ÅRSBERÄTTELSE 2014

that one day, the world will be a place where people will not be juged by the colour of their skin, the way they talk, their ethnicity or the place they live in, but by the content of their character and the goodness in their hearts.We have a dream that one day, equal opportunities for all will be a reality, all voices will be respected and listened to, none given less value than the other.

Fritt efter Martin Luther King

WE havE a dREam...

VI ÄR ÖREBRO!Deltagare i en av två idéverkstäder på Järntorget där förbipasserande

under Örebro Street Art Festival fick gestalta sina idéer

och reflektioner om staden.

2

Vi vill rikta ett stort tack till vår huvudfinansiär,som möjliggjort Förorten i Centrums

sociala förändringsarbete.

3

THE MOVEMENTThe Movement skapades av unga vuxna från Kista Folkhögskola. Målningen gestaltar en tidslinje från barndomen till ålderdomen. Balans i livet var ett centralt begrepp i berättelsen.

4

• Sverigeblirettlanddärkollek-tivamuralmålningarärveder-tagna uttrycksplattformar för deboendesberättelseromsinnärmiljö.

• Muralmålarna,vilkautgörsavde boende, familjerna, barnen ochdeunga,uppmärksammasi det offentliga samtalet för att degenomfärgochkollektivmuralkonst,berikarsamhällsde-batten, stadslivet och konsten.

• Städerruntomilandetanvän-der sig av kollektiv muralkonst som ett verktyg i sitt arbete medsocialtsammanhållnastä-der och lokal demokrati.

En vÄRLd dÄR vi inTE LÄngRE BEdömSuTifRÅn vaR vi födS, vÄxER upp ELLER BoR

Vår verksamhet bidrar på sikt till visionens förverkligande så att:

Vår vision

Viärenideellföreningsombildades2010

• Vårtverktygförattåstadkommadettaärkollektivmuralmålning.

• Vigördetgenomattsamlaengruppmänniskoriettsamtalomdetdefinnerangelägetochskulleviljauttrycka.

• Gruppenenasomvilkatemanellerfrågordetyckerärvikti-gast.

• Derasgemensammaröstöver-sättsmedvårtstödtillenskisssomsedandiskuterasmedocheventuelltmodifierasavgrup-pen.

• Därefterskapardeltagarnatillsammansenmålningpåenvägg,enmur,ettplank,etttak.Målningenkanvarapermanentellertemporär,uteellerinne,storellerliten.

• Såblirenkollektivmuralmål-ningtill.Imålningengestaltasmänniskornasröster.Därsynlig-görsröstersomannarsintehörs.

• Genomsinaberättelserochbildermedverkardeltagarnatillutsmyckningenavdetoffentligarummet.Depåverkarbildenavsinnärmiljöochsinstadidensamtidadebatten.

Vibidrarpådettasätttillsocialförändring

vi STödjER dE Som omTaLaS i SamhÄLLSdEBaTTEnaTT Ta makTEn övER Sina Egna BERÄTTELSER

5

huR föRoRTEn i CEnTRumBidRaR TiLL SoCiaL föRÄndRingRummets politik - Vår utgångspunktIvårtarbeteärplatsendengrundläggandeutgångspunkten.Visträvarytterstefterattåstadkommasocialförändringvadgällerplatsensrollförnärsamhället.Dettaberördeboendeideområdenviarbetari.Detberördesomanvänderplatsen.Mendetberörävendetomgivandesamhälletsbild av platsen. Vi kallar detta för rummets politik.

1Detfysiskarummet:denfysiska miljön, i ett visst geografiskt område. Våra

muralmålningaromformarmän-niskors vardagsmiljöer så att de blir vackrare, tryggare och mer intressanta.

Detfinnstreviktigadimensioneravrummetspolitik:

2Detsocialarummet:desociala förhållanden som eta-blerats hos de som bor eller

vistas i det specifika geografiska området. Våra muralmålningspro-cesserskaparettalternativtsättattumgåspå.Deltagarnabjudsinförattdeärexperterpådemiljöerdebori.Debjudsintillattenga-gerasigisocialtförändringsarbetepåettbekräftandeochkonstruk-tivtsätt.

3 Detsymboliskarummet:denallmännabildenavettvisst område, en bild som

intealltidöverensstämmermedde boendes bild av det området. Våra deltagare gestaltar sin egen bildavområdet.Derasrösteromvilkafrågorsomärangelägnaattgestaltaståricentrum.Dettabi-drartillattförändra-re-artikulera- bilden av området.

RummETS poLiTik

3. dET SymBoLiSka RummET2. dET SoCiaLa RummET

1. dET fySiSka RummET

uTRymmE

Vi omformar den fysiska miljön

Vi re-artikulerar bilden av områdetVi utvecklar nya sociala förhållanden

6

Genomattkontinuerligtobservera,reflekteraochutvärderavårt arbete har vi utvecklat våra tre muralmålningsprocesser.

Utförda av de boende i det område därmuralmålningskamålasellermänniskorsompåannatsättharen stark samhörighet.

Detär inte lättatt idetaljbeskrivaden långsiktiga effekten av en social förändringsprocess. Många vittnaromsvårighetenmedattfångasjälvaförändringsprocessen på ett full-ständigt och rättvisande sätt. Detär dessutom ofta komplicerat att iefterhand urskilja vad som är orsa-kentillenvisssocialförändring.Detinnebär inte att man inte alls kanbeskriva och utvärdera det socialaförändringsarbete som vi bedriver.Vi har kontinuerligt förfinat våra me-

vÅR TEoRi om SoCiaLT föRÄndRingSaRBETE

Utförda gemensamt av grupper somannarsinteträffas,t.ex.frånsocio-ekonomiskt eller geografiskt skilda områden.

Kort process för att medverka till att en muralmålning utifrån givet tema snabbt genomförs utan nå-gon gemensam grupprocess.

BRidging muRaLmÅLningSpRoCESSER

• Möten mellan grupper boende i skilda geografiska områden (muralverkstäder).

• Kollektivt arbete mot ett gemensamt mål (färdigställa en muralmålning).

• Utvecklar sociala förhållanden mellan människor som inte träffats tidigare.

• Ser den andra genom dess bidrag i det kollektiva arbetet, och inte genom kategorier och stereotyper som man inte varit med om att bestämma.

• Utvecklar en nyanserad bild av områdena där de olika deltagarna bor och kommer ifrån.

• De positiva erfarenheterna med att arbeta med människor från andra områden ligger till grund för att deltagarna börjar ifrågasätta rådande stereotyper om varandra.

CommuniTymuRaL

BRidgingmuRaL

LivEmuRaL

Eftersomvarjeprojektäruniktochprocessenskräddarsysutifrånförutsättningarsom vi inte alltid kan påverka, blir en del processer kombinationer av de tre.

CommuniTy muRaLmÅLningSpRoCESSER

• Möten mellan grupper boende i samma geografiska områden (mural verkstäder).

• Kollektivt arbete mot ett gemensamt mål (färdigställa en muralmålning).

• De boende känner att de har viktiga berättelser om sitt område och om de livsmöjligheter som där formas.

• Deltagarna engagerar sig aktivt i utformningen av sin närmiljö.

• Boende i ett område känner att de kan och vill vara aktörer i förändringen av sitt eget område.

• Genom de boendes egna berättelser om sitt område nyanseras den allmänna bilden av detta område.

Viärendelaveninterna-tionell rörelse. Några or-ganisationer som har varit enstorinspirationskällaförossärPrecitaEyesfrånSanFrancisco,SPARCfrånLosAngeles,CitéCréationfrånLyonochIMVGfrånVitoriaiSpanien.Viföljerdessutom kontinuerligt den akademiska forskning-enkringsocialförändringoch empowerment.

toder.Detarbetetärdockinteklart.Medvarjemuralmålningsprocess

ingår vi, tillsammans med våra del-tagare,ienkollektivlärandeprocess.På såvis erbjuder vimänniskor attmedverka inte bara till att genom-föraenenstakamålning,utanäventill att påverka vårt löpande utveck-lingsarbete. Kärnan består dock:att genom muralmålningsprocesser mobiliseramänniskoriettkollektivtarbete som ökar deras engagemang försinnärmiljö.

7

MURALMÅLAREN HAR ORDET

8

mEn muRaLER kanoCkSÅ BLi BoRTgLömda

- Förorten iCentrumkommed idéntill muralmålningsprojektet. De frå-gade oss vad vi tyckte om skolan. Hur vi skulle vilja förbättra den. Viskissade olika berättelser i klassen.Slutskissen förhandlades fram medtvå gymnasieklasser. Sedanmåladevi.Detvarintesvårtattfåframidé-er.Detärvanligtattvieleverdisku-terar hur vi skulle vilja ha vår skola. Vad vi skulle vilja ha mer av och vad viskulleviljatabort.Däremotärdetsällanviprataromdetmedvåralära-re. Jag har inte sett någon elev aktivt tauppfråganförlärarna.

- Muralmålningar som den här,därvidiskuteradeochsedansynlig-gjorde våra röster, kan få genomslag. Detvarmycketintressantochkul,fördetärsällanmankanpressautsinaidéer och känslor såmycket. Vi be-hållervåraidéerinutiossellerdelardem med enbart vår närmsta kom-piskrets. Tack vare muralen kunde vi tillsammans uttrycka våra gemen-sammaidéertillandraochvificklärakännavarandrasidéer.Projektetvarväldigtlärorikteftersomvilärdeossattarbetaigruppochfickbestämmaöver vårt eget arbete.

- Var och en av de tre klasserna fick välja vem som skulle represen-tera dem på målningen. Det bleven vän till mig, som verkligen blevöverraskadavattsesigsjälvpåmål-ningen.Ävenomdeninteärutställdpåmuseumärdetettkonstverk.Det

ärnågotstort.Detärsomattsesigsjälv på tv. Man blir stolt över attlämnaavtryck.

-Det viktigastebudskapet imål-ningenärförmigdetombetygssys-temet.Attvi tyckerattdetärorätt-vist.Minfavoritdelavmålningenärdendärbetygenfallerfrånmolneniregndroppar,somslumpmässigtträf-far eleverna. Jag la mycket passion i skapande av den delen. Jag tycker ocksåomhuvudberättelsendärelev-ernasläparsinahjärnor,uppsvälldaav för mycket studier.

