Nyt fra NOVIR1

Forår 2008

Disse informationer er samlet afPeter Rodney, NOVIR koordinator

Dette nyhedsbrev er trykt på Instituttet for blinde og svagsynede, april 2008. www.ibos.dk

Nyhedsbrevet vokser for hvert år, i 2008 er det på 25 sider. Som noget nyt er der vedhæftet bilag. Jeg takker for alle bidragene fra de nordiske synsmedarbejdere.

1 Nordic Visual Impairment Research

Læs mere påwww.novir.net

Nyheder fra ICEVI: http://www.icevi-europe.org

NEW: ICEVI and inclusive education in Europe - Board of ICEVI Europe, March 2008.NEW 2008 brochure for download (doc) 7th European Conference of the International Council for the Education of the Visu-ally Impaired ‘Living in a Changing Europe’http://www.icevidublin2009.org

Nyheder fra Danmark

Nyt fra Synscenter RefsnæsIndledningsvis glæder det mig, at kunne meddele jer nordiske kolleger, at Refsnæs, efter 8 år opdelt i 3 sektorer, atter er et samlet center. Dette betyder en del omstrukturering hos os, fortrinsvis af administrativ karakter. Vi har længe ønsket at være et samlet center og vi forventer at brugere og samarbejdspartnere vil opleve os i en positiv udvikling med øgede faglige initiativer indenfor mange områder. Vi vil stadig være kendt under navnetSynscenter Refsnæs som afløste det gamle Refsnæsskolen og som er mere betegnende for vores samlede aktiviteter. Vi arbejdede sidste år på at få beskrevet vision 2011:Synscenter Refsnæs – Synlig faglighedSom Danmarks nationale synscenter har vi en 100 årig tradition for individuelle tilbud til såvel synshandicappede børn og unge som deres pårørende, hvor tværfagligt og flerfagligt samarbejde skaber helhed i indsatsen, skabt af landets bedst uddannede medarbejdere på vores felt.

Udviklingsafdelingen vil beskæftige sig med nationalt og internationalt samarbejde, herunder naturligvis nordisk; projektarbejde samt metode og materialeudvikling. Det har længe været et ønske at få sat mere fokus på internationalt samarbejde samt at give bedre betingelser for projektarbejde. Med udviklingsafdelingen håber vi at kunne optimere vores arbejde samt at få systematiseret og struktureret vores indsats med synsfaglighed i højsædet. Der vil ikke som sådan blive fuldtidsansatte i afdelingen, der kun beskæftiger sig med projekter; sigtet er en vekselvirkning mellem det daglige arbejde og udviklings/projektarbejde således at der opstår en dynamisk effekt. Dette sikrer også at de medarbejdere som deltager i udviklingsarbejdet hele tiden har kontakten med brugerne og samtidig i en kortere eller længere periode kan friholdes til projektarbejde. Vigtigst er dog at Refsnæs med dette initiativ faciliterer faglig udvikling og innovation og dermed melder sig på banen som seriøs partner i projekter med jer i de øvrige synsfaglige miljøer.

Internationale projekter på Refsnæs:”RoboBrailleprojektet vader i succes, som dagspressen skrev, efter modtagelsen af diverse priser sidste år og vi er glade for og stolte over at projektet har fået massiv pekuniær opmuntring af satspuljemidlerne til at fortsætte og udvide arbejdet de næste år frem.

Lars Ballieu Christensen; projektkoordinator, beskriver her i artiklen: “Taking the RoboBraille Service to the Next Level” den nyeste udvikling og resultater fra projektet bl.a resultaterne fra e-TEN projektet hvor brugerne afgiver deres bedømmelse. RoboBraille tjenesten får et meget fint gennemsnit på adskillige parametre; læs selv. Yderligere er der planer om at udvide den til at kunne klare mange flere formater samt yderligere forskellige østeuropæiske sprog, også arabisk.

Yderligere projekter internt på Refnæs er:

Kommunikationsprojektet.Projektet er startet medio 07 med hensigt på at øge det tværfaglige og flerfaglige samarbejde omkring kommunikation. Endvidere er et af indsatsområderne for 2007/2008 for Synscenter Refsnæs kommunikation og kommunikationsstøttende hjælpemidler til centrets brugere, der udover deres synshandicap har multiple funktionsnedsættelser. Barnet kommunikerer hele døgnet, og derfor er en tværfaglig indsats nødvendig for, at barnet bliver hørt og forstået på samme måde i forskellige kontekster. Da forskellige medarbejdere kender og tolker barnets signaler og dermed kommunikation forskelligt, giver det mening for barnet, at dette samstemmes. I de tilfælde, hvor IKT er et brugbart hjælpemiddel inddrages dette. Louise Walentin, projektkoordinator

”Sansorik”projekt:Navnet er blevet til som en kombination af sansning og motorik som netop er kernen i dette arbejde.Projektet er opstartet med hensigt på at øge det tværfaglige og flerfaglige samarbejde medio 07. Projektgruppe: Medarbejdere fra Skolens F og T team. Enkelte medarbejdere fra SFO´en, tre afdelinger, hvor børnene bor (Birkehuset, Egehuset og Tjørnehuset), fysioterapien og ergoterapien. Målgruppe er følgende: 15 elever der går i skolens F og T team. Formål er, at bringe flerfagligheden ind i et tværfagligt samarbejde med en tydeligere fælles rød tråd i tilbudet. I projektet fokuseres der på synshandicap og motorik, som understøttes af tre forskellige "sansetemaer", der er følgende: lyd,- og balancesans; led,- og muskelsans samt taktil,- og duftsans. Louise Walentin, projektkoordinator

Faglitteratur: Vi anbefaler hermed dette arbejde fra 2007 fraMortensen, Elsebeth; Psykolog, Synscenter Refnæs.Blinde børns læsning-neurologoske, perceptuelle og kognitive faktorerBogen indledes med en kort beskrivelse af læsning og læseudvikling, særlige træk ved blinde børns læsning samt nogle af de kognitive kernefunktioner: sprog, hukommelse og opmærksomhed. Dernæst beskrives de neuropsykologiske forudsætninger for blinde børns læsning med særligt fokus på neuroplasticitet og taktil perception. Endelig gennemgås forskning i punktlæsning, såvel neuropsykologisk orienteret forskning som

forskning af pædagogisk psykologisk karakter. Bogen afsluttes med en række pædagogiske overvejelser, dels generelt i relation til arbejdet med førlæsefærdigheder hos blinde småbørn, dels overvejelser af mere specifik læseteknisk karakter, især set i relation til begynderundervisning.

Internationale aktiviteter i øvrigt: Synscenter Refsnæs vil være godt repræsenteret ved faglige konferencer og aktiviteter i 2008.Eksempelvis har psykolog Anette Ingsholt allerede i marts præsenteret et indlæg ved ICEVIs european conference on psykologi and visual impairment omhandlende Social Participation; early intervention school age, ligesom hun er en af de medvirkende kræfter til at der nu i august holdes en arbejdende konference/workshop om Early intervention i Ungarn. Her er det specielle at man kun kan være aktiv deltager i konferencen og således også oplægsholder. Vi glæder os også til at kunne fortælle mere om dette arbejde. På Vision 2008 i Montreal bliver der også mulighed for at mødes fagligt og etablere nye forbindelser idet vi også her vil være flere repræsentanter fra Refsnæs. Afslutningsvis kan nævnes vores ”russiske forbindelse”. Sidste år fik vi i anledning af den royale flytning af Dagmar, en henvendelse fra Blindeskole nummer 1. fra St. Petersborg, en skole som Dagmar havde været protektrice for. Skolen ville gerne genoptage forbindelsen til Danmark og vi var på besøg hos dem og de hos os. Her grundlagdes starten på et nyt samarbejde og et hold elever fra Refsnæs har lige været i St. Petersborg og besøge skolen. Det var en meget berigende tur, både for lærere og elever med nye erfaringer indenfor kultur musik og kunst. Vi har repliceret med en invitation til deltagelse i vores sommerskole. Derudover har vi inviteret dem til at deltage i RoboBrailleprojektet og vi forventer os at samarbejdet med dem bliver meget givende for begge parter.Tanja Stevns, International Koordinator.

