faglar i nordvastskane - kof.nu · de kentska tarnorna att foda upp sina ungar pa. omradet ar inte...

FAGLAR I NORDVASTSKANE

KO

FAGLAR I NORDVASTSKANE

en rapport frAn Kullabygdens Ornitoiogiska FOrening

Nr 1 -2008

Redaktion Mats Rellmar

Henrik Ehrenberg

Mats Peterz

Christer Strid

Lars-GOte Nilsson

Desktop Publishing: Anders Henriksson

Material till medlemsbladet skickas till:

Mats Rellmar

Tyringegatan 41

252 76 Helsingborg

e-post: relimarOtelia .com

Foreningen Arsavgift 2008: ordinarie medlem 125 kr.

familjemedlem 10 kr per person. Avglften

betalas IAmpligen via ftlreningens plusgiro

nr 2 24 39 - 4. Ordinarie medlem erhAlier

medlemsbladet utan extra kostnad .

aBS! Vid betalning fr'n utlandet ilr

avgiften 'SO SEK for att t

Faglar i Nordvastskane

KontroUer av sedan tidigare ringmarkta

Nastan var tredje tarna som fangades vid San

don 2007 var ringmarkt sedan tidigare. Av de 18

kentska tarnorna som kontrollerades vid Sandon

2007 bedomdes 15 styeken vara inne pa sitt tredje

kaIender

Andra resultat I samband med ffulgsten av de kentska tamoroa

har aven en del andra fAgiar ffulgats i naten sam varit avsedda fOr de kentska tiirnorna. Till hoger visas en sarnmanstiillning av arterna och antalet

ffulgade individer. Storspoven ringmiirlctes vid Sandon den 7

augusti och bedomdes vara inne pA sitt andra

kalenderAr. Den Aterfanns dod i ett fiskeredskap pA on Iuist, vid de Ostfrisiska oarna i Tyskland

den 3 oktober. Forfluten tid sedan miirkningen

blev 57 dagar och fyndplatsen iir belagen 465 km

frful Sandon.

Mer information Det finns mer att lasa am ringmiirkningen av

kentska tiirnor i NY SkAne pA: http://www.kof.nu/forskning/arter/kentsk/index.html

Filglar i Nordvastskilne

fisktarna 3

kustsnappa S

karrsnappa 2

gluttsnappa 4

drillsnappa 2

brushane S

storspov 1

myrspov

rodbena 7

strandskata

skrattmas 2

fiskmas

Andra arter (ach anta/) an kentsk tarna sam

ftmgades i naten avsedda for kentsk tarna.

Om Vadero-artikeln

I medlemsblad 3107forsokte underteeknad sig pa att med hjiilp av olika rapporterings!orum samman

stiilla en oversikt j'Or vissa hiiekande arter i Nordviistskane 2007. Som oeksa papekades i samband med

den sammanstiillningen, var manga av de tillgiingliga rapporterna hOgst bristfiilliga. Hiiekningsupp

gifter for manga intressanta arter saknades oeksa i princip helt. Nu kan for Hallands Viideros vidkommande, utforligare oeh kompletterande hiiekningsuppgifter

presenteras. Ake Andersson, Uppsala, inventerade pa uppdrag av Liinsstyrelsen Skane liin kustfaglarna

pa huvudon oeh i rapporten aterfinns iiven uppgifter fran Orskiiren, \.tenen samt Vinga skiir.

Rapporten publieeras haT, av utrymmesskiil aningen kortad, med tillstand fran Ake Andersson

samt Liinsstyrelsen.

Mats Rellmar

Bestand och hackningsresultat hos kustfaglar pa Hallands Vadero 2007

Ake Andersson

Knolsvan Sammanlagt 6 bon noterades pA huvudon (ink! Bakklappen). Diirtill fanns 1-2 par och nAgon en

sam svan runt huvudon samt ett par pA vardera Vinga skiir och Stora Orskar. Detta innebiir 9-10

par vilket iir ett lagre antal an tidigare Ar. 10-11 juli observerades 4 ungkullar med 1, 2, 2 och 4 ungar vid vandring runt huvudon.

G ragas Summa 11 ungkullar inriiknades 4-5 juni vilket bor uppfattas som ett minimiantal. Diirtill sAgs

minst 10 ad i flock utan ungar - troligen ruggande. Antalet observerade ungkullar indikerar

en svag okning av bestiindet sedan 2005. GrAgAskullarna tycks numera preferera vastra och norra

delen avon. AI de undantrangda frAn sydvast av de vitkindades familjer?

Vitkindad gas Vid inventering av grAtrut och ejder i nagra prov

ytor pA huvudon pAtraffades ett rovat bo av vit

kindad gAs. I ovrigt noterades inga tecken pa

hackning pA huvudon. De kullar som upptriider langs huvudons strander har k1ackts pA Vinga

skiir och Orskiiren. 4 juni fanns 24 familjer pA sydvast tillsammans med en del adulta utan ungar.

Totalt inriiknades dA 86 adulta. Ytterligare nAgra adulta bor samtidigt ha funnits pA norra del en. I

minst 10 bon pAgick ruvning pA Vinga skiir den

19 juni (NR). Den 11 julifanns miingafamiljer pA sydvast. Av dessa bedomdes 6 kullar ha sA smA

ungar att de troligen k1aclcts efter 4 juni. En sen kull med smA ungar sAgs vid Orbjiirsskiiren 19

juli (MH). Diirmed har minst 35 hackningar ve

rifierats och minst 31 ungkullar kommit fram i Ar. SAiedes en kraftig okning frful2005 dA 15 bon pAtraffades vid inventering av samtliga skiir samt delar av huvudon.

Gravand Rundvandring pA huvudon 4-5 juni gay 63 par och 11 hanar, totalt 74 par. Detta iir k1art mer an

2005 dA41-46 par inriiknades. Ett allmant intryck iir att bestfuldet Ar 2007 var stOrre an 2005-2006. Sammanlagt 7 ungkullar sAgs i borjan av juni (alla

tarnligennyklackta).InventeringenlO-11juligav 5 ungkullar med sammanlagt 34 tarnligen stora

ungar. NAgon av dessa kullar kan ha kommit till

efter inventeringen i juni. Diirtill fanns flera par

kvar och en flock med ca 8 adulta sAgs 8 och 13 julio

Kricka

Ett par uppeholl sig i gOien vid fyrvaktarbosta

derna i borjan av hackningsperioden. En ungkull

med nastan flygga ungar sags i liten vattensam

ling niira Hannelund 30 juli (MH).

Ejder Vid inventering av grAtrut i fyra provytor noterades samtliga pAtraffade ejderbon. I omrAdena 6,

8 och 9 pAtraffades sammanlagt 13 bon (13 bon 2005) och i omrAde 26 riiknades 17 bon (32). Detta innebiir alltsA jiimfOrt med 2005 ofOrandrat

antal i det ena ornrAdet, men en kraftig minskning i det andra. Samplet iir dock litet och tiliAter

4 5

http://www.kof.nu/forskning/arter/kentsk/in


inga mer lAngtgaende slutsatser.

MAnga actor hOll sig!

F~glar i Nordvastsk~ne

11-13 par 2007. Samplet ar litet men indikerar en fortsatt tillbakagAng. Ett stort antal f1ygga ungar sags pa huvudon.

Kentsk tarna Sags/hordes dagJigen under alla tre besoken. Inga tecken pa hackning pa on noterades. Observationen av en adult kentsk tarna som ma

tade en f1ygg unge i Kungsharnn den 13 juli galler troligen faglar fran annat hill.

Fisktarna Sarnhackade med skrattmas pa Per Bengts skar. Antalet skattades grovt fran land till ca IS par.

Den 10 juli fanns minst 9 f1ygga ungar i inre Kungshamn och nagot enstaka par var kvar pa

hackningsskaret. Dartill sags nagta Arsungar som sokt sig till andra delar avon. Hackningsresultatet fOrefaller alltsa ha varit bra. En mindre

koloni inIedde hackning pa den lokal i norr dar

arten tidigare har hackat. Ca S par fanns i borjan

av juni men i juli fanns inga kvar.

Sillgrissia Nils Rosenlund bedomde att ca 20 par fanns pa Vinga skar d.v.s. en okning och det hogsta antalet

hittills sedan arten koloniserade on.

Tordmule Pa Lilla TAnge fanns 1 par (vid ett tillfaJle sags 6 ex), vid Siappekisteudden som mest 12 ex och

pa Vinga skar S7 par (NR). BestAndet med 64 par hiller sig sAledes ofOrandrat.

Tobisgrissla Inventering av huvudon genomfOrdes i maj och

kompletterades i juni. Vinga skar inventerades

i juni (NR) och Orskaren och Vrenen i juli (NR).

Omflyttningar fran maj till juni noterades pa ett par platser, vilket tyder pa predation. Nils Rosenlund patraJ"fade en av mArd nyligen dodad vuxen tobisgrissla utanfOr ett bo sydvast om fyren.

' 2005 2006 2007 264 282 303~ --------------~

Antal par tobisgrissla pJ Hallands Vader6 2005

2007.

Resultaten tyder pa en fortsatt okning och en

overflyttning fran huvudon till de yttre skaren. JamfOrelse av inventeringsresultaten fran maj och juni pa huvudon indikerar ganska stora om

f1yttningar vilka mojligen kan betingas av predation fran mArd.

Mlud Sarnmanlagt 3 mArdar fAngades under vinter

sasongen 2006-07 (Bo Gunnarsson, muntligt).

MArd finns kvar pa on under faglarna hackningssasong men uppenbarJigen med nagon enda eller nagra fa individer. Forutom den dOdade tobisgtisslan (se ovan) patraffades gratrutagg med perforeringar av horntander fran mindre rovdjur.

Dartill har exkrementer setts pa ett antal platser

men i mindre omfattning an 2006. En mArd sags under sensommaren (MH).

Pa uppdrag av Liinsstyrelsen Skane Ian:

Ake Andersson, Ringgatan 39 C 7S2 17 Uppsala

Las mer om bestandsutvecklingen for olika arter pa Hallands Viidero 1937-2006 pa Liinsstyrelsens

hemsida www.m.lst.selmIPublikationerIRappor

terI2007Ihallandsllader.htm.

Redaktionen

Sarnling skedde pa Olympiaskolans parkering 07.00, dar IS deltagare slOt upp. Vi gay oss ivag och var framme vid 08.1S.

Vadret var ganska bra, men stracket var ganska

lugnt. Pa vag ut till Nabben sags en del bol bergfiok, sAnglarkor, angspiplarkor, gronsiskor och nagra sparvhokar. Fran Nabben iakttogs

bl a IS00 ringduvor, 240 vitkindade gass, 10 prutgass, 200 blasander samt nagra stjartander,

kustpipare. karrsnappor och storspovar. Efter Nabben gick vi till Fyren och besokte shopen och kollade bocker och dylikt. Sedan var det dags fOr fika pa Kolabacken. HarifrAn noterades en del

sparvhokar. blamesar och kungsfaglar. Nasta stopp var Ljungen fOr att spana rovfaglar. Stracket

var ganska lugnt efter den stora urladdningen

dagen innan. Forutom ytterJigare sparvhokar sag vi ormvrAk, fjallvrAk, rod glada och tornfalk.

Efter Ljungen Akte vi till Skanors harnn,

varifrAn vi gick norrut langs kusten. Aven har fanns en del fagel, bl a vitkindad gas, gragas, myrspov och en hel del rodhakar. Vi Hirnnade

Skanor vid 14.00 och passade pa att kora inom Barseback, dar vi sag ytterligare en del gass. Vi

var tillbaka pa olympiaskolans parkering vid IStiden.

Tack till alia exkursionsdeltagare fOr en trevlig

dag!