- Jag stödjer det mina klasskam-rater sa inför alla lärarna på Lärar-förbundets kongress. Jag hoppas att de fortsätter tänka så i framtiden.Detvarkanske inteallaavosssomförstod hur stort det här var. Menjagtänkteattförenstundsåblevvilyssnadepå.Mångagångernärung-domarpratarförstoragruppersägerde bara vad de tror att lärarna villhöra.Mendenhärgångensavivadvi tyckte på riktigt till representan-terna, det som vi hade diskuterat och pratatomunderarbetet.Detbetydermycket.

- Till en början var jag övertygad om att våra budskap skulle få effekt, mennuärjagintelängresåsäkerpådet. Ingetharändratssedanvimå-lade. Ändå tycker jag att våra röster togplatspåmuralmålningen.Frihe-tenexisteradeochmankundesägavad man ville även till lärarna och

projektledaren.Menjagtvivlarpåattdetardetpåallvar.Detärfåsomtardet seriöst. Jag tror att många reflek-terarövervårtbudskap.Mensedanärdetsvårareattnådepersonersomtar besluten. Det fungerar som enpyramid.De längrener sermuralenmeniförsöketattberättabudskapetför dem där uppe så hörs det intelängre.Dekanskeintetänkerändranågot, kanske har de ett slutet sinne.

Människorbordelärasigattlyss-na mer, men de glömmer oftast vad duberättatefterbaraenvecka.Mu-ralmålningar ärmer konkreta efter-somdeärkvardärdeär.Varjegångman ser dem minns man det som dessa personer en gång sa och sam-ma personer som skapade den minns denskapandeprocessen.Menmural-målningar kan också bli bortglömda. Mankanmålaöverdemellertabortdet som finns på dem.

- Sen jag kommit in i detta medmuralerharjagupptäcktattmännis-kor funderar kring budskapet bara en stund.Mendetkrävsmycketmerförattdeskaförändras.Jaghadestoraförhoppningar på att vi skulle bidra till att skapasocial förändring,mensanningenärattjagintevet.Föränd-ringarna är mycket små. Men trotsdetskullejagviljafortsättamålamu-ralmålningar. Framförallt eftersomjag tycker om att måla men också då muralerärettsättattkommunicerapå.Ochjagharmycketattsäga.

AxelCropelligårinianpåSätraskolan.HanärenavskaparnaavdenkollektivamuralmålningenDrömskolansomfinnsiLärarnasHuspåStoraEssingeniStockholm.Axelochhanskompisargestaltadedärsinaidéeromhurskolankanblibättre.MålningeninvigdespåLärarförbun-dets kongress.

9

Den negativa bilden av ditt områdebaseras på utvalda fakta. Trots att duintekännerigendigimediasbe-skrivning, trots att du vet att områ-dethar större kapacitet än vaddengenerella bilden visar, inser du att beslut som berör området baseras på dennabegränsadeochbegränsandekunskap. Begränsad därför att denexkluderar invånarnas kunskap omsittområde.Begränsandedärförattde beslut som fattas formar ditt och dina grannars liv och framtid. Somföljd av det, för att slippa negativa re-

Funderaöverdethär.Områdetduboribehandlasnedlåtandeidenallmännadebatten.Mediarapporteraromvåldetiområdet,omdessgråa,tråkigabygg-naderochomdinagrannarsdåligaekonomi.Mediaglömmerbortattberätta

om invånarnas rika kulturliv, ungdomarnas ambitioner och det flödande, mångsidiga föreningslivet.

aTT SynLiggöRa RöSTER fRÅn STigmaTiSERadE omRÅdEn

RummETSpoLiTik

aktioner, uppger du inte din adress idittCV.Duberättarintegärnavardubornärduträffarnyamänniskor.

Sociologen Loïc Wacquant kallardetta för ”territoriell stigmatisering”: den kollektivt fördomsfulla och do-minerande bilden som vi associerar medenspecifikplats.Detärenbildav en plats som inte bara förmedlar en negativ beskrivning av platsen ochdesombordär.Den får socialaoch ekonomiska konsekvenser för de människorsombetraktasmeddennanegativa blick. Wacquant uttrycker detsåhär:”Detspelar litenrollomdehärområdenaverkligenärförfall-na och farliga, och invånarna huvud-sakligenbeståravfattigamänniskor,minoriteterochutlänningar;denför-domsfulla uppfattningen räcker föratt driva på skadliga sociala proces-ser.”

För att bättre förstå och analy-

sera dessa negativa processer, men också identifiera sätt att att mot-verkadem,kanmananvändasigavtre dimensioner av rummet. Ett, det fysiska rummet: den plats som kan beskrivas genom geografiska mått och kartans koordinater. Två, det symboliska rummet: de bilder och berättelser som förknippas med engeografisk plats, vad den represen-terar i den offentliga debatten. Tre, det sociala rummet: den status eller socialapositionsomärinristadiochreproducerad av platsen.

Att titta på ett område genomdessatredimensionerärettsättattbetona den roll som rummet spelar i de maktrelationer som formar liv och möjligheter för de som bor i det stigmatiserade området. Tre insikter finnsatthämtaidetta:

1.Vikten av att förstå rummetbortom det fysiska, såsom hus, gator,

ESTER BaRinagaOrdförande och utvecklings-koordinator

ORDFÖRANDE HAR ORDET

10

torg,affärerochgrönområden.2.Betydelsen av det symboliska

rummet för att förstå ett område och dess invånare.

3.Detdynamiskaförhållandetmel-lan den symboliska, den fysiska och den sociala dimensionen av en plats.

Dessa insikter ger en fingervis-ning om hur man kan hantera under-

ordningen av områden som stigmati-seras i den allmänna debatten. Depekar på behovet av metoder som gör det möjligt att simultant arbeta med de fysiska, sociala och sym-boliska dimensionerna av det of-fentliga rummet.Det krävsmetodersomsamtidigtsomdeförbättrardetfysiska rummet, också stärker de

boende och möjliggör för deras rös-ter att höras även utanför det egnaområdet.Detkollektivaskapandetavoffentlig konst, i synnerhet kollektiv muralkonst –denmetod somFöror-ten i Centrum förespråkar – byggerpå alla dessa tre dimensioner.

Rummets politik

Attskapakollektivamuralmålningarger de boende i stigmatiserade om-råden möjlighet att själva synlig-görasinberättelse.Deterbjuderettsvar på den frustration som denna gruppupplever.Detärettförsökattminska det demokratiska underskott som uppstått då de som debatteras självaäruteslutnafråndenoffentligadebatten. Genom kollektiva mural-processer tar de som omtalas i sam-hällsdebattenmaktenöversinaegnaberättelser.

Tre aspekter gör denna metod sär-skilt kraftfull.

1. En process somfokuserar på de boendeMuralprocessen börjar långt innannågon konstnär (professionell ellerinte)grepparmålarfärgochpenslar.Detsommuralmålningenskarepre-sentera ska inte tvingas på dem som skalevamedden.Muralmotivetskaväxaframurendialogmeddeboen-dedärmuralenskamålas.Meddjuprespekt bjuds områdets boende in i egenskapavexperterpåsittområdeoch som experter på att leva medden yttre blick som stigmatiserar de-rasområde.Processenbeståravendialog som innefattar boende, lokala organisationer,konstnärer,aktivisteroch andra lokala aktörer i samarbete. Ingen har företräde framför någonannan.

Men dialogen är inte enbart denlokala aktivistens redskap för att

förstå området och lyssna på de bo-endesröster.Dialogenärendeliattfrämja förmågan att samarbeta ochutveckla en anda av respekt för var-andra, oavsett de deltagandes socia-lastatus.Processenmeddeboendearbetar således med två aspekter av det sociala rummet. För det förstaskapar den en plattform för interak-tion mellan olika lokala grupper och aktörer.Fördetandramedförsjälvasamtalet som ska leda fram till att man enas om vad muralen ska repre-sentera,attettdemokratisktsynsättgenomsyrar arbetet. Det sker närman med respekt lyssnar på och be-kräftarvarandraserfarenheter.

2. Ett resultat som är synligtKollektiv muralkonst använder of-fentliga väggar som plattformar föratt kommunicera berättelser frånområdet de målas i. Boende, grup-per och föreningar, vars erfarenhe-teroftastärosynligaidenallmännadebatten, får en möjlighet att synas pådenoffentligaväggen.Enkollek-tiv muralmålning sammanfattar och visualiserar vittnesbörd från en ort som tyngs av territoriell stigmatise-ring. Därmed synliggör väggen deröstersomsåsällanhörs.Påsåsättverkardenfärdigamuralmålningenirummetssymboliskadimension;denblir en del i kampen om beskrivning-enavområdetochdesombordär.

I den kampen går muralmålning-en bortom ifrågasättandet av denrådande beskrivningen av området i fråga.Genomattmotivetärförankrati de boendes egna erfarenheter och berättelser, genomatt de engagerat

sigienbredsamhällsdialogomsittområde, erbjuder en sådan mural-målning en alternativ beskrivning av området.Denna,förmångautomstå-ende nya bilden, har potentialen att förändradebattenomdessaområdenoch dess boende.

Påsåsättförenardensynligabil-den två betydelser av ordet repre-sentation: “att skildra” och “att föra någons talan”. Målningen avbildarde boendes röst och talar samtidigt i deras sak.

3. Tar plats i det offentligarummet och förändrar det Utmärkande för en muralmålningärattdentarplatsistadensfysiskarum.Denärsynligpåoffentligaväg-gar. Den förvandlar de många gråväggarna som finns överallt i vårastäder till mindre och större färg-starka konstverk. Därmed förskönarmuralkonsten området samtidigt somkonstblir fysiskt tillgänglig förenstörregruppmänniskor–boendeoch andra.

Densynligaytan somdeboendehar lagt beslag på bidrar till att ge de som deltagit i muralprocessen en stark känsla av äganderätt till mu-ralmålningen och stolthet över den grupp boende som skapat den.

Förorten i Centrums arbete medkollektiva muralmålningsproces-ser ska förstås som en taktik för att bedriva rummets politik. Det är enmetod att arbeta med i det fysiska, sociala och symboliska rummet si-multant.Detvisarpåettnyttsättattbetrakta, umgås i och forma dagens stigmatiserade områden.

11

dET vi gjoRdEHärärensammanfattningavvåraaktiviteterunderåret.Merfaktaomdemfinnsiolikadelaravårsberät-telsen. Två av projekten, Röster från ÖsterochBarnensSödertälje,gesextrautrymme.Totalthadevistraxunder tusen deltagare i våra aktivite-ter totalt.

ThE movEmEnTEnberättelseomlivsresan.Varifrånkommerjag,varärjag,vartvilljag?Deltagare: ca 15 unga vuxna från studiemotiverande folkhögskolekurs. Plats: gymmet på Kista Folkhög-skola.

