fokus framtidsregioner

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Läs intervjun med profi len i mobilen! FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Näringslivs-utveckling

Stort utbud avgörande

Brett miljöarbeteGör skillnad & skapar möjligheter

Logistik & Transport med Truck-mässan

Nordens största mötesplats

grontmij.se

Utmana morgondagen... hos en ledande teknikkonsult

"Vi måste satsa mer på skog & livsmedelsproduktion"

Profi lintervju

SVEN-ERIK BUCHT

TILLVÄXT & HÅLLBARHET APRIL 2015

SKÅNEMånga fördelar med region

LARS WIKSTRÖMOmfamna och omvandla utmaningarna

LOGISTIKNAVEtt bra läge är inte allt

FOKUS

www.fakturum.se

Jämför fakturaköp!

Spara upp till 40%

FRAMTIDSREGIONER

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledare Håkan Sörman FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Typsnitt: GARAGE GOTHIC, BLACK.

PLATSCHEFLÄNGTAR DU EFTER ATT TA ANSVAR I EN PLATT ORGANISATION

MED KORTA BESLUTSVÄGAR? LÄS MER PÅ SVEAB.SE

Urbaniseringen ställer kommunerna och landstingen inför utmaningar. Över hälft en av kommunerna har minskat i befolkning de senaste tio åren. Utvecklingen väntas hålla i sig samtidigt som andelen äldre i befolk-ningen blir allt större.

Det får till följd att välfärden blir svårare att fi nansiera och kompetens-försörjningen växer som utmaning.

En annan tydlig utveckling är att vi rör oss över allt större områden och eft erfrågar samhällsservice över administrativa gränser.

Denna utveckling har ökat samarbetet mellan kommunerna och landstingen. Flera välfärdstjäns-ter kan i dag också ges på distans, vilket inte minst är betydelsefullt i glest bebyggda områden. Men med tanke på de växande utmaningarna är också frågan om det behövs nya lösningar, bland annat förändringar i vår samhällsstruktur.

SKL arbetar sedan fl era år till-baka med regionfrågan. Vi vill att regionerna ska bli större och mer slagkraft iga. Fördelarna med större regioner är fl era.

Med större regioner kan sam-hällsservice – inte minst planeringen av infrastruktur och kollektivtrafi k – utföras bättre enligt människors vardagsgeografi , alltså bland annat

till hur vi bor och rör oss. Andra fördelar är att skattekraft en växer, befolkningsunderlaget blir större så att fl er regioner kan ha specialiserad sjukvård och regionens röst väger tyngre på den nationella och interna-tionella nivån.

Men försöken, från SKL och med-lemmarna, att få till stånd större re-gioner har tyvärr inte lyckats. Det har till stor del haft orsaken att den förra regeringen var passiv på området.

Nu har dock den nya regeringen tagit ett initiativ till en regionreform. Förhandlingspersoner ska i samar-bete med kommunerna, landstingen och regionerna skapa nya större regioner. Detta arbete kan förhopp-ningsvis falla ut väl.

När det gäller den kommunala nivån fi nns det behov av fördjupad diskussion. Från olika håll förs det

fram förslag om en ny kommunre-form där kommuner slås samman. Men än så länge behövs det mer fakta på borden innan vi vet vilken väg Sverige bör ta. SKL startade nyligen ett arbete med att göra en bred genomgång av utmaningarna för vår lokala samhällsstruktur.

Vi ska också, bland annat, analysera kommunreformer som genomförts i andra nordiska länder. Arbetet ska inte leda till att vi föreslår lösningar. Syft et är att presentera ett underlag på SKL:s kongress i november där det ligger till grund för en diskussion om hur vi ska jobba vidare på området.

Frågan om en ny kommunindelning berördes i regeringsförklaringen i hös-tas, men skrivningen var mycket vag, och därmed är det svårt att veta vilken inriktning regeringens arbete kommer att ha. Däremot har lokala företrädare för det största regeringspartiet argu-menterat för en ny kommunreform på debattplats. Och det kan nog ses som ett tecken för att det fi nns intresse för frågan även på Rosenbad.

Låt oss hoppas att detta intresse kan bidra till ett bra samarbete om Sveriges samhällsstruktur. Vikten av ett bra samarbete är nämligen stor. Ansvaret för frågan är delat mellan den lokala, regionala och nationella nivån. n

Håkan Sörman, vd Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

04 Stora regioner ett måste

05 Skånsk regionbildning med många fördelar

06 Nå längre med ambitiöst miljöarbete

08 Stort utbud nyckeln till framgång

10 Profi lintervju Sven-Erik Bucht

12 Det händer på infrastrukturfronten

14 Bra läge inte allt för logistiknavet

16 Säkerställ kompetens med certifi ering

18 Krönika Lars Wikström

Sverige behöver större och mer slagkrast iga regioner. Det är viktigt för att kunna möta samhällsförändringarna och erbjuda invånarna bästa möjliga service.

Vi rör oss över allt större områden och est erfrågar samhälls-service över adminis-trativa gränser.

Sverige behöver större regioner

Trevlig läsning!Erik Lorentz

Projektledare

04 12

FOKUS FRAMTIDSREGIONERProjektledare Erik [email protected]

VdJim RosengrenRedaktionschef Pål Johansson

Text Fredrik Dhejne, Anders Edström FrejmanOmslagsbild RegeringskanslietGrafi sk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Sara Wikström

Distribution Dagens Industri, april 2015 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, UmeåWebb www.fokusframtidsregioner.se

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa media-lösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumär-ke och skapa mervärde för din målgrupp – ge-nom ett högkvalitativt och engagerande inne-håll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige ABRiddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email redaktion@smartmediapublishing.comWebbwww.smartmediapublishing.com

Läs mer om...

Läs ledaren i mobilen! FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Sand, jord, betong, stål, asfalt, glas, trä, plåt, tegel, rör, kablar, elektronik … Beräkningar, tidsplaner, ritningar, konstruktioner, inno-vationer … Det är mycket som behövs för att forma framtidens stad, utveckla väl fungerande infrastrukturer och bygga funktionella, håll-

bara hus. Men det allra viktigaste är de många människorna – de som ger staden dess själ. Med egna visioner om det goda samhället där barnen ska växa upp. Med brokiga tankar om trygghet, trivsel och samhörighet. Med förhoppningar om ett underbart liv på den bästa av alla tänkbara

platser. När män niskan får frihet att bygga staden är det bara fantasin som sätter gränsen. Det är en enastående möjlighet – så låt fantasin få vingar!

Linköpings kommunlinkoping.se


4 Aktuellt Starka regioner FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Ta genvägen till Sveriges närmaste* industripark

MALMÖINDUSTRIAL

PARKwww.malmoindustrialpark.com

*Från Malmö Industrial Park – beläget mitt i hamnen – når du kunder och marknader i hela Östersjöregionen – med tåg-, sjö- och lastbilstransporter.

Uttrycket ”förändring är det enda konstanta” brukar tillskrivas den gre-kiske filosofen Herakleitos. Ingenting kan vara mer sant när det kommer till ett lands utveckling. Städer växer, händelser i omvärlden gör att männ-iskor flyttar från ett land till ett annat.

De ömsesidiga beroende mellan länder, inte minst handel gör att vissa områden inom ett land får ett uppsving när det gäller arbetstillfällen. Motsva-rade nedgångar får motsatt effekt. Det finns hur många exempel som helst.

Det är bland annat i ljuset av detta som regionfrågan diskuterats i Sverige. Hur Sverige i dag är regionalt indelat och hur det bör se ut i framtiden för att landet ska vara bra sammansatt.

När man inom Sveriges Kommu-ner och Landsting, SKL, diskuterar landets regionala indelning och regi-onfrågan så avser man administrativa regioner som styrs av folkvalda.

Något man däremot inte kan styra över är funktionella regioner, till exempel lokala arbetsmarknader som nämnts ovan. Dessa genomgår en konstant förändring även genom ändrade be-teenden. De tenderar till exempel att växa geografiskt i takt med allt längre pendlingsavstånd.

Det är bland annat det som legat till grund för bildandet av så kall-lade regionala självstyrelseorgan där Skåne och Västra Götaland var först ut med försöksverksamhet vilka sedan permanentades som regioner.

Grundtanken med en region

är att den ska ha samma ansvar som landstingen; det vill säga först och främst ansvara för hälso- och sjukvård, kultur och kollektivtrafik. Men även ansvar för planering av infrastruktur och regional tillväxt. Ett sätt att beskriva det är att ansvaret för viktiga byggstenar för regional ut-veckling ska vara tydligt och samlat.

I dag har vi tio så kallade regioner och det kommer att bli fler. Västernorr-lands och Norrbottens läns landsting är två exempel liksom Västmanland, vilka kommer att ta över Länsstyrel-sernas ansvar från 2017.

Fler regioner är delvis stick i stäv med den så kallade parlamentariska Ansvarsutredningen från 2007. SKL

var en av de remissinstanser som gav utredningen starkt stöd.

Ansvarsutredningen argumente-rade bland annat för färre regioner utifrån behovet av en kritisk massa av befolkning. Det senare är bland annat viktigt för beskattningsunder-laget. Varje region borde vidare ha ett regionsjukhus och minst ett universi-tet med forskningsresurser.

Från SKLs sida är man generellt sett positiv till regionbildning och man dri-ver sedan länge just frågan om större regioner. De allra flesta samhällsfrågor berör ofta mer än ett län. Människor rör sig över större geografiska områden oberoende av länsgränser. Man ser även större regioner som ett medel för att samla resurser och komma till rätta med skillnader i vård.

SKL ser ett stort behov av det man kallar robusta regioner som både har kraft att ta stora beslut och har be-skattningsrätt. Man lyfter fram Väs-tra Götalandsregionen och Region

Skåne som exempel på förvaltningar som samlat resurser och ansvar inom en och samma organisation och där-med rustat sig för att möta framtida utmaningar.

Starka regioner är också viktigt för att man ska kunna möta staten i en gemensam geografi. Det behöver ske i färre och större regioner. Det kan tolkas som om man vill uppnå en sund styrkebalans mellan å ena sidan ”centralmakten” – det vill säga staten – och å andra sidan regionerna.

Därför behövs stora regioner i Sverige

Regionbildning är ett medel för att samla fler frågor som berör en region och under samma be-slutande organ. En demokratisk fördel är att dess ledning enbart består av folkvalda.

Smart Fakta

Regionbildning är ett sätt att samla ansvaret för viktiga samhällsfunktioner under en gemensam styrning. Här kan stora regioner vara att föredra för att samla re-surser för stora och viktiga beslut.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Från SKLs sida är man positiv till regionbildning.


FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE Region Skåne Inspiration 5

INSTALLATIONS CERTIFIERING I STOCKHOLM ABBox 175 37, 118 91 Stockholm, Tel 08-762 75 00, Fax 08-762 74 73

EnergiexperterVentilationsmontörer

VärmepumpinstallatörerHögspänningsbrytare

FiberteknikerTeletekniker

• Utbildningsintyg inom Terminering fiber och inom Mobil luftkonditionering• Diplomerad Kyl & Värmepumptekniker

Företags- och personcertifikat för arbete i kyl- och

värmepumpanläggningar där köldmediet är:

• CFC, HCFC eller HFC

Av SWEDAC ackrediterat certifieringsorgan för personcertifiering

”Många fördelar med Västernorr-land som region”Västernorrlands län är föremål för att troligen bilda en region år 2017. Landstingsstyrelsens ordförande i Västernorrland, Elisabeth Strömqvist berättar om tankarna bakom detta.

– Det är viktigt att skapa en annan dynamik genom att bättre och eff ektivare binda samman de samverkansområden som idag delas mellan till exempel länsstyrelsen, landsting och kommunförbund.

Och hon nämner ett konkret exempel på en fördel.

– Almi Företagspartner och andra organisationer som har som uppgift att stötta mindre och medelstora företag är idag inte koordinerade, delvis på grund av geografi ska och organisatoriska skäl. Jag tror därför att en even-tuell kommande region skulle kunna underlätta för till exempel matchning på arbetsmarknaden.

Hon ser även möjligheter till förbättringar när det gäller infrastruktur, exempelvis kol-lektivtrafi k för såväl arbets- som studiependling.

– Det är också viktigt att för-stå att regiontanken är en fråga inte bara om ökad eff ektivitet utan även stärkt demokrati. Ledningen för en region består enbart av folkvalda. Det yttersta ansvaret samlas med andra ord till personer vars beslut utvär-deras av väljarna vart fj ärde år. Detta till skillnad från dagens system med Länsstyrelse, avslu-tar Elisabeth Strömqvist.

Sedan Skåne blev en egen region 1999 och därmed samlat ansvaret för regional utveckling - till exempel kollektivtrafi k, arbetsmarknad, miljö och sjukvård, har man kunnat konstatera fl era fördelar av region-bildningen.

– Vi har upplevt att det varit en styrka med allt ansvar under en huvudman – regionen - när det gällt många frågor. Det kan annars vara en utmaning med att få länsstyrelse, landsting och kommuner att gå i armkrok och dra åt samma håll. Särskilt i stora frågor som påverkar många och som kanske är förenade med stora investeringskostnader, säger Mikael Stamming, utvecklings-direktör på Region Skåne.

Det handlar enligt honom om att näringslivsutveckling, sysselsättning, fysisk samhällsplanering, kollek-tivtrafi k och miljöarbete ska kunna gå hand i hand. Allt för att undvika stuprörs- och revirtänk.

Ett exempel är kollektivtrafi ken där Region Skåne satsat och satsar stora pengar på att öka kapaciteten, bland annat genom att öppna helt nya linjer och förlänga pendeltåg. Ett arbete som även medfört att man fått förlänga perronger.

Det har bidragit till att fl ytta ut gränserna för arbetspendlingen. Något som man kan konstatera är tydligt

fl erkärnigt i Skåne. Eff ektiv infrastruk-tur är en viktig motor för ekonomisk utveckling och sysselsättning.

– På de ställen vi inte har räls satsar vi även på att stärka bussens konkurrenskraft gentemot bilpend-ling. Devisen är ”Tänk tåg – kör buss”, när vi planerar det vi kallar regionala superbussar för att knyta samman större orter.

Det tar sig rent praktiskt i uttryck i att det är glesare mellan hållplatser längs expresslinjer och hög kom-fort på bussarna. Tanken är att det nästan ska vara som att åka tåg. Man använder alltså bussens fl exibilitet för att köra gent, knyta samman och möjliggöra bättre pendlingsfl öden.

Inom Malmö stad använder man även en 24 meters ledbuss - en gas-

och elhybrid - för att öka kollektivtra-fi kens kapacitet. Totalt 15 bussar av denna typ är planerade att köpas in.

– Tack vare organisationen i form av region har vi kunna ta viktiga principbeslut som gett utväxling. Vi har till exempel satsat hårt på biogas. Erfarenheten har visat att vår region har mycket goda förutsättningar för lokal produktion av biogas.

Inom regionförvaltningen för-söker leva som man lär och strävar eft er att använda biogas konsekvent i tjänstebilar och bussar. Nyligen blev man utnämnd till den off entliga aktör som har den bästa miljöbils-fl ottan. När det kommer till nya byggnader strävar man eft er att de ska vara så ”gröna” som möjligt.

– Bland annat byggs nya rättspsyk

i Trelleborg som passivhus och de nya sjukhusbyggnader som planeras i Malmö och Helsingborg har ett starkt fokus på energieff ektivitet, säger Mikael Stamming.

Enlig Oddvar Fiskesjö, chef för enheten för miljöstrategier, handlar det miljö-arbete som sker inom Region Skåne inte om idealism.

– Nej absolut inte. Fossila råvaror är ändliga, alla vill minska beroendet av importerade fossila råvaror och alla vet att det också är en lönsamhetsfråga. Industrin – inte minst kemiindustrin – är mycket medvetna om allt detta.

Och han menar att fl era företag verksamma i Skåne jobbar målmed-vetet på att hitta lönsamma alternativ till fossilfria råvaror och bränslen.

– Perstorp är en föregångare lik-som TetraPak som jag vet aktivt dri-ver frågan själva. Tillsammans med akademi och företag i regionen håller vi på att sätta samman en bioekono-misk panel för att skapa framtidens region kopplat till fossilfrihet.

Här är bioekonomi ett centralt begrepp. Det handlar starkt förenklat om att använda förnybara resurser för att skapa energi, produkter, tjänster och trygga sysselsättning samtidigt som man minskar fossilberoendet och arbetar långsiktigt med hållbarhet.

– Utmaningen är till stor del peda-gogisk. Här är alla steg som privatper-soner, förvaltningar och företag gör viktiga. Nytänkandet ställer vanor på sin spets, avslutar Oddvar Fiskesjö.

Att kunna ta ett samlat grepp på samhällsplanering, näringslivsutveckling och miljö är en av fördelarna med bildandet av Region Skåne. Biogas är ett exem-pel på ett område där man lyckats väl.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

FOTO KARL-JOHAN HJERTSTROM

Lyckad satsning på regionbildning i Skåne

Där vi inte har räls satsar vi även på att stärka bussens konkurrens-krast gentemot bilpendling. Mikael Stamming

I Region Skåne, är frågor som rör bland annat hälso- och sjukvård, regional utveckling, miljö, kollek-tivtrafi k, infrastruktur och inter-regionalt arbete samlat under en gemensam huvudman.

Smart Fakta


6 Guide Miljö FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

En av grundtankarna med regioner är att ta ett samlat grepp gällande ett fl ertal områden. Det skapar både stora möjligheter och utmaningar. När det gäller miljö- och klimatfrå-gor kan en region bland annat i kraft av sin storlek och sina omfattande ansvarsområden göra skillnad.

Till exempel när det gäller att ställa krav på leverantörer, men också hur man själv väljer att sköta sin verksamhet. När det gäller inköp av livsmedel är vissa regioner aktiva när det gäller inköp av ekologiska livsmedel till sin verksamhet.

Det fi nns också många exempel på hur regioner aktivt engagerar sig på olika sätt för att främja användning av biobränslen som till exempel rest-produkter från skogsbruk i bioeldade fj ärrvärme- respektive kraft värmeverk.

Biogasproduktion är en annat bra exempel liksom policybeslut om an-vändning av biogas i verksamheten. Västra Götalandsregionen engage-rar sig till exempel i det regionala utvecklingsprogrammet Biogas Väst. Region Skåne är ett annat exempel på en region som försöker föregå med gott exempel när det kommer till biogasanvändning i de egna fordonen. Från små tjänstebilar till ledbussar långa som långtradare.

Regioner strävar eft er att bygga ut kollektivtrafi ken på ett för medborgar-na smart sätt. Och man har fl era syft en med det. Ur miljöperspektiv kan detta ge en mycket positiv utväxling när det gäller miljöpåverkan genom att man på detta sätt skapar förutsättningar för att allt fl er medborgare ska kunna ställa

bilen hemma. När helt nya bostads-områden planeras och byggs behöver med andra ord inte alltid biltrafi ken öka proportionellt med befolknings-tillväxten.

Oft a är regioners miljöarbete mycket brett och spänner allt från att vara försiktiga med förskrivning av antibiotika, använda PVC-fria un-dersökningshandskar och installera destruktionsanläggningar för lustgas i sjukhus till tunga investeringar i biogasbussar.

På energiområdet blir det tydligt att regioner har fundamentalt olika förut-sättningar, vilket till exempel syns i energiplaner. Inom Region Gotland arbetar man till exempel mot att årsproduktionen av lokalproducerad förnybar el år 2020 ska vara dubbelt så stor som regionens elanvändning. Ett medel för att ytterligare öka på Gotlands befi ntliga ”nettoexport” av el till fastlandet är därför främjandet av en fortsatt utbyggnad av vindbruket.

På fastighetssidan är regioner oft a

mycket stora spelare då man som ansvarig för sjukvården antingen för-valtar eller hyr stora fastigheter. Ener-gieff ektiviseringsprojekt inom klimat och belysning i befi ntliga fastigheter är därför en viktig del i miljöarbetet.

När den svenska vårdkartan ritas om byggs det även mycket nytt och då sätts oft a ambitiösa energimål. När till exempel Västfastigheter byg-ger ett nytt modernt barnsjukhus i Göteborg spänner man bågen. Man strävar eft er Miljöbyggnad Guld, vilket sätter ribban högt där det kom-mer till energiprestanda, materialval och inomhusmiljö.

Genom att låta klimat- och miljöfrågor bli en del i ett större sammanhang kan man nå lägre. Det är ett arbetssätt som fl era av lan-dets regioner tillämpar i sin dagliga verksamhet.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Regioner ost a ambitiösa på miljöområdet

Regioner har tack vare ett brett ansvar möjligheter att ta ett större grepp på många frågor. Be-slut som man fattar med bäring på klimatfrågor kan därför få stor positiv utväxling.

Smart Fakta

Regioners miljöarbete är ost a mycket brett i sin omfattning.

Örebroregionens storsatsningÖrebro är sedan länge ett av Sveriges mest strategiskt belägna logistiknav. Örebroregionen är en attraktiv logistikregion med närhet till stora Europavägar och järnvägsknutpunk-ten Hallsberg, där åttio procent av allt järnvägsgods i Sverige passerar. Dessutom fi nns Örebro Airport, landets fj ärde största fl ygplats på frakt. Nu satsar Örebroregionen på att ytterligare stärka sin position som ledande logistiknav.

