fokus region stockholm 151109

Du ser avfall. Vi ser värdefullt råmaterialDet som är avfall för andra är värdefullt råmaterial för oss. Ekokem är en nordisk helhetsleverantör inom miljö och avfallshantering. Kontakta oss om du vill ha en helhetslösning för avfallshantering som ger mätbara resultat för ekonomi, säker-‐

www.ekokem.com/sv

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Läs intervjun i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Idrottshallar– En samhällsekonomisk investering Aktuellt s. 4

Minskad klimatpåverkanmed bildelning Ekonomi s. 6

Effektiviseringspotentiali bygg- och rivningssektorn Innovation s. 8

"Det finns gott om investerare och att det finns kunder är ju fullständigt uppenbart"

Profilintervju

ERIK SELIN

NYA BIOKRAFTVÄRMEVERKETIngen tråkig "plåtlåda" s. 20

KRÖNIKA EVELINA STRANDFELTNästa generations städer s. 30

INSPIRATION & DESIGN Trähus skjuter i höjden s. 24HÅLLBAR STADSUTVECKLING NOVEMBER 2015

FOKUSREGION STOCKHOLM

www.fakturum.se

Jämför fakturaköp!

Spara upp

till 40%

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledare Olle Zetterberg FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

arkitektur för en urban värld

UrbanDesign_FokusregionSthlm151029.indd 1 2015-10-26 16:54

Arvet från Nobel har lagt grunden till en tradition av entreprenörskapsanda som

idag visar sig i Stockholms innovativa start-up kultur. Från att vara dynami-tens hemstad har Stockholm gett sig ut på en resa med det rörliga målet att vara en dynamisk innovationsregion.

I samband med tillkännagivandet av årets Nobelpristagare i början av oktober gick startskottet för firandet av Alfred Nobels minne. För Stockholm innebär det i mångt och mycket även en hyllning till regionens innovationsförmåga, som tillsammans med entreprenörskaps-

Olle Zetterberg, vd Stockholms Business Region

04 Aktuellt Föreningsliv

05 Aktuellt Stockholmsregionens utmaningar

06 