fallbeskrivning projekt 1 - cornemamedlem.cornema.se/wp-content/uploads/2014/07/... ·...

Copyright © Cornema AB!

Fallbeskrivning projekt 1 Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala enheterna för vatten och avloppsreningsverken gör betydande insatser för vår hälsa och miljö och är således landets viktigaste livsmedelsindustri och miljövårdsföretag. För att underhålla och utveckla kompetens, teknik och produkter behövs en arbetslivsförankrad kvalificerad yrkesutbildning av Vatten- och Miljötekniker som kan uppfylla branschens behov. Vid sidan om detta inhemska behov av yrkespersonal, för kommunal vattenteknik och för företag verksamma i branschen, är behovet av kompetens och produkter för vattenproduktion och vattenrening i ett internationellt perspektiv mycket stort. Den svenska kompetensen, tekniken och produkterna kan här bli en framgångsrik exportprodukt under förutsättning av att vi nu säkerställer produktionen av kvalificerade Vatten- och Miljötekniker.


Fallbeskrivning projekt 1 Kurs 1 (15 YH-poäng) Verksamhets- och branschkompetens Allmän orientering om utbildningens pedagogiska metod PBL, projektmetodik och projektledning samt arbetsorganisation och livsmedelshantering.

Mål och innehåll Att ge den studerande kunskap om problembaserat lärande PBL, träning av samspel mellan individ och grupp, projektledning och projektarbete samt handhavande av administrativa programvaror. Kursen innehåller introduktion till problembaserat lärande, PBL, social kompetens med träning av samspel mellan individ och grupp, delegering av uppgifter, ansvar och medinflytande, projektarbete, projektledning och projektplanering/uppföljning. Organisationsformer och systembegreppet ur olika perspektiv. Lagstiftning, regler, direktiv och praxis med utgångspunkt från vatten i livsmedelshanteringen. Branschens uppbyggnad och struktur. Kursen innehåller också riktade studiebesök med inriktning att skapa god förståelse för branschens arbetsmiljö och arbetssätt.


Fallbeskrivning projekt 1 Kurs 2 (15 YH-poäng) Kvalitets- och miljöstyrning Kvalitetssystem och kvalitetssäkring samt miljösystem och miljöteknik.

Mål och innehåll Att ge den studerande kunskap om verksamhetsprocesser, kvalitetsledningssystem och kvalitetsstandarder, miljöledningssystem och miljöstandarder. Kursen innehåller definition av verksamhetsprocesser, vad som kan mätas och förbättras i verksamheten, kvalitetsledningssystem, kvalitetsbegrepp, kvalitetsprocessen och kvalitetsutvärdering, miljöledningssystem, miljörevision och redovisning, olika analys- och mätmetoder, tillverkningsprocesser och miljöpåverkan, industriutsläpp till vatten och luft, lagar, myndigheter och förordning inom miljöområdet


För att få ett första projekt som tidsmässigt inte är för kort har utbildningens två första kurser lagts ihop till ett projekt med en fallbeskrivning.

Projektet är teoretiskt.

Uppgift för projekt 1

Grunden för studiemetodik och pedagogik måste bli bekant för er.

Syftet med projektet är att ni skall få tillämpa inhämtad teori från föreläsningar, resurstillfällen och framför allt från egna inhämtade kunskaper inom området samt sätta samman detta till en helhet.

Ni skall också planera in studiebesök för att få verklighetsförankrade fakta -  Vattenreningsverk -  Avloppsreningsverk -  Ledningsnät/rörnät


Er uppgift blir att kartlägga, analysera och beskriva Vatten- och miljöteknikbranschen (VA-branschen) så tydligt som möjligt. Som hjälp får ni följande frågeställningar:

Vad finns det för aktörer och intressenter inom branschen? Hur ser samspelet ut mellan dessa på •  Internationell nivå •  Nationell nivå •  Regional nivå •  Lokal nivå

Vad omfattar branschen för kompetensområden, specialiteter, verksamheter?

Hur jobbar man med ledningssystem för kvalitet och miljö och hur vanligt är certifiering inom branschen?

Vilka regler, lagar, förordningar, praxis mm reglerar branschen?

Hur finansieras branschens verksamhet?

Vilka problem löser branschen?

Vad är en ABVA?

Vad är branschens worst case, dvs det värsta som kan hända?

Det finns säkert ytterligare frågeställningar som kan behöva belysas.

Vilka är morgondagens utmaningar?

Hur ser kunskapsutvecklingen inom branschen ut?

Vad karaktäriserar dessa med avseende på vad de gör, kan, hur de samspelar?

Fallbeskrivning projekt 1


Total tid 2014-09-01—2014-10-14.