– Vi är en av Sveriges främsta etableringsregioner för logistikin-tensiva företag, där många företag etablerat sina centrallager. Utmärkt infrastruktur, ett väldigt bra geo-grafi skt läge med närhet till kunder och leverantörer är starka kort. Två intermodala terminaler, i järnvägs-knuten Hallsberg och i Örebro, och en fl ygplats under stark utveckling möjliggör eff ektiva omlastningar mellan olika trafi kslag, säger Mats Helgesson, investerings- och etableringsansvarig med fokus på logistik inom det regionala samar-betet Business Region Örebro.

I hela Örebroregionen pågår am-bitiösa logistiksatsningar. I Örebro detaljplaneras för mer verksamhets-mark i anslutning till E18/E20 och i Lindesbergs kommun förstärker man regionens attraktivitet med yt-terligare 200 hektar ny industrimark för bland annat logistikföretag.

– Örebro universitet har nyli-gen fått klartecken för att utfärda civilingenjörsexamen och inom ramen för det kommer det bland annat att vara fokus på logistik.

KROKSBÄCKSPARKEN, MALMÖMed rätt planering är det lätt att skapa funktionella och estetiska stensättningar i offentliga miljöer. Ta med oss tidigt i processen och utnyttja den kunskap och erfarenhet vi samlat på oss sedan starten 1888. Vi hjälper dig med allt från inspirationen till anpassningen och läggningen. Ring oss och prata sten redan idag.

VI SER MÖJLIGHETERNA!

S:t Eriks AB 0771 - 500 400 www.steriks.se

Och du fi ck detta?

Låt ditt företag förändra liv genom att se till att alla människor får tillgång till rent vatten och sanitet!

Bli Företagspartner på www.wateraid.se

Tänk om du var tvungen att gå 6 km varje dag för att hämta vatten.


8 Möjligheter Näringslivsutveckling FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

– Globaliseringen gör det lättare att jämföra storstadsområden med varan-dra. Dessutom ökar specialiseringen vilket också främjar storstadsområden. I dessa är det också lättare att få tag på rätt folk. Detta har blivit tydligare och går fortare, det är en utveckling som är svår att vända, urbaniseringen är en global företeelse, säger Anna Wersäll, näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare.

Infrastruktur är en viktig para-meter.

– Men man kan inte rädda en svag region med utbyggd infrastruk-tur. Däremot krävs det för de företag som vill verka på landsbygden att de har tillgång till bra bredband och god mobiltäckning.

Anna Wersäll förklarar att Stockholm hittills klarat den globala konkurrensen bra och har ett väl diversifi erat näringsliv. Staden är motorn för hela landet, ger skatte-intäkter och här skapas nya företag och innovationer. Att Malmö och Göteborg utvecklas långsammare än Stockholm kan bero på att bägge är betydligt mindre. Samtidigt har både Stockholm och Göteborg en un-derfi nansierad infrastruktur medan Malmö ligger bättre till.

– Ändå har vi inte sett den riktigt

stora utväxlingen av Malmös närhet till Köpenhamn, de kan bero på nationella skillnader och vissa gränshinder. Kan-ske bidrar också en viss provinsialism.

Ska Stockholmsregionen fortsätta att utvecklas måste det till mer inves-teringar i infrastruktur och ett högt bostadsbyggande. För Stockholmregi-onen ligger utbyggnaden av tunnelba-nan och Österleden högt på listan.

Hon säger att rikspolitikerna kan underlätta genom att anslå pengar till infrastruktur, göra planproces-sen smidigare och begränsa rätten att överklaga. De kan också minska inlåsningseff ekterna genom att redu-cera reavinstbeskattningen.

Rune Andersson är näringslivs-strateg i Haninge kommun strax söder om Stockholm. Så här säger han om viktiga framgångsfaktorer.

– Folk fl yttar till attraktiva platser och jobben kommer där folk vill bo. Entreprenörer startar nytt där man bor och i tjänstesamhället är det särskilt viktigt med närhet till kunder och deras betalningsförmåga. Det är också viktigt att ha en tydlighet och stabilitet när de gäller regler, tillstånd och liknande. Det är närmast en hygienfaktor för kommuner idag.

Han framhåller vikten av attrak-tivitet.

– Kommunerna måste skapa platser där folk vill bo. Där ska fi nnas

utbildning och personal ska kunna ta sig till arbetsplatserna, det behöver fi nnas bostäder och kompetent arbetskraft på platsen.

Rune Andersson konstaterar att stora kontorsverksamheter (tjäns-tejobb) vill ha centrala lägen nära kollektivtrafi k och helst spårbunden.

– Man söker även en stadskänsla med urbana kvalitéer. Därför arbetar vi intensivt med utveckling av stadsmil-jön tillsammans med fastighetsägarna.

Andra verksamheter kräver större till-gång på exploaterbar mark och i lägen med goda kommunikationer. Vi ser att industri- och logistikföretag har ett behov av industrimark som ligger relativt nära staden. Här i Haninge tillgodoser vi det med utbyggnaden av Jordbroområdet och det nya företags-området Albyberg. Bra infrastruktur inklusive bredband är självklart vik-tigt, men ibland också speciella krav som stor eff ekt i elförsörjningen eller stor tillgång till vatten för processer och sprinkleranläggningar.

Ett tydligt exempel är etablering-en av Coca-Cola i Haninge kommun. Företaget valde Haninge bland annat för tillgång på arbetskraft , bra vatten (råvara) och goda kommunikationer, järnväg direkt in i anläggningen och pendeltåg på gångavstånd.

– Vi vet också att företag genere-

rar andra företag och att det är vik-tigt att man som kommun visar upp sig. Vi deltar kontinuerligt på bland annat fastighets- och turistmässor för att marknadsföra kommunens och våra investeringsmöjligheter och inte minst vår skärgård.

Det off entliga kan öka attraktivi-teten genom en bra dialog med nä-ringslivet och att vara tydlig med vad kommunen tänker om sin framtid. Visa upp sina fördelar och sträva att bygga kluster.

– Det är mycket viktigt vad företa-gen säger till varandra och att försöka hålla sig a jour med det. Det privata näringslivet och det off entliga måste samarbeta. Vi jobbar t ex med fastig-hetsägarna i vår kommun kring frågor hur vi ska utveckla vår stadskärna. I länet fi nns också Stockholm Business Alliance som är ett samarbete med 53 kommuner som marknadsför vår re-gion. Ett annat framgångsrikt exempel är Umeå som har skapat en tillväxtal-lians med Universitetet, näringslivet och kommunen.

Lars Ilmoni på branschorganisa-tionen Företagarna säger att så länge jobben fi nns i storstäderna kommer attraktionskraft en alltid att fi nnas där. Det i sin tur drar till sig ett stän-digt ökande utbud av restauranger, nöjesliv, en utbyggd infrastruktur och andra institutioner.

Hur defi nierar du viktiga kriterier för att locka företag?– Ett av de främsta är tillgången till rätt arbetskraft . Brist på rätt arbetskraft är ett av de största tillväxthindren. Därför måste regioner och kommuner erbjuda utbildning och skola som motsvarar näringslivets behov. Om företagen utanför storstäderna får den arbetskraft de behöver kan det leda till ökade arbetstillfällen och tillväxt. Det bidrar också till att duktiga och kompetenta personer stannar kvar om de snabbt kan sugas upp av den lokala eller regio-nala arbetsmarknaden.

– Kommuner och utbildningsan-ordnare behöver hitta goda former för samverkan med det lokala näringslivet och avsätta resurser så att de yrkesin-riktade gymnasieutbildningarna kan få ut intresserade och drivna elever till det arbetsplatsförlagda lärandet/prak-tiken. Det är också viktigt att skolorna stöder företagare som tar emot gymna-sieelever från yrkesprogrammen så att samarbetet och lärandet fungerar bra.

Även förekomsten av yrkeshög-skoleutbildningar kan ha en positiv regional eff ekt på attraktionskraft en.

– Bland universitet och högskolor fi nns det generellt betydligt större po-tential att samverka med det regionala och lokala näringslivet än vad man gör idag. Min erfarenhet är att man lyckas bäst med detta på de mindre lärosätena där man också ser sin roll som en viktig spelare för regional utveckling och konkurrenskraft .

I många orter har de gamla stora företagen minskat i betydelse till förmån för småföretagen. Kom-muner och regioner med en större andel småföretag klarar sig bättre i tider av ekonomiska nedgångar och lågkonjunkturer.

Vad bör rikspolitikerna göra?– De bör främst skapa generella goda förutsättningar för näringslivet, säger Lars Ilmoni till sist.

Storstäderna vinner på kritisk massa och stort utbud

Kommunerna måste skapa platser där folk vill bo.Rune Andersson

Det måste till mer investeringar i infrastruktur och ett högt bostadsbyggande.Anna Wersäll

Brist på rätt arbetskrast är ett av de största tillväxthindren.Lars Ilmoni

Att de svenska storstäderna klarar sig mycket bättre än de mindre orterna be-ror mycket på deras kri-tiska massa och att många människor söker sig dit där jobben fi nns. Nyckeln till framgång är också att stor-städerna vid sidan av jobb och bostäder också erbjuder utbildning, kultur och nöje.TEXT FREDRIK DHEJNE

Investera I Dalarnas tIllväxtmotorI Falun Borlänge-regionen bor 165 000 människor. Städerna växer varje år och 2 500 nya bostäder kommer att behövas de närmaste åren. Det ska även investeras 600 miljoner i nyproduktion och ombyggnationer av skolor samt byggas 800 särskilda boenden.

För att möta dig som privat aktör på bostadsmarknaden har Falun och Borlänge tagit fram en gemensam översiktsplan och ett unikt arbetssätt. Genom ett nära samarbete mellan kommunerna är målet att underlätta för dig som vill bygga och investera i regionen.

välkommen att kontakta oss för mer information

Falun Borlänge-regionen aB

Telefon 0243-24 80 40 ▪ [email protected] ▪ www.fbregionen.se www.facebook.com/fbregionen

FALUN BORLÄNGE GAGNEF LUDVIKA SMEDJEBACKEN SÄTER

InvÅnare

165 000

GoDaPenDlInGs-

mÖJlIGHeter

stUDenter HÖGsKolan

16 000

ARBETS-TILLFÄLLEN

80 000

tUrIsm

1,5 MILJARD

Datamängden i världen växer kraftigt. Branschen väntas öka med det dubbla fram till år 2020. En uppskattning indikerar att 200 nya megadatacenter behöver byggas i Europa under perioden 2014-2020.

Etableringarna av Facebook i Luleå och KnCMiner och Hydro66 i Boden visar på det stora intresset för digital lagring i norra Sverige.

Samarbete med The Node Pole

När Facebook etablerade sig i Luleå bildades The Node Pole – en plats och ett varumärke för den ideala platsen för placering av datacenter. Luleå Näringsliv AB, de tre kommu-nerna i Luleå, Boden och Piteå och Norrbottens läns lands-ting äger The Node Pole tillsammans. Bolaget är regionens pre-sale, marknads- och affärutvecklingsbolag för datacenter och har på kort tid fått stor global uppmärksamhet.

