examensguiden vt 10

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVETwww.examensguiden.seSedan 1990

ww

w.ex

amen

sguid

en.se

Posttidning BAvsändare: Compro Media ABBox 6910, 102 39 Stockholm

NYtänkare- välkommen ombord

Energibranschen kommer att vara i händelsernas centrum de kommande åren. Bland annat måste klimatfrågan lösas och här är Vattenfall en drivande europeisk aktör. För denna och andra utmaningar behöver vi människor som helhjärtat engagerar sig för våra kunder och för en hållbar utveckling. Inom de närmaste tio åren kommer vi att behöva anställa cirka 6 000 nytänkare. Är du en av dem?

Välkommen in på vattenfall.se/student

Blo

mq

uist &

Co

VATT0755 Studentannons_210x264.indd 1 2010-04-19 16.01

Karriär• Fixa jobbet genom sociala medier • Så vårdar du ditt

varumärke• Bota din rampfeber

Kreativitet• Få mer gjort utanför

kontoret• Krönikören: Jens Lind• Tips för en roligare fritid

Läs om hur det är att jobba hos: Akzo Nobel • Alstom • Arla Foods • Dalkia • E.ON • Fortum • Hewlett Packard • IKEA • KPMG • NCC • OKG • Philip Morris • Sandvik • Svensk Kärnbränsle-hantering (SKB) • Sveriges Ingenjörer • Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) • Tria • Vattenfall

Therese AlbrechtsonGlad entreprenör som brinner för att inspirera

Tävla

och vinn

hennes bok

”Våga, vårda,

vinn!”

Din framtid finns på Alstom

Genom att utveckla avancerade transportlösningar och miljövänlig kraftproduktion, gör vi vad vi kan för att bemöta några av de problem

som vi och vår planet står inför idag.

Inom Alstom är miljö, teknik och människor viktiga fokusområden. Förutom satsningar inom forskning och utveckling för ren miljö,

erbjuder vi även stora möjligheter för dig som medarbetare. Med kollegor över hela världen kan du skapa ett värdefullt kontaktnät inför

framtiden.

Söker du en värld av ekonomiska, sociala och ekologiska framsteg? Då behöver du inte leta längre – möt framtiden på Alstom!

Läs mer på www.alstom.se

Är du redo att forma framtiden tillsammans med oss?

alstom_examensguide09.indd 1 3/31/2009 08:54:17

Skatteverket står ofta mitt i händelsernas centrum. Vi är

förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och boupp-

teckningar. Vårt uppdrag är att se till att politiska beslut om

skatteregler tillämpas på ett riktigt sätt så att samhället kan

finansiera viktiga funktioner. Vi möter medborgare och

företagare på deras planhalva så att de har möjlighet att

göra rätt från början. Det tjänar vi alla på!

Vi finns i hela Sverige och erbjuder en arbetsplats med ut-

manande arbetsuppgifter som ger dig möjlighet att utveck-

las och höja din kompetensnivå. Hos oss får du arbeta med

spännande uppgifter som rör komplicerade skattefrågor.

Och du får möjlighet att ha balans mellan arbetsliv och

privatliv.

Inom Skatteverket finns en av Sveriges största it-avdel-

ningar. Våra system är avancerade och vi använder oss av

såväl den senaste tekniken som av äldre beprövad. Har du

rätt kompetens kan du arbeta med it-frågor på hög teknisk

nivå. Med en annan inriktning är du kanske en av dem som

medborgare och företagare möter på våra servicekontor.

Vi arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten och

förenkla för medborgarna och företagen. Att vi har deras

förtroende är avgörande i vårt arbete. Skatteverkets vision

är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.

Mer information hittar du på vår webbplats

www.skatteverket.se.

Vi jobbar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig!

Examensguiden -09 nr 2.indd 1 09-03-17 12.17.14

3EXAMENSGUIDEN VT10

Redaktör: Matilda Andréasson

Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: Astrid Feldreich, Livia Jakobsson, Malin Svensson, Ellen Persson, Jens Lind och Per Dahl.

Grafi sk form: Helena Wikström

Omslagsfoto: Per Dahl

j a g h a r m å n g a f a n t a s t i s k a vårminnen från min studenttid i

Lund, men i år tänker jag särskilt på Lundakarnevalen i maj 2006. Vi snick-

rade ihop en vagn till karnevalståget, och hade garanterat mycket roligare

än den publik som stod längs gatorna när det eft er månader av slit var dags

att visa upp det hela. Ni som just har varit med om årets karneval vet nog

precis vad jag menar. Att dansa runt, sminkad och klädd som en apa (!),

på ett lastbilsfl ak dekorerat till oigenkännlighet kan vara det roligaste som

fi nns.

m e n j a g t r o r a t t d e t måste vara vår för att minnen ska bli så

magiska, och att det också är våren som gör att vi blir så drift iga och krea-

tiva. I eft erhand har jag oft a förundrats över hur vi snickaramatörer kunde

konstruera en jättestor ark (ja, det var Noaks Ark), och hur vi lyckades

sy en varsin djurdräkt! (Jag erkänner dock villigt att min mamma gjorde

det mesta på min apdräkt, och hon sa sedan att hon aldrig mer skulle sy

i plyschtyg…) Jag tror att våren ger oss den kraft vi behöver för att göra

verklighet av våra idéer, och sådant som verkar omöjligt resten av året blir

plötsligt görbart.

d ä r f ö r h a r v i o c k s å valt kreativitet som ett tema i det här vårnumret av Examensguiden. Möt bland annat

Teo Härén, vars jobb är att hjälpa företag och privatpersoner att bli mer kreativa, läs våra tips för en roligare och mer

kreativ fritid, och inte minst – möt den inspirerande entreprenören och föreläsaren Th erese Albrechtson, Europas

bästa unga entreprenör.

o a v s e t t o m d u j u s t t a g i t f a r vä l av dina klasskompisar för en utbytestermin i höst, lämnat in en

uppsats som stinker av blod, svett och tårar eller tagit din eft erlängtade examen, så hoppas jag att du också har nya

magiska vårdagar att lägga i din minnesbank.

Trevlig läsning och glad sommar!Matilda Andréasson, redaktör

Utges av: Compro Media AB, Hagagatan 25B, Box 6910, 102 39 Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10

Annonsbokning: Evelina Bernerskog, 08-459 24 05, [email protected] Rivera, 08-459 24 39, [email protected]

Annonsmaterial/traffi c: Matilda Andréasson, 08-459 24 36, traffi [email protected]

Produktionschef: Christina Rehn

Internet: www.examensguiden.se

Tryckeri: Elanders Sverige AB

FÖR

NY

A A

KA

DEM

IKER

PÅ

VÄ

G U

T I

AR

BET

SLI

VET

Magiska dagar i maj

4 EXAMENSGUIDEN VT10

Redaktionella

5EXAMENSGUIDEN VT10

reportage8

10

26

37

40

Karriär: Sociala medierPär Ström, författare av boken ”Sociala Medier”, och kommunikationskonsulten Bon-Hee Nilsson tipsar om hur du använder webben när du söker jobb.

Karriär: Personligt varumärkeVarumärkeskonsulten Anna-Karin Lingham reder ut begreppen kring personliga varumärken, och hur vi kan utveckla vårt eget.

Kreativitet: Alternativa arbetsplatser Hur bra funkar det att ha sitt tillfälliga kontor hemma eller på ett café? Vi har testat och satt betyg på jobb utanför jobbet.

Profilen: Therese AlbrechtsonMöt en av Sveriges mesta unga entreprenörer: den starka, modiga och glada Therese Albrechtson.

Krönika: Jens LindDen kända tv-sportprofilen skriver om att våga lita på sina knäppaste idéer och om hur ett misslyckande kan rymma fantastiska möjligheter.

Sommarens bästa och mest ekologiska drinktips Examensguiden har testat Restaurang Vassa Eggen och Gripsholms Distilleris nya drinkserie!

28

Ur innehållet:


Redaktionella

7EXAMENSGUIDEN VT10

Fackförbund Natasha Kavalic, Sveriges Ingenjörer ............................................................ 46 Lisa Nyberg, Tria ............................................................................................. 48

Energi & Kraft Julia Fredäng, Dalkia ....................................................................................... 50 Björn Mollstedt, E.ON...................................................................................... 52 Gerd Lejdstrand, Fortum ................................................................................ 54 Alexander Lindqvist, OKG .............................................................................. 56 Erik Wijnbladh, Vattenfall .............................................................................. 58

Ekonomi, Revision & Skatter Victor Schön, KPMG ........................................................................................ 62

Industri & Verkstad Anders Ericsson, Akzo Nobel ......................................................................... 64

Forskning, Teknik & Utveckling Lisa Kaati, FOI ................................................................................................. 68 David Strömbom, Sandvik .............................................................................. 70 Lillemor Claesson Liljedahl, Svensk Kärnbränslehantering ........................ 72

Handel & Varumärken Sara Götesson, Arla Foods .............................................................................. 74 Emma Theandersson, IKEA ............................................................................ 76

IT, Management & Telekom David Josefson, Hewlett Packard .................................................................... 80

Bygg & Fastighet Frida Nordvall, NCC ........................................................................................ 82

branschintervjuer

karriär

EXAMENSGUIDEN VT108

Allt fler företag tar hjälp av sociala medier i

rekryteringsprocessen. Som arbetssökande

kan du också dra fördel av de olika forum som

finns på Internet, och här kommer några an-

vändbara tips om hur du ska gå till väga.

T E X T : L I V I A J A K O B S S O N

e n l i g t k o m m u n i k a t i o n s k o n s u l t e n Bon-

Hee Nilsson blir det allt vanligare att företag under rekryteringspro-

cessen googlar de ansökandes namn. Förutom ansökan får företagen

då en bild av kandidaten genom att ta del av den information som finns

på webben.

– Ett tips är därför att googla sitt eget namn. Hur ser mediebilden av

dig själv ut? Här kan du få en fingervisning om hur du framställs och

kan också se över den information som ligger ute, säger hon.

Det är viktigt att komma ihåg att allt som skrivs på nätet, oavsett om

det är på bloggar, twitter eller facebook, sparas på något sätt. Det du

lägger ut i dag, ligger antagligen kvar om tio år.

– Viss information kan absolut skada när du ska söka jobb. Skriver

du en kontroversiell blogg kan det stöta bort potentiella arbetsgivare,

säger Pär Ström, författare av boken Sociala Medier.

Gör researchPär ger ett exempel där en Chalmerstuderande i Göteborg sökte ett

jobb i Jönköping. När företaget googlade hans namn dök flickvännens

blogg upp. I bloggen skrev flickvännen att hon verkligen inte ville flytta

till Jönköping och företaget valde att inte ge Chalmerstudenten jobbet.

– Visst kan man undra hur moraliskt det är för företag att tränga så

djupt in i någons privatliv. Men det vore naivt att tro att det inte före-

kommer och där ska man akta sig som pesten för vad man skriver på

Internet, säger han.

Det är dock inte bara företagen som kan dra nytta av informationen

som finns på Internet. Som arbetssökande kan du självklart använda

sociala medier för att göra research om din potentiella arbetsgivare.

Vad skrivs om företaget i bloggar och på forum? Hur agerar företaget

i sociala medier? Genom att ta reda på information om företaget kan

du bedöma om företagets etik och moral stämmer överrens med dina

egna mål och värdegrunder.

När det gäller nätverksforum som Facebook och Twitter finns det

många skräckhistorier om festbilder som hamnat i fel händer. Även

här är det viktigt att se över den bild du vill ge av dig själv.

– Jag tycker för den sakens skull inte att man av rädsla för att avslöja

för mycket ska ta bort sitt konto. Facebook är det största nätverket i

Sverige och här finns stora möjligheter att

skapa nya kontakter. Nätverkande är alltid

bra, säger Bon-Hee.

Hon tycker att det visst går att ha en pro-

fil som passar för både vänner och arbets-

kollegor. Använd de sekretessnivåer som

finns på nätverket istället för att utesluta

vissa personer.

– Dela in dina ”vänner” i olika grupper

som du tillåter får se olika mycket. Dina

riktiga kompisar kanske får se allt som

skrivs på din vägg, medan bekanta kanske

bara får se din profilbild.

Facebook, Myspace och Twitter är några

forum som används i främst ett socialt och

privat syfte. Som arbetssökande kan det

därför vara fördelaktigt att söka sig till ett

mer nischat och professionellt nätverk. In-

ternationella LinkedIn.com är ett nätverk

där fokus ligger på att knyta affärskontakter

och hitta nya jobb.

– Vad är det för slags jobb du söker? Titta

på den specifika branschen och se vad det

finns för forum och nätverk inom just den

branschen. När du väl har hittat vad söker,

var aktiv. Skriv kommentarer och lägg upp

länkar så du visar att du är engagerad, säger

Bon-Hee.

Engagera digEtt bra sätt för en arbetssökande att få upp-

märksamhet är att starta en blogg. Bloggen

ska då främsta anknyta till det område du

söker jobb inom.

– Om du skriver en blogg så är det ett

bra verktyg som hjälper till att göra reklam

för dig själv. På bloggen kan du till och med

lägga ut att du söker jobb, säger Pär.

Du kan sedan hänvisa till bloggen i ditt

CV och arbetsgivaren märker då att du är

engagerad i ämnet. Att kommentera andras

bloggar, ifrågasätta och starta diskussioner

är sätt som skapar nyfikenhet kring ditt

namn och varumärke.

Använd sociala medier i jobbjobb

EXAMENSGUIDEN VT10

karriär

9

Hur vill du synas?• Googla ditt eget namn. Vad finns det

för information om dig på Internet?• Se över dina nätverkskonton. Vilka

bilder finns på Myspace och Face-book? Vilka statusuppdateringar gör du på Twitter?

• Använd de olika sekretessnivåerna för att dela in dina nätverksvänner i kategorier.

• Starta en blogg som kan gynna ditt arbetssökande.

• Var aktiv i branschspecifika forum. • Använd Internet för att göra research

om potentiella arbetsgivare.

Var vill du synas? Twitter (av engelskan – kvitter, kvittra) är en social nätverkssida och mikro-blogg som möjliggör för användare att uppdatera sin webbdagbok och läsa andras uppdateringar vilka består av textinlägg om högst 140 tecken.

Facebook är en nätgemenskap som växer snabbast av alla sociala nätverk och communities och i december 2009 hade sidan över 350 miljoner. Facebook består av många tusentals intresse-grupper och vem som helst kan skapa en egen grupp. Många av grupperna och deras medlemmar kämpar för olika frågor.

LinkedIn är en webbtjänst där man kan sköta sitt privata och professionella nätverk. Tjänsten är huvudsakligen in-riktad på att man ska kunna återknyta kontakten med gamla vänner och kol-legor. Med hjälp av sitt kontaktnät kan man sedan hitta nytt arbete eller nya affärsmöjligheter.

flickr är en webbtjänst för uppladd-ning av digitala bilder och videofilmer i privata eller publika fotoalbum. Flickr är även en community som gör det möjligt för användare att skapa och an-vända sig av diskussionsgrupper samt kommentera bilder och videoklipp.

Driftig.nu är Sveriges största mötes-plats för kvinnliga entreprenörer och driftiga tjejer. Här träffas människor med driv och ambitioner för att göra affärer med varandra, utbyta erfaren-heter och marknadsföra sina företag.

(källa: Wikipedia.se)

bsökandetbsökandet

karriär

Som exempel på starka personliga varumärken nämner Anna-Karin

Visa ditt


FO

TO

: W

AR

NE

R M

US

IC S

WE

DE

N

11EXAMENSGUIDEN VT10

karriär

Det pratas allt mer om personliga varumärken. Det

har blivit viktigare att tänka på vad vi signalerar till

vår omgivning, och för att ge omvärlden rätt bild av

oss krävs det faktiskt lite arbete. Examensguiden tog

hjälp av varumärkeskonsulten Anna-Karin Lingham

för de rätta tipsen.

T E X T : M A T I L D A A N D R É A S S O N

f ö r e n i n g e n s v e r i g e s a n n o n s ö r e r anordnar regel-

bundet seminarier på olika teman kring marknadskommunikation. En tidig

morgon i januari sitter jag i en fullsatt hörsal på en konferensanläggning i

Stockholm och väntar på att varumärkeskonsulten Anna-Karin Lingham ska

börja sitt föredrag om personliga varumärken. Medan alla frukostätande del-

tagare sätter sig hinner jag fundera över hur de uppfattar mig. Vad signalerar

min klädsel? Verkar jag självsäker eller nervös? Det andra uppfattar om mig är

en del i mitt personliga varumärke.

– Allt vi gör och allt vi säger sänder signaler till dem runt omkring oss. Vi är

aldrig lediga från det här. När du sover är det kanske någon som googlar ditt

namn, säger Anna-Karin på seminariet.

Genom att förstärka ditt personliga varumärke kan du skaffa dig bättre

kontroll över hur andra uppfattar

dig, och du får också lättare att fatta

beslut och nå dina mål. Att förstärka

ditt personliga varumärke betyder

dock inte att du blir en produkt som

ska säljas. Kopplingen till reklam är

kanske lite vilseledande, för vad det

handlar om är vilket intryck du väl-

jer att göra på andra människor.

– Det personliga varumärket är de

värden och personliga egenskaper

som kopplas till en person, och som

hjälper personen att påverka sin om-

givning och nå sina personliga mål.

Vi ger hela tiden ett intryck och vi

kan välja att påverka det eller inte, säger Anna-Karin på telefon

några veckor senare.

Så det gäller att ha koll på sig själv, men Anna-Karin betonar

att det inte är fråga om någon djup psykologi utan snarare en

kul uppgift. Det handlar om att sätta sig ner och fundera på

vem man är och göra sig medveten om att allt man gör och

säger påverkar varumärket.

Anna-Karin tror att det personliga varumärket blivit mer

uppmärksammat på senare år för att vi blivit mer individuella

och medvetna om vad vi vill. Och när det gäller arbetslivet

tjänar både arbetsgivare och arbetssökande på att vara tydliga

med sina värderingar.

– Personalen är ju ambassadörer för arbetsgivaren och när

värderingarna stämmer överens leder det till större förtjänst

för företaget, säger Anna-Karin.

Mindspace – ta plats i andras tankar!I boken ”Managing Brand Me: How to Build Your Personal

Brand” skriver författarna Thomas Gad och Anette Rosen-

creutz om mindspace; det utrymme vi tar i andra människors

tankar, och som kan vara positivt eller negativt. En högljudd

person kanske tar mycket mindspace, men bara om det är po-

sitiva tankar kan det hjälpa till att stärka varumärket. Anna-

Karin berättar om fyra ”ben” där vi bör ha någorlunda jämvikt:

vår funktion, det sociala, inspiration och helhet. Om du till

exempel är duktig på jobbet men aldrig följer med och fikar,

är det stor risk att det enda mindspace du tar upp handlar om

din funktion. Men måste man vara en utåtriktad person för att

kunna bygga ett starkt varumärke?

– Alla vill ju leva sitt bästa liv, man skapar ju inte sitt per-

sonliga varumärke för att det ska passa omgivningen. Även om

man är en blyg och tillbakadragen person så har man ju dröm-

mar om hur saker ska bli. Om man låtsas att vara någon man

inte är blir varumärket inte genuint i alla fall. Man ska bara inse

att det inte bara är kändisar som är varumärken, utan vi också.

När har man lyckats med sitt varumärke?

– Det går inte att mäta mer än att man själv är nöjd, och att

relationer och kommunikation med andra fungerar smidigt.

rätta jag Hur du bygger ditt personliga varumärke

Barack Obama, Madonna, Bruce Springsteen, och svenska sportstjärnor som Anja Pärson och Charlotte Kalla.


karriär

12

• Vem är jag?Börja med att sätta dig ner en kväll och fun-

dera på vem du är, vad du står för och vad du

vill i framtiden. Exempel på frågor du kan

ställa dig är:

– Är jag synlig eller osynlig?

– Jag är unik, visar jag det?

– Har jag tydliga värderingar och ett konse-

kvent beteende?

– Vilka är mina mål på fem års sikt?

Skriv ner vilka dina kärnvärden är. Några kan

vara stolthet, kreativitet eller seriositet, men

välj sådana som kommer inifrån dig själv.

Tänk på att du ska förstärka det varumärke du

redan är, inte skapa ett!

• Prova dig framProva att signalera dina kärnvärden tydligare

och se vilka reaktioner du får från omgiv-

ningen. Om du är en högljudd person kan du

fundera på om det uppfattas som positivt el-

ler negativt. Om du förändrar dina kläder, blir

du bemött annorlunda? Experimentera för att

lära dig hur du kan påverka andras uppfatt-

ning om dig.

• Ditt nätverkTänk igenom ditt nätverk, och var du vill

lägga mer eller mindre tid. Kanske finns det

människor runtomkring dig som tar mer

energi än de ger? Försök inte att få positiv

mindspace hos alla människor, du kan inte

göra alla nöjda. Fokusera istället på dina vikti-

gaste målgrupper.

• StorytellingAnvänd storytelling och berätta ”historien om

dig själv”. Ha några små berättelser på lager

som befäster något i ditt varumärke. Det kan-

ske låter manipulativt, men inte så länge det

du berättar är genuint, vilket är ett villkor för

att lyckas med varumärket. I en intervjusitua-

tion är det bra att ha ”historien om dig själv”

lättillgänglig och genomtänkt.

• Image och identitet – andras bild och dinDin image är det andra uppfattar om dig, din

identitet är den bild du har av dig själv. När

din image ligger så nära din identitet som

möjligt har du ett starkt varumärke.

• När du söker jobbNär du söker jobb ska du börja med att säker-

ställa att företaget står för samma saker som

Anna-Karin Lingham arbetar som varumärkeskonsult och utvecklar såväl företagsvarumär-ken som personliga varumärken i företag. När dessa drar åt samma håll har både företaget och individen stor glädje av det.

Anna-Karins

Tips för att komma

igång!

Vårda ditt varumärke

du. Båda parter ska ju trivas med din anställ-

ning, så gör inga avsteg från din person för att

få ett jobb och bygg inte bara kunskapslistan i

ditt CV, utan försök skapa en helhetsbild. Om

du redan jobbar i ett företag vars värderingar

skiljer sig mycket från dina gör du bäst i att

byta jobb.

• Utsidan då?När det gäller ditt utseende och hur du klär

dig så är det inte oviktigt, men fel ände att

börja i. Reflektera över vad dina kläder och

accessoarer skickar för signaler. Kanske får du

svårare att utstråla trovärdighet eller seriositet

om du är slarvigt klädd. Tänk på att du aldrig

får en andra chans att göra ett första intryck!

Anna-Karins lästips ”Managing Brand Me: How to Build Your Personal Brand” av Thomas Gad & Anette Rosencreutz.

( – Den är kul att läsa om man verkligen vill grotta ner sig i begreppet Mindspace, säger Anna-Karin.)


En internationell miljö, en laglig men kontroversiell produkt

samt en social arbetsplats gjorde att ekonomen Lina Petters-

son sökte till tobakskoncernen Philip Morris traineepro-

gram. När hon blev antagen hade Lina höga förväntningar

på sin traineeplats. Hittills har alla förväntningar införlivats.

T E X T O C H F O T O : L I V I A J A K O B S S O N

d å l i n a Pettersson inte var säker på vilken karriär hon skulle satsa på efter avslutade

ekonomistudier vid Stockholms Universitet, var ett traineeprogram den rätta vägen att gå.

– Ett traineeprogram ger en bra överblick av företaget och de olika avdelningarna och ger

mig samtidigt en möjlighet att ta reda på var jag passar in någonstans, säger Lina.

Att det blev tobaksbolaget Philip Morris traineeprogram fanns det flera anledningar till.

Redan under rekryteringsprocessen, som innehöll flera intervjuer på engelska och ett as-

sessment center, kände Lina att Philip Morris är ett spännande företag med en energisk

atmosfär.

– Philip Morris är delvis ett traditionellt företag som funnits i över 100 år, men det är

också ett innovativt och nytänkande företag. Här i Stockholm är vi många unga som jobbar

och vi har otroligt roligt tillsammans. Än så länge har det verkligen överträffat alla mina

förväntningar, berättar hon.

Det är nästan omöjligt att göra en intervju med någon som arbetar på ett tobaksbolag

utan att ta upp det faktum att många tycker det är kontroversiellt.

– Den vanligaste frågan jag får är ”måste man röka om man jobbar på Philip Morris?”

Och nej, det måste man verkligen inte. Sedan

finns det ju självklart några som ifrågasätter det

moraliska i det hela. För mig är det viktigt att

Philip Morris kommunicerar samma budskap

både internt och externt. Vi stödjer effektiva reg-

leringar på marknaden och tydliga hälsobudskap

om rökning, sjukdomar och beroende. Det finns

ingen “säker” cigarett.

Under sin två år långa traineeperiod får Lina

arbeta på flera av företagets avdelningar. Hittills

har hon bland annat varit på försäljnings- och

marknadsavdelningen, två områden som Lina

tycker är särskilt spännande.

– På försäljningsavdelningen jobbar man väl-

digt nära verksamheten och får snabbt feedback

om vad som händer på marknaden. Marknads-

arbetet är utmanande på så sätt att vi har restrikti-

va marknadsföringsmöjligheter vilket gör arbetet

ut manande och vi har också en strikt marknads-

föringspolicy som vi tillämpar i alla länder där vi

finns. Det gör att arbetet blir väldigt kreativt.

Stabilt stödJust utmaningen är något som Lina återkommer

till under intervjuns gång. Som trainee på Philip

trainee

EXAMENSGUIDEN VT10 15

trainee

15

En innovativ arbetsplats med internationell touch

Morris får hon delta i skarpa projekt på varje avdelning och även ansvara för

egna projekt.

– Företaget tycker att det är viktigt att man som trainee får relevanta arbets-

uppgifter och får en bred inblick i vad företagets olika avdelningar gör. Det finns

en noga uttänkt plan och vi byter avdelning var fjärde månad. Efter varje av-

slutad period gör jag tillsammans med min chef en utvärdering av den gångna

perioden. Dessutom blir jag även betygsatt och på så sätt ska vi tillsammans

komma fram till inom vilket område jag passar bäst.

Utbildningar ingår också i Philip Morris traineeprogram och under sitt första

år har Lina redan gått flera stycken, bland annat på det europeiska huvudkonto-

ret i Lausanne. Dessutom ingår en period utomlands.

– Vi har 60 kontor i världen och företaget rekryterar ofta internt, så det finns

stora möjligheter till olika internationella uppdrag. Oavsett om man jobbar ut-

omlands eller i Sverige så är Philip Morris en internationell miljö och engelska

används ofta här på kontoret.

Hon berättar också att hon har bra kontakt med traineer i de andra nordiska

länderna.

– Vi brukar gå på utbildningarna tillsammans och i somras arbetade vi på ett

eget projekt tillsammans. Vi har blivit bra vänner och det känns skönt att veta

att man har det stödet.

Lina tycker att en traineeplats är en spännande utmaning för den som inte valt

karriärsinriktning. Hon poängterar också att det inte enbart är företaget som ska

hitta en passande trainee.

– Det är minst lika viktigt att välja ett företag med en kultur som passar dig

själv. Och kom ihåg: att vara trainee är krävande, men otroligt kul!

Philip Morris International’s traineeprogramAnna Thorslund på Human Resources är ansvarig för traineeprogrammet.

Varför är traineeprogram en bra rekryte-ringsprocess?– En del av Philip Morris International’s globala stra-

tegi är att rekrytera personer till juniora tjänster och

sedan genom utveckling och karriärplanering utveck-

la dem inom företaget. Att rekrytera genom ett trai-

neeprogram är helt i linje med denna strategi.