Mikael Jonsson

\

Myrspov var en av de arter som observerades pJ Falsterbo- exkursionen. Foto: Mats ReI/mar

9 8

www.m.lst.selmIPublikationerIRappor


.~!r-.

Fagelrapport fran

Nordvastskane

16/11 2007 - 29/2 2008

En mild vinter resulterade i flera ovanliga overvintrare samt att manga troligen var mer utspridda i inlandet oeh sruedes undgiek

upptaekt. Namnas kan att inte en enda overvintrande tradlarka eller svarthatta rapporterades under vintem, vilket far anses som anrnarkningsvart. Nu nar varen ar nara, kan vi i alla fall se tillbaka pa oeh summera en artrik vinter.

Tva nllgiiss gastade TAssjo kyrka 1.1 samt vid Alvdalen, Munka Ljungby7.1-20.1. I de stora gasfloekarna i Farhult oeh pa "Omrundan" uppeholl sig upp mot 11 spetsbergsgiiss under sWrre delen av perioden.

Tva svartniibbade islommar rastade mellan Bastad oeh Hovs hallar 20.1-2.2. Ytterliggare tre observationer gjordes: tva individer i Svanshall 27.1, en pa Kullen 2.2 samt en pa Ronnen 7.2,

mojJigen ror det sig om samma individer vid alla observationema.

En gr31ira straekte fOrbi Hovs hallar oeh Hallands Viidero 26.12 samt Bastads hamn

19.1. En kIykstjiirtad stormsvaIa visade sig pa Ronnen 2.2 oeh som vanligt fanns det upp mot 10 toppskarvar kring Torekov samt pa den mer udda lokalen, Grytskaren med 2 ex. 15.2.

En extremt vinterobs var den bnma kiirr

hok, som sags pa Sandon 13.1. For femte vintern i rad fanns den gamla jaktfalken tidvis myeket stationart pa Ronnen, detta ar i siillskap med en mer rorlig ungfagel.

En overvintrade kustpipare sags pa Ronnen 17.2 oeh Sandon 11.1 samt Torekovs rev 1.2. Pa sistnamnda lokal fanns fOr ovrigt aven en kustsniippa 8-14.1 oeh en storre strandpipare sags pa Ronnen 26.12-4.1. En bredniibbad

sirnsniippa rastade innanfor Ronnen 26-27.1. En storlabb straekte fOrbi Kullen 24.2. Minst

tio bredstjiirtade labbar finns inrapporterade under vintern, bl.a. tre ex. utanfor Svanshall 30.12.

Nr 1 - 2008

En vitvingad trut sags i Raa hamn 29.2 oeh fern kaspiska trutar sags, varav en pa den fOr

arten mer udda lokalen Hasslarps dammar 28.2. En Iwmefagel sags vid Ronnen 2.2 samt

ytterligare en vid Kattvik sen are samma dag. Endast fyra alkekungar observerades, en

straekande vid Ripagarden oeh en vid Svanshall 2.2 samt vid Kattvik 17.2 oeh Tjiillran 23.2.

En bergiiirka sags mellan Lerberget oeh Svanebaek 8-9.12 oeh minst sju vattenpipliirkor sags under vintern, bl.a. 2 ex. vid Solsidan, Torekov 2.12-9.2. En hanne stenskviittastannade hela vintern i Lerhamn, dar den upptaektes

17.11. Den svarthakade buskskviittan fran fOregaende period aterupptaektes i Vikens hamn 623.1 oeh 25.2. En gransangare sags aven den i Vikens hamn 6.1-20.1 oeh en lappsparv flog upp

i Farhult 14.1.

Mikael Olofsson

Stenskvatta i Lerhamn den 2811 2008.

Foto: Alf Petemon

Svarthakad buskskvatta i Viken den 811 2008. Foto: Alf Petemon

11

Spetsbergsgass utmed "Ornrundan" den 2011 2008. Foto: Alf Petemon

10

Sondag den 11 maj

FAge.lskAdnlngens dag

FrAn norr till soder ar ornitologer ute och visar

fagel fOr dem sam kanske inte ar sa vana.

Fredrlksdal

Liksom i fjol ar vAr runda inne pa Fredriksdals

friluftsmuseum i Helsingborg. Har moter vi sma

biotoper av manga skiftande slag, dessutom fag

lar sam ofta ar vana vid manniskor.

SarnIing vid huvudingAngen kl. 09:00.

OBS! Entr~avgift till Fredriksdal.

Ledare: UlrikAlm 042 - 335213

Kullaberg

Samling vid naturrummet vid fyren kl . 09:00.

Ledare: Kaj Moiler 070 - 541 6469 och

Thomas Svanberg 042 - 16 50 52

Grytskiir

Arrangor: Bjare Naturskyddsforening

SarnIing vid Grytskar kl. 09:00 - 12:00.

www.bjare.snf.se

Sondag den 25 maj

NattfageJlyssnlng vid Krankcsjon En favorit i repris, dar vi aven garna ser en vaderrepris. Vi Aker ner till Krankesjon, med en rik kor

av olika nattsAngare, rordrom, grashoppsAngare, savsAngare osv. Vi fOrflyttar ass sedan i omradet

och letar efter arter sam sommargylling. Tank pa att skadningen ar vaderberoende och vid

osregn, kraftig blast etc. fOrlaggs skAdningen till gryningen i stiillet.

SarnIing: Parkeringen vid Olympiaskolan i Helsingborg kl. 00:00.

Foranmiilan till Paul Tufvesson 0768 - 5091 60.

Torsdag den 5 junl

Nattskarror

Vi iiker ut till Vegeholm eller annan lampJig lokal i Angelholmstrakten och lyssnar pa nattskarror, morkullor och taltrastar.

Samling pa lCA Maxis parke ring i Angelholm kl. 21 :00.

Ledare: Lars Hallbeck 0431- 202 94 och Kristian Linde 0431 -191 91

Sondag den 13 jull

t)ppen exkursion

En spannande tid pa aret fOr fagelskadning, da

det mesta kan handa. FramfOrallt ar det dock vadarstrackens tid. Vi samlas och later sedan

vader och vind styra vart vi iiker. Bast utdelning utlovas vid lagtryck. Vi hellier ass in am NordvastraSkAne.

Samling pa lCA Maxis parkering i Angelholm kl . 07:00.

Ledare: Mikael Olofsson 0706 - 19 6790.

Sondagdcn 10 augustl formlddag vid Hasslarps dammar Passa pa att vara med vid ringmarkning och skadning runt darnmarna nar fageltilIgAngen ar sam storst! VAra exkursionsledare berattar och visar hur man gar till vaga nar man art- och

AIdersbestammer de smAfaglar sam fastnar i naten, samt vilka matt sam dokumenteras.

Vi kommer aven att beratta lite am aterfynd,

samt givetvis titta pa en del andra fagelarter sam

hAIler till i omradet.Tank pa att ringmarkningen kan stiillas in vid rego eller hard vind. SarnIing vid parkeringen. Tid: 06:00 - 10:00.

Ledare: Henrik Johansson 0431 - 838 03, Marten Millier och Mats Rellmar.

Lordag den 16 augusti

Ringrniirkning vid Sandon

Om vadret medger ringmarkning av tarnor kom

mer Henrik Ehrenberg att fOrevisa hur verksam

heten bedrivs. FAngsten startar fOrst nar det blivit

riktigt morkt, bedomt till klockan 22:30. Varma

klader och en viii tilltagen matsack ar att rekom

mendera. Gar alIt sam de! ar tankt, sa uppvisar

Henrik de faglar sam eventuellt ringmarks och

fOrelaser am den kentska tarnans !iv. AlIt under

bar himmel i sensommarnattens morker, moj

ligen ackompanjerat av sorlet frAn nagon paga

ende kriiftskiva i Utviilinge.

Las mer am verksamheten pa KOF:s hemsida,

http://www.kof.nu/forskning/arter/kentsk/in

dex.html

Sarnling vid bryggan ut till Sandon kl. 21 :00.

Ledare: Kristian Linde 0431-19191

12

http://www.kof.nu/forskning/arter/kentsk/inhttp:www.bjare.snf.se

Christer Strid SVERIGE Pilfinksgatan 23 25450 HELSINGBORG B

PORTO BETALT

Kullabygdens Ornitologiska F6rening

do Mats Rellmar

Tyringegatan 41

252 76 HELSINGBORG

e

FAGLARINORDVASTSKANE

en rapport fr~n

Kullabygdens Ornitologiska Forening

Nr 2 -2008

Redaktion

Mats Rellmar

Henrik Ehrenberg

Mats Peterz

Christer Strid

lars-GOte Nilsson



Mats Rellmar

l'yringegatan 41

25276 Helsingborg

e-post: [email protected]

Filreningen Arsavgift 2008: ordinarie medlem 125 kr,

familjemedlem 10 kr per person. Avgiften

betalas 13mpligen via fOreningens plusgiro

nr 2 24 39 - 4. Ordinarie medlem erMller

medlemsbladet utan extra kostnad. 0851 Vid betalning frln utlandet Ir

avgiften '50 SEK fOr att tacka bankernas vlJxlingsavgift.

e-post:[email protected]

hemsida: http://www.kof.nu

AdressIJndring:

Mats Rellmar

l'yringegatan 41

252 76 Helsingborg


@ Kullabygdens Ornitologiska Forening,

2008

ISSN 1104-3695

Om,lag

Karrs~ngare i

Utvalinge, maj 2008.

Mats Rellmar.

"\ TIlket ansvar har egentligen en ideell fOrening fOr hur V dess mecllemmar utovar sin hobby? Under varen har

en stundtals intensiv debatt fOrts pa var hemsida. UtgAngspunkten i debatten har varit att fagelsklidare aktivt bidrar till okade utsHipp dA vi Aker oeh tittar pA nya fAgelarter sam dyker upp. Men ar fragan sA latt att hantera?

la, Hitt att fOrstA oeh hantera i den bemarkelsen att det stAr fullstiinrugt klart att fler mil i bil okar utslappen. Har

ar jag helt klar over situationen. Men steget harifrAn till att utverka en policy med restrilctioner mot att Aka oeh titta pA nya flIgelarter kanns inte helt sjiilvklar. Absolut att

KOF sam fOrening skall dra sitt strA till staeken oeh gora vad vi kan fOr att mildra den utveeklingen av miljon sam

pAgar. Tanken slar mig likviil nar vi beslot ass fOr att gora

en skrivelse med avstyrkan pA fOrslaget att bygga en vindkraftpark vid Vastraby dam mar. Vindkraften ar bra fOr miljon men plaeeringen i det aktuella fallet ar

katastrofal. Hur skall vi stiilla ass? I det har fallet pekar vi pA altemativa omrliden att bygga vindkraftparken

pA. UtgAngspunken i vart stiillningstagande mAste vara fOr fAglarnas basta oeh inget annat. Ser vi inget hinder i att uppratta vindkraftverk, bostadsornrAden eller dylilct

agerar vi inte heller. I fragan am hur vi ser pa mecllemmar sam Aker oeh

tittar pA nya fAgelarter invantarvi hur var moderforening,

Sveriges Omitologiska Forening, tilIiimpar situationen. Att som KOF-mecllem behova skiimmas fOr att man Aker

oeh tittar pa en ny fAgelart kan inte vara meningen oeh IAt oss aldrig heller hamna i den situationen. Men att som KOF-mecllem kanna stolthet over att fOreningen tar

ansvar fOr miljon yore en idealisk losning.

LAt ass tillsammans finna

vagen fram till stoltheten!

Viil mott i faIt!