– ”Efter en omfattande process i hela Europa drog vi slutsatsen att Luleå hade de bästa helhetsresurserna – däribland ett lämpligt klimat för miljökylning, tillgång till ren energi, tillgänglig mark, välutbildad arbetskraft och en stödjande affärsverksamhet och företagsmiljö.”

Tom Furlong, ansvarig för nyetableringar på Facebook.– ”Vi sökte över hela världen efter en lämplig plats att

bygga den första av många av våra egna mega datacenter, och att hitta den bästa platsen just här i vårt hemland är fantastiskt. Vår avancerade teknik använder stora mängder energi, så för oss var det överhängande att hitta en produk-tionsplats med tillgång till förnybar, stabil och säker energi. Vi har haft en otrolig mängd stöd från The Node Poles representanter, lokala företag och kommunen här i Boden.”

Sam Cole, medgrundare KnCMiner.

Hållbar tillväxtNorrbotten satsar nu på att stärka alla delar av det ekosys-tem som behövs för att hjälpa investerare i branschen att fatta långsiktiga beslut. Så här säger landstingsstyrelsens ordförande Maria Stenberg om IT-satsningarna i länet:

– I Norrbotten investerar vi i det som är unikt för vårtlän. Vårt geografi ska läge, vårt klimat och vår tillgång påförnyelsebar energi möjliggör för nya branscher, det gerfl er jobb och mer tillväxt. Investeringarna är betydelse-fulla för regionen, men också för Sverige.

Miljardinvesteringar för SverigeNya etableringar kan skapa upp till 3 000 nya jobb i den norra regionen. Det kan resultera i investeringar på minst 5 miljarder kronor årligen – och en ny stark industri i hela Sverige.

– Datacenterverksamheten kan bidra till hållbar tillväxt i länet och göra det mindre sårbart för snabba konjunkturförändringar, säger Maria Stenberg.

Förnybar energi

Klimatfrågorna och internetutvecklingen har gemensam-ma punkter – de är båda globala utmaningar och skapar möjligheter. Hur kan de som bygger datacenter hjälpa till att reducera internets miljöpåverkan?

Energieffektiva datacenter behöver byggas – vilket kräver både tillgång till och aktiv utveckling av de senas-te tekniska innovationerna.

Centrena bör placeras på platser som bidrar till att de drar mindre energi – ett kallt klimat ger stabila, effek-tiva elnät. Vattenkraft är en av de allra bästa förnybara energikällorna. Om man dessutom fångar energin nära produktionsplatsen minskas förlusterna som uppkommer när den transporteras.

Fördel NorrbottenI norra Sverige har vi stor tillgång på förnyelsebar energi i form av vatten- och vindkraft och vårt nät är byggt för krävande kunder som gruv-, stål- och cellulosaindustri. Vårt kalla klimat ger stora energi- och miljöbesparingar vid kylning av servrar. I vår region fi nns hög kompetens, bland annat genom Luleå tekniska universitet men även via resurser som The Node Pole, specialiserade på affärer i datacenterbranschen. Faktum är att regionen sitter på nyckellösningar till en av de största globala utmaningarna i vår tid.

Norrbotten – världsledande på klimatsmarta datacenter Datamängden i världen växer kraftigt och det behövs � er datacenter. Norrbotten satsar nu på att bli världsledande för klimatsmarta datacenter.

Foto

: Mat

Ric

hard

son

ANNONS

Boden Hydro Power Station


10 Profilintervju Sven-Erik Bucht FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Västernorrlands läns landsting:Regionförstoring, turism och bioteknik driver Västernorrlands tillväxtUtbyggd regionaltågstrafik, tillgång till högre utbildning och forskning, fantastisk kust och natur är några nyckelfaktorer för tillväxt och en hållbar utveckling för vår region, säger Hans Wiklund, regional utvecklingsdirektör på Landstinget Västernorrland.

– Sundsvall är vårt regionala centrum med ett livaktigt och diversifierat näringsliv. Stark basindustri kompletteras med nya tillväxtbran-scher som IT, finans och handel. Mittuniversi-tetet är en viktig regional stimulansfaktor. Till-gång till högre utbildning och nära samarbete med näringslivet ger våra ungdomar möjlighet och få jobb och bli kvar i regionen.

Bra kommunikationer är avgörande för regionens konkurrenskraft. Den nya kustjärn-vägen Kramfors-Örnsköldsvik-Umeå och den utbyggda regionaltågtrafiken i Norrtågssyste-

met har lett till ett starkt ökat resande mellan Sundsvall, Umeå och Östersund.

– Den nya tågtrafiken binder samman de största arbetsmarknaderna i norra Sverige. Unga som vill läsa vidare kan enkelt välja mellan Mittuniversitetet och Umeå universitet. Kultur och offentlig service blir mer tillgäng-ligt och dynamiken ökar när regionerna i norra Sverige flätas samman.

Allt fler besöker Höga kusten och Sundsvall Besöksnäringen växer i Västernorrland. Höga kusten med sina fantastiska natur- och kulturmiljöer får allt fler besökare. Sundsvall är ett konferenscentrum och vi siktar mot en fördubblad omsättning till 2020.Kraftsamling för hållbar tillväxtSkogen är en resurs för hållbar tillväxt. Mitt-

universitetet samverkar nära med de stora skogs-företagen och forskar intensivt på utveckling och kommersialisering av nya skogsbaserade produkter. Cellulosain-dustrin omvandlas och kompletteras med nya produkter och energi. Framtiden handlar om biodrivmedel, bioplast och mycket, mycket mer.

Processum i Örnsköldsvik samlar ett kluster av företag, universitet och offentliga aktörer för att bygga framtidens bioraffinaderi.

BioBusiness Arena är en satsning för att Sundsvallsregionen ska bli en global nod för

en biobaserad utveckling.– Regionförstoring, turism och bioekonomi

är några styrkepunkter för Västernorrlands tillväxt. Men avgörande är kreativa personer som vill bidra i näringsliv och samhällsbygge, avslutar Hans Wiklund.

Norrtågssystemet knyter ihop regionen har lett till ett starkt ökat resande mellan Sundsvall, Umeå och Östersund.

Hans Wiklund, regional utveck-lingsdirektör.

ANNONS

Vad är det viktigaste du jobbar med just nu?– Akut är det mjölkkrisen, annars är det den nationella livsmedelsstrate-gin och nationella skogsprogrammet. När det gäller mjölkkrisen tittar vi på många olika åtgärder. bland annat att skjuta fram den planerade höjningen av dieselskatten för bönder. Vi har också haft ett möte med alla berörda aktörer. Det här kan inte politiken ensamt lösa, men alla aktörer kan göra sin del. Utan svensk mjölkpro-duktion får vi en negativ utveckling för köttproduktion, mejerinäring och arbetstillfällen i andra anknutna branscher.

Efter intervjun har Sven-Erik Bucht presenterat starten för arbetet med en nationell livsmedelsstrategi och utsett Annika Åhnberg, tidigare soci-aldemokratisk jordbruksminister,och ledamot i KSLA, till processledare. Samtidigt läggs alliansens projekt Matlandet Sverige ner.

Ska vi öka självförsörjningsgraden av livsmedel?– Vi är ett av de länder som har lägst grad av egen försörjning av livsmed-el. Det globala behovet av livsmed-elsproduktion stiger. Vi lever därför lite farligt med denna låga grad. Det

är också en solidaritetsfråga. Ska vi hämta maten utifrån när vi har 600 000 hektar åker i träda? Vi kan öka vår produktion både för vårt eget bruk och för export. Sverige har både bra förutsättningar och styrkor som gott om vatten, god tillgång till mark, mervärden i form av gott djurskydd, god djurhälsa med låg antibiotika-användning, duktiga bönder och innovativa livsmedelsföretag för att öka produktionen. Vi har också en växande grupp aktiva, kunniga kon-sumenter som efterfrågar svenska, ekologiska livsmedel och driver på utvecklingen i en hållbar riktning.

– Nu har alla partier glädjande nog insett vikten av en strategi och stäl-ler upp på detta. Detta handlar om primärproduktionen, livsmedelsin-dustrin, handeln och forskningen. Jag vill öka livsmedelsproduktionen och då på kvalitetssegmentet. Vi har mycket starka mervärden som djur-välfärd, miljötänk och Europas lägsta

användning av antibiotika. Dessa värden måste vi lyfta upp.

Erfarenheten från Haparanda och Ikea, hur blev det?– Det gav cirka 700-800 nya jobb. Haparanda är en geografiskt liten kommun så många bor i grannkom-munerna både i Sverige och i Finland och pendlar till Haparanda, men Ikea har varit jättebra.

Vad är viktigt för en liten glesbygdskommun?– Jobben är nummer ett. Att skapa sysselsättning har traditionellt setts som en uppgift för kommunen och näringslivet. Men jag har ofta frågat: vad gör staten? Det är viktigt med en statlig närvaro och en förståelse för de små kommunernas behov.

Här pekar Sven-Erik Bucht på infra-strukturen och Norrbottniabanan som han menar är en nationell angelägen-het för de tunga godstransporterna.

– När Malmbanan byggdes i slutet av 1800-talet var Sverige ett av Euro-pas fattigaste länder. Det var modiga män beslutade att bygga banan. Vad hade vi haft av industri i landet om detta inte hade gjorts? Nu måste vi satsa på infrastruktur som har bäring 100 år framåt i tiden. Det här är

Ökad livsmedelsproduktion, stor satsning på skogen, utbyggd infra-struktur och stöd till lanthandlarna är några av de centrala punkterna i Landsbygdsminister Sven-Erik Buchts politik för att stärka landsbyg-den och initiera tillväxt i hela Sverige.TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO REGERINGSKANSLIET

Det är viktigt att vi ser svensk landsbygd som en resurs.

Vi ska satsa på skogen och livsmedelsproduktionen

Läs intervjun i mobilen! FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE


FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE Sven-Erik Bucht Profilintervju 11

LULEÅ HAMN EXPANDERAR FÖR FRAMTIDEN

Luleå hamn ligger strategiskt i Östersjön och är sammankopplad med Malmbanan. Den är inte bara ett viktigt komplement till Narvik som utlastningshamn för järnmalm utan är sedan länge även viktig för regionen när det gäller andra produkter och varor.

Nu finns långt framskrida planer på att utöka hamnens kapacitet genom att möj-liggöra för större fartyg att angöra hamnen. Bakom detta står bland annat EU, Luleå stad, Svenska staten och LKAB.

– Fördjupningen innebär att lastvikten för fartygen kan ökas upp till 200 000 d.w.t. sommartid respektive 80 000 d.w.t

vintertid, vilket ger minskningar i transport-kostnader på uppemot 35 procent, säger Henrik Vuorinen, VD, för Luleå Hamn AB.

Bakgrunden är bland annat den ökande malmproduktionen genom öppnandet av flera nya gruvor. Då räcker inte kapaciteten på Malmbanan mot Narvik till.

