttja denna tidsfrist på bästa sätt. Jag vill också ta farväl, eftersom mitt uppdrag närmar sig sitt slut. Jag håller tummarna för er.

Under sin ämbetsperiod har Donald Tusk skapat sig en ställning som en inflytelserik och karakteristisk röst på ett flertal viktiga sociala medieplattformar. Han har varit särskilt aktiv på Twitter, och i april 2018 utvidgades hans kommunikationsstrategi till att omfatta en annan, växande plattform: Instagram.

På Twitter har Donald Tusks bitande och ofta provokativa uttalanden gett upphov till många reaktioner – såväl på nätet som utanför. Aldrig tidigare har ledaren för en EU-institution fått ett sådant gensvar, och antalet följare ökade nästan sexfaldigt under hans ämbetsperiod till svindlande 1,2 miljoner i november 2019. Därför räknade Twiplomacy1 @eucopresident till en av de 50 mest inflytelserika världsledarna på Twitter 2018, tillsammans med @EmmanuelMacron som den enda andra EU-ledaren på listan.

1 https://twiplomacy.com/info/europe/eu/eucopresident/#content-section2 https://digitaldiplomacy.softpower30.com/deadpan-donald-how-instagram-is-humanising-the-european-union/

Medan Donald Tusk i första hand använde Twitter för korta politiska uttalanden, tillförde hans Instagramkonto illustrationer till texterna. Humoristiska, personliga och ibland okonventionella bildtexter, foton och filmer levandegjorde den politiska dagordningen och visade EU-politikerns personliga sida. Hans Instagramkonto har nu över 150 000 entusiastiska följare i över 50 länder och har gjort det möjligt för Donald Tusk att komma i kontakt med en yngre publik. Hans inlägg och händelser på Instagram har rönt ett extremt stort gensvar, även i jämförelse med mer välkända influencers. Kontot har prisats för att ge ett annorlunda perspektiv på europeisk politik. Kommunikationsbyrån Portlands Digital Diplomacy Hub2 skriver att Donald Tusk på ett skickligt sätt har gett en central EU-roll ett mänskligt ansikte och beundrar hans sinne för humor. Kontot @donaldtusk är även med på Twiplomacys lista över de 50 mest inflytelserika världsledarna på Instagram 2018.

Reaktionerna på Facebook är till allra största delen positiva

Människorvärlden överföljer @donaldtuskpå Instagram

1

10k

100

236kÄLSKAR

26kLEDSNA

10kHAHA

8kWOW

7k ARGA 1,7

miljonerLIKES

1,2 miljoner

200k

2015 2019

Följare

Antalet följare ökade

x6

Nov. 2019April 2018

Följare

0

154k

Att använda sociala medier för att påverka EU:s politik

11

https://twiplomacy.com/info/europe/eu/eucopresident/#content-sectionhttps://digitaldiplomacy.softpower30.com/deadpan-donald-how-instagram-is-humanising-the-european-union/

donaldtusk 1 december 2018Buenos Aires, Argentina

donaldtusk Vad gör man under en kort paus mellan två G20-arbetsmöten? Som argentinarna, spela fotboll!

#messi #maradona #g20 #buenosaires #argentina #G20Argentina

24 107 gilla-markeringar425 kommentarer

donaldtusk 19 juli 2019Montreal, Quebec

donaldtusk Kanada+Europa = ❤❤Efter toppmötet i Montreal.

11 774 gilla-markeringar178 kommentarer

donaldtusk 17 februari 2019

donaldtusk Lycka för en morfar ☀

38 280 gilla-markeringar961 kommentarer

Donald Tusk 10 juni 2018@eucopresidentDet finns en särskild plats i himlen för @JustinTrudeau. Tack Kanada för ett perfekt organiserat G7-toppmöte!

10.7K 50.6K 1.4K

Donald Tusk 6 februari 2019@eucopresidentJag har funderat över hur den där särskilda platsen i helvetet ser ut för dem som propagerade för #brexit utan minsta antydan till plan för hur det ska gå till.

25.1K 90.3K 14.4K

Donald Tusk 9 oktober 2019@eucopresidentVår tids största utmaning är hur man ska göra politiken till vad den en gång var: att handla och tänka för det allmännas bästa. Inte våld, lögner, hatpropaganda, mytbildning och bitterhet som är den moderna politikens verktyg.

1.608 5.725 527

https://twitter.com/hashtag/messihttps://twitter.com/hashtag/maradonahttps://twitter.com/hashtag/g20https://twitter.com/hashtag/buenosaireshttps://twitter.com/hashtag/argentinahttps://twitter.com/hashtag/G20Argentina

donaldtusk 19 februari 2019Självständighetstorget i Kiev

donaldtusk Jag hedrar minnet av dödsoffren i samband med protesterna på torget. De ansluter sig till en rad hjältar som inte bara var ukrainare utan också européer. I februari för fem år sedan visade de hela världen vad mod är och det har förändrat oss alla.

#Ukraine #Maidan #RevolutionOfDignity #HeavenlyHundred #EUCO #Europe #EuropeanUnion #DonaldTusk #Kyiv

8 341 gilla-markeringar204 kommentarer

donaldtusk 18 september 2018New York, New York

donaldtusk Morgonens löptur i New York med frihetsgudinnan i bakgrunden ... en tydlig påminnelse om vad jag verkligen beundrar med det här landet.

#newyork #statueofliberty #freedom #running

18 885 gilla-markeringar494 kommentarer

Donald Tusk 27 maj 2018@eucopresidentJag överlevde! Det var ett hett, fuktigt och tufft lopp på 20 km, men så kul att få dela det med andra löpare i Bryssel. Och definitivt mindre jobbigt att ta sig igenom än några av EU-toppmötena. #EUCO

500 4.7K 252

Donald Tusk 14 januari 2019@eucopresidentGdańsks borgmästare Paweł Adamowicz, en man som stod för solidaritet och frihet, en europé, min goda vän, har mördats. Må han vila i frid. 3.9K 16.2K 478

Donald Tusk 28 juni 2019@eucopresidentJag delar inte alls president Putins åsikt att den liberala demokratin skulle vara föråldrad och passé. Om jag ska räkna upp vad som är passé för mig blir det: auktoritärt styre, personkult och oligarkvälde. #G20OsakaSummit

6.8K 21.6K 1.078

Donald Tusk 26 juni 2019@eucopresidentFrån Nagasaki ett varningens ord och en enkel uppmaning till alla G20-deltagare: Vakna upp, innan det är för sent! Ta ansvar inte bara för era egna intressen utan framför allt för freden och en säker och rättvis världsordning.

233 712 25

https://twitter.com/hashtag/Ukrainehttps://twitter.com/hashtag/Maidanhttps://twitter.com/hashtag/RevolutionOfDignityhttps://twitter.com/hashtag/HeavenlyHundredhttps://twitter.com/hashtag/EUCOhttps://twitter.com/hashtag/Europehttps://twitter.com/hashtag/EuropeanUnionhttps://twitter.com/hashtag/DonaldTuskhttps://twitter.com/hashtag/Kyivhttps://twitter.com/hashtag/newyorkhttps://twitter.com/hashtag/statueoflibertyhttps://twitter.com/hashtag/freedomhttps://twitter.com/hashtag/running

14

I ett snabbt föränderligt geopolitiskt sammanhang har EU strävat efter att skydda sina intressen, försvara sina värden och upprätthålla en regelbaserad världsordning. Vi har gjort detta i samarbete med våra vänner (t.ex. i G7-gruppen) och partner när så har varit möjligt och på egen hand när så har varit nödvändigt. Vi har tillvaratagit alla tillfällen att säkerställa att våra transatlantiska förbindelser förblir intakta, eftersom en försvagning av dessa skulle spela i händerna på dem som vill se en ny världsordning där västvärlden inte längre är ledande och där liberal demokrati och grundläggande friheter inte längre existerar. Jag tror fortfarande att våra oenigheter i fråga om handel, klimatförändringen och kärnteknikavtalet med

Iran beror på övergående turbulens i USA och att vi kommer att fortsätta att vara de bästa av vänner.

Jag har inte dragit mig för att tillbakavisa och vederlägga president Donald Trumps negativa kommentarer om Europeiska unionen som falska nyheter. I säkerhetsfrågor kommer USA aldrig att få en bättre allierad än EU.

Europeiska rådet har alltid fokuserat på inre säkerhet. Att stärka EU:s avskräckande förmåga och dess resiliens inför hybridhot och cyberhot samt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot har varit av avgörande betydelse med tanke på den problematiska säkerhetssituationen och den förhöjda risknivån,

Att stärka EU globalt

G7-ledarna möts i Biarritz, augusti 2019

Donald Tusk @eucopresident · 15 juli 2018Amerika och EU är bästa vänner. De som påstår att vi är fiender sprider falska nyheter.