RöSTER fRÅn öSTEROlika grupper utvecklade och målade sina tankar om stadsdelen Öster.Deltagare: ca 140 med anknytning till Öster, i alla åld-rar. Plats: utevägg, Dammhagskolans gymnastiksal, Landskrona.

BaRnEnS SödERTÄLjE Två klasser från två ytterområden fick uttrycka hur de sågpåsinstad.Vadärbra,vadärdåligt?Deltagare: 48 elever från klass 5C, Ronnaskolan och 5B, Vallaskolan. Plats: betongvingar vid öppningarna på gång- och cykeltunnel centralt i Södertälje.

vi ÄR öREBRo! Iettantalidéverkstädergestaltadesmångaindividu-ella tankar om Örebro.Deltagare: ca 300 örebroare, de flesta ungdomar. Plats: utevägg, allaktivitetshuset Tegelbruket, Öre-bro.

dRömSkoLan Hurserelevernapåskolan?Hurskulledeviljaattdetvar?DemåladesinatankarochkänsloromdetochvarmednärverketinvigdespåLärarförbundetkongress.Deltagare: ca 55 elever från Sätraskolan, Tensta gym-nasium och Fryshusets gymnasium. Plats: entrén på Lärarförbundet, Stora Essingen, Stockholm.

föRdjupadE muRaLpRojEkT

12

Ska vi ha dE gyLLEnE REgLERna?IettseminariumunderThisisAlby-festivalenvisadesenfilmsomifrågasätterdes.k.GyllenereglernaiAlby.Efterendiskussionfickdesomvilletaframförslagpåhurenmålningsomersätterreglernaskullekunnaseut.Därefterskissadesidéersnabbtochallasom ville bjöds in att måla.Deltagare: Människor i alla åldrar: ca 30 på semi-nariet, 5 i idéverkstad, ca 20 i målarverkstad. Plats: Fanzingo, Alby

STaRS of iSTanBuLUnderTheIstanbulArtBiennialofChildrenandYouthberättadeeleveromsinstadgenomenmural-målning.MarabouparkenbjödinossmedfinansieringfrånSvenskaInstitutet.Deltagare: ca 20 barn och unga från Osman Saçmaci School. Plats: utevägg, Istanbul, Turkiet.

vEmS ÄR STadEn?PåutställningenVemärstaden?visadevivårverk-samhet med filmer och foton. En tredimensionell muralmålningsompåbörjats2013,slutfördes.Klas-serdiskuteradeisinskolahurdeskulleviljaförändrasinstadochmålademedoss.Öppnaverkstäderförmuseibesökare arrangerades också.Deltagare: ca 100 ungdomar från fyra högstadie- och gymnasieskolor. ca 45 utställningsbesökare, 10 “pi-ratmålare”, 15 internationella muralkonstnärer. Plats: Arkitektur- och Designcentrum, Skeppsholmen, Stockholm. Besökare: 40 000.

aREna öSTERS TRÄdEtt nytt projekt i Landskrona inleddes på fritidsgår-denArenaÖsterislutetavåret.

koRTaRE muRaLpRojEkT

SÄg vad du viLL!PåFestivalför17erbjödsbesökarnaatttestapåattuttryckasigmedfärgpåettstortplank.Deltagare: ca 30 barn. Plats: Nytorps gärde, Kärrtorp

aLBy ÄR miTT LivUngdomarfrånAlbyfritidsgårdbjödsinattvidareut-vecklaidénomattersättadegyllenereglerna.Deltagare: ca 30 ungdomar. Plats: Alby och Fanzingo

13

föRÄndRing i vÄRLdEnUnderRäddaBarnensungdomsförbundsutvecklings-dagargenomfördesenidé-ochmålarverkstaddärungdomar fick testa på konsten som verktyg.Deltagare: 10 barn och unga. Plats: Örebro

LÄgg nER STEnEnNätverketNorraJärvasStadsdelsrådarrangeradeEndag för Husby i maj ett år efter oroligheterna. Vi bjöd indeboendeattmålasinaidéerförettbättreHusbypå gatstenar, ett arbete vi inlett året innan. Totalt måladesetthundratal.Decementeradesfasttilleninstallation som invigdes på Husbygårdsdagen.Deltagare: ca 25. Plats: Husby

ER vaLkampanj 2014 Under en dag fick ungdomar enas om den för dem vik-tigaste valfrågan och uttrycka det på stora tygdukar. Rasismen var den viktigaste frågan för de flesta. Deltagare: ca 50 ungdomar från förorten på Rädda Barnens Dream Camp. Plats: Barnens Ö, Stockholms skärgård. AndrA Aktiviteter

pÅ LiLjEvaLChSMuralmålningenUng08somskapadesavungdo-marpåensommarfestivaliStockholmställdesutpåVårsalongen och fick stort utrymme i den mediala rapporteringen. Besökare: 76.296. Plats: Djurgården, Stockholm

a.R.T. - möTE mEd jEff koonS IsambandmeddenvärldsberömdekonstnärensbesökiStockholminförinvigningenavenutställningpåModernaMuseet,bjödsviinförattställautettparav våra muralmålningar och låta några våra unga muralaktivister samtala med honom på den officiella mottagningen.Deltagare: 5 unga muralister. Plats: Amerikanska ambassadörens residens, Djurgården, Stockholm

BLiR kREaTiv gEnom muRaLkonSTEtt testprojekt för att se om vår metod kan bidra i en kurspåKistaFolkhögskola.Deltagare: ca 10 unga vuxna. Plats: Kista

14

iman inTERnaTionaL muRaL aRT nETWoRkSomettlediattskapaettinternationelltnätverkförorganisationer som arbetar med social muralmålning genomfördes ett antal aktiviteter med internationella gästerövertredagar.Enmural-tourarrangerades,ettmötehöllsmeddeinternationellagästernapåameri-kanskaambassaden.EttstörreeventpåtemaCom-munityMuralArtandSocialChangegenomfördespåArkitektur-ochDesigncentrum. Deltagare: 110

höj din RöSTIdéverkstadföratttaframenskisspåenmålningpåABFsDemokratidagar.Deltagare: 3 vuxna. Plats: Folkets Hus, Rinkeby

föRoRTEn i CEnTRumS mETodERSeminariumpåTheIstanbulArtBiennialofChildrenand Youth. Deltagare: 12 vuxna. Plats: Istanbul, Turkiet

föRSTudiE i huSByFemsommarjobbaremedverkadetillattgenomföraenförstudie om teman för en eventuell muralmålning i Husby,därvisökerenutomhusvägg.Deltagare: ca 130 i alla åldrar. Plats: Husby

muRaLakTiviSTuTBiLdningEnutbildninganordnadesförattspridavåraidéeromhurmangerstödåtmänniskorsomvillhöjasinaröster.Omfattningenvartvåträffaromtvådagarochettfältarbetedäremellan.Deltagare: 20

En Bok om föRoRTEn i CEnTRumVår ordförande Ester Barinaga, som följt verksamheten sedan starten också utifrån ett forskningsperspektiv, publiceradeundervårenbokenSocialEntrepreneurship-CasesandConceptspåförlagetStudentlitteratur.

digiTaL muRaLInnovativKulturgavossettbidragpå75.000krtillen förstudie för att utforska de digitala möjligheterna relaterattillkollektivmuralkonst.Studienpåbörjasunder2015.

15

16

BaRnEnS SödERTÄLjEProjektetvarettsamarbetemellan5BfrånVallaskolanoch5CfrånRon-naskolaniSödertälje.Målningentogplatspåencentraltbelägengång-och cykeltunnel. Barnen diskuterade vad staden betyder för dem, vad de tyckerärbästmeddenochvadsombordeförbättras.Genommålningensynliggjorde de sina röster och tog plats i centrum.

MURALMÅLAREN

Var det något som var svårt?MILOSZ:Detvarsvårtattkommaöverensomfärgernaförst,menvikomöverenstillslut.Förstkundevianvändanågonsfavoritfärgpåettställeochsedannågonannanspåettannat.MELAK:Allahadeolikaidéer.Detvar svårt att komma överens med båda klasserna, men det var kanske lättareattkommuniceramedkompi-sarnaänmeddefrånVallaskolan.

Hur vet man att dethandlar om Södertälje?GERARDO:Manförstårintefördetfinns ett lejon på bilden och sådana finnsintehär.AnnarskanmanfattaattdethandlaromSödertäljeförattdet finns kriminalitet och pistoler.MELAK:Mankanskeintefattarallt.Några fattar en sak andra fattar andra saker.Manvetinte.Detstårinteens”Södertälje”påbildensåmanvetinte.DetskullekunnavaraStock-holm.MILOSZ:Detfinnsmångafotbollspla-ner i målningen och det finns många i SödertäljeDALYA:Detfinnsocksåskogochhärfinns det mycket skog. MELAK:Vigjordemångabildersomviförstårsjälva,mendetärintesä-kert att andra kan förstå dem. Vi vet inte hur mycket mer man behöver för att andra ska förstå, men vi var glada över det vi gjorde och tyckte om det.

Kommer vuxna attlyssna på era röster?MILOSZ:Allatyckerolikamenjagtrorattdelyssnar.Närjagblirvuxenkan jag visa för mina barn målningen som vi har gjort.MELAK:Mångasäger:”Ja,deärbarabarn.Vadskadehaattsäga.Defat-taringentingfördeärbarabarnochdebaramålar”.Menandratyckerattbarnärviktigaochattviharenröst.

RonnaSkoLan

oSCaR

guSTaf

amanda

Sofia

Tyckte ni att era idéerkom fram på målningen?GUSTAF:Ja,verkligen.Jagblevnöj-dast med tigern.SOFIA.Jagtrorattdetvarettbarnfrån Ronna som hade en massa bilder på ett lejon och det var han som ritade det.AMANDA:Allafickenbildavenbal-longpåmålningenattmålasjälva.SOFIA:Vijobbadeigrupperochmanfickigruppenbestämmamycketomman ville det.OSCAR:Jagficksomjagville.Detstårnästanexaktsomjaghadeskis-sat innan.SOFIA:Jagtyckteattdetvarhäftigtattallasidéerfannsihoppåhelamålningen.OSCAR:Vijobbadeigrupperochsåfickvimålapåenavväggarna.Detkändessomattviägdemålningendåochexaktsåkändesdetnärdetvarinvigning.