Handledare/resurspersoner Robert Sahrling mobil 070-980 16 72 [email protected]

Föreläsare: Robert Sahrling, PBL, projektledning, kvalitetsledning, miljöledning, system/organisation. Thomas Liljegren, gruppbildning Mikael Waltner, HACCP, livsmedelshantering

(Back-up Gunnar Cornelius Mobil 0707-858785 [email protected]) Resurser Persondatorer, skrivare, kopiator MS Office (Word, Excel, Powerpoint) MS Project Internet

Kursdokumentation/Referenslitteratur Fyra referensböcker tillhandahålls i detta projekt. En bok per grupp. Böckerna skall återlämnas vid projektslut. Handbok i projektarbete, Liber, ISBN 47-04201-X Kvalitet i alla led ISBN 978-91-44-02373-1 ISO9001 ISBN 91-7162-556-9 ISO14001 ISBN 91-7162-660-3 Kopior från föreläsningarna är tillgängliga att ladda ner och skriva ut via Högreservoaren.



Gemensamma aktiviteter Introduktion, gruppbildning, föreläsningar, basgruppsmöten och ev resurstillfällen. Obligatoriska tider Måndag 29/9 13-16 Introduktion Tisdag 30/9 09-16 Gruppbildningsövningar Onsdag 1/10 09-16 Gruppbildningsövningar Torsdag 2/10 09-16 Genomgång projekt, föreläsning samt start av planering av projekt Fredag 3/10 09-13 Planering av projekt, godkännande av detta samt start av projekt Torsdag 9/10 09-16 Föreläsning, basgruppsmöten samt eget projektarbete Torsdag 16/10 09-16 Föreläsning, basgruppsmöten samt eget projektarbete Torsdag 23/10 09-16 Basgruppsmöten samt eget projektarbete Torsdag 30/10 09-16 Basgruppsmöten samt eget projektarbete Fredag 7/11 09-14 Prov, presentation, utvärdering



Dokumentation/uppföljning Projektbeskrivning med tidplan Projektbeskrivning med tidsplan upprättas av gruppen. För projektbeskrivning finns en projektbeskrivningsmall som stöd. För framtagning av tidsplan (projektplan) används programvaran M/S Project. Projektbeskrivning med tidsplan lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum (3/10).


Utvärdering Utvärdering sker en gång varje vecka vid basgruppsmötet. Då stäms läget i projektarbetet av, hur inlärningen går, hur gruppens arbetssätt fungerar samt hur gruppen fungerar. En anonym kursutvärdering genomförs i anslutning till projektets slut.

Projektdokumentation Individuell dagbok (loggbok) skrivs enligt mall av varje student (ej projektledaren) och mailas till handledaren varje tisdag. Projektledaren följer upp gruppmedlemmarnas arbete och noterar detta i projektledarens checklista Projektledarens skriver också projektledardagbok. Projektledardagbok och checklista mailas till handledaren varje tisdag. Gruppen dokumenterar löpande sitt projekt.


Slutdokumentation och presentation Gruppen redovisar en projektrapport enligt guide- och mall vilken lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Planera in ett första utkast i god tid (ca 1 vecka innan projektslut) så att ni hinner få feedback på detta innan ni lämnar den slutliga rapporten. Gruppen redovisar också projektet genom en muntlig presentation med hjälp av t ex blädderblock, powerpoint etc. under projektets sista vecka, fredag 2014-11-07.



Individuell uppgift, betygskriterier och examination För detta projekt genomförs en individuell teoretisk uppgift. Provet kommer att baseras på såväl gruppens projektrapport som handledarnas föreläsningar. Provet genomförs i projektets sista vecka, fredag 2014-11-07.


Betyg och examination För att kvalificera för minst godkänt (G) individuellt betyg i projektets kurs/kurser krävs att den individuella insatsen i projektarbetet är godkänd (G). Denna bedömning dokumenteras och följs upp av handledaren veckovis med hjälp av projektledarens checklista samt den rapportering som sker vid de veckovisa basgruppsmötena. Om studenter missköter detta delas först en varning ut och om ingen bättring sker meddelas studenten att han är underkänd (IG) i projektets kurs/kurser. Om den individuella insatsen i projektarbetet bedöms som minst godkänt (G) görs betygssättning med utgångspunkt från de i kursplanen och i denna fallbeskrivning redovisade kriterierna för godkänt respektive väl godkänt. Resultat för individuellt skriftligt prov, skriftlig projektrapport, muntlig presentation, individuell dagbok, projektledardagbok och basgruppsarbete ligger till grund för ett sammanfattande individuellt betyg för varje studerande. Ett betyg för varje kurs. Betygssättning görs med utgångspunkt från Blooms Taxonomi och med följande betygsskala Omdöme och betyg kommuniceras av handledaren efter kursens slut tillsammans med resultat från den anonyma kursutvärderingen.