15

något som har tagit sig uttryck i t.ex. Salisbury-attacken 2018 och cyberangreppet mot Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Vi har infört sanktionssystem för att bemöta cyberhot och hot från kemiska vapen. Unionen har stärkt sina motåtgärder mot desinformation, något som var särskilt viktigt inför valet till Europaparlamentet i maj 2019 och med tanke på det aktiva hotet i form av illvillig extern inblandning i våra demokratier.

Under hela min tid som ordförande har Europa varit fullständigt enat i sitt stöd för Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet. Anledningen är att det inte kan finnas något Europa i egentlig mening utan ett oberoende Ukraina. Och det kan inte finnas något säkert Europa utan ett säkert Ukraina. Mot

bakgrund av detta har de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland förlängts var sjätte månad under de senaste fem åren, eftersom det ju inte har skett några framsteg med genomförandet av Minskavtalen. Vi har inte gett upp.

Trots de fortsatta angreppen från Ryssland – som i slutet av 2018 även eskalerade i Azovska sjön – har Ukraina gjort imponerande stora framsteg, både ekonomiskt och politiskt. Det konkurrenspräglade, fria och rättvisa presidentvalet och det fredliga maktöverlämnandet till president Volodymyr Zelenskyj våren 2019 visade att idealen från 2014 års Euromajdan-revolution lever och har hälsan. Vår politik sträcker sig emellertid långt bortom Ukrainas gränser. Tio år efter upprättandet av det östliga partnerskapet

Donald Tusk och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid det 21:a toppmötet mellan EU och Ukraina i Kiev den 7 juli 2019

Donald Tusk @eucopresident · 19 februari 2019Det kan inte finnas något Europa i egentlig mening utan ett oberoende Ukraina. Det kan inte finnas något säkert Europa utan ett säkert Ukraina. Kort sagt: det kan inte finnas något Europa utan Ukraina.

16

med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland besökte jag regionen för att förmedla budskapet att vi är inte bara grannar utan framför allt medlemmar av samma europeiska familj.

Balkanhalvön har behållit sin betydelse för EU och för mig personligen. I juni 2018 tändes det ett hopp om förändring i regionen när premiärministrarna Alexis Tsipras och Zoran Zaev från Grekland respektive Nordmakedonien satte punkt för de båda ländernas 20 år gamla namntvist genom Prespa-avtalet. De hade fantasi och de tog risken och var beredda att offra sina egna intressen för det allmännas bästa. Avtalet i kombination med målmedvetna reformansträngningar i Albanien och Nordmakedonien resulterade 2019 i en klar och tydlig rekommendation från Europeiska kommissionen om att man skulle inleda anslutningsförhandlingar med båda dessa länder. Trots att en överväldigande majoritet av EU:s medlemsstater vill att anslutningsförhandlingar ska inledas med Nordmakedonien och Albanien, har

det ännu inte varit möjligt att nå enhällighet i frågan. För mig är detta misslyckande att nå enhällighet ett misstag som undergräver EU:s trovärdighet och våra intressen, inte bara i regionen utan långt utanför den. Jag kan bara hoppas att EU:s ledare drar de rätta slutsatserna när de diskuterar anslutningsprocessen inför toppmötet i Zagreb i maj 2020.

Vi har även fortsatt det nära samarbetet med andra angränsande regioner. Detta är anledningen till att jag tillsammans med president Abd al-Fattah al-Sisi var ordförande för det första toppmötet någonsin mellan EU och Arabförbundet, vilket ägde rum Sharm el-Sheikh i februari 2019. Som nära grannar, vilka står inför liknande utmaningar och ett farligare och instabilare geopolitiskt klimat, har vi inget alternativ utan måste samarbeta. Toppmötet stärkte vårt samarbete, särskilt när det gäller kampen mot terrorism och olaglig migration.

I oktober 2019 fördömde Europeiska rådet enhälligt Turkiets militära åtgärd i nordöstra Syrien och

Donald Tusk träffar Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev i Skopje den 17 september 2019

Donald Tusk träffar Greklands före detta premiärminister Alexis Tsipras i Aten den 9 oktober 2019

Donald Tusk @eucopresident · 25 januari 2019De hade fantasi, de tog risken och var beredda att offra sina egna intressen för det allmännas bästa. Zoran, Alexis – bra jobbat! Det omöjliga uppdraget är slutfört. #PrespaAgreement

17

uppmanade Turkiet att upphöra med den, dra tillbaka sina styrkor och respektera internationell humanitär rätt. I östra Medelhavet fortsatte Turkiet med sina olagliga borrningar utanför Cyperns kust och kränkte därmed EU-medlemsstaten Cyperns suveränitet. Unionen reagerade i fullständig solidaritet med Cypern och uppmanade Turkiet att respektera internationell rätt samt principen om goda grannförbindelser. Det har inrättats ett ramverk med restriktiva åtgärder riktade mot personer och enheter som är ansvariga för eller involverade i de olagliga borrningarna.

Grannskap kännetecknas lika mycket av värden som av geografi. Geografiskt sett är Kanada, Nya Zeeland och Japan långt borta, men politiskt och ekonomiskt kunde vi knappast stå varandra närmare, med våra gemensamma värden i form av liberal demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Toppmötet mellan EU och Kanada i juli 2019 visade hur orubbligt stödet för dessa gemensamma värden är i såväl Kanada som EU. I syfte att intensifiera vårt samarbete enades vi om hur vi på bästa sätt tillsammans kan bekämpa klimatkrisen, skydda världshaven och motverka förorening av dem, ge kvinnor egenmakt samt hantera lokala konflikter. I samma anda undertecknade EU och Japan i juli 2018 det mest omfattande bilaterala handelsavtalet någonsin. Efter två decennier av förhandlingar enades EU och Mercosur dessutom i princip om ett ännu mer omfattande frihandelsavtal i anslutning till G20-gruppens möte i Osaka.

Det var i Osaka som president Vladimir Putin påstod att liberalismen – och då avsåg han liberal demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter – var förlegad. Som svar hävdade jag att vad som verkligen är förlegat är auktoritärt styre, personkulter och

oligarkvälde, även om det ibland kan förefalla som att dessa fungerar. Detta är hur Ryssland styrs, vilket återigen är ett bevis på att geografisk närhet inte alltid är en garant för gemensamma värden.

När det gäller Kina har EU fokuserat på att bibehålla stabila förbindelser i syfte att gynna rättvis konkurrens och lika villkor för marknadstillträde. Dessa mål har ännu inte uppnåtts. Detta är anledningen till att Kina vid det gemensamma toppmötet i april 2019 för första gången gick med på att tillsammans med Europa försöka komma till rätta med problemet med industrisubventioner, som ju undergräver en rättvis handel. Detta är även en av centrala prioriteringarna för den WTO-reformering som vi arbetar för internationellt. Jag är kanske gammalmodig, men för mig är mänskliga rättigheter minst lika viktiga som handel. Därför har jag också i mina samtal med

Kinas ledare under de senaste fem åren alltid framhävt att mänskliga rättigheter är något som vi sätter högt, och jag har även varit mycket specifik och nämnt vid namn enskilda personer som är föremål för förtryck. Det har gjorts vissa framsteg i detta hänseende, men våra kinesiska partner behöver göra mer.

Sist men inte minst har vi klimatkrisen. Jag hyser inga tvivel om att vi står inför ett nödläge för miljön. Människor lider av svåra klimatförhållanden i alla delar av Europa och världen. Upp till tvåhundra arter dör ut varje dag. Mikroplast sprids i våra hav. Jag har med egna ögon sett hur isväggarna i Grönland kollapsar och hur glaciärerna i Pamir i Tadzjikistan smälter. Detta är anledningen till att jag i mina diskussioner med världens ledare under åren konsekvent har tagit upp miljöfrågan, i vetskap om att Europeiska unionen även i fortsättningen kommer att göra allt som står i dess makt för att försöka lösa miljökrisen och komma

Donald Tusk @eucopresident · 11 juli 2019Sovjetunionens fall var INTE århundradets största geopolitiska katastrof. Låt mig tydligt säga här i Georgien i dag: Sovjetunionens fall var en välsignelse för georgier, polacker, ukrainare och för hela Central- och Östeuropa. Och även för ryssar.

18

till rätta med de faror som den för med sig. Europa visar vägen genom att genomföra Parisavtalet, och vi hoppas bli världens första koldioxidneutrala kontinent. Enbart under 2017 satsade EU och dess medlemsstater 20 miljarder euro på att hjälpa utvecklingsländerna att hantera och anpassa sig till klimatförändringen.