Vad kommer ni att kännaom tio år när ni ser målningen?SOFIA:Minnenfrånskolan,kompisar.OSCAR:Manskatänka”Detdärharjag gjort!”AMANDA:Ochmankommerattmin-nas barnen från Ronnaskolan.SOFIA:Detvoreroligtomstadenvimålade blir verklighet.AMANDA:Viärdesomkommerattvaravuxnadåochvikommerattgöradet.SOFIA:Detärocksålättareatttatillsig något som man blir glad av.

Hur ofta får barntycka till om sin stad?GUSTAF:Intesåofta.Detärintemånga barn som får måla som vi gjort.SOFIA:Vuxnatrorinteattbarnkanta det ansvaret.AMANDA:Detrorattvikommerattsägaenmassafjantigasaker,somändåintekommerattgöranågonnyt-ta och att vi inte kan komma på något bättreeftersomviinteärvuxna.

vaLLaSkoLan

miLoSZ

mELak

gERaRdo

dayLa

17

MURALMÅLAREN

18

vi ÄR STaRkaRE Än nÅgonSin!Kajsa-StinaborpåÖsterochvarmediRösterfrånÖsterfrånförstabörjan.Tillsammans med andra feriejobbare grundmålade hon alla delar av målningen. Sedanvarhonmedochgestaltadesinochandraungdomarsröster.

Vad har ni gestaltat?Muralmålningen består av åtta heltolika bilder. I en del av målningen gestaltar vi det positiva och det ne-gativa. I mitten finns en stor bebis. Ennyföddharingafördomar.Denäroskyldigochdömeringen.Mångaan-drasomborhäriLandskronadömerÖster på grund av rykten. Bebisen hängerpåenmattasomharfärgernafrånPride-flaggansomsymboliserarallasrättigheter.Därfinnsocksåtillexempel en fotbollmedmånga län-ders flaggor.

Vad vill ni åstadkommamed er berättelse? DetmestasomsägsomÖsterärne-

gativt.Närman inte är härifrån fårmanhöraattdetärfarligtpåÖster.Man bildar sig en uppfattning sombaseraspå rykten istället för attgådit och skapa sig en egen uppfatt-ning. Jag tycker Öster har förbätt-rats på den senaste tiden. Vi vill visa medmålningenatttillsammansärvistarkareännågonsin.

Vi kom också bra överens när vijobbade tillsammans.Meningenvaratt vi skulle hitta en enad röst, vi somborhär.

Vad får man sägasom ungdom från Öster?Man får tyckavadmanvill omvadsom helst som ungdom. Däremot

kanskemanintevågarsägadetmantycker, förmanär rädd för vad folkkan tyckaomdet.Menenbildkansäga såmycket.Det är ett bra sättattutryckasigpå.Detärocksåettproblemattmaninteändrarsinnär-miljö.Manbrukarintetatagisakeroch ting, särskilt inte de allmännaytorna. Muralmålningen är ett brasettattkommuniceramedfolk.Detvore bra om det fanns mer plats att uttrycka sina åsikter genom att måla.

Medanvimåladehannviintetän-kasåmycketpåhurdetskullekän-nas att ha en stor målning utomhus. ”Shit, schysst, vi har gjort den!” ärdetmantänkernärmanserden.

RöSTER fRÅn öSTERuppmÄRkSammadES myCkET i mEdia

19

RöSTER fRÅn öSTERögonEnÖgonen och kamerorna symboliserar blicken utifrån, den som betrak-tar,värderar,dömer.

BEBiSEn Ennyföddbebisharingafördomar.Denhärsitterbekvämtienregnbågsgungaochserlikabramedmanligsomkvinnligblick.FotbollsplanenäridagslägetdenendamötesplatsenpåÖster.Härlåtergymnasieelevernabebisendömaenfotbollsmatchmellanontochgott.DennabildavenmatchsymboliserardockintebaraÖstersproblematikutanhelavärldens.Detpågårhelatidenenkampmellandetondaochgodaochvivetintevemsomkommerattvinna.Bättrevoredetomviintehadesåmångafördomar,såattviliktettnyföttbarniställetkundemötavarandramednyfikenhet, respekt och tolerans.

aRmaRnaArmarnaärsymbolerförresantillLandskro-na. I dessa armar som tillsammans bildar ett hjärta,berättardenyanländasinahistorier.Därfinnsvåldetochkrigetdeflyttifrån,mendärfinnsävendrömmarnaochhoppetomfredivärlden,omkärlek,omgemenskapochtacksamhet.Ansiktetbakomarmarnastårfrämstfördeosynligakvinnornasomfinns i Landskrona och behöver allt stöd för attkommautisamhället.

huSET I uttrycket att “sitta hemma och uggla” fanns nyckeln till det man saknadepåÖster.Etthusdärgamlasom unga, från olika bakgrund, kan träffasförattlagamattillsammans,spela teater och musik, dansa, ta en fika,kanskepåetthundcafédärmankan mötas för att prata med varandra. En plats att bygga vidare på oavsett var ens intressen och rötter finns.

20

SkEjTaREnBarnen målade Landskronas skyline med fåglar och den flygandeskejtarensomfångarfrihetskänslanavattvaraungochseframtidensomenstormöjlighet.DeärstoltaöversinstadsdelochLandskrona.Dettaärderashem.Härfinnsvännernaochfamiljerna.Härfinnsvärmeochgemen-skap.Dettasymboliserarsolrosornadå”solenalltidlyserpåÖster”.Solrosornablirtillavalladesolrosfrönsommanätersomsnacksnärmanträffasutomhushärikvarteren.MusikenärocksåenviktigdelavungdomskulturenochdenflödarhögtovanförLandskronasmestbekantalandmärken.

SvanEnSvanarnaborkringdestoradammarnapåÖsterochderörsigruntomiområdet.Deförsvararkraftfulltdesina.DärförfickensvanbliÖstersskyddsängel.Denbrederutsinavingarochdessstorahjärtapumpar ut toner av musikens sammanhållande kraft som skydd mot de svarta fladdermössen - de fördo-marsomfinnsomÖster.Musikenärnågotvilätthittar gemenskap i. Oavsett språk och kultur kan vi både spela och lyssna på musik tillsammans och hitta en större förståelse för varandra.

kaRTanVidelargärnainvärldentydligtsåattvikandefinieraden.KartanavgränsarÖsterfrånandradelaravLandskronasomnågotannorlundatrotsattdetbaraärnågrameterasfalttilldeandrastadsde-larna.Grävmaskinenstårfördeyttreförändringarsomnuhållerpåattskeistadsdelen.Menförattfåett mera öppet och inbjudande Öster behöver vi mötas, diskutera och skapa vårt Öster tillsammans. Vi sernubörjanpånågotpositivtsomkanväxatillnågotriktigtbrahäromvårtarbetemedskapandeavaktiva mötesplatser blir flera i detta område.

21

dET handLaRom ungdomaRna

I det första projektet i Landskrona, Röster från Öster, var jag assistent men också tolk i arabiska. Jag gil-larkonst,menännumerdetsocialai arbetet.Det var häftigt att samlasåmångamänniskor, idéer,känsloroch sånt. Jag målade faktiskt inte såmycket själv.Det känns somattjagmestvardärnärandrabehövdemig.

Mot slutet av projektet gick jagutbildningen för muralaktivister i Stockholm. Jag lärde en massa.Fattadevarförvigjortsakersomvigjort.Menjaghademassoravfrågorsom jag ibland fick svar på av utbil-darna, ibland av de andra som gick

kursen.I Röster från Öster hade vi nått

de flesta grupper utom ungdomar i åldern 13-16. Som en fortsättningville jag driva ett eget projekt och fånga upp den målgruppen. Dennya fritidsgården,ArenaÖster, gil-ladeidén.Jagbestämderedanfrånbörjan att det inte skulle vara min konst eller min stil det handlade om, utan ungdomarnas. Det skullevara deras projekt hundra procent. Men det gjorde också att allt togmycketlängretid.Jaglajättemyck-ettidpåattskapanärmrerelationermeddem.Varintebaradärpåminarbetstid, utan hängde med dem i

matsalen, när de spelade kort, ute.Jagtrordetärjätteviktigt.Attförsö-kavaramerkompisänlärare.Deärvanavid skolanochdär sägermaninte nej i första taget. Men ändåvar det svårt. Jag kunde ibland se i ögonen på dem att de inte höll med, ävenomdesaja.Mendåpratadevividare och så kom de fram med sina tankar.Detvarocksåsvårtfördemibland att gå emot varandra.

De gillade att få tycka fritt. Dekänner nu att de äger det de gör.Känslanattvaramäktiga.Ochdess-utomgillardeattmåla.DetskabliLandskrona Östers träd; arbets-namnetärLA-trädet!

Tolk och projektassistent Röster från Öster, projektledareArenaÖstersTräd

faTima aLani

MURALAkTivisTEN

Fatima stödjer deltagare från IM-gruppen under projektet Röster från Öster.

22

När jag fick erbjudandet att jobba i projektet trodde jag först att det skul-le vara några slags målarkurser, sånt jagjobbatmedtidigare.DetvarförstnärAnna,projektledaren,berättadeom helheten som jag insåg att det var mycketstörreänjagtrodde.Justattvi skulle jobba med att få fram an-dras tankar och idéer, för att sedanhjälpa dem att gestalta dessa, kän-desspännande.

Detvisadesigattengammalskol-kompis till mig skulle bli min kollega. Olliverärgrympåspray,såhankun-deläramigomdet.Jagkundehjälpahonom med penslarna. I början fick vi mest ta fram materialet, grundmå-

laendelochhjälpadeltagarna.Mensedan fick jag och Olliver mer ansvar. Vi ledde en målarverkstad en helg på Tegelbruket.Senare,närvivarmediÖrebrosStreetArtfestival,hadejagansvaret för drop-in målningen på Järntorget.Detkommycketfolkochmånga grupper som vi inte nått ute på Tegelbruket. Det roligaste medarbetet var annars att lösa problem. Hur skulle vi såga bitarna så att de passadeinihelheten?Hurskulledekomponerasförattfåbästeffekt?

För mig handlar målningen omhur vi ser på Örebro och med det hur vi ser på samhället i stort. Detär somett collage avÖrebros gator

och människorna där. Det finns engenus-aktig ton i den. Musik ochidrottärcentrala.Enavdestarkas-te stunderna var när en deltagaresatt ett par timmar och formade ett budskapsomvarextremtviktigtförhenne.Sedanvisadedetsigattdenbit hon målat på inte passade in i hel-heten.Menhennessymbolfickändåencentralplatsiverket.Ärintesäkerpå vad hon tyckte om det.