Vad söker ni för traineer?– Vi har krav på akademisk utbildning. Vanligt är att

våra managementtrainees är ekonomer men vi är även

intresserade av personer med andra utbildningsbak-

grunder. Som managementtrainee på Philip Morris

International får du möjlighet att arbeta på olika funk-

tioner och skapa ett bra nätverk i företaget för att se-

dan i slutet av programmet se var inom företaget du

vill arbeta. Som person ska du attraheras av att arbeta

internationellt och du ska vara duktig på att hantera

olika typer av människor, från olika länder och olika

positioner i företaget. Vidare söker vi en entreprenör

som är driven och resultatorienterad och framförallt

mobil, både geografiskt och ”cross-functional”.

Hur är ert traineeprogram upplagt?– Vi har managementtrainees i Sverige, Norge, Dan-

mark och Finland. Programmet varar i två år, där våra

trainees är fyra månader på varje avdelning i totalt sex

block. Under ett av dessa block får traineen åka på as-

signment till ett av de andra nordiska länderna. Vidare

genomgår våra trainees ett antal interna och externa

kurser både i norden och internationellt såsom pre-

sentationsteknik, ledarskap, förhandlingsteknik etc.

Vad är förhoppningen med ert traineeprogram?– Vår förhoppning är att vi ska hitta personer som i

framtiden kommer att arbeta på toppledningsnivå

inom Philip Morris International.

Varför ska studenter söka Philip Morris Internationals traineeprogram? – Philip Morris International är ett världsledande to-

baksbolag. Med 75 000 anställda som talar över 80

olika språk runt om i världen, är vi stolta över vår kul-

turella mångfald. Som anställd hos oss kommer du att

expandera dina perspektiv i en verkligt internationell

miljö. Vi verkar i en dynamisk, tempofylld miljö och

en föränderlig bransch. Vi är ett företag som investerar

i dig och som kommer att stötta din utveckling. Vår

Globala Talent Review skapar sann karriärsplanering

och det finns goda möjligheter till internationella ut-

vecklingsmöjligheter.

Nästa Management Trainee program startar våren 2011. Ansök på www.pmicareers.com senast 1 januari 2011.

karriär

16

Händerna är svettiga och munnen torr. Plöts-

ligt vet du inte vad du ska säga och varför. För

många blir rädslan för att tala inför en publik ett

hinder i karriären. Men det finns hjälp. Vi har

pratat med en expert på rampfeber och samlat

användbara tips inför nästa presentation.

T E X T : A S T R I D F E L D R E I C H

f ö r 2 0 å r s e d a n u p p t ä c k t e Martin Hansson att

han hade talang för att stå på scen. Sedan dess har han arbetat som före-

läsare och hjälpt andra att komma över sin rampfeber och bli bättre på

att hålla exempelvis företagspresentationer.

– Mitt jobb är att titta på vad som händer uppe på scenen. När jag

coachar någon är jag med under hela processen. Jag börjar alltid med

att hitta personens styrka, för alla har vi en positiv kraft. Vi går tillsam-

mans igenom hela presentationen och ser på hur personens styrka kan

lyftas fram, säger han.

Martin menar att det viktigaste för att bli kvitt rampfebern är att an-

das. Det kanske låter enkelt, men kan vara svårt när vi hamnar i en pres-

sad situation.

– Vår naturliga reaktion när vi blir stressade är att hålla andan. Det

gör att vi inte kan tänka klart eftersom hjärnan inte får luft. Lär dig

några bra djupandningsövningar som du kan göra innan du går upp

på scen. Väl där uppe kan du ta en paus och dricka lite vatten samtidigt

som du kan passa på att andas och titta på dina stödpunkter, tipsar han.

Just stödpunkter och bilder är det bästa hjälpmedlet. Många skriver

ett helt manus, läser innantill eller följer en PowerPoint-presentation

slaviskt. Vilket resulterar i att publiken inte orkar lyssna.

– Du ska prata från hjärtat. Egna erfarenheter gör presentationer in-

tressantare. Försök att lägga in metaforer och lägg krutet på början och

slutet av presentationen. Där ska du fånga publikens intresse på något

sätt. Undvik den vanliga tråkiga presentationen av dig själv. Börja istäl-

let med det viktigaste direkt och vänd gärna på kronologin. Det bästa är

en kombination av blädderblock och PP, och att du kan ha en bild på PP

och kunna släcka den när du vill, säger han.

För den som blir så nervös av att stå på scen att det svartnar för ögo-

nen har Martin några handfasta råd att ta till.

Ett bra tips är att ställa ut mer än ett vattenglas på lite olika ställen på

scenen. Vid varje vattenglas lägger du ett manus. På så vis kan du alltid

göra en paus, dricka en klunk vatten och snegla på dina stödpunkter

samtidigt. Om du känner att du behöver mer tid och tappat tråden helt

kan du sätta publiken i arbete med någon fråga de ska diskutera med

grannen till exempel. Förbered en fråga innan så har du alltid en plan

för att hämta andan, säger Martin.

Positiv energi och rätt kroppsspråkLika viktigt som förberedelser är vad vi signalerar med vårt kropps-

språk. Det är tyvärr väldigt vanligt att ta ett steg tillbaka eller att gömma

sig bakom en talarstol.

– Ta hellre ett steg framåt, mot publiken. Försök att undvika att fippla

med en penna eller liknande. Det ger ett nervöst intryck, säger Mar-

tin och illustrerar hur vanligt det är att

man begränsar sitt naturliga kropps-

språk till en slags ”pingvin” rörelse

med armarna tätt intill kroppen.

Även om det kan kännas svårt, för-

sök att hitta ditt naturliga rörelsemöns-

ter. Martin betonar vikten av att hitta

det som gör att du känner positiv en-

ergi och signalera det till din hjärna ge-

nom att kroppsligt memorera känslan.

Hjärnan kan inte skilja på verklighet

och fantasi, vilket innebär att vi själva

kan styra hur vi vill må och känna.

– Tänk efter när du senast kände;

”Wow, det här gjorde jag bra”. Memo-

rera känslan i kroppen genom att ex-

empelvis trycka på en punkt på handen

medan du tänker på det tillfället. Där-

efter gör du samma övning när du kän-

ner att du behöver tänka positivt eller

få extra energi, säger Martin.

Håll dig till ett budskap om du vill

att publiken ska minnas vad du sagt.

Involvera gärna publiken och tänk på

att lika viktigt som en intresseväckan-

de inledning är ett tydligt slut samt en

röd tråd genom hela presentationen.

Ett vanligt snedsteg är att ha så många

budskap på samma gång att det blir

rörigt.

– Förmedla ett budskap, men gärna

från flera vinklar. Det gör att publiken

minns det bättre, säger Martin.

Vill du kontakta Martin och läsa mer besök www.rampfeber.se

Talangför scenen

Martins bästa tipsKlipp ut och spara!

• Tänk på att andas!

• Skippa PowerPointen och jobba istället med stöd-ord eller bilder.

• Ha ett antal manus utlag-da vid flera vattenglas på olika ställen på scenen. Då kan du alltid dricka och snegla på anteck-ningarna om du kommer av dig.

• Ta gärna ett steg framåt istället för bakåt när du går upp på scenen.

• Får du total blackout är ett tips att sätta publiken i arbete i grupper.

• Hitta en triggerövning som ger dig positiv en-ergi.

• Fippla inte med pennor eller papper under tiden du håller din presenta-tion.

• Försök att variera sats-melodin, så att inte alla meningar låter likadana.

• Ha ett tydligt mål med din presentation. Håll dig till en tydlig röd tråd genom hela presentatio-nen. Hellre ett budskap från flera vinklar än för mycket fakta på en gång.

• Jobba med starten och slutet. Gå direkt på det intressanta. Ha ett tydligt avslut.

EXAMENSGUIDEN VT10


karriär

Prylarna som gör jobbet roligare

Coolaste antecknings- bokenDu har sett det på film –

folk som kommer på sina

bästa idéer utanför kon-

toret och krafsar ner det

på en restaurang-servett.

Nu är det din tur! Med

”The great idea napkin

sketchbook” (59 kronor på

www.roligaprylar.se) blir

alla idéer storslagna.

Om inget annat anges kommer prylarna från www.coolstuff.se

Pappmugg i keramikFörst fanns det keramikmuggar, sedan pappmuggar som

liknar keramikmuggar, och nu finns keramikmuggar som

liknar pappmuggar. Cirkeln är sluten. ”I am not a paper

cup” har dubbla väggar som gör att kaffet eller teet håller sig

varmt, samtidigt som dina fingrar håller sig svala. Med ett

smart silikonlock är take away-känslan fullkomlig!

Tejp i lyx-förpackningSätt standarden direkt

på nya jobbet med den

här serien glittrande

kontorstillbehör.

Vakna utsövd!När vi sover genomgår vi olika

faser där vi ibland sover djupt och

ibland lite lättare. Nu är den här,

Sleeptracker Elite, klockan som

hjälper dig att logga dina sömnpe-

rioder och väcka dig med ett alarm

när det är som lättast att vakna. Dina

sega morgnar är kanske ett minne

blott?

Bär dina papper med stilDen här klassiskt tjusiga

portföljen kommer från

www.bagatoo.se och

kostar 1 695 kronor.

Spice up your jobb-outfitKakor och godis är ju gott, men också snyggt! Det har smyckesdesignern Rebecca Martinsson tagit fasta på i sin kollektion av smycken som

får gottegrisen att vakna till. Smyckena är tillverkade i fimolera, en polymerbaserad modellera, och föreställer allt från klassiska bakverk som

dammsugarbakelser och prinsesstårtor till modernare godsaker som cupcakes och franska macaroons. Kolla in på www.beccadesign.se


karriär

Årets fulaste kontorFör femte året i rad utser Struktur i sam-

arbete med ELLE Interiör ”Årets fulaste

kontor”, och årets ”vinnare” är Eklidens

Skola i Nacka, Restaurang F12s kontor

och dataspelsutvecklaren Pixel Tales AB.

Eklidens Skola har vunnit en renovering

för att förbättra arbetsmiljön i idrottslä-

rarnas kontor, och i juryns motivering

nämns bland annat ”en tröttsam ljudnivå

med brus och oväsen”. Priserna till tvåan

och trean är konsultationer med rådgivare

från Struktur.

I juryn sitter bland andra kulturminister

Lena Adelsohn Liljeroth och ELLE Interi-

örs redaktionschef Lotta Lewenhaupt.

Personlighetstest som gynnar jämställdhet och mångfaldProfessor Lennart Sjöberg vid Handelshögskolan i Stockholm har

skapat ett nytt personlighetstest, UPP-testet, som mäter egenskaper

som samarbetsvilja, kreativitet och emotionell intelligens. Som de

flesta andra test bygger det på hur den testade beskriver sig själv,

vilket ofta leder till att många skönmålar sig själva i samband med

en jobbansökan. UPP-testet har dock en unik metodik som kan

korrigera detta, och fördelarna för dem som bluffar försvinner.

Förhoppningen är nu att UPP-testet kan gynna jämställdhet och

mångfald, då det har visat sig att män skönmålar sig själva mer än

kvinnor, och svenskfödda mer än invandrare.

Slösurfande = slö organisationI en rad skandaler har det uppdagats att anställda på statliga myndigheter privatsurfat under

större delen av sin arbetstid. En ny studie från Uppsala universitet visar nu att detta inte behö-

ver handla om olydiga medarbetare, utan att många helt enkelt har för få arbetsuppgifter för

att fylla en arbetsdag.

– I tidigare studier har man tagit för givet att tomt arbete har med olydnad

eller ”maskning” att göra. Men mina resultat tyder på att en ineffektiv

organisation kan vara en väl så viktig förklaring, säger Roland

Paulsen, doktorand i sociologi vid Uppsala universitet.

Great Place To

Work 2010 Sveriges fem bästa arbetsplatser i kate-

gorin ”Stora organisationer” blev i år i tur

och ordning: Accenture, American Express

Sverige, Microsoft, Qbranch och SATS. Den

årliga undersökningen Great Place To Work,

som görs av Great Place to Work® Institute

Sverige, baseras på medarbetarnas åsikter

om sina arbetsplatser, och årets topp-5

är i princip identisk med förra

årets.

3% av svenskarna tvittrar3% av svenskarna använder Twit-

ter varje vecka. Det visar en un-

dersökning från Microsoft, enligt

bloggen digitalkommunikation.se.

92% använder det inte alls.

Professor Lennart Sjöberg.

EXAMENSGUIDEN VT10

karriär

19

Alla sätt är bra utom de dåligaNågra som valt en annorlunda väg att tjäna

pengar är Marlena Batist och Carlos Rojas,

som har startat företaget 100 lax, som de

ska driva genom att bara jobba tio timmar

per vecka med 10 000 kronor i startkapi-

tal. Målet är att företaget under sin tredje

månad ska ha en inkomst på 100 000

kronor. Följ utvecklingen och hjälp till på

www.100lax.se

Före och efter renoveringen på Eklidens Skola i Nacka.

Grattis, Årets Ekonomistudent

2010!Christofer Lee från Stockholm är Årets Ekonomistudent

2010. Vinnaren utses av KPMG bland tävlande studenter

från hela Sverige. Tävlingen fokuserar på ledarskap, där stu-

denterna bedöms utifrån hur väl de lett ett projekt, arbete eller

en grupp till goda resultat inom företagande, skolan, kåren

eller annat samhällsengagemang. Utöver titeln får vinnaren en

ledarskapsutbildning från Lifeleader Academy

värd 20 000 kr.

– Jag är mycket stolt över att bli Årets Ekonomistu-

dent 2010. Bra ledarskap är något som är svårt att

lära sig i skolbänken, men jag förstår att det är

en avgörande faktor i ett företags fram-

gång, säger Christofer Lee.

Få intervjufrågor som RSS-feedBehöver du träna inför din kom-

mande jobbintervju men vet inte

vilka frågor du ska förbereda dig på?

Besök Jan Kallbergs blogg http://

kallberg.blogs.com/jobb/, som ger

tips, råd och erfarenheter - men

framförallt en strukturerad och väx-

ande samling intervjufrågor att träna

på. Det går också att ställa frågor till

Jan, som bland annat är författare

till böckerna ”Få jobbet” och ”Ge

jobbet”.

Män tjänar 7 000 kronor på att åka utomlandsAkademiker med utlandserfarenhet har högre lön än

andra. Skillnaden är drygt 2 procent vilket motsvarar cirka

7 000 kronor/år, men resultaten gäller främst män i privat sektor, visar en studie av Sacoeko-

nomen Håkan Regnér.

– Att utlandserfarenheten slår igenom endast för män i privat sektor är en signal om att

svenska företag och myndigheter inte fullt ut tar tillvara de erfarenheter som kvinnliga akade-

miker tar med sig hem. Vad det beror på är en viktig fråga att granska på sikt, menar Håkan

Regnér.


År 2002 valde Stockholms Lokaltrafik en-

ergi- och spårfordonskoncernen Alstom som

leverantör av 71 nya pendeltåg. Alstoms in-

genjör Carl Hesse arbetar med att ta fram nya

tekniska lösningar för tågen och ser därmed till

att 600 000 människor, som reser med SL inom

Storstockholm varje dag, tar sig dit de vill.


s o m r e l i a b i l i t y g r o w t h m a n a g e r på Als-

tom ser Carl Hesse till att andelen tåg som SL har i trafik ökar och att de

tekniska problem som uppkommer blir lösta. Alstom har bland annat

levererat de nya pendeltågen i Stockholm, Arlanda Express-tågen, Påga-

tågen i Skåne och dubbeldäckareng till SJ. Företaget expanderar just nu

ytterligare och inom en kort period ska Alstom leverera tåg till Väster-

norrlands- och Västerbottenslän, Linköping, Jönköping och Göteborg.

– Det kommer hända mycket de närmaste åren. Branschen som så-

dan är expansiv och då Alstom är ett av de ledande företagen, så är det

klart fördelaktigt att jobba här. Det här är en bransch som ligger i tiden,

särskilt ur miljösynpunkt, förklarar Carl, som efter sin mastersexamen

från KTH:s maskinteknikutbildning med inriktning på fordon fick jobb

på Alstom.

För Carl, som arbetat på Alstom i drygt två år, känns det spännande

att arbeta med en fordonsindustri som har stort miljöfokus.

– Det är intressant att jobba med tåg, för det går faktiskt inte att resa

mer miljövänligt maskinellt som med tåg. De nya pendeltågen som jag

arbetar med sparar energi och 95 procent av tågens material kan åter-

vinnas, säger Carl.

Mångfald och miljötänk på


AlstomDatainsamling och analysCarls huvuduppgifter består av datainsamling och att göra analys av tågens skadebilder.

Tågen har vanligtvis två års garanti och under den tiden arbetar Carl med framförallt

systemfelsgaranti mot kunden och mot leverantörer.

– En del av jobbet består av att ta fram nya tekniska lösningar på de problem vi har och

hitta ändringar och lösningar. I min roll är det därför viktigt att vara mottaglig för föränd-

ring och utveckling. Dessutom är det viktigt att ha en öppen attityd och vara ödmjuk inför

kunden och förstå kundens problem.

Carl arbetar på tågen dagligen, dessutom träffar han ofta kunden, som i det här fallet är

SL. Därtill har han även telefonmöten med sina ingenjörskollegor i Tyskland, Belgien och

Frankrike och en vecka i månaden reser Carl till fabriken i Tyskland.

– Alstom är ett internationellt företag och det är verkligen en internationell miljö. Jag

pratar mer tyska och engelska än svenska. Jag har kollegor, förutom i Sverige, i Tyskland,

Frankrike och Belgien. Vi jobbar tätt ihop och stämningen här är väldigt familjär.

En bransch i tidenI Sverige är Alstom Power, som är världsledande när det gäller att rena rökgaser från

kraftverk, störst. På Alstom Transport arbetar runt 70 medarbetare.

– Mångfalden av olika tekniska system gör att mitt jobb aldrig känns tråkigt. Under

mina två år här har jag aldrig sett en ”vanlig” dag. Ena dagen arbetar jag mekaniskt, nästa

dag elektriskt och nästa dag med mjukvara. Jag tycker mitt arbete är en bra blandning av

teknik och människor, säger Carl.

Han uppmuntrar studenter att söka sig till fordonsindustrin och specifikt just inom

järnväg och tåg. I framtiden kommer allt fler järnvägar byggas både i Sverige och inter-

nationellt. Det är också bara en tidsfråga innan höghastighetståg kommer att etableras i

Sverige.

– Branschen är miljövänlig och den ligger i tiden, men framför allt är den väldigt rolig.

Vi arbetar i stor skala och det är kul att arbeta med något som folk har nytta av, som de

faktiskt har av de nya pendeltågen. Att många olika tekniker och ingenjörskunskaper an-

vänds på samma fordon är otroligt spännande.

AlstomAlstom är en global koncern inom utrustning och service för kraftgenerering och järnvägs-transport med 76 000 anställda i 70 länder.

Alstom Sverige har cirka 800 anställda med huvudkontoret i Norrköping. Övriga huvudor-ter är Stockholm, Västerås och Växjö.

Alstom Transport är en världs-ledande leverantör av tåg, spårvagnar och kringutrust-ning som signal- och kontroll-system, bland andra Arlanda Express.

Alstom Power erbjuder under-håll och effekthöjande åtgärder på kraftverk, rökgasrening, forskning och utveckling för ren miljö, nya kraftverk och vattenkraft. Mer än 70 procent av den svenska elen produce-ras i anläggningar levererade av Alstom.

Pendeltåg av modellen Coradia Nordic, som bland annat Öst-götatrafiken beställde av Alstom Transport under 2008.

EXAMENSGUIDEN VT10EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet”Vi tycker att fler personer borde få fler idéer, att de idéer som folk får borde vara bättre och att fler bra idéer borde för-verkligas. Vårt mål är – faktiskt – att göra världen mer kreativ. Och därmed lite bättre.”

Så skriver bröderna Teo och Fred-rik Härén på kreativitetsföreta-get interesting.org, och på nästa uppslag tipsar Teo bland annat om kreativitet på jobbet. Möt också detta nummers profil Therese Al-brechtson, som startade eget företag som 19-åring och redan har kallats superentreprenör i flera år. Här berättar hon hur det hela började och om hur det är att vara ung tjej i affärsvärlden.

Läs också vårt test av alternativa arbets-miljöer, vilka spännande aktiviteter du kan ägna dig åt på fritiden för att koppla bort jobbet, och krönikören Jens Linds tankar om att våga följa sitt hjärta.

22

EXAMENSGUIDEN VT10 2323EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet

24

kreativitet

Tvillingbröderna Teo och Fredrik Härén driver

företaget interesting.org som hjälper människor

och organisationer att bli mer kreativa. Examens-

guiden har pratat med Teo om hur invanda

mönster bryts, kreativ retorik och om tid, som är

en stor kreativitetsbov.


j a g s t ä m m e r t r ä f f m e d kreativitetsinspiratören Teo Härén

på Huvudsta Gård, där han har föreläst på förmiddagen. När jag går från

tunnelbanan till konferensanläggningen blir jag alltmer nervös och anländer

lite lätt varm. Vad ska Teo, som hjälper människor att bli mer kreativa, tycka

om mina frågor? Kommer de vara tillräckligt kreativa? Eller kommer jag bara

upprepa frågor som han redan har hört tusen gånger? Det jag upplever är

säkert en vanlig reaktion när det kommer till kreativitet; det är lätt att bli

stressad och då låsa sina tankegångar.

– När det gäller kreativitet så är inte det viktigaste hur du gör det utan att

du gör det. Bryt invanda mönster! Har ett företag alltid möten i samma kon-

ferenslokal med samma mötesdeltagare, då är det dags att göra någonting. Ett

sådant möte ger inte rätt förutsättningar för ökad kreativitet, säger Teo.

Jag inser snabbt att min oro är helt obefogad. Det här är ett ämne Teo verk-

ligen brinner för och mina frågor får honom att tänka efter. Då och då säger

han glatt: ”det där har jag faktiskt aldrig funderat på förut”. Tillsammans med

sin tvillingbror Fredrik hjälper Teo företag och privatpersoner att bli mer

kreativa.

– Vi har alltid gillat att utveckla saker. När vi var yngre och spelade säll-

skapspel brukade vi ändra reglerna under spelets gång. Vi var alltid överens

och uppmuntrade varandra att vilja bli mer kreativa. Det här är verkligen

något som vi tycker är roligt och som vi älskar, säger han.

Var presterar du bäst?Ordet kreativitet kommer från latinets ”creare”, vilket betyder skapa eller

frambringa, och enligt Teo måste en idé vara helt ny för att få kallas kreativ.

Teo uppmuntrar alla att arbeta på platser där de presterar bäst. Han har

skrivit boken ”Härarbeta” som är en inspirationsbok som berättar hur du ska

lämna kontoret ibland för att få mer gjort på jobbet. Om inte personalen ar-

betar mest effektivt på kontoret alla dagar är det tjänstefel att alltid befinna

sig där.

– Förflytta dig till platser där du får utrymme för energi och kreativa tan-

kar, oavsett om det är på ett café, hemma eller genom en promenad. Sitt alltid

där du presterar som bäst. Det är ett svårslaget argument och om chefen inte

kan acceptera det då gör han eller hon ett brutalt fel, säger han utmanande.

Själv har Teo upptäckt att han presterar bäst i varmt klimat så under vin-

terhalvåret förflyttar han sig till sydligare breddgrader. I november är det inte

helt ovanligt att hitta honom sittandes med en dator i en solstol på någon

strand i Thailand.

Kreativ retorikEn vanlig kommentar som Teo får när han är ute och föreläser är: ”det är

ingen som lyssnar på mina idéer.” Han brukar då fråga varför det inte är nå-

gon som lyssnar.

– Det är lätt att skylla på världen, men det kanske är så att ingen lyssnar

Namn: Teo HärénÅlder: 41Bor: Älvkarleby Familj: Albert 10 år, Iris 4 år, samt fru Sanna (Med en liten ”Wilja” i magen) Här presterar jag som bäst: Vid havet. Gärna i ett varmt land. I alla fall på vintern.

Teo Härén – gör dig mer kreativ

EXAMENSGUIDEN VT10

2525

kreativitet

för att du har presenterat idén på ett svagt sätt. Ofta

handlar det om brist på kreativ retorik. Det är viktigt

hur man presenterar sina tankar på bästa sätt. Att

presentera helt nya idéer kräver ett avancerat tillvä-

gagångssätt, förklarar han.

Idéer som alla har hört tidigare, och som därmed

inte räknas som kreativa, fattar alla på en gång och

då kanske det uppfattas att dessa idéer tas emot på ett

bättre sätt. För att inte fastna i invanda tankemönster

krävs träning. Ett bra sätt att starta kreativitetspro-

cessen är att skriva en lista på saker som hindrar ens

kreativitet. Tid är ofta en stor kreativitetsbov, men

enligt Teo behöver det inte vara ett så stort hinder.

– Ge dig mer tid så att du tillåter dig själv att vara

kreativ. Ofta väljer folk att inte lösa problemet själva.

De vill inte ge sig själva de perfekta förutsättningarna

till att kunna vara kreativa.

En ständig utmaningFör att vara kreativ krävs vilja, redskap, motivation,

samt en stor portion träning. Slutar du träna krea-

tiviteten är det stor risk att du inte kommer vidare

utan fastnar. Men var inte för hård mot dig själv, du

kommer att gå igenom svackor som med allting an-

nat.

– Alla är kreativa men på olika nivåer. Jämför inte

med andra utan med dig själv och bestäm dig för att

bli mer kreativ än vad du varit tidigare. Bryt dina ru-

tiner!

Teo gör runt 200 föreläsningar om året och har

som mål att alltid ta upp en ny sak i varje föreläs-

ning och gör han det känner han sig nöjd. Hans egen

kreativitet verkar det inte vara något fel på. Under

hela intervjun bubblar Teo av nya idéer och han sä-

ger själv att han skulle kunna prata om kreativitet i

veckor. Istället för att se varje ny situation som ett

problem ser han det som en utmaning av sin krea-

tivitet.

– Det finns de som argumenterar att man är trygg

så länge man är i sin egen box. Men jag hävdar att det

är precis tvärtom. Vågar man gå utanför sin box så

blir trygghetszonen större. Vi lever i en föränderlig

värld och utmanar man sig själv hela tiden blir man

tryggare.

Vilket är då bästa sättet att bli mer kreativ?

– Det spelar ingen roll vad du gör så länge du gör

något! Det är det bästa tipset jag kan ge.

n ä r j a g g å r f r å n intervju är huvudet

full av nya idéer. Teo har fått mig att inte bara vilja

förändra mig själv utan hela världen! Jag vill skriva

en bok, arbeta med välgörenhet och resa utomlands.

Jag kommer inte ta samma gamla vanliga väg till job-

bet och inte äta samma frukost varje dag. Jag är redo

för förändring och vill bli mer kreativ. Nu måste jag

bara ge min kreativitet utrymme…

EXAMENSGUIDEN VT10

kreativitet


Spontana möten och skön stämningOm du har några timmar över eller vill jobba i en inspirerande arbetsmiljö är Uni-

ted Spaces ett kontorshotell som satsar på atmosfär och nätverkande. Granne med

Centralstationen i Stockholm ligger kontorshotellet som satsar på att vara familjärt

och lättillgängligt. Direkt när man kommer in i entrén är entreprenörskänslan stark

och det öppna och ljusa kontorslandskapet bjuder in till informella möten i loungen

eller vid ett ståbord. Omkring 250 människor passerar varje dag genom United

Spaces 1 640 kvadratmeter stora anläggning. I dag sitter 95 företag och arbetar i

de ljusa och trendigt inredda lokalerna. Här ryms varierande arbetsplatser, och en

skön blandning av människor och branscher skapar en levande atmosfär. De flesta

är konsulter av något slag och har sökt sig hit för den bekväma servicen och för

möjligheten att tillhöra en företagskultur.