Vi måste skydda naturen och miljön. Detta gäller inte bara världshaven, luften och skogarna. Det handlar även om sannfärdighet i det offentliga livet, frihet, rättsstatsprincipen och internationell solidaritet. Om vi inte kan komma fram till adekvata lösningar på sådana globala hot som väpnade konflikter och

terrorism, spridning av kärnvapen och miljöförstörelse, kan våra liv komma att bli ett helvete, oavsett var någonstans vi bor. Om vi inte är beredda att sätta upp regler på global nivå och därefter konsekvent följa dem, kommer lokalsamhällen, nationer och stater och t.o.m. kontinenter att stå hjälplösa inför dessa hot. Patriotismen måste på tjugohundratalet ha också en global dimension om den inte – som så ofta i det förflutna – ska reduceras till nationell egoism. I min politiska vokabulär betyder globalism och solidaritet samma sak. Om världens mäktiga inte förstår detta, kommer historien att minnas dem inte som ledare, utan som falska ledare.

”Jag hyser inga tvivel om att vi står inför ett nödläge för miljön.” Donald Tusk talar vid FN:s toppmöte om klimatåtgärder i New York, september 2019

Donald Tusk @eucopresident · 23 september 2019Jag är övertygad om att Europa kommer att bli världens första klimatneutrala världsdel. De flesta av medlemsstaterna har redan ställt sig bakom målet om klimatneutralitet senast 2050. Personligen tror jag att det bara är en tidsfråga innan alla EU-länder ansluter sig till detta mål.

Internationella toppmöten, möten och besök

1. Donald Tusk och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besöker OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i östra Ukraina den 7 juli 2019. 2. Donald Tusk och Kinas premiärminister Li Keqiang vid toppmötet mellan EU och Kina den 16 juli 2018 i Peking. 3. Donald Tusk, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid undertecknandet av den andra gemensamma förklaringen från EU och Nato den 10 juli 2018 i Bryssel. 4. Donald Tusk besöker Hiroshima den 26 juni 2019. 5. Donald Tusk besöker Sarezsjön i Tadzjikistan den 30 maj 2019. 6. Donald Tusk träffar Albaniens premiärminister Edi Rama den 17 september 2019 i Tirana. 7. Jim Carr, Kanadas minister för diversifiering av internationell handel, Sylvie Vachon, ordförande och direktör för Montreals hamnmyndighet, Kanadas premiärminister Justin Trudeau, Donald Tusk och Cecilia Malmström, kommissionär med ansvar för handel, besökte Montreals hamn under toppmötet mellan EU och Kanada den 17 juli 2019. 8. Donald Tusk träffar Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern i Bryssel den 25 januari 2019. 9. Donald Tusk företräder EU i FN:s generalförsamling den 26 september 2018 i New York. 10. Donald Tusk och Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi under presskonferensen vid toppmötet mellan EU och Arabförbundet den 25 februari 2019 i Sharm el-Sheikh. 11. Gruppfoto från G20-toppmötet den 28 juni 2019 i Osaka. 12. Donald Tusk besöker Vatikanen och träffar påve Franciskus den 5 oktober 2019.

1

4

7

10

2

5

8

11

3

6

9

12

19

20

Inför morgondagens utmaningar

Under den period som rapporten avser har Europas ekonomier fortsatt att växa och skapa ett rekordstort antal arbetstillfällen. Dessa förutsättningar gjorde det möjligt för oss att koncentrera oss på reformen av euroområdet – något som jag har arbetat för sedan hösten 2017 – i syfte att göra Ekonomiska och monetära unionen (EMU) och därmed euron mer motståndskraftiga.

I december 2018 höll EU:s ledare sitt löfte att fortsätta att stärka EMU. För det första beslutade

de att inrätta en gemensam säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden, som är en av hörnstenarna i EU:s bankunion. Detta kommer att möjliggöra en fördubbling av den finansiella genomslagskraften när det är nödvändigt att avveckla en bank i kris. För det andra beslutade de att ge Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) bättre verktyg för att förebygga och hantera finanskriser. Dessa båda beslut – vilka innebär att ESM-fördraget ändrades – stärkte den monetära unionen avsevärt. EU:s ledare enades även om att fortsätta arbetet

”Vi står enade, vad som än händer.” EU:s ledare sammanträder i Sibiu på Europadagen för att diskutera unionens framtida och strategiska prioriteringar den 9 maj 2019

20

med bankunionen samt eurons internationella roll. Vidare enades man om att en budget för konvergens och konkurrenskraft bland de stater som ingår i euroområdet (och de ERM II-stater som vill delta) ska antas i samband med EU:s långsiktiga budget. Dessa åtgärder är resultatet av arbetet vid ett antal eurotoppmöten sedan december 2017 samt Eurogruppens arbete. De är inte tillräckliga men kommer otvivelaktigt att bidra till att EMU blir mer robust. Det har varit ytterst viktigt för mig att se till att dessa diskussioner har varit inkluderande och inte har begränsats till bara de stater som ingår i euroområdet.

Detta återspeglar den monetära unionens centrala politiska och ekonomiska relevans för Europeiska unionens samtliga medlemsstater.

Under 2019 fortsatte vi arbetet med att stärka den monetära unionen. Flera komponenter är nu färdiga att gå vidare till lagstiftnings- och genomförandefasen, och till att börja med kommer det ändrade ESM-fördraget nu att undertecknas inom en mycket snar framtid. Detta arbete måste fortsätta.

Vid Europeiska rådets vårmöte i mars 2019 diskuterade ledarna hur vi bäst kan förbereda oss för en ökande

Donald Tusk @eucopresident · 16 december 2018Europeiska unionen är den bästa politiska uppfinningen i vår historia, så länge vi håller fast vid dess grundläggande värden. Idag behöver vi ledare som kan utnyttja känslornas potential till försvar för dessa värden.

21

22

global ekonomisk konkurrens. Detta innebär att vi måste stärka Europas inre marknad och dess industriella bas, vilka är av avgörande betydelse för unionens ekonomiska suveränitet på världsarenan och för skapandet av arbetstillfällen. Europeiska rådet beslutade att den inre marknaden bör fördjupas och stärkas ytterligare, med särskild tonvikt på den digitala ekonomin och tjänsteekonomin.

Med tanke på industripolitikens betydelse för miljoner arbetstillfällen i Europa uppmanade Europeiska rådet även kommissionen att lägga fram en vision för EU:s industriella framtid som innehåller konkreta politiska åtgärder. Vidare enades ledarna om att man måste göra mer för att utveckla EU:s digitala ekonomi och för att se till att särskild tonvikt läggs på data, artificiell intelligens, beskattning samt en samordnad strategi i fråga om 5G-nätens säkerhet. Europeiska rådet har även arbetat för en ambitiös och välavvägd frihandelsagenda som garanterar lika villkor, även i fråga om offentlig upphandling. Vi har enats om, undertecknat eller ratificerat handelsavtal med Japan, Singapore, Mexiko, Vietnam och Mercosur och har inlett förhandlingar med Australien, Nya Zeeland och USA.

EU:s budget är av avgörande betydelse för de flesta av de frågor som är angelägna för oss – såsom miljön, migrationen, den digitala ekonomin samt nödvändigheten att öka unionens närvaro på världsarenan. Ledarna har ett antal gånger diskuterat nästa fleråriga budgetram, som behöver anpassas till Europas preferenser och ambitioner. Ledarna är bl.a. fast beslutna att EU även i fortsättningen ska gå i bräschen i kampen mot klimatkrisen. En socialt rättvis omställning till en grön ekonomi är inte bara en

nödvändighet – det är även en möjlighet att förbättra vår miljö och skapa nya arbetstillfällen.

”Det finns en särskild plats i himlen för Justin Trudeau.” Samtal med Donald Tusk under G20-toppmötet i Osaka den 28 juni 2019

Donald Tusk @eucopresident · 26 september 2019Idén att det finns en inneboende konflikt mellan patriotism och globalism är falsk och farlig. Patriotismen måste på tjugohundratalet också ha en global dimension, om den inte ska förvandlas till nationell egoism. Kärleken till ens hemland får inte förvandlas till hat mot ens grannar.

Förberedelser inför möte i Europeiska rådet och glimtar bakom kulisserna i rådets byggnader

23

24

Slutord

Min period som ordförande för Europeiska rådet har handlat om enighet, vilket redan från allra första början har varit ett ledmotiv, ett kall och nästan en besatthet.