Nu har jag fått fler uppdrag på Tegelbruket.DessutomharArtKod,som samarbetade med Förorten iCentrum, bett mig att göra en filmom konst i det offentliga rummet. Värstautmaningen!

RoLigaST vaRaTT LöSa pRoBLEm

projektassistent,ViärÖrebro!

ChRiSToffER CRona

Muralmålning Vi är Örebro! skapades av runt 300 ungdomar och finns på Tegelbrukets innergård.

23

Det finns en världsomspännande so-cialrörelsesomanvändermuralmål-ning som politiskt instrument. Rörel-sen har stark förankring på många platser ivärlden.Oftaärdenaktiv isocio-ekonomiskt utsatta områden. Förattge intresserademöjlighetattta del av erfarenheter från konstnä-rer och aktivister ur denna rörelse, arrangerade Förorten i Centrum etteventpåtemaCommunityMuralArtandSocialChange.Gästernasomde-ladesinatankarochidéervarnågraav de mest intressanta namnen på området. De kom från Precita EyesMuralists och SPARC i Kalifornien,Transitional Justice Institute i Nord-irland och GoDown Arts Centre iNairobi. Tanken var att med detta in-itiativ initiera en diskussion om den kollektiva muralkonstens politiska kraft. Eventet genomfördes i samar-betemedArkitektur-ochDesigncen-trumochAmerikanskaAmbassaden.

VimötteunderåretävenCartografiaSur med muralaktivisterna i Graf-fiti Mujer från Colombia och CitéCréation, en stor muralorganisationi Lyon.

Ett initiativ för ett ömsesidigt utbyte mellan olikamuraltraditionerruntomivärlden.

inTERnaTionaLimanmuRaL aRTnETWoRk

If you don’t understand the message of amural In thIrty seconds, you lose Interest.

BIll rolston dIrector of transItIonal JustIce InstItuteunIversIty of ulster Jordanstown nordIrland

the key to a successful mural process Is that the communIty feels ownershIp, Both to the process and the mural.susan kelk cervantes foundIng dIrectorprecIta eyes muralIsts san fransIsco

MURALAkTivisM i väRLDEN

24

VÄRLDENS MURALISTER I SVERIGEMuralmålare, muralaktivister och eldsjälar möttes i Stockholm

för att prata om muralkonst för social förändring. Överst: mural tour i Stockholm. Nedre vänster: Internationella muralmålare redo att måla. Nedre höger: Seminarium på tema Community

Mural Art and Social Change.

25

Genom att ta ansvar för projekt i oli-kastädervartankenattinspireraan-draattläraavoss,förattsedansökaegnavägarattkunnafortsättadrivaprojektmedlokalaresurser.Aktöreri tre städer hade identifierats somintressanta eftersom de själva tagitkontaktmedossförattsökastöd.Devar frånLandskrona, Södertälje ochÖrebro.De städernablev huvudmå-len för vår verksamhet under året, men samtidigt fortsatte vi att arbeta i Stockholmsområdet och sträckteossdessutomändatillIstanbulmedett projekt.

Fördjupade projekt genomfördespåKistaFolkhögskolaochpåLärar-förbundet. Flera mindre projekt ge-nomfördes också under året, bland annatiAlby,påBarnensÖ,iÖrebro,påFestival för17 iKärrtorp.Gatus-tenar målades och installerades på Husby Gård tillsammans med stenar som de boende målat året innan, då ett svar på oroligheterna i området.

En förstudie genomfördes med som-marjobbare i Husby för att förbereda en eventuell kommande muralmål-ning.KistaFolkhögskolaengageradeoss som lärare i kreativa processeri en motivationsklass. Eleverna fick planera en mindre muralmålning.

MuralmålningenUng08från2012blev utvald till Liljevalchs vårsalong.

Under årets första två månader medverkade vi i en utställning påArkitektur-ochDesigncentrum.Somettlediattspridavåraidéer,visadesfilmer och foton från tidigare verk-samhet, vilket blev en summering av tre års arbete. En kollektiv tredi-mensionell muralmålning på tema VemSärstaden?därskolklasserochallmänheten bjöds in att måla, fär-digställdespåmuseet.

I sambandmed utställningen ar-rangeradevietteventpåtemaCom-munityMuralArtandSocialChange.MedmedverkandefrånLosAngeles,San Fransisco, Belfast och Nairobi,

sattes våra egna ambitioner i ett internationellt perspektiv. Flera de-cenniers erfarenheter från liknande rörelser synliggjordes. I det ingick en mural-tour i buss för att se vår egen och annan gatukonst. Eventet utgjor-de en del i vårt initiativ att skapa en plattform för ömsesidigt utbyte mel-lan olika mural-traditioner runtom i världen:IMAN-InternationalMuralArtNetwork.

Amerikanska ambassaden gavstödtillarbetetmedIMAN.Debjödäven in oss attmedverka då konst-närenJeffKoonsbesökteStockholmunder hösten, så att han skulle få träffa unga konstintresserade akti-vister från förorten. Två av våra verk ställdes ut i sambandmedmottag-ningen på ambassaden och fem som-marjobbare fanns på plats.

Utbildning och coachningKompetensutvecklingen i teamet och utanför det drevs på hårt under året.

nÄR dE Som omTaLaS i SamhÄLLSdEBaTTEn SjÄLva TaR makTEn övER Sin EgEn BERÄTTELSE

Under2014arbetadeFörorteniCentrummedattspridadeerfarenheterochidéeromkollektivmuralkonstförsocialförändringsom drivit på vår utveckling under de första tre årens verksamhet. Denbakomliggandeförhoppningenärattenstarkochinitiativriksocialrörelsemedtidenväxerfram,enrörelsedärdenkollektiva

muralkonstenblirettsjälvklartochviktigtinstrumentförattgenererasocialförändring.

vERksAMHETsbERäTTELsE

SpRida idén oCh inSpiRERaEn ny SoCiaL RöRELSE

26

De tre projektledarna i Landskrona,Södertälje och Örebro stöttades avvårkonstnärligaledaregenomcoach-ningpåplatsochöverSkype.Annanpersonal medverkade och gav ytterli-gare stöd till processen i olika faser avprojekten.Förattutvecklateametisin helhet ledde ordförande en utbild-ningöverfyratillfällendärfokusvarpå de processer som behövs fördjupas för att vi ska bli ännu bättre på attlyfta fram våra målgruppers röster. Därutöver genomfördes en heldagsutbildning med en processcoach för attfåkonkretaverktygsomfrämjarendemokratiskprocessdärallakommertilltals.Påolikasättdiskuteradesar-betet i projekten vid personalmöten.

Förattspridaidéernaomdenvåraprocesser i den kollektiva muralkon-sten arrangerades under hösten en utbildning för muralaktivister. Denfick stort gensvar och fylldes snabbt. Vår ordförande ledde även dennasom var uppbyggd som en snabbkurs som liknade den som drivits med tea-met.Mellandetvåträffarna,varochen två dagar lång, gavs deltagarna i uppdrag att göra en studie av ett om-råde där de skulle kunna tänka sigatt driva ett projekt. Ett stort antal idéergenereradesmenvidårsskiftetvar det bara två som lett till ett fort-satt arbete för att utforska möjlighe-tentillenmuralmålning.DetvarettiLandskronaochettiSätra.

IdéutvecklingFörortenicentrumharsedanstarten2010 varit stadd i ständig utveck-ling. Idéer har testats,metoder harutvecklats och normaliserats. Under året har vi arbetat med en förfining och fördjupning av den ideologiska kärnan. Det handlar om några cen-trala rörelser.•Att skärpa vår förmåga att medkänslighet och ödmjukhet få framdeltagarnas röster.

•Att deltagarnas röster framträdertydligare på muralmålningarna.

•Attnåmycketlängreisträvanattgestöd vid gestaltningen av de kollek-tiva rösterna hos de grupper vi ar-betar med, så att det inte bara blir

individuella röster som radas upp bredvid varandra.

•Attstärkaförmåganattgestödtilldeltagarna att utforska olika sorters bildspråk.

Dessa förändringar har delvis ge-nomförtsunderåret,mendetärettutvecklingsarbete som inte på långa vägarärslutfört,snararebarapåbör-jat.Dettautvecklingsarbetehar ini-tierats och drivits på utifrån insikter i forskarinsatser som gjorts.

Ett forskningsprojekt som drevs av vårordförandeEsterBarinaga,ävenprofessor vid Copenhagen Business

School, avslutades. Hon studeradede processer och utmaningar ett nytt socialt projekt möter och hur dessa utmaningar tacklas av organisatio-nen. Boken Social Entrepreneurship-CasesandConcepts,komutundersommarenpåStudentlitteratur.

En handbok för muralaktivister hade under en tid planerats och dis-kuterats,menidenomställningspro-cess mot tydligare fokus på deltagar-nas röster, beslöt vi att skjuta på den etttag.Påsåviskundebådeproces-sen med den egna personalen och ut-bildningen för muralaktivister bidra tillattskärpainnehålletidet.Bokenpåbörjades islutetavåretochävenhärvarvårordförandeansvarig.

Operativa teametNär 2014 inleddes hade Förorten iCentrum tre personer anställda, vidslutet av året hade totalt tolv personer uppburit lön frånoss,sexhadevaritanställdaöverstörredelenavåret.Desex i kärnan bestod då av blandadekompetenser.Därfannskompetenser

som pedagog, bildlärare, konstnär,kultursocionom och ekonom i olika kombinationer. Årets två sista måna-deranställdesennyutbildadstudentfrån Kungliga Konsthögskolan som extrastödtillprojekten.

Tanken från början var att pro-jektledarna för de tre orterna skulle anställaslokalt.Dettaföllpåattbe-ställarnaintevarförbereddapådet.Endast i Landskrona fanns en person tillgänglig för att leda projektet. IÖrebro fick en person timarvode av en av våra samarbetspartners. Därville man inte ha en egen person

som projektledare utan ville att vårt tidigare bildspråk skulle genomsyra målningen. I Södertälje hade situa-tionen förändrats sedan de förstakontakternaettårtidigare.Enlärarehade utsetts till att följa arbetet som assistent men fick för mycket att göra. Landskrona utvecklades till det mest omfattande av de olika projekten och därför anställdes flera personer påtimmar för att ge projektledaren ef-terfrågat stöd. Det är en förklaringtill att förankringen i det lokala blev starkastiLandskrona.Attprojektle-darensjälväruppväxtpåÖsterochnubordärbidrogockså.