Betygskriterier för kurserna Kurs 1: Verksamhets- och branschkompetens (VEBR), 15 YH-poäng Kurs 2: Kvalitets- och miljöstyrning (KVMI), 15 YH-poäng Kriterier för vad som krävs för Godkänt och Väl godkänt


Bakgrund och syfte Här skall en kort bakgrundsbeskrivning av projektet göras. Vad föranleder eller initierar det som skall genomföras? Vad är syftet med projektet dvs vilket resultat i stort skall uppnås. Är det en beskrivning eller en kartläggning av ett nuläge? Skall projektet föreslå någon lösning och/eller belysa konsekvenser av denna? Ex: Vi är x studenter som går utbildningen xxxxxxxx och nu börjar med vårt första/andra/etc projekt som inbegriper huvudmoment x där följande ämnesområden ingår: xxxx, xxxx, xxxx. I detta projekt har vi fått till uppgift att xxxxxxxxxxxxxxxxx. Mål Här skall de konkreta målen (resultatet) av projektet beskrivas. Det är mot dessa mål arbetet i projektet skall styras. Är projektet stort kan målen behöva formuleras och beskrivas som huvudmål vilka då också skall kunna brytas ned till delmål. Ett mål skall beskriva ett framtida önskat/förväntat tillstånd eller resultat. Ett mål skall vara Realistiskt – men ändå utmanande Mätbart – man skall kunna se/mäta om man nått målet Tidsbegränsat – det skall framgå när målet skall vara nått Tydligt – alla skall uppfatta målet lika. Ex: Målet för projektet är xxxxxxxxxxxxxxxx. Vi har också definierat följande delmål för att nå vårt huvudmål: xxxxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxx. Utbildningsmålen finns beskrivna i vår fallbeskrivning och de är hämtade från kursplanen för utbildningen. Organisation Här skall också projektets organisation, bemanning och tillgängliga resurser beskrivas. Ex: Projektledare är xxxxxxxxxxxxxxxxx. Övriga projektgruppsmedlemmar är xxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxx. Vi rapporterar till vår handledare, xxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Projektbeskrivningsmall (word)


Projektplan Här skall en grov projektplan beskrivas. Projektplan med tidsatta aktiviteter skall finnas som ett separat dokument. Ex: Projektet har grovt planerats vilket redovisas i bifogad projektplan som vi tagit fram med hjälp av M/S Project. Projektplanen utvärderas och uppdateras efter varje basgruppsmöte eller när vi finner att den inte längre stämmer med verkligheten. Metod/Arbetssätt Här skall en beskrivning av de metoder, arbetssätt och hjälpmedel som skall användas under projektet göras. Ex: Vi kommer att jobba enligt PBL-metoden. Vi har tänkt att lägga upp vårt arbete på följande sätt: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Dokumentation Här skall beskrivas hur projektet skall dokumenteras samt hur projektets slutdokumentation skall vara utformad. Ex: Vi dokumenterar löpande vårt projektarbete. Vid basgruppsmöten för vi protokoll/ minnesanteckningar. Vi skriver också dagbok och projektledardagbok som vi mailar till vår handledare efter arbetsveckans slut. Vi kommer att utforma vår rapport efter fastställd mall. Vi kommer också att skicka ett första utkast av vår rapport till handledaren för preliminärbedömning i så god tid att vi kan hålla vår tidplan för den färdiga rapporten. I samband med slutredovisning av projektet har vi också förberett en muntlig presentation av vårt projekt. Tillbaka

Projektbeskrivningsmall (word)


-‐ Ganntschema med hjälp av M/S Project

Tidsplan (grovplanering)

Tillbaka


Agenda (dagordning) vid basgruppsmöte.

1. Mötets öppnande.

2. Val av sekreterare för mötet.

3. Föregående mötes protokoll. 4. Följer vi fallbeskrivning, projektbeskrivning och Kdsplan?

-‐ Genomgång av projektledarens checklista

5. Diskussion för aO idenKfiera kunskapsluckor, individuellt och i gruppen. -‐ Nuläget i förhållande <ll uppsa=a mål. -‐ Hur åtgärdar vi eventuella kunskapsluckor? -‐ Revidering/uppdatering av mål och delmål?

6. ReflekKoner över gruppens arbetssäO. -‐ Hur har arbetet fortlöpt sedan förra mötet? -‐ Hur skall vi arbeta för a= nå målen? -‐ Gruppens reflek<oner över projektledarens insats.

-‐ Projektledarens reflek<oner över gruppens insats.

7. Gruppens reflekKoner över handledarens insats.

8. Handledarens reflekKoner över gruppens arbete.

9. Övrigt som gruppen vill ta upp.