Först var det enighet inför Rysslands aggressiva politik. Jag var (och är fortfarande) övertygad om att det som står på spel är inte bara ett oberoende Ukrainas framtid och Centraleuropas – och mitt eget lands – säkerhet utan även Europas suveränitet som en egen politisk enhet. Jag hyste inga tvivel om att Putins strategiska mål var att inte bara återfå kontrollen över tidigare Sovjetterritorier utan även att systematiskt försvaga EU genom att så split internt. Jag fick ständigt påminna andra om att Ryssland inte är vår ”strategiska partner”, utan vårt ”strategiska problem”. Detta lönade sig till sist. EU har under hela min ämbetstid förblivit enat, även i fråga om sanktionerna.

Den andra utmaningen bestod i att skydda euroområdets enhet. Jag såg den grekiska krisen som politisk och geostrategisk, snarare än enbart finansiell. Detta är anledningen till att jag gjorde mitt yttersta för att Grekland inte skulle bli nödsakat att ge upp euron. Jag fruktade att euroområdet skulle kollapsa om parterna i denna konflikt gick ett steg för långt. Och det var faktiskt nästan vad som hände den ödesdigra natten den 12 juli 2015, då förbundskansler Angela Merkel och Alexis Tsipras var nära att ge upp. Kl. 4 på morgonen stängde jag dörren och sade till dem att jag inte skulle släppa ut dem förrän vi hade nått en överenskommelse. Fyra timmar senare kunde jag meddela att vi hade lyckats. Euroområdet hade räddats undan ännu en kris, och i dag är Grekland en av unionens mer lovande ekonomier.

Den tredje utmaningen var att skapa konsensus i fråga om en gemensam migrationspolitik. Jag insåg från första början att splittringar i denna fråga kunde vara mycket farliga. Tvister om asylpolitik, särskilt obligatorisk omplacering, väckte starka känslor och stor förtrytelse. Därför var min första prioritering att förkasta motsättningen mellan Ett öppet Europa och Fästning Europa. Det bästa sättet att minska spänningarna var att få samtliga länder att inse att det inte finns någon inneboende motsättning mellan liberal demokrati och en effektiv kontroll av våra yttre gränser, och att vi måste hjälpa flyktingarna, utan att för den skull överge vår primära skyldighet att skydda vårt eget territorium. Migrationsproblemet har naturligtvis inte försvunnit och det kommer att hålla oss sysselsatta under de kommande åren. Men vi har förmått de flesta aktörerna att lugna ner sig och fokusera på mer pragmatiska initiativ till skydd för våra gränser, på kampen mot människosmugglare, på samarbetet med

25

Libyen och andra afrikanska länder och på avtalet med Turkiet.

Storbritannien är i skrivande stund fortfarande medlem av Europeiska unionen och kommer att så förbli fram till slutet av min ämbetsperiod. Men jag kommer inte att ge sken av att detta är något slags framgång, eftersom brexit kan komma att inträffa i början av nästa år. Jag gjorde allt som stod i min makt för att undvika en konfliktfylld brexit utan avtal och förlänga tiden för eftertanke och en eventuell brittisk omsvängning. Jag har kallats romantiker och anglofil, och båda epiteten är enligt min mening både passande och välförtjänta. Det viktigaste är dock att brexit inte har splittrat oss. EU-27 har visat prov på en extraordinär självdisciplin och lojalitet sinsemellan.

En annan daglig övning i enighet bestod i skyddet av de minsta medlemsstaterna, de mest behövande, de mest sårbara. Tyskland och Frankrike är större än Malta och Litauen, men det betyder inte att de

har mer rätt. Åtminstone inte alltid. Som jag sade i Rom vid ceremonin för att högtidlighålla fördragens 60-årsdag kan jag inte acceptera återkomsten av ett Europa i flera hastigheter. Jag har tillbringat halva mitt liv bakom järnridån – i den sovjetiska sfären under kommunistregimen – så jag vet mycket väl vad ett Europa med två hastigheter verkligen betyder. EU:s enighet kräver ömsesidigt tålamod, inte tvång. När vi tänker på Europas framtid bör vi låta oss vägledas av vårt sunda förnuft och en känsla för när och hur vi ska agera. Vi kan inte döma oss själva till ett falskt val mellan snabb integration eller unionens kollaps. Enighet kan inte byggas av extrema EU-skeptiker eller radikala federalister. Vägen mellan utopi och dystopi – ibland vindlande, ibland ganska smal – är värd att återupptäcka om och om igen. Jag har hela tiden försökt att hålla mig till denna vindlande och smala väg.

Donald TuskEuropeiska rådets ordförande

Donald Tusk @eucopresident · 10 januari 2019Till de i Europeiska unionen som tror att genvägar och spel enligt andra regler än de överenskomna är en styrka vill jag säga: ni har fel. Det är en svaghet. Till de som arbetar hårt för att försvara europeiska värden, våra friheter och rättigheter vill jag säga: fortsätt att kämpa.

27

Informellt möte mellan stats- och regeringscheferna i Salzburg – 19–20 september 2018

Extra möte i Europeiska rådet (art. 50) – 17 oktober 2018

Europeiska rådet – 18 oktober 2018

Eurotoppmöte – 18 oktober 2018

Extra möte i Europeiska rådet (art. 50) – 25 november 2018

Extra möte i Europeiska rådet (art. 50) – 13 december 2018

Europeiska rådet – 13–14 december 2018

Eurotoppmöte – 14 december 2018

Extra möte i Europeiska rådet (art. 50) – 21 mars 2019

Europeiska rådet – 21–22 mars 2019

Extra möte i Europeiska rådet (art. 50) – 10 december 2019

Informellt möte mellan de 27 stats- och regeringscheferna i Sibiu, Rumänien – 9 maj 2019

Informell middag med stats- och regeringscheferna – 28 maj 2019

Europeiska rådet – 20 juni 2019

Eurotoppmöte – 21 juni 2019

Extra möte i Europeiska rådet – 30 juni–2 juli 2019

Extra möte i Europeiska rådet (art. 50) – 17 oktober 2019

Europeiska rådet – 17–18 oktober 2019

Europeiska rådets mötenseptember 2018 till oktober 2019

29

Europeiska rådets slutsatser, uttalanden från stats- och regeringscheferna samt Donald Tusks uttalanden i urval

Gemensam förklaring om samarbetet mellan EU och Nato av Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg – 10 juli 2018 31

Europeiska rådets slutsatser – 18 oktober 2018 32

Brev från Donald Tusk till Europeiska rådets medlemmar (art. 50) inför deras extra möte – 24 november 2018 34

Slutsatser från Europeiska rådets extra möte (art. 50) – 25 november 2018 35

Donald Tusks kommentarer inför G20-toppmötet i Buenos Aires, Argentina – 30 november 2018 36

Slutsatser från Europeiska rådets extra möte (art. 50) – 13 december 2018 37

Europeiska rådets slutsatser – 13–14 december 2018 38

Uttalande från eurotoppmötet – 14 december 2018 40

Högtidsföreläsning av Donald Tusk efter utnämningen till hedersdoktor vid Dortmunds tekniska universitet – 16 december 2018 41

Gemensam skrivelse från Donald Tusk och Jean-Claude Juncker till Storbritanniens premiärminister Theresa May – 14 januari 2019 43

Donald Tusks tal vid ceremonin för undertecknandet av det fransk-tyska Aachenfördraget – 22 januari 2019 45

Donald Tusks inledningsanförande vid toppmötet mellan EU och Arabförbundet i Egypten – 24 februari 2019 46

Slutsatser från Europeiska rådets extra möte (art. 50) – 21 mars 2019 47

Europeiska rådets slutsatser – 21–22 mars 2019 48

Brev från Donald Tusk till Europeiska rådets medlemmar (art. 50) inför deras extra möte – 9 april 2019 50

Slutsatser från Europeiska rådets extra möte (art. 50) – 10 april 2019 51

Förklaring från det informella mötet mellan de 27 stats- och regeringscheferna i Sibiu, Rumänien – 9 maj 2019 52

Europeiska rådets slutsatser – 20 juni 2019 53

En ny strategisk agenda 2019–2024 55

Uttalande från eurotoppmötet – 21 juni 2019 58

Donald Tusks kommentarer inför G20-toppmötet i Osaka, Japan – 28 juni 2019 59

Slutsatser från Europeiska rådets extra möte (art. 50) – 30 juni–2 juli 2019 60

Donald Tusks kommentarer inför G7-toppmötet i Biarritz, Frankrike – 24 augusti 2019 61