Thomas Svanberg /

ordfOrande

Nar meteorologerna hotar med lagtryck, storm och annat elande, jublar manga fagelskci.dare. Det

drar ihop sig till havsfaglar! Fascinationen for dessa, manga ganger svarsedda,faglar iir inte latt att

dejiniera, men tjusningen kan bekraftas av de hundratals skadare som kan sitta bankade pa Kullen,

Hovs hallar eller andra strategiska platser langs den svenska Viistkusten.

Varfor? I samband med IAgtryekspassager pressas havslevan de fAglar in i Kategatt frAn Nordsjon oeh Skagerak. En del av dessa arter ses endast siillsynt

(liror, etc) i Sverige, medan andra upptrader mer regelbundet oeh kan i samband med vastvinden

ses i hundratal (t.ex. tretrug mAs) . HavsfAglama moter den svenska vastkusten, stoppas upp oeh

tvingas vika avo Kusten fungerar som ledlinje oeh de fiesta fAglarna fOljer land mot soder fOr att till slut vika av ut mot oppet hay igen. I ett omviint S

liimnar de sedan Kategatt.

Havet ar stort oeh mAnga fAglar ses pA Ic'ingt hID (populiirt kallade "horisontobsar"), flygande oeh under kort tid. Men mAnga arter oeh indi

vider observeras oeksc'i pc'i betyclligt behagligare avstAnd, ibland kan t.o.m hanclldkaren upplevas

sam overflodig! Kombinationen av udda oeh i

omrc'idet siillan sedda fc'iglar som exklusivt visar upp sig i sitt ratta element ar kanske orsaken till intresset fOr havsfaglar?

Vader Ett klassilct "havsfc'igellage" utgors av ett djupt,

relativt symmetriskt lc'igtryek, ibland restema av en tropisk orkan, som vandrat over Nordatlan

ten frAn Nordamerilcas ostkust. FrAn ett lage med Ic'igtryekseentrum vid norra Skottland eller Shet

landsoarna bor ovadret rora sig pc'i ostlig kurs in over sodra Norge. Vindarna snurrar moturs runt ett lc'igtryek, vilket innebar att Ic'igtryekspassagen

inleds med sydlig eller sydvastlig vind, fOr att nc'i en sklidarmassig kulmen dA IAgtryeket passerar

1

mailto:[email protected]:http://www.kof.numailto:e-post:[email protected]:[email protected]


i norr och vindarna darmed vrider upp pa vast. Optimalt bor vinden ligga pa mellan vastsydvast och vastnordvast och det bor ha blast minst frisk vind fran sydvast (eller "battre") i ca 20 timmar.

Vindstyrkan bor sedan ligga pa mellan 17 och 24 m/s fOr att fa avsedd effekt. Alltsa, om det under

fredag fOrrniddag blaser upp med sydvast 10-15 m/s fOr att under eftermiddag-kvali vrida upp pa

vast och oka, sa ar det ofta ett riktigt bra liige att packa ryggsacken in fOr lordagsmorgonen!

Faglar Havsfaglar kan i dessa sammanhang bli ett ganska vitt begrepp, men normalt avses arter som

tillbringar all tid utom sjalva hackningsperio

den ute pa oceanerna. De i Sverige observerade utgors av olika liror, stormsvalor, stormfagel,

havssula och mer salisynt aven albatrosser, fre

gattfagel och petrell. Andra fagelgrupper som ocksa regelbundet observeras over havet pga den harda vinden ar lommar, alkor, masar, lab

bar och vadare. Bland dessa ar ett stort antal

arter salisynt fOrekommande, som exempel kan niimnas lunnefagel, tarnmas, bredstjartad labb

och brednabbad simsnappa. Manga arter kan under dessa vader

fOrhallanden fOrekomma i hundra- eller tusental:

tretaig mas, sillgrissla, alkekung, stormfagel och

Tretllig m~s kan ses i tusental under vastliga

stormar. Ungf~gel, Kullen. Foto: Mats ReI/mar

havssula. Man ska med andra ord inte fOr ett

ogonblick tro att "daligt" vader betyder daligt

med fagel!

Arstid

Bast fOrutsattningar fOr ett bra resultat med

manga arter och in divider finns i september

borjan av november. Under denna period flytt

ar manga spannande arter fOrbi i "hogervarv"

i norra Atlanten och Nordsjon, samtidigt som

manga ungfaglar ar i rorelse soderut fran fOdel

seplatser kring Norska havet, Barents hay, Island

eller Gronland.

Vinterperioden kan bjuda pa enstaka

spannande arter som islommar, storlabb eller brednabbad simsnappa och ibland stora antal av

framst alkor eller tretaig mas, framst i decemberjanuari. V1lrvintern ar normalt siimre och inte

sallan ar det kylslaget och glest mellan faglarna. Varen ar troligen den samsta havsfagel

perioden, kanske fOr att det salian rader ratt

vaderfOrutsattningar, men aven pga faglarnas flyttningsmonster. Det bor dock noteras att

flera iakttagelser av gulnabbad lira gjorts under denna period samt att Sveriges hittills enda svartbrynade albatross setts vid tva tillfallen i Laholmsbukten i samband med hard vastvind i

mitten av maj. Under sommarperioden juni-augusti ses

salian nagra stora antal havs- eller sjofaglar (fOrutom systrackande vadarfaglar). Daremot

kan en del ovanliga liror ses och detta ar den

basta tiden pa aret fOr mindre lira. Kanske kravs inte heller fullt sa harda vindar under denna tid, ibland racker 14-15 m/s fOr en Iyckad dag.

Lokaler Vinddrivna faglar kan ses i princip var som heist langs Vastkusten och aven ner i Oresund. Bast

utdelning brukar man dock fa om man beger sig

Efter iMllande vastvind kan havsbundna f~glar ibland "stranda ". Ung fjallabb, Kloren, september.

Foto: Mats ReI/mar

till nagon vastlig utpost, i KOF:s verksamhets

omrade Kullen eller Hovs hallar. Aven Hallands Vadero ar en havsfagellokal av rang men den

platsen ar av naturliga skal ofta svar att na nar det drar ihop sig till vastlig storm.

Da vinden verkat en dag eller tva och kanske

vridit upp till VNV eller NY, brukar inblasta havsfaglar ha fan gats upp i de inre delarna av Skalderviken eller Laholmsbukten. Arter som

kiykstjartad stormsvala, alkekung och olika labbar kan da bli bade talrika och liittsedda utanfor t.ex. Bastads hamn.

Utrustning och teknik Ett fOrsta rad ar att kia sig varmt. All den inspi

ration och entusiasm som fanns kvalien innan,

kan vara som bortblast(!) efter nagra stormigt kylslagna, stillasittande timmar med fel kiader.

Aven pa sommaren gor sig mossa och ett par

vantar alldeles utrnarkt.

Nasta rad ar att soka upp la. Med vindstyrkor pa uppat 20 ml s ar det trostlost att exponera sig fOr vinden under langre tid. Forutom den kylande effekten, kommer bade du och din kikare att

skaka och vibrera av vinden. Pa Kullens spets, vid det gamla mistlursfundamentet, finns en

bank fastnitad i betongen, i perfekt la vid vindar

mellan SV-VNV och med strruande utsikt over havet. En utmarkt plats att borja sitt havsfagel

spanande!

Talamod ar en god egenskap. Vid riktigt bra vaderforhaJlande och under lamplig arstid behover man inte vanta lange pa havsfaglarna, men

vid andra tillfallen kan det bli glest mellan observationerna.

En handkikare ar grunden vid de fiesta typer av fagelskadning, sa aven fOr havsfaglar. De faglar som passerar helt nara (s.k. klippstrykare) ar

perfekta att studera med handkikaren. Vill man daremot Iyckas med mer avlagsna (eller sma)

faglar, ar tubkikaren nodvandig. Till denna bor ett rejalt stativ fastas. Kikarens fOrstoring bor

ligga pa 20 till 30 ganger, vidvinkel ar att fOredra.

HaJl koll pa vadret via vaderrapporten! Titta pa t.ex. www.dmi.dkoch studera de animationer av vind (mm) som finns dar. Overskaciligt, lattolkat

och ofta rattvisande.

2 3

www.dmi.dkoch


Traning Att som nyborjare ta sina fOrsta "tubkikarspan" ut over ett skummande, stormigt hay kan vara

minst sagt frustrerande och fr1'lgan om man n1'lgonsin kommer att se n1'lgot eller artbestam

rna det, infinner sig Hi.tt. Spana med horisonten ungefar 1/3 fran tubkikarfaltets ovre del och panorera sakta fran vanster till hoger 5ver vatt

net. Med lite traning Iyckas man snart vanja sig vid avstanden, f1'lglarna och utropen! "GraJira!",

"storlabb!". Att i tubkikaren Iyckas f1'l in sin f5rsta

graJira brukar vara en utmaning - fr1'lga vilken

havsf1'lgelsk1'ldare som heist!

Storlabb! Ett inte alit for ovanligt utrop pfl havsfflgeldagar. Bflstad, september.

Foto: Ma t> ReI/mar

Kortom KOF

c ~ ~

fO~1(I

Har du n~gon g~ng undrat vad det

Nr 2 - 2008

Ringmarkningssiisongen 2007 gick till historien som den b16taste hittills. Ovanligt stora mangder

nederbOrd pi'werkade verksamhetens resultat. Dock var fageltillgi'mgen, kanske nagot ovantat, fullt i

klass med 2006 ars rekordsiisong. Forutom goda fangstsiffror bjod sommaren aven pa nagra min

nesvarda repriser. Andelen av vissa karaktarsarter har under arens lopp jOrandrats ganska radikalt.

En del arter fangas numera i betydligt stOrre antal an vid starten medan andra arter visar motsatt

tendens. Vid en tillbakablick over samtliga siisonger framtriider t.ex. en tydlig bild av att antalet karr

sangaren minskar runt dammarna.

Sasongen Arets ringrnarJmingssasong var den 13:e i obru

ten ordning sedan starten sommaren 1995. I van

lig ordning drog vi igang i borjan av juli, detta Ar lordagen den 7:e. Darefter bedrevs ringrnarkning

vid ytterligare nitton tiliHillen under perioden fram till 13 september. Intensivast var det under

semestern fram till mitten av augusti, darefter sA

gott som endast under helgerna. En stor och betydelsefull skillnad gentemot

tidigare sasonger var att vi till en borjan inte kunde anvanda natplatserna i det sodra damm

omrAdet p.g.a. ovanIigt hoga vattennivaer. Hela juli och en bra bit in i augusti anvandes endast 8-9 nat pA sammanlagt sex natplatser mot

normalt 11-12 nat pA nio natplatser. Detta hade

naturligtvis stor inverkan pA resultatet. Ytterligare en fOrandring som pAverkade

fangsten var det faktum att omrAdet runt de s.k. Fleningedammarna denna sommar betades

av notkreatur. Tidigare somrar dA omrAdet hyst fAr har viixtligheten tillAtits vaxa sig hOg, vilket gynnat smMAgelrikedomen.

Resultat Under sasongen ringrnarktes totalt 1248 fAglar

fOrdelade pA 41 olika arter vilket antalsmassigt

6

innebar det hittills nast basta resultatet sedan

starten. Jamfor man antalet markta fAgiar i fOrhAllandet till insatsen (antalet nattimmar) var

Arets sasong faktiskt den basta nAgonsin. Vi tolkar resultatet som att manga arter

trots alit tick ut sina ungar innan det myckna regnandet i julio Aven normalt sett "sena" arter

sAsom t.ex. karrsangare och tradgArdssangare

verkade ha haft god hackningsframgiing. Daremot visade tvA arter, rorsangare

och savsparv, mycket IAga antal vilket vi miss tanker har att gora med bAde den extremt

biota vadersituation men aven omrAdets

biotopfOrandring som det stOrre betestrycket

medfOrde. Sasongens talrikaste markart blev

karrsangare med 215 ringrnarkta individer fOljt av rorsangare med endast 176 markta

(351 markta Ar 2006) samt lovsangare med 144

markta. Inte sedan 2000-talets inledning har karrsangarefAngsten overtraffat antalet fangade rorsangare.