Nyheder fra IBOS:

Fagkonferencen BARSK Normalt at være anderledesOver 100 diskussionslystne fagfolk og brugere fra handicapområdet kom til IBOS for at blive klogere på de indre og ydre barrierer, der kan spænde ben for personer med funktionsnedsættelser, der ønsker at komme i beskæftigelse. Der var mange perspektiver på, hvorfor det er så svært at komme i beskæftigelse på trods af manglen på arbejdskraft. To overordnede perspektiver var vores normalitetsbegreb og videndeling.

NormalitetsbegrebetDe indre og ydre barrierer mødes i vores opfattelse af, hvad det vil sige at være normal. På det ydre plan drejer det sig om, at det kan være svært at forestille sig at en person med funktionsnedsættelser kan fungere i et såkaldt normalt system, som fx en arbejdsplads. På det indre plan er problemet, at personer med funktionsnedsættelser ofte opfatter sig selv som 'unormale', men prøver at deltage i samfundet som om de ikke har en funktionsnedsættelse. At se realiteterne i øjnene og lave realistiske planer ud fra egne

muligheder og ønsker om fremtiden er et udgangspunkt for arbejdet med de indre barrierer.

VidendelingDer var stor enighed om at de lovmæssige forhold i Danmark er gode, og udover et konkret hul omkring kørsel til og fra arbejde eller uddannelse, er det ikke der problemet i de ydre barrierer ligger. Derimod var der en bred opfattelse blandt brugerne især at det er i sagsbehandlingen, at det halter. Her er oplevelsen, at der mangler viden i det kommunale system om mulighederne og de komplekse handicaps.  Oplæg:Læs Lisbet R. Larsens oplæg: "Synshandicappede - indre og ydre barrierer i arbejdslivet"Læs Thomas Wiblings oplæg: "Fra barriere til karriere"Læs Klaus Christensens slide om FNs standardregler om lige muligheder for handicappede

Poul Lüneborg: "Lovgivningsmæssigt har vi sejret os ihjel"Læs Poul Lüneborgs bilag 1Læs Poul Lüneborgs bilag 2 Rapporter:Læs Lisbet R. Larsens rapport "Synshandicappede - ydre og indre barrierer i arbejdslivet" i pdfLæs Lisbet R. Larsens rapport "Synshandicappede - ydre og indre barrierer i arbejdslivet" i wordLæs Lisbet R. Larsens del-rapport "Kvantitativ undersøgelse af blinde og svagtseende"

Relaterede linksLæs rapport om "Nordisk Inklusion" af Charlotte Ringmose og Leif Buch-Hansen, Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Århus Universitet.Læs guiden "Handicap - ingen hindring for job" via arbejdsstyrelsens hjemmeside.Læs "Humanualen" om rådgivning af blinde og svagsynede i forhold til job i word.Læs "Humanualen" om rådgivning af blinde og svagsynede i forhold til job i pdf.

Super ung sommerBakken, Christiania, videoaften og shoppetur på Strøget. Helt almindelige teenage-aktiviteter gør Instituttets sommertræf til et hit. I år med rekord mange deltagere. De stod i kø i år for at bruge fire dage af sommerferien sammen med andre unge blinde og svagsynede. Instituttets årlige sommertræf måtte i år afvise et par stykker for at få plads til 29 unge fra hele landet mellem 17 og 21 år, som fik chancen for at se Christiania, grine i Tivoli og på Bakken, spille matador, shoppe på Strøget og fnise til videofilm. »Normalt gider teenagere jo ikke noget, som er planlagt på forhånd, men det her synes de er spændende, fordi de føler, at de er på oplevelse på egen hånd - og så i København,« siger Louise Ørum-Nielsen, der er pædagog på bo-afdelingen og medarrangør af

sommertræffet. »Det handler jo helt grundlæggende om at danne netværk med ligesindede, og vi kan se, at mange kommer igen år efter år, og at de faktisk har mødt hinanden siden sidst.« Rammer og frihed. Det er 5. år i træk, at Instituttet inviterer til sommertræf i dagene omkring 1. juli. Idéen opstod oprindelig for at udfylde et hul for de unge synshandicappede, som sagde farvel til Synscenter Refsnæs og dermed også til andre ligesindede unge. »Det betyder meget for dem, at de ikke skiller sig ud fra mængden, men accepterer hinanden og kan dele deres oplevelser, bekymringer og drømme som unge og synshandicappede,« siger Louise Ørum-Nielsen. Det sociale samvær er derfor en vigtig del af de aktiviteter, som bo-afdelingen har fastlagt på forhånd. Samtidig er programmet åbent for de unges egne ønsker som for eksempel kan være en tur i DGI-byens svømmehal eller på Eksperimentarium. Der er personale med fra bo-afdelingen på alle ture sammen med ledsagere, og sommertræf forsøger at finde en sund balance mellem rammer og frihed. I år blev der indført to regler: Man må ikke have gæster udefra, og man må kun drikke alkohol på Instituttet, eller når der er personale tilstede. »Der er brug for regler, fordi vi har et ansvar for de unge, og fordi vi gerne vil have dem til at fokusere på fællesskabet her og ikke på andre venner i København. Og det lykkes faktisk,« siger Louise Ørum-Nielsen.

IBOS laver projekt om RFID-afmærkningEn RFID (står for "Radio Frequency IDentification") er en lille chip, der indeholder en stump information, der kan kaldes frem ved at holde en RFID-læser hen til chip'en. Chip'en kan have mange størrelser og faconer, og de kan anbringes hvor som helst. Eksempler er på medicinemballage, så brugeren kan få oplyst indhold, dosering, bivirkninger..., eller i tøj eller på varer, så registrering af kvalitet, køb og betaling kan ske, uden at kunden skal have kort eller penge op af lommen. RFID-læseren kan f.eks. indbygges i mobiltelefonen, så det ikke er nødvendigt at have et specielt apparat med, når informationerne skal aflokkes RFID'en. Et meget konkret eksempel på brug af RFID-teknologien er bagagehåndteringen i lufthavne, hvor det til enhver tid er muligt at finde lige nøjagtigt den kuffert, der alligevel ikke skal med flyet - vel at mærke uden at skulle tømme flyet først! Rådgivningens projekt går ud på at afmærke afdelingens døre med RFID'er, der så kan indeholde information om, hvem der sidder bag døren, hvilken funktion vedkommende har osv. Når der kommer gæster til Instituttet, kan de få et overblik over huset via en taktil model (når det bliver rigtigt avanceret med understøttelse af lydinformationer). Derefter kan de så begive sig ud i den rigtige retning med en RFID-læser i hånden og så selv finde frem til den rigtige dør eller person - eller hvad vi nu har valgt skal være informationen. En anden idé på tegnebrættet er afmærkning af CD'er. Chip'en kan så indeholde den information, som seende typisk henter fra omslag på bøger eller musik-CD'er. Chips'ene er nemlig så små og lette, at de ikke forstyrrer ligevægten på CD'en. Desuden er de billige at fremstille, og kun fantasien (og lidt teknik) sætter grænsen for informationerne.

International hæder til Erik ØstergaardPensioneret leder af mobility-instruktøruddannelsen ved Instituttet for blinde og svagsynede Erik Østergaard, Bandholm modtog 27. november 2006 en fornem international hæder i forbindelse med 12th International Mobility Conference afholdt i Hong

Kong. Han blev tildelt "Suterko-Corey Award". Denne pris bliver givet som en anerkendelse til en enkelt person, som har ydet afgørende bidrag til orientering og mobility på et internationalt plan. Mobility er den undervisning og instruktion som gives blinde og stærkt svagsynede personer i at færdes selvstændigt bl.a. ved brug af den hvide blindestok. Dette speciale blev udviklet i USA efter 2. verdenskrig og har siden bredt sig til det meste af verden. Erik Østergaard er pioner på feltet i Danmark og i Skandinavien. Foruden uddannelsen af flere generationer af danske mobility-instruktører har Erik Østergaard bidraget til uddannelse af instruktører i bl.a. Afrika, Spanien og Grækenland. For dette nationale og ikke mindst internationale arbejde med at sikre veluddannede instruktører og internationalt samarbejde som har været til gavn for mange blinde og svagsynede mennesker, for kærlighed til professionen og for viljen til at dele sin viden og færdighed med andre blev Erik Østergaard tildelt "Suterko-Corey Award".