– Vi ser även en stor potential i att kunna blir en större regional hub och bredda verksamheten med ökad transport av nya godsslag och på sikt få andra företag att eta-blera sig i regionen. Om allt faller väl ut kan muddringsarbetet börja 2017 och driftstart för den uppgraderade hamnen år 2020.

Luleå Hamn | Strömörvägen 9, 974 37 Luleå | www.portlulea.com

Hanteringen av åtta miljoner gods årligen gör Luleå till en av Sveriges fem största hamnar och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Trots isbeläggning från januari till maj så är hamnen öppen och i full drift året om tack vare isbrytare och lokala isbrytande bogserbåtar. Hamnens mo-derna anläggningar gör det möjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Luleå Hamn anlöps varje år av omkring 600 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton.

I och med projektet Malmporten kommer Luleå hamn få en betydande kapacitetsökning både vintertid och sommartid. Den kraftigt uppgraderade hamnen öppnar även möjligheter att attrahera ytterligare verksamheter till regionen.

ANNONS

oerhört viktigt för vår tunga industri som skapar massor med jobb i hela landet och i Stockholm.

Gruvkrisen Norrbotten tror han LKAB klarar och han är övertygad om att Northland startas om med nya ägare.

Bör vi slå ihop kommuner igen? – Det kan finnas synergieffekter, men många kommuner i norra Sverige ligger långt ifrån varandra och jobbar istället med samverkan kring gemen-samma funktioner.

Går det att vända den snabba urbaniseringen?– Jag har ingen quick fix, jag tror att det är viktigt att vi ser svensk landsbygd som en resurs. Det måste vi som arbetar med nationell politik förstå och bädda för. Då är infra-strukturen jätteviktig. Därför satsar vi nu i landsbygdsprogrammet 4,6 miljarder fram till 2020 på att bygga bredband och se till att mobiltäck-ningen blir mycket bättre. Här måste politiken gå in eftersom marknaden inte klarar detta självt.

Berätta om statens stöd till kom-mersiell service i glesbygd?– Staten har gått in med 50-60 mkr för att säkra livsmedelsförsörjning i landsbygden. Detta fördubblar vi. Du får mer stöd om du också erbjuder drivmedel, paket- och apoteksutläm-ning. Då kan vi skapa servicepunkter. Antalet lanthandlare har på tio år gått från 2900 till 1200 därför att de har för dålig lönsamhet och för att få vill ta över dessa butiker. Därför måste vi skapa stabilitet i dessa företag och ge förutsättningar för deras lönsamhet. Utan den service dessa ger går det inte att bo på landsbygden.

I regeringens prioriteringar för en hållbar regional tillväxt ingår inn-

ovation och företagande, attrak-tiva miljöer, kompetensförsörjning och internationellt samarbete. Kan du konkretisera detta?– Statens närvaro lokalt är viktigt. Vi måste också bli mycket bättre på innovation och det ska bildas regio-nala innovationsråd. Vi stödjer bred-bandsutbyggnad och lanthandeln. Vi måste också ha tillgång till utbildning regionalt. Regionerna måste attrahe-ra internationellt kapital. Samverkan mellan norska, finska och svenska orter som ligger nära varandra kan vi utveckla mer. Här har vi också frågan om integration av utrikes födda där vi måste bli mycket bättre.

Vad betyder de gröna näringarna för regional utveckling?– Utan mular och klövar har vi inga öppna landskap, jag vill ha fler bönder, öka produktionen av svenska livsmedel som vi också kan ta ut i världen. Vi har också en enorm resurs i skogen. Rätt använd kan skogen användas för att helt ersätta fossila drivmedel. Vårt skogspro-gram handlar mycket om att skapa förutsättningar för att ta fram de nya ”gröna” produkterna. Och växande skog tar upp mycket mer koldioxid än gammal skog. Skogen har också stor regional betydelse, betonar Sven-Erik Bucht. n

Ska vi hämta maten utifrån när vi har 600 000 hektar åker i träda?

Mötesplatsen inför framtidens logistik- utmaningarÅrets upplaga av Logistik & Trans-port med Truck är Nordens största mötesplats för logistikbranschen. I år integreras även Truck 2015, som aldrig varit större.

Det digra konferensprogram-met, som löper parallellt med mässan, kommer att göra djup-dykningar i dagsaktuella ämnen. – Årets konferens är utformad med sikte på att fånga in de mest intres-santa trenderna inom varuförsörj-ning och logistik. Tillsammans med ett kompetent programråd har vi identifierat några särskilt intressanta områden som vi fokuserar på, säger Pär Sandström, programansvarig Logistik & Trans-portkonferensen.

Mässgolvet kommer även att öppna upp för intressanta och ak-tuella tankegångar då det på flera olika ställen presenteras aktiviteter och talare.

– Ett viktigt begrepp i logis-tikbranschen är TCO, Total Cost of Ownership. Vi svarar självklart upp till det stora intresset från målgruppen och erbjuder flera kostnadsfria TCO-seminarier inom intralogistik, allt för att våra besökare skall få tips om hur de skall göra sin sista rad svartare, säger Gabriel Börjesson, mässan-svarig för Logistik & Transport med Truck 2015.

Hittills är drygt 150 utställare anmälda till mässan, från de största logistikföretagen till småskaliga innovations- och tjänstebolag.

Född 1954. Bor i Karungi by, Hap-aranda kommun. Gift. Tre barn.

Befattningar och uppdrag

2014- : Landsbygdsminister

2010: Riksdagsledamot

2003-2010: Kommunstyrelsens ordförande, Haparanda

2000-2002: Förvaltningschef, HSB Norr

Smart Fakta


12 Framtid Infrastruktur FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Sverigeförhandlingens ska ta fram underlag för spårdragning, fi nansie-ring och bygge av nya snabbtågsbanor mellan Stockholm-Göteborg, via Jön-köping och Stockholm-Malmö samt förbättra kollektivtrafi ken i Stockholm, Göteborg och Malmö. I uppdraget ingår en översyn av behovet av järnvä-gar i Norrland, en ny fast förbindelse till Danmark plus fi nansiering och dragning av en Östlig vägförbindelse i Stockholm samt cykelåtgärder.

– Nu uppdaterar vi oss om planer och tidigare utredningar och beställer det som saknas av bland andra Tra-fi kverket. Vi åker också runt till regio-ner, landsting och kommuner längs de tänkta banorna och informerar och bjuder in till förhandlingar.

Catharina Håkansson Boman betonar att banorna ska dras där de gör mest nytta och kombineras med bostadsbyggande.

– Vi ska bestämma den slutgiltiga sträckningen av banorna, och här har kommuner och regioner en viktig roll att beskriva vad en ny höghas-

tighetsjärnväg kan betyda för dem när det gäller tillväxt, arbetsmarknad och bostadsbyggande. Uppdraget ska vara klart vid årsskift et 2017/2018.

Finansieringen av banorna baseras på vem som har nyttor av åtgärderna. Finansieringsalternativen är medfi -nansiering och exploateringsvärden, avgift er, anslag och övriga fi nansie-ringsalternativ

Det nya systemet planeras för en högsta hastighet på 320 kilometer i timmen och för snabba regionaltåg på 200-250 kilometer i timmen. Tekniken blir konventionell för att banorna ska kunna samordnas med befi ntliga spår och internationellt.

För sträckan Borås-Göteborg är spårdragningen fastställd även om en anslutning via Landvetter fortfarande är oklar.

För Ostlänken, sträckan Lin-köping-Järna, är bandragningen i princip klar och ska gå parallellt med befi ntlig bana. Dock pågår diskus-sioner om anslutning till Linköpings central och till fl ygplatsen Skavsta vid Nyköping. För sträckan Jönköping-Malmö är dragningen inte fastställd.

– Vi har en bred korridor nu och frågan om västlig eller östlig dragning är öppen. Utredning pågår och be-rörda kommuner arbetar för högtryck för att visa var de största nyttorna uppstår, i östlig eller västlig dragning.

För tunnelbanan i Stockholms län fi nns överenskommelsen i Stockholmsför-handlingen om utbyggnad. Sverige-förhandlarna ska även studera en yt-terligare utbyggnad. Här pågår samtal med Stockholms läns landsting.

– Det kan bli både förlängningar av befi ntliga tunnelbanor och bygge av nya. En förutsättning är att det fi nns en medfi nansiering från kom-munerna och att de bygger bostäder, säger Catharina Håkansson Boman.

Diskussioner pågår också med Malmö och Göteborg om kollektiv-

trafi kåtgärder som kan öka bostads-byggandet.

I Stockholm fi nns en gammal sur-deg: Österleden eller Östlig förbin-delse som den nu kallas. Den förra regeringen anvisade två miljarder kronor för projektering. Pengarna fi nns kvar och Trafi kverket jobbar med dessa studier nu.

– Vi ska undersöka möjligheten att dra leden helt i berg för att inte göra intrång i nationalstadsparken och ska inleda diskussioner med berörda kom-muner. Jag tror att denna led kommer att byggas och att bygget kan inledas någon gång mellan 2020 och 2025, säger Catharina Håkansson Boman.

Hur går ert arbete generellt?– Vi tycker att det går väldigt bra och att intresset för att skapa nya snabba förbindelser och samtidigt kunna bygga många nya bostäder är jättestort. Det fi nns en stor politisk samsyn kring detta. Förhandlingen innebär att höghastighetsjärnvägarna kommer på plats snabbare.

Catharina Håkansson Boman säger att förhandlarna har en bred utgångspunkt och tanken är att Sve-rigeförhandlingen ska sluta bindande avtal mellan staten, kommuner, landsting och regioner.

– Kommunerna är positiva och de ser att markvärdena kommer att öka när banorna kommer.

Målet är att banorna kan vara klara 2035 och vissa sträckningar redan 2028.

SVEAB bygger ny pendeltågsta-tion i HaningeVid sidan av snabbtåg och tunnel-banor pågår också förbättringar av pendeltrafi ken i Stockholmsområdet med nya Citytunneln och nya sta-tioner. Ett exempel är att Trafi kver-ket nu tillsammans med Haninge kommun och SL börjar bygga en ny pendeltågstation i Vega. Arbetet ska utföras av SVEAB och ska vara klart 2018. Den nya stationen planeras att öppnas under våren 2019.

– Vår roll är att bygga den nya stationen. Vi är totalentreprenör och för projekteringen har vi anlitat WSB samt Golder Associates för geotek-niken, berättar SVEABs arbetschef Joacim Myrin.

– Det är annars vår personal plus underentreprenörer som ska utföra arbetena. Projekteringen har pågått sedan årsskift et och nu har vi börjat förbereda på plats och det offi ciella första spadtaget tas den 5 maj.

– Projektet är tekniskt intressant och har en del svårigheter. Vi ska jobba i järnvägsmiljö där trafi ken är igång och vi har besvärliga markför-hållanden. Vi ska bygga tre järn-vägsbroar och en gång- och cykelbro över järnvägen. Vi måste bygga ett provisoriskt spår för att tågtrafi ken ska fungera medan vi bygger.