Tal av Donald Tusk vid demokratiforumet i Aten 2019 – 9 oktober 2019 62

Slutsatser från Europeiska rådets extra möte (art. 50) – 17 oktober 2019 64

Europeiska rådets slutsatser – 17–18 oktober 2019 65

Förklaring från Europeiska rådet (art. 50) – 29 oktober 2019 66

Huvudanförande av Donald Tusk vid öppningsceremonin för läsåret 2019/2020 vid Europeiska högskolan – 13 november 2019 67

30

GEMENSAM FÖRKLARING OM SAMARBETET MELLAN EU OCH NATO AV EUROPEISKA RÅDETS ORDFÖRANDE DONALD TUSK,

EUROPEISKA KOMMISSIONENS ORDFÖRANDE JEAN-CLAUDE JUNCKER OCH NATOS GENERALSEKRETERARE

JENS STOLTENBERG – 10 JULI 2018

1. För två år sedan träffades vi i Warszawa för att stärka samarbetet mellan EU och Nato med målet att främja fred och stabilitet i  det euroatlantiska området. Våra insatser har en ömsesidigt förstärkande effekt och har förbättrat säkerheten för våra medborgare och stärkt de transatlantiska banden. Vårt mångåriga samarbete har utvecklats avsevärt och är nu starkare än någonsin till sin kvalitet, omfattning och kraft. Vi har samma värderingar och delar samma föresats att tillsammans, hand i hand, möta de utmaningar vi står inför. Vi är också sammanlänkade säkerhetsmässigt, och därför har vi träffats i Bryssel i dag för att bekräfta att det är viktigt och nödvändigt att vi samarbetar, och för att understryka att våra initiativ på säkerhets- och försvarsområdet gynnar varandra, ömsesidigt.

2. I samråd med EU:s medlemsstater och de Natoallierade kommer vårt partnerskap – i  samarbete med och till förmån för alla – också fortsatt att genomföras i  en anda av fullständig och ömsesidig öppenhet och i  överensstämmelse med respektive organisations beslutsautonomi och beslutsförfaranden samt utan att det påverkar de utmärkande dragen för någon av våra medlemmars säkerhets- och försvarspolitik.

3. Mot denna bakgrund betraktar vi öppenheten som avgörande. Vi uppmanar de Natoallierade länder som inte är medlemmar i EU att i största möjliga omfattning delta i dess initiativ. Vi uppmanar de EU-medlemsstater som inte är medlemmar i alliansen att i största möjliga omfattning delta i dess initiativ.

4. Våra två organisationer har utarbetat ett stort antal verktyg för att öka säkerheten för medborgarna både inom och utanför Europa, som utgår från det omfattande samarbete som inleddes för mer än 15 år sedan mellan Nato och EU – två unika och väsentliga partner.

5. Vi genomför de mål vi lade fast för två år sedan, som omfattar följande insatser:• Vårt samarbete till havs i  Medelhavet bidrar

till bekämpningen av människosmuggling och människohandel och minskar på så sätt det mänskliga lidandet.

• Vi har ökat vår kapacitet att bemöta hybridhot: vi förstärker krisberedskapen, vi utbyter aktuell information om bland annat cyberattacker, vi bemöter desinformation, vi förstärker motståndskraften hos våra medlemmar och partner och vi testar våra förfaranden genom parallella och samordnade övningar.

• Vi stöder försvars- och säkerhetskapaciteten hos våra grannar i öster och söder.

6. De komplicerade och föränderliga säkerhetsutmaningar som våra medlemsstater och allierade utsätts för från öster och söder gör fortsatt samarbete nödvändigt, bland annat vid hanteringen av hybrid- och cyberhot, vid insatser och genom hjälp till våra gemensamma partner. Vi är fast beslutna att fördjupa samarbetet ytterligare inom ramen för befintliga gemensamma förslag. Nu är det viktigt att vi koncentrerar oss på genomförandet. I detta sammanhang kommer vi att eftersträva snabba och påvisbara framsteg framför allt inom• militär rörlighet,• bekämpning av terrorism,• förstärkning av motståndskraften mot kemiska,

biologiska, radiologiska och nukleära risker,• främjande av agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

7. Vi välkomnar EU:s satsningar på att stärka säkerheten och försvaret i Europa för att bättre försvara unionen och dess invånare och bidra till fred och stabilitet i och utanför grannskapet. Det permanenta strukturerade samarbetet och Europeiska försvarsfonden bidrar till dessa mål.

8. Vi välkomnar Natos arbete för gemensamt försvar, krishantering och säkerhetssamarbete, för att säkerställa försvaret av och säkerheten i det euroatlantiska området, främst genom avskräckningsmedel och försvar, främjande av stabilitet och kampen mot terrorism. Nato behåller sin unika och mycket viktiga roll som hörnsten i  det gemensamma försvaret för samtliga allierade.

9. EU:s insatser kommer också att förstärka Nato, och därmed vår gemensamma säkerhet. För Natos allierade gör dessa insatser att bördan, fördelarna och ansvaret fördelas rättvist, helt i enlighet med åtagandet i deras försvarsinvesteringsutfästelser. Vad gäller EU:s medlemsstater välkomnar vi en politisk överenskommelse om att ge högre prioritet åt säkerhet och försvar i  de kommande diskussionerna om EU:s nästa långtidsbudget.

10. De förmågor som utvecklats genom EU:s och Natos försvarsinitiativ bör förbli samstämmiga, kompletterande och driftskompatibla. De bör vara tillgängliga för båda organisationerna, med förbehåll för suveräna beslut som fattas av de länder som förmågorna tillhör.

11. Vi är stolta över vad vi har åstadkommit tillsammans. Men vi kan göra mer. Vi kommer att fortsätta att se över framstegen årligen.

31

EUROPEISKA RÅDETS SLUTSATER 18 OKTOBER 2018

I. MIGRATION

1. Europeiska rådet utvärderade läget i genomförandet av sina slutsatser från juni och uppmanade till fortsatt arbete med samtliga aspekter som en del av den övergripande strategin för migration. Antalet upptäckta olagliga gränspassager till EU har minskats med 95 % från kulmen i oktober 2015, men vissa interna och på senare tid externa f löden motiverar fortsatt uppmärksamhet.

2. Efter ledarnas informella diskussion i Salzburg framhåller Europeiska rådet vikten av att ytterligare förhindra den olagliga migrationen och att stärka samarbetet med ursprungs- och transitländer, särskilt i Nordafrika, som en del av ett bredare partnerskap.

3. Kampen mot nätverk för människosmuggling behöver förstärkas: samarbetet med tredjeländer om att utreda, gripa och lagföra människosmugglare och människohandlare bör intensifieras, i  syfte att hindra människor från att ge sig ut på riskfyllda resor. En gemensam arbetsgrupp bör inrättas vid Europols europeiska centrum för bekämpning av människosmuggling. Smugglingsnätverkens kommunikation online bör övervakas och störas på ett bättre sätt. Rådet uppmanas att, med kommissionens stöd, utarbeta en övergripande uppsättning operativa åtgärder i detta syfte senast i december.

4. Europeiska rådet uppmanar Europaparlamentet och rådet att som en prioriterad fråga behandla kommissionens nyligen framlagda förslag om återvändandedirektivet, asylbyrån och den europeiska gräns- och kustbevakningen, och därvid säkerställa effektivast möjliga resursanvändning och utarbeta gemensamma miniminormer för övervakning av de yttre gränserna, med vederbörlig respekt för medlemsstaternas ansvar.

5. Mer bör göras för att underlätta faktiska återvändanden. Befintliga återtagandeavtal bör genomföras bättre, på ett sätt som är icke-diskriminerande gentemot alla medlemsstater, och nya avtal och arrangemang bör ingås, samtidigt som man skapar och utnyttjar nödvändiga påtryckningsmöjligheter genom att alla relevanta EU-politikområden, EU-instrument och EU-verktyg tillvaratas, inbegripet inom utveckling, handel och visering. Det behövs ytterligare ansträngningar för att fullt ut genomföra uttalandet från EU och Turkiet.

6. Österrikes förbundskansler rapporterade om reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och om utsikterna för framsteg avseende dess olika delar. Europeiska rådet uppmanade rådets ordförandeskap att fortsätta arbetet i syfte att slutföra det så snart som möjligt.

II. INRE SÄKERHET7. Under senare år har verkliga framsteg gjorts för att stärka

vår inre säkerhet genom bättre samarbete, konkreta åtgärder på fältet och antagande av en rad lagtexter, exempelvis om passageraruppgifter, terrorismbekämpning och säkerställande av en hög gemensam nät- och informationssäkerhetsnivå. Dessa måste genomföras fullt ut.