BØRNEFAMILIE-KONSULENTFUNKTIONEN ved IBOS:Den synsfaglige børnefamiliekonsulent ved Instituttet for Blinde og Svagsynede yder bistand og støtte til børnefamilier, hvor den ene eller begge forældre har et synshandicap. Bistanden ydes med særligt fokus på tre områder:

Direkte støtte og vejledning til forældre med synshandicap:Medvirkende til en god og tryg fødsel kan eksempelvis være: førkontakt til jordemoder, fødeafdeling, sundhedsplejerske, hjemmehjælp m.v. Vejledning vedrørende valg af barnevogn og andet udstyr, indretning af børneværelse - herunder sikkerhedsforanstaltninger, placering og indretning af pusleplads, lysforhold, badning, madning og tøjvask, valg af legetøj samt støtte til stimulering og leg med barnet. Konsulenten orienterer og afprøver relevante hjælpemidler, disse søges i samarbejde med regionens Synscenter eller sagsbehandler. Børnefamiliekonsulenten har også tilbud til familier der allerede har børn. ”Hver alder sine problemer.!”Støtte og vejledning på disse områder kræver særlig synsfaglig viden og kunnen. Børnefamiliekonsulenten har desuden mulighed for at hjælpe forældrene med at adskille og afgrænse problemer, der er relateret til det nedsatte syn fra problemer, som er almindelige for nybagte forældre og børnefamilier. Børnefamiliekonsulenten har stor erfaring med de følelsesmæssige og familierelaterede problemer, der kan opstå i forbindelse med at få/have barn /børn som synshandicappet, og har desuden mulighed for at skabe kontakt med andre familier i samme situation.

Formidling af synsfaglig viden om det at være forældre med et synshandicap til fagpersoner og andre involverede instanser: Målgruppen omfatter for eks. sundhedsplejersker, pædagoger i daginstitutioner, hjemmehjælpere, støttepersoner i hjemmet o.a. Erfaringsmæssigt kan der i kontakten til og med forældre med synshandicap være områder, der ikke bliver talt om, og som for fagpersoner kan være tabubelagte. Børnefamiliekonsulenten tager fat på tabuerne og kan derved medvirke til, at væsentlige temaer og områder bliver drøftet og sat i den rette kontekst.

Den synsfagligt uddannede børnefamiliekonsulent kan også formidle mere generel viden om det at være forældre med et synshandicap til fagpersoner, der ofte har meget lidt eller slet intet kendskab til synshandicap. I visse sammenhænge kan børnefamiliekonsulenten give direkte undervisning i ledsagelse samt anvisninger på, hvordan man sikrer en god kontakt til et menneske med et synshandicap.

Børnefamiliekonsulentens ”hot-line” - et tilbud til forældre med synshandicap: Forældre der er tilknyttet konsulenttjenesten har mulighed for efter behov, at kontakte børnefamiliekonsulenten telefonisk – også uden for almindelig arbejdstid. Denne mulighed opleves som meget værdifuld af forældrene, og benyttes ofte. Det er erfaringen, at børnefamiliekonsulentens støtte og bistand på disse områder udgør et synsfagligt funderet sikkerhedsnet for børnefamilier, hvor den ene eller begge forældre har et synshandicap. Støtte bidrager til at give familien en oplevelse af tryghed i hverdagen. For yderlige oplysninger:Marianne FischerAdl/mobilityinstruktørBørnefamiliekonsulentMail: maf@ibos.dk Tlf: 39 45 25 85

Eksamen for flygtninge/ indvandrere på Instituttet for Blinde og Svagsynede i DanmarkDanskværkstedet på Instituttet for Blinde og Svagsynede i Danmark har siden 2003 tilbudt kursister at gå til Prøve i Dansk 1, Prøve i Dansk 2 og Prøve i Dansk 3 (PD1,PD2 og PD3). Prøverne består både af en mundtlig og en skriftlig del, der bedømmes efter den nye 12-karakterskala. Prøven er bestået med et gennemsnit på 02. Prøverne afholdes 2 gange årligt. DP3 giver sammen med Indfødsretsprøven, som er en multiple-choise-prøve i en række spørgsmål om det danske samfund, adgang til dansk statsborgerskab og er i øjeblikket meget eftertragtet blandt flygtninge og indvandrere. Statsborgerskabet giver ret til det rødbedefarvede pas og mulighed for at stemme til folketingsvalg. Prøverne er udfærdiget af Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration og afvikles på de sprogcentre i Danmark, som udbyder ministerielle prøver. Når det drejer sig om synshandicappede flygtninge og indvandrere påtager Danskværkstedet sig opgaven efter aftale med Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration og i et samarbejde med et prøveafholdende sprogcenter. Synshandicappede borgere kan henvende sig på eget initiativ til IBOS/ Danskværkstedet eller til et sprogcenter. Sker henvendelsen direkte til IBOS/ Danskværkstedet etableres der kontakt til et sprogcenter. Aftalen med ministeriet dækker en udredning af den synshandicappede prøvedeltagers behov for dispensationer i forhold til prøvens indhold og form samt praktiske foranstaltninger. Prøvematerialet bestilles af ministeriet i overensstemmelse med de ansøgte dispensationer af den aktuelle udbyder. Siden 2003 er 12 synshandicappede borgere med anden etnisk baggrund end dansk blevet udredt og har bestået prøver.Birthe Mølgård og Inge Bager

Nyt fra Videncenter Legetøjsideer til blinde eller svagsynede småbørn, 2007 Resume: Oversigt over konkrete ideer til legetøj til blinde og svagsynede småbørn. Oversat fra "Gift suggestion list for young children" udgivet af Vision Australia, www.visionaustralia.org.au), 2006.Bestillingsnummer: F0701 Formater: Alm. tryk disketteLink: http://www.visinfo.dk/forlag/online/Fagligt/F0701Erika Hall, Ryan Lizewski og Elizabeth McCoskrie: Leg, legetøj og spil for synshandicappede børn og deres seende kammerater, 2007 Resume: Vejledning udarbejdet af tre universitetsstuderende fra Worcester Polytechnic Institute i Worcester, Massachusetts, USA i samarbejde med Videncenter for Synshandicap. Vejledningen er en del af et research-projekt om legetøj og spil, der kan fremme det sociale samspil mellem seende og synshandicappede børn. Vejledningens indhold er samlet ind gennem research i USA og Danmark, herunder litteratur, observationer i skoler og børnehaver og interview med forældre, konsulenter, lærere og pædagoger.Bestillingsnummer: F0702 Formater: Alm. tryk diskette Derudover jo vores nyhedsbreve, som kan ses på http://www.visinfo.dk/Synshandicap%20nyhedsbrev.aspx  

Nyt fra Finland

Skolan för synskadade i JyväskyläRaija Väisänen, rektorRiitta Kangasaho, handledande lärare

Vi har just kommit från sportlovet. Under detta läsår har vi haft 42 elever i skolan och antalet av finskspråkiga integrerade elever är i dag 627 elever. Vi vet nästan alla elever som har en synskada, och vi har ett eget elevregister, dit föräldrar kan anmäla deras synskadade barn. Det är lätt att anmäla sig, vi har nämligen så täta kontakter både till barnens rehabiliteringsrådgivare, som arbetar vid barnavdelning i SynskadadesCentralförbund och till rehabiliteringsrådgivare vid det lokala Centralsjukhuset.Rådgivarna ger anmälningsblanketter till föräldrarna när barnen skall börja sinskolplikt, antingen vid 5 årsålder (blinda elever) eller vid 6 årsålder (svagsyna elever). Om barnen förlorar sin syn senare, är det Centralsjukhusets rehabiliteringsrådgivare som ger anmälningsblanketter till föräldrarna. Vi har mycket bra kontakter till våra samarbetspartners d.v.s. de Synskadades Centralförbund och Centralsjukhus.