En annan art som visade mycket dAligt resuJtat var savsparven med endast 45

ringrnarkta exemplar (158 markta Ar 2006). Med

detta hamnade savsparv pA blott lO:e plats over de vanligaste markarterna 2007. Normalt sett ar

savsparv tredje vanIigaste arten i fiingsten.

For flera arter blev det nya Arsbasta, t.ex.

gransangare, gularia, ladusvala, lovsangare,

rodstjart, svarthatta samt artsAngare. Mest anmarkningsvart var antalet gularlor med totalt

56 ringrnarkta, bl.a. 29 ex den 18 augusti. Endast en fOr lokalen ny markart fOrsags med

ring, en ung kungsfAgel den 8 september. Mer

spannande var den kull pungrnesar bestaende av en gammal med tre ungar som fastnade i naten

premiardagen den 7 julio SAiedes en fullgod repris av fOrra Aret dA fyra individer av samma

art ringrnarktes. Ytterligare en trevlig repris fran Ar 2006 var

en ung hoksiingare som fiingades den 19 augusti.

Anrnarkningsvart var att den fangades pA precis samma plats, i samma nat och mellan samma

buskar som fOrra Arets individ!

Aterfynd och kontroller Under sasongen gjorde vi 44 kontroller av fAgiar som vi tidigare markt i Hasslarp. Dessa fOrdelades pA sju olika arter, bl.a. sexton karrsangare,

vilket var jilrnforelsevis manga. Dessutom kon

trollerades en belgiskmarkt rorsangare. Under det senaste Aret har aven en del

aterfynd inkommit. Likt tidigare handlar det oftast om rorsAngare som kontrolleras av

ringrnarkare i Belgien. Lite udda var rapporten

av en fAgel som ringrnarktes i Hasslarp 13 augusti -06 och kontrollerades utanfOr Limburg

28 dagar senare. Samma fAgel Aterfangades under sydstracket pA en annan plats utanfOr

samma stad 4 augusti -07! Detta ar fOrsta gangen

vi fAtt ett Aterfynd av samma fAgel fran tvA olika tillfaJ.len.

Ny markart i Hass/arp 2007! Foto: Mats ReI/mar

7


Vfut fOrsta aterfynd av rorsangare fran Frankrike rapporterades fOr ovrigt fran vastra delen av landet den 15 augusti -06, 20 dagar

efter marktilWiliet i Hasslarp. En annan rorsangare, som marktes i Hasslarp i augusti -06, kontrollerades av ringmarkare vid Hiitjarn,

Grlingesberg i Dalarna nastan ett Ar senare. Detta ar vfut hittills nordligaste aterfynd.

rnte alla faglar som fangas ror sig sa langt. Overraskande var nog linda att en av de

gronfinkar som marktes den 13 september -07

hittades dod i Lomma en knapp manad senare.

Karrsfmgare Under de tretton sasonger som ringrnarkningen pagatt har totalt 2758 karrsangare ringrnarkts.

AldersfOrdelningen bland dessa ar 572 gamla faglar och 2186 ungfaglar.

Av sarntliga dessa har hittills fern individer

patraffats pa andra platser. Tre fran Sverige fOrdelade pa Landsort i Sodermanland samt

Nasbyholm och Bingsmarken i Skane. Dessutom

tva aterfynd fran utlandet, en ungfagel som kontrollerades av ringrnarkare i Siovenien en

dryg manad efter marktillfallet sarnt vArt hittills mest langvaga fynd gallande en [Agel som skots

i Saudiarabien drygt ett Ar efter att den marktes

iHasslarp.

Egna kontroller av karrsangare markta i Hasslarp har vi sammanlagt 68 stycken avo Av

dessa ar nio kontrollerade under tva olika Ar efter

marktillfallet. Hittills har ingen kontrollerats tre olika Ar efter marktillfallet. Dock har vi konstate-

Nr 2 - 2008

50 r

&;; , . --; - O'l.

~

45 40 35 30 25 20 15 10

~ ---.--~ - !:l. -

5 o -; ,

~ - ~

f?JCo W f?J'b f?J0; ~C) ~" 0' 0 ~~ ~ ~Co ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Karrstlngare. Del i procent av totala ftlngsten. Aren 1996-2007.

rat att sju karrsangare uppnatt en Alder av minst

5 Ar. Den hittills aldstafageln som dokumenterats pa lokalen marktes som ungfagel i juli 1999 och

kontrollerades vid dammarna fOrst sex Ar senare.

Var den uppehAllit sig dessemellan kan man bara spekulera om.

Att karrsangaren stadigt minskar i antal

runt dammarna har varit tydligt under flera Ar.

Helt sakert har det att giira med den omfattande biotopfOrlindring som skett. For tiotalet Ar

sedan bestod omgivningen runt darnmarna av nasslor, orter och annan lagre vegetation i

betydligt stOrre ornfattning lin vad som ar fallet

idag. Numera har buskage av t.ex. flader och salix tagit over runt darnmarna medan kaveldun

och bladvass breder ut sig aIlt mer i darnmarna.

Hackningsbiotopen fOr arten hiller sakta med

sakert pa att fOrsvinna. Under verksarnhetens trettonariga historia

star andelen karrsangare fOr totalt 24 % av den totala fangs ten. Diagrarnmet ovan visar hur

andelen karrsangare stadigt minskar i antal i

fOrhillande till den totala fangs ten.

I- Procent I

Tack Utan alla Er som, ofta med kort varsel, stallt

upp som medhjalpare hade det varit svArt att hilla verksarnheten igang. Ett stort tack riktas

till sarntliga inblandade och i vanlig ordning ett extra stort tack till Marten.

Nasta sasong planeras starta i b6rjan av julio AlIa intresserade ar varmt valkomna.

Folj gama med pa KOFs exkursion till Hasslarp

10 augusti, da ringrnarkningen fOrevisas! Se

fi:ireningsprogrammet.

Redaktionen

9

Vanligast 2007, men minskar. Ung karrstlngare, Hasslarp. Foto: Mats ReI/mar

8

Under vintem utkom "Report on Swedish Bird Ringing for 2005" diir faglar ringmiirkta i och utanfOr

Sverige och som aterfunnits och rapporterats till Ringmiirkningscentralen i Stockholm publiceras.

Det ar alltid spannande lasning att galJra ut de faglar som, i samband med att de fOtts i eller passerat NordvastskAne, har fdrsetts med

ring runt benet. Var tar da de nordvastskAnska

faglarna vagen och var kommer de ifran? Nedan

fOljer ett axplock av de mer intressanta kontrol

lema eller aterfynden som gjordes 2005.

De som lamnade nordvastra Skane Ormvrik markt vid Allerum i januari 1987, ater

fanns dod vid Vreta kJoster i augusti. AvstAnd fran

markplats 323 km, fOrfluten tid 18 iir.

Havstrut (al marktes som bounge pa Hallands

Viidero i juli 2000, aterfunnen vid Skagen i julio

AvstAnd 186 km, fOrfluten tid drygt 5 iir.

Havstrut (bl marktes som bounge pa Hallands

Viidero i juni 2005 och atersags i levande tillstAnd

vid Groningen, Nederlandema i oktober samma

iir. AvstAnd 492 km, fOrfluten tid 100 dagar.

Tordmule, marktes som bounge pa Hallands

Viidero i juli 2005, aterfanns dod vid Grenen,

Skagen i oktober samma iir. AvstAnd 187 km, fOr

fluten tid ca 85 dagar.

De som hittade hit Duvhok, markt som bounge i Harne, Finland i

juni 2005, aterfanns dOd i Angelholm i novem

ber samma iir. Avstiind ca 800 km, fOrfluten tid

ca 150 dagar.

Fj3.llvrik, markt som bounge i Eid, Norge i juni

1989, aterfanns dod vid Errarp i februari.

AvstAnd 737 km, fOrfluten tid drygt 15 iir.

Ormvrik, markt som ungfagel vid Nasby, Sma

land i juli 2003, aterfanns dOd vid Allerum i mars.

AvstAnd 204 km, fOrfluten tid ca 11/2 iir.

Sillgrissla, markt som bounge nara Helmsdale,

norra Skottland, aterfanns i fiskenat vid Kullen

i november. Avstiind 984 km, fOrfluten tid drygt

17 iir.

Tobisgrissla, markt som bounge pa Nidingen,

Halland i juli 2000, aterfanns dod pa Hallands

Viidero i oktober. AvstAnd 103 km, fOrfluten tid

drygt 5 ar.

Kungsfagel, markt pa Nidingen i oktober 2005,

aterfanns 6 dagar senare dod i Btistad. Avstand

112km.

Stenkniick, adult, markt vid Rygge, sodra Norge

i maj 2005, aterfanns dod efter att ha kolliderat

med fOnsterruta i Ekeby i augusti samma iir. Av

stand 402 km, fOrfluten tid 88 dagar.

Ortstrogen Ett exempel pa en mer ortstrogen fagel var en

koltrast, markt som arsunge vid Orby iingar i

augusti 2000 och som aterfanns dod i Riiii nastan

precis 5 iir senare, pa ett avstiind mindre an 1000

meter fran markplatsen.

Hit men inte hingre. Tydligare skyltning ptJ R6nnen. Foto: Mats ReI/mar

M iinga platser i nordvastra SkAne ar i behov av battre skyltning fOr att effektivare upplysa besokare om det naturskydd som rAder.

Skyltning som har funnits, har av olika anled

ningar fOrsvunnit medan de som fatt sta kvar

ibland har blekts till olaslighet. En av verksam

hetsomradets mer vaIbesokta lokaler, Ronnen,

har under ett antal iir drab bats av obehoriga som

av olika anIedningar krlinkt betradnadsfOrbudet

pa on. Detta har bl.a. berott pa otillfredsstaI

lande skyltning i omradet. For att battre upplysa

besokare om gaIlande fOreskrifter har Lanssty

relsen SkAne i samarbete med KOF under viiren

utplacerat ett antal skyltar langs reservatsgran

sen. Foreningens fOrhoppning ar att fortsatta

detta samarbete och agera fOr liknande atgarder

pa andra skyddsvarda platser.

Redaktlonen

10 11

Sondag den 13 jull

Oppen exkurslon

En spfumande tid pa aret fOr fiigelskadning, da

det mesta kan handa. FramfOrallt ar det dock

vadarstrackens tid. Vi samlas och later vadret

styra vart vi liker. Bast utdelning utlovas vid lag

tryck. Vi hIDer oss inom Nordvastra Skane.

Samling: Olympiaskolan i Helsingborg ki. 06:15

och rCA Maxis parkering i AngeJholm ki. 07:00.

Ledare: Mikael Jonsson 042 - 2261 73

Sondag den 10 augusti

Formiddag vid Hasslarps danunar

Passa pa att vara med vid ringmarkning och

skadning runt dammarna nar fageltillgangen

ar som stiirst! Vara exkursionsledare berauar

och visar hur man gar till vaga nar man art- och

iiIdersbestiimmer de smMaglar som fastnar i

naten, samt viIka matt som dokumenteras. Vi

kommer aven aU beraua lite om aterfynd, samt

givetvis titta pa en del andra fagelarter som

hIDer till i omriidet. Tank pa aU ringmarkningen

kan stauas in vid regn eller hard vind.

Samling vid parkeringen. Tid: 06:00 - 10:00.

Ledare: Henrik Johansson 0431- 83803,

Marten Milller och Mats Rellmar.