8. EU kommer att ytterligare stärka sin avskräckningsförmåga och resiliens mot hybridhot, cyberhot samt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN). Europeiska rådet, som erinrar om sina tidigare slutsatser om attacken i  Salisbury, fördömer den fientliga cyberattack som utfördes mot Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Sådana hot och attacker ökar vår gemensamma beslutsamhet att ytterligare stärka EU:s inre säkerhet och vår kapacitet och förmåga att upptäcka, förhindra, störa och reagera på fientligt sinnat agerande av utländska underrättelsenätverk och andra aktörer med ont uppsåt både på våra territorier och online. Europeiska rådet välkomnar antagandet av den nya ordningen för restriktiva åtgärder i syfte att ta itu med hotet från kemiska vapen och ser fram emot snara framsteg vad gäller uppförande på förteckningen av berörda personer och enheter.

9. Europeiska rådet efterlyser också åtgärder för att• bekämpa olaglig och skadlig it-verksamhet och

annan olaglig och skadlig verksamhet som möjliggörs av informationsteknik samt bygga upp en stark cybersäkerhet; arbetet med kapaciteten att reagera på och avskräcka från cyberattacker genom EU:s restriktiva åtgärder bör fortsätta, med hänvisning till rådets slutsatser av den 19 juni 2017; för att stärka EU:s resiliens mot cyberattacker bör förhandlingarna om samtliga cybersäkerhetsförslag slutföras före utgången av valperioden,

• skydda unionens demokratiska system och bekämpa desinformation, inbegripet vid det kommande Europaparlamentsvalet, med full respekt för de grundläggande rättigheterna; i detta sammanhang behöver de behöriga myndigheterna snabbt behandla och sörja för en operativ uppföljning av de åtgärder som kommissionen föreslagit i  fråga om nätverk för valsamarbete, insyn på nätet, skydd mot cyberincidenter, olaglig manipulation av data och bekämpning av desinformationskampanjer samt om skärpta bestämmelser om finansieringen av europeiska politiska partier; kommissionen kommer att utvärdera genomförandet av uppförandekoden om desinformation före årsslutet; Europeiska rådet ser fram emot den handlingsplan för ett samordnat svar från EU:s sida som, i enlighet med dess slutsatser från

32

toppmötet i juni, ska läggas fram senast i december 2018,

• stärka kapaciteten att förhindra och vidta effektiva åtgärder mot radikalisering och terrorism, med full respekt för de grundläggande rättigheterna; kommissionens förslag om förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online bör behandlas som en prioriterad fråga; det behövs lösningar för att säkerställa snabb och effektiv gränsöverskridande tillgång till e-bevisning för att man på ett effektivt sätt ska kunna bekämpa terrorism och annan grov och organiserad brottslighet, både inom EU och på internationell nivå; man bör före utgången av valperioden komma överens i  fråga om kommissionens förslag om e-bevisning och tillgång till finansiell information samt om dess förslag om hur man på ett bättre sätt kan bekämpa penningtvätt; kommissionen bör också skyndsamt lägga fram förhandlingsmandat för de internationella förhandlingarna om e-bevisning; kommissionens initiativ att utvidga Europeiska åklagarmyndighetens behörighet så att den omfattar gränsöverskridande terroristbrott bör behandlas,

• ge medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, Europol och Eurojust tillräckliga resurser för att möta de nya utmaningar som den tekniska utvecklingen och den föränderliga säkerhetshotbilden leder till, inbegripet genom poolning av utrustning, utökade partnerskap med den privata sektorn, samarbete mellan organ och förbättrad tillgång till information,

• förbättra informationssystemens och databasernas interoperabilitet; stora framsteg har redan gjorts när det gäller utvecklingen av informationssystemen och informationsutbytet, men ytterligare ansträngningar behövs för att de ska fungera tillsammans, i synnerhet genom en gemensam databas för identitetsuppgifter; förhandlingarna om förslagen under behandling, bland annat om ett stärkt europeiskt informationssystem för utbyte av uppgifter ur kriminalregister, bör slutföras före årets slut, och alla åtgärder som krävs för genomförandet av förslagen bör vidtas med högsta möjliga prioritet,

• stärka vår krishanteringsförmåga och göra EU:s och medlemsstaternas nationella krishanteringsmekanismer mer samstämmiga och

verkningsfulla; förhandlingarna om förslaget om EU:s civilskyddsmekanism bör slutföras före årets slut.

III. YTTRE FÖRBINDELSER10. Europeiska rådet anser att förbindelserna mellan EU

och Afrika är av yttersta vikt i ett globalt landskap som snabbt förändras. Vårt samarbete bör lyftas till en ny nivå och understödjas av de resurser som krävs, bland annat via den europeiska externa investeringsplanen och Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Europeiska rådet välkomnar presentationen av kommissionens initiativ till en ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen och uppmanar till fortsatta insatser, bland annat i form av konkreta förslag för medlemsstaternas deltagande.

11. Efter ledarnas informella diskussion i Salzburg välkomnar Europeiska rådet det kommande första toppmötet mellan de 28 EU-medlemsstaterna och Arabförbundet, som ska hållas den 24–25 februari 2019 med Egypten som värd.

12. EU och dess medlemsstater stöder helhjärtat Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess genomförande. Europeiska rådet välkomnar kommissionens avsikt att offentliggöra sitt diskussionsunderlag under 2018, vilket bör bana väg för en övergripande genomförandestrategi under 2019.

13. Europeiska rådet har tagit del av den senaste särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) som entydigt bekräftar klimatförändringarnas negativa effekter, samt IPCC:s slutsatser som pekar på att globala utsläppsminskningar inom alla sektorer är avgörande och att ytterligare åtgärder krävs inom begränsning och anpassning, framför allt för att nå Parisavtalets temperaturmål.

14. Inför COP24, som kommer att hållas i Polen från och med den 2 december 2018, ställer Europeiska rådet sig bakom rådets slutsatser om förberedelserna inför mötena om Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar i Katowice och ger Polen sitt fulla stöd till anordnandet av COP24. COP24 måste leda fram till antagandet av ambitiösa och omfattande genomförandebestämmelser för Parisavtalet, och resultatet av Talanoa-dialogen bör vara ett åtagande från alla parter att överväga sina ambitionsnivåer och bör utgöra underlag för utarbetandet av samtliga parters nationellt fastställda bidrag i  enlighet med artikel 4 i Parisavtalet.

33

BREV FRÅN DONALD TUSK TILL EUROPEISKA RÅDETS MEDLEMMAR (ART. 50) INFÖR DERAS EXTRA MÖTE – 24 NOVEMBER 2018

Vi samlas i Europeiska rådet (art. 50) imorgon för att slutföra och formalisera resultatet av brexitförhandlingarna.Alldeles i början av samtalen för nästan två år sedan kom vi överens om EU27:s riktlinjer för förhandlingarna. I dessa fastställs följande mål:

– Att minimera den ovisshet och de störningar som brexit orsakar våra medborgare, företag och medlemsstater.– Att reglera statusen för EU-medborgare som bor, arbetar eller studerar i Förenade kungariket med ömsesidiga garantier.– Att se till att Förenade kungariket fullgör alla ekonomiska åtaganden och skyldigheter.– Att undvika en hård gräns mellan Nordirland och Irland.– Att förhindra att det uppstår ett rättsligt vakuum för våra företag.

EU:s förhandlare har nått alla dessa mål. Genom utträdesavtalet säkerställs att våra medborgares rättigheter är helt skyddade, att fredsprocessen i Nordirland inte bör påverkas, att Förenade kungariket kommer att fortsätta med sina betalningar till EU:s budget under övergångsperioden och att rättslig säkerhet säkerställs. Vår förhandlare har därigenom lyckats minska de risker och förluster som följer av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen.I den politiska förklaringen anges inriktningen för de framtida förbindelserna. Vi avser att verka beslutsamt för att skapa bästa möjliga förbindelser med Förenade kungariket efter brexit, som vänner och partner. Och vi kommer att ha ungefär två år på oss för att utarbeta och komma överens om en exakt ram för detta samarbete. Och om det, trots att vi gjort vårt bästa, krävs mer tid för förhandlingar om de framtida förbindelserna, kommer det att vara möjligt att förlänga övergångsperioden med upp till två år.Under dessa förhandlingar ville ingen besegra någon. Vi sökte alla en bra och rättvis överenskommelse. Och jag tror att vi slutligen har funnit bästa möjliga kompromiss. Mot bakgrund av allt det ovannämnda kommer jag att rekommendera att vi godkänner resultatet av brexitförhandlingarna på söndag. Och även om ingen kommer att ha anledning att vara glad då, skulle jag vilja framhålla en sak, nämligen att EU27 i detta kritiska läge fått godkänt när enigheten och solidariteten prövats.Mötet mellan de 27 ledarna börjar kl. 9.30 med en diskussion med Europaparlamentets ordförande Antonio Tajani. Vi har sedan ett EU27-arbetsmöte för att ställa oss bakom utträdesavtalet och godkänna den politiska förklaringen om de framtida förbindelserna. Slutligen träffar vi premiärminister Theresa May för att tillsammans överväga vad som ska göras härnäst.