10. Avslutning av mötet

Basgruppsmöte

Tillbaka


Individuell dagbok mall (word) Dagbok för: Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Vecka/period: 9/4-18/4 Måndag Gjort under dagen Beskriv kortfattat vad du gjort under dagen. Min inlärning Beskriv kortfattat hur arbetet och din inlärning gått i förhållande till uppsatta mål. Reflektioner/avvikelser Beskriv kortfattat varför arbetet och din inlärning har gått som det gått. Tisdag Gjort under dagen Min inlärning Reflektioner/avvikelser

Tillbaka


Projektledaren noterar detaljplaneringen i projektledarens checklista / detaljplanering – uppföljning En flik för varje projektmedlem

Detaljplanering (t ex fördela uppgi]er) för kommande vecka/14-‐dagarsperiod

Projektledarens checklista, detaljplanering (excelmall) Tillbaka


Mall Projektledardagbok Projektledare: Xxxxxxx Xxxxxxxx

Vecka/period: 9/4-‐18/4 Sammanfa9ning av veckan/perioden som gå9: Projektledaren sammanfa=ar korLa=at si= och gruppens arbete under veckan/perioden, -‐ vad som gjorts i förhållande <ll projektplanen -‐ gruppmedlemmarnas resultat (med hjälp av checklistan) -‐ hur inlärningen fungerar (har alla förstå= och tagit del av vad övriga gjort) -‐ om det finns några avvikelser från projektplanen -‐ vid behov presenterar och dokumenterar gruppens uppdateringar av projektplanen -‐ andra reflek<oner

-‐ Föreligger besvärande avvikelser i checklistan skall projektledaren uppmärksamma handledaren på de9a.

Uppföljning -‐ Handledaren skall i sin feedback <ll projektledaren erbjuda hjälp vid besvärande avvikelser och vara beredd a= själv ingripa vid nästkommande basgruppsmöte.

Projektledarens dagbok

Tillbaka


Titelsida Förord Samman- fattning

Innehålls- förteckning

Inledande del

Huvuddel

Referensdel Litteratur/källor Bilagor

Innehåll -  Projekt- beskrivning -  Resultat -  Slutsats

VARFÖR du gjort vad du gjort VAD du arbetat med HUR du burit dig åt VAD du uppnått NÄR du utfört ditt arbete

Informativ titel! bild eller referat/ sammafattning

Orientering/ bakgrund tacka källor

Koncentrat av det viktigaste/ Intresseväckare Skrivs sist max 1 A4

För att styrka det du ev. hänvisar till i rapportens huvuddelen

Detaljer/ specifikationer som tynger rapporten och som du istället hänvisar till

Rapport- innehåll

Disposition: - Kronologisk eller - Löpsedel

Logiskt upplägg

1. Aaaaa 1 1.1 Aaaaaa 2 2. Bbbb 3 2.2 Bbbbbb 4

Rapportmall

Tillbaka

Rapport Ett sammanhållet dokument även om de skulle finnas bilagor. Mindre än 8 MB


Blooms Taxonomi

Benjamin Bloom, pedagogisk psykolog vid universitetet i Chicago, konstruerade på 40-talet sin taxonomi (sitt klassificeringssystem) för att kunna kategorisera olika nivåer av abstraktion i lärandet. Detta för att hjälpa elever att utveckla sina förmågor att skaffa, behandla och utvärdera information.

Blooms taxonomi

Godkänt

Väl godkänt

Tillämpning

Analys

Kunskap

Syntes

Värdering

Förståelse


Blooms Taxonomi

För ett godkänt resultat krävs att följande 3 punkter är uppnådda:

1 Kunskap ��Eleven visar att han kan återge faktakunskaper som han memorerat. (Beskriva, definiera, återge, presentera och räkna upp) 2 Förståelse��Eleven visar att han förstår relationer och samband i det kunskapsstoff han lärt sig. (Bevisa, förklara, översätta, urskilja och tolka) 3 Tillämpning ��Eleven kan tillämpa sina kunskaper på nya, för honom relativt okända tillämpningsområden (Avläsa, använda, demonstrera, mäta och registrera)


4 Analys ��Eleven kan analysera fram beståndsdelar i en helhet av data och företeelser (Dela upp, identifiera, klassificera, skilja ut och jämföra) 5 Syntes ��Eleven kan producera och skapa något eget och relativt unikt. (Föreslå, generalisera, organisera, producera och dra slutsatser) 6 Värdering ��Eleven förmår ge mer sakligt grundade värdeomdömen kring det han kan. (Avgöra, bedöma, kritisera, skilja mellan och välja)

Betygskriterier För godkänt resultat krävs att punkterna 1-3 är uppnådda För väl godkänt krävs att väsentliga delar av 4-6 är uppnådda

Blooms Taxonomi

För väl godkänt krävs att väsentliga delar av nedan 3 punkter också är uppnådda:

Tillbaka

fallbeskrivning projekt 1 - cornemamedlem.cornema.se/wp-content/uploads/2014/07/... ·...

Documents