LOrdag den 16 augusti

RJngrniirknlng vid Sandon

Om vadret medger ringmarkning av tarnor,

kommer Henrik Ehrenberg aU fOrevisa hur verk

sarnheten bedrivs. Fiingsten startar fOrst nar det

blivit riktigt morkt, ca ki 22:30. Varma kiader och

en viil tilltagen matsack ar aU rekommendera.

Om alit gar som det ar tiinkt, uppvisar Henrik

de faglar som eventuellt fangas och fOrelaser om

den kentska tarnans liv. AlIt under bar himmel

i sensommarnaUens morker, mojligen ackom

panjerat av sorlet fran nagon pagaende kraft

skiva i Utviilinge. Las mer om verksarnheten pa

KOF:s hemsida, http://www.kof.nu/forskning/

arter/kentsk/index.html

Samling vid bryggan ut till Sandon ki. 21 :00.

Ledare: Kristian Linde 0431-19191

Skogssnappa rastar regelbundet vid Hasslarps dammar i augusti. Foto: Thomas Svanberg

Lordag och sondag den 30 - 31 augusti

Trlidgarosfesten Sofiero

Vi fOljer upp denna folkfest med var holk pla

cerad framfOr slottet. Mycket folk och fOrhopp

ningsvis kan vi fa ihop en fin artlista fran var

postering. Under dessa tva dagar servar vi all

manheten med nyttiga tips om hur man berikar

sin tradgard fOr tomtskadning.

Observera aU entreavgift fOreligger.

Vid fragor - kontakta Thomas Svanberg,

tfn 042 -16 50 52.

Sondag den 7 september

KOF:s artrace

Nu ar det ater dags fOr fOreningens traditionella

och populara tavling. Den gar ut pa att samla

ihop eU lag fOr aU inom viirt rapportomrade

riikna in sa manga fagelarter som mojligt under

en begransad tidsperiod . Dagen avslutas med

artgenomgang och grillning vid KOF-holken i

Norra Hiiljarod. Foreningen star fOr elden, med

an var och en tar med fOrtaring.

Narmare information far du vid anmiilan till

Patrik Soderberg, tfn 042 - 21 6797 eller

e-post: [email protected].

Anmiilan om deltagande senast 24 augusti.

Sondag 28 september

Striickspanlng vid Orby iingar

Orby angar, en underskattad lokal i den sydligas

te delen av viirt verksarnhetsomrade, ar dagens

exkursionsmiil. Lokalen ar en fin strackiokal om

hostarna och stundtals under ratt fOrutsattning

ar ar tattingstracket intensivt. Arter som bofink

och ringduva har just nu sin stracktopp. Mycket

goda chanser aU arter som rodstrupig piplarka,

forsarla och tradlarka passerar over var obsplats.

Viilkomna till en bekvfun och lausam exkursion

dar du far hjiilp att plocka ut arter som passerar

pa himmeln. Medtag garna fika!

Samling vid stora parkeringen pa Orby angar

nedanfor Sundsgarden.

Tid: Vi borjar 07:00 och slutar ca 10:00 da stracket

borjar mattas ut.

Ledare: Thomas Wallin 0431 - 828 24 och

PatrikWantzin 070 -799 38 27.

Sondag den 12 oktober

falslerbo

Fiilj med pa en heldag till Falsterbo, som vid

denna tid bjuder pa manga olika arter. Vi bor

jar morgonen med smMagelstrack och framat

dagen blir det rovfaglarna som tar over himla

valvet. Naturligtvis tiUar vi aven till vad som ras

tar i omradet.

Sarnling: Olympiaskolan i Helsingborg kiockan

06:00.

Ledare: Mikael JOnsson tfn 042 - 2261 73.

Sondag den 2 november

Hostexkursion

Vi bestfunmer utifran vader och fiigeltillgang vart

vi beger oss. Havsfagellage? Kullen?

Riikna med aU vi ar ute flera timmar och anpassa

kiadseln efter vaderlek.

Sarnling: Olympiaskolan i Helsingborg kiockan

07:00.

Ledare: Bengt Andersson tfn 042 - 28 38 91.

12

mailto:[email protected]://www.kof.nu/forskning

SVERIGEChrister Strid Pilfinksgatan 23 25450 HELSINGBORG B

PORTO BETALT

Kullabygdens Ornitologiska Forening do Mats Rellmar Tyringegatan 41

252 76 HELSINGBORG

F

FAGLARINORDVASTSKANE

en rapport fr~n

Kullabygdens Ornitologiska F6rening

Nr 3 - 2008

Redaktion

Mats Rellmar

Henrik Ehrenberg

Mats Peterz

Christer Strid

Lars-G


av slanbuskage och den mellersta delen av klapperstensflilt som overgar i en stenig strand

i vaster. Om denna del har betats tidigare ar fOr mig okant. i varje fall har har inte funnits nagra

betesdjur sedan reservatsbildningen. I den har delen av reservatet har igenviixningen accele

rerat och om inga atgarder vidtas fOr att hAila nere sly och sian kommer sannolikt omradet att

andra karaktar. Den fria horisonten bryts redan

idag av slilgkratt samt asp- och bjorkuppslag.

Norra delen De norra delarna, den garnla betade strandmarken med smava tten och fuktangsomrade ar fort

farande vlilhavdad och tillsammans med Ronnen

kanske de bast havdade stranderna i Kullabygden. Men aven har borjar sian och annan hogre

vegetation ta over faladsmarken, frarnst da i de

astra delarna.

Med tanke pa att reservatet har utvidgats och att mer an 25 AT har gatt sedan fOrra invente

ringen, tyckte jag att det var larnpligt att gora en ny. Dessutom hade jag fatt en del fragar fran

garnla Nyhamns- och Lerhamnsbar om vad som sker med faglarna pa faladen.

Inventeringsmetodik Jag har anvant den sa kallade revirkarteringsme

toden enligt BIN, (Biologiska Inventeringsnormer Faglar), Stat ens Naturvi'udsverk. Vid varje

besok i inventeringsomrAdet plottades alia revir

havdande faglar pa en karta och efter upprepade besok under hackningstid kan antalet hackande

par beriiknas ganska exakt. Inventeringsarbetet

pagick mellan 23 mars och 16 juni 2007. Besoken fOretogs huvudsakligen tidigt pa morgnarna, men aven en del kvlills- och nattbesok gjordes,

totalt cirka 20 faIttimmar.

Strandfaladen med Nyhamnslage i bakgrunden. Foto: Alf Petersson

Nr 3 - 2008

Lerhamn

. - 'I. r ' . 'j :....... ..........I t;. ~1t

Larsa damp ~ :

... ' >:::' , /.

A ! J _ . ._.",............., ....,_.. .. ;....L....................l

! Siinkan INyhamns/iige

"t,..erhamns f4pturreservat

B

A, B, C: delomraden ....." Griins [or naturreservat

...

\\o~~ora hilg .........

'. ....~

_.. ,.. _.....,.................... \,.\

\J,.illa h6

c '.'. .... .'

0/0\ \ Nyhamnsliige

Inventeringsomrildet.

2 3

Knolsvanen har forsvunnit som hackfiJgel. Foto: Mats ReI/mar


Resultat Vad har skett? Hell krasst summeras en ned gang pil drygt 20% av antalet arter (37 till 29) och en minskning av antalet revir med 25% (se tabel

len pil sidan 8) . Av de arter som ingick i SkOF:s

kustinventering har antalet par halverats. Totalt under inventeringen observerades drygt 100

arter. Mer anmarkningsvarda observationer var grillira 1 ex str N 1411, snatterand 1 par 31/3,

dvargbeckasin 3 ex 31/3, havssula 1 ex 7/4, ring

trast 1 hane 6/5, mosnappa 1 ex 19/5, kustpipare 82 ex str N 30/5.

Andfaglar En minskning fran 18 till 9 par vilket ar en dyster utveckling. Generellt har samtliga arter minskat

i antal, dock har knolsvanen fOrsvunnit he It och

hfillet. Tvil par hackade vid den tidigare invente

ringen. Antalet ungkullar av ejder har minskat under

en langre tid utrned den norra Oresundskusten

och faladen ar inget undantag. Gladjande nog silgs ovanligt mAnga ungkullar vilren 2008.

Vigg hackade med ett par vilket ar en ny

hackningsart fOr omni.det. Arten hackade tidigare overhuvudtaget inte i Brunnby fOrsamling,

men etablerade sig fOrst i Krapperups bevatt

ningsdamm och har sannolikt darefter spridit sig till ett antal smilvatten i det omkringliggande

landskapet, daribland faladen. Kricka, ens taka par har bland annat setts

i Siinkan, men sannolikt hackar inga par i

nilgon av omrildets tvil vattensamlingar. Arten fOrekommer som overvintrare och ar alIman

under stracket.

Nr 3 - 2008

i omriJdet. Foto: Aif Petersson

Hackar annu i omriJdet?

Enkelbeckasiner.

Foto: Alf Petersson

Vadarfaglar En liten minskning fran 20 till 18 par, vilket

milste ses som fOrvAnansvart stabilt! Dil vadarna

pil manga andra hiill har minskat rejaIt sedan

1980-talet, ar det positivt att numeraren hfillit sig relativt val.

En stor del av vadarkollektivet bestilr av strandskata, en art som ar flexibel och kan

utnyttja nya biotoper. Att konstatera hur mAnga

par som hlickar pa faladen ar relativt svart, da flera faglar som ar stationara och hfiller sig parvis

pa stranden sannolikt hackar inne pa 3krarna, oster om strandlinjen. Vid fOrra tillfaIlet var det

llitt att dokumentera detta da en av faglarna i ett

par, var partiellt albinistisk. Detta par hackade

nagon kilometer in i landet. Om enkelbeckasinen fortfarande til!hor

hackfilglarna ar tveksamt liven om kriterierna

uppfyUs. Normalt overvintrar enstaka exemplar och under stracket rastar arten regelbundet. Tidigare iIr har arten spelat regelbundet dtl man besokt lokalen, men vid 2007 ilrs

inventeringsbesok noterades bara en spelande

ftlgel vid ntlgot enstaka tillfalle. Gladjande nog behfiller tofsvipa, rodbena

och storre strandpipare sina numerar.

4 5

Faglar i Nordvastskane Nr 3 - 2008

Fisktarnan har minskat katastrofalt i omrJdet. Foto: Mats ReI/mar

hackade minst 4 par sAnglarkor) . Precis oster om fiiladen hordes enstaka exemplar under hela pe

rioden. ) LAngsiktigt tyeks arter sam gynnas av igen

viixning oka pft oppenrnarksfaglarnas bekost) nad, liksom pft mAnga andra haJJ.

Forandringar i floran Ett problem som nagon botanist borde titta pa,

iir de alitmer ftirekommande tradgardsviixterna i ornradet. Dessa sprids sannolikt dels pa natur

lig vag av djur oeh faglar, men aven via en massa

tradgftrdsavfali som dras in i omradet och sam inte skall underskattas sam frospridare. Till delta

kommer aven den okansliga "stangningen" av Per-Albin linjen, dar man vriikt in stenar och jord

med en friimrnande frobank. Fftr man gora sa har

i ett naturreservat? Om man istallet bara hade lagt stenar utan jordmassor vid de gamla forten,

kunde dessa kanske ha blivit bra hackningsplat

ser fOr stenskvattor?

SJnglarkan hordes oster om fMaden men ingen hackning konstatertades inom omrJdet Jr 2007.