Examensguidens redaktion testade under en dag att arbeta på United Spaces.

Vi satt både i fåtöljer, i kaféet och vid kontorsplats. Internet var snabbt, kaffet gott

och vi hade dessutom en bunt användbara visitkort med oss tillbaka. Intrycket är

mycket positivt, mycket tack vare det personliga bemötandet av Håkan Gunnars-

son, restaurangchefen, som ser till att alla mår bra och har möjlighet att utföra sitt

arbete på bästa möjliga sätt. United Spaces anordnar även nätverksträffar, frukost-

föreläsningar och andra event för sina medlemmar, som i sin tur kan bjuda med

sina egna kunder.

Lämna kontoret!

Test United Spaces:Ljudnivå: Mycket behaglig. Trots att det är många människor på plats så är det ett skönt, men inte störande, brus runt om i lokalerna.

Bekvämlighet: Möjlighet att stå, sitta vid skrivbord eller i lounge eller kafé. Ergonomiska stolar och höj- och sänkbara bord.

Atmosfär: Ljust, bra ventilation. Finns tillgång till tidningar och funktionellt kök. Tillgång till privata mötesrum.

Examensguiden gillar: Bara genom att vara här har vi fått flera artikeluppslag och samti-digt finns möjlighet att gå undan och få jobbet gjort. Dessutom träffar vi massor av spännan-de människor från intressanta branscher.

Pris: Ganska dyrt. För en mobil plats kostar det 7 000 kr i månaden, för enstaka besök 129 kr/timme, men då ingår det mesta.

Passar: Sociala, trendkänsliga personer med stor plånbok, stort säkerhetsbehov och som vill ha fullservice på plats.

kreativitet


Examensguiden testade att lämna kontoret en dag för att se hur det påverkar kreativiteten.

Ett kontorshotell, ett kafé och hemma fick fungera som arbetsplats under några timmar.

T E X T : A S T R I D F E L D R E I C H O C H L I V I A J A K O B S S O N

Bekvämt och intimtDet är få förunnat att kunna gå direkt från sängen till skriv-

bordet. Jobbar du hemifrån är det möjligt och jag bestämmer

mig därför att testa hur bra min lägenhet fungerar som kon-

tor. När jag vanligtvis jobbar vaknar jag vid halv sju och är på

kontoret vid åtta. Den här morgonen ringer väckarklockan

07.55 och prick klockan åtta sitter jag framför datorn och

svarar på mail från mina kollegor. En av fördelarna med att

jobba hemifrån är att det går att jobba helt ostört. Jag sitter

avslappnat i morgonrock och pratar i telefon, dessutom kan

jag äta frukost samtidigt som jag mailar. Då det vanligtvis är

kollegor som kommer och avbryter eller kunder som ringer

så finns det annat som distraherar hemma. ”Jag borde diska

och slänga in en tvätt i tvättmaskinen. Jag kanske ska ta en

paus och göra lite hushållssysslor?” Jag passar på att sätta på

både tv:n och stereon och vips så märker jag att jag fastnar

framför nyhetsmorgon istället för att göra det jag borde. Jag

kör fast vid en formulering och vanligtvis hade jag bara bett

min kollega om hjälp och snabbt kommit på rätt spår igen.

Nu tar det mycket längre tid innan jag kommer på en lösning,

dessutom känns det lite ensamt att inte ha någon att diskutera

med. Det har varit skönt att byta miljö för en stund, men det

ska trots allt bli roligt att få komma tillbaka till kontoret igen.

Test Hemma:Ljudnivå: Optimal. Här går det helt att styra över eventuellt brus.

Bekvämlighet: Säng, soffa, matbord eller skrivbord fungerar som kontor och det blir så bekvämt du själv gör det.

Atmosfär: Asocial, och saknaden efter kollegor är stor.

Examensguiden gillar: Att det inte är någon onödig transportsträcka och att det går att jobba i pyjamas. Dessutom är det skönt att själv styra över sina arbetstider.

Pris: Så gott som gratis.

Passar: Den som jobbar bäst i ensamhet, är disci-plinerad och som inte orkar lägga tid på klädsel.

Bland kanelbullar och skvallerJag har lyckats boka in två intervjuer med tillräckligt mycket tid mellan för att

inte kunna gå direkt till nästa möte. Samtidigt har jag inte tillräckligt med tid

för att ta mig tillbaka till kontoret. Dessutom är det ändå dags för lunch så jag

bestämmer mig för att testa ett riktigt klassiskt fik för att se hur det fungerar

som arbetsplats. Konditori Sturekatten ligger på Riddargatan, bara en tvärgata

från ett av Stockholms stressigaste områden Stureplan. Trots att det är mitt i

lunchrushen så känns det relativt lugnt när jag kliver in på Sturekatten, och

ändå är det långt ifrån tomt. Här finns en och annan affärsman som snabbt

trycker i sig en baguette och en slät kopp kaffe innan det är dags att rusa vida-

re. Men främst sitter här olika grupperingar av tanter och farbröder som över

en läcker bakelse eller ett fluffigt kaffebröd skvallrar om veckans händelser.

Jag beställer in en dagens lunch och sätter mig vid ett fönsterbord. Lokalen

är mörk och dagsljuset är därför välbehövligt då jag måste gå igenom mina

anteckningar. Det känns som jag gör ett besök i en svunnen tid och sitter i

någons gamla vardagsrum, för här står tiden stilla. Att ta upp en dator här

känns nästan opassande och jag väljer därför att för en gång skull skriva för

hand. Miljön är både mysig och inspirerande och bidrar till min effektivitet.

Ljudnivån är lagom, men det är först när jag ska ringa några telefonsamtal som

jag inser att surret är högre än vad jag lade märke till när jag satt och skrev.

Mätt och belåten över att jag faktiskt har hunnit med en hel del arbete lämnar

jag Sturekatten. Det märks att jag genast är tillbaka i den stressiga storstaden

då jag rusar vidare till nästa möte. Pensionärerna som satt där när jag kom

sitter nog kvar än i dag…

Test Sturekatten:Ljudnivå: Godkänd. Dock känns den lite hög när telefonsamtal ska göras.

Bekvämlighet: Fåtöljerna är både mjuka och sköna, men inte de bästa ur ergonomisk synvinkel.

Atmosfär: Mysigt och ombonat. Inredningen är personlig med mycket möbler och många tavlor på väggarna.

Examensguiden gillar: Att det ingår kaffe och kaka i en dagens lunch. Mysfaktorn.

Pris: Medel, en dagens kostar 85 kronor.

Passar: Den som gillar ett klassiskt konditori där det går att få en vanlig kopp kaffe. Dessutom passar det bra för mindre och avskilda möten.


Therese Albrechtson valde

som 19-åring bort en plats på

Handelshögskolan för att bli

egen företagare. Fem år senare

är hon en erkänd entreprenör

och föreläsare, som försör-

jer sig på att inspirera andra

att våga följa sina drömmar.

Vägen till framgången har

kantats av bakslag och person-

liga kriser, men Therese är ett

under av optimism och livs-

glädje.


F O T O : P E R D A H L

n ä r t h e r e s e h o p p a r ur sin

taxi vid vår mötesplats är det här långt i från

hennes första åtagande för dagen. Klockan är

fem på eftermiddagen och hon har redan hållit

en föreläsning och deltagit i en tv-inspelning

i Södertälje, och efter intervjun ska hon till

Stockholms stadshus för en entreprenörsgala.

Den gladaentreprenören

Alla vill ha en bit av henne, men trots all stress

är hon väldigt närvarande under intervjun.

De senaste åren har Therese fått mycket

uppmärksamhet i medierna för att hon som

19-åring startade företaget Bodyguard Säker-

hetsprodukter AB, som säljer olika typer av

försvars- och säkerhetsprylar. Idén till före-

taget fick Therese när hon blev drogad på en

Göteborgskrog under sista året på gymnasiet,

och dagen efter läste i tidningen att flera tjejer

på samma krog blivit drogade och våldtagna.

– Då kände jag att ”nä, jag vill göra något åt

det här!” berättar Therese.

Genom Ung Företagsamhet startade hon

Trustit UF tillsammans med tre andra tjejer,

och efter studenten valde Therese att ensam

fortsätta driva företaget. Häromåret såldes

dock Bodyguard vidare, och Therese försör-

jer sig nu främst som föreläsare. Hon driver

också företaget Greyzone, som säljer smycken

och kläder i egen design, och är delägare i I-

Boards, som säljer interaktiva whiteboards.

Men entreprenörskapet är ingen livslång

dröm.

– När jag var riktigt liten ville jag bli hårfri-

sörska. I gymnasiet ville jag jobba med bokfö-

ring, och trodde att jag skulle sitta på någon

revisionsfirma. Jag fattar inte hur mycket man

kan förändras, utbrister Therese och antyder

att pappersarbete inte är hennes starka sida.

30

Med livet som insatsAtt starta eget företag som 19-årig tjej var inte

helt enkelt. Therese stötte på en mängd hin-

der, och många avrådde henne från att tacka

nej till sin utbildningsplats för en så osäker

framtid. Men hon stod på sig, och efter att ha

blivit nekad starta-eget-bidrag gick Therese ut

i en lokaltidning i Partille och bad om ekono-

miskt stöd från allmänheten. Det visade sig

vara ett lyckokast.

– Jag fick ihop flera hundra tusen, både

från privatpersoner och från företagare. Det

gjorde att jag kunde köpa loss rättigheterna

till en självförsvarsspray från ett äldre par i

Göteborg.

Ett halvår och mycket hårt arbete senare

hade företaget omsatt en miljon kronor, och

Therese kunde betala tillbaka sina skulder.

Hon säger att hon nådde dit mycket tack vare

sin idoga marknadsföring.

– Jag tog vara på mycket kontakter och

sprang på alla nätverksträffar jag kunde, och

bara pratade, pratade, pratade om mina idéer.

Från början gjorde Therese allting själv i

bolaget, med god hjälp av familjen. Samtidigt

var hon en 20-åring som ville hänga med på

allt som kompisarna gjorde. Förutom att skö-

ta Bodyguard jobbade hon extra för att tjäna

pengar, spelade handboll på hög nivå och var

ute och festade med kompisar.

– Till slut sov jag aldrig. En dag när jag kör-

de bil på E6: an utanför Göteborg somnade jag

eller svimmade bakom ratten, och körde rakt

in i en lastbil framför. Läkaren sa att det var

tur att jag var så lealös i kroppen, annars hade

jag kunnat bryta nacken. Bilen blev bara skrot,

berättar Therese om händelsen som borde ha

fått henne att vakna upp. Men först när hon

två veckor senare svimmade i en matbutik

förstod hon allvaret.

– Efter det låg jag på sjukhus ett tag och

då fattade jag att jag inte behövde vara tiptop

överallt. Det hade gått så långt att mina kom-

pisar fick boka in en tid med mig. Jag minns

särskilt när min kompis Lina ringde och frå-

gade när vi kunde ses och jag sa ”jag har tid

om 21 dagar, eller så har jag en lucka mellan

klockan 17 och 18.20 om 14 dagar”. Hon fick

mig att förstå hur viktigt det är med egen tid

också, att jag inte måste göra allt hela tiden.

Therese hade dock sin värsta kris framför

sig. 2007 ramlade hon nerför källartrappan

hemma och fick flera blödningar i hjärnan.

Skadorna gjorde att hon tappade vissa delar

av sitt minne och till en början var det osäkert

hur hennes framtid skulle bli. Hon var sjuk-

skriven till och från under ett och ett halvt år

och beordrades vila. Bodyguard drevs vidare,

men Therese kunde inte vara delaktig på sam-

ma sätt som tidigare, då kroppen helt enkelt

inte klarade av det hjärnan ville, och detta

ledde i förlängningen till en försäljning av fö-

retaget. Hon bestämde sig för att i stället satsa

på det hon är bäst på, nämligen att inspirera

andra. Under sina föreläsningar berättar The-

rese för företag, skolelever och andra grupper

om sin historia, om att starta och driva eget,

men också om att lära sig att jobba i team mot

samma mål.

– Det är bättre att jag inspirerar tusen per-

soner att starta ett företag än att jag själv star-

tar tusen. Och jag vill att alla ska göra det de

brinner för, säger Therese.

Europas bästa unga entreprenörRedan före olyckan startade Therese sitt andra

företag, Greyzone, som säljer smycken och

kläder i färgerna svart, vitt och grått. Affärs-

idén föddes när hon hade varit i Hongkong

och shoppat piratkopior av fina märken, och

på väg hem fastnade i franska tullen med 22

par skor och 18 handväskor. Inget av sina in-

köp fick hon ta med sig hem, på grund av EU:s

lagstiftning mot kopior.

– Det är ju mycket svart, vitt och grått i af-

färsvärlden, och jag tycker att man som kvin-

na inte ska behöva gå i de där kostymerna,

kommenterar Therese.

I början designade hon en del själv, men

numera har hon hjälp av en designer i Kina

EXAMENSGUIDEN VT10

”Jag bara pratade, pratade,


pratade om mina idéer.”


”Jag bestämde tidigt att

33

och produkterna importeras sedan hit och

skickas ut på beställning. Det mesta i företaget

sköts i dag av Thereses medarbetare.

– Jag bestämde tidigt att andra skulle göra

det som jag inte klarar av. Efterhand som före-

tagen gick bättre så kunde jag beta av saker på

min ”tråkighetslista”.

När det gäller bokning av föreläsningarna

tar Therese dock hand om det mesta själv,

för att få en känsla för vad det är kunden vill

ha och förväntar sig. Hon säger att det skulle

kännas opersonligt att överlåta det till någon

annan, och kunderna förväntar sig att få prata

med henne själv. Men hon medger att det blir

mycket merarbete.

– I dag hade jag 53 missade samtal för att

jag inte hade kunnat kolla telefonen under da-

gen, men jag bestämde att jag får ta det sen.

Alla förväntar sig att man är uppkopplad och

uppdaterad hela tiden, och att man svarar på

allt direkt. Jag hade till exempel fått ett mejl i

dag där det stod ”jag mejlade dig i går och du

har fortfarande inte svarat på det”.

Therese har de senaste åren blivit nomine-

rad till och också vunnit en hel del priser. 2008

blev hon utsedd till Årets kvinna av tidningen

Damernas Värld, 2006 till Sveriges ovanligaste

företagare av Svenskt Näringsliv och 2009 blev

hon nominerad till Årets supertalang av tid-

ningen Veckans Affärer.

– Det största var när jag blev Europas bästa

unga entreprenör 2008. Det blev så stor upp-

ståndelse runtom i Europa också, och det

skrevs artiklar om mig i stora dagstidningar

i bland annat Vietnam och Indien. Sverige är

ett litet land, och när man kommer vidare ut

i världen känner man att man kommit en bit

i sin karriär. Men alla priser är viktiga på sitt

sätt.

Att tänka positivt trots alltAll uppmärksamhet i medierna har gjort The-

rese till en kändis, i alla fall i vissa kretsar.

– Jag har inga problem med det. Och det är

inte så att jag måste gå runt i solbrillor precis.

Jag tror att jag har blivit så uppmärksammad

för att det inte finns så många unga tjejer som

gör det här, och så har jag verkligen vårdat det

här med media och marknadsföring. Många

har sagt ”åh stackars dig, vad jobbigt att vara

ung tjej i affärsvärlden” men jag svarar ”det är

grymt att vara det!” och ser det positiva med

att jag syns mycket, och tar vara på det.

Tyvärr sticker hennes framgång lite väl

mycket i ögonen på vissa.

– Ja, tyvärr är det ofta så. Och det är mest

kvinnor som ifrågasätter mig, vilket faktiskt

känns jättejobbigt. Jag får hotbrev, mejl och

telefonsamtal. Anonymiteten på nätet gör att

folk skickar vad som helst, vilket jag tycker är

hemskt, för det finns alltid en person bakom

det där. Jag menar ju inte att sticka kniven i

någon, jag säger inte att jag är bättre än någon

annan, säger Therese.

I början svarade hon på de otrevliga mej-

len, men raderar numera utan att läsa. Även

affärsmässigt har Therese råkat ut för tråkig-

heter, och en av hennes värsta näsbrännor var

när hon skickade varor för 200 000 kronor till

en man i Norge utan att ha skrivit kontrakt.

Mannen försvann plötsligt spårlöst och det

slutade med att Therese fick ta ett lån för att

kunna betala sina leverantörer.

– Alla sa till mig i början ”Therese, du kan

inte lita på alla, affärsvärlden är hård” men

trots det så gjorde jag sådana här misstag. Jag

är nog fortfarande lite naiv - trots att jag pratar

på mina föreläsningar om hur viktigt det är att

skriva kontrakt och verkligen läsa vad det står

i det... Men i dag är jag lite mer observant.

Therese säger att hon inte vill bli hård och

beräknande trots alla motgångar, utan vill

fortsätta tro gott om andra. Det är inte många

som lyckas hålla sitt tänkande så fritt från ne-

gativa tankar.

– Många säger att det är svårt i handling,

men man måste börja någonstans. Upplever

man ett misslyckande så får man tänka ”vad

var det bästa med det här?” och ta lärdom av

det. Vissa har nog lättare att tänka positivt än

andra skulle göra det som jag inte klarar av.”

EXAMENSGUIDEN VT10


”Utbildning är ju alltid bra,


andra, men om man inte vill så går det inte

oavsett hur mycket man får höra att man ska

tänka positivt. För varje jobbig sak så har jag

lärt mig lite mer, och det hjälper inte att sitta

hemma och gråta. När jag var tvungen att

sluta spela handboll på grund av en knäskada

var det jättetungt, för det betydde så otroligt

mycket för mig då. I början kunde jag inte gå

på en handbollsmatch utan att tårarna rann,

för jag ville så gärna spela. Men sen är det jag

som måste ta tag i mig själv och gå vidare.

EU-ambassadör och författareTherese tror att en styrka hos henne är att

hon är så utåtriktad och social, och mycket av

hennes kreativitet uppstår i mötet med andra

människor. Hon tycker också att kreativitet

handlar mycket om att vara observant och ta

vara på det som händer runtomkring en – att

göra något åt saker och ting i stället för att

bara tänka tanken. Ibland ringer det männis-

kor till Therese som undrar om hon tycker att

de ska starta eget.

– Men det är väldigt svårt att svara på. Jag

tycker inte att man bara ska kasta sig ut, men

om man verkligen tror på sin grej så ska man

absolut inte vara rädd att satsa.

På frågan om hon någon gång ångrat att

hon inte började på universitetet efter gymna-

siet, får jag ett tvärsäkert svar.

– Nej, det har jag inte gjort. Utbildning är

ju alltid bra, men jag tror faktiskt att det hade

hämmat mig. Jag visste inte allt jag behövde

göra för att starta ett företag, ”jaha, ska jag

skicka in papper till bolagsverket?”. Hade jag

vetat allt det så hade jag kanske inte satsat. Jag

visste inte ens vad en offert var, skrattar The-

rese.

Nyligen valdes Therese av regeringen till en

av tolv EU-ambassadörer för kvinnligt företa-

gande, vilket innebär att hon kommer att före-

läsa i olika EU-sammanhang runtom i Euro-

pa. Hon går också en ledarskapsutbildning på

IHM i Göteborg, och är i färd med att skapa

ett nytt utbildningskoncept för företagare som

vill expandera. Många järn i elden alltså, men

det är inte helt omöjligt att hon i framtiden

kommer att vilja ha ett mer vanligt jobb.

– Det är nog bra på sitt sätt. Men min pojk-

vän bor i Barcelona så jag pendlar dit var

femte vecka, och det skulle nog bli svårt att

ta ledigt från ett jobb hela tiden för det. Men

någon gång vill jag nog bli anställd, det är ju

också en utmaning, precis som att andra kan-

ske skulle vilja prova att driva eget. Men det

skulle nog behöva vara ett jobb med ganska

mycket frihet.

I slutet av förra året gav Therese ut boken

”Våga, vårda, vinn!” som hon skrivit tillsam-

mans med journalisten Maria Otterling. I

boken berättar hon sin historia och ger också

många goda råd och tips för en blivande en-

treprenör.

– Boken kom till mycket för att folk efter-

frågade den. Men jag kan nog tänka mig att

skriva fler, säger Therese, som inte helt oväntat

har givit ut boken på eget förlag.

På väg hem efter intervjun kommer jag på

mig själv med att tänka i banor om nya af-

färsidéer och att ”allt är möjligt”. Så för den

som behöver en injektion av energi rekom-

menderar jag verkligen ett möte med Therese,

för hon smittar minsann av sig. När vi ses för

fotografering några veckor senare sätter hon

själv fingret på det:

– Alla fotografer ber mig alltid att se kaxig

ut. Jag förstår ju vad de menar, men det är lite

synd egentligen, för jag är inte sån, jag är mest

glad!

Namn: Therese Christina Albrechtson

Ålder: 24

Bor: Göteborg

Drömmer om: Ett friskt liv för mig själv, mina nära och kära och att avund-sjukan försvinner i samhället. Dessutom hoppas jag att alla får en injektion av positivitet varje dag, det är alla värda!

men jag tror faktiskt att det hade hämmat mig.”

kreativitet


Här kan du få hjälpNyföretagarCentrumPå NyföretagarCentrum kan du få gratis rådgivning, och kontoren fi nns i 200 av Sveriges kommuner.

www.jobs-society.se

DrivhusetLiknande erbjudande som NyföretagarCentrum, men bara för studenter. Drivhuset anordnar

också utbildningar och inspirationsdagar. www.drivhuset.se

TillväxtverketEn ny myndighet vars uppgift är att stärka och underlätta företagande i Sverige.

www.tillvaxtverket.se

Almi företagspartnerALMI Företagspartner har bland annat som mål att fl er innovativa idéer kommer-

sialiseras framgångsrikt. www.almi.se

Webbsidor:www.nyttforetag.comwww.starta-eget.sewww.startaeget.sewww.foretagande.sewww.biznizideas.com– här kan du prenumerera på aff ärsidéer!

www.idepedia.se – som wikipedia för idéer!

www.driftig.nu – för kvinnliga entreprenörer!

Tidningar:Driva EgetEn tidning för småföretagare och de som engagerar sig i småföretagarfrågor.

www.driva-eget.se

EntreprenörSvenskt Näringsliv ger ut tidningen Entreprenör för och om företagare, full av konkreta

tips och idéer. www.svensktnaringsliv.se/entreprenor

Passion for BusinessAff ärs- och karriärmagasin med fokus på kvinnor. nyheter24.se/passion-for-business

Entreprenörs-tipsFör den som vill starta ett eget företag fi nns många olika vägar att gå. Här tipsar vi om några

nätverk och webbsidor som vill hjälpa dig att komma igång.

Tävling!Vi lottar ut två exemplar av Therese bok ”Våga, vårda, vinn!” där hon berättar om sin väg till framgång som egen företagare. Skicka ditt svar på nedanstående fråga till [email protected], för chansen att få entrepre-nörsexpertens snygga bok hem i brevlådan!

Vad hette det första företaget Therese startade?

kreativitet


e r i c m o u s s a m b a n i såg ensammast ut i världen på sin startpall

i Sydney OS år 2000. Han fingrade nervöst på sina simglasögon och flackade

med blicken. Hans två medtävlare hade diskats för tjuvstart. Nu stod han där

helt solo inför sitt försöksheat på 100 meter frisim. Han såg oändligt övergi-

ven ut. Publiken vädrade något alldeles speciellt. Moussambani från Ekvato-

rial Guinea var nu bara ett par simtag från evig legendstatus. Många minns

säkert det klassiska loppet där han plaskade sig fram i bassängen till publikens

oerhörda förtjusning. Han var knappt simkunnig, men ändå var han med i

världens största tävling.

i n g e t b l å b ä r h a r n å g o n s i n fått en så oerhörd genom-

slagskraft och mötts av så mycket sympati. När de olympiska spelen i Sydney

sammanfattades var det Moussambani och den australiska gudinnan Cathy

Freeman som var de olympiska spelens mest kända deltagare. Den bästa och

den sämste. Moussbanis modiga insats kan vara en påminnelse till oss alla att

det inte alltid handlar om att vinna, utan faktiskt om att följa sitt hjärta. Att

våga prova det som vi aldrig gjort förut, hur knäppt det än kan verka. Att våga

lita på sina idéer, hur märliga de än ter sig. Rent idrottsmässigt är hans insats

ett fiasko. Men ofta är det just de händelser som vi tror är misslyckanden som

kan rymma de mest fascinerande möjligheter. Om vi bara vågar se dem. Få

idrottsmän har fått mer PR än Ekvatorial Guineas osannolike olympier. Ibland

tänker jag att några av mina bästa uppslag aldrig skulle ha kommit till mig om

jag inte hade befunnit mig på katastrofens rand. En gång tappade jag bort en

väska med material till ett teveprogram som vi med stor möda hade samlat på

oss under flera dagar. En annan gång körde jag fel och missade en intervju som

jag hade bokat i månader i förväg. Det är händelser som just när de inträffar får

jordens undergång att framstå som en ren bagatell. Men även av de jobbigaste

erfarenheter lär vi oss något. Framför allt blir vi tvungna att hitta på något. Att

helt enkelt bli kreativa.

j a g ä r t e v e j o u r n a l i s t sedan drygt 20 år. Mitt levebröd är

mina idéer. I början av mitt yrkesliv försökte jag räkna ut hur allt skulle bli i

mina möten med människor. Jag bestämde mig för hur verkligheten såg ut och

jag tågade iväg med en fotograf och ”hämtade” det som jag hade förutsatt mig

att finna. Jag gick ut i verkligheten med skygglappar. Allt som inte stämde med

min plan ratades. Långt senare förstod jag hur fel jag hade tänkt. Jag var rädd

att använda mina ögon och öron. Rädd för att jag inte skulle kunna lita till min

förmåga att uppfatta saker när de händer. Rädd för att tänka självständigt. Det

var först när jag började lita på min intuition och, ja faktiskt, på slumpen, som

jag började göra reportage som var annorlunda och bättre än vad jag hade gjort

tidigare. Jag gör fortfarande massor av research, men jag vågar släppa allt som

jag har tänkt ut om jag hittar något bättre under inspelningen. I mina föredrag

berättar jag om några av världens bästa idrottsmän, några av världens sämsta,

men framför allt talar jag om inspiration och kreativitet och hur man har kul

på jobbet. Att våga lyssna på sina knäppaste idéer, är en bra början. Jag har sagt

upp mig, flyttat till USA och Australien och mycket annat som inte varit så ge-

nomtänkt, men som ändå slutat väl. Men hoppa i en olympisk pool mitt under

pågående tävlingar, nej, det skulle jag aldrig våga!

Lyssna på dina knäppaste idéer

Jens Lind Yrke: Reporter för SVT-Sporten, känd för re-portage i Sportspegeln, programmet Stopptid och många dokumentärfilmer. Har vunnit flera internationella pris för sina filmer. Föreläser om: Arbetsglädje och motivation, kreativitet och nytänkande.


kreativitetÄr du trött på att din fritid mest består

av att fika med kompisar och biobe-

sök? Tränar du regelbundet men har

tröttnat på de traditionella gympapas-

sen? Här kommer några annorlunda

aktiviteter för dig som vill prova något

nytt.


Stenkul på hal isEtt OS-år som detta kan det vara passande att prova på

en ny sport. Curling är en precisionsport som spelas på is

och i Kanada spelar var fjärde kanadensare curling. Det

är en lagsport där de tävlande turas om att skjuta iväg en

handtagsförsedd granitsten mot en måltavla målad på

isen, kallad boet. Ett lag består av 4 spelare. En fördel är

att curling är en aktivitet som inte är väderberoende. Den

gör sig bäst när det är som sämst väder i Sverige. Dess-

utom kan inte en miljon kanadensare kan ha fel!