Varje arbetsgrupp inom synvården vet sitt egna arbetsområde. Vår skola tar hand om pedagogiska saker bl.a. årskursbesök, kurser till lärare och assistenter - då och då till föräldrar, någon av våra handledande lärare gör skolbesök, vi har en egen materialproduktionsavdelning som tillverkar t.ex. kartor och reliefbilder till elever.Centralsjukhusets rehabiliteringsrådgivare tar hand om hjälpmedel och de har kontakter till ögonläkare och om eleven behöver något hjälpmedel, skall de skaffa  den till eleven antingen till skolan eller till hemmet. De Synskadades Centralförbunds rådgivare gör sk. familjearbete dvs. de utför intressebevakning. Finlands Folkpensionsanstalt är också en instans som ger dyra hjälpmedlar när man är över 16 årsålder. Så om man tänker på alla de fyra viktiga stödmodellerna, är det ganska lätt för en synskadad elev att ha sina ärenden i ordning. Nu är det dags att ansöka om elevplats till vår skola. Förr var det lättare för elever att komma in till skolan, men nu har det kommit några nya ekonomiska synvinklar till; det är nämligen kommunen som först försöker få en skolplats till eleven. Om det går inte, ansöker kommunen om skolplats till vår skola. Det kostar nyförtiden till kommunen om eleven går i vår skola. Kommunen måste nämligen betala alla hemresor varje veckoslut till hemmen och därtill om eleven måste ha extra stöd t.ex. om han behöver en personlig assistent. Förr var det helt gratis att sända en synskadad elev till vår skola. Finlands Undervisningsstyrelse har bestämt årligen antalet av elever i vår skola.Det händer ofta att elever vill komma till tionde klass för att lära sig vara självständig och få möjligheten att träna adl-färdigheter och mobility och kanske han eller hon vill förbättra sina betygsvitsord. Det finns också många unga multihandikappade som vill kommer som vår elev.

Varje klass har haft sina egna projekt detta år. Vår skola har också haft ganska många aktiviteter under detta år tillsammans med vår fritidspedagog. Nästa stora "happening" är Finlands synskadade elevers skidåknings- mästerskapstävlingar, som är ganska populära. Man kan säga att alla som vill åka skidor kan vara med, och om du måste ha hjälpmedel är det också möjligt, t.ex. med rullstol med stav.

Vi har haft också många besökare från hela världen i vår skola detta år. Vi hade t.ex. en veckas kurs (EU-projekt) för syn pedagoger och ögonläkare från Rumänien i januari. Doktor Lea Hyvärinen var också med om att undervisa dem.

I Finland har vi börjat tala mycket om musik undervisning och om punktnotation. Nämligen i dag finns det ju ganska få människor som behärskar punktnotation i Finland. Och nästan ingen av eleverna kan dem. Vi har ju gjort en sk. punktnotationsgrupp i vår skola, som skall hitta på ideer om hur det vore bäst att lära sig punktnotation  till vissa elever. Det är nämligen inte alla punktelever som behöver dem, men till sådana som spelar något instrument skulle det vara bra. Finlands Brailledelegation har nämligen publicerat en punktnotbok, både på print och på punkt. Det är en jätte bra handbok för lärarna och föräldrar.

Här är också med några rapporter om klass projekt. Om du vill titta på våra www-sidor, besök www.jynok.fi

Motorisk grupp i Jyväskylä skolanPäivi Lång, special klasslärareRiikka Hokkanen, fysioterapeut

I Jyväskyläskolan försöker man koppla alla rehabiliteringsservicen till de vardagliga skoldagarna för att stöda elevens normala utveckling och hans eller hennes uppväxt. Ett synskadat barn är framför allt ett barn. En av de viktigaste sakerna i synskadades pedagogik och rehabilitering är att man kan göra saker själv. Det är viktigt att skaffa nya upplevelser och att få nya erfarenheter – de är grunden för att lära.

I vår skola genomförs en motorikgrupp, som består av åtta elever från förskolan till åk 4, totalt 8 elever. Eleverna är gravt synskadade eller blinda. De har också tilläggshandikapp t.ex. utvecklingsstörning, autistiska drag, motoriska handikapp. De, som leder denna grupp är två klasslärare, fyra assistenter, en fysioterapeut, en talterapeut och en O&M instruktör.

Motorikgruppens målsättningar beror på båda elevernas och ledarnas utgångspunkter. Hur ledarna arbetar vid banan beror på hennes eller hans kunskap, färdighet och –specialområde: undervisning eller rehabilitering. De individuella läroplanerna är grunden till elevernas personliga utgångspunkter.

Motorikgruppens målsättning är att förbättra elevernas kroppsuppfattning med olika rörelse erfarenheter, balans och avslappning. Man handleder eleverna också att orientera sig i ett bekant rum. Motorikgruppen hjälper eleverna att förbättra sina egna interaktions- och kommunikationsfärdigheter. Det är viktigt att eleverna kan få ”JAG KAN”- upplevelser på banan (utveckling av självkänsla), då han eller hon får möjlighet att praktisera på rörelsebanan i sin egen takt.

Gruppen samlas varje måndag morgon vid samma tid, det tar 45 minuter att öva banan. Aktiviteterna fördelas enligt en klar struktur, för att det skall vara lättare för multihandikappade barn att orientera sig i tiden. Aktiviteten består av tre delar; i början står/sitter vi i en ring, sen har vi den motoriska banan och till sist har vi varje gång avslappning.

I början då vi är i ring presenterar man alla som är med på banan i dag och går igenom vilka som är borta. Vi förbereder barnen för banan genom att sjunga och göra några kroppsuppfattningslekar. Vi förklarar för eleverna vad som kommer att finnas på dagens bana, t.ex. var det finns olika redskap. Varje elev gör motorikbanan individuellt tillsammans med en ledare. Ledaren är antingen varje gång densamma eller också kan handledaren variera – det beror på elevens orienterings- och koncentrationsförmåga. Motorikbanan har övningar i balans, bollhantering, kroppsuppfattning och –orientering. Till slut när vi har

avslappning lyssnar man tyst på musik med hjälp av olika avslappningsredskap, t.ex. taggboll, tapetklisterrulle (?), dukar, målarrulle.

Man kan säga att inlärning och rehabilitering oftast går hand i hand med varandra. Vi planerar varje gång banan på förhand tillsammans i ett multiprofessionellt samarbete. Vi planerar programmet i början av terminen och senare under läsåret gör vi speciella fokuseringar. Gruppens ledare är fysioterapeuten, som gör banan färdig på förhand. VI har börjat skriva en liten bok om gruppens arbete. Boken utkommer under detta år.

Hur kan man knyta mobility till förskolbarns skoldag Outi Lappalainen, O&M –instruktörPäivi Lång, special klasslärareI Jyväskylä skolan har vi just nu ett mobilityprojekt, där man för fram mobility genom små individuella handledningstillfällen till en del av skolvardagen. Förut var mobility en egen en timme lång session, där mobility-instruktören var på tumanhand med eleven. I försöket kommer skolans mobility-instruktör med i elevens dagliga förflyttningar och är även med i övrig undervisning. Försöket ger mobility-instruktören en chans att handleda de vuxna som arbetar med eleven och ett tillfälle att vara med hela klassen i skolvardagen

Förskoleeleven, Rasmus, är en glad och företagsam pojke, han är svårt synskadad och utvecklingsstörd. Elevens rör sig ganska klumpigt och osäkert. Han har svårt att röra sig i trappor och på ojämna ytor. Rasmus behöver en vuxens handledning i alla dagliga funktioner och förflyttningar. Det finns allt som allt fyra elever i Rasmus klass. I klassen finns det även en speciallärare och två skolgångsassistenter. Rasmus skoldag börjar med en taxifärd från hemmet till skolan. När han väl anlänt till skolan flyttar sig Rasmus till elevhemmet, där han äter morgonmål före morgonens tre lektioner. Före lunch går Rasmus ut för en stund. Efter lunchen har Rasmus ännu en timme skola. Före hemresan hinner Rasmus ännu ha fritid på elevhemmet. En gång i veckan har Rasmus musiklekskola på eftermiddagen.

Rasmus mobility-instruktion förverkligas genom självständig mobilty-inlärning som en del av skoldagen. En gång i veckan är mobility-instruktören med och tar emot taxin och Rasmus. Då har mobility-instruktören tid att handleda såväl eleven som den vuxna som assisterar honom i mobility och adl, såväl på skolvägen som vid morgonmålet på elevhemmet. Mobiliy-instriuktören är med varje vecka som förskole-elevens handledande vuxna under klassens bakningstimme. Då ansvarar mobility-instruktören för Rasmus förflyttning till hushållsklassen och tillbaka till elevhemmet, och handleder även vid bakning och måltider. I Rasmus fall är det viktigt att komma ihåg kontrasterna, så att han ser det han behöver till bakning och kärlen på bordet. Glidstoppare under tallriken hjälper Rasmus att äta så självständigt som möjligt.

Klassens gemensamma utfärder planeras i samarbete mellan specialklassläraren och mobility-instruktören. Utfärdsmålen bestäms i början av läsåret. Mobility-instruktörens ansvar är att planera de resor som skall göras med allmänna fortskaffningsmedel: som målsättning är att använda så mycket som möjligt t.ex. lokala bussar.