KommunikationI arbetet med årsredovisningen för 2013ladesmycketenergipåattsyn-liggöra våra processer, vår vision och vår teori för social förändring.Vi fortsatte att med både film och bilder dokumentera våra processer vid olika muralmålningar. Vi testade att arbeta med olika filmare och foto-grafer, företrädesvis lokalaförmågor

förorten I centrum är en Ideell förenIng som använder kollektIv muralkonst för att

synlIggöra röster som annars Inte hörs. främst arBetar vI med männIskor från

förorten eller motsvarande områden. men även andra grupper BJuds In I olIka proJekt.

27

där vi hittade sådana. Nyhetsbrevskickades under året kontinuerligt ut påmail-listor.Personalenlalöpandeut sina egna kommentarer och bilder påfacebook,påinstagram.ProjektetiLandskronaskapadeenegenFace-book-sida. Under hösten lanserades enheltnyhemsida.Viuppmärksam-mades i media ett antal gånger under året.DetgälldebådedetreprojektenutanförochprojektiStockholmsom-rådet. Även muralaktivistutbildning-en gavs utrymme i media, tidningar såväl som radio. Några exempel påtidningarärETCÖrebro,StockholmsFria,HelsingborgsDagblad,SödraSi-dan. Vi medverkade i ett par event: i ÖrebropåArtKodsnationellakonfe-rensDemokrati,konstochdetoffent-liga rummet, i Kista på Livstyckets seminariumVadhänderiförorten?

FinansieringI början av året avslutades det drygt treåriga stödet frånAllmännaArvs-fonden liksom delfinansiering från AmerikanskaAmbassadenochArki-tektur-ochDesigncentrum.Samtidigtfasadesettårsstöd frånPostkodlot-teriets Kulturstiftelse in, som syftade till att ge oss stöd till vårt spridnings-arbete.Detblevenvissfördröjningav

det projektetstarten och därför fickvi tillåtelse att flytta över en del av medlen till 2015. Därutöver erhöll visubstantiellt stöd från ÖBO - Örebro-Bostäder,förmedlatviaArtKod.

Arbetet med långsiktig finansie-ring, som på allvar inleddes under 2014, koncentrerades under förstahalvan av året på delar av civilsam-hället, framförallt folkrörelser ochstudieförbund. Det genererade ingakonkreta samtal om större resurser, men mindre projekt genomfördes i samverkan med bland annat Lä-rarförbundet, Rädda Barnen, KistaFolkhögskola,SensusStudieförbund,SverigeselevrådSVEAochABF.Un-der senhösten inleddes istället ettarbetemedattkartläggaolikafastig-hetsägaresintresseförattsamverkamed oss.

Vid årets slut fick vi besked om att Innovativ Kultur ger oss resurser till en förstudie för att undersöka förut-sättningarna för att jobba med kol-lektiv digitalmuralkonst. Det fannsdäremotännu ingakonkretaoch lo-vande öppningar för en mer långsik-tig finansiering.

Vägen framåtFörorten iCentrumvillutforska fle-

ra möjligheter de kommande åren. Vi vill fördjupa och intensifiera vårt arbete i Järva, men samtidigt varaöppna för att arbeta i andra delar av Storstockholm. Den kompetens viutvecklat genom att ge stöd till och coachanyaprojektiandrastäderärnågotvitrorskullekunnastärkaba-sen för en framtida social rörelse för kollektiv muralkonst. Vi vill därförinte stänga dörren för att fortsättadet arbetet ute i landet. Vår muralak-tivistutbildning var ett viktigt initia-tiv som kommer att kunna utvecklas och stödjas av den kommande hand-boken för muralaktivister. Det kanbidratillattspridavåraidéer.Nyck-elfrågan för att förverkliga dessa am-bitioner kommer att avgöras av hur vi lyckas lösa finansieringsfrågan. Attvi behöver hitta andra strategiska samarbetspartnersänbidragsgivareär tydligt. Därför kommer intensivasonderingar med olika intressenter att vara en del av det löpande arbetet framöver. Med en långsiktig finan-sieringslösningpåplats får vi ännumer tid till att vidareutveckla och skärpademetodersompåallvarkanbidratilldensocialaförändringvief-tersträvar.

28

RöSTER Som höRSoCh dRivER pÅ

SoCiaL föRÄndRing

VårmålgruppärutgångspunktenVårprimäramålgruppärmänniskori de stigmatiserade förortsområdena, miljonprogrammens stadsdelar och dess invånare. De är ofta individersom bär andra kulturer utöver den

svenska. Vi vill nå både män ochkvinnor, vi vill nå olika etniska identi-teter,vivillnåövergenerationsgrän-serna. Vi arbetarmedmänniskornadär de bor.Men vi bjuder gärna in

demtillsammanhangdärolikagrup-permötsochfårlärakännavarandralitebättre.Viärocksåöppnaförattarbeta med andra grupper, vars rös-ter inte heller hörs så ofta.

FörutsättningarnastyrvåramöjligheterVåra tre grundmodeller för muralmål-ningsprocesserna - live, community ochbridging-äridealmodellerförhurvi vill jobba. Våra rena live-processer ärettslags“prövapå”-övningarochettsättattväckanyfikenhetpådetvigör. Vi har genomfört ett antal såda-na under året. Vi lyckas för det mesta lyfta tankar och funderingar kring viktiga frågor i dem. I analysen nedan ges de inte så stort utrymme.

Våra förutsättningar är ofta så-dana, att de projekt vi genomför inte riktigt passar in på en specifik mo-dell.Därförbeskrivervi tillexempelThe Movement som en “mini-com-munity”.Denvarettslagscommuni-ty-process genom att alla deltagarna

gick i samma klass och de flesta kom från förorten. Men det var inte detegna området de smyckade på det sättsomvitänkerossivårmodell.

ViärÖrebro!kallarvi“fördjupadlive”.Projektetbestodtillstörstade-len av ett antal idé- ochmålarverk-städer med deltagare som bara varmed en gång. Pride Örebro måladepå förfesten inför sin festival. Öppna verkstäder arrangerades i centrumunder StreetArt-festivalen, där folkdeltog en kvart eller tre timmar. Bara ett fåtal deltagare kom tillbaks i flera olika sammanhang, men dessa få bar medsigandrasidéerochutveckladedemvidare.Detblevalltsåmeränenenkel live.

Dettavar inte falletmedVemSärstaden?därdeolikasessionernavarrenalive.Ingabryggoreftersträvadesmellan de olika gruppernas arbeten. Manskullekunnakalladentredimen-sionella målning som blev resultatet för “multi-live” eftersom den pågick övernästanfyramånader.

Med Barnens Södertälje var pla-nenattgöraenbridging-process.Därblev det viktigt att betona likheten mellan klasserna, att de tillsammans skulle ta plats i centrum. Skolornakunde inte heller få loss tillräckligtmed tid för att vi skulle kunna låta demlärakännavarandradjupare.Is-tälletblevdetgenomarbetetdefickmötas.

sOCiAL FÖRäNDRiNG

29

Dekollektivarösternahörsstarkare

Tidenäralltsåen faktorsompåver-karprojektensutfall.Mendetärintealltid så enkelt att det blir starkare ochtydligarerösternärvifårlängretid.Drömskolanvar ettpressatpro-jekt tidsmässigt, men de kollektivaröster som uttrycks där är myckettydliga.

Förattvidareutvecklaverksamhe-ten har vi koncentrerat oss på tre för-ändringarunderåret.Detharhand-latomattskärpavår förmågaatt fådeltagarnasrösterattframträdatyd-ligare, men också att få fram deras kollektiva budskap mer kraftfullt.

Undertidspressärdetenklareattlåtadeltagarnamålasinaegnaidéerisolerat ifrån andras och rama in dem med ett sammanhållande konstnär-ligt koncept. Att försöka enas omdetmest angelägnakrävermerdis-kussion, kompromisser, göra avkall på sitt, prioritera. Vi har i år ändåförsöktattävenidekortasteproces-serna arbeta med det kollektiva ut-trycket. Iblandhar fantastiska idéertagits fram trots att vi haft ont om tid.Ettexempelärvår livemed tvåfärggladapalmerisnödrivorframförförortshus. Så uttryckte ungdomarfrånfritidsgårdeniAlbyattdekändesig: som palmer i snön. Genialt en-kelt och med slagkraftigt djup.

ViärÖrebro!uttryckerettstortan-tal individuella röster, men det finns ändågenomgåendeteman-vänskap,rättigheter, identitet och mångfald.Det är inget som är framförhandlatkollektivt eller bestämt från början.Det bara blev så. I The Movement,

Barnens Södertälje och Drömskolanhar temana satts från början och se-dan varit föremål för gemensamma diskussioner. Men deltagarna hargetts utrymme för individuella ge-staltningar också. I Drömskolan harbåde majoritetens önskningar och mi-noritetsyttringar fått komma fram på

målningen. I Södertälje fick barnensom avslutning måla varsin ballong med en egen idé i som komplementtilldegemensammaberättelserna.

Medan The Movement utfördesav en enda grupp, skapades Barnens SödertäljeavtvåochDrömskolanavtre olika grupper. Eftersom det härinte fanns utrymme för så mycket arbete tillsammans - i Drömskolaninget alls - blev en viktig roll för pro-jektledarna att förklara för de olika grupperna vad deras kollegor tänktochgjort.Detgjordeprocessenmerkomplicerad.Detgavossocksåmer

makt över tolkningar som vi försökte vara medvetna om och hantera på ett rättvisandesätt.

RösterfrånÖsterärenmulti-com-munity. Här hanterades områdetsmångfald genom att vi arbetade med fleragrupper.Målningenärettbål-verk av röster som brinner för Öster.

Denärspäckadmedberättelsersomnyanserar bilden av en stigmatiserad stadsdel. Här har de gemensammatemana framförhandlats i flera verk-städer med de olika deltagargrup-perna -barn,ungdomar,vuxna,ny-anländaochandra.

Vi kan med viss stolthet konsta-tera att vi under året tydligt rört oss mot tydligare och mer kollektiva röster.Viharstärktvår förmågaatthjälpaframdeltagarnasrösterännubättre.Ettmålmedvetetutvecklings-arbete i personalgruppen med vår ordförande har bidragit till detta.