Foto: Anders Henriksson

Stenskvattans ungar sJgs inom inventerings

omrJdet. Foto: Mats ReI/mar

Masar och tarnor En minskning fran 15 till 0 par vilket iir en kata

strofal nedgAng. Den nyetablerade tiirnkolonin i norra delen av omrftdet forsvann relativt snabbt

efter fOrra inventeringen, tyviirr med tanke pft att tiirnkolonin fanns i ett omnide diir man sallan

ser flanorer. Overhuvudtaget har jag observerat fa sttirningar pa fftgellivet i den hiir delen av om

rftdet.

Den lilla skrattmaskolonin fOrsvann ocksa sedermera och arten har haft en nerfttgftende

trend i hela NordvastskAne under senare delen av 1900-talet. Om rensningen av Larsa damm haft

nftgon negativ inverkan pft artens fOrsvinnande

iir svftrbedomt, men kan givetvis ha haft en viss

betydelse. Dft mAnga vfttmarksfftglar ofta hackar i niirheten av skrattmftskolonier for att dra nytta

av deras skydd gentemot predatorer iir deras

fOrsvinnande inte bra.

Tattingarna - raddarna? Att rninskningen av antalet par i ornradet inte

blev sttirre iir tack yare att flera arler inom den hiir gruppen har okat.

Okningen till trots har stenskviittan minskat fran 8-9 par till 0-2 par, dock hackade arten i

gransen till omrftdet. Gladjande nog sftgs ungfftglar bli matade av gamla faglar under hog

sommaren, sannolikt nftgon av granshackama. Med tanke pft den kraftiga tiUbakagftngen bor

jade jag fundera over om jag skrivit fel i den fOrra

inventeringen eller helt enkelt gjort fel. Men bland gamla papper hittade jag rnina faltkartor

fran 1981 och tyviirr iir minskningen sft hiir stor.

Generellt sett har arten det svftrt pft mAnga hftll i vftrt moderna jordbrukslandskap.

De tattingar sam okat mest ar gulsparv frftn

1 tiU6 par, hiirnpllng, gliidjande nag, fran mellan 7-10 par till 12-14 par och koltrast fran 2 par till

6 par.

Larkorna Var finns alia liirkor? Det var den vanligaste

frftgan jag fick fran andra besokare under faltarbetet, forutom att man undrade over vad jag

egentligen sysslade med. Frftgestiillarna delgav giirna ocksft sina funderingar over fagellivet och dess utveckling. Inte en enda larkobservation

sam tydde pa hackning gjordes under 2007 (1981

)

)

6 7

Art 1981 2007

Knolsvan 2 o

Gravand 4 2

Grasand 7 3

Ejder 3-4 2

Vigg 0

Sm~skrake 2-3

Rapphona (1 ) o

Fasan 1-2

Sothona 0 (1 )

Rorhona 0

Strandskata 6-7 6-7

Storre strandpipare 3 3

Tofsvipa 5 4

Enkelbeckasin 2 (1 )

Rodbena 4 4

Skrattm~s 9 o

Fisktarna 4 o

SmAtarna 2 o

Ringduva 2

Gok o

SAnglarka 4-5 o


Art 1981 2007

Angspiplarka 4 3

Skarpiplarka (1 ) 0

Sadesar!a 0

Jarnsparv 6-7 7-9

Naktergal 3 2-3

Buskskvatta 0

Stenskvatta 8-9 0-2

Koltrast 2 6-7

Karrs~ngare 1-2 3-4

Arts~ngare 6 7-8

Torns~ngare 7 6-7

TradgArdss~ngare (1 ) 0

Harms~ngare 0

Lovs~ngare 0

Talgoxe (1 )

Skata 1-2 (1 )

Gronfink (1 ) 1-2

Hampling 7-10 12-14

Gulsparv (1 ) 6

Savsparv 2-3

Totalt 111-124 (5) 8598 (4)

HackfAg/ar pA fa/aden Nyhamns/age-Lerhamn. Tabel/en anger anta/et par av respektive art. Uppgifter

som avser enbart moj/ig htkkning (farre an tre registreringar av revirhavdande fAge/) ar inom parentes.

I tabel/en har jag inte tagit med fo/jande arter: sadesarla, bjorktrast, blAmes, pi/fink, grAsparv och

krAka. Flera av dessa arter sAgs rege/bundet under inventeringen och hackade saker/igen i angransande

fastigheter men har bedomts hacka utanfor omrAdet, aven om de har serts fodosoka el/er mata ny/igen

flygga ungar inom undersokningsomrAdet.

Nr 3 - 2008

Lfmgsiktiga hot mot fagelfaunan Forst och framst skulle en minskad havd av om

radet mycket snabbt fOrandra faladens karaktar

och manga av de arter som gar omradet specieUt

skulle fOrsvinna. Redan idag tycker jag att denna

gamla rest av Kulla falad h;iller pa att vaxa igen.

Den obrutna horisontlinjen mot vaster skyms

alItmer av trad och buskar som vaxer upp langs

med den astra stigen.

Vidare ar omradet fOr litet och for isolerat

fOr att h'ingsiktigt haJla en varierad fagelfauna.

Preliminara undersokningar av faladen mot

MoUe inger farhagor, har har minskningen av

vadare, masar och ander mojligen gatt annu

snabbare.

Omradet ar litet och sannolikt svart utsatt fOf

predatorer. Fina, men alit fane, omraden lockar

till sig alItfler faglar och darmed tyvarr ocksa fler

predatorer. DarfOr uppmanar jag alia hundagare

att haJla sina hundar kopplade. Under varens

arbete sag jag alit fOr manga losspringande

hundar. Till detta kommer en hel del katter och

en ray observerades ocksa vid ett tillfaJ.le. Ofta

sitter dar ocksa nagon kraka eUer skata som pa

avstand bevakar sitt skafferi. Vad si

Lordagen den 16 augusti klockan 21.00, sarnlades sex KOF-are vid sofforna ute pa bryggan till Sandon. Tre av dessa raknades in i arrangors

staben och ovriga tre som exkursionsdeitagare.

Kristian Linde agerade exkursionsledare och

tanken var att exkursionsdeltagarna skulle fa se

hur fangsten och ringmarkningen av de kentska

tarnorna gick till.

Inledningsvis pratade undertecknad lite

om hur kviillens program skulle se ut och hur

fangsten i stort skulle ga till samt hur de kentska

tarnorna lever sina liv. Da gruppen var tfuniigen

liten valde vi att flytta ut till markplatsen, vilket

hade varit omojligt om vi varit alItfOr miinga

deltagare, da detta sannolikt hade paverkat

fangsten negativt.

Vilken overraskning! Jag och min medhjalpare Wf Stawe satte snabbt

och Hitt upp naten och vid elvatiden var alit klart

fOr att paborja fiingsten.

En timme senare hande det som kom att

gora den har KOF-exkursionen till nagot alIdeles

extra. Wf kom tillbaka fran "natrundan" med

andan i halsen och meddelade oss ovriga att han

hade nagot litet och speciellt i sin fangstpase. Jag

Henrik Ehrenberg visar en kentsk tarna. Foto: Uif St~hle

Nr 3 - 2008

far fi:irsiktigt kika ner i den minimala oppning

som Wf bjuder pa. Pa botten av pase sitter en

mycket liten, svart fagel - en stormsvala!

Den fangade stormsvalan ar en aldre fagel

och med hjalp av fotostudier i efterhand samt

bitradande hjalp av sakkunnige Kare Strom

sa bestams den till 2K, det viII saga fodd fi:irra

aret.

God ffmgst Fangsten under natten blev god: kustsnappa 11,

karrsnappa 2, rodbena 2, kentsk tarna 2, brusha

ne 1, Ijungpipare 1, kricka loch stormsvalan sa

klart. Sammanlagt fangades 21 faglar av 8 arter.

Exkursionen varade anda till gryningen och de

tre deltagarna var med valdigt lange och verkade

trivas med oss redan fralsta tarnfangare.

Stormsvalan ptJ Sandon -Iika overraskande som liten. Foto: Uif St~hle

11 10

Foreningens utskick till medlemmarna har under arens lopp vaxiat, fran renodlade fagelrapporter via arssarnmanstilllningar och ars

bocker till enklare pappershaften. Nuvarande

variant med fargtryck ar inne pa sin fjarde ar

gang och ar den som hittills givit sWrst mojUg

heter att pa ett iattsarnt och snyggt vis informera

om vad som hander och sker inom verksarnhets

ornradet. Sarntidigt har den ocksa varit den mest

kostsarnma fOr fOreningen, bade ekonomiskt

och personellt. Tack yare fOreningens starka eko

nomi, har styrelsen bedomt att det under nagra

ars tid funnits utryrnme fOr en viss "aderiatning".

Nar ytterligare faktorer sasom trytande redak

tionella krafter m.m. tilikommit, tvingas med

lemstidningen efter arsskiftet att byta koncept.

Pa styrelsemotet i april fattades be slut om att ett

fyrsidigt informationsblad ska ges ut tva ganger

om aret. Innehallet kommer att besta av ledare,

fOreningsprogram pa halvarsbasis sarnt olika ty

per av kortare fOreningsinformation. Utseende,

layout m.m., fOrblir dock ofOrandrad.

Styrelsen har under flera ar upplevt en situa

tion dar arbete skett pa fOr manga fronter, viiket

i langden varit savill slitsamt som frustrerande.

Istilliet upplever styrelsen att en battre fokuse

ring pa vissa karnaktiviteter ar nodvandig. Det ar

sedan tidigare fastlagt att en majoritet av KOFs

medlemmar anser att fagelskydd utgor fOrening

ens viktigaste uppgift. Forutom en kraftsarnling

runt detta, kommer styrelsens resurser vidare

bl.a. att laggas pa att utveckla fOreningens plats

pa Internet sarnt att fOrbattra exkursionsverk

samheten.

Redaktionen

Sondag den 12 oktober FaIsterbo

Folj med pa en heldag till Falsterbo, som vid

denna tid bjuder pa manga olika arter. Vi bor

jar morgonen med smMagelstrack och framat

dagen blir det rovfaglarna som tar over himlaval

vet. Naturiigtvis tittar vi aven till vad som rastar

iomradet.

Samling: Olympiaskolan i Helsingborg kl. 06:00

Ledare: Mikael Jonsson tfn 042 - 2261 73.

Sondag den 2 november

Hiistexkursion

Vi bestammer utifran vader och fageltillgang vart

vi beger oss. Havsfagellage? Kullen? Rakna med

att vi ar ute flera timmar och anpassa kladseln

efter vadret.

Sarnling: Olympiaskolan i Helsingborg kl. 07:00

Ledare: Bengt Andersson tfn 042 - 28 38 91.

Mandag 17 november

lnnekviill: norra Asien

FOlj med pa en spannande resa osterut! Vi far

fOlja med till fOr fagelskadare annu sa lange

tarnligen outforskade marker langt bort mot

Mongoliet. Johan Stenlund, som tillbringade

drygt 2 veckor dar, visar nagra av sina 6000

foton fran resan. Det blir en skildring av ofri

villiga strapatser kryddad med smaskiga miljo

och fagelbilder. Kanske hors sarntidigt ett late i

lokalen?

Sarnling: Studieframjandet i Helsingborg,

Jarnvagsgatan 41 kl. 18:30 Fragor: Thomas Svanberg, telefon 042-16 50 52

Tisdagen den 2 december

lonekviilJ: Perub1lder

En odysse med Tommi Sandberg genom Perus

skiftande natur, fran kusten och upp mot regn

skogen. Vi gor aven avstickare till den garnla

ruinstaden Machu piccu.

Samarrangemang med STF och Naturskydds

fOreningen.

Tid: 18:30

Entre 20 kr.

Lokal: Studieframjandet, Jarnvagsgatan 41,

Helsingborg.