Järnvägsbanken breddas på en sträcka av 1 kilometer för att ge plats för stationshus och en 240 meter lång mittplattform. För att möjliggöra en planskild korsning med huvudgata och bussterminal byggs två stycken 60 meter långa järnvägsbroar. Det ger också plats för stationshus och torg på båda sidor om järnvägen.

Beställare är Trafi kverket tillsam-mans med Haninge kommun och SL som medfi nansiärer. Kontraktssum-man är på 250 miljoner kronor.

Snabbtågsbanor, mer tunnelbana och en Österled Här har kommu-

ner och regioner en viktig roll att beskriva vad en ny hög-hastighetsjärnväg kan betyda för dem.Catharina Håkansson Boman

... Maria Grimmer, landskaps-arkitekt och a� ärsenhetschef Grontmij AB.

n Vad är viktigt i modern stads-planering?– Idag är pressen på att korta ledtiderna genom hela projektpro-cessen mycket hård, och det måste vi kunna hantera. Det ställer yt-terligare krav på förmågan att möta våra uppdragsgivares behov och att kontinuerligt se till att kommuni-kation , information och processer fl yter på.

n Ert bolag är verksamt inom alla områden inom samhälls-byggnad. Stora kunder är bland andra Trafi kverket, Stockholms Stad, Sundbybergs Stad och PEAB. Exempel på stora projekt är Förbifart Stockholm , E18 Hjulsta-Kista, Mall of Scan-dinavia, och utbyggnaden av stadsdelen Ursvik. Varför ska man anlita er?– Vi jobbar oft a över teknikgrän-serna mot samma tidplan och samma mål och vår interna presti-gelöshet medför att vi är duktiga på att hantera när vi går in i varandras teknikområden. Det berikar pro-jekten samtidigt som det utvecklar personalen. Vi är mångsidiga och vi kommer in tidigt i planeringen av projekten. Vi behärskar allting som ingår i samhällsbyggnad. För mig som medarbetare på Grontmij är det roligt att kunna följa projek-ten hela vägen.

n Maria Grimmer exemplifi e-rar med Slussenprojektet där bolaget deltar som Tekniskt stöd för teknikområde Landskap åt Stockholm stad.– Slussenprojektet är en tekniskt komplicerad knutpunkt. Slussen är också en central plats i Stockholm som många berörs av i sitt dagliga liv. Då är det särskilt viktigt att inte tekniken tar överhanden. När vi projekterar och stadsplanerar tätorter är det många parametrar som måste vara med. Alla vill ha stadsmiljöer med kvalitet. Här på Grontmij talar vi mycket om detta. Miljön ska vara tilltalande, fungera miljömässigt bra med plats för fotgängare, cyklister och kollektiv-trafi k. Vi måste också kunna bygga hållbart över tid. Det vill säga att det vi bygger ska kunna förändras över tiden för olika ändamål.

Alliansregeringen lanse-rade Sverigebygget med nya höghastighetsjärnvägar och bättre kollektivtrafi k i storstäderna. Regeringen tillsatte två förhandlings-personer; HG Wessberg och Catharina Håkansson-Boman, med uppdrag att förhandla fram sträckningar och fi nansiering med regioner, landsting och kommuner. "Nya regeringen har inte ändrat direktiven", säger Catharina Håkansson Boman.TEXT FREDRIK DHEJNE

FOTO SVERIGEFÖRHANDLINGEN

Hallå där...

Catharina Håkansson Boman

Halland har 310 000 invånare fördelade på de sex kom-munerna Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Det fördelaktiga geografiska läget mitt emellan två storstads- och arbetsmarknadsregioner, Gö-teborg- och Malmö, bidrar till den positiva utvecklingen.

I den sydvästra delen av Sverige, Skåne, Västra Gö-taland och Halland, bor en tredjedel av landets befolk-ning. Här genereras också en tredjedel av Sveriges BNP. Därför är samverkan mellan regionerna viktigt för en fortsatt positiv tillväxt främst kring infrastruktursats-ningar och kollektivtrafik.

Många hallandsbor pendlar till arbete och studier och utveckling av infrastruktur är centralt. Region Halland har satsat 160 miljoner kronor till utbyggna-den av Västlänken i Göteborg som gör det lättare och snabbare att pendla på Västkustbanan. En annan nyckelfråga för fortsatt tillväxt i hela sydvästra Sverige

är dubbelspår längs hela Västkustbanan med målsätt-ning att omfatta hela sträckan Köpenhamn-Oslo.

– Vi arbetar tillsammans med de andra regionerna för att få till stånd dubbelspår på hela Västkustbanan. Då skapas en stor potential för en samman-hållen arbetsmarknad och närhet till exportmarknad som är positiv för hela området, säger biträdande regiondi-rektör Jörgen Preuss.

– Vi ser också en framtid med snabba tågförbindel-ser till Tyskland när förbindelsen över Fehmarnbält är klar. Vi har bara 50 mil mellan Halmstad och Hamburg. Därför följer vi arbetet med de nya snabbtågsbanor-na noga. Region Halland har tillsammans med de halländska kommunerna träffat Sverigeförhandlarna i syfte att få så bra anknytningar till de nya banorna som möjligt. Snabba och effektiva tågförbindelser till Stockholm, Göteborg och Malmö/Köpenhamn är viktiga men kräver upprustningar av tågförbindelserna mellan Västkustbanan och de nya stambanorna.

Tre pelare för tillväxtHallands strategi för tillväxt omfamnar tre fokusområ-den, hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete som tillsammans ska bidra till en än mer attrak-tiv, inkluderande och konkurrenskraftig region.

– Det är många faktorer som spelar in för att Halland ska vara attraktivt. Att det finns boende och jobb, för-stås. Men också skola, vård, infrastruktur och kultur är

viktiga. Att utveckla en region inkluderar många parter och aktörer. Det är med gemensamma krafter, där var och en bidrar utifrån roll och uppdrag, som en positiv utveckling av hela samhället sker, säger Jörgen Preuss.

Region Halland har ett uppdrag från staten med ansvar för det regionala tillväxtarbetet. Bra resultat i Halland och sydvästra Sverige bidrar positivt till Sveri-ges totala tillväxt.

Tillväxt sker där människor vill bo– Tillväxt sker där många människor vill leva och där det finns valmöjligheter. Det är också där människor bor som företag lokaliserar sig. Tillgång till arbetskraft och kompetens är en avgörande faktor och här spelar de infrastrukturella förutsättningarna en stor roll. Rörlighet över gränser är ett självklart sätt att leva och verka idag. Det måste vi prioritera och skapa bättre förutsättningar för avslutar Jörgen Preuss.

Halland, bästa livsplatsenHalland är en av Sveriges mest växande regioner med goda förutsättningarna för framtiden. Halland har en ökad inflyttning, hög sysselsättning och ett väl diversifierat näringsliv.

Jörgen Preuss, bitr. regiondirektör

ANNONS

www.regionhalland.se

arkitektur för en urban värld

www.urbandesign.se

Nominerad till årets Stockholmsbyggnad 2015!

Västra Stambanan är den viktigaste spårbundna länken mellan Stockholms- och Göteborgsregionerna nu och för överskådlig tid framöver. Efterfrågan på person- och godstrafik ökar konstant och betydligt snabbare än vad kapaciteten på Västra Stambanan medger. De satsningar och förstärkningar som finns och genomförs i nationell plan för infrastrukturen 2014-2025 på Västra Stambanan är välkomna. Dessa behöver dock följas av fler och större satsningar för att klara behoven av robusthet och kapacitet mellan Sveriges två största städer.

I Trafikverkets nyligen genomförda åtgärdsvalsstudie för Västra Stambanan genom Västra Götaland pekas på att banans maximala kapacitet är nådd samtidigt som behovet av att köra fler tåg ökar. Både kapacitet och kvalitet på banan behöver ökas, skriver Trafikverket.

— Åtgärdsvalsstudien bekräftar det Västra Stambanegruppen pekat på under flera år. Det är viktigt att planeringsprocessen fortgår så att nödvändiga satsningar kommer in vid nästa revidering av nationell plan. Inte minst vad gäller ytterligare dubbelspår Alingsås-Göteborg. Västra Stambanans kapacitet är av såväl regionalt som nationellt intresse och inte minst avgörande för att binda samman våra två största storstads-regioner. Samt för att möta den växande gods- och containerhanteringen vid Göteborgs hamn, Skandinaviens enda transoceana hamn, konstaterar Leif Walterum ordförande i Västra Stambanegruppen och kommunalråd i Skövde.

För mer information: www.vastrastambanan.se

Västra Stambanan är av nationellt intresse!

Jan Bremer tjänsteman (tv) Leif Walterum ordförande Västra Stambanegruppen (th)

ANNONS


14 Aktuellt Logistik FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Många orter vill framstå som viktiga logistiknav och vill man vara lite elak så skulle man kunna säga att man gär-na ritar sig själv i centrum av en karta bara en större väg passerar utanför. Men det fi nns fl era ganska uppenbara parametrar som tillsammans samver-kar, överlappar och utmärker platser som kan betraktas som betydelsefulla ur logistikhänseende.

Det första är inte oväntat läget och med det menas geografi sk närhet

till en stor befolkning, det vill säga konsumenter. De andra är tillgång på logistikyta och hur mycket som har byggts under senare år. Det tredje är samtidig tillgång till fl era transport-slag; vägar, fl yg, järnväg, hamnar och kombiterminaler.

Med detta i minnet är det lätt att förstå att Stor-Göteborg med Nordens största export- och importhamn, korta avstånd till lager och pendlar för järnvägsgods oft a lyft s fram.

Örebro, Eskilstuna, Norrköping och Jönköping är exempel på andra regioner som var för sig satsat hårt på att attrahera logistiketableringar – till exempel centrallager - och har även lyckats väl med detta.

Arlandaregionen med tillgång till transportfl yg – och Sveriges största konsumtionsmarknad – är en annan uppenbar storspelare på logistik-kartan med fl era stora logistiketable-ringar under senare år. Det som

hämmar Storstockholm ur logistik-hänseende är bland annat framkom-ligheten. Det fi nns fortfarande en tydlig uppdelning i norr och syd, vilket inte är gynnsamt för en väx-ande huvudstadsregion.

En annan region som det skrivits mycket om och som har medvind är Öresundsregionen. Bron över sundet – den så kallade Öresundsförbindel-sen – som invigdes första juli 2000 har klart bidragit till att skapa mycket av en sammahållen region som ligger i två länder.

En praktisk tillämpning på detta är det samnordiska företaget Copen-hagen Malmö Port AB, CMP som driver hamnarna i Köpenhamn och Malmö som båda har en historia som går tillbaka till medeltiden.

Företaget har under senare år gjort investeringar i mångmiljard-klassen i gods- och passagerartermi-naler, kajanläggningar samt maski-ner, kranar och annan infrastruktur.

Bakgrunden är att 3,8 miljoner är bosatta i regionen och 100 miljoner inom ett dygn sjövägen.

– CMP är ett nav för gods till och från Östersjöområdet. Många biltillverkare tar exempelvis bilar till Malmö, vidareförädlar dem på olika sätt och distribuerar dem vidare till hela Östersjömarknaden. På några få år har detta gått från noll till en halv miljon bilar årligen, säger Johan Röstin på CMP.

På samma sätt har man lyckats attrahera företag verksamma inom kryssningsverksamhet. Uppemot 370 kryssningsfartyg passerar nu årligen genom CMP. Närheten till Kastrup och dess internationella fl ygdestina-tioner hjälper helt klart till.

Men man hoppas också kunna locka fl er företagsetableringar inom logistiktjänster, förädling och tillverkning genom Malmö Indu-strial Park som omfattar 750 000

kvadratmeter kajnära industri- och logistiktomter i Norra Hamnen. Tanken är att detta ska möjliggöra fl er etableringar med syft e att skapa förutsättningar för tillväxt, syssel-sättning och en hållbar utveckling. Byggstart är hösten 2015.

– Skanska har en markreservation och vi har fl era andra intressenter på gång som vi just nu förhandlar med, både internationella och nationella företag, berättar Klas Johansson, fastighetsdirektör för Malmö Stad.

Logistiknav behöver mer än ett bra läge

Logistiknav karaktäriseras bland annat av närhet till stora befolk-ningscentra, samtidig tillgång till fl era transportslag och en kritisk massa av yta för logistiketable-ringar.

Smart Fakta

Det geografi ska läget är av-görande för framgångsrika logistiknav. Men det krävs mer än så. God infrastruk-tur, kompetensförsörjning och kommuner som har visioner och vågar satsa är också viktigt. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Anmäl dig till en nationell arena för kunskap, framsteg och affärer på www.logistik.to

Arbetar du med att få saker på plats? I så fall har du världens viktigaste jobb.

GÖTEBORG Med E4:an som pulsåder sträcker sigLogPoint South Sweden från Jönköpingoch Torsvik till Vaggeryd. Produkterfrån de logistikintensiva företagen når – med bil, tåg och flyg – snabbt sinamottagare. Svårslagen närhet till stor -stads regionerna och konti nenten kombi-neras med småländsk entreprenörsandaoch gediget engagemang. En mix somger konkurrensfördelar.

Välkommen att ta del av dem du också.

Svårslagen närhet till storstadsregionerna och kontinenten

www.logpoint.se

Många biltill-verkare tar bilar till Malmö och distribuerar dem i hela Östersjö-marknaden. Johan Röstin

Söker du logistiklager?

Då är du välkommen att höra av dig till oss.Troligtvis har vi något som uppfyller dina behov - annars bygger vi det.

catenafastigheter.se|0730-70 22 12

LunchpromenadDet fi nns de som undrar varför vi mår så bra i Arjeplog.

Som tycker att det är lite konstigt att vi ofta kan ses med ett småleende på läpparna. Svaret är enkelt. För att vi trivs. För att vi har Sveriges största fjällnära skärgård alldeles runt knuten. Faktiskt så nära inpå att vi till och

med hinner med att njuta av den under lunchrasten.

www.arjeplog.se

Foto

: Joh

an F

jells

trö

m


16 Möjligheter Certifi ering FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Partille kommun utvecklas från förort till förstadDet är mycket på gång i Partille kommun just nu. Hela Partille centrum får en ny profil med ett nytt handelsområde, 1500 nya bostäder, en nya arena med unika lösningar och framöver även en rejäl utbyggnad av det befintliga köpcentret Allum.

– Partille kommun är en del i den expansiva Göteborgsregionen, vars mål är att befolk- ningen ska växa med minst en procent per år. Att förtäta, bygga ut och rusta kommunen för en växande befolkning är därför en självklarhet för oss, säger Jörgen Hermansson, samhälls-byggnadschef.

Kommunens strategiska geografiska läge, åtta minuters pendeltågsresa från centrala Göteborg samt goda kommunikationer inom kommungränserna, gör att det är nära till allt. Detta bidrar till ett högt intresse för att bosätta sig i Partille.

– Runtom i kommunen byggs många olika typer av bostäder med olika upplåtelseformer som kompletterar varandra. Vårt framtida cen-trum med handel, kultur och nöje kombineras

med närmare tusen nya bostäder. Det ger liv och rörelse, säger Jörgen Hermansson.

Partille Arena och KulturumEtt stenkast ifrån Allum, längs med E20, tar Partille Arena form. Arenan blir precis som Kulturum och Allum både en regional desti-nation och en mötesplats för partillebor i alla åldrar. Här samlas bland annat bowlinghall, restaurang, gym, en permanent scen och föreningslokaler, idrott och kultur på lika villkor. Kommunens nya kulturhus, Kulturum, som också står klart 2016 inkluderar en stadspark samt 140 nya lägenheter i närheten.

– Vi har hållbarhet i fokus, inte minst social hållbarhet. Utvecklingen handlar om förtätning, effektivitet och balans, säger Jörgen Hermansson.

Följ utvecklingen i Partille kommun på Facebook eller via kommunens nyhetsbrev:

www.partille.se/nyhetsbrev www.facebook.com/kommunenPartille

ANNONS

I en tid med globalisering, ökade lagkrav och regleringar är det viktigt att man kan verifi era att den som gör arbeten har kompetens att utföra dessa. Certifi ering är därför något som ligger i tiden där certifi ering en-ligt ledningssystemet ISO 9000 och miljöcertifi eringen ISO 14000 kanske är de mest kända.

Certifi ering används som ett verktyg för såväl branschorgan som myndig-heter att tydliggöra kunskapsnivån hos de personer eller företag som utför särskilda arbeten.

– Det är viktigt att hålla i minnet att ordet certifi ering inte är skyddat.

Vem som helst kan kalla sig certifi e-rad, säger Peter Rohlin, vd på Incert.

Incert är verksamt inom person- och företagscertifi ering och ägs av Kylbranschens Samarbetsstift else (KYS) och Elektriska Installatörsor-ganisationen (EIO). Det är ackredite-rat av SWEDAC och certifi erar bland annat personal och företag som arbetar med köldmedier. Något man är ensamma om i Sverige och har arbetat med i 20 år.

– De som installerar och utför service på kylanläggningar och värmepumpar måste enligt lag vara certifi erade, annars gör man sig skyldig till miljöbrott. Det är oerhört viktigt att man bygger täta system då ett läckage på ett kilogram av vissa köldmedier motsvarar ett utsläpp på fl era ton koldioxid.

På energi- och fastighetsidan fi nns det bara fyra aktörer på den Svenska marknaden som av SWEDAC är ackrediterade att utföra olika certifi eringar; DNV GL, Incert, SP Certifi ering och KIWA Sverige.

Två andra exempel på certifi e-

ringar med bäring på bygg som Incert är verksamma inom är ventila-tionsmontörer och energiexperter.

– Det senare har att göra med den obligatoriska energideklaration som man enligt Boverkets riktlinjer är skyldig att ta fram för en byggnad.

Andra exempel på certifi eringar som fi nns inom bygg är kontroll-ansvariga på byggen och sakkunnig funktionskontrollant OVK.

Ett område som ligger i tiden i och med den kraft iga bredbandsutbygg-naden är certifi ering av fi bertekniker.

– Kabel-TV operatören ComHem och Sveriges största fi beroperatör, Skanova, har till exempel krav på att de som ska arbeta i deras fi bernoder måste vara certifi erade fi bertekniker. Denna tredjepartscertifi ering har tagits fram för att höja kompetensen och säkerställa kunskapsnivån.

Oavsett det område en enskild certifi ering eller auktorisering täcker in är det betydelsefullt att veta vem som utför certifi eringen. Peter Roh-lin förklarar till exempel skillnaden

mellan andraparts- och tredjeparts-certifi eringar.

– Andrapartscertifi eringar är oft a något som branschförbund låter utföra själva för att säkerställa att arbeten utförs på ett inom branschen överenskommet sätt. Tredjepartscerti-fi eringar utförs av en oberoende part.

Och det fi nns en tydlig fördel med det senare, menar Peter Rohlin.

– Dessa är fristående från såväl eventuella branschförbund som enskilda företag. De ansvarar bara för kunskapskontrollen och får inte bedriva utbildningsverksamhet.

Det fi nns många fördelar med att veta att den som utför ett arbete har rätt kun-skapsnivå. Certifi eringar av utförare är därför ett eff ek-tivt medel för att säkerställa att jobbet blir rätt gjort.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Certifi ering verktyg för ökad kompetens

Certifi eringar är ett verktyg för att säkerställa kompetens- och kvalitetsnivåer inom en bransch, att rådande lagstift ning följs och skapa trygghet för köparen av en vara eller tjänst.

Smart Fakta

Tredjeparts-certifi eringar är fristående från såväl eventuella bransch-förbund som enskilda företag. Peter Rohlin

Den svenska naturstenen upple-ver en renässansNatursten är ett långsiktigt hållbart och mångsidigt material med många fördelar. De senaste fem åren har svenskarnas intresse för natursten dessutom ökat. Allt fl er inser värdet i att investera i natur-sten som behåller sin fi na lyster länge och dessutom har en mycket lång livslängd.

Naturstenens hållfasthet och förmåga att stå emot väder, vind och tidens tand gör den till en estetisk upplevelse i många genera-tioner framöver.

– Natursten är ett levande ma-terial som tillför dynamik och en-ergi till en byggnad. Natursten har en mångsidighet och utbudet av olika granitsorter är mycket stort. I takt med att fl er gör hållbara val har en växande grupp intresserat sig för svensk natursten, som med-för betydligt lägre klimatpåverkan jämfört med importerad natursten. Även mångfalden i vårt erbjudande gör möjligheterna och valen stora med sten från världens alla hörn, säger Eric Waxin på St Eriks.

FOTO

INC

ER

T

Kronetorp Park planerar byggstart av både bostadsrätter och hyresrätter som kommer att bli en del attraktiv och heterogen stadsdel.

Det goda livetKronetorp Park vill skapa en attraktiv och heterogen stadsdel, blandad be-byggelse med ett stort antal bostäder i form av bostadsrätter och hyresrät-ter. Kombinera dynamik och nöje från stadsmiljön med lugn och grönska från parken.

Nära till alltBo eller hyr i Öresundsregionens

hjärta. Tack vare en organiserad kollektivtrafik, två internationella flygplatser och motorvägarna är du endast ett par minuter från Malmö, Lund och Danmark.

Framtidens hot-spotÖresundsregionens ständiga utveck-ling har blåst liv i området kring Burlöv. År 2020 beräknas en helt ny pendlar-station stå klar som kommer att skapa

direktförbindelse till Danmark, Malmö, Lund samt övriga Skåne.