IndikationerpåsocialförändringVåra två modeller för hur social

förändring sker genom idealtypernabridging och community har pre-senterats tidigare. I analysen nedan använder vi andemeningen i dem,

därdepassar inpådeolikaprojek-ten.Främsthandlardetomtankarnafrån community-modellen eftersom ingen ren bridging gjordes under året. Ändå kan vi se att deltagare i

LandskronaochSödertäljebörjatsevarandra genom deras bidrag och inte utifrån deras “kategori”, i linje med en bridging.

I samtliga våra fördjupade projekt

Muralprojekt Tydlighet Röster

Styrka Kollektiva röster

Indikation Social förändring

VemS är staden? Hög Ej tillämpbart LägThe Movement Hög Hög LågBarnens Södertälje Medium Medium MediumVi är Örebro! Medium Låg LågDrömskolan Hög Hög Medium

Röster från Öster Medium Hög Hög

Tabellen sammanfattar hur vi bedömer hur vi nått våra ambitioner på tre om-råden i det vi kallar “fördjupade” projekt. Förstår man budskapen? Hur starka är de kollektiva rösterna? Hur tydligt tycker vi oss kunna se tecken på den sociala förändring vi eftersträvar?

30

harde flestadeltagarnakäntattdehaft viktiga berättelser att gestaltaoch aktivt velat delta. Engagemang-et i att vilja påverka omgivningen harvarit starkt i de flesta fall.Mendetärenskillnadmellanattmålapåett museum man inte ser som en del av sin vardag och att måla på skolan man går i. Eller att få chansen att måla på Lärarnas Hus och presen-terasinatankarpåenlärarkongress.Målningarna utomhus i Södertäljeoch Landskrona tycks ha ett starkare symbolvärdefördeltagarnaändeni

Örebro.Dettaberorkanskedelvispåatt de varit involverade som grupp överenlängretidiarbetet.

Mångaavdeboendesommedver-kat i Röster från Öster har berättatom sitt område på väggen. Stolthe-tenochengagemangetärpåtagliga.Flerahartydligtsignaleratattdeärberedda att göra mer. AssistentenFatimatoginitiativettillettnyttpro-jekt.Attdömaavdenuppmärksam-het i media som projekten på Öster fått, har kanske en process påbörjats somkanförändrabildenavÖster.

Vi tror att fler kollektiva muralmål-ningsprocesser på en plats över tid kommer att generera mer av de mer långtgående sociala förändringarvieftersträvar ivåramodeller.Fleraprojekt i Landskrona kommer att hål-la de nu påbörjade samtalen levande. Påsammasätttrorviattflermötenmellan eleverna från Ronna och Valla på allvar kan leda till att man börjar ifrågasättastereotyperomvarandra.Relationer som går bortom att bli fa-cebook-kompisar.

TRE fRÅgoR TiLL ChRiSTinE ERikSSon

1. Varför ville ni göra det?Ettutmärktsättattgestaltavårvär-degrund på ett kommunikativt an-norlunda sätt. Helt rätt att tillsam-mans med Förorten i Centrum ochSveriges Elevråd SVEA få ge platsåt elevernas röster och önskningar om drömskolan. Viktigt för oss som lärareochlärarorganisationattbådefå veta vad eleverna tycker och visa att vi lyssnar.

2. Vad tyckte du om det?Processen med en muralmålning

somväxteframunderdialogmellanprofessionella lärare och projektle-darevaroerhörtspännandeattfölja.Elevernas medverkan både under processen och framför allt under ver-nissaget på kongressen var impone-rande.Detvarstortattsedessatvåniondeklassare med stöd av så många kamrater tala till trehundra deltagare i kongressalen. Och som de rev ner applåder!!! Jag tror också att det gav bestående intryck hos elever-na om vad som går att åstadkomma genom sin demokratiska röst.

3. Vad har ni fått förreaktioner från andra?Genomgående mycket positiv re-spons hela vägen ifrån idé till re-sultat.Månganyfiknakommentarerunder processen från såväl kollegorsom externa besökare och lunch-gäster.Vadskadetbli?Vadbetyderdet att de släparhjärnor?Det finnsmycketattutläsaochtolka.Ochmu-ralmålningenpassarvälinblanddenövrigakonsten iMarmorgångenhärpåLärarnasHus.

UtvecklingschefpåLärarförbundetenavinitiativtagarnatillDrömskolan

iNiTiATivTAGARE

31

vi Som BRinnER föR SoCiaL föRÄndRing gEnom koLLEkTiv muRaLkonST

STyRELSE

opERaTiva TEamET

ESTER BaRinagaOrdförande och utvecklingskoordinator

jan STRöm Verksamhetschef

Saadia huSSainKonstnärlig ledare & coach

aiLin moaf miRLaShaRiProjektledare& kultursocionom

anna paLmqviSTProjektledare& bildpedagog

SuZannE andERSSonProjektledare& bildpedagog

ESTER BaRinagaOrdförande

Professor på CopenhagenBusiness School

ana oviEdoLedamot

Leg psykolog, leg psykoterapeut och styrelseledamot för

Kista Kvinnokraft

yvonnE RoCk Ledamot

Kulturproducent, bl.a. samordnare för Mångkulturåret (2006)

TEAMET

32

vi Som BRinnER föR SoCiaL föRÄndRing gEnom koLLEkTiv muRaLkonST

uLf SandmaRkLedamot

VD och styrelseledamot i flera IT-företag

fiLip WijkSTRömLedamot

Docent på Handelshögskolan i Stockholm, forskar om idéburna organisationer och civilsamhälle

LiSE BERghLedamot

Jurist och fd generalsekreterareför svenska sektionen av

Amnesty International

maRTa giL ESTREmianaKonstnärlig rådgivare

nikoLaj CyonKonstnärlig rådgivare

ChRiSToffER CRonaProjektassistent

mamoun aL-ShayEBKonstnärlig assistent

maRCo dE LaS CaSaS ChungKommunikationsansvarig

faTima aLaniProjektassistent

oSSian ConTaSSoTDokumentatör

oLLivER ahLProjektassistent

33

Kostnader -hur vi använde våra resurserVianvändeunderåret2.713.000kro-nor till vår verksamhet. Vi preciserar i diagrammet hur dessa utgifter för-delats.Dedelasinisexgrupper.

I direkta verksamhetskostnader ingår det som används i kärnverk-samheten. Det handlar om färg,penslar, pennor och skissmaterial. Viräknaräveninkostnaderförolikatjänster som behövs för själva pro-duktionen av våra muralmålningar. Detkanhandlaomhyraavbyggställ-ningar, konstruktion av temporäraväggar,montering,klotterskydd.

Den personal som står för detkonstnärliga arbetet och leder pro-cesserna i våra olika projekt hör ihop med denna kostnadspost, eftersom deutförkärnverksamheten.

Verksamhetensförutsättningarärallt det som behövs för att en organi-sation ska fungera utan att det direkt ärrelaterattillsjälvaverksamheten.Här ingår t.ex. utbildning, hyra, te-lefoni, revision, resor, frakt, försäk-ringar, förbrukningsmaterial och mö-teskostnader.

Till denna post kopplar vi det vi kallar verksamhetsledning och un-derstöd. I en liten organisation som vår är ledningen ibland direktmedi delar av verksamheten, framförallt vid förberedelser och efterarbete. Mendesshuvudsakligaarbeteligger

emellertid på det koordinerande pla-netochpåattskapaförutsättningarför verksamheten.

Vår kommunikationsansvarige har arbetat en stor del av sin tid med den externakommunikationenochdoku-menterat de olika projekt vi genom-fört.Viharävenköptintjänstersomformgivning, foto och filmproduktion förattstärkakommunikationen.

Personalen utgör runt 68% av detotala kostnaderna. Av personal-kostnadernagick60% till konstochprocess.Detarbetetplusdedirektaverksamhetskostnadernaärvadsomdirekt behövts för att lyfta fram våra deltagares röster och gestalta dem på muralmålningarna. Till det an-vändes hälften av alla kostnaderna.Detta visas i diagrammetmed rödanyanser.

Intäkter -hur vi genererade våra resurserDen allra största intäktskällan varbidraget från Postkodlotteriet. Detstod för 85% av årets intäkter. Avresterande15%utgjordestödet frånArkitektur- och Designcentrum res-pektive Örebro Bostäder/Art Koddrygt5%vardera.Siffrornatalarsitttydliga språk. Förorten i Centrumhar varit helt beroende av en enda fi-nansiärförattkunnagenomföradenstora satsningen på att sprida meto-derna runtom i landet.

Islutetavvårårsberättelsefinnsbokslutet,somärden formella ekonomiska rapporteringen för året som gått.Häråskådliggörvipåettannatsätthurvian-vändevåraresurseriverksamhetenunderåretochhur vi finansierade den.

SammanfaTTning av Ekonomin

Resursersom andrabidrog med

216 000

Personalkonstoch process

1 168 454

Direktaverksamhetskostnader

154 455

Personalkommunikation

192 150

Kommunikativtstöd

77 933

Personalverksamhetsledning

och understöd518 602

Verksamhetensförutsättningar

601 151

ToTaL: 2 712 745

34

RESuLTaTRÄkningTkR noT 2014 2013

Verksamhetsintäkter

Verksamhetsintäkter 2 619 830,40 2 340 814,00

Utnyttjande av reserverade ändamålsbestämda medel 92 915,00 0,00

Summa verksamhetsintäkter 2 712 745,40 2 340 814,00

Verksamhetskostnader

Material -77 273,92 -160 415,00

Vernissage, dokumentation 1 0,00 -24 258,00

Övriga externa kostnader -756 266,17 -729 140,00

Personalkostnader 2 -1 857 943,61 -1 396 778,00

Avskrivning materiella anläggningstillgångar 3 -24 174,00 -28 233,00

Övriga rörelsekostnader 0,00 -2 049,00

Summa verksamhetskostnader -2 715 657,70 -2 340 873,00

Resultat verksamhetskostnader -2 912,30 -59,00

Finansiella poster

Ränteintäkter och liknande poster 4 077,30 59,00

Räntekostnader och liknande poster -1 165,00 0,00

Resultat från finansiella poster 2 912,30 59,00

Årets resultat 0,00 0,00

Utöverdeintäktersomgeneradesunderårethar963.000förtsövertill2015.Detärmedelsomäröronmärk-ta försärskildaaktiviteter. Ibokslu-tet tar vi upp det som en kortfristig skuld och kallar det ändamålsbe-stämdamedel.