För mer info: www.curling.se

+ • Mingel- och teamkänslan är hög• Inga förkunskaper krävs• Spännande tävlingar–• Stängt på sommaren• Kan ge blåmärken• Risk för spräckta byxor

Helrätt med avigaDet är inte bara mormor eller farmor som stickar och vir-

kar nu för tiden. Att tillbringa sin lediga tid på stick-kafé

har blivit allt mer populärt. På Garnverket i Stockholm

och Linköping finns särskilda stick-kvällar för alla som

gillar garner och stickat. Finns det inget stick-kafé där du

bor? Samla ihop ett gäng kompisar och gå loss bland färg-

glada garner och virknålar. På hemsidan www.muchis.se

finns en stickskola för nybörjare.

För mer info: www.garnverket.se och www.muchis.se

+• Avslappnande• Sparar pengar genom att sticka dina egna kläder• Bra presenttips- • Kan kännas tråkigt att sticka en mössa på sommaren• Risk för träningsvärk i armar

Gör din

FOTO: WWW.MUCHIS.SE


kreativitet

Dansa dig gladMi Fiesta är ett träningspass med blandning

av kul musik. Till musiken skapas ett dyna-

miskt, spännande och effektivt träningssys-

tem. Passet är uppbyggt som intervallträning

för att öka kalori- och fettförbränningen. Un-

der ett Mi Fiesta-pass får du prova på alltifrån

merengue, salsa, reggaeton, disco, samba, bol-

lywood etc. Dansa bort dina bekymmer sam-

tidigt som du förbättrar konditionen.

För mer info: www.mifiesta.se eller www.medborgarskolan.se

+• Du behöver inte kunna dansa för att ha kul• Bra träningspass• Får prova många olika danssorter- • Inte för den blyge

Nå nya höjderÄr du sportig och redo för en ny utmaning?

Då är klättring hobbyn att satsa på. Vanligtvis

finns det klätterväggar med olika svårighets-

grader och därför kan allt ifrån tävlingsklätt-

rare till nybörjare klättra tillsammans. Klätt-

ring är allt annat än statisk träning och får

utövarna att tänka till.

För mer info: www.klatterforbundet.se eller www.klattercentret.se

+• Socialt • Utmanande• Varenda liten muskel tränas-• Risk för svindel• Mjölksyra garanterad• Fara för brutna naglar

fritid roligare

Ett gott skratt förlänger livetLär dig skratta utan anledning med hjälp av

skrattyoga. Genom skratt lösgörs spänningar

och våra perspektiv förändras. Detta kan i sin

tur leda till att vi blir mer kreativa i att lösa

problem. Skrattyoga stärker dessutom musk-

ler och tränar lungor och hjärta. Här behöver

du inte ens dra att ett skämt för att tillsam-

mans med andra brista ut i ett hjärtligt skratt.

För mer info: www.skrattklubb.se

+ • Det är svårt att hålla sig för skratt• Uppsluppen stämning• Positiv miljö- • Obekvämt att skratta med främlingar• Svårt att skratta utan anledning


sommar

Rhubarbia4 cl Ekologisk Kanon Vodka3 cl Ekologisk rabarbersaft2 cl Färsk ekologisk citronjuice2 cl Ekologisk tranbärsjuice1 cl Ekologisk sockerlagSoda

1. Skaka vodkan, rabarbersaften, citronjuicen, tranbärsjuicen och sockerlagen i en shaker med is.

2. Häll upp i ett highball-glas med mycket is.

3. Toppa med soda och rör om lätt.

Som en ljummen sommarvind över rabarberlandet smakar den här drinken som en given bålfavorit. Läskande och lite bubblig.

Betyg: 3 av 5

Asian Spring4 cl Ekologisk Gripsholm Vodka4 cl Ekologisk fläderblomssaft3 cl Färsk ekologisk citronjuice1 cl Ekologisk sockerlag0,5 cl Färsk ekologisk ingefära

1. Pressa ingefäran till juice.

2. Skaka ingefära, citronjuice, flä-derblomssaft, vodka och sockerlag med is i en shaker.

3. Servera i ett highball-glas med mycket is.

Den här drinken är jättegod, helt klart en favorit i sammanhanget! De olika ingredienserna kommer fram väldigt bra, även om ingefäran är mest framträdande.

Betyg: 5 av 5

Razors Edge2 st Ekologisk vaniljstång4 cl Ekologisk Kanon Vodka4 cl Ekologisk rabarbersaft2 cl Färsk ekologisk citronjuice1 cl Ekologisk sockerlag

1. Lägg vaniljstängerna i vodkan och låt det ligga i kylen i ca 24 timmar.

2. Skaka vodkan, rabarbersaften, citronjuicen och sockerlagen i en shaker med is.

3. Servera i ett highball-glas med mycket is.

Mera rabarber, men den här gång-en med ännu mer smak. Det här smakar rabarberpaj på riktigt, och är precis som pajen sur och söt på samma gång.

Betyg: 4 av 5

Årets somrigaste drinkar

EXAMENSGUIDEN VT10

sommar

41

Smokey4 cl Ekologisk Gripsholm Vodka5 cl Färsk ekologisk grapefruktjuice2 cl Färsk ekologisk citronjuiceEkologiskt Lapsang teEkologiskt socker

1. Koka upp ca en kopp Lapsang te och koka ner till halva volymen.

2. Tillsätt lika mycket socker som vätska och rör om.

3. Skaka grapefruktjuice, citronjuice, vodka och 1 cl av te-sockerlagen i en shaker med is.

4. Servera i ett highball-glas med is.

Oj säger jag bara! Visst säger nam-net en del om hur det här smakar, men jag var inte förberedd på den otroligt kraftiga röksmaken. Det är som en rökig whisky förklädd till ljus drink. Som en flytande ölkorv med comboyhatt! Den här drinken är bara för de riktigt, riktigt coola.

Wisby - 022 st Ekologiska kanelstänger5 cl Ekologisk Gripsholm Vodka11 cl Ekologisk äppeljuice

1. Lägg två kanelstänger i vodkan och låt den ligga i kylen i 24 timmar.

2. Skaka vodka och äppeljuice i en shaker.

2. Servera med en äppelklyfta i ett glas med mycket is.

Namnet kommer från platsen där den kom till, berättar bartendern Love Sjögren. Den här drinken skul-le nog funka uppvärmd också, när den ljumma sommarkvällen övergår i natt. Kanelsmaken är spännande, och gör att drinken säkert passar även till julfesten.

Betyg: 3 av 5

Zinger5 cl Ekologisk Gripsholm Vodka5 st Ekologiska röda cocktailtomater3 cl Färsk ekologisk citronjuice1,5 cl Flytande ekologisk honungEn nypa flingsalt

1. Mosa cocktailtomaterna med ho-nung och tillsätt en nypa flingsalt.

2. Häll på vodkan och citronjuicen.

3. Häll genom en sil ner i ett kylt martiniglas.

4. Servera med en cocktailtomat på kanten av glaset.

Den här drinken kräver ett om-nämnande för sin oväntade icke-tomatiga smak! I ett blindtest kan jag inte lova att jag skulle känna igen det här som tomat, eftersom drinken inte ens blir riktigt röd när det bara är saften som används och inte hela tomaten. Det här är ingen mainstream-drink direkt, men måste provas!

Grillkvällarnas, strandfesternas och uteserveringarnas tid är här igen, och de uppfinningsrika herrarna Andreas Hult och Love Sjögren på Restaurang Vassa Eggen i Stockholm, har designat en riktigt spännande drinkserie baserade på Gripsholm Destilleris ekologiska vodka. Gin & tonic och Vodka Lime i all ära, men varför inte prova något nytt i år? Examensguidens Matilda Andréasson har testat de nio drinkarna och tipsar dig om de somrigaste!

Hedersomnämnande

Hedersomnämnande


sommar

RoskildefestivalenVisserligen inte en svensk festival, men den-

na klassiska danska tillställning bör alla som

inte har tältfobi besöka någon gång i livet.

Här samsas stora gäng 20-åringar med festi-

valveteraner och städade par med medhavda

småbarn. Förutom en mängd musikstilar på

sex olika scener är det glada campinglivet och

aktiviterna där en stor del av upplevelsen.

Bland årets musikaliska storheter finns Prin-

ce, Muse, The Prodigy och Robyn.

När? 1–4 juli med ”warm-up” från 27 juni.

Var? Roskilde, några mil väster om Köpen-

hamn.

Vad kostar det? 2 335 kr för hela veckan

inklusive camping.

Festivalsommaren

Rockfestival med camping, folklig stadsfest eller countrypartaj. I sommar sjuder det

av liv i parker, på åkrar och i stadskärnor när vi får oss den där välbehövliga dosen

av fest och gemenskap i sommarnatten. Valet är ditt, men vi gissar att du kommer att

hänga på någon av de här festivalerna i sommar!

Putte i parken En uppstickare som kör sin andra festival i år.

I år är det tema klimatsmart, och flera pro-

jekt som ska bidra till klimatet kommer att

genomföras under festivalen, som håller hus

på platsen för det numera nedbrunna Folkets

Park. På Putte i parken tältar du på fotbolls-

plan och betalar blott 100 kronor för att ha

bilen parkerad hela veckan. På scen står i år

bland andra Amanda Jenssen, Europe, The

Hives och Hästpojken.

När? 28–31 juli

Var? Karlskoga

Vad kostar det? 1 295 kr för fyra dagar

med camping.

HultsfredsfestivalenFestivalen som under många år var Sveriges

största, och kanske enda, stora musikfestival

har de senaste åren fört en allt mer tynande

tillvaro och därför är det desto mer glädjande

att Smålandsinstitutionen i år har samlat rik-

tigt bra namn som Erykah Badu, 30 Seconds

To Mars och Maskinen till sina scener. Hults-

fred brukar sägas vara för en lite yngre publik

än till exempel Roskilde, men eftersom man

inte är äldre än man känner sig borde få ha

problem att smälta in.

När? 7–9 juli

Var? Hultsfred

Vad kostar det? 1290 kr plus serviceavgift

för tre dagar, plus 150 kr för campingen.

PUTTE I PARKEN. FOTO: JESPER CAVALLIE

WAY OUT WEST. FOTO: MICKE SANDSTRÖM


sommar

2010 är här!

ArvikafestivalenI de värmländska skogarna ekar i sommar

allsång till artister som Babyshambles, Kent,

Donkeyboy och Name The Pet. Festivalen har

varit känd som en synthfestival men är nu-

mera mer bred i sitt musikutbud. Här finns

både husvagnscamping och såkallad ”lugn

camping” att tillgå utöver den vanliga, vilket

kan vara bra om du vill vara utvilad under

dagarna.

När? 15–17 juli

Var? Arvika

Vad kostar det? 1 195 kr för en tredag-

arsbiljett med camping. Endagsbiljetter kan

köpas till alla dagar för 595 kr.

Way Out WestEn av flera svenska festivaler som poppat

upp ur marken de senaste åren. Detta är

ingen campingfestival, utan boende får du

ordna själv. Men fixar du hotell och tar dig till

Slottsskogen i Göteborg får du höra fin mu-

sik från bland andra M.I.A, Marina and The

Diamonds och La Roux. En hel del av artis-

terna spelar dock istället på klubbar runtom

i Göteborg, och här är det enligt arrangören

stor risk att det blir fullt, så tänk på att du inte

är garanterad plats med ditt festivalarmband.

När? 12–14 augusti

Var? Slottsskogen i Göteborg

Vad kostar det? 1345 kr plus serviceavgift

gäller för festivaldagarna fredag–lördag plus

klubbarna i stan torsdag–lördag.

MetaltownI Frihamnen i Göteborg får hårdrockaren

kanske sitt lystmäte i år med Rammstein, In

Flames, Bullet For My Valentine och Kreator.

Leta boende på hotell för här finns ingen cam-

ping.

När? 18–19 juni

Var? Frihamnen i Göteborg

Vad kostar det? 1450 kr, eller 1470 kr, där

20 kronor går till Göteborgs hemlösa.

Close To HomeDen här nya festivalen skryter med att vara

”Sveriges närmaste”, vilket antagligen syftar

på att festivalområdet ligger nära Borås cen-

trum. På Åhagaområdet i Borås bjuds bland

annat Bob Hund, Mustasch, Fibes! Oh Fibes!

och Royal Republic. Dock oklart om det finns

camping att tillgå.

När? 27–28 augusti

Var? Borås

Vad kostar det? 590 kr plus avgifter om

du köper en tvådagarsbiljett i förväg.

Sweden Rock FestivalSom namnet antyder är det rock, rock, rock

som gäller här och några riktigt stora namn

har besökt Blekinge sedan starten 1992. Inte

är det sämre i år precis, eller vad sägs om

Guns n’ Roses, Aerosmith, Stratovarius och

Billy Idol?

När? 9–12 juni

Var? I Norje utanför Sölvesborg

Vad kostar det? Fyradagarsbiljetterna är

slutsålda men i skrivande stund finns treda-

garsbiljetter för 2 320 kr att köpa.

Peace & LoveDetta är den engagerade festivalen som vill

bidra till Mångfald, Gemenskap och Förstå-

else och inte bara skapa ännu en festival. Årets

tema är frihet, och du är välkommen att kän-

na dig fri tillsammans med Alice in Chains,

Jay-Z, Lilly Allen och Johnossi.

När? 28 juni–3 juli

Var? Borlänge

Vad kostar det? 1 495 kr plus serviceav-

gift och 150 kr för camping.

Andra festivaler i år:Killhults Countryfestival 13–14 augustiVästerås Cityfestival 1–3 juliMalmöfestivalen 20–27 augustiStorsjöyran i Östersund 29–31 juliHelsingborgsfestivalen 29–31 juliPiteå Dansar och Ler 28 juli–1 augustiStockholm Pride 26–31 juli

PUTTE I PARKEN. FOTO: JESPER CAVALLIE

ROSKILDE. FOTO: JENS DIGE/ROCKPHOTO

ROSKILDE. FOTO: KLAVS BO CHRISTENSEN/ROCKPHOTO

MUSTASCH SPELAR PÅ CLOSE TO HOME. FOTO: FREDRIK ETOALL

EXAMENSGUIDEN VT1044


FACKFÖRBUND

ENERGI &KRAFT

has jobb handlar därför numera främst om att

skapa och utveckla nya tjänster för medlemmar

inom karriär- och kompetensutvecklingsområdet.

Mycket fokus ligger på omvärldsbevakning och

projektledning. Några exempel på projekt är kar-

riärseminarier, coachprogram, jobbmingelkvällar

och cv-granskningsprojekt.

– Det vanligaste misstaget ingenjörer gör är att

rabbla upp allt av rädsla att missa någon detalj.

Använd nyckelord i annonsen istället och visa vad

du kan genom att ge exempel på sådant du har

gjort.

n ä t v e r k ä r v i k t i g t i jobbsökan-

det men hon menar att det är få som har kontakter

direkt in i ett företag.

– Det kan ju låta lite klyschigt men alla har

ett nätverk som kan användas, det gäller bara att

identifiera dem. Det kan vara kusinen, föräld-

rarna, grannen eller kanske Alumniföreningen.

Det är inte meningen att de ska fixa jobbet åt dig

men genom dem kan du få namn på personer, till

exempel försäljningschefen eller utvecklings-

chefen, som vet mer exakt vad de har för behov av att

anställa nytt på det företaget som du är intresserad av.

Sveriges Ingenjörer har 5000 förtroendevalda

ute på ett par tusen arbetsplatser i landet.

– Det gör att vi får en mycket bra inblick i olika

arbetsplatser och vad våra medlemmar behöver

för stöd, både arbetsrättsligt och i sin karriär.

Så snart man har gått ut skolan öppnas en helt ny värld.

Skriva anställningsavtal, löneförhandla, utveckla sin

kompetens, vara tjänstledig, komma tillbaka, bli förälder

eller ibland bara tröttna.

– Vi hjälper våra medlemmar med jobbiga frågor som

man inte vill diskutera på jobbet, säger Natasha Kavalic.

T E X T : M A L I N S V E N S S O N

sveriges ingenjörer har traditionellt sett gett stöd i arbetsrättsliga

frågor och förhandlar fram avtal för yrkesgruppen ingenjörer. Nu satsar de alltmer

på individens totala arbetssituation där den individuella karriärutvecklingen får en

betydande plats.

– Det är ett ganska nytt sätt att tänka på inom fackförbunden men nödvändigt för

framtiden, säger Natasha Kavalic som är specialiserad på karriär- och kompetens-

utvecklingsfrågor på Sveriges Ingenjörer. Natasha projektleder förbundets karriär-

centrer för medlemmar som är ute i arbetslivet. De erbjuder personlig coachning

och hoppas att medlemmarna ska uppskatta det. Medlemmen kan också delta på en

mängd seminarier och webbseminarier, och får hjälp med allt från intervjuträning

och hur man kan marknadsföra sig själv och sitt cv på arbetsmarknaden, till att

starta eget. I coachningen hjälper de till att bena ut medlemmarnas frågor.

– I nittio procent av fallen handlar frågan om att man har ett jobb och vill byta

men vet inte till vad. För studenter handlar det nästan alltid om att de har en utbild-

ning men vet inte vad de ska söka för jobb.

s v e r i g e s i n g e n j ö r e r h a r 1 2 4 0 0 0 medlemmar. Över

hälften bor i Göteborg, Malmö och Stockholm. Linköping, Västerås och Luleå

är också ingenjörstäta områden med stora arbetsgivare för ingenjörer och tunga

ingenjörshögskolor. Civilingenjörerna har varit den stora medlemsgruppen men nu

växer antalet högskoleingenjörer som har nya typer av inriktningar.

– En maskiningenjör rekryterar gärna en maskiningenjör så har du en ny ingen-

jörsutbildning måste du vara beredd på att marknadsföra dig ännu tydligare när du

söker jobb, säger Natasha.

Natasha tycker jobbet är jätteroligt. Hon får både skapa opinion, utveckla med-

lemstjänster och samtidigt bibehålla den viktiga kontakten med medlemmar på

individnivå. En viktig del är att hjälpa medlemmar i sin karriärutveckling. Natas-

Karriärcoach i arbetslivet


FAC

KFÖ

RB

UN

D


FAC

KFÖ

RB

UN

D

medlemsförmånerna ingår även i studentmedlem-

skapet.

– Nästan alla studenter på universitet och hög-

skolor får gå med. Vi vänder oss inte till lärare och

sjuksköterskor, det fi nns andra TCO-förbund som

organiserar dem, men i princip alla andra studen-

ter kan bli medlemmar i Tria, säger Lisa.

Ett medlemskap kostar 100 kronor för hela

studieperioden, och Tria erbjuder en rad olika

tjänster och förmåner av praktisk karaktär.

– Tria har en ”checklista för arbetslivet” som

innebär att våra medlemmar får stöd hela vägen

från att de börjar söka jobb till att de skriver på an-

ställningsavtalet. De får bland annat CV-gransk-

ning, simulerade anställningsintervjuer, löneråd-

givning, granskning av sitt anställningsavtal och

information om kollektivavtal, berättar Lisa.

e t t m e d l e m s k a p i Tria gäller under

hela studietiden och upp till två år eft er examen

om man inte får ett jobb som är kopplat till sin ut-

bildning direkt.

– När du har fått ett kvalifi cerat jobb så uppgra-

derar du ditt medlemskap till ett yrkesverksamt

medlemskap i ST, SKTF eller Unionen, beroende

på vilken arbetsplats du har hamnat på. Om du får

jobb inom den privata sektorn så är det Unionen

du ska bli medlem i, är det i en statlig verksamhet

så är det ST och om du får jobb inom kommun,

landsting eller kyrka så ska du gå med i SKTF. Om

du har varit medlem i Tria innan kostar det fack-

liga medlemskapet bara 100 kr för hela första året,

avslutar Lisa.

Tria är ett fackligt samarbete mellan de tre fackförbunden

ST, SKTF och Unionen för studenter. På Tria arbetar

man för att hjälpa studenter att förbereda sig på arbets-

livet och att få en bra start på karriären.

T E X T : E L L E N P E R S S O N

t r i a ä r i d a g e n p o p u l ä r f a c k l i g organisation för

studenter som är verksam på nästan alla universitet och högskolor i Sverige. Tria

har 35 000 studentmedlemmar och en samlad kompetens från tre fackförbund med

över 750 000 medlemmar. Bakom Tria står tre stora fackförbund, som tillsammans

täcker in nästan hela arbetsmarknaden inom privat, statlig och kommunal sektor.

Genom ST, SKTF och Unionen kan Tria erbjuda en unik bredd på kunskap om

svensk arbetsmarknad.

– Vi kan dina villkor, oavsett om du ska jobba på Volvo Group, Svenska ambas-

saden i Pretoria, SOS Alarm i Falun eller på personalavdelningen i Umeå kommun,

säger Lisa Nyberg, verksamhetschef på Tria.

e f t e r s o m t r i a t ä c k e r i n stora delar av arbetsmarknaden kan

de hålla många dörrar öppna för studenterna. Genom Tria slipper studenterna

välja förbund under studietiden men kan ändå få tillgång till relevant information,

kunskap och möten med arbetslivet från alla tre sektorerna.

– Vi hjälper våra medlemmar att förbereda sig på arbetslivet, dels genom att er-

bjuda stöd från och med att de börjar söka jobb tills de skriver på anställningsavtalet

för sitt nya jobb, och dels genom att ge dem kunskap och kontaktvägar in i deras

framtida yrke och bransch, förklarar Lisa.

Att vara fackligt ansluten under studietiden har sina fördelar.

– Trias fackliga medlemskap är helt anpassat för studenter, vilket gör att vi

erbjuder den hjälp som just studenter eft erfrågar. Det är ju innan man får jobb som

man bör ta reda på vilka löner och villkor som gäller i branschen. Den hjälpen

erbjuder vi, antingen genom vår fackliga rådgivning Tria Direkt eller genom för-

bundens lokala fackliga företrädare som är experter på löner och villkor på just den

arbetsplats som du söker jobb på, förklarar Lisa.

Trias medlemmar erbjuds också förhandlingshjälp om de skulle få problem på

sitt extrajobb eller sommarjobb under studietiden, så de mer traditionella fackliga

Tria guidar dig rätt i karriären

DET ÄR EN DJUNGELDÄR UTE FULL AV MÖJLIGHETER

PERSONLIG KARRIÄR-COACHNING

GRANSKNING AV DITT CV OCH PERSONLIGA BREV

LÖNE- RÅDGIVNING

PERSONLIG INTERVJU- TRÄNING

GRANSKNING AV DITT ANSTÄLL-NINGSAVTAL.

SPARA TUSEN-LAPPAR PÅ DINFACKAVGIFT NÄR DU BÖRJAR JOBBA

JOBB!

MEDLEMSKAP KOSTAR 100 KR. BLI MEDLEM PÅ WWW.TRIA.SE

Fullständigavillkor finns på www.tria.se


EN

ER

GI &

KR

AFT

– Lågkonjunkturen tillsammans med en ökad

miljömedvetenhet har påverkat strävan efter att ef-

fektivisera och se snabba lösningar. I sämre tider

blir det mer akut att se över sin förbrukning.

– I dag får man ekonomiska fördelar direkt, det

tror jag gör att vårt arbete blir lättare, säger Julia

som vanligtvis arbetar med omkring fem projekt

parallellt.

d a l k i a ä r e t t stort företag, 1 300 an-

ställda i Norden och 55 000 globalt, och tillhör

koncernen Veolia med över 330 000 anställda. Det

skapar naturligtvis goda möjligheter att utvecklas

över landets gränser. Enligt Julia innebär uppdra-

get som affärsutvecklare att hon får möta mycket

människor och resa både internationellt och na-

tionellt.

– En av fördelarna med att jobba på ett så pass

stort företag som Dalkia är att det finns alla möj-

ligheter att utvecklas inom koncernen. Jag har

bland annat varit i Mexiko och föreläst, och deltog

i en stor internationell konferens utanför Paris ny-

ligen. Man kan säga att vi agerar i ett slags part-

nerskap, förutom att vara lokalt aktiva har vi även

den globala återkopplingen. Samspelet däremellan

är betydelsefullt, förklarar hon.

d a l k i a s a t s a r också mycket på forsk-

ning och utbildning. Till exempel har de en in-

ternationell kurs i ledarskapsutveckling samt ett

forskningsinstitut i Paris där Julia nyligen var med

och inrättade ett samarbete med Chalmers.

– Att göra skillnad för miljön och den interna-

tionella samhörigheten är det bästa med jobbet.

Det är en speciell känsla att veta att man kan åka

nästan varsomhelst i världen och se företagets

logga där också. Jag känner mig som en del av en

helhet, säger Julia.

Som affärsutvecklare på Dalkia hjälper Julia Fredäng

kommuner och företag att minska påverkan på både

miljön och plånboken. Genom att erbjuda bättre ener-

gi- och tekniklösningar skapar hon förutsättningar för

effektivare arbetsplatser.


j u l i a f r e d ä n g s t u d e r a d e t i l l civilingenjör i kemiteknik

på Chalmers. Därefter har hon byggt på sin kompetens med kurser i ekonomi. Sin

nuvarande tjänst som affärsutvecklare har hon haft i drygt ett år.

– Jag började 2006 som internationell koordinator på Dalkia, men kom tidigt

på att jag helst vill jobba med projektledning och strategisk försäljning, säger hon.

d a l k i a ä r e t t d o t t e r b o l a g till Veolia Environnement och är

en ledande europeisk leverantör av energi- och tekniktjänster till företag och myn-

digheter. Ofta tar Dalkia över ansvaret för de tekniska installationerna för exem-

pelvis ett helt sjukhus. Julia arbetar som affärsutvecklare i Business Development

Group som sitter på Dalkias Stockholmskontor. Hon är ansvarig för strategisk för-

säljning där första momentet vid nykundsbearbetning ofta inleds med en förstudie.

– Inledningsvis tar jag kontakt med en kund och erbjuder dem en förstudie uti-

från en viss modell som vi arbetar utifrån. En av mina senaste kunder är exempelvis

landstinget i Västernorrland. Ofta handlar det om ett större helhetsåtagande där

Dalkia går in och tittar på besparingar i verksamheten, framförallt energiförbruk-

ningen. Man kan säga att jag står för första kontakten och driver projektet i ett första

stadium, säger hon.

d ä r e f t e r p r e s e n t e r a r Julia kontinuerligt resultaten för kunden

i olika faser av projektet. Huvudfokus ligger alltid på energi, miljö och kostnadsef-

fektiva lösningar. När avtalet är undertecknat är Julias del av projektet klar, och hon

lämnar över till kollegor på andra avdelningar.

– Jag föreslår en arbetsmodell och tillsammans med mina kollegor tar vi fram de

bästa besparingsmöjligheterna, både rent ekonomiskt och när det gäller att uppnå

energieffektivitet. Varifrån man får sin energi är ett exempel på förbättringar. Går

det att byta till fjärrvärme eller konvertera en panna från oljeberoende till förnyel-

sebara bränslen?

Del av en helhet på Dalkia


EN

ER

GI &

KR

AFT

en praktikplats som var en lärorik tid i ett inter-

nationellt arbetsklimat. Nu trivs Björn emellertid

bra i Malmö.

– Jag har flyttat runt väldigt mycket de senaste

åren, så nu är jag nöjd med att rota mig i Malmö

ett tag. Sedan blir jag säkert sugen på att jobba ut-

omlands igen!

b j ö r n b e r ä t t a r om sin vardag på

jobbet, som ofta inleds med intern koordinering

i form av ett möte, ofta då i Düsseldorf, eller en

telefonkonferens. Under dessa möten diskuteras

ofta långtgående framtidsplaner. Sedan fylls da-

garna av möten med entreprenörer och nystartade

företag som har idéer kring till exempel ny teknik

för laddning av elfordon, och nya samarbeten star-

tas hela tiden. Inom ramen för E-mobility Malmö

arbetar Björn med konkret projektarbete, tillsam-

mans med miljöförvaltningen i Malmö.

– Det som är roligast är att det händer så mycket

hela tiden. Man förbereder och positionerar, och

det känns som att man är en del av framtiden. Och

transport är ett relativt nytt område för E.ON.

Björn berättar att han gärna vill jobba inom

olika avdelningar på E.ON för att få en bredare

grund, och säger att många har jobbat kvar i

många år för att de kunnat utvecklas genom att

byta arbetsuppgifter och gå vidare inom företaget

istället för att byta jobb.

– Det tror jag är ganska unikt. Det finns också

en väldigt öppen och rak attityd här som jag verkli-

gen uppskattar. Det är mycket frihet under ansvar,

chefen litar på att man gör vad man ska, och man

känner att man syns i företaget, avslutar Björn.

– Det känns att man syns här. Det säger Björn Moll-

stedt om sitt jobb på E.ON, där han sedan ett år tillbaka

jobbar med bland annat el- och gasfordon. Att E.ON är

relativt nybildat i en annars traditionell bransch var en

av sakerna som gjorde företaget till en attraktiv arbets-

plats för Björn.


e . o n ä r e t t a v e u r o p a s största energibolag, och bildades år 2000

genom samgåendet av flera energiföretag. På E.ON Nordens huvudkontor i Malmö

jobbar civilingenjören Björn Mollstedt som samordnare för Framtidens Hållbara

Transporter, och projektledare för E.ONs del i projektet E-mobility Malmö tillsam-

mans med Malmö Stad.

– Vi bygger infrastruktur för elfordon, och Malmö är en av våra testplattformar.

Vi ska få upp 250 laddstolpar inom tre år, köpa in 70 elbilar och ungefär lika många

elcyklar och elmopeder. Elcyklar är till exempel bra för äldre människor, och ser till

att man kan cykla till jobbet utan att bli svettig, berättar Björn.

b j ö r n s b a n a b ö r j a d e med E.ONs traineeprogram hösten 2007,

och under de 18 månader programmet pågick fick han se många delar av företaget,

både lokalt och internationellt. E.ON finns i princip i hela Europa, och Björn job-

bade bland annat med energihandel i München och Düsseldorf. Under sin sista

placering som trainee jobbade han med forskning och utveckling, något som han

fastnat för och det har lett fram till det han jobbar med i dag.

– Jag har tillåtits leta mig fram till vad jag vill göra och var jag kan tillföra mest.

Jag tycker att vi ges goda möjligheter till det här.

Björn studerade på KTH i Stockholm, och är civilingenjör inom industriell eko-

nomi med inriktning mot energisystem. Direkt efter gymnasiet lämnade han hem-

staden Uppsala för ekonomistudier i Melbourne i Australien. Som utbytesstudent

från KTH var han också en period i Karlsruhe i Tyskland, där han sedan också fick

På E.ON är man en del av framtiden

Vi tror på handling. Läs mer på eon.se

Vi måste minska utsläppen av växthusgaser, och vi måste göra det nu. Inte helt enkelt, särskilt med tanke på att sättet vi bor på bidrar till en stor del av utsläppen. Men det skulle inte behöva vara så.

I Västra Hamnen i Malmö har vi faktiskt bevisat att det går att skapa ett samhälle som är koldioxid-neutralt, utan att det blir mörkt och kallt. Ingen science fi ction, det handlar bara om att utnyttja tekniker som redan fi nns här och nu. Och kan vi göra det här, kan vi göra det på andra platser också. Så här fungerar det:

När det produceras mer el än det behövs, går överskottet till Malmö. Och tvärtom när det kniper.

Vi är alla värmeelement. Vi utvecklar ungefär 1 Watt per kilo kroppsvikt. Sen har vi ju datorer, köksmaskiner, TV-apparater osv som också släpper ifrån sig värme. I Västra Hamnen är husen isolerade och konstrue-rade för att ta tillvara all värme som vi genererar bara genom att bo i dem.

En stor del av energin kommer från vindkraftverk, placerade tillräckligt nära för att kunna kopplas in direkt till stadsdelen, och tillräckligt långt bort för att inte störa de som bor där.

Organiskt avfall omvandlas till biogas som används till att producera värme, utan utsläpp av koldioxid eller andra skadliga ämnen. I framtiden kommer detta få en ännu större roll.

Värmen från vattenmagasinen skickas ut i fjärrvärmenätet. Eftersom det är ihopkopplat med resten av Malmö kan vi jämna ut skill-naderna så att ingen värme går till spillo.

90 meter ner i kalkstenen under Västra Hamnen fi nns stora naturliga vattenmagasin. De används som värmekälla till värmepumpar, som varje år producerar fem miljoner kilowattimmar. På som-maren vänds processen och systemet producerar kyla istället.

Delar av byggnaderna är klädda med sol-fångare som producerar varmvatten. De är integrerade delar av byggnaderna, och står för 10 procent av värmen och varmvattnet i stadsdelen. Mystiskt: De ger ett värmeöver-skott även under riktigt kalla dagar.

Solceller levererar 6 000 kilowatt-timmar el per år, och kommer att kunna användas betydligt mer när priserna på dem går ner, och verk-ningsgraden ökar. (Ja, de fungerar när det är molnigt också.)

Äger du en stad?

Skulle vi kunna få bygga om den?


EN

ER

GI &

KR

AFT

Som trainee på Fortum får man ta del av företagets

olika affärsområden. Gerd Lejdstrand fick möjligheten

att praktisera på Fortums Rysslandsenhet i Chelvabinsk.

En upplevelse som är både spännande och annorlunda.

– Det är otroligt utvecklande att ha fått den här möj-

ligheten. Dels får jag ta del av ett annat lands kultur och

dels får jag lära mig mer om Fortum i Ryssland som jag

förhoppningsvis sedan kan använda mig av i mitt arbete

i Sverige, säger Gerd.


e f t e r a t t h a l ä s t t i l l civilingenjör med inriktning på energi-

system valde Gerd Lejdstrand att söka till Fortums traineeprogram. Fortum är en

av Sveriges ledande energibolag och har verksamheter inom bland annat elproduk-

tion, värmeproduktion, elnät, drift och underhåll.

– Det känns som att energibranschen är helt rätt bransch att välja. Vi är i början

av en process där vi måste ställa om hela vårt energisystem till ett mer hållbart så-

dant. Energifrågorna kommer att bli ännu viktigare i framtiden, säger Gerd.

Genom Fortums traineeprogram har Gerd fått möjlighet att lära sig mycket om

företagets struktur och organisation. Dessutom får hon en chans att ta reda på vilket

affärsområde hon vill arbeta med i framtiden.

– Jag fick en traineeplats på Fortums serviceenhetdär jag jobbade i Sverige de

första månaderna. Just nu är jag placerad i Ryssland där jag kommer att vara under

tre månader. Fortum ger oss på så sätt en möjlighet att utbyta erfarenheter med

andra enheter på Fortum.

f o r t u m f i n n s i t i o länder med koncentration på Norden, länderna

kring Östersjön samt Ryssland. Under sin tid i Ryssland får Gerd, som är van att

jobba tekniskt med vattenkraft, istället ta del av verksamheten kring gaskraftverk.

– Det är jättehäftigt att vara här och otroligt berikande att få se hur företaget

fungerar i ett annat land. Det jag lär mig här kan jag sedan dra nytta av i mitt arbete

i Sverige. Dessutom lär jag mig väldigt mycket om mig själv och det känns utveck-

lande. I Ryssland finns mycket byråkrati och det är något vi inom Fortum jobbar

med att få bort, för den har inget syfte i sig. Men

det är lättare sagt än gjort, berättar hon.

Gerds traineegrupp består av 13 personer som

kommer från Sverige, Finland, Lettland, Polen och

Ryssland. Traineerna har kontinuerliga träffar och

bygger på så sätt upp ett bra kontaktnät.

– Något som är positivt med att vara trainee

är kontakten man får med andra traineer. Vi har

utbildningar tillsammans och under perioden ge-

nomför vi projekt som vi presenterar för varandra.

Samtidigt har vi ju en fast tjänst på en enhet på

Fortum, så det känns som vi får en jättebra inblick

i Fortum.

s o m a n s t ä l l d p å Fortum tycker Gerd

att det är viktigt att vara positiv och inte vara rädd

för förändringar. Energibranschen utvecklas stän-

digt, vilket kräver en föränderlig organisation.

– Detsamma gäller om man jobbar i projekt.

Det finns alltid saker som kan gå fel och inte blir

som man tänkt sig, säger hon.

Efter sin tid i Ryssland kommer Gerd att åter-

vända till Sverige och avsluta sin traineeperiod på

sin ursprungliga enhet. Till våren kommer hon se-

dan att besluta sig för inom vilket område hon vill

fortsätta att arbeta.

– Målet är att få jobba med vattenkraftprojekt.

Eftersom Fortum är ett stort energibolag så finns

det stora möjligheter till utveckling. Här finns

det många duktiga människor att lära av, vilket är

viktigt som nyutexaminerad student. Under min

traineeperiod har jag fått jobba med mycket varie-

rande arbetsuppgifter, men alla har känts konkreta

och viktiga. Energifrågorna är viktiga för många

och det känns kul att jag kan påverka.

Berikande traineeuppdrag i Ryssland

Utveckla framtidens energi med oss!


EN

ER

GI &

KR

AFT

gå åt i samband med eff ekthöjningarna och be-

räkna kostnader för det. Han utgår från priserna

på uranbörsen men i realiteten bygger allt på att

skapa goda relationer med leverantörerna som

främst fi nns i Kanada, Australien, Kazakstan och

Ryssland. De leverantörerna träff ar han regelbundet.

– Kärnkraft är mycket säkrare än vad gemene

man tror då vi har ett omfattande säkerhetstänk.

För oss räcker det inte med att få uran levererat, vi

måste se att de följer våra samarbetskrav på plats

när det gäller säkerhet, kvalitet och miljö. Vi får

inte göra några misstag.

a l e x a n d e r s i t t e r även med i ett

råd i Bryssel om uranförsörjningen i Europa. Positio-

nen är strategiskt viktig, det gäller att hänga med

i utvecklingen de närmaste åren då kärnkraft en

väntas öka.

– Alla inser att det är viktigt att få en lösning för

klimatet och att det inte går med fossila bränslen

längre. Kärnkraft en står idag för femtio procent av

elförsörjningen. Tillsammans med vattenkraft och

förnyelsebar kraft i form av vindkraft , solenergi,

solel, vågkraft och till viss del avfallsförbränning,

ser vi en trebenslösning som vi kan ta hand om

i Sverige.

OKG byggdes upp under 70-talet och många

chefer går i pension nu. Karriärmöjligheterna står

öppna för den som är intresserad och det kommer

att fi nnas ett stort rekryteringsbehov de närmaste

åren.

– Nu eff ekthöjer vi O3:an, vår senast byggda

reaktor, och om tre år fortsätter vi med O2:an.

Den kompetens vi får nu blir viktig att använda i

ledarpositioner sedan så den som anställs nu har

verkligen chansen att visa framfötterna.

Alexander ser inga hinder för någonting när det

gäller karriärmöjligheter inom OKG och E.ON.

– Förra året fi ck jag gå en ledarskapsutbildning

på sju veckor i Kanada och då har jag inte ens

bestämt mig för om jag skulle vilja vara chef eller

fortsätta med specialisttjänster. Jag gillar att vi får

vara ambitiösa här.

På 80-talet sattes målet att avveckla svensk kärnkraft till

2010. Snubblande nära tidsfristen satsas nu miljarder på

att höja eff ekten av kärnkraft sreaktorerna istället.

– Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klima-

tet och att det inte går med fossila bränslen längre, säger

Alexander Lindqvist som är uran- och anrikningsingenjör

på OKG.


o k g p r o d u c e r a r t i o p r o c e n t av elen i Sverige. Det motsvarar

elförsörjningen för Stockholms, Göteborgs och Malmös befolkning. Kärnkraft verket

utanför Oskarshamn är dotterbolag till E.ON, världens största elleverantör. Med 950

fasta medarbetare och ett par tusen extraanställda i de enormt stora projekt som

genomförs nu, är OKG en av de största arbetsgivarna i sydöstra Sverige.

Fram till 2013 satsar E.ON fl era miljarder kronor på ett omfattande eff ekthöj-

ningsprogram för de tre kärnkraft sreaktorerna på OKG. I sommar avgörs var

slutförvaringen av svenskt kärnbränsle ska ligga. Det står mellan Laxemar, som lig-

ger intill OKG, och Östhammar. I Oskarshamn fi nns sedan tidigare centrallagret

för använt kärnbränsle, CLAB. Dessutom fi nns förhoppningen att det inom en snar

framtid kommer ett beslut om att få bygga nya kärnreaktorer.

– Det är häft igt att vara med från start till mål i ett av de största industriprojekten

som är på gång i Sverige nu. Vi skulle gärna se en samlad kärnkraft kompetens här i

Oskarshamn, säger Alexander Lindqvist.

Alexander handlar uran, anrikning och bränsle runt om i världen för OKG. Han

kom i kontakt med OKG på en arbetsmarknadsdag vid Linköpings universitet för

fem år sedan. Eft er sin civilingenjörsexamen och doktorsavhandling i teknisk fysik,

antogs han som en av sex traineer till det arton månader långa programmet.

e n k ä r n k r a f t s r e a k t o r kan liknas vid en jättegryta kokande vatten.

Vid klyvning av uran-235 frigörs energi som hjälper till att hetta upp vattnet. Det

tryck som bildas av ångan, leds vidare till turbiner som i sin tur alstrar el. Reakto-

rerna kyls av utifrån med vatten från Östersjön. Utsläppsvattnet håller tio grader

varmare än resten av havet året om.

– Det är skönt att bada här och nej, man blir inte självlysande. Jag hade faktiskt

rätt dålig koll på hur ett kärnkraft verk fungerar innan jag började jobba här. Varje

del är enkel att förstå men tillsammans blir det ohyggligt komplext. Som trainee

fi ck jag se väldigt mycket genom studiebesök, även inom andra delar av E.ON.

Under tiden varvade vi interna och externa utbildningar i bland annat kärnteknik

och reaktorfysik. Det var enormt spännande.

Alexanders utmaning nu ligger i att parera hur mycket bränsle som kommer att

Kärnbränsle ett hett ämne


EN

ER

GI &

KR

AFT

let med hjälp av el, säger Erik, som tror att elbils-

boomen är nära.

En vanlig dag på jobbet kan bestå av att Erik har

avstämningsmöten med kollegor i andra länder,

för att hålla sig uppdaterad och lösa gemensamma

problem. Ibland är han på resande fot, medan vis-

sa dagar präglas av mycket skrivbordsarbete.

– Det roligaste med jobbet är folket man träf-

far. De som jobbar här är engagerade människor

som brinner för sitt arbete. Det märks att alla är

kompetenta och att vi gör bra saker. Det är kul att

gå till jobbet.

e r i k b e r ä t t a r a t t Vattenfall nu

befinner sig i en viktig ”nybyggarfas”, och att en

stor rekrytering kommer att ske framöver. För att

trivas på företaget tror han att man behöver vara

flexibel och ha förmågan att kunna lära sig av an-

dra. Erik återkommer också till vikten av att ta

egna initiativ, och att arbetet präglas av en vilja att

göra rätt saker, inte bara av att göra saker rätt. När

jag frågar hur han ser på sin egen framtid inom

Vattenfall säger han att han gärna vill ha mer an-

svar efterhand.

– Jag tycker att personalansvar är väldigt intres-

sant. Om man har förståelse för teknik och sam-

hällsutveckling, affärer och även är duktig på att

kommunicera med andra människor, då är man

komplett tycker jag.

Och det går inte att ta miste på Eriks entusiasm

för sin arbetsplats.

– Jag tycker att Vattenfall är det mest spännande

företaget i Sverige, jag tror inte att det finns något

företag som är så nyskapande som vi. Det faktum

att vi på Vattenfall jobbar för Sverige gör det ännu

mer motiverande.

Redan på gymnasiet grundlades Erik Wijnbladhs in-

tresse för energifrågor när han gick energiteknikutbild-

ningen på Forsmarks gymnasieskola. I dag arbetar han

med strategisk planering och utveckling på strategien-

heten inom Vattenfall Norden.


s t o c k h o l m s s o n e n e r i k w i j n b l a d h sökte sig 2002 till

Uppsala för att genomgå en civilingenjörsutbildning i miljöteknik, som han kombi-

nerade med en examen i ekonomi. Under studieåren jobbade han extra som proces-

singenjör på ett vattenreningsverk, där han också gjorde sitt examensarbete.

– Jag tycker att det är intressant att kombinera teknik och affärsutveckling, det går

oftast hand i hand, säger Erik angående sitt intresse för både teknik och ekonomi.

Efter examen blev Erik en av Vattenfalls 19 internationella traineer. Programmet,

som löpte över ett år, innebar massor av ny kunskap, ett utökat nätverk och en hel

del resande. Erik jobbade bland annat i London, där Vattenfall nu har lagt grunden

för det som kommer att bli världens största vindkraftpark. Han besökte också Ber-

lin, Hamburg, Bryssel och Warszawa, och berättar att han lärde sig väldigt mycket

både om jobbet, företaget och om de kulturskillnader som finns. Sedan i höstas

jobbar Erik som strategi- och affärsutvecklare på strategienheten inom Vattenfall

Norden.

– Nu får jag visa vad jag har lärt mig. Efter avslutandet av traineeprogrammet så

känns det som att jag har tagit en ”Vattenfall-examen”, säger han.

Vattenfall är ett av Europas ledande energibolag, och det finns goda möjligheter

att jobba utomlands, vilket Erik inte utesluter.

– Man ska inte stänga några dörrar, men jag trivs väldigt bra här just nu.

e t t a v d e o m r å d e n s o m Erik arbetar med är elbilar. Erik fram-

håller speciellt Vattenfalls samarbete med Volvo, ett projekt med målsättningen att

redan 2012 lansera en laddhybridbil av typen Volvo V70. Tillsammans driver fö-

retagen förverkligandet av ett eldrivet samhälle, med bilar som laddas via vanliga

eluttag och kan köras helt utan utsläpp.

– Jag tycker att det är väldigt motiverande att jobba med elbilar, det är en teknik

som visar elens förträfflighet, och hur vi arbetar för att energieffektivisera samhäl-

Vattenfall – Sveriges mest spännande företag


Blo

mq

uist &

Co



INDUSTRI & VERKSTAD

EKONOMI, REVISION & SKATTER



EK

ON

OM

I, R

EVIS

ION

& S

KATTE

R

s o m n y a n s t ä l l d kände sig Victor väl

omhändertagen i företaget, och trots att det finns

tydliga roller och hierarkiska nivåer upplever han

organisationen som väldigt platt.

– Man har alltid tid för varandra här. Det är

väldigt tydligt att vi är ett företag som består av

människor, och att vi tar hand om varandra. Orga-

nisationen bygger mycket på att vi för vår kunskap

vidare till varandra, och jag lär mig nya saker varje

dag av dem som är mer erfarna än jag, berättar

Victor.

När det gäller framtiden och karriären berättar

Victor att det finns många olika vägar att ta inom

KPMG. Många byter till exempel mellan de ”tre

ben” som KPMG vilar på; revision, rådgivning och

skatt. För Victors del är det främst arbete utom-

lands som hägrar just nu. I vad som kallas KPMG

Global Opportunities kan man arbeta på ett annat

kontor i världen under ett antal månader. Kanske

blir det London igen, eller Kanada.

– Jag gjorde en utbytestermin i Kanada, och gil-

lade det verkligen. Och vi arbetar med samma me-

todik i alla 146 länder där vi finns, så det är relativt

enkelt att åka iväg och jobba, säger Victor.

Idag arbetar Victor bland annat med studentak-

tiviteter mot sin gamla högskola, och träffar däri-

genom många nyfikna studenter som undrar hur

det är att arbeta på KPMG.

– Visst är de formella anställningskraven höga,

men det allra viktigaste är att du har rätt personlig-

het och en stor drivkraft.

Victor Schöns karriär inom KPMG inleddes när han

för två år sedan fick en plats i KPMG Global Internship

Programme och tillbringade några spännande veckor i

London.

– Sen var jag fast! Jag trivs kanonbra här, säger Victor

som nu jobbar som revisor sedan ett år tillbaka.


v i c t o r s c h ö n , s o m ä r f ö d d och uppvuxen i Stockholm, ut-

bildade sig till ekonom med inriktning mot redovisning och finans på Handelshög-

skolan i Stockholm.

– Att bli revisor var långt ifrån en självklarhet när jag började på Handels. Jag

skulle hålla på med marknadsföring.

Men genom att delta på många olika företagsevent under studietiden fick han

chansen att träffa företagsrepresentanter från bland annat KPMG. Genom detta fick

han en uppfattning om hur det är att arbeta som revisor.

– Det finns många fördomar som säger att både revisorn själv och arbetet är trist

och inte så socialt, men jag tror och hoppas att den bilden håller på att förändras.

För ingenting kan vara mer fel, som revisor träffar du mycket folk och du måste

därför vara duktig på att ta människor i det här jobbet, säger Victor.

k p m g d r i v e r praktikprogrammet Global Internship Programme, där en

eller flera studenter varje år får möjlighet att lära sig mer om hur det är att jobba

inom företaget. Victor deltog i programmet för två somrar sedan och tillbringade

närmare 10 veckor i London.

– Det var väldigt värdefullt, både för min personliga och yrkesmässiga utveckling.

I sin vardag jobbar Victor med tre-fyra stora företag samt ett antal mindre och

medelstora, och arbetet sker i grupper om upp till 20 personer.

– Det bästa med revision är att du jobbar med ett brett spektrum av branscher,

och du lär dig väldigt mycket på kort tid om de bolag du reviderar. Eftersom du

oftast jobbar ute hos kunden är det också ett mycket socialt arbete, vilket är viktigt

för mig, säger Victor.

”Du måste vara duktig på att ta människor i det här jobbet”

© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

Du söker en

arbetsplats som

satsar på dig

Och förra året

satsade vi 11 200 000

timmar i utbildning

Vilket

sammanträffande

Vår kunskap är vår framgång. Att vinna och behålla de

bästa talangerna är vitalt för KPMG. Därför måste vi

också erbjuda de bästa utvecklingsmöjligheterna. Förra

året satsade vi 11 200 000 timmar globalt i individuell

kompetensutveckling. Målet är att vara Employer of

Choice och vi har ett globalt program för din professionella

utveckling. Som nyanställd får du 148 timmar i grund-

utbildning, en individuell utvecklingsplan och tydlig

karriärtrappa. Våra Global Opportunities ger dig inter-

nationella karriärmöjligheter. Söker du en arbetsplats

som satsar på dig? Nu söker vi ekonomer med intellektuell

styrka, analytisk förmåga, hög integritet och smak för nya

utmaningar.

Ansök på kpmg.se/careers

aast

roem

.se

/ tbk

.se

/ fot

o: C

orbi

s


IND

USTR

I &

VE

RK

STA

D

Kemiföretaget AkzoNobel är en världsledande

industrikoncern som ständigt söker nya kreativa

talanger inom flera olika arbetsområden.

T E X T : E L L E N P E R S S O N

p å d e t m u l t i i n t e r n a t i o n e l l a och världsledande färg-

företaget AkzoNobel är nyfikenhet, kreativitet och en stark drivkraft a och o hos

medarbetarna. Företaget har idag 60 000 medarbetare i mer än 80 länder, med sitt

huvudkontor beläget i Amsterdam. I Sverige arbetar nära 4 000 personer på ett 20-

tal platser inom företaget. Medarbetarna på AkzoNobel är bland annat kända för att

brinna för nytänkande och innovation.

– Vi jobbar med utvecklingsprocesser och ska ofta komma på något unikt som

aldrig gjorts tidigare, och det kan man säga är utmanande, berättar Anders Ericsson,

utvecklingsingenjör och produktansvarig på AkzoNobel.

Anders intresse för naturvetenskap väcktes redan på gymnasiet när han gick

en 4-årig teknisk linje med kemiinriktning. Efter lumpen och ett halvårs resande,

började han studera på kemi- och biologiprogrammet vid Karlstad universitet.

När han var klar med utbildningen valde han sedan utlandsstudier i Australien.

Målet var att kunna prata engelska flytande, eftersom han gärna ville jobba i en

internationell miljö.

i d a g a r b e t a r a n d e r s på en forsknings- och utvecklingsavdelning

på AkzoNobel, och trivs mycket bra i sin roll. Han beskriver sitt arbete som flexibelt

och mycket varierande.

– Utvecklingsarbetet bedrivs utifrån direkta marknadskrav, till exempel ett miljö-

eller produktivitetskrav, vilka vi sedan får i uppgift att ta fram idéer kring. Det är

ett mycket spännande och kreativt arbete och arbetet bedrivs oftast i grupp om 4–6

personer. Min roll som produktansvarig är mer självständig, där jag ger produktre-

kommendationer och hjälper våra kunder med processoptimeringar.

Anders började arbeta på AkzoNobel för sju år sedan. Det var titeln och arbets-

uppgifterna som gjorde att han tog steget och sökte jobbet som utvecklingsingen-

jör. Karriären på företaget har mestadels blivit som han tänkt sig, men kanske inte

riktigt så utstakat.

– Med åren har jag fått ett större ansvar och det hade jag nog räknat med.

Däremot ser företaget lite annorlunda ut idag, då

vi även blivit mer marknadsstyrda på labbnivå.

Det han mest gillar med sitt jobb är att det hela

tiden händer nya saker.

– Det tilltalar mig, då jag av naturen är mycket

nyfiken. Mitt jobb innebär att jag får vara med och

följa en produkts utveckling, vilket ger en tydlig

verklighetsuppfattning. Det innebär flera resor i

arbetet och att jag får träffa många nya människor,

vilket jag klart ser som fördelar.

utvecklingsmässigt använder sig

AkzoNobel av ett verktyg som kallas för mål-

och utvecklingsdialog, som innebär att ha koll

på vad var och en gör. Det ska finnas tydliga mål

genom hela organisationen.

– Varje anställd har personliga mål, som också är

kopplade till företagets mål. Det ger bra tydlighet

och delaktighet, samtidigt som varje person har

möjlighet att påverka sina mål och utvecklings-

möjligheter. Två gånger per år följer vi upp våra

mål, vilket inte bara innebär arbetet man utför,

utan inkluderar även hälsa, säkerhet, miljömedve-

tenhet och kvalitetsarbete.

Det finns gott om karriärmöjligheter för den

som vill avancera inom företaget.

– Jag har kommit en bit framåt under mina år på

företaget och det känns jättekul att nu ha produkt-

ansvar. I framtiden skulle jag gärna ha personalan-

svar, då jag gillar att guida och arbeta med männis-

kor mot utsatta mål. Annars skulle det också vara

intressant att vara projektledare inom något större

projekt.

Nyfiken, driven och beredd på att arbeta med något annorlunda?

Visste du att hela 20 % av Akzo Nobels omsättning kommer från produkter som ger våra kunder miljöeffektiva lösningar? Tack vare produktinnovation, bättre användning av råmaterial och effektiva tillverkningsprocesser utvecklar vi ständigt miljösmarta produkter som även bjuder på nya affärsmöjligheter.

Men vi nöjer oss inte med det. Före 2015 tänker vi öka andelen till 30 % av den totala omsättningen. Och sedan fortsätter vi mot ännu högre höjder.

Vill du också ha ett utvecklande jobb samtidigt som du ger miljön ett lyft?

Våra lediga tjänster finns på www.akzonobel.se

Välkommen med din ansökan!

Med fokus på framtiden

HANDEL & VARUMÄRKEN


FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

a t t f o r s k a ä r n å g o t s o m Lisa

rekommenderar, hon tycker att det är ett omväx-

lande och fritt arbete. Lisa har familj och hon me-

nar att FOI är en bra arbetsmiljö för den som vill

ha fl exibla jobbtider.

– Jag börjar oft a klockan sex på morgonen och

går hem vid tre. Men det är aldrig några problem,

säger hon.

Parallellt med jobbet på FOI ingår Lisa i ett

VINNOVA-fi nansierat program som ska ge fors-

karvärlden fl er kvinnliga forskningschefer. De

närmaste tre åren ska Lisa Kaati forska kring

planigenkänning vid institutionen för informa-

tionsteknologi vid Uppsala universitet. Ett forsk-

ningsprojekt som ska användas i förebyggande och

fredsbevarande syft en.

– Målet är att utveckla nya teknologier för att

exempelvis kunna känna igen planeringen av ter-

rorattacker eller en förutse en naturkatastrof, via

internet eller andra kommunikationskanaler, sä-

ger hon.

l i s a m e n a r att hon aldrig hinner bli trött

på sitt jobb, och att det på FOI fi nns alla chanser att

specialisera sig på ett ämne som man brinner för.

– Jag får kontinuerligt lite mer ansvar, så att jag

växer in i rollen. När jag började här för snart två

år sedan hade jag aldrig kunnat tänka mig att jag

skulle vara där jag är i dag med det ansvaret som

jag har nu, säger Lisa och tillägger att hon gillar

kombinationen av att kunna gräva ner sig i ett

ämne samtidigt som tempot är högt och arbets-

uppgift erna varierade.

En annan anledning till att Lisa tycker att jobbet

är så roligt är att hon kan se resultat och att hon ar-

betar med att lösa konkreta problem tillsammans

med andra.

– Jag utvecklar verktyg som folk faktiskt an-

vänder. Om inte i dag så om fem eller tio år, säger

hon.

Sedan två år tillbaka arbetar Lisa Kaati på Totalförsva-

rets forskningsinstitut, FOI. Hennes forskningsprojekt

hjälper bland annat försvarets underrättelseanalytiker

att förebygga terrorattacker och naturkatastrofer.

– Det är ett varierande jobb där jag utvecklas hela

tiden och får mycket eget ansvar, säger Lisa.


l i s a m ö t e r m i g i e n t r é n till FOI i Kista. Säkerheten är hög. För

att ta sig in måste krävs ett personligt besökskort.

– Jag har alltid känt mig lockad av försvaret och jobbet är så nära CSI man kan

komma, säger hon skämtsamt.

Karriären inleddes med studier i matematik och data på KTH och Stockholms

universitet. Fast från början skulle hon faktiskt bli dansare, något en skadad häl-

sena satte stopp för. Eft er att ha skrivit sin uppsats på Ericsson research där många

kollegor hade doktorerat blev hon lockad att själv doktorera. Så i samband med it-

kraschen sökte hon en doktorandtjänst på institutionen för Informationsteknologi

vid Uppsala universitet. Under fem års tid specialiserade hon sig inom området

formella metoder och verifi ering som ligger på gränsen mellan matte och data.

– I början kändes det faktiskt ganska kämpigt och svårt. Men eft er tre år lossnade

det och jag hade aldrig haft den tjänst som jag har i dag utan att ha doktorerat, säger

hon.

Ett av de större långsiktiga projekt som Lisa jobbar med är Impactorium, vilket

handlar om att hitta samband mellan observationer och händelser och som används

som beslutstödssystem till underrättelseanalytiker.

f o r s k n i n g s p r o t o t y p e n i m p a c t o r i u m används för att

rapportera, organisera, strukturera, fusionera, modellera och analysera informa-

tion. Målet med Impactorium är att ge användaren en överblick över en situation

för att på så sätt hjälpa till att skapa lägesförståelse. Tekniker som används är exem-

pelvis automatisk analys av bloggar och andra texter på internet, social nätverks-

analys samt fusion av olika former av information som till exempel mänskliga rap-

porter och data från sensorer, förklarar Lisa.

a r b e t e t ä r u t m a n a n d e och tvingar henne också att ständigt lära

sig nya saker.

– Det blir mycket varierade uppgift er där du snabbt måste kunna sätta dig in i

olika ämnen, som psykologi till exempel, säger hon.

Stora utvecklingsmöjligheter på FOI

Forska med oss för en säkrare värld

På FOI är vi ungefär 1000 anställda, varav 800 forskare på akademisk nivå. Vi är ett av Europas största institut för tillämpad forskning. Verksamheten drivs i cirka 300 större forskningsprojekt inom ett tjugotal områden, som spänner över hela det naturvetenskapliga fältet till säkerhetspolitik och försvarsanalys.

Vi jobbar med krishantering, säkerhetsteknik, datafusion, klimat och miljö, It-säkerhet, kärnvapenfrågor, skydd mot farliga ämnen, sensorer, ledningssystem och ett stort antal andra frågor inom försvars- och säkerhetsforskning. FOI-fors-kare finns ofta i forskningsfronten och över hela skalan från grundforskning till tillämpade studier och utveckling i samarbete med försvaret, näringslivet och den offentliga sektorn.

Vill du veta mer om hur det är att jobba på FOI? Besök vår webbplats www.foi.se/jobb

www.foi.se


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

fick jag gå flera nya kurser för att lära mig allt om

hälsa, miljö och säkerhet. Alla nya kunskaper ska-

par också möjligheter för oss att arbeta med nya

uppgifter. Inom navigationsgruppen har jag till

exempel internutbildning två dagar i månaden,

säger han.

Eftersom David och hans kollegor i teamet får

se så många skilda delar av Sandviks produktion

har de alla möjligheter att fortsätta som chefer när

deras år som navigatörer är avslutade. Det är en

global arbetsgrupp och många av Davids kollegor

jobbar runt om i världen, bland annat i USA, In-

dien och Kina med längre projekt.

– Jobbet som navigatör påminner lite om en

traineetjänst på så vis att den kan leda till någon

form av chefstjänst. Tanken är att vi jobbar som

navigatörer i några år och sedan fortsätter vi i or-

ganisationen som chefer på någon enhet. Själv kan

jag tänka mig att jobba i produktionen igen när jag

är klar här, säger han.

f ö r a t t p a s s a s o m navigatör på

Sandvik måste man enligt David vara bra på att

sätta sig in i nya problem snabbt.

– Det gäller att kunna lyssna på kundens pro-

blem, kunna höja blicken och tänka i större sam-

manhang. Du hinner inte fastna i detaljer när du

ska ta fram en ny flödeslösning till exempel. Då

gäller det att kunna samla och ta in mycket data på

kort tid. Dessutom är det bra om du kan uttrycka

dig på ett tydligt sätt, tipsar han.

Stämningen på Sandvik har alltid varit positiv

enligt David, även om det senaste årets lågkon-

junktur varit tuff.

– Sandvik har en bra arbetsmiljö med stora möj-

ligheter att utvecklas inom företaget. Jag har alltid

trivts bra här, säger han.

Utlandsresor, en framtida chefstjänst och spännande

utmaningar. Det är några av fördelarna med David

Strömboms tjänst som navigatör på Sandvik. Examens-

guiden har pratat med honom om hans dagliga arbete.

– Det är ett varierande jobb där jag får arbeta med

olika typer av projekt, säger han.


d a v i d s t r ö m b o m h a r j o b b a t på Sandvik i nio år. Under den

tiden har han haft flera olika typer av arbetsuppgifter. Sedan drygt ett år tillbaka är

hans titel navigatör. En tjänst som innebär mycket resor och spännande utmaningar.

– Det är ett varierande jobb där jag får arbeta med olika typer av projekt. Oftast

varar projekten ett halvår, men snart ska jag till USA en vecka, så det kan även vara

kortare uppdrag, säger David som började sin karriär på Sandvik som processut-

vecklare. Därefter blev han produktionschef och nu är han alltså navigatör.

Vad gör man då som navigatör på Sandvik?

– Jag har ansvarat för tre projekt hittills. Sandvik har en samling principer och

riktlinjer för hur vi styr vår produktion. Mina uppdrag handlar om att åka ut till oli-

ka produktionsfabriker och titta mer övergripande på materialflödet och praktiskt

skapa rutiner för verksamheten. Hur kan man planera, anpassa arbetssätt och mäta

mål och resultat på bästa sätt? Hur följer de upp arbetssättet? Den typen av problem

hjälper jag kunden med så att deras arbetssätt stämmer överens med principerna på

Sandvik, förklarar David.

d a v i d j o b b a r ä v e n med olika nivåer, från operatörer till ledningen.

För tillfället hjälper han olika enheter att ta fram flöden för nya produktionslinjer.

Att det blivit så många år på just Sandvik förklarar David med variationen och ut-

vecklingsmöjligheterna på företaget. Sandvik har egen utbildningsenhet, Sandvik

Utbildning AB. De har kurser inom alla möjliga områden, allt från att köra truck

till arbetsmiljö, juridik och maskinteknik. Innan David började arbeta på Sandvik

hade han utbildat sig till civilingenjör i maskinteknik på Luleå Tekniska Universitet.

Samtidigt som han arbetat på Sandvik har han också läst till civilekonom i Gävle.

– Sandvik satsar mycket på vidareutbildning för oss anställda. När jag blev chef

Jobbet som navigatör skapar nya möjligheter

HIL

AN

DE

RS

vi finns där du minst anar det. Endast 20 procent av världens naturliga diamanter blir smycken. Resterande 80 procent används som industridiamanter. Men det räcker ändå inte. Därför är de fl esta diamanter som används inom industrin framställda på syntetisk väg och här kommer Sandviks materialkun-nande väl till pass. Koncernen tillverkar även avancerade diamant bestyckade skärverktyg som med optimal prestanda bearbetar superhårda material. Du hittar också resultatet av vårt kunnande i mobiltelefoner, på havets botten, i männi skors knän och på många andra ställen. Men även om inte du tänker på var Sandvik fi nns, så gör kunderna det. För våra produkter ökar både deras produktivitet och lönsamhet. Gå in på www.sandvik.se. Där fi nns mer än du anar!


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

– Här kombinerar man naturvetenskap och

samhällsfrågor, och det tycker jag är intressant.

När jag sökte jobb här var det egentligen till en

helt annan tjänst, men när de i slutänden valde

en annan person blev jag erbjuden att jobba här i

alla fall. Så småningom blev jag inblandad i det här

projektet och blev tillfrågad att leda det.

Nyligen föreslog SKB Forsmark som den bästa

platsen i landet för slutförvaring av svenskt kärn-

avfall. Under 2010 kommer en ansökan att läm-

nas in till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljö-

domstolen om tillstånd. Runt år 2023 räknar man

med att anläggningen står redo att ta emot de för-

sta leveranserna av använt kärnbränsle.

– Även om det ligger långt fram i tiden så pla-

neras det för det redan nu, vi kommer att anställa

mycket ny personal och öppna ett kontor där. Ett

slutförvar cirka 500 meter ner i marken är ett om-

fattande projekt, säger Lillemor.

s o m p r o j e k t l e d a r e är det inte all-

tid möjligt att vara så delaktig i det praktiska ar-

betet på plats, men Lillemor försöker vara med så

ofta det är möjligt, och det vill hon gärna fortsätta

med i framtiden. År 2013 ska hennes nuvarande

projekt vara klart, men Lillemor vill gärna var kvar

på SKB även efter det.

– Jag skulle gärna jobba mer internationellt. Här

i Sverige ligger vi långt fram inom det här området

jämfört med resten av världen, så det finns mycket

jobb att göra i andra länder. Jag kan också tänka

mig att ta ett sabbatsår och forska vidare. Det finns

så otroligt mycket kunskap och information i det

här företaget, vi har experter inom en massa olika

områden och det skrivs så många rapporter att

man skulle behöva ta några år ledigt för att hinna

med det, skrattar Lillemor.

Lillemor Claesson Liljedahl är anställd på avdelningen

för forskning och säkerhetsanalys på Svensk Kärnbräns-

lehantering, SKB. Hon är doktor i geologi och geokemi

och leder ett projekt på Grönland där hon bland annat

undersöker hur en inlandsis kan påverka ett slutförvar

för använt kärnbränsle.

– Ett slutförvar för använt kärnbränsle ska klara myn-

digheternas säkerhetskrav, som gäller i 100 000 år. Det

är en så lång tidsperiod att SKB behöver analysera kom-

mande istider, berättar Lillemor.


u n d e r 1 9 7 0 - t a l e t gick de svenska kärnkraftsföretagen samman och

bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, vars uppgift är att hantera det radio-

aktiva avfallet och finna en säker plats för slutförvaring. Ungefär ett öre per levere-

rad kilowattimme el går från kärnkraftsföretagen för att finansiera arbetet. SKB har

idag cirka 375 anställda, men tillsammans med konsulter och andra samarbetspart-

ners uppgår arbetsstyrkan till runt 750 personer. En av dem är Lillemor Claesson

Liljedahl, som är projektledare för Greenland Analog Project (GAP) och ansvarar

för ett 50-tal medarbetare.

– Under de närmaste 100 000 åren kommer jorden att uppleva en ny istid, så

vi behövde en så ”istids-lik” miljö som möjligt att arbeta på. Det är ett projekt där

vi samarbetar med Finlands och Kanadas motsvarigheter till SKB, och vi borrar i

berget och genom inlandsisen för att undersöka grundvattnets sammansättning och

flödesvägar ner till ett djup som motsvarar slutförvarsdjupet på 500 meter. Vi är på

plats i längre perioder mellan mars och september, sen är det för kallt och mörkt,

berättar Lillemor.

l i l l e m o r p l u g g a d e v i d Göteborgs Universitet och doktorerade

vid Stockholms Universitet. Under sin doktorandtid fick hon ett stipendium för att

åka till Island och forska. Efter det har hon både jobbat med ett borrningsprojekt på

en båt i Japan och varit anställd vid Stockholms Universitet. Redan under studieti-

den visste Lillemor att SKB skulle vara ett bra ställe för henne.

SKB skapar säker förvaring av svenskt kärnavfall

Svensk Kärnbränslehantering AB tar hand om det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk. Vi är ca 375 medarbetare som arbetar med höga krav på säkerhet för människa och miljö. Våra ägare är de svenska kärnkraftsföretagen.

Vill du jobba i ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt?

SKB:s uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Människa och miljö ska skyddas, nu och i framtiden. Uppdraget är så om fattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt.

SKB:s metod för slutförvaring av Sveriges använda kärn bränsle bygger på material som funnits länge i naturen och visat sig fungera under lång tid.

I juni valde SKB Forsmark som plats för kärnbränsle-förvaret. Inom de närmaste åren planerar SKB att ansöka om att få bygga och driva ett slutförvar på denna plats.

Vi fi nns i Oskarshamn, Stockholm och Forsmark och kommer under de kommande åren att behöva fylla på med kompetens inom en mängd områden.

Nu söker vi dig som vill arbeta i ett projekt som kommer att ha betydelse i minst hundratusen år. Välkommen till vår monter och prata framtids-möjligheter med oss.

Läs mer på www.skb.se

Ditt arbete kan ha betydelse 100 000 år framåt


HA

ND

EL &

VA

RU

MÄ

RK

EN

bildande och ger en bred inblick i företaget att vara

trainee. Jag har fått möjlighet att arbeta med frågor

inom koncern-HR, innovation av färskvaror samt

planering och produktion av Castello-ost. Under

min introduktion har jag också varit ute hos våra

bönder, på mejerier och följt med säljare och dist-

ributionsbil ut i butikerna. Förutom att lära sig nya

saker är det roligt att själv kunna bidra med något.

Som när jag och en annan F15 höll workshops för

olika avdelningar om Arlas värderingar och ka-

raktär, vilket är något vi jobbat mycket med under

våra Team Trainings. Det blev ett givande och ro-

ligt utbyte där vi alla kunde lära av varandra, säger

Sara entusiastiskt.

p a r a l l e l l t m e d att utbilda sig till eko-

nom vid Linköpings Universitet jobbade Sara ex-

tra på en marknadsavdelning och en konsultbyrå

med varumärken vilket ökade hennes intresse för

konsumentprodukter. Hon var även aktiv i den eu-

ropeiska studentföreningen ESTIEM, som arrang-

erar aktiviteter i olika länder för att ge studenter

internationella erfarenheter. I framtiden vill hon

gärna fortsätta jobba utomlands, och se mer av

Arlas organisation.

– I en så stor internationell organisation finns

det många olika spännande avdelningar och ar-

betsuppgifter. Dessutom händer det mycket i ett

expansivt företag, exempelvis köpte vi för ett år

sedan ett bolag i Nederländerna, har inlett ett stort

samarbete med Starbucks och håller nu på att byg-

ga världens största mejeri i England. Och det är så

tacksamt att jobba med så roliga produkter, jag är

stolt varje gång jag är i mataffären!

För Sara Götesson har Arla Foods Future Fifteen (F15)

Graduate Programme inneburit chansen att jobba på

tre helt olika avdelningar i olika länder. Efter huvud-

kontoret i Danmark och Stockholm avslutar hon nu

programmet i England. Sara berättar om ett härligt

företag med spännande utmaningar och långsiktigt

tänkande.


s a r a a r b e t a r u n d e r å t t a m å n a d e r med IT-projekt i

England och driver just nu utvecklingen av böndernas hemsida med ett nytt prog-

nosverktyg för hur mycket mjölk gårdarna kommer att producera. Ett spännande

arbete som innebär allt från gårdsbesök för att testa prognosverktyget, till att förstå

nuvarande IT-systemet, och utforma lantbrukarnas hemsida för framtiden. Paral-

lellt driver hon tillsammans med andra F15-kollegor ett kreativt och utmanande

innovationsprojekt om hur mjölk kommer att säljas i framtiden.

– Jag gillar bredden, att verkligen förstå Arla från ”Ko till Konsument”. Jag upp-

skattar att jag fått arbeta i olika länder och på olika avdelningar eftersom jag inte

visste vilken funktion som passar mig bäst. Jag började som F15-trainee i september

2008, då programmet var helt nytt. Jag sökte för att det verkade så utmanade, välor-

ganiserat och internationellt, samtidigt som jag verkligen attraherades av företagets

värderingar och produkter, berättar Sara som verkligen tycker att företaget och F15

programmet överträffat hennes förväntningar.

e t t p a r g å n g e r o m å r e t träffas Sara och hennes F15-kollegor

för Team Training, vilket är gemensamma utbildningsdagar. Där får de lära sig mer

om företagets strategi, projektledning och ledarskap samt att de praktiskt får arbeta

med personlig utveckling. Varje F15 har också tilldelats en så kallad sponsor, en

senior chef inom Arla Foods som fungerar som mentor.

– En fördel som F15 är att man förväntas vara proaktiv, nyfiken och vetgirig, och

får möjlighet att träffa olika intressanta personer på företaget. Det är väldigt allmän-

”Jag ville prova på att arbeta i olika länder”


HA

ND

EL &

VA

RU

MÄ

RK

EN

– Just nu har jag svårt att se mig själv någon an-

nanstans. Skulle jag tröttna på mitt jobb så fi nns

det ju 11 andra bolag dit jag kan söka mig. Det

fi nns så många möjligheter, och så många saker jag

skulle vilja hinna jobba med. IKEA satsar mycket

på personalen, och man har möjlighet att prova på

nya saker och kompetensutveckla sig själv genom

interna utbildningar.

n å g o t s o m e m m a återkommer till är

att det är så ”nära” på IKEA, att hon som anställd

blir sedd och lyssnad på. Prestigelösheten och fa-

miljekänslan inom företaget är vida omtalad, och

enligt Emma ingen myt.

– Här är det helt ok att knacka på hos en VD

och ifrågasätta saker. Här är alla lika. Jag skulle nog

bete mig annorlunda mot en VD på ett annat stort

företag. Vill man ha fl ashiga titlar är IKEA nog inte

rätt plats, men tycker man om att göra saker till-

sammans så trivs man bra här.

När Emma rekryterar ny personal tittar hon

mest på personlighet, värderingar och vilken po-

tential man har att utvecklas inom företaget.

– Vi vill att de vi anställer ska ha fullgjort sin

examen, som bevis på att man slutför saker man

tagit på sig. Värderingar är dock det allra viktigas-

te. Kunskap kan man alltid ta till sig, men hur man

ser på saker är en del av vem man är.

b l a n d i k e a : s 9500 artiklar har Emma

en favorit, stolen IKEA PS ELLAN. Det är en slags

gungstol som också funkar till matbordet. Den är

gjord av träfl isor och ”klickas” enkelt ihop.

– Jag gillar den för att den är miljövänlig och har

en cool design. Dessutom gillar jag att gunga på

stolen, vilket jag tryggt kan göra med den här!

IKEA är bland det svenskaste vi har, och få är de som

inte har någon åsikt om eller relation till företaget.

Uppvuxen i Älmhult var det för Emma Th eandersson

en självklarhet att sommarjobba på varuhuset under

gymnasietiden, och nu har hon arbetat inom koncernen

i en tredjedel av sitt liv. Emma berättar om ett företag

där fi na titlar och hierarki har fått stryka på foten till

förmån för sunt förnuft och prestigelöshet.


s o m 1 8 - å r i n g b ö r j a d e Emma Th eandersson jobba i kassan på

IKEA-varuhuset i Älmhult. Under utbildningen till beteendevetare vid Högskolan i

Halmstad fortsatte hon att jobba under loven, och fi ck ett vikariat på kundservice-

avdelningen. Under sina fyra år i Halmstad tog Emma också ett halvår ledigt för att

resa till Sydney – för att jobba på IKEA.

– Det var väldigt speciellt! Det var ett pyttelitet varuhus och en del kunder var

inte riktigt insatta i vårt sätt att jobba, och förstod inte varför de skulle bygga ihop

sina möbler själva. Men det mesta var faktiskt likadant som i Sverige och personalen

hade samma värderingar som vi. Folk tyckte också att det var lite kul att det kom

dit en tjej från Älmhult, och som hade hälsat på Ingvar Kamprad! säger hon och

skrattar.

s e d a n n å g r a å r t i l l b a k a jobbar Emma som HR-specialist i

Älmhult. Hennes uppgift är att marknadsföra företaget som arbetsplats mot stu-

denter på universitet och högskolor, och är bland annat ute på många mässor och

arbetsmarknadsdagar. Emma berättar att IKEA:s olika svenska bolag ligger förde-

lade mellan Helsingborg, där bland annat huvudkontoret för de svenska varuhusen

fi nns, och Älmhult, där hela 12 av bolagen ligger. Att det fi nns så många olika delar

inom företaget gör IKEA till en arbetsplats för hela livet, och nyligen fi rades en

kvinna som arbetat där i 50 år. Emma har visserligen många år kvar dit, men hon

ser det inte alls som omöjligt att stanna kvar i många år.

Den familjära känslan på IKEA ingen myt


IT, MANAGEMENT & TELEKOM

BYGG &FASTIGHET


IT, M

AN

AG

EM

EN

T &

TE

LE

KO

M

men det händer också att han får resa lite längre,

och just att åka ut och träffa kunderna är det David

tycker är allra roligast.

– Jag vill ut och skapa relationer. När jag var ny

här hade jag mest kontakt med kunden när affären

redan var i gång, men i takt med att jag har lärt

mig mer har jag kunnat ge mig ut och skapa egna

affärer.

p å h p i s v e r i g e a r b e t a r de

flesta inom försäljning, men det finns också goda

möjligheter att jobba utomlands, vilket är en chans

som välkomnas av David, som redan har en hel

del internationella erfarenheter bakom sig. Han

har bott och pluggat i både USA, Frankrike och

Hongkong, vilket han tror var en fördel när han

sökte jobbet. Saker han tror är viktiga för att trivas

på HP är bland annat att man är självgående och

hela tiden vill framåt.

– Man måste vara driven, och tydlig med vad

man vill. Det är ett väldigt fritt jobb, jag måste inte

sitta här och jobba alltid. Jag har mina kunder och

mina mål som jag ska uppnå, men hur jag väljer

att göra det är upp till mig. Det är också viktigt att

vara öppen och social, och att våga gå utanför sin

”comfort zone” och lära sig nya saker.

Medelåldern på HP är relativt hög i dag, men

det görs en medveten satsning på att få in unga

människor i företaget.

– Kommer man hit som nyutexaminerad är

man en person som företaget satsar på, säger Da-

vid, som beskriver en arbetsplats med välkomnan-

de atmosfär och god stämning kollegor emellan.

– Sen är det ju väldigt kul att jobba på ett företag

som är marknadsledande och ligger i framkant,

avslutar David.

Med verksamhet i över 160 länder är Hewlett Packard

en av världens största leverantörer av IT-lösningar.

Produktspecialist David Josefson berättar om en

arbetsplats som uppmuntrar egna initiativ och som

följer devisen ”learning by doing”.


d a v i d j o s e f s o n ä r u t b i l d a d till civilekonom med inriktning

på retail management. Under sin sista termin började David se sig om efter arbete,

och såg att platsannonserna som sökte ekonomer dominerades av tjänster som con-

troller och analytiker.

– Det kändes inte så kul för mig. Jag hade jobbat en hel del med försäljning mot

konsument förut, bland annat jobbat i sportbutik och drivit en lanthandel i skär-

gården en sommar. Så när jag såg en annons från HP där de sökte traineer inom

försäljning så sökte jag.

Första träffen med sin blivande arbetsgivare fick David under den rekryterings-

kväll med speedintervjuer han hamnade på. Efter det fick han komma på en djup-

intervju och blev sedan antagen som en av fem till HP’s traineeprogram. Under ett

år fick han lära sig om företaget, dess produkter och hur arbetet fungerar, och träffa

traineer från andra europeiska länder.

d a v i d b e r ä t t a r att IT-branschen inte var ett helt väntat val för honom

som ekonom, men att han har lärt sig snabbt. Och för den som är driven står alla

vägar öppna, för på HP finns inga utstakade karriärvägar.

– Här är det väldigt mycket ”learning by doing”, vilket passar mig. Man får myck-

et ansvar, man uppmanas att ta egna initiativ och kommer det ett hinder så löser

man det. Och om jag ska ut till en kund och prata om något väldigt tekniskt kan

jag ta med mig en tekniker härifrån för att förklara de saker jag inte kan, säger han.

David arbetar i dag som produktspecialist på området servrar, som är ett av HP’s

huvudområden, även om företaget för oss konsumenter mest är känt för sina da-

torer och skrivare. Arbetet handlar mycket om att hitta de bästa och mest effektiva

lösningarna för kunden, och också om att få HP’s partners att vilja sälja produkterna

vidare till sina kunder. David har de flesta av sina kunder i Stockholmsområdet,

Välkomnande atmosfär på Hewlett Packard

Stretch. Strive. Succeed.Hewlett Packard (HP) is a market leading IT company with presence in

more than 170 countries worldwide and around 300 000 employees.

The HP head offi ce is situated in Palo Alto, California.

The HP portfolio is wide and includes hardware products as well as

services and solutions.

The career opportunities for young graduates are endless. The roles

at HP include account managers, sales specialists, project managers,

solutions architects, delivery managers, fi nancial analysts and more!

Working for HP is about winning the right way for customers,

for employees and as a global citizen.

www.hp.com/go/jobs www.hp.com/go/video


BYG

G &

FA

STIG

HE

T

ledde till traineeplats på NCC

Kompetensbygget

Frida Nordvall fick kontakt med byggföretaget NCC

tidigt genom Kompetensbygget, ett praktikprogram för

studenter under utbildning. Efter utbildningen fick hon

möjlighet att välja mellan en vanlig tjänst eller att börja

som trainee.

– Jag ville gärna se flera delar av företaget så jag valde

därför att bli trainee, säger Frida.


f r i d a n o r d va l l ä r c i v i l i n g e n j ö r inom väg och vatten

och kom i kontakt med NCC redan under första studieåret på Lunds Tekniska Hög-

skola. De erbjöd då studenter att söka till Kompetensbygget, ett tre år långt program

inom NCC som garanterade praktik på somrarna samt ex-jobb.

– Först jobbade jag två somrar i produktionen och sedan en inne på kontor. Un-

der terminerna arrangerade NCC seminarier och när jag skulle göra mitt examens-

arbete åkte jag till huvudkontoret i Solna för att göra det där.

– Även om Malmöregionen är attraktiv och det händer mycket här så är det en

stor fördel att kunna flytta runt på det sättet.

Under sin tid som trainee hann Frida både med att jobba ett halvår på kalkyl, som

anbudsingenjör, samt ett år i produktion, som arbetsledare. Sedan ett år tillbaka är

hon nu kundkontakt på ett husprojekt i Lund.

– Det är superkul att både kunna ha möjlighet att vara ute i produktion samt inne

på kontoret, eftersom man då lättare förstår hela processen från anbud till färdig

produkt.

t r a i n e e p e r i o d e n s t r ä c k e r s i g upp till två år och förut-

om teoretisk fördjupning inom ekonomi, juridik och ledarskap, fick Frida också

praktisk kompetens i bland annat produktionsplanering, arbetsplatsekonomi och

kalkylering. Upplägget är individuellt och hon valde att dela upp traineetjänsten i

perioder.

– För att få en helhetsförståelse för NCC valde jag att vara på så många avdel-

ningar som möjligt. Först kalkylavdelningen där det görs anbudsberäkningar på

inkommande projekt, sedan i produktion som ar-

betsledare och slutligen en period här, där kontak-

ten med slutkunden är mer i fokus.

Idag går största delen av hennes dag åt till att

vara i kontakt med kunder för att svara på deras

frågor angående NCCs produktion. Tidigare i pro-

duktionen handlade det mer om att lösa tekniska

detaljer på plats samt att arbetsleda yrkesarbetar-

na.

– Ja, det är ganska komplext det där med ett

bygge, ifrån att den första idén eller förfrågan

kommer på papper till att allt står färdigt och läm-

nas över till kund. Det är mycket som skall arbetas

igenom och för att lära sig hela processen finns det

många olika roller och arbetsuppgifter att sätta sig

in i. Ett traineeprogram ger goda möjligheter att

börja det arbetet.

k a r r i ä r m ö j l i g h e t e r n a är an-

nars många då NCC är ett stort företag med många

olika avdelningar inom samma väggar. Som trai-

nee fick Frida möjlighet att se hela företaget, vilket

gav henne en känsla för vad hon eventuellt ville

göra med en framtida karriär.

– NCC öppnar upp möjligheterna till nätver-

kande på flera olika sätt. De ordnar, bland an-

nat, nationella träffar med övriga traineer och ett

kvinnligt nätverk som heter Stella.

Jag har nu också, sedan traineeperioden, kvar

en fadder samt en mentor som jag försöker träffa

var åttonde vecka för att prata med och få tips på

vad man kan göra härnäst. Just nu trivs jag jätte-

bra nära produktionen ute i bodarna, men man

vet aldrig vad som händer i framtiden. Att det blir

NCC, det vet jag i vilket fall.

www.ncc.se/trainee

PROVSMAKA PÅ NCC

VÅRT TRAINEEPROGRAM är den perfekta övergången från teori till praktik. Här har du chansen att prova på olika saker innan du väljer vad som lockar mest. På så sätt utvecklar du en bred kunskap om både NCC och byggbranschen.

På vår webbplats kan du läsa mer och göra en intresseanmälan. Där hittar du också vår blogg och kan läsa om vardagen som trainee. Välkommen!

FOTO

: BR

UN

O E

HR

S I

LLU

STR

AT

ION

: TO

BIA

S FL

YGA

R

MILJÖFRÅGOR, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ELLER KATASTROFBISTÅND?

Livet är så mycket mer än jobb. Du vill göra karriär men har också energin att påverka och vill göra skillnad. Vi kan hjälpa dig hitta den ideella organisation som är rätt för dig att stödja.

Charity Rating står på givarens sida. Vårt uppdrag är att göra information om ideella organisationer mer lättillgänglig - oavsett om du vill ge din tid eller dina pengar. På www.charityrating.org hittar du vår kostnadsfria webbguide med information, analyser och rapporter om ideella organisationer.

Välj inte bara jobb – välj hur du ska hjälpa till att göra världen lite bättre!Lycka till.

CHARITY RATINGKungsgatan 29, 4tr, 111 56 Stockholm

Tel: 08 - 525 05 155, Fax: 08 - 525 05 101www.charityrating.org, [email protected]

Framtids-utsikterArbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2014

2009 | Redaktör Ossian Wennström

Examensguiden publicerar här en del ur SACO-rapporten Framtidsutsikter. Läs hela rapporten på www.saco.se


FörordKris råder och arbetslösheten ökar. Erfarenheter från tidigare konjunkturnedgångar visar att akademi-

ker inte är förskonade från arbetslöshet. Är det då värt att satsa på en högskoleutbildning?

Ja, det tycker jag. Tänk långsiktigt! En akademisk utbildning är en investering för hela livet. Den ökar

chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att få ett

spännande och utvecklande yrke. Ju mer man vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslig-

het, desto bättre kan man också vidta åtgärder för att hantera detta.

Saco vill gärna inspirera till högskolestudier. Den som vill läsa vidare och har nödvändiga förkunska-

per ska inte hindras från akademisk utbildning bara för att det är svårt att hitta bra information. Saco

sprider information om akademikeryrken genom att ge ut boken Välja yrke, som i år kommer i sin 51:a

upplaga. I Välja yrke beskriver våra 23 förbund det de kan bäst: vad olika yrken innebär, vilken utbild-

ning som krävs och hur den framtida arbetsmarknaden inom yrket ser ut. Texterna om framtiden ligger

till grund för den här rapporten.

I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem år. Det är viktigt att se

framåt redan när man väljer yrkesbana. Vi hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd

för den som väljer, men också att den ska inspirera till att ta reda på mer.

Valet av utbildning är ett av de viktigaste vägval vi gör i livet. Det är viktigt att låta det egna intresset

styra och att låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är det minst lika viktigt att leta reda på så mycket

det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter och om arbetsmarknaden. I det sökandet hoppas och tror

jag att Framtidsutsikter kan vara en god hjälp.

Anna EkströmSacos ordförande


Ett unikt materialArbetsmarknadsbedömningarna i denna rapport är en bearbetad samman-

ställning av ett stort antal arbetsmarknadsprognoser som Sacos förbund,

samt några andra uppgiftslämnare, gjort för boken Välja yrke. Välja yrke

publiceras varje år i samband med Saco Studentmässor, och delas bland

annat ut till alla avgångsklasser i gymnasiet.

Materialet i denna rapport är unikt i sitt slag. Saco – Sveriges akade-

mikers centralorganisation – är den samlande organisationen för fackligt

organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om

arbetsmarknaden inom sina yrkes- och utbildningsområden. Saco består

av 23 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de

organiserar akademiker, exempelvis ekonomer, jurister, arkitekter, läkare,

lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har förbunden närmare

600 000 medlemmar.

Genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrå-

gor, företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och genom att arbeta

med professions- och utbildningsfrågor har förbunden goda kunskaper om

hur utbud och efterfrågan utvecklas sig på arbetsmarknaden. I denna sam-

manställning kan du enkelt ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbets-

marknaden för ett brett urval av akademikeryrken.

Om prognosernaFör den som ska välja en utbildning inför sitt framtida yrkesliv är det bra att

ha en uppfattning om framtidsutsikterna inom de yrken som verkar intres-

santa. Då kan prognoser vara ett bra stöd. Prognoserna i denna samman-

ställning gäller arbetsmarknaden om fem år, vilket innebär att de handlar

om arbetsmarknaden år 2014. En viktig anledning till att vi valt att bedöma

utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta

som möjligt för dem som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbild-

ning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att

vara klara om ungefär fem år.

Den fråga som uppgiftslämnarna till den här skriften har tagit ställning

till är om det om fem år kommer att råda brist på arbetskraft, balans mel-

lan utbud och efterfrågan eller om det kommer att finnas ett överskott på

arbetskraft.

• Med brist på arbetskraft menas att det om fem år antagli-gen kommer att finnas fler jobb än utbildade. Brist innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem.Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda.

• Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda.

• Med överskott på arbetskraft menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgif-ter. Överskott innebär vanligen risk för arbetslöshet.

Balansen mellan utbud och efterfråganEn prognos för tillgången på arbeten för ett visst yrke är sum-

man av en lång rad antaganden.

För det första handlar det om antaganden om utbudet av ar-

betskraft inom yrket; antalet som vill och kan arbeta inom ett

yrke vid ett givet tillfälle. För det andra handlar det om anta-

ganden om tillgången på arbete för ett visst yrke – det vi kallar

efterfrågan på arbetskraft.

Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas

bland annat av:

• Hur många som examineras. Antalet exami-nerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenternas utbildningsval och utbildningssystemets dimensionering

• Hur många som går i pension

• Vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med. Det beror till stor del på arbetsmark-nadens villkor (lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöj-ligheter med mera)

• Migration, både in- och utvandring

• Regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke. Allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, exempelvis läkaryrket

Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas

bland annat av:

• Befolkningens åldersmässiga sammansättning. Fler födda kan innebära ökat behov av exem-pelvis lärare. Fler äldre kan enligt samma logik betyda ett ökat behov av vård och omsorg

• Ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster

• Konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt

• Politiska prioriteringar och beslut. Till exempel ökade efterfrågan på lärare när den svenska grundskolan utökades från sju till nio år

• Tekniska innovationer

• Nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har innebu-rit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse

InledningFör den som vill läsa vidare efter gymnasieskolan finns en mängd olika utbildningar och inrikt-

ningar att välja mellan. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut när man är klar med sin utbild-

ning är osäkert. I den här skriften ges en översikt av vad Sacos olika förbund tror om utsikterna

på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken. Prognoserna handlar om arbetsmark-

naden på fem års sikt.

EXAMENSGUIDEN VT10

Eft ersom prognoser ibland har fel är det viktigt att vara uppmärksam på de antagan-den som kan vara särskilt osäkra. Det fi nns också alltid anledning att fråga:

Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfakto-rerna?

För att underlätta för läsaren är därför bedömningarna i Framtidsutsikter utrus-tade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning, som uppgift släm-narna i Framtidsutsikter svarar för. Det hela har gått till så att uppgift slämnarna har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan ett och fem. Ett på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och fem innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Viktigt är att understryka att även om en prognos bedöms ha mycket låg osäker-het innebär det inte att prognosen är säker. Alla prognoser bygger på antaganden, och om förutsättningarna ändras kan prognosen slå fel. Prognoser ska därför alltid ifrågasättas!

Nu Framtid

Verkligt utfall

Prognos

När det gäller eft erfrågan på arbetskraft för

ett visst yrke gäller det också att vara med-

veten om att det inom många yrken fi nns

olika utbildningsgrupper som konkurrerar

om samma jobb. Detta betyder att även om

eft erfrågan på arbetskraft för ett visst yrke

bedöms vara oförändrad kan arbetsmark-

nadsutsikterna för olika utbildningsgrupper

inom yrket skilja sig åt. En långsiktig trend

på arbetsmarknaden har varit ökad specia-

lisering. Detta har i stora drag inneburit en

utveckling mot att det inom ett och samma

yrke fi nns allt färre utbildningsbakgrun-

der representerade, samtidigt som personer

med en och samma utbildningsinriktning

fi nns representerade inom allt färre yrken.

Sammanfattningsvis gäller att det inte all-

tid räcker med att ta reda på sitt drömyrke.

Lika viktigt kan vara att ta reda på hur man

bäst utbildar sig för att i framtiden få utveck-

las och jobba inom just det yrket. Oft a fi nns

fl era alternativa utbildningsvägar.

Det är viktigt att vara medveten om att det

fi nns skillnader i både kvalitet och inrikt-

ning mellan olika utbildningar och utbild-

ningsanordnare.

OsäkerhetPrognoser är kvalifi cerade gissningar. Bättre

än så blir det faktiskt inte ens när prognoser

är som allra bäst.

Det fi nns många faktorer som inte går att

räkna med i en prognos. Till exempel vet vi

inte hur det allmänna konjunkturläget kom-

mer att utvecklas.

Samtidigt vet vi att i vissa lägen så är kon-

junkturläget den enskilt viktigaste faktorn.

Generellt gäller att privat sektor alltid är

mer känslig för konjunktursvängningar än

off entlig sektor. När konjunkturen svänger

kan situationen på arbetsmarknaden för-

ändras mycket snabbt.

Förutom konjunkturläget fi nns en lång

rad andra faktorer som också är svåra el-

ler omöjliga att förutse på fem års sikt. Ar-

betsmarknaden kan exempelvis påverkas

av förändrade konsumtionsmönster. Nya

lagar, regelverk eller politiska prioriteringar

kan plötsligt och dramatiskt ändra förut-

sättningarna på arbetsmarknaden. I fi guren

nedan illustreras hur verklighetens arbets-

marknadsläge ibland skiljer sig från den

långsiktiga trend som prognosen försöker

förutsäga. Den räta linjen är prognosen,

medan verklighetens arbetsmarknadslägen

(den böljande kurvan), både kan vara bättre

och sämre än det som prognosen förutsagt.

Prognosen bygger på faktakunskap om ett

antal kända faktorer och antaganden om det

som är okänt. I praktiken har de okända fak-

torerna oft a stor betydelse för hur det verkli-

gen blir ett visst år.

87


I tabellen används tre rubriker, brist, balans

och överskott:

• Med brist på arbetskraft menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler jobb än utbildade. Brist innebär att ar-betsgivarna har rekryteringspro-blem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda.

• Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och ef-terfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möj-ligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda.

• Med överskott på arbetskraft menas att det om fem år an-tagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Överskott innebär vanligen risk för arbetslöshet.

Förklaring till pilarna i tabellen:

När situationen på arbetsmark-naden förutspås förändras så att tillgången på jobb ökar väsentligt markeras detta med en uppåtgå-ende pil.

När situationen på arbetsmark-naden förutspås förändras så att tillgången på jobb minskar väsentligt markeras detta med en neråtgående pil.

Arbetsmarknadens känneteckenVid sidan om osäkerhetsmåttet kan den som vill veta mer om de arbetsmarknadsmässiga

riskerna för ett visst yrke ha stor nytta av information om hur utvecklingen historiskt har

sett ut på arbetsmarknaden för ett yrke. Uppgifter om vad som har hänt i samband med

tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad som är rimligt att förvänta sig vid

en framtida nedgång.

Läsaren bör fråga sig: Vad har hittills kännetecknat arbetsmarknaden för yrket?

Till läsarens hjälp har uppgiftslämnarna i den här skriften beskrivit hur arbetsmarkna-

den sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbetsmarknaden kännetecknats av stora

eller små skillnader i arbetslöshet mellan hög och lågkonjunktur; det vill säga om konjunk-

turläget påverkar chanserna att få jobb i stor eller i liten utsträckning.

Prognosens riktningEn del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår stora förändringar av arbetsmarknads-

läget fram till år 2014. När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras väsentligt

finns det anledning att ställa frågor om förändringens orsaker: Vad är det som kommer att

göra situationen så annorlunda?

Bedömningar som förutspår en väsentlig förändring på arbetsmarknaden är i den här

skriften utmärkta med pilar som visar förändringens riktning:

När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras så att till gången på jobb ökar väsentligt markeras detta med en uppåtgående pil.

När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras så att tillgången på jobb minskar väsentligt markeras detta med en neråtgående pil.

Brist är inte alltid braFör den som tar del av en prognos är det viktigt att vara medveten om att brist, eller stor

tillgång på jobb, inte självklart är det samma som att exempelvis utvecklingsmöjligheterna,

arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra.

Ibland beror brist nämligen på att det finns problem inom dessa eller andra områden.

Varje signal om att det kommer att finnas mycket gott om jobb bör väcka frågan: Varför

brist?

Skälen till att det uppstår brist på arbetskraft kan vara många. När en brist beror på att få

väljer att utbilda sig mot ett visst yrkesområde eller när de som utbildat sig väljer att söka

sig till andra områden finns stor anledning att ta reda på mer.

Förutom att det är angeläget att ta reda på om orsakerna till brister är det också viktigt

att vara medveten om att brister, oavsett orsak, kan påverka arbetsförhållandena inom

yrket. Brist kan för de yrkesverksamma inom ett yrke innebära ökad övertid, ökad stress

och mindre möjligheter att ta raster.

Brist, i kombination med andra missförhållanden, är ibland också orsak till ökade sjuk-

skrivningar eller att kompetent personal söker sig bort. Sacoförbunden kan ge bra infor-

mation om villkor och arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkes-

områden.

Utbildning är en investeringAtt skaffa sig en akademisk utbildning är en stor investering i både tid och pengar. Detta

är något som många inte ens reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning på sin utbild-

ningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. För någon handlar det

om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon annan handlar det om att få

ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det om trygghet eller att få en bra lön.

Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen egent-

ligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt, men frågan är lika viktig för det. Att svara

på frågan är ett viktigt led i att fatta ett klokt utbildningsbeslut.

För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden

alltid viktigt eftersom det handlar om de framtida möjligheterna att få utöva sitt yrke. För

detta kan prognoserna i denna skrift vara till nytta.

Om framtidsprognosen för ens drömyrke ser dyster ut är frågan om vad utbildningen

är värd särskilt viktig. Då handlar det om att väga risken för att exempelvis tvingas utstå

perioder av arbetslöshet, jobba på annan ort, jobba deltid, acceptera korta anställningar

och acceptera en låg lön, mot utbildningens möjligheter och fördelar.

Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och fundera över olika alternativa

vägar att nå sina mål.

BRIST Trend BALANS Trend ÖVERSKOTT Trend

Apotekare Agronom Beteendevetare

Arbetsterapeut Arbetsförmedlare Bibliotekarie

Arkitekt Arbetsmiljöingenjör Film-/Radio-/Tv-yrken

Biomedicinsk analytiker Arkivarie Folkhälsoplanerare

Brandingenjör Audionom Förlagsredaktör

Cytodiagnostiker Biolog Hälsopedagog

Fysiker Biomedicinare Hälsoutvecklare

Församlingspedagog Civilekonom/Ekonom Hälsovetare

Gymnasielärare Civilingenjör Idrottsvetare/Idrottspedagogi yrkesämnen

Högskoleingenjör Datavetare Kommunikationsyrken

Jägmästare Diakon Kultur- /Museiyrken

Kiropraktor Dietist Landskapsingenjör

Logoped Geovetare Lärare i grundskolans senare år/Lärare i grundskolans tidiga år/ Gymnasielärare allmänna ämnen

Läkare Hippolog

Lärare/Forskare viduniversitet och högskolor Hortonom

Lärare i omvårdnad ochomsorg Inredningsarkitekt Trädgårdsingenjör

Planeringsarkitekt Jurist Optiker

Präst Kemist Personalvetare

Psykolog Kostvetare/Kostekonom

Receptarie Landskapsarkitekt

Reservofficer Lantmästare

Röntgensjuksköterska Lots

Sjukgymnast Matematiker

Sjöbefäl Miljö- och hälso- skyddsinspektör

Skogsmästare Miljövetare

Socionom Nutritionist

Språkyrken Officer/Specialistofficer

Samhällsvetare

Sjukhusfysiker

Sjuksköterska

Skolledare

Systemvetare

Studie- o. yrkesvägledare

Tandhygienist

Tandläkare

Veterinär


Sammanfattande tabell


öka snabbare än vad lärosätena hinner utbilda. På fem års sikt väntas

det därför råda brist, men regionalt kommer skillnaderna vara stora

och nyexaminerade kan behöva flytta för att få jobb. Samhällets ökade

insikt om fördelarna med god rehabilitering och förebyggande insat-

ser påverkar i hög grad framtida efterfrågan på arbetsterapeuter. Även

den demografiska utvecklingen påverkar behovet av arbetsterapeutiska

insatser eftersom antalet äldre i befolkningen kommer att öka under

den närmaste tioårsperioden. Arbetsmarknaden kännetecknas av små

skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. En majoritet arbetsterapeu-

ter arbetar inom den offentligt finansierade vården och omsorgen. Ar-

betsterapeuters arbetsmarknad styrs i hög grad av människors behov

av rehabilitering och därför påverkas den inte så mycket av hög- res-

pektive lågkonjunktur. Enligt SCB:s prognoser väntas sysselsättningen

öka inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen och därför är

prognosen relativt säker. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en

skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osä-

kerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, www.fsa.akademikerhuset.se

ArkitektArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

De senaste åren har byggandet ökat stadigt. Ett fortsatt starkt byggan-

de och många arkitekter som går i pension de närmaste åren gör att

prognosen pekar mot att det bli brist på arkitekter i framtiden. Typiskt

för yrket är relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och låg-

konjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan

1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5

innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli/arkitekt

BrandingenjörArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Vår bedömning grundar sig på det faktum att arbetslösheten inom

gruppen har varit låg under en följd av år, oavsett konjunkturläge. Ar-

betsmarknaden har också successivt breddats för brandingenjörerna.

De flesta arbetar fortfarande inom räddningstjänsten, men idag an-

ställs allt fler i olika former av privat verksamhet (försäkringsbolag,

byggföretag och konsultverksamheter). Vår bedömning är att den ut-

vecklingen kommer att fortsätta. Sammantaget ser vi därför positivt

på det framtida arbetsmarknadsläget, också med hänsyn tagen till att

utbildningen förutom i Lund sedan ett par år nu anordnas även vid Lu-

leå tekniska universitet. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skill-

nader mellan hög- och lågkonjunktur. Sett över längre tid har arbets-

lösheten för brandingenjörer varit mycket låg, oavsett konjunkturläge,

och väsentligt lägre än för ingenjörer totalt. Antalet brandingenjörer är

litet, vilket gör alla försök till regelrätta prognoser svåra. Skälet till att vi

ändå anser att vår bedömning håller hög säkerhet är arbetsmarknads-

läget och breddningen av yrket, så som det utvecklat sig över längre

tid. Om antalet examinerade brandingenjörer snabbt växer, skulle det

ApotekareArbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Apoteksmarknaden har nyligen omreglerats, nya regler gäller

från och med den 1 juli 2009 och det har blivit möjligt för flera än

staten att äga apotek. Erfarenheter från liknande förändringar i an-

dra länder visar att tillgängligheten till apotek ökar, både genom fler

apotek och genom utökat öppethållande. Det har också medfört ett

ökat behov av farmacevter, vilket är den förväntade utvecklingen även

i Sverige. En del uttalanden från de nya apoteksbolagen tyder på att

det kommer att anställas en större andel apotekare än idag, exempel-

vis för uppgifter som har med övergripande kvalitet och säkerhet att

göra. Dessutom kommer en relativt stor andel av de yrkesverksamma

farmacevterna på apotek idag att gå i pension inom en femårsperiod,

vilket gör att efterfrågan på apotekare troligtvis ökar på apotek. Allt fler

läkemedelsföretag anställer i större utsträckning farmacevter, framför

allt apotekare, inom marknadsföring och försäljning. Samtidigt vet

vi att många läkemedelspatent löper ut de närmaste åren, vilket kan

leda till neddragningar inom läkemedelsföretagen. Omregleringen av

apoteksmarknaden kan möjligtvis även öka behovet av farmacevtisk

kompetens på många läkemedelsföretag, på grund av att fler apotek

öppnas och att aktörerna på marknaden mångdubblas. Med en ökad

andel äldre, som använder många olika läkemedel, behöver hälso- och

sjukvården och omsorgen ordna så att de gamla får hjälp och stöd

med sin läkemedelsbehandling. Både politiker och verksamheterna

har uppmärksammat behovet av farmacevtisk kompetens för att klara

den uppgiften och landsting och kommuner anställer eller anlitar i allt

större utsträckning apotekare för att arbeta med patienter/klienter di-

rekt eller för att utbilda och stödja annan personal när det gäller läke-

medelsfrågor. Även apoteken utökar den typen av service. Det gör att

efterfrågan på apotekare sannolikt ökar i framtiden. Sammantaget gör

detta att det inom en femårsperiod rimligtvis kommer att uppstå en

brist på apotekare. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader

mellan högoch lågkonjunktur. Då apoteksmarknaden nyligen genom-

gått en omreglering, så är det svårt att förutsäga den framtida arbets-

marknaden för apotekare. Prognosens osäkerhet uppskattas därför till

4 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad

av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: Sveriges Farmacevtförbund, www.farmacevtforbundet.se

ArbetsterapeutArbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetskraft

I dag råder balans på arbetsmarknaden för arbetsterapeuter, men

det finns stora variationer regionalt och lokalt i landet. På vissa orter

är det idag svårigheter att rekrytera arbetsterapeuter samtidigt som

det på utbildningsorterna råder ett visst överskott. Antalet arbetste-

rapeuter i yrkesverksam ålder växer, men ökningstakten har på senare

år dämpats av att medelåldern blivit högre och alltfler går i pension.

Enligt SCB:s prognoser kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att

Yrkesområden med brist på arbetskraft år 2014 Med brist på arbetskraft avses att det om fem år antagligen kommer att finnas fler jobb än utbil-

dade inom yrkesområdet. Brist innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna

att få jobb är därmed mycket goda.


självfallet få en relativt stor påverkan på utbudet av arbetskraft i förhål-

lande till yrkeskårens begränsade storlek. En viss ökning kan förväntas,

när nu också Luleå anordnar utbildningen. Vår bedömning är att det

möjligen kan innebära att arbetsmarknaden övergår i balans. Progno-

sens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5 där 1 innebär

mycket låg grad av osäkerhet och 5 mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

Biomedicinsk analytikerArbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Behovet av biomedicinska analytiker kommer att vara större än

utbudet inom ett antal år. Förklaringen är att medelåldern är hög och

att stora pensionsavgångar kommer att ske de närmaste åren, enligt

Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknaden kännetecknas av med-

elstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Situationen på ar-

betsmarknaden är relativt stabil då arbetsuppgifterna och behovet inte

skiftar så mycket över tiden. Den här prognosen är relativt säker då

omkring 75 procent av yrkeskåren kommer att gå i pension fram till år

2030 vilket indikerar att en stor brist är på väg att uppstå. Prognosens

osäkerhet uppskattas till 1 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan

innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad

av osäkerhet.

Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se

CytodiagnostikerArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Cytodiagnostikerna är en yrkesgrupp som kommer att vara fortsatt ef-

terfrågad även i framtiden. Det är redan i dag brist på cytodiagnostiker

och denna kommer att öka under kommande år. Det är fler som pen-

sioneras än som utbildas. Även om fem år kommer det att vara brist på

cytodiagnostiker. I dag finns ingen apparatur eller teknisk lösning som

kan ersätta de bedömningar som cytodiagnostikern gör i mikroskopet

utifrån sin kompetens och sitt kunnande. Typiskt för yrket är relativt

små skillnader i arbetslöshet mellan hög och lågkonjunktur. Progno-

sens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på

skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög

grad av osäkerhet.


FysikerArbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Det har stundtals varit svårt för fysiker att få arbete. De senaste

åren ökade sysselsättningen och arbetsmarknaden för fysiker är nu i

balans. SCB skriver att många naturvetare har en ny spetskompetens

vilket kan medföra att fysikutbildade förutom att de efterfrågas i tra-

ditionella branscher sannolikt även kommer att arbeta inom helt nya

branscher. Genom ett minskat intresse för fysikutbildning de senaste

åren gör detta att SCB förutspår brist på fysiker. Arbetsmarknaden

kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5, där

1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket

hög grad av osäkerhet.


FörsamlingspedagogArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Framtidsutsikterna är mycket goda. I dag är det brist på församlings-

pedagoger i Svenska kyrkan, liksom på pedagoger i övriga samhället.

Många församlingar har dessutom en vilja att utöka arbetet med barn

och unga. Om fem år förväntas bristen bestå. Arbetsmarknaden kän-

netecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Sedan Svenska kyrkan separerades från staten har medlemskapet blivit

mindre självklart, vilket innebär att hög-och lågkonjunkturer i större

utsträckning än tidigare påverkar arbetsmarknaden för församlings-

pedagoger Det osäkra konjunkturläget i kombination med ett vikande

medlemsunderlag och stora strukturförändringar inom Svenska kyr-

kan bidrar till osäkerheten i prognosen. Prognosens osäkerhet upp-

skattas till 3 på en skala mellan 1 och 5 där 1 innebär mycket låg grad

av osäkerhet och 5 mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: Kyrkans Akademikerförbund, www.kyrka.se

JägmästareArbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Jägmästare har idag en arbetsmarknad i balans. Skogsakademi-

ker har utöver skogsproduktion en stor del i arbetet med klimatom-

ställningen där skogen är en viktig resurs på flera sätt. Skogsråvara

kommer att behövas för att ta alternativ till oljebaserade produkter

och i andra nya material. I denna omställning behövs det i olika led

duktiga personer med kunskap om skogsbruk och hållbar utveckling.

Prognosen ger att det kommer att vara ett underskott av jägmästare

om fem år vilket ger en brist på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden

kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1

på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket



Gymnasielärare i yrkesämnenArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och

lågkonjunktur. Utbildade lärare i gymnasieskolans yrkesämnen är en

bristvara såväl i hög- som lågkonjunktur. Dessutom finns en arbets-

marknad inom ämnet utanför skolsektorn. Bristen på utbildade lärare

i yrkesämnen har varit stor över tid. Trots prognoser om minskande

elevkullar kombinerat med sämre ekonomiska tider ser bristen ut att

hålla i sig på fem års sikt. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på

en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av

osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: Lärarnas Riksförbund, www.lr.se

HögskoleingenjörArbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Arbetsmarknaden för ingenjörer förbättrades successivt från

2005 fram till hösten 2008, då arbetslösheten för medlemmar i Sve-

riges Ingenjörer nådde sin hittills lägsta nivå under decenniet. Under

våren 2009 var arbetslösheten fortfarande låg, trots oron på finans-

och arbetsmarknaden, men den förväntas öka fram till slutet av året.

Arbetslösheten bland nyexaminerade är svårare att bedöma, men för

närvarande är den sannolikt högre. Sammantaget gör vi därför bedöm-

ningen att arbetsmarknaden idag (våren 2009) befinner sig i balans

för högskoleingenjörer. Rekryteringsbehoven av ingenjörer totalt för-

väntas öka under de kommande åren till följd av strukturförändringar

och stora åldersavgångar (främst bland gymnasieingenjörer). Med nu-

varande antal nybörjare på högskoleingenjörsutbildningarna kommer

tillgången i ett längre perspektiv inte att motsvara efterfrågan. På fem

års sikt bedöms råda brist på högskoleingenjörer generellt, med varia-





Mer information: Sveriges läkarförbund, www.lakarforbundet.se

KiropraktorArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Problem i rörelseapparaten är den vanligaste orsaken till långtidssjuk-

skrivning och en stor kostnad för samhället. Fler och fler söker sig till

andra behandlingsformer när den traditionella vården inte hjälper. Ar-

betsmarknaden för kiropraktorer kännetecknas av små skillnader mel-

lan hög- och lågkonjunktur, eftersom branschen inte är direkt känslig

för konjunktursvängningar. Prognosens osäkerhet är väldigt låg, den

uppskattas till 1 på en skala mellan 1 och 5 där 1 innebär mycket låg

grad av osäkerhet och 5 mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: SRAT, www.srat.se

Lärare/Forskare vid universitet och högskolorArbetsmarknaden idag: Överskott på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Inom fem år kommer det troligen att råda en viss brist inom

många områden. Inom vissa områden, till exempel inom vård- och

lärarutbildningarna, råder redan idag generell brist på disputerade

lärare. Denna bedömning är dock mycket osäker och beror dels på

studenters efterfrågan av olika typer av högre utbildning, dels på stats-

makternas tilldelning av resurser till forskning och utbildning. 2008

års forskningsproposition innebär stora tillskott inom vissa forsk-

ningsområden, såsom medicin och teknik, de närmaste tre, fyra åren.

Tillgången på disputerade i förhållande till efterfrågan inom högskolan

varierar kraftigt mellan olika ämnen både nu och framöver. Pensions-

avgångarna kommer att öka, vilket innebär att det inom många ämnen

med stor sannolikhet kommer att råda brist på meriterade disputerade.

Variationerna är dock stora mellan olika ämnen, samtidigt som specia-

liseringen är stor, varför bedömningarna ovan egentligen måste göras

ämnesvis. Efterfrågan på universitetslärare och forskare har varierat

över tiden. I tider av stark studentexpansion har brist på meriterade

lärare funnits dels inom de områden där studentantalet ökat snabbt, till

exempel ekonomiämnen, dels inom områden där bristen på dispute-

rade lärare varit stor, till exempel inom vård- och lärarutbildningarna.

Typiskt för yrket är relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög-

och lågkonjunktur. Prognosen är osäker, då den bland annat beror på

studentefterfrågan och statsmakternas forskningspolitik. Som redan

påpekats varierar dessutom förhållandena mellan olika ämnen, varför

det är näst intill meningslöst att göra en sammanfattande bedömning

för hela universitetsläraryrket. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3

på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av


Mer information: Sveriges Universitetslärarförbund, www.sulf.se

Lärare i omvårdnad och omsorgArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Det är relativt svårt att göra prognoser över lärare i omvårdnad då yr-

keslärare som regel behandlas som en grupp i statistiksammanhang.

Däremot går det att konstatera att det råder brist på omvårdnadsutbil-

dad personal, vilket i sin tur borde medföra en viss brist på lärare i just

omsorg och omvårdnad. Behovet kommer sannolikt att öka då många

lärare pensioneras, samt att befolkningen genomsnittligt blir allt äld-

re. Redan nu råder brist på disputerade vårdlärare inom högskolan.

Denna brist bedöms bestå även på fem års sikt. Inom de närmaste fem

åren kommer pensionsavgångarna att öka bland adjunkterna, vilket

tioner inom inriktningarna. Vår bedömning bygger främst på SCB:s

Trender och prognoser 2008, samt Högskoleverkets Högskoleutbild-

ningarna och arbetsmarknaden (2009:5 R). Sett över längre tid föl-

jer arbetslösheten för högskoleingenjörer ett mönster snarlikt det för

arbetsmarknaden i stort och skillnaderna är medelstora mellan hög-

och lågkonjunktur. Till bilden hör dock att arbetslöshetsnivåerna för

ingenjörer genomgående varit avsevärt lägre än för arbetsmarknaden

totalt, oavsett konjunkturläge. Sedan mitten av 90-talet har arbetslös-

heten för medlemmar i Sveriges Ingenjörer som regel också legat lägre

än för akademikerförbunden inom Saco totalt. Osäkerheten i progno-

sen beror delvis på det framtida konjunkturläget. En annan osäkerhet

följer av att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd

olika teknikområden och branscher. Arbetsmarknadsläget för de olika

utbildningarna följer i stort konjunkturen, men med vissa skillnader

mellan inriktningarna. Dessa skillnader kan påverkas av hur antalet

nybörjare på enskilda inriktningar utvecklas. Prognosens osäkerhet

uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär

mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osä-

kerhet.

Mer information: Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

LogopedArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Antalet examinerade logopeder räcker inte för att täcka det behov som

finns. Arbetsmarknaden är mycket god och i hela landet är det brist på

logopeder även om efterfrågan kan variera lokalt. Nya verksamhets-

områden har tillkommit under senare år, bland annat inom olika kom-

munala verksamheter och hjälpmedelsservice. Med en utbyggnad av

antalet utbildningsplatser kan det eventuellt uppstå en flaskhals inom

några år om inte antalet nyinrättade tjänster ökar i samma takt som

antalet examinerade logopeder. Konsult- och handledningsverksam-

het blir också allt vanligare. En fortsatt ökning av tjänster sker inom

flera områden, bland annat habiliterings och omsorgsverksamheten

och vården av personer med ät- och sväljsvårigheter, där det råder stor

efterfrågan på logopeder. Även på de så kallade språkförskolorna –

specialskolor för barn med grava språkstörningar – finns otillräckliga

logopedresurser. Vidare anlitas logopeder allt oftare inom grundskolan

för utredning av barns tal och språk samt dyslexi. Logopedisk kom-

petens behövs även utanför de traditionella verksamhetsområdena

till exempel inom företag som arbetar med kommunikation i största

allmänhet. Än så länge är det få logopeder som söker sig till, och ham-

nar i, samhällssektorer utanför den offentliga sektorn, men det går att

skönja en utveckling mot en bredare arbetsmarknad för logopeder. En

sådan utveckling kommer sannolikt att medföra högre medellöner,

ökad lönespridning och vidare karriärmöjligheter. Arbetsmarknaden

kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prog-

nosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på

skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög

grad av osäkerhet.

Mer information: DIK, www.dik.se

LäkareArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

I dag råder brist på läkare, och om fem år är läget detsamma. Inom

vissa specialiteter råder i dag brist på läkare, framförallt inom allmän-

medicin, geriatrik, psykiatri och företagshälsovård. Under de när-

maste åren kommer pensionsavgångarna att öka kraftigt varför bris-

ten på specialister förväntas öka ytterligare. Typiskt för läkaryrket är

relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur.

Utbildningstjänsterna under AT (så kallade AT-block) ska dimensio-

neras så att alla examinerade läkare får möjlighet till en anställning,

och för specialisttjänstgöringen (ST) gäller att landstingen ska erbjuda

det antal tjänster som motsvarar det framtida behovet av specialister.

EXAMENSGUIDEN VT10

teksmarknaden kan möjligtvis även öka behovet av farmacevtisk kom-

petens på många läkemedelsföretag, då fler apotek öppnas och aktörer-

na på marknaden mångdubblas. Arbetsmarknaden kännetecknas av

små skillnader mellan högoch lågkonjunktur. Då apoteksmarknaden

nyligen genomgått en omreglering, är det relativt svårt att förutsäga

den framtida arbetsmarknaden för receptarier. Prognosens osäkerhet

uppskattas därför till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan


av osäkerhet.

Mer information: Sveriges Farmacevtförbund, www.farmacevtforbundet.se

PrästArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

I dag och under de närmaste åren behövs minst 100 nya präster om året

för att täcka pensionsavgångarna. Om fem år råder det totalt sett brist

på arbetskraft, men de lokala variationerna är stora. En faktor som kan

komma att påverka prognosen är hur man väljer att organisera sig i

församlingarna. Fortsätter trenden med sammanslagningar så kan an-

talet tjänster minska. Det är dock fortfarande ovisst. Arbetsmarkna-

den kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Prästens uppgifter är så centrala i Svenska kyrkan, att konjunkturen

normalt inte påverkar i särskilt hög grad. Sedan Svenska kyrkan sepa-

rerades från staten har medlemskapet blivit mindre självklart, vilket

innebär att hög- och lågkonjunkturer i större utsträckning än tidigare

påverkar arbetsmarknaden för präster. Det osäkra konjunkturläget i

kombination med ett vikande medlemsunderlag och stora struktur-

förändringar inom Svenska kyrkan bidrar till prognosens osäkerhet.


1 innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5 mycket hög grad av osä-

kerhet.

Mer information: Kyrkans Akademikerförbund, www.kyrka.se

PsykologArbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Om fem år kommer det att råda brist på arbetskraft eftersom

många psykologer pensioneras de närmaste åren. Tillgången på ut-

bildade psykologer blir inte tillräcklig utifrån det antal som utbildas

idag. Men det finns stora skillnader mellan olika regioner i landet. På

många håll väntas bristen bli fortsatt stor, medan det i det närmaste

råder balans i storstadsområdena. Psykologisk kunskap behövs på allt

fler områden i samhället. Psykologernas arbetsmarknad håller därför

på att vidgas. Fler psykologer anställs i kommunerna och många blir

egna företagare. Arbetslösheten för psykologer ligger sedan ett an-

tal år på en låg nivå. Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små

skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens

osäkerhet uppskattas till 2 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan


av osäkerhet.

Mer information: Sveriges Psykologförbund, www.psykologforbundet.se

ReservofficerArbetsmarknaden idag: Överskott på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

I dag råder överskott på reservofficerare i Försvarsmakten, det to-

tala antalet uppgår till drygt 8 000. Dock är för få av dessa under 35 år

(drygt 500 stycken) då rekryteringen under de senaste åren varit liten.

Antalet reservofficerare kommer att minska drastiskt under de närms-

ta åren, såväl på grund av Försvarsmaktens omdaning som att de som

är födda på 40-talet nu går i pension. Förbundet beräknar att det om

93

kan komma att leda till viss brist även för denna lärarkategori. För dis-

puterade lärare bedöms efterfrågan även på längre sikt vara större än

tillgången. Bedömningarna för högskolans vårdlärare är relativt säkra,

men påverkas givetvis av den framtida studenttillströmningen, och

för adjunkternas del av hur arbetsmarknaden inom gymnasieskolan

utvecklas. Inom högskolan har efterfrågan på disputerade vårdlärare

alltid varit stor, men medvetenheten om att denna brist är en viktig

kvalitetsfråga har blivit allt större under de senaste tio åren. Så även

om antalet disputerade lärare har ökat, har efterfrågan vuxit än mer.

Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan

hög- och lågkonjunktur. Den ekonomiska krisen, som slår hårt mot

kommuner och landsting, försvårar arbetet med att ta fram en säker

prognos. Å andra sidan talar demografin för ett fortsatt stort behov av

lärare i omvårdnad och omsorg. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3

på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av

osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet. Mer informa-

tion: Lärarnas Riksförbund, www.lr.se

Sveriges Universitetslärarförbund, www.sulf.se

PlaneringsarkitektArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Planeringsarkitekterna är i dag eftertraktade i många kommuner där

de ersätter eller kompletterar andra arkitekter på planeringsjobb. På

grund av att många planerare går i pension de närmaste åren samtidigt

som behovet av samhällsplanering ökar kommer det troligen bli brist

på planeringsarkitekter. Typiskt för yrket är relativt små skillnader i

arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Konjunktursvängarna

inom byggbranschen påverkar i hög grad arkitekternas arbetsmarknad

– något man får lära sig att leva med som arkitekt. I dag är arbetsmark-

naden på grund av lågkonjunkturen lite osäker, men arkitekterna har

ändå klarat sig bra i förhållande till många andra yrken. Branschen för-

utspår ett fortsatt kraftigt byggande de närmaste åren. Omställningen

till ett hållbart samhälle kommer också kräva många arkitekters hjälp.




Mer information: Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli/arkitekt

ReceptarieArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Idag är det brist på receptarier. En relativt stor andel av de yrkesverk-

samma farmacevterna på apotek kommer dessutom att gå i pension

inom en femårsperiod, vilket medför en fortsatt brist på receptarier

på apotek. Apoteksmarknaden har omreglerats - nya regler gäller från

och med den 1 juli 2009 – och det har blivit möjligt för flera än staten

att äga apotek. Erfarenheter från andra länder som genomfört liknan-

de förändringar visar att tillgängligheten till apotek ökar, både genom

flera apotek och genom utökat öppethållande. Det har också medfört

ett ökat behov av farmacevter. En sådan utveckling är att vänta även i

Sverige. Med en ökad andel äldre i befolkningen, som använder många

olika läkemedel, ökar dessutom behovet av rådgivning och informa-

tion till patienter och anhöriga. Både politiker och verksamheterna har

uppmärksammat behovet av farmacevtisk kompetens för att klara den

uppgiften, via apotek och andra kanaler. Den förväntade utvecklingen

av apoteksmarknaden och behovet av rådgivningstjänster, i kombina-

tion med minskande antal nya studenter på receptarieutbildningarna

de senaste åren, gör att det högst sannolikt kommer att vara en fortsatt

brist på receptarier den kommande femårsperioden. Arbetsmarkna-

den kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Allt fler läkemedelsföretag anställer i större utsträckning farmacevter,

framför allt apotekare, inom marknadsföring och försäljning. Å andra

sidan går många läkemedelspatent ut de närmaste åren vilket kan leda

till neddragningar inom läkemedelsföretagen. Omregleringen av apo-


hösten 2008 med närmare en tredubbling av bristen år 2012. Även om

detta, på grund av krisen, inte får full genomslagskraft och vi räknar

med hälften, så talar vi ändå om en brist på 40 000 – 50 000 befäl om

tre år. Och detta trots att man nu lägger upp fartyg runt om i världen.

Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög-

och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala

mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet

och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: Sveriges Fartygsbefälsförening, SFBF, www.sfbf.se

SkogsmästareArbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Skogsmästarnas arbetsmarknad är idag i balans. Skogsakademi-

ker har utöver skogsproduktion en stor del i arbetet med klimatom-

ställningen där skogen, på flera sätt, är en viktig resurs. Skogsråvara

kommer att behövas för att få alternativ till oljebaserade produkter

och i andra nya material. I denna omställning behövs det i olika led

duktiga personer med kunskap om skogsbruk och hållbar utveckling.

Prognosen anger att det kommer att vara ett underskott av skogsutbil-

dade akademiker om fem år vilket ger en brist på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög-

och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala


och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet


SocionomArbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Även om möjligheterna att få jobb för socionomer varierar något

över landet råder idag balans på arbetsmarknaden nationellt sett. En

bristsituation väntas uppstå på grund av kommande pensionsavgångar

och ökat rekryteringsbehov av socionomer inom äldreomsorgen på

fem års sikt. Arbetsmarknaden kännetecknas normalt av relativt små

skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Konsekvenserna av den eko-

nomiska kris som drabbat svensk arbetsmarknad skapar dock viss osä-

kerhet i prognosen. En risk är därför att socionomernas arbetsmarknad

kommer att påverkas negativt senare under 2009/10. Kommunernas

ekonomi spelar stor roll. Blir den nuvarande arbetsmarknadsnedgång-

en djup och långvarig finns risk att kommuner behöver spara. Detta

skulle exempelvis kunna innebära att återbesättning av väntade pen-

sionsavgångar senareläggs. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på

en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av


Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student

SpråkyrkenArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Idag råder det brist på arbetskraft framförallt för facköversättare. Sam-

hällets behov av kvalificerade översättare och tolkar ökar i samband

med globaliseringen och Sveriges engagemang inom EU. Inom nä-

ringslivet finns det behov av kvalificerad kompetens inom teknik, juri-

dik och ekonomi. Det råder brist på översättare och tolkar i udda språk.

Arbetsmarknaden för översättare av skönlitteratur är osäker, likaså för

tv och filmöversättare. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora

skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet upp-

skattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket

låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: DIK, www.dik.se

fem år kommer att finnas behov av cirka 4 000 reservofficerare och

att det därmed finns behov av att utbilda unga reservofficerare. Det

finns även behov av att utbilda personer med speciella kompetenser,

såsom flygledare eller sjukvårdspersonal, till reservofficerare. Reserv-

officeren kommer även i framtiden att ha betydelse för Försvarsmak-

tens förmåga att klara sina uppgifter. Behovet av dubbla kompetenser,

såväl civila som militära, bedöms vara fortsatt stort, såväl nationellt

som internationellt. Behov finns alltid av reservofficerare i utlands-

styrkan (idag är ca 20-30% av utlandsstyrkans officerare reservoffice-

rare), men även för kortare eller längre tjänstgöringar på hemmaplan.

Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader mellan

hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för en reservofficer

påverkas av hur riksdag och regering vill bedriva den svenska sä-

kerhetspolitiken och därmed vilka uppgifter vår försvarsmakt skall

kunna lösa. Att i dagsläget ge en prognos på Försvarsmaktens behov

om fem år är mycket vanskligt, med tanke på de stora omvälvningar

som sker. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala mellan

1 och 5, där 1 på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och 5

innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: Sveriges Reservofficersförbund (Reservofficersförbundet), www.reservofficersforbundet.se

RöntgensjuksköterskaArbetsmarknaden idag: Brist på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetsmarknaden

Det råder idag brist på röntgensjuksköterskor och med de ökande

pensionsavgångarna förväntas bristen bli större de kommande åren.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och

lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala


och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: Vårdförbundet, www.vardforbundet.se

SjukgymnastArbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknadenPrognos 2014: Brist på arbetskraft

Idag råder balans på arbetsmarknaden. Om fem år råder troli-

gen viss brist på sjukgymnaster bland annat på grund av höga pen-

sionsavgångar kombinerat med en stark satsning i samhället på re-

habilitering av sjukskrivna för att underlätta en snabb återgång till

arbetslivet. Samtidigt sker en satsning på ökad fysisk aktivitet bland

befolkningen inom sjukgymnastens kunskapsområde. I takt med att

andelen äldre ökar i befolkningen kommer sjukgymnasten att ha en

viktig roll för att bibehålla fysisk funktionsnivå hos den friska äldre

delen av befolkningen och för att bibehålla eller återfå funktionsför-

mågan hos dem som vårdats för olika funktionsproblem. Samtidigt

söker sig sjukgymnasten till nya arenor. Sjukvårdens roll som domi-

nerande arbetsgivare minskar, även om det fortfarande kommer att

vara inom vård och rehabilitering som flertalet av sjukgymnasterna

verkar. Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader

mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till

3 på en skala mellan 1 och 5 där 1 på skalan innebär mycket låg grad

av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Mer information: Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, www.sjukgymnastforbundet.se

SjöbefälArbetsmarknaden idag: Brist på arbetskraftPrognos 2014: Brist på arbetskraft

I dag råder stor brist på sjöbefäl, vilket innebär att möjligheterna att

få jobb är goda. Det fattas idag cirka 34 000 sjöbefäl i världshandels-

flottan och siffran väntas stiga de närmaste åren. Stora pensionsav-

gångar och otillräcklig återväxt innebär att bristen kommer att öka

om fem år. Enligt Internationella redareorganisationen räknade man

Students! Join me in the fight against child sex tourism.The bad news is that children in poor countries are still sexually exploited by travellers. The good news is that you can do something about it.


Register företag branschvis

Fackförbund Natasha Kavalic, Sveriges Ingenjörer .............................................46

Lisa Nyberg, Tria ................................................................................48

Energi & Kraft Julia Fredäng, Dalkia .........................................................................50

Björn Mollstedt, E.ON ........................................................................52

Gerd Lejdstrand, Fortum...................................................................54

Alexander Lindqvist, OKG ................................................................56

Erik Wijnbladh, Vattenfall .................................................................58

Ekonomi, Revision Victor Schön, KPMG ...........................................................................62

& Skatter

Industri & Anders Ericsson, Akzo Nobel ...........................................................64

Verkstad

Forskning, Lisa Kaati, FOI ....................................................................................68

Teknik & David Strömbom, Sandvik ................................................................70

Utveckling Lillemor Claesson Liljedahl, Svensk Kärnbränslehantering .......72

Handel & Sara Götesson, Arla Foods ................................................................74

Varumärken Emma Theandersson, IKEA ..............................................................76

IT, Management David Josefson, Hewlett Packard .....................................................80

& Telekom

Bygg & Fastighet Frida Nordvall, NCC ...........................................................................82


Akzo Nobel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Alstom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Arla Foods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Dalkia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

E.ON . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

FOI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Fortum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Hewlett Packard. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

IKEA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

KPMG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

NCC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

OKG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Philip Morris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Sandvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Svensk Kärnbränslehantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Sveriges Ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Tria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Vattenfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Register företag A-Ö

Om du håller med är du välkommen som medlemi Röda Korset. För bara 200 kr stöder du oss i etthelt år. Pg 900 807-9 www.redcross.se

Vi behöver dig!

Ingen människa ska behöva utsättas för diskriminering, förtryck, tortyr, isolering, krig, svält eller mobbning.

Din framtid finns på Alstom

Genom att utveckla avancerade transportlösningar och miljövänlig kraftproduktion, gör vi vad vi kan för att bemöta några av de problem

som vi och vår planet står inför idag.

Inom Alstom är miljö, teknik och människor viktiga fokusområden. Förutom satsningar inom forskning och utveckling för ren miljö,

erbjuder vi även stora möjligheter för dig som medarbetare. Med kollegor över hela världen kan du skapa ett värdefullt kontaktnät inför

framtiden.

Söker du en värld av ekonomiska, sociala och ekologiska framsteg? Då behöver du inte leta längre – möt framtiden på Alstom!

Läs mer på www.alstom.se

Är du redo att forma framtiden tillsammans med oss?

alstom_examensguide09.indd 1 3/31/2009 08:54:17

Skatteverket står ofta mitt i händelsernas centrum. Vi är

förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och boupp-

teckningar. Vårt uppdrag är att se till att politiska beslut om

skatteregler tillämpas på ett riktigt sätt så att samhället kan

finansiera viktiga funktioner. Vi möter medborgare och

företagare på deras planhalva så att de har möjlighet att

göra rätt från början. Det tjänar vi alla på!

Vi finns i hela Sverige och erbjuder en arbetsplats med ut-

manande arbetsuppgifter som ger dig möjlighet att utveck-

las och höja din kompetensnivå. Hos oss får du arbeta med

spännande uppgifter som rör komplicerade skattefrågor.

Och du får möjlighet att ha balans mellan arbetsliv och

privatliv.

Inom Skatteverket finns en av Sveriges största it-avdel-

ningar. Våra system är avancerade och vi använder oss av

såväl den senaste tekniken som av äldre beprövad. Har du

rätt kompetens kan du arbeta med it-frågor på hög teknisk

nivå. Med en annan inriktning är du kanske en av dem som

medborgare och företagare möter på våra servicekontor.

Vi arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten och

förenkla för medborgarna och företagen. Att vi har deras

förtroende är avgörande i vårt arbete. Skatteverkets vision

är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.

Mer information hittar du på vår webbplats

www.skatteverket.se.

Vi jobbar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig!

Examensguiden -09 nr 2.indd 1 09-03-17 12.17.14

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVETwww.examensguiden.seSedan 1990

ww

w.ex

amen

sguid

en.se

Posttidning BAvsändare: Compro Media ABBox 6910, 102 39 Stockholm




Blo

mq

uist &

Co

VATT0755 Studentannons_210x264.indd 1 2010-04-19 16.01

Karriär• Fixa jobbet genom sociala medier • Så vårdar du ditt

varumärke• Bota din rampfeber

Kreativitet• Få mer gjort utanför

kontoret• Krönikören: Jens Lind• Tips för en roligare fritid

Läs om hur det är att jobba hos: Akzo Nobel • Alstom • Arla Foods • Dalkia • E.ON • Fortum • Hewlett Packard • IKEA • KPMG • NCC • OKG • Philip Morris • Sandvik • Svensk Kärnbränsle-hantering (SKB) • Sveriges Ingenjörer • Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) • Tria • Vattenfall

Therese AlbrechtsonGlad entreprenör som brinner för att inspirera

Tävla

och vinn

hennes bok

”Våga, vårda,

vinn!”

examensguiden vt 10

Documents