När mobilitetsinstruktören är med på klassens utfärder, möjliggör det elevens handledning enligt ”En till en”-principen. I samband med utfärder har mobility-instruktören möjlighet att handleda eleven i en naturlig, meningsfull situation samt att handleda vuxnai att använda riktig handledningsteknik t.ex. i trappor, bussar osv.

Detta projekt är ett bra exempel på ett lyckat samarbete mellan förskolans arbete och mobility-instruktionen. På så sättet har både mobility- och adl-träningen kommit med i skolans vardagsliv. Och den har kommit med också i alla vuxnas vardag! Genom att göra saker tillsammans och röra sig tillsammans, lär vi alla av varandra. Att ha mobility-instruktören med på skoltimmar och med på utflykter, kan vi alla vuxna få bra information om mobility-möjligheter i olika situationer.

Inom detta projekt är en av den viktigaste aspekterna att lära i vardagen. Alla lär sig nya saker av varandra, såväl elever som vuxna. Alla vuxna kan lära av de naturliga handledningssituationerna, som de kan anpassa till sitt arbete. Klassen verkar som en helhetsgrupp; att kunna uppleva och lära sig nya saker i grupp ger varje person positiv synergi. Förut då varje elev hade sin egen mobility-timme med instruktören, lärde sig varken resten av klassen eller de övriga vuxna något av den, som i den nya praxisen.

Besöksvecka i gymnasiet och på ArlainstitutPäivi Väisänen, special klasslärareEn av den viktigaste målen i åk 10 i vår skola är att man försöker att skaffa studieplats till alla elever efter tionde klass. Detta läsår har 7 elever deltagit i denna extrautbildning. Under läsåret gör eleverna många studiebesök till olika studieplatser. Besöken kan ta en

skoldag eller den kan vara en veckas skolningsprövning. De elever, som har tänkt sig att gå till gymnasium efter tionde klassen, kan ta några kurser i Voionmaa Gymnasium i Jyväskylä. Under dessa kurser har eleverna lärt känna vad det betyder att vara i gymnasium och hur man lär sig där. Samtidigt har eleverna med en mobilityinstruktör lärt sig hur man självständigt tar sig dit med buss. Våra elever har klarat sig fint i kursexamina. Om eleven börjar i gymnasium nästa höst i sin hemkommuns gymnasium, godkänns kurserna där också. En del av eleverna söker till Arlainstitutet, som är en yrkesutbildningsskola för synskadade. En del av eleverna besökte Arla fyra dagar i november, och resten besökte Arla i februari. Man planerade denna utbildningsförsöksperiod tillsammans med eleverna. Eleverna tog del i undervisningen på olika yrkeslinjer vid Arlainstitutet. Tillsammans med eleverna under de fyra dagar var också deras klasslärare, en vårdare från vårt elevhem och skolkuratorn från Jyväskylä skolan. En del av eleverna vill nästa läsår studera i den förberedande och rehabiliterande undervisningen, och efter det vill de söka in till datanom- eller merkonomlinje. Under detta studiebesök deltog eleverna i hushållskolan, och i timmar både på musik- och artesanutbildningen. Både eleverna och vi från personalen fick viktig information om vidareutbildningsmöjligheterna. Framtidsplanerna konkretiserades, och nu fortsätter vi att tala om våra erfarenheter i klassen under våren. Det hjälper eleverna i deras krävande funderingar kring sitt liv och yrkesval.

Nyt fra Arlainstitutet

Under läsåret 2007-08 har vi ca 220 studerande på Arlainstitutet och arbetet fortsätter som förut med ett utbud av flera olika yrkesexamina, förberedande studier (1-3 år) samt konsultation och utbildning av yrkespersonal. Samtidigt pågår förberedelserna för den stora förändringen i ägandeförhållandena, då staten inte kommer att kvarstå som ägare för Arlainstitutet och fyra andra hittills statliga specialyrkesskolor. Förändringen sker från början av år 2009 och förhandlingar pågår aktivt för att hitta en fungerande lösning. Undervisningsministeriet har meddelat att man fattar det slutliga beslutet i augusti 2008. En förfrågan till Arlainstitutets personal och en del potentiella samarbetspartner visade bl.a. att en stor majoritet ansåg att Arlainstitutet också i fortsättningen skall ha studerande med synskada som sin speciella målgrupp. Samtidigt kommer andelen studerande med övriga speciella behov att öka. Under läsåret 2007-08 är andelen studerande med synskada på Arlainstitutet ca 60 %.

Förutom den fortlöpande verksamheten går naturligtvis en stor del av resurserna åt till planering och förberedelser inför organisationsförändringen.Arlainstitutet deltar i alla fall också i en del ny verksamhet under våren. T.ex. deltar studerande och personal i den finska Yrkesutbildnings storevenemang i april. Arlainstitutet deltar i Abilympics , där studerande med speciella behov kan delta i egna eller integrerade tävlingsgrenar samt i yrkesuppvisningar. Tävlingsgrenarna gäller bl.a.• närvårdare• elektronik och informationsteknik• audiovisuell kommunikation/fotografering

• kundservice och försäljning• produktion av webbsidorAbilympics ordnas i samarbete mellan flera stora yrkesutbildningsinrättningar, Arlainstitutet ansvar för arrangemangen i närvårdartävlingarna samt i uppvisningarna för musikerstuderande. Uppvisningsgrenarna gäller bl.a. • fordonstapetsering/ tapetsering• musik•artesan (keramik / glas, textil)

Utveckling inom adl Projektet för att utveckla färdigheter för ett självständigt liv (adl)Hösten 2007 satte man på Arla i gång ett projekt för att utveckla handledningen av adl-färdigheter. Bakgrunden till projektet var att man ville svara på det ökande behovet av undervisning och handledning i adl. Projektets mål är att tillgodose studerandenas behov av adl-handledning som ett led i de övriga studierna samt att utveckla undervisningen i en multiprofessionell riktning. Man strävar till att bygga upp en vardagsnära modell för adl-handledning och -undervisning som sker i samarbete mellan olika yrkesgrupper.Man vill också bygga upp undervisningsmodellen så flexibelt och studerandecentrerat att alla oberoende av övriga studier skall kunna få den handledning de behöver. I undervisningen och handledningen vill man kombinera principer för både självständigt fungerande, individualitet och samhörighet.

På hösten 2007 började projektet med en kartläggning av behovet av handledning och möjligheterna av att förverkliga adl-handledningen i samarbete mellan olika yrkesgrupper.På basen av kartläggningen byggde man upp olika slags verksamhetsformer, bl. a. en undervisningshelhet i adl, bestående av flera olika moduler. Dessutom har man utökat kontakterna och samarbetet mellan skolan och internatet i fråga om adl-handledning. Dessa verksamhetsformer utvärderas och utvecklas nu vidare under året.

Heli Valli, hushålls- och adllärare på Arlainstitutet, gör under läsåret ett slutarbete för sina restonom –studier på yrkeshögskola. Arbetet heter översatt ungefär Utveckling av en brukarvänligare restaurangservice för personer med synskada (Ravitsemispalvelujen käytettävyyden kehittäminen sokeiden ja heikkonäköisten näkökulmasta) . I arbetet undersöks vilka problem och behov unga, vuxna och äldre personer med olika grader av synskada upplever, speciellt på lunchrestauranger. Strävan är att utveckla förslag till förbättringar som kunde beaktas av olika yrkesgrupper som planerar utrymmen och producerar service. T.ex. vill man beakta såväl inredning, belysning, tillgång till storskrift och punktskrift som möjlighet att få hjälp vid behov.

Nyheder fra Norge

Nyt fra Tambartun kompetansesenter

Prosjekter og utviklingsrapporterHverdagliv, kunnskap og syn (”ADL-prosjekt”)Tambartun orienterte om dette prosjektet i nyhetsbrev for 2007, se også www.statped.no/Tambartun. Prosjektet er nå startet opp. Prosjektansvarlig fra Tambartun: Magnar Storliløkken

VISUELT MILJØ I BOLIGPROSJEKTER – universell utforming, energieffektivitet og arkitekturidealer. Tverrfaglig prosjekt der Tambartun skal delta sammen med NTNU (universitetet i Trondheim) og SINTEF (uavhengig forskningsinstitusjon). Fokus for Tambartun: belysning i hjem og mestring av dagliglivets ferdigheter. Prosjektansvarlig: Professor Barbara Matusiak, Fakultet for arkitetktur og billedkunst, NTNUDeltaker fra Tambartun: Per Fosse.