34

SLUTSATSER FRÅN EUROPEISKA RÅDETS EXTRA MÖTE1 (ART. 50) 25 NOVEMBER 2018

1 Efter en anmälan i enlighet med artikel 50 i EU-fördraget får den medlem i Europeiska rådet som företräder den medlemsstat som utträder inte delta, vare sig i  de överläggningar eller i  de beslut i Europeiska rådet som rör den medlemsstaten.

1. Europeiska rådet ställer sig bakom avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen. Mot denna bakgrund uppmanar Europeiska rådet kommissionen, Europaparlamentet och rådet att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att avtalet kan träda i kraft den 30 mars 2019 och ett utträde under ordnade former ombesörjas.

2. Europeiska rådet godkänner den politiska förklaringen om de framtida förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Europeiska rådet framför på nytt unionens fasta beslutsamhet att i  framtiden ha ett så

nära partnerskap som möjligt med Förenade kungariket, i  enlighet med den politiska förklaringen. Unionens förhållningssätt kommer även i  fortsättningen att definieras av de övergripande ståndpunkter och principer som angetts i de riktlinjer som Europeiska rådet tidigare enats om. Europeiska rådet kommer att fortsätta sin kontinuerliga behandling av frågan.

3. Europeiska rådet tackar Michel Barnier för hans oförtröttliga arbete som unionens chefsförhandlare och för hans bidrag till att bevara enigheten mellan medlemsstaterna i  EU27 under förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen.

35

DONALD TUSKS KOMMENTARER INFÖR G20-TOPPMÖTET I BUENOS AIRES, ARGENTINA – 30 NOVEMBER 2018

Jag skulle vilja tillägga några ord till Jean-Claude Junckers tal. Det internationella samarbetet är inne i en svår period just nu och därför vill jag be våra ledare att utnyttja det här toppmötet, och de bilaterala och informella mötena, för att på allvar diskutera verkliga problem, som handelskrigen, det tragiska läget i Syrien och Jemen och Rysslands angrepp på Ukraina. Jag förstår inte varför G20-ländernas ledare inte skulle kunna ha en meningsfull diskussion om hur dessa problem kan lösas. I synnerhet som de förfogar över alla instrument. Det enda som krävs är den goda viljan.Vi får inte heller underskatta andra frågor som fortfarande är svåra för en del ledare, som mänskliga rättigheter, pressfrihet och den grundläggande säkerheten för journalister. Det är vår skyldighet som företrädare för EU att utnyttja tillfället och sätta press på våra partner för att de ska respektera dessa grundprinciper.Många har säkert frågor om brexit. Låt mig därför säga följande: Europeiska unionen har just enats med Storbritannien om en ordnad skilsmässa. Så här några dagar innan omröstningen i underhuset framgår det allt tydligare att den här uppgörelsen är den bästa möjliga. Ja, faktiskt den enda möjliga. Om den här lösningen avvisas i underhuset finns det, som Theresa May framhöll redan för några veckor sedan, bara ett alternativ: ”inget avtal, eller ingen brexit alls.” Jag kan lugna er genom att säga att EU är berett på allt.Fråga: Europeiska unionen har meddelat att den kommer att reagera på lämpligt sätt om Ryssland använder våld i Azovska sjön. Vad är en lämplig reaktion? Vad betyder det? Är det möjligt att reagera på lämpligt sätt utan EU-sanktioner om det inte sker någon deeskalering de närmaste veckorna?Svar: Vi ser mycket allvarligt på det upptrappade läget i Azovska sjön och Rysslands bruk av våld mot ukrainska fartyg är fullständigt oacceptabelt. Jag vill framhålla att EU är enat i sitt stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Därför är jag säker på att EU kommer att förlänga sanktionerna mot Ryssland i december.

36

SLUTSATSER FRÅN EUROPEISKA RÅDETS EXTRA MÖTE1 (ART. 50) 13 DECEMBER 2018

1 Efter en anmälan i enlighet med artikel 50 i EU-fördraget får den medlem i Europeiska rådet som företräder den medlemsstat som utträder inte delta, vare sig i  de överläggningar eller i  de beslut i Europeiska rådet som rör den medlemsstaten.

1. Europeiska rådet bekräftar återigen sina slutsatser av den 25 november 2018, där det ställde sig bakom avtalet om utträde och godkände den politiska förklaringen. Unionen står fast vid avtalet och har för avsikt att fullfölja ratificeringen av det. Avtalet är inte öppet för omförhandling.

2. Europeiska rådet upprepar att det vill upprätta ett så nära partnerskap som möjligt med Förenade kungariket i  framtiden. Det är berett att omedelbart efter undertecknandet av avtalet om utträde påbörja förberedelserna för att säkerställa att förhandlingarna kan inledas snarast möjligt efter Förenade kungarikets utträde.

3. Europeiska rådet framhåller att reservlösningen är avsedd som en försäkring för att förhindra en hård gräns på ön Irland och säkerställa den inre marknadens integritet. Unionen är fast besluten att arbeta skyndsamt

med ett senare avtal som innebär att det senast den 31 december 2020 inrättas alternativa arrangemang, så att reservlösningen inte behöver användas.

4. Europeiska rådet framhåller även att reservlösningen – om den trots allt skulle behöva användas – kommer att tillämpas tillfälligt, med mindre än och till dess att den ersätts av ett senare avtal som säkerställer att en hård gräns undviks. I ett sådant fall skulle unionen göra sitt bästa för att förhandla fram och snabbt ingå ett senare avtal som skulle ersätta reservlösningen och förvänta sig detsamma från Förenade kungariket, så att reservlösningen inte skulle vara på plats längre än vad som är absolut nödvändigt.

5. Europeiska rådet efterlyser en intensifiering av arbetet med att på alla nivåer förbereda sig för följderna av Förenade kungarikets utträde, med beaktande av alla tänkbara utfall.

37

EUROPEISKA RÅDETS SLUTSATER 13–14 DECEMBER 2018

I. DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN

1. Europeiska rådet välkomnar det intensiva förberedande arbetet under denna planeringstermin med den framtida f leråriga budgetramen och noterar ordförandeskapets lägesrapport. Det uppmanar det tillträdande ordförandeskapet att fortsätta detta arbete och ta fram vägledning för nästa förhandlingsetapp, så att Europeiska rådet ska kunna nå en överenskommelse hösten 2019.

II. DEN INRE MARKNADEN

2. Den inre marknaden är en av unionens stora framgångar och har varit till stor nytta för Europas medborgare. Den är vår främsta tillgång när det gäller att säkerställa medborgarnas välfärd, inbegripet tillväxt och skapande av arbetstillfällen, och är den främsta drivkraften för investeringar och global konkurrenskraft. Efter 25 år behöver vi fortsätta arbetet med agendan för den inre marknaden i  alla dess dimensioner och utveckla ett framåtblickande synsätt. Europeiska rådet– uppmanar Europaparlamentet och rådet att innan

den innevarande valperioden löper ut enas om så många aktuella förslag med koppling till den inre marknaden som möjligt; det är också viktigt att undanröja kvarstående omotiverade hinder, framför allt på tjänsteområdet, och förebygga alla nya hinder och alla risker för fragmentering; Europeiska rådet uppmanar kommissionen att fortsätta sin analys och sitt arbete i detta avseende,

– uppmanar till att man på alla förvaltningsnivåer genomför och verkställer fattade beslut och antagna bestämmelser samt upprätthåller standarder och säkerställer en smart tillämpning av principerna för bättre lagstiftning, inbegripet subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

– framhåller att mer behöver göras för att säkerställa att den inre marknaden utgör en solid grund för att Europeiska unionen ska kunna vara utåtblickande, självsäker och mer autonom i  en omvärld full av utmaningar,

– betonar att den inre marknaden måste utvecklas så att den fullt ut anammar den digitala omvandlingen, inklusive artificiell intelligens, dataekonomins och tjänsteekonomins genombrott, konnektivitet och övergången till en grönare ekonomi,

– efterlyser en större samstämmighet med all närbesläktad politik.

3. Europeiska rådet kommer nästa vår att hålla en ingående diskussion om den inre marknadens och den europeiska digitala politikens framtida utveckling som en förberedelse inför nästa strategiska agenda.