Väcker liv i historian Vi knyter ihop 200 år gammal historia med modern arkitektur. Herrgården som kommer att utgöra Kronetorp Parks centrum är ursprungligen en kulturmärkt byggnad från 1700-talet. Den kommer att bli en plats där invå-narna kan känna glädje och ro.

Fokus på hållbarhetVi utnyttjar solen och vattnet till vår fördel och skapar hållbara och långsiktiga lösningar med låga drifts-kostnader.

Erfarenhet av innovativt byggeVårt motto är att alltid ligga ett steg före i nytänkande och hållbarhet. Vårt tidigare pro-jekt har vunnit utmärkelse och beröm för dess innovation.

Läs mer på www.kronetorppark.se och följ oss på sociala media: Facebook: @Kronetorp ParkTwitter: #Kronetorppark

Kronetorp Park – nära allt!

Väsby möter framtiden med nya bostäderStockholm växer och Upplands Väsbys läge gör kommunen till en mycket attraktiv plats för bostäder och företagetableringar. För att möta det stora intresset satsar kommunen på att utveck-la de centrala delarna av Väsby, där de två stora projekten Väsby Entré och Fyrklövern ingår.

Det kommande Väsby Entré/Stationsområdet är en central del i det framtida Väsby vars station varje dag trafikeras av 24 000 buss- och tågpas-sagerare. Stationen är idag en av regionens större bytespunkter och ska utvecklas till en modern och attraktiv station för resenären.

– I korthet handlar Väsby Entré om att bygga upp till 1 000 bostäder, 30 000 kvadratmeter verksam-hetslokaler och en modern resefunktion som fungerar för alla med snabba och smidiga byten, säger projektledaren Anne-Sophie Arbegard.

I och med att planprogrammet godkändes i början av mars i år är grunden lagd för arbetet med den kommande detaljplanen, där det första delpro-jektet omfattar 170 lägenheter i Järnvägsparken nära Väsby station.

– I Järnvägsparken handlar det om smålägenhe-ter, framförallt till ungdomar, som det allmännyttiga bostadsföretaget Väsbyhem ska bygga, säger hon.

Ett annat större projekt i Upplands Väsby är Fyr-klövern som syftar till att skapa en modern småstad

genom att förtäta med nya innovativa lösningar. I centrala delarna av Väsby planeras 1 700 lägenheter i projektet Fyrklövern tillsammans med 15 byggherrar.

– Fyrklövern handlar om att omvandla och ut-veckla de befintliga 70-talskvarteren omkring Väsby Centrum till moderna, täta stadsmiljöer, inklusive de åtta välkända blå höghusen, säger Alarik von Hofsten, projektansvarig.

Bakgrunden till dessa projekt är att Upplands Väsby kommun möter ett starkt intresse för att bo och verka i kommunen. Idag har kommunen nära 42 000 invånare – en siffra som beräknas ha ökat till dryga 60 000 år 2040. Väsby är även en av Sveriges mest attraktiva etableringsorter för såväl svenska som internationella företag.

Upplands Väsby har ett strategiskt läge mellan Stockholm och Uppsala med 7 minuter till Arlanda. Både E4 och järnvägen – Ostkustbanan – går genom kommunen. Upplands Väsby är en av Stockholmsregionens starkast växande kommuner.

Upplands Väsby kommun | Dragonvägen 86 | 194 80 Upplands Väsby | www.upplandsvasby.se

ANNONS


18 Krönika Lars Wikström FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Affärsracet vässar svensk industris framtida konkurrenskraftDen 27-28 maj är det dags för den fjärde upplagan av Affärsracet, industrins motsvarighet till Almedalen, på Anderstorp Raceway i Småland. Affärsracet skapar branschöverskridande affärsrelaterade möten och kontakter. En lön-sam samverkan som stärker den svenska industrins globala konkurrenskraft.

– Affärsracet är en innovativ och branschöverskridande mötesplats som vässar svensk industris konkur-renskraft och innovationsförmåga. Ett gediget seminarieprogram, en mässa och aktiviteter utgör ett forum för nätverkande och kompetensut-veckling. En grogrund för affärsut-veckling och nya innovationer, säger Carola Öberg, projektledare.

I år är det kostnadsfria semina-rieprogrammet fyllt av namnkunni-ga talare och experter, däribland Sveriges före detta statsminister Fredrik Reinfeldt, professor Johan Stahre från Chalmers, en auktoritet inom produktionsinnovation, Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet och aktuell med rapporten om att

automatiseringen har tagit bort 450 000 jobb, Lena Hök, Årets Hållbar-hetschef i Sverige, Annika Winsth, Nordeas chefsekonom och Olaf Diegel, en av världens främsta inom 3D-teknik och additiv tillverkning.

Tillfälle att nätverka och lyfta blickenÄven om många företagare har fullt upp med sin dagliga verksamhet är det viktigt att ta sig tid att höja blicken och inspireras till nya tankar som stärker affärsverksamhetens konkurrenskraft.

– Kanske är det en dialog, ny tek-nik, en smart intelligent lösning, ma-terialsammansättning, konstruktion, design eller affärsmodell som kan tillföra något unikt till just ditt företag.

En dag på Affärsracet är kostnadsef-fektiv och ger väldigt mycket tillbaka, säger Carola Öberg.

Inköpare, konstruktörer, produk-tionsledare, affärsutvecklare, säljare, studenter och jobbsökande är välkom-na till Affärsracet. Ett energiladdat och trendigt mötesforum som inte är upp-byggt kring företag i samma bransch, utan för möten mellan människor som kompletterar varandra i kunskap och kompetens att ta fram de lösningar, produkter och tjänster som behövs för morgondagens marknad.

http://www.affarsracet.se

ANNONS

Merparten av de övergripande utmaningarna ser liknande ut hos er alla. Andelen äldre ökar i relation till andelen som är i arbetsför ålder, pensionsavgångarna är större än till-trädet på arbetsmarknaden och gör bristen på kompetens till ett faktum.

En global ekonomisk konkurrens ställer krav på företagens omvand-lingsförmåga – vilket sätter press också på stödjandesystemen. För att inte tala om klimatförändringen som kräver omfattande åtgärder på alla nivåer. Inte direkt tacksamt.

Er uppgift är att omfamna utmaningarna. Att omvandla dem. Visst, det låter som inte bara en utan två klyschor, men jag tror att det är vad som krävs för ett framgångsrikt tillväxtarbete.

Vilka möjligheter till regional näringslivsutveckling skapar klimatför-ändringen? Vad betyder digitalisering-en och det ekonomiska omvandlings-trycket? Kan ett ökat vårdbehov inom välfärdssektorn leda till innovation och näringslivsutveckling – och hur organiserar ni i så fall det arbetet?

Vad jag menar är att det handlar om att utgå från de övergripande ut-

maningarna och hitta sätt att hantera dem med utgångspunkt i de egna förutsättningarna. Precis som när det gäller livet i övrigt är det sällan en god idé att försöka bli någon man inte är eller har förutsättningar till. Men jag är övertygad om att alla kan hitta sin roll – sin konkurrensfördel.

Jag vill också skicka med ett par saker jag tror det är viktigt att hålla ögonen på.

Ha fokus på den långsiktiga utvecklingen – men skapa utrymme för kortsiktig handlingskraft . Bygg robusta strukturer som klarar att hantera tillfälliga fl uktuationer.

Tillväxtverket är en av alla aktörer som liksom ni är angelägna om att lyckas i utvecklingsarbetet. Men vi gör inte mer skillnad på egen hand än ni. Vår ambition är att alltid vara regionalt relevanta. Att alltid utgå från era behov i våra insatser – oavsett om vi fördelar projektmedel eller deltar i strategiska utvecklingsprocesser.

Kanske är vi inte där ännu, men förhoppningsvis när ni läser detta som framtidens regioner.

Tillsammans kan vi se möjlighe-terna. Tillsammans har vi handlings-kraft och kan ta oss an utmaningarna.

Jag vill avsluta med att gratulera er. I en tid då omvandlingstrycket är större än någonsin tidigare är det ni som sitter där med alla ödesfrågor på ert bord. Ni har nu chansen att briljera och göra verklig skillnad.

Lycka till! Och på snart återhö-rande. n

Öppet brev till framtidens regioner

I en tid då omvandlingstrycket är större än någonsin tidigare är det ni som sitter där med alla ödesfrågor på ert bord.

Jag vill börja med att be-klaga er. Det är såklart inte rättvist att eff ekterna av globaliseringen och en rad andra faktorer sammanfal-ler och landar i just ert knä. TEXT LARS WIKSTRÖM, CHEF FÖR AVDEL-

NINGEN REGIONER PÅ TILLVÄXTVERKET

Läs krönikan i mobilen! FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

LANDSKRONA

STOCKHOLMOSLO/GÖTEBORG

HAMBURG

KØBENHAVN

00:14

I takt med att Öresundsregionen växer och utvecklas behöver förbindelserna över Öresund stärkas. Öresund är idag en trång passage i det europeiska ”core network”, TEN-T, det vill säga de av EU prioriterade transportkorridorerna genom Europa.

Europaspåret kan hantera alla slag av järnvägstransporter: godståg, höghas-tighetståg och regionaltåg. Detta är unikt och något de andra alternativen till ny Öresundsförbindelse inte klarar av. Den skapar också stora restidsvinster och avlastning i järnvägsnätet i Öresundsregionen. En bilförbindelse mellan Helsingborg och Helsingør ingår som en del i Europaspåret.

Sammanfattningsvis är Europaspåret en lösning för det europeiska ”core net-work”, TEN-T, och har möjlighet att koppla ihop Nordens tre huvudstäder, Kö-penhamn, Stockholm och Oslo med den europeiska kontinenten.

Landskrona stadLäs mer om utredningen på landskrona.se.

EUROPASPÅRETNya core network-förbindelser i Öresundsregionen för internationell och regional utveckling

Det är egentligen inte så konstigt att Svenskt Näringsliv utser Ale till årets klättrare bland kommunerna i Västra Götaland, igen. Nyckeln är ett näringslivsråd som älskar entreprenörsanda, politiker med äkta engagemang och en infrastruktursatsning som gjort Ale till en naturlig del av storstadsregionen Göteborg. En positiv spiral som du och ditt företag är mer än välkomna att dra nytta av. Vill du veta vilken hjälp du kan få att etablera dig i Ale? Besök ale.se/foretagare eller kontakta Pia Areblad, Näringslivschef, på [email protected].

www.ale.se www.pitea.se

www.skane2030.se

LAN

GELEV

E.SE 2015

Upp till nio offerter inom 24 h. Sänk din avgift med upp till 40%.www.fakturum.se

Jämför factoring och fakturaköp

08-121 316 00 - ring idag! Det lönar sig alltid att jämföra villkor och det är helt kostnadsfritt.

hitta rätt factoringavtal

fokus framtidsregioner

Documents