Læringsplattformer – tilgjengelig for leselistbrukereHovedmål: Utvikle teknikker for punktskriftbrukere i bruk av programmene Fronter og It’slearning. Bygge kompetanse på området elektronisk kommunikasjon via interne nettverk og Internett for elever som bruker leselist og tilhørende spesialprogramvareUtarbeide metodisk veilederEvaluere læringsplattformene i forhold til universell utforming og tilgjengelighetProsjektansvarlig fra Tambartun: Oddvar Øyan

Bedre læring for barn, unge og voksne med autisme. Et tverretatlig og tverrfaglig samarbeidsprosjekt i Midt-Norge med formålet å kombinere teori, veiledning, rådgiving, læring og brukerrettede tjenester i et og samme konsept. Tambartun: Bengt Elmerskog og Magnar Storliløkken.

Individuell Plan og elever med Spielmeyer-Vogt sykdom Tambartun orienterte om dette i nyhetsbrev for 2007. Rapporten vil være ferdig i uke 7: ”InPlan”

UtdanningTambartun, Huseby, Universitetet i Trondheim (NTNU) og Universitetet i Oslo (ISP/UiO) starter fra høsten 2008 utdanning på synsfaglige områder. (Se orientering fra Tambartun i NOVIR nyhetsbrev 2007). Det er nå laget en undervisningsplan:

Emnekode

Emnenavn Sp(Ect)

Start Eksamen *Ansvarlig for gjennomføring

SynspedagogikkPED6654 Synspedagogikk i et

samfunnsperspektiv (K1)10 Aug/sept -

08Vår 2009 Tambartun

PED6655 Medisinske, optiske og nevrologiske tilstander (K2)

10 Jan/feb -09 Høst 2009

Huseby

PED6656 Opplæring av synshemmede i et livsløpsperspektiv (K3)

10 Mar-jun -09

Høst 2009

Tambartun

PED6657 Synspedagogisk (re-) habilitering (K4)

10 Høst 2009 Vår 2010 Huseby

PED6658 Pedagogisk arbeid med elever som bruker punktskrift (K5)

20 Vår 2009 Høst 2009

Tambartun

PED6659 Mobilitet og førlighetsopplæring av synshemmede barn, unge og voksne (K6)

20 Okt/nov -08

Vår 2009 Tambartun

Prosjektansvarlige fra Tambartun: Bengt Elmerskog og Per Fosse

Publiseringer og artiklerFosse, P. & Klingenberg,O. Pedagogiske og psykologiske perspektiver på opplæring av synshemmede. Melhus: Snøfugl Forlag. Boka koster 250,-  og kan bestilles fra www.snoefugl.no, eller på epost fra Tambartun. Dette er en artikkelsamling: Øystein Forsbak: Et historisk tilbakeblikk på blindeundervisningen i Norge Randi Rusten: Lesing og skriving med punktskrift. En innføring Ole Erik Jevne: Lærebøker i punktskrift. Utfordringer og muligheterOliv G. Klingenberg: Taktil/haptisk persepsjon i et pedagogisk perspektivBengt Elmerskog: Lyd og lytting

Jon Magne Tellevik: Kognitive, sosiale og emosjonelle konsekvenser av synstapBengt Elmerskog, Magnar Storliløkken og Jon Magne Tellevik: Fra helhetlige perspektiver på habilitering og rehabilitering til funksjonelle og individrettede tiltakKari Tangvold: Barn med synshemning og multifunksjonsvansker. Bakgrunnsmessige aspekter, barnets forutsetninger og metodisk tilnærmingArne Valberg: Visuell persepsjon og nevrale prosesserPer Fosse og Tore Pukstad: Visuell avkoding under lesing. Implikasjoner for utredning og rehabilitering av personer med synsvansker og lesevanskerMartinsen, H., Tellevik, J.M., Elmerskog, B. and Storliløkken, M. Mental effort in Mobility Route Learning / JViB, 2007, vol. 101, nr 6.Fosse, P. & Pukstad, T. Avkoding under lesing. Optikeren. 5/2007Her kan du lese artikkelen på internett: http://optikeren.pdc.no/index.php?seks_id=14367&a=1

Nytt fra Huseby våren 2008

Nytt fra Huseby inneholder i år informasjon om et utvalg som skal se på spesialpedagogikken i Norge, føringer som blir gitt oss fra myndighetene, oversikt over prosjekter og publikasjoner. Vi tror at dette kan gi et bilde av hva som rører seg på Huseby nå om dagen. Ta gjerne kontakt hvis dere har spørsmål eller ønsker mer utfyllende informasjon om vårt arbeid:inger.larsen@statped.no eller telefon +47 22 02 96 39 (sentralbord +47 22 02 95 00)ingvild.gauslaa@statped.no (biblioteket)eller telefon +47 22 02 96 10

Midtlyngutvalget Et bredt sammensatt utvalg skal se nærmere på spesialundervisningen og det statlige spesialpedagogiske støttesystemet. Utvalget skal blant annet vurdere i hvilken grad Norge har et system som sikrer tidlig innsats til førskolebarn, elever og lærlinger med særlige opplæringsbehov. Utvalget skal legge fram konkrete forslag til bedre organisering og effektiv ressursbruk for en fremtidig helhetlig tiltakskjede for barn, unge og voksne med behov for spesialpedagogisk støtte.

Utvalget skal beskrive det statlige spesialpedagogiske støttesystemet og gjøre en samlet gjennomgang av arbeidsoppgaver og arbeidsdeling mellom enhetene i det statlige støttesystemet, og mellom det statlige støttesystemet og den lokale og regionale PP-tjenesten. Utvalget skal levere sin innstilling innen 1. juli 2009. Det er ventet at utvalget vil foreslå endringer i det spesialpedagogiske støttesystemet, og det er knyttet spenning til hva dette vil bety for Huseby og Tambartun.

Strategiske føringer fra Utdanningsdirektoratet til Statped (herunder Huseby) 2008-2010Huseby er del av Statped, men er en selvstendig virksomhet underlagt Utdanningsdirektoratet. Udir gir senteret føringer og følgende punkter er dermed vektlagt i vårt arbeid for de kommende årene:

Tidlig innsats Statped skal prioritere tidlig innsats i tjenesteytingen, og innenfor kompetanseutvikling og kunnskapsformidling. Tidlig innsats er et satsingsområde i alle faser av opplæringa, fra førskolealder til voksne. Tidlig innsats må forstås både som innsats på et tidlig tidspunkt i et barns liv, og tidlig inngripen når problemer oppstår eller avdekkes.For 2008 skal kompetansesentrene dokumentere sitt arbeid med tidlig innsats i forhold til barn, unge og voksne med særskilt opplæringsbehov.

Bedre gjennomføring i videregående opplæringStatped skal delta i arbeidet for å bedre gjennomføringen i videregående opplæring med spesiell vekt på elever og lærlinger med særskilte opplæringsbehov i grunnopplæringen. Årsakene til frafall i videregående opplæring er mange og sammensatte, og det er forskjeller både mellom fylker og programfag.For 2008 skal kompetansesentrene dokumentere sin deltagelse i arbeidet for bedre gjennomføring i videregående opplæring.

Kompetanseutvikling i PP-tjenestenStatped skal bistå kommunene i deres arbeid med kompetanseutviklings-tiltak for ansatte i PP-tjenesten. Styrking av kompetansen i PP-tjenesten vil bl.a. bidra til at de opplæringsansvarlige instansene lokalt, og de ansatte i barnehagen og skolen, kan få bedre forutsetninger til selv å ta hånd om de som har behov forFor 2008 skal kompetansesentrene dokumentere sitt arbeid med å imøtekomme behov fra PP-tjenesten om kompetanseheving.

Forskningsbasert kunnskapStatped skal samarbeid med universitet, høgskoler og andre forskningsmiljøer styrke innsatsen på utvikling av forskningsbasert kunnskap, for å øke kvaliteten på tjenestene.For 2008 skal kompetansesentrene dokumentere sitt arbeid på utvikling av forskningsbasert kunnskap i samarbeid med universitet, høgskoler og andre forskningsmiljø.