Resurser som viinte själva betalade förVierhållerävenstödpåandrasättivårverksamhetänpengarsomsättsin på bankkontot. De feriejobbare

som arbetade åt oss under sommaren betaladeviintenågotför.Värdetavderas insatsmotsvarade140.000kr,vilket Stockholm Stad, Landskronakommun och Örebro kommun bidrog med. IÖrebrobetalade Sensus Stu-dieförbundochArtKod lön förvåraassistenter. Därutöver lånade Öre-broBostäder ut sin stadsutvecklaretill oss och betalade monteringen av muralmålningen. Arbetsförmed-lingen gav oss bidrag för att kunna anställa en extra konstnärlig rådgi-

vareislutetavåret.Totaltvarvärdetav dessa insatser från andra värda216.000kr.

I de flesta projekt har intresserade bjudits in att arbeta med oss utan betalning.Dessaideellakrafter,ellervolontärer,somfrämstbiståttossun-der arbetet med muralmålningarna, harunderåretutgjortenvälkommenresurs. Deras intresse visar på enviktig resurspotential som vi har att utveckla.

ÅRsbOksLUT

35

BaLanSRÄkningTkR noT 2014 2013

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Datorer och inventarier 3 0,00 24 174,00

Summa anläggningstillgångar 0,00 24 174,00

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar 4

- Kundfordringar 4 049,00 157 311,00

- Övr fordringar 19 947,79 827,00

- Förutbetalda kostnader upplupna intäkter 0,00 0,00

Kassa och bank 1 861 311,90 687 547,82

Summa omsättningstillgångar 1 885 308,69 845 685,82

Summa tillgångar 1 885 308,69 869 859,82

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Balanserat kapital 5 567 951,00 0,00

Årets resultat 0,00 0,00

Summa eget kapital 567 951,00 0

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 38 086,00 0,00

Övriga kortfristiga skulder 6 962 670,59 695 184,82

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 316 601,10 174 675,00

Summa kortfristiga skulder 1 317 357,69 869 859,82

Summa eget kapital och kortfristiga skulder 1 885 308,69 869 859,82

Allmänna redovisningsprinciperÅrsbokslutetharupprättatsienlig-het med bokföringslagen och Bokfö-ringsnämndensallmännaråd.

VärderingsprinciperTillgångar,avsättningarochskulderharvärderatstillanskaffningsvär-den om inget annat anges.

FordringarFordringarärredovisandetillanskaffningsvärdetmedeventuellnedskrivning.

Avskrivningsprinciperför anläggningstillgångarAvskrivningarenligtplanbaseraspåursprungligaanskaffningsvärden

minskatmedrestvärde.Avskriv-ningenskerlinjärtövertillgångensberäknadelivslängd.

Enavskrivningsprocentpå30%hartillämpats.

REdoviSningpRinCipER oCh BokSLuTSkommEnTaRER

36

noTER

Not 1 Vernissage, dokumentation

Denna post redovisas inte separat för 2014 utan ingår i Övriga externa kostnader.

Not 2 Anställda och personalkostnader

Löner och andra ersättningar 2014 2013

Styrelse och verksamhetschef 361 160 0

Övriga anställda 1 050 618 1 061 161

Summa löner och andra anställningar 1 411 778 1 061 161

Sociala kostnader 418 067 337 182

Summa personalkostnader 1 829 845 1 398 343

Medeltalet anställda 2014 2013

Kvinnor 4 2

Män 2 2

Summa 6 4

Not 3 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

2014 2013

Datorer och inventarier 24 174 28 233

Summa avskrivningar 24 174 28 233

Ackumulerade anskaffningsvärden:

- vid årets början 94 120 107 105

- nyanskaffningar 0 0

- avyttringar och utraderingar 0 -12 985

94 120 94 120

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

- vid årets början -69 946 -45 608

- avyttringar och utraderingar 0 3 895

- årets avskrivning enligt plan enligt anskaffnimngvärden -24 174 -28 233

-94 120 -69 946

Summa redovisat värde vid årets slut 0 24 174

Not 4 Kortfristiga fordringar

2014 2013

Kundfordringar 4 049 157 311

Skattekonto 80 50

Övriga kortfristiga fordringar 19 868 777

Summa kortfristiga fordringar 23 997 158 138

37

Not 5 Eget kapital

2014 2013

Avser medel som reserverades föregående år och som inte behövts användas för verksamhet in-nevarande år. Dessa förs nu över till eget kapital.

567 951 0

Not 6 Övriga kortfristiga skulder

2014 2013

Reservering av ändamålsbestämda medel som erhållits men ej utnyttjats under året 904 639 660 866

Övrig kortfristig skuld 58 032 34 319

Summa övriga kortfristiga skulder 962 671 695 185

RappoRT om ÅRSBokSLuTETJag har reviderat årsbokslutet för Förorten i centrum - Kollektiv mu-ralkonst för social förändring för år2014. Styrelsens ansvar för årsbokslutetDetärstyrelsensomharansvaretförattupprättaettårsbokslutochförattbokföringslagen tillämpas vid upp-rättandetavårsbokslutetochfördeninterna kontroll som styrelsen bedö-merärnödvändigförattupprättaettårsbokslut som inte innehåller vä-sentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvarMittansvarärattuttalamigomårs-

bokslutet på grundval av min revi-sion. Jag har utfört revisionen enligt InternationalStandardsonAuditingochgodrevisionssediSverige.Dessastandarderkräverattjagföljeryrkes-etiska krav samt planerar och utför revisionenförattuppnårimligsäker-het att årsbokslutet inte innehåller väsentligafelaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbe-vis om belopp och annan information i årsbokslutet. Revisorn väljer vilkaåtgärder somskautföras, blandan-nat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsbokslu-tet, vare sig dessa beror på oegent-ligheter eller på fel. Vid denna risk-

bedömning beaktar revisorn de delar avdeninternakontrollensomärre-levantaförhur föreningenupprättarårsbokslutetförattgeenrättvisandebild i syfte att utforma gransknings-åtgärdersomärändamålsenligamedhänsyn till omständigheterna, meninte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar ock-så en utvärdering av ändamålsen-ligheten i de redovisningsprinciper somharanväntsochavrimligheteni styrelsens uppskattningar i redo-visningen, liksomenutvärderingavden övergripande presentationen i årsbokslutet. Jag anser att de revisionsbevis jag

REviSionSBERÄTTELSE Till årsmötet i Förorten i centrumKollektiv muralkonst för social förändring - Org.nr. 802453-1322

38

”FörorteniCentrumharmedsinamuralmålningar verkligen visat att konstärettkraftfulltverktygförattskapa delaktighet och möten mellan människor.Deplatserdärmålning-arna finns har blivit berikade både påettestetisktochpåettmänskligtplan. Tack vare initiativ som kollek-tiva muralmålningar för social för-ändringgesenmångfaldavrösterplats i det offentliga rummet.”

angELiCa johnSSon-gERdEtf General Manager

på PostkodLotteriets Kulturstiftelse

ÖrebroBostäder, Art Kod, Konstfrämjandet Bergslagen, Sensus Örebro, Tegelbruket, Örebro Kommun, Landsk-rona Kommun, Dammhagsskolan, Allvar Gullstrandsgymnasiet, Individuell Människohjälp, Arena Öster, Semi-narieskolan, Södertälje Kommun, Ronnaskolan, Vallaskolan, Skapande Skolan, OKQ8, Kista Folkhögskola,

Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning, Lärarförbundet, Sveriges Elevråd Svea, Sätraskolan, Tensta Gymnasium, Fryshusets Gymnasium, Arkitektur- och Designcentrum, Rinkebyskolan, Vasa Real, Fanzingo, This is Alby!,

Albys Fritidsgård, ABF Stockholm, Rädda Barnen, Osman Sacmaci School, Marabouparken, Svenska Institutet, Istanbul Children and Youth Art Biennial, Amerikanska Ambassaden, Arbetsförmedlingen Kultur, Copenhagen

Business School, Allmänna Arvsfonden, Precita Eyes Muralists, Social and Public Art Resource Center - SPARC.

Mångaorganisationerharpåolikasättstöttatochmedverkativårtarbeteunder2014.Deärallavärdasärskildatack!

sTOR TACk!

har inhämtat är tillräckliga och än-damålsenliga som grund för mitt ut-talande. UttalandeEnligt min uppfattning har årsboks-lutetialltväsentligtupprättatsien-lighet med bokföringslagen. Jag tillstyrkerdärförattårsmötetfastställerresultaträkningenochba-lansräkningenförföreningen.

RappoRT om andRa kRavEnLigT LagaR oCh andRaföRfaTTningaR SamT STadgaRUtöver min revision av årsbokslutet harjagävenrevideratstyrelsensför-valtningförFörortenicentrum-Kol-

lektiv muralkonst för social föränd-ringförår2014. Styrelsens ansvarDetärstyrelsensomharansvaretförförvaltningen. Revisorns ansvarMittansvarärattmedrimligsäker-het uttala mig om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har ut-fört revisionen enligt god revisions-sediSverige. Som underlag för mitt uttalandeom ansvarsfrihet har jag utöver min revisionavårsbokslutetgranskatvä-sentligabeslut, åtgärder och förhål-landen i föreningen för att kunna be-

döma om någon styrelseledamot har företagitnågonåtgärdellergjortsigskyldig till försummelse som kan för-anledaersättningsskyldighet. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och än-damålsenliga som grund för mitt ut-talande. UttalandeJag tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet förräkenskapsåret.

Stockholmden27februari2015Margaretha MorénAuktoriseradrevisor

39

ÅRSBERÄTTELSE 2014 TryckeriVitt GrafiskaProduktion AB

LayoutMarco De Las Casas/Förorten i Centrum

OmslagFilip Erlind Fotografier Alla bilder är tagna avFilip Erlind förutom:Sidor 6, 8 (porträtt), 11-13, 17, 22-23(stora bilder), 24-25. Dessa bilder har tagitsav Förorten i Centrum.Bilden på sidan 39 tillhör Svenska PostkodLotteriet.

föRoRTEn i CEnTRum Kontaktinfo@forortenicentrum.org

Hemsidaforortenicentrum.org

vÅR ÄndamÅLSpaRagRaf - §3 SyfTEFöreningens syfte är att verka för lokal samverkan genom kollektiv muralkonst. Till detta ändamål använder sig föreningen av konst och den konstnärliga processen som ett verktyg i arbete med:

• Att förstärka förortsboendeframtidshopp

• Att initiera en dialog mellanolika befolkningsgrupper

• Att utveckla nya arbetsmetoder som tar hänsyn till dagens mång-fald och ger kommunikationska-naler för sällan hörda grupper

• Att ge integrationspolitiken en ny väg genom att tillsammans skapa den nya plattformen.