12

SVER IGEChrister Strid Pilfinksgatan 23 25450 HELSINGBORG B

PORTO BETALT

Kullabygdens Ornitologiska Forening do Mats Rellmar Tyringegatan 41

252 76 HELSINGBORG

FAGLARINORDVASTSKANE en rapport friln

Kullabygdens Ornitologiska Fbrening

Nr 4 - 2008

Redaktion

Mats Rellmar

Henrik Ehrenberg

Mats Peterz

Christer Strid

Lars-Gate Nilsson



Mats Rellmar

Tyrlngegatan 41

25276 Helsingborg e-post: [email protected]

Fereningen Arsavgift 2008: ordinarie medlem 125 kr,

familjemedlem 10 kr per person. Avgiften

betalas Impligen via foreningens plusgiro

nr 2 24 39 - 4. Ordinarie medlem erhAlier

medlemsbladet utan extra kostnad.

OBS! Vid betalning fr~n utlandet lir

avgiften 150 SEK fer att tacka bankernas vlixlingsavgift.

e-post:[email protected]

hemsida: http://www.kof.nu

Adressandring:

Mats Rellmar

Tyringegatan 41

252 76 Helsingborg


@ Kullabygdens Ornitologiska F6rening,

2008

ISSN 1104-3695

Omslag

Sn6sparv

Torekov, 13/11 08.

Mats Rellmar

Ett ar har igen mer eller mindre passerat... och vara bevingade sommargaster har fOrhoppningsvis haft en Iyckad flygtur mot sina vinterkvarter och kommit undan

med livet i behaIl! Fbreningen har ocksa lagt ett nytt ar

bakomsig.

Kanske skall man blicka framat och ge nagra tankar

kring ar 2009. Vi hoppas sa klart att det loser sig med

fiigeltornet vid Ranarpsstrand och att det uppfOrs ett

torn. Ett torn som inte bara skulle gagna fagelskadare

utan aven andra natural skare.

Arbetet med att gora klart Skalderviken som ett

Natura2000-omrade finns det aven fOrhoppningar om.

Parallellt med detta pagar det sa kallade projekt Vege,

vilket kort och gott syftar till att gora inre Skalderviken

mer tillgangligt och aven styra upp parkeringsplatser,

observationsplatser och informationsmateriel. Vidare

inryms vandringsleder i planerna fOr omradet.

KOF ar aven med och planerar vidare fOr aktiviteter

pa Kullaberg tillsammans med andra ideella fOreningar

och vi har en harlig mojlighet att paverka hur besokarna

skall uppleva Kullaberg!

Kring fagelfaunan onskar vi god hackningsframgang

och en egen onskan ar att vi far tillbaks en skrattmaskoloni

i vart verksarnhetsomrAde. En koloni skrattmasar skulle

gynna flera andra arter i dess narhet. Kanske Hasslarps

dammar ater kan stata med en koloni i var?

Val mott i falt!

Thomas Svanberg I ordforande

Nar lugnet efter hastens fagelstrack har lagt sig och kyla med is och kanske sna tranger pa, ar det dags

for hamnskadning! Manga faglar lamnar inlandet och saker sig till mildare platser nar sjaar, vat

tendrag och akrar fryser till. Nar de vanliga fagellokalerna har avergivits, erbjuder vissa platser langs

de nordviistskanska kusterna mat och skyddfor olikafagelarter och darmed enkel och lattillganglig

vinterskadning.

Dragningskraft Under stOrre delen av aret ar hamnomraden ofta

ganska stokiga platser med fritidsbatar, som

margaster, uteserveringar och annat som stOr

friden. Under vintermanaderna tycks daremot

manga hamnar nara nog overgivna vilket lam

nar ett battre livsutrymme fOr olika fagelarter.

Den med pirar inramade hamnen fungerar som

en skyddande, konstgjord vik fOr t.ex. ander,

sothons, skrakar, skarvar m.fI. Hamnomradet i

ovrigt kan skapa ett gynnsamt mikroklimat fOr

olika tattningar. Skarpiplarka, sadesaria, forsarla

och svart rodstjart ar arter som kan utharda en

normal skansk vinter och som regelbundet over

vintrar i landskapet, inte saJlan i hamnmiljoer.

Aven masar och trutar linner en dragning till

denna typ av platser.

Uittillgangligt Vinterns naturiiga avbrott i harnnomradets nor

mala aktiviteter skapar en Jattillganglighet aven

fOr fagelskadaren. Platsen kan ganska ostOrt ska

das igenom, det ar ofta latt att finna parkerings

plats, endast ett fatal batar ligger normalt kvar i

vattnet, vilket gor mojligheten stOrre att effektivt

spana av vattenytor och bryggor. De fiesta ham

nar ar lattpromenerade med plana vagar och sti

gar. Blasiga dagar finns ofta nagon laande bod att

soka skydd inilll och inte saJlan kan aven hyfsat

regnla sta att finna. Vintrar da kung Bore visar

upp sig med lite mer eftertryck, fOrekommer i

de fiesta hamnar viss snorojning, vilket vid dessa

tillfaJIen okar Jattillgangligheten j amfOrt med

andra fagellokaler. I vissa hamnar finns aven to a

letter oppna vintern igenom.

1

mailto:[email protected]:http://www.kof.numailto:e-post:[email protected]:[email protected]

Angransande omraden Aven kustremsor i anslutning till en hamn bru

kar vara val varda att besoka. Dessa "strippar" blir naturliga hAllpunkter i samband med harnn

besoket oeh manga strandremsor ar latta att spana av fran hamnomradet. Faglar som over

vintrar i hamnen kan vara pa tillfaJligt fOdosok har oeh andra arter som kanske undviker ham

nen and a indirekt drar nytta av den gynnsamma vintermiljo som en hamn skapar. Detta kan vara

vind- oeh sjola intill pirarmar, tangbankar som

bildats, tanghogar som skrapats ihop, orord industrimark, utlopp osv. Olika simander, ens taka

vadararter, piplarkor, stare, gardsmyg oeh rod

hake ar exempel pa faglar som man kan hitta pa

dessa platser.

Arter Hamnskadning vintertid ger ofta en kul blandning av vinterarter oeh kvardrojande overvint

rare. Generellt hAller samtliga nordvastskanska harnnar relativt fa sjOfaglar i fOrhAllande till

manga hamnar pa den skanska syd- oeh ostkus

ten. Da t.ex. viggen i Ystads hamn kan r1iknas till tusentalet, far 50 faglar i Hoganas hamn anses vara godkant. Likasa ar brunand, bergand, salskrake betydlig mer lattsedda osterut men tam

ligen fataliga har. Nordvastskanes styrka ar snarast blandning

en av arter i oeh utanfOr en hamn. Ibland ses

aven nagon overraskning i form av kungsfiskare,

tradlarka, vattenpiplarka, gransangare, vissa vintrar alkekung m.fl. i eller intill hamnen.

Skadartips - hamnen En inledande avspaning av sjalva vattenytorna i hamnen ar en god start. Manga sjofaglar som kan ses i hamnar soker sin fOda dykande (knipor, skrakar, alkor, doppingar). DarfOr raeker det sal

Ian att spana bara en gang om man ska Iyekas.


Titta noga under flytbryggor efter sma

doppingar som gommer sig i dunklet. Pa bryggorna rastar trutar oeh masar oeh de

kattingar som hailer flytbryggorna pa plats, kan utgora fiskeplats fOr en kungsfiskare! Det galler

alltsa att vara noggrann oeh titta ordentlig, aven om hamnen vid en fOrsta anbliek tyeks tom.

En koldknapp dar delar av hamnbassangen

fryser till, kan tvinga ut t.ex. smadoppingar pa

oppet vatten, vilket underlattar upptaekt. Pirarmar utgor rastplatser fOr flera olika

arter oeh i pirar byggda av stenbloek finns ofta

en hel del insekter gomda bland stenama eller i vattenbrynet. Detta kan dra till sig smMagiar i

form av rodhake, skarpiplarka, forsarla eller svart

rodstjart.

"Pirarmar utgor rastplatser for flera olika

arter. .. ". Valbesk~dad okenstenskvatta p~ piren i

Lerhamn, mars 1998. Foto: Mats ReI/mar

InbMst t~ng - ett gottebord for m~nga 6vervintrare. Viken, november. Foto: Mats ReI/mar

Skadartips - omgivningarna I vinkeln mellan pirarm oeh utanforliggande strand samlas ofta tang vilket kan dra till sig olika tattingar, inte minst om tangansamlingen ligger

i soderlage. Aven en blek sol kan produeera varme nog fOr olika insekter att klara en kall vinter. Ibland kan man se olika smMaglar hoppa fram ur

buskar, vass oeh annat fOr att ge sig ner i tangen, ploeka till sig mat fOr att sedan forsvinna tillbaka in i skydd igen.

Lite beroende pa omgivningarnas beskaffenhet kan man valja om det raeker att spana av den narmaste stranden, stenrev eller vad som nu

finns utanfOr hamnen.AI stranden svaroverskiidlig med vikar, myeket strandvegetation etc, kan en kortare promenad IOna sig battre.

Forslag pa hamnar Vilka omraden ar da de basta i Nordvastskane fOr

denna typ av skadning? En viss variation fOrkom

mer fran vinter till vinter mellan olika platser oeh

tillf


BAstads hamn

BtJstads hamn.

OmrAdena vaster och oster om hamnen ar lattpromenerade och viil varda att skMa avo

PA utsidan av den ostra hamnpiren (al rastar ofta en del mAsfAgel och simander. Promenera

garna bort till betongbunkern, smMAglar brukar

gomma sig bland stenarna Uings stranden och

intill bunkern och den back som mynnar har, har

svart rodstjart setts de senaste vintrarna.

Torekovs haJ1lJ1 Som utpost mot vaster ar denna hamn alltid yard ett besok, inte minst ar hamnmi1jon en av

de mest genuina i NordvastskAne. DA fiskerina

ringen pA 80-talet spelade en mer framtradande roll, iakttogs under nAgra vintrar sAviil vittrut

som vitvingad trut. Idag lockar inte sjiilva ham

nen specieUt mAnga fAglar, enstaka ejdrar ses, afta aven smadopping inne bland flytbryggorna.

Dock ar hamnen troligen den sakraste platsen

attse rastande alkekungvintertid. De amgivande strande rna ar desto mer intressanta och en pro

menad osterut (ca 700 m) till Torekovs rev kan bjuda pA olika simander, flera olika vadararter,

piplarkar, m.m. PA stranden precis oster om den ostra hamnpiren brukar rejiilt med tAng sam las

(viIken ibland skrapas ihopl och har ses ibland

en del tattingar. Av lite mer udda vinterarter har Skaggdopping i sAvill fars- som sadesarla samt tradlarka setts Lerhamn, mars har. PA och intill sjillva revet, har de senaste vint 2008.

rarna oradda skarsnappor hIDit till . LikasA har Foto: Anders

vattenpiplarka varit regelbunden vintergast sen Henri!:sson slutet av 90-talet. GransAngare har vid ett antal

tillfallen observerats i den buske som finns in till grillplatsen.

Vaster om hamnen bor skaren precis utanfOr stranden studeras extra, dA ens taka toppskarvar

regelbundet anvander dessa sam rastplats. Bland stenarna langs stranden ses blasander ach ibland aven nagon snatterand.

LerhaJ1lJ1 dosokte regelbundet pA stranden strax norr om Denna lilla haJ1lJ1 blev narrnast rikskand dA harnnen. Samma vinter fanns lite mer tillfalligt den vintern 1998 gastades av en IAngstannande aven en iirtsAngare i en buske precis intill hamokenstenskvatta. FAgeln holl till pA piren och fO- nen - aven den en ovanlig Yinterart i Sverige. Ayen

5

Alkekung i BtJstads hamn, januari 2007. Foto: Mats ReI/mar

4


om fynd av just dessa arter ej upprepats, visade deras uppdykande pa omrildets dragningskraft

med ett milt mikroklimat och gynnsamt lage. Regelbundet ses flertalet simander, pip

larkor, stare m.fl. Skaggdopping ar vanJig i vattnen utanfor hamnen och framat viirkanten

kan uppat 500 ses vid lugnt vader. Sjiilva hamnen

ar sa pass liten att fa faglar egentligen ger sig in i den, utan man far soka faglarna i omgivningarna.