Statped – et nasjonalt nettverkStatped skal være et nasjonalt nettverk av spesialpedagogiske kompetansesentre. Det skal legges til rette for samarbeid og samhandling slik at kompetanse og kunnskap kan utvikles og deles innenfor nettverkt og evt. bistand i brukersaker.For 2008 skal kompetansesentrene dokumentere sitt arbeid på samhandling internt i nettverket om kompetanse- og kunnskapsutvikling.

Statped – en synlig aktør i opplæringssektorenStatped skal inneha kompetanse og kunnskap av høg kvalitet og være en tydelig og synlig aktør innenfor opplæringssektoren. Statped skal tilføre kunnskap og være deltager på ulike arenaer/fora hvor opplæring av barn, unge og voksne med særskilte opplæringsbehov er på dagsordenen.

For 2008 skal kompetansesentrene dokumentere aktiv og samordnet bruk av Statped.no og Statped-magasinet, deltagelse i media, faglige konferanser, faglige publikasjoner m.vDet enkelte kompetansesenter er ansvarlig for å operasjonalisere føringene i sin langtidsplan for perioden 2008-2010 og årsplanen for 2008, samt dokumentere innsatsen i forhold til føringene fra direktoratet, i årsrapporten for 2008.

Prosjekter4 år og allerede lappenUtarbeidelse av info-hefte med enkel veiledning og støtte til voksne rundt barn som får lappbehandling. Heftet skal gi informasjon og forslag til aktiviteter og tiltak i den tiden barna har lappen på. Samarbeidsprosjekt med bl a Norges Blindeforbund og Norske Ortoptisters Forening. Kristin Pladsen. 2006 -2008Ord til handlingBegrepsdanning gjennom bruk av språket. Språkutvikling til blind elev med autismeliknende vansker og læreres bruk av strategier for å fremme kommunikasjon og samhandling. Gro Aasen. 2000 - 2010Utvikling av funksjonelt språk hos blinde barnFå kunnskap om særtrekk ved blinde barns språkutvikling for bedre å kunne legge til rette for en funksjonell kommunikativ og språklig utvikling, Samarbeid med UiO. Gro Aasen 2007- 2011Oppfølgingsprogram for prematur fødte barnDokumentere forekomst av cerebrale/perseptuelle synsvansker og vinne ny kunnskap om synsvansker, aktuelle tiltak og effekt av disse. Samarbeid med Rikshospitalet. Aase F FastingSynsfunksjon hos prematur fødte barn.Forprosjekt dr,grads arbeid. Arnulf MyklebustFokusert habiliteringUtarbeide forslag til tverrfaglig oppfølgingsprosedyre for barne med CP og alvorlige kommunikasjonsvansker.Huseby deltar i samarbeid med Helse Sør-Øst. Kari OpsalTRASUtprøving av kartleggingskjemaet TRAS (tidlig registrering av språk) for barn med synsvansker. Fagteam små blinde barn.IntrataMetodisk veiledning og undervisningsopplegg punktskriftnoter. Gunleik Bergrud. 2006- 2008Så gjør vi såMetodiske prinsipper i punktskrift-opplæring. Gunleik Bergrud 2006 - 2008Lite, men nokEnkelt kurs i punktskrift. Gunleik Bergrud. 2006 - 2008Screening av hørselshemmede med synsvanskerScreening av hørselshemmede med sikte på å oppdage synshemming tidlig. Lage tiltaksplan for personer med kombinert sansetap. Huseby har fått prosjektoppdraget av Sentral Koordinerende Instans(SKI). Sissel Torgersen. 2004- 2007.

Doktorgradsarbeid ved UiO/ISPUndersøkelse av lesekompetanse hos svaksynte elever som leser taktilt og visuelt på grunnskolens mellom- og ungdomstrinn i Norge. Astrid Vikmailto:steinar.dybvad@statped.no 2004 - 2008Multileser i et inkluderende klassemiljøLese- og skriveopplæring for elev som skal lære punktskrift og visuell skrift. I samarbeid med elevens skole. Jorun Hauge2007 - 2010Samisk punktskriftFormålet er å produsere lærebøker på samisk. Bøkene produseres i samarbeid med Sametinget. Ståle Bekkelien 2004 - 2010MasterfilSamordning av all bokproduksjon i et felles grunnformat som kan benyttes til lydbøker, punktskriftbøker, elektroniske bøker og eventuelle andre nye sluttformater. Ståle Bekkelien 2005 - 2010Fokus på søskenHuseby deltar i et prosjekt i samarbeid med Lærings- og mestringssenteret ved Aker sykehus og foreldreforeningen Assistanse. Formålet er å utvikle et tilbud til søsken til barn og unge med synsvansker. Inger Larsen 2005 - 2007Hverdagsliv, kunnskap og synSystematisering av eksisterende og utvikling av ny kunnskap som skal danne grunnlag for forbedret opplæring i dagliglivets aktiviteter (ADL). Tambartun er prosjektansvarlig. Karin Hellemmailto:bente.kristiansen@statped.no 2007 - 2008Utvikling av Excel-modellerUtvikle Excel-modeller som alternativ til å benytte grafisk kalkulator. Huseby er prosjektansvarlig. Randi Kvålemailto:bjorn.oien@statped.no 2003 - 2007 You-veiledningI følge St.meld.nr.30 (2003-2004) skal yrkes- og utdanningsveiledning i ungdoms- og videregående skole styrkes. Ungdom skal bli bedre i stand til å foreta bevisste utdanningsvalg på bakgrunn av både egne ressurser og interesser og samfunnets og arbeidslivets behov. Formålet med prosjektet er å medvirke til slik veiledning for synshemmet ungdom. Anne Marit Arnegaardmailto:ingrid.sorensen@statped.no 2006 -2008Utvikling av nettbasert veiledningsmodellUtvikle en veiledningsmodell for å sikre blinde og sterkt svaksynte elever et godt opplæringstilbud i mobilitet i tråd med opplæringslovens intensjoner. Huseby er prosjektansvarlig. Arne Kjeldstadmailto:randi.kvale@statped.no 2004 - 2007Tilrettelegging av elektroniske bøker for blindeSamle og systematisere retningslinjer for tilrettelegging av elektroniske lærebøker for leselist. Anne Lise Lingjærdemailto:arne.kjeldstad@statped.no. 2006 -2008.8-punkt-figurer til elektroniske lærebøker

Prøveprosjekt for å teste hvordan 8-punkt-figurer fungerer sammen med lærebøker i realfag i 8-punktAnne Lise Lingjærde. mailto:astrid.vik@statped.no2006 - 2007Tilrettelegging av matematikk for elever med PVL/CVIStyrke Husebys rådgivningskompetanse i tilrettelegging av matematikkundervisningen for elever med perseptuelle synsvansker.Hilde Havsjømoen mailto:aase.frostad.fastin@statped.no2007Bruk av abakus i skolenVurdere om abakus er et egnet hjelpemiddel for synshemmede og seende i matemaikkopplæringen. Prøve ut ulike praktiske opplegg hvor abakus anvendes i mindre elevgrupper . Hilde Havsjømoen 2006 - 2008Elevøvelser i naturfag for vg1Elevøvelsene i naturfag er ofte dårlig egnet for blinde elever. Målet er å lage 10 elevøvelser etter målene fra læreplanen i kunnskapsløftet, spesielt tilpasset for blinde elever. Eric Castres. 2007 - 2008.Ny linjalUtvikle en linjal som fungerer både for blinde og for svaksynte, og som har en skyvemekanisme for å lette bruken for blinde brukere.Eric Castres 2007 - 2008SorteringsbrettSorteringsbrett som finnes på markedet i dag har en form som ikke gir variasjonsmuligheter. Målet er å utvikle et sorteringsbrett som har flere bruksområdet enn de som finnes i dag. Eric Castres  2007 - 2008UniflexUniversalt digitalt verktøyprogram for grunnopplæringen. Huseby deltar i referansegruppe. Terje Daleng 2005 - 2008ITsyn – digital skoleDigital skole også for elever med synshemming. Terje Daleng 2006 - 2007Development of Expertise for teachers who do intenerary work for multiple disabled children. (“MDVI”) Huseby deltar med en fagperson i EU-prosjektet i forhold til synsproblematikk. mailto:tove.arntzen.andrew@statped.noTove Arntzen Andrew 2003 - 2007Nordic Music ProfileNordisk samarbeid om utdanning i musikk for personer med synsvansker. Edvart Sæter. 2006 - 2008