III. MIGRATION

4. Europeiska rådet tog upp genomförandet av den övergripande strategin för migration, i  vilken man kombinerar effektivare kontroll av EU:s yttre gränser, ökade yttre åtgärder och de inre aspekterna, i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från juni och oktober 2018.

5. Europeiska rådet konstaterar att antalet upptäckta olagliga gränspassager har minskats till nivåerna före krisen och att den övergripande nedåtgående trenden fortsätter. Detta är resultatet av unionens och dess medlemsstaters externa migrationspolitik, som framför allt bygger på kontrollen av de yttre gränserna, kampen mot smugglare och samarbetet med ursprungs- och transitländer, vilket har intensifierats under de senaste månaderna. Denna politik bör därför drivas vidare, vidareutvecklas och genomföras fullt ut. Man bör fortsätta att upprätthålla vaksamheten vad gäller alla befintliga och nya rutter, i synnerhet med tanke på den senaste tidens ökningar längs den västra och den östra Medelhavsrutten.

6. Beträffande den interna politiken uppmanar Europeiska rådet medlagstiftarna att snabbt avsluta förhandlingarna om den europeiska gräns- och kustbevakningen. Det välkomnar rådets överenskommelse av den  6 december 2018 om att utöka den europeiska gräns- och kustbevakningens mandat på området för återvändande och samarbete med tredjeländer. Europeiska rådet efterlyser också ytterligare insatser för att slutföra förhandlingarna om återvändandedirektivet, om asylbyrån och om samtliga delar av det gemensamma europeiska asylsystemet, med respekt för tidigare slutsatser från Europeiska rådet och med beaktande av den varierande graden av framsteg i de olika ärendena.

IV. ÖVRIGA FRÅGOR

Yttre förbindelser7. Europeiska rådet diskuterade förberedelserna inför det

kommande toppmötet med Arabförbundet den 24–25 februari 2019.

8. Europeiska rådet uttrycker sin djupaste oro över upptrappningarna vid Kertjsundet och Azovska sjön samt Rysslands kränkningar av internationell rätt. Det bekräftar sitt engagemang för internationell rätt, Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och oberoende samt EU:s linje att inte erkänna den olagliga annekteringen av Krim. Det finns inget som rättfärdigar Rysslands användning av militärt våld. Europeiska rådet kräver omedelbar frigivning av alla fängslade ukrainska sjömän samt återlämnande av beslagtagna fartyg och fri passage för alla fartyg genom Kertjsundet. EU är redo att vidta

38

åtgärder för att ytterligare stärka sitt stöd, framför allt till förmån för de drabbade områdena i Ukraina.

9. Europeiska rådet välkomnar varmt det positiva omröstningsresultatet i Europaparlamentet om avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan och ser fram emot dess nära förestående ikraftträdande.

Klimatförändringarna10. Med hänvisning till framläggandet av kommissionens

meddelande En ren jord åt alla och med beaktande av resultatet av COP 24 i  Katowice uppmanar Europeiska rådet rådet att arbeta med de punkter som tas upp i  meddelandet. Europeiska rådet kommer att ge vägledning om den allmänna inriktningen och de politiska prioriteringarna under det första halvåret 2019, så att Europeiska unionen kan lägga fram en långsiktig strategi senast 2020 i enlighet med Parisavtalet.

Säkerhet och försvar11. Europeiska rådet välkomnar de betydande framsteg

som har gjorts på säkerhets- och försvarsområdet, bland annat när det gäller genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet, förbättringen av den militära rörligheten, genomförandet av det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och förhandlingarna om den föreslagna Europeiska försvarsfonden. Det ställer sig bakom den civila GSFP-pakten. Dessa initiativ bidrar till att öka EU:s strategiska oberoende och dess kapacitet att agera som säkerhetsgarant samtidigt som de kompletterar och förstärker Natos verksamhet och stärker samarbetet mellan EU och Nato, med fullständig respekt för principerna om delaktighet, ömsesidighet och EU:s beslutsautonomi.

Desinformation12. Spridningen av avsiktlig och systematisk desinformation

i stor skala, bland annat som en del av hybridkrigföring, utgör en akut och strategisk utmaning för våra demokratiska system. Detta kräver brådskande insatser som måste upprätthållas över tid, med fullständig respekt för de grundläggande rättigheterna. Europeiska rådet

– framhåller behovet av en beslutsam reaktion som beaktar den interna och den externa dimensionen och som är övergripande och samordnad och har tillräckliga resurser utifrån en hotbildsbedömning,

– manar till ett skyndsamt och samordnat genomförande av den gemensamma åtgärdsplanen mot desinformation, som har lagts fram av kommissionen och den höga representanten, för att öka EU:s förmåga, stärka samordnade och gemensamma insatser mellan unionen och medlemsstaterna, mobilisera den privata sektorn och öka samhällets motståndskraft mot desinformation,

– efterlyser snabba och beslutsamma åtgärder på både europeisk och nationell nivå för att säkra fria och rättvisa Europaparlamentsval och nationella val.

13. Rådet uppmanas att arbeta vidare med frågan och rapportera tillbaka till Europeiska rådet i mars 2019.

Kampen mot rasism och främlingsfientlighet14. Europeiska rådet fördömer alla former av antisemitism,

rasism och främlingsfientlighet och understryker vikten av att bekämpa intolerans. Det välkomnar antagandet den 6 december 2018 av rådets förklaring om kampen mot antisemitism.

Medborgardialoger och medborgarsamråd samt förberedelser inför den strategiska agendan15. Europeiska rådet välkomnar medborgardialogerna

och medborgarsamråden, som var ett unikt tillfälle att komma i kontakt med europeiska medborgare och som kan inspirera till fortsatta samråd och dialoger. I den gemensamma rapport som har utarbetats av det nuvarande och det tillträdande ordförandeskapet, liksom i de olika nationella rapporterna och bidragen från de andra EU-institutionerna, kartläggs ett antal farhågor och förväntningar bland de deltagande medborgarna när det gäller konkreta resultat från EU. Vid sitt informella möte i Sibiu den 9 maj 2019 kommer stats- och regeringscheferna att diskutera prioriteringarna för nästa institutionella cykel, så att man ska kunna enas om nästa strategiska agenda i juni 2019.

39

UTTALANDE – EUROTOPPMÖTE 14 DECEMBER 2018

Till följd av det uppdrag som Eurogruppen fick i juni 2018 ställer sig eurotoppmötet bakom alla delarna av Eurogruppens rapport till ledarna om fördjupningen av Ekonomiska och monetära unionen (EMU), som har utarbetats i ett inkluderande format. Detta omfattande paket banar väg för en markant förstärkning av EMU. I dag enades eurotoppmötet framför allt om följande:1. Vi ställer oss bakom ramarna för den gemensamma

säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden, som anger hur säkerhetsmekanismen ska göras operativ och tas i  bruk i  förväg, under förutsättning att tillräckliga framsteg har gjorts med riskreduceringen, vilket ska bedömas under 2020.

2. Vi ställer oss också bakom villkoren för reformen av Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). På grundval av detta ber vi Eurogruppen att senast i  juni 2019 utarbeta de nödvändiga ändringarna av ESM-fördraget (inbegripet den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden).

3. Vi ser fram emot att bankpaketet och säkerhets-mekanismen för nödlidande lån slutgiltigt antas på ett sådant sätt att balansen i rådets kompromisser bevaras.

Vi uppmanar till intensifierade insatser med bankunionen och långtgående framsteg med kapitalmarknadsunionen under våren 2019 i enlighet med Eurogruppens rapport till ledarna.

4. I samband med den f leråriga budgetramen ger vi Eurogruppen – samt ERM2-medlemsstaterna på frivillig basis – i  uppdrag att arbeta med utformning, genomförandeformer och tidsplanering för ett budgetinstrumentet för konvergens och konkurrenskraft för euroområdet. Instrumentet kommer att ingå i EU:s budget, i samstämmighet med annan EU-politik, och vara föremål för kriterier och strategisk vägledning från euroområdets medlemsstater. Vi kommer att fastställa dess storlek i samband med den f leråriga budgetramen. Beslut om budgetinstrumentets grunddrag kommer att fattas i juni 2019. Instrumentet kommer att antas i enlighet med lagstiftningsförfarandet, såsom anges i fördragen, och på grundval av det relevanta kommissionsförslaget, som ska ändras vid behov.

5. Eurotoppmötet noterar kommissionens meddelande En stärkt internationell roll för euron och uppmanar till fortsatt arbete mot detta mål.

40

HÖGTIDSFÖRELÄSNING AV DONALD TUSK EFTER UTNÄMNINGEN TILL HEDERSDOKTOR VID DORTMUNDS TEKNISKA UNIVERSITET – 16 DECEMBER 2018

Det är ett stort privileg