Oren soder och vaster om hamnen fungerar som naturlig pirarm och har rastar ofta simander

och piplarkor. En promenad langre soderut ger

ungefar samma arter. Norr om harnnen ar biotopen mer varierad

och inleds med en sandstrand med innanfOr

liggande buskar och vass. I den norra delen av denna strandremsa sarnias ofta tang och

smMaglar nyttjar skyddet av vass och buskar som utgangsplats fOr fOdosok pa stranden och

tangen. Jamte de talrika angs- och

avdelar industrihamnen fran smabatshamnen.

Ibland finns smadoppningarna dock inne i den sistnamnda (D). Norr om harnnen ligger Hoga

nas reningsverk med tiUhorande utlopp (A) pre cis intill den norra pirarmen. Detta ar en av de

sakraste platserna fOr forsarla vintertid i Nordvastskane. Regelbundet ses har aven en eller fle

ra svarta rodstjartar. Andra overvintrare som no

terats i anslutning till reningsverket ar stjartand, sadesarla, gransangare och tradJarka. Promenera

garna en bit pa utsidan av Hoganasbolagets om

rade, pa den asfalterade gang- och cykelvagen (e). Strackan bort till, inklusive sjiilva Langoren,

kan bjuda pa simander, siskor och annat.

Vikens hamn I likhet med Lerhamn ar sjiilva hamnbassangen i Viken inte speciellt fagelrik, aven om nagot iildre

fynd av vittrut fOreligger. Daremot har omgiv

skarpiplarkorna har vattenpiplarka

setts regelbundet de senaste Langoren ti~ aren, likasa har gransangare iakttagits flera vintrar. Langre

norrut vidtar faJadsmark och ett stort vassrikt karr. Forutom kricka

och bHisand, har snatterand varit regelbunden i ornrildet,likasa finns har enkelbeckasin och vattenrall sa Hinge karret ar oppet.

Bastads hamn ar en popular och vaJbesokt havsfagelokal, dar Skansenbadets anlaggning pa stranden nordvast om hamnen regel

bundet fungerar som ett vaJbehovligt vind- och

regnskydd under ovadersdagar. Under somrnaren och hosten har en ny

(bad?)brygga uppfOrts nastan rakt utanfOr

Skansen. Aven om nybyggnationen inte ligger

precis i basta spaningsvinkel, kommer den med

all sannolikhet att skymma sikten mot nordvast vid manga tillfaJ.len framover (se Bastadskarta

pa sidan 4). Men med lite arkitektonisk tur

och om den nya badbryggan lyckas motsta vinterstormarna, kan den kanske utgora en ny

plats att spana ifran? Och dA sannolikt i annu battre lage an tidigare!

Mats Rellmar

Vy frtm Skansenbadet, hOsten 2008. Samre sikt eller battre? Foto: Mats ReI/mar

U nder hosten noterades ett sanan skadat inflode av parlugglor i Skane. De fOrsta iakttagelserna gjordes i Falsterbo 19 september och framat, och aven Nordvastra Skane berordes

knappt en vecka senare, da 2 ex sags pa Kulla

berg. For ovriga delar av KOF:s verksarnhetsom

rade foreligger fram till presslaggning endast ytterligare en observation. Sannolikt har de fiesta

parlugglor dock undgatt upptackt pga. deras

nattliga vanor.

Fyndbild Den geografiska fyndbilden i landskapet har varit overvagande sydvastlig, mycket beroende

HELSINGBORG

LUND

MALMO

pa enastaende fangstsiffror i Falsterbo. Fram till borjan av november hade drygt 260 ex infangats. Basta fangstnatt var 30 oktober med smatt

fantastiska 51 ex! De tre efrerfoljande natterna

kunde i fyrtradgarden ytterligare knappt 100 ex

fangas. Aven pa andra haIl i Skane gjordes iakttagel

ser och ett antal har aven setts i tatbebyggda omraden som Malmo och Lund.

Ursprung Varifran ugglorna kommer kan enstaka ring

markta faglar skvallra om, da fern av 18 faglar med ring som kontrollerats i Falsterbo, varit nor-

KRISTIANSTAD

Fyndp/atser for

par/ugg/a i Sk~ne 19

september-10 novenber

2008. Uten prick 1-3 ex,

stor prick 260 ex.

YSTAD

9 8

ska och ovriga svenska. Vid Ottenby fAgelstation har till IS november ca 240 ex fAngats, men nAgra

andra vardematare pA parlugglornas verkliga antal och flyttvag ar svAra att fA. PA Nidingen, ut

anIor den svenska vastkusten, fangades under hasten endast 1 ex, medan ett (tillf

Samling pa Olympiaskolans parkering kl. 06:00, dar atta deltagare anslOt.

Snart varvi i Falsterbo, pa parkeringen. Forsta

fageJn vi sag var en jagande tornfalk som efter

en kort stund tog en gnagare - en fin villkomst!

Under promenaden ut mot Nabben strackte det

en del bo-/bergfinkar, tradlarkor, hamplingar

och sparvhokar.

I lagunerna lag blasander, krickor, skedander,

m.m. Nar vi hade kommit en bit ut motte vi en

kille som meddelade att en parluggla skulle visas upp pa fagelstationen om en liten stund. Vi, som

manga andra, gick tillbaka till fyrtradgarden och

efter en liten stund kom en tjej ut med ugglan! Den var jattefin och manga fotograferade fageln. Kul fOr alIa deltagarna, det ar inte var dag man

ser en parluggla.

Darefter gick vi ut till Nabben, faglar vi sag

pa vagen var prutgass, ejdrar, sparvhokar och en

del flockar av ring-/skogsduvor, ganska manga tradlarkor och aven nagra sena ladusvalor.

Val ute pa Nabben sag vi manga mesar i rorelse: blames, svartmes, stjartmes. Har intogs

aven fika och vi spanade i omrlidet. Rastande

faglar var bl.a. en ensam skarfiacka, karrsnappa, kustpipare och en del ander. Nar vi var nOjda,

gick vi till Kolabacken fOr att se om det strackte

nagra rovfagiar. Vi sag ormvrlik, sparvhok och en

fin grupp med roda glador. Dessutom sag vi tva notkrlikor. Framat rniddag likte vi till Ljungen dar vi sag ormvrlikar, sparvhokar, roda glador och

fjalivrlikar. Vi likte hemat kl. 13:30, nojda efter en

fin dag i Falsterbo. 54 arter sags under dagen.

Mikael Jonsson

Anoandag jul 26 december

Hallands Viidcro

Klassisk julutflykt som arrangeras av Saliskapet

HalIands Vaderos Natur. Som vanligt finns alkor

och sjofagel pa on och med tur nagon skarsnap

pa eller toppskarv.

Bat avgar fran Torekov 26 december kl. 10.00.

Se: http://www.bjare.snf.se/

Torsdag 14 januari

Fll.glar frAn borjan

For alIa som villiara sig det vanliga eller kanner

att det kan ga lite fort nar man ser faglarna i sko

gen. Vi tittar pa bilder pa vanliga faglar i vanliga

situationer och diskuterar oss fram till vad det ar

vi tittar pa.

Samling: Studieframjandet Jarnvagsgatan,

Helsingborg kl. 18:30

Ledare: Mikael Jonsson och Mikael Olofsson,

0706-196790

Sondag 25 januari

Vinterfagelvandriog

Vi tittar till fagiarna i omrlidet kring Avarp och

reningsverket i Bjuv.

Samling: Bjuvs vattentorn kl. 09:00

Ledare: Lars Karlsson, 042-78251

Onsdag 4 mars Arsmote

Traditionella arsmotesfOrhandlingar fOljda av bildvisning och fika.

Albertsgarden i Heljarod, kl. 19:00 Fragor och fOrslag till fOreningen: kontakta Mats Rellmar, 042-21 04 17, [email protected]

Torsdag 12 mars

Ugglekviill Favorit i repris manne? Vi liker till Kullaberg och

lyssnar in traktens kattugglor som vid denna tid hoar fOr fullt. Sarnling: Naturum, Kullaberg kl. 19:00

Ledare: Kaj Moller, 042-33 05 59

Sondag 12 april

Bjarestopp Vi besoker nagra kanda och okanda lokaler pa Bjare. Passa pa att hitta nya lokaler att skada pa.

Langs kusterna finns olika typer av biotoper som drar till sig ander, vadare och tattingar.

Samling: Grevie Kyrka, kl. 08:00

Ledare: Mats Ljunggren, 0730 65 63 96

Sondag 26 april SLnarpsd.alen Vi gor en vandring i kuperad terrang i ett salian besokt kulturlandskap. Vi tittar efter vilka varfaglar som dykt upp; olika sangare, med tur kanske

vi far se ringtrast eller goktyta. Samling: Grevie Kyrka, kl. 07:00 Ledare: Martin Ekenberg, 0431-361047

Sondag 10 maj

FlIgelskAdningens dag

Kullaberg

En majmorgon. Nyanlanda tropikflyttare spanas

in och vi lyssnar till fageikoren dar niiktergalen

overrostar manga.

Samling: Naturum, Kullaberg klockan 09:00

Ledare: Kaj Moller, 042-33 05 59

Fredrlksdal

Traditionsenligt firas fagelskadningen pa Freriks

dal. Exkursionen lampar sig extra bra fOr nybor

jaren och den fagelintresserade allmanheten.

Sarnling: huvudentren kl. 09:00. OBS! Entreav

gift.

Ledare: UlrikAlm, 042-33 5213

Sondag 31 maj

Krankesjon

Vi besoker denna fantastiska fagelsjo, som har

mycket att erbjuda vid den har arstiden. Rordrom, savsangare och niiktergal stiimmer upp i

den rika fageikoren. I omgivningarna finns andra

intressanta arter som sommargylling, pungmes

och tradlarka. Vi ar ute till efterrniddagen.

Sarnling: Olympiaskolans parkering kl. 06:00

Ledare: Mikael Jonsson, 042-226173

12

mailto:[email protected]:http://www.bjare.snf.se

SVERIGEChrister Strid Pilfinksgatan 23 25450 HELSINGBORG B

PORTO BETALT

Kullabygdens Ornitologiska Fbrening do Mats Rellmar Tyringegatan 41

252 76 HELSINGBORG

Fglar i Nordvstskne 2008Nr 1 - 2008LedareRingmrkning av kentska trnor vid Sandn 2007Bestnd och hckningsresultat hos kustfgel p Hallands Vder 2007Exkursion till Falsterbo den 14 oktFgelrapport frn NordvstskneKommande programInnehllsfrteckning

Nr 2 - 2008LedareTid fr havsfgelKort om KOFHavsfgeltipsetRingmrkningen i Hasslarp 2007nnu mer ringmrkningBttre skyltningKommande programInnehllsfrteckning

Nr 3 - 2008LedareHckfglar p strandfladen mellan Nyhamnslge och LerhamnExkursion till SandnKOF-bladet frndrasUntitledInnehllsfrteckning

Nr 4 - 2008LedareHamnskda i vinter!Skymd utsiktInvasion av prugglorExkursion till FalsterboKommande programInnehllsfrteckning

faglar i nordvastskane - kof.nu · de kentska tarnorna att foda upp sina ungar pa. omradet ar inte...

Documents