Publikasjoner 2007Publikasjoner:Bergrud, Gunleik: Statped skriftserie ; nr 50: Punktskrift i dagliglivet : pdlKjeldstad, Arne: Elever med særskilte behov : et utvalg sentrale lover og retningslinjer (Huseby kompetansesenter)Kjeldstad, Arne: Statped skriftserie ; nr 58 A: Synsuka : temauke om syn og det å være blind / Monica Aanstad og Arne KjeldstadKjeldstad, Arne: atped skriftserie ; nr 58 B: Synsuka

Kongsrud, Mette Holmen: Døvblinde : rehabilitering og livskvalitet  : sluttrapport / Rolf Lund og Mette Holmen Kongsrud. (NAV)Larssen, Tone: Statped skriftserie ; nr 54: En historisk oversikt over skoletilbudene i Norge for elever med synshemmingLeirvåg, Reidun, Torgersen, Sissel, Dybvad, Steinar, Mette Mellem, Arne Tømta (NBF): : Nattblindhet og hjelpemidler : sluttrapport / Artikler:Bergrud, Gunleik: Optikeren nr 7/07: Slik var detKjeldstad, Arne: Notater nr 1/07: Den gode prosessen fram mot en IOPLarssen, Tone: Notater nr 1/07: Undersøkelse om elever i videregående skole : problemstillinger og datainnsamlingSydnes,Synnøve: Statped nr 1/07: … og ingen sto igjenSydnes,Synnøve: Statped nr 2/07: Blålys på!Sydnes,Synnøve: Statped nr 3/07: Medisin for bedre elevsamholdVik, Astrid Kristin: Journal of Visual Impairment & Blindness no. 9/07: Coping strategies in reading: Multi-readers in the Norwegian general education system / Astrid Kristin Vik and Kerstin FelleniusWilhelmsen, Gunvor B: Spesialpedagogikk nr 4/07: Synspedagogen – en nyttig ressurs i skolen

Brosjyrer:Sydnes, Synnøve: Synsvansker? Barn, ungdom og voksne (Huseby kompetansesenter)

Rapporter:Ole Bjørn Lier m/fl: Statped.no Status og utfordringer for vevredaktørene Ingvild Hellerud m/ fl:Nordisk konferanse praktisk-estetiske fag

Fagdager 2008Øyelege Sigmund Spetalen går av med pensjon og vi markerer dette med et Spetalen-symposium i tilknytning til fagdagene 2008. Andre tema på fagdagene er mobilitet og hjernerelaterte synsvansker og matematikk. Stoff vil bli lagt ut på våre hjemmesider www.statped.no/huseby i etterkant av fagdagene.

Nyt fra Sverige

Specialpedagogiska skolmyndighetenDen 1 juli i år avvecklas Specialpedagogiska institutet och verksamheten överförs till en nybildad myndighet som kommer att heta Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Förutom SIT kommer den nya myndigheten att innefatta nuvarande Specialskolemyndighet (SPM) som ansvarar för specialskolorna för döva och hörselskadade samt Socialstyrelsens enhet för särskilt utbildningsstöd (SISUS) och viss verksamhet vid Centrum för flexibelt lärande (CFL).

Den nya myndighetens huvudkontor kommer att finnas i Härnösand, men fleratalet av de 1.300 anställda är spridda från Luleå i norr till Malmö i söder.

Det formella beslutat beräknas Riksdagen fatta under mars månad, men redan nu har regeringen tillsatt Greger Bååth med uppdrag att förbereda den nya myndigheten. Han lämnar därmed posten som generaldirektör för SPM. Han har tidigare varit rektor för Birgittaskolan i Örebro samt 1998-99 även för Ekeskolan.

Fenomenet punktskrift i en seende omgivningHösten 2007 lade Catharina ”Kia” Johansson, utbildare vid Resurscenter syn i Stockholm, fram en magisteruppsats med titeln ”Fenomenet punktskrift i en seende omgivning: sju punktskriftsläsares livsvärldsberättelser”.

Syftet med denna studie var att belysa fenomenet punktskrift som skriftspråkligt medium ur läsarens perspektiv i en seende omgivning under barndom, skoltid, i början av vuxenlivet och i vuxenlivets vardag. Hermeneutisk fenomenologi var en lämplig forskningsansats, då avsikten var att hämta kunskap ur individens upplevelser. Intervjuer gjordes med sju punktskriftsläsare och deras svar återges i så kallade livsvärldsberättelser. Resultaten har tolkats med hjälp av min egen förförståelse och mot bakgrund av tidigare forskningsresultat och annan relevant information. En av frågeställningarna gällde vad som skulle framträda tydligast i punktskriftsläsarnas upplevelser. På vilket sätt skulle relationer visa sig mellan tydliga aspekter? Skulle aspekter framträda på olika sätt under olika perioder i livet? Kunskap och kompetens, delaktighet, krav, tid, bemästrande, tillgänglighet, oberoende och bemötande framträdde som aspekter i samtliga livsvärldsberättelser, några tydligare än andra.

Mot bakgrund av studiens resultat framstår bland annat följande som betydelsefullt:Punktskriftens särart kräver specialkompetens hos undervisande lärare. Undervisningen av elev, som läser både punktskrift och svartskrift, ställer särskilt höga krav på specialpedagogisk kompetens. Som elev upplevde punktskriftsläsaren ofta lärares krav som för låga. Den funktionella användningen av punktskrift i studier och i arbete påverkar den egna läskompetensen positivt. Tillgänglighet till text är avgörande för om punktskriftsläsaren blir läshandikappad eller ej. Internet är nyckeln till skriftlig information för punktskriftsläsaren. Det är glapp mellan goda intentioner i styrdokument och verkligheten, när det gäller tillgänglighet till skriftlig information för punktskriftsläsaren. Hela uppsatsen finns på nätet.www.sit.se/download/Regioner/%D6stra/RC+syn/CJ_uppsats.pdf

Synguiden Skola Informationsmaterialet ”Synguiden Skola” finns nu även som bok och kan beställas från Specialpedagogiska institutet (beställningsnummer 00035). Butiken hittar du på www.sit.se

Synguiden är en vägledning vid planeringen av skolgången för elever med synskada i grund- och gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen.

Skriften finns även på nätet.www.sit.se/download/Regioner/%d6stra/Synguiden/SG_2007_nov.pdf

Synguiden FörskolaUnder våren kommer ett motsvarande material för förskoleverksamhet att publiceras på nätet.

Seminar/Workshop for Physiotherapist, Occupational Therapist and Speech and Language TherapistOrganising Committee:The Institute for Special needs Education RC Vision/Ekeskolan. MDVI Euronet.Target Group: Physiotherapist Occupational Therapist Speech and Language TherapistLanguage: English

Themes for discussions:Your methods when working with MDVI children and young people as Physiotherapists/Speech and Therapists/Occupational Therapist.The differences in our holistic approach when working with MDVI children in comparison to ordinary Physios, OT’s and S&L’s working with habilitation and rehabilitation.TeamworkResearchThe new challenges in our field of work

Additional Information:This Seminar/Workshop demands active participation from the delegates. Delegates are required to make a short personal presentation on work, and they are also expected to prepare a case studies (video, CD, photographs), discussions.

Ovanstående ”Seminar/Workshop som genomförs mellan den 28-30 april, lockade 13 deltagare från 6 länder. Av dessa kommer 5 från Danmark och 2 från Finland.Programmet kommer också att innehålla studiebesök på ”Upplevelsen”, och ett par föreläsningar. Göran Cedermark kommer att tala om The multiply disabled child” The visual profile. Vår neuropsykolog Ditte de Leeuw berör “Some Neuropsychologigical aspects” Jörgen Pihl, vår datapedagog kommer att genomföra en workshop på temat “Sound and pictures to support communication”

OPTIC, OPTimising the Inclusive Classroom är titeln på ett nytt 2-årigt Comeniusprojekt som vi precis lämnat in en ansökan om, tillsammans med 8 andra länder. Från Norden deltar i ansökan Tambartun och RC Syn. Övriga länder är Bulgarien, Irland, Skottland,

Slovenien, Schweiz och Frankrike samt Luxemburg som är samordnare. Här nedan följer en sammanfattning av projektet samt konkreta mål. För enkelhetens skull på engelska.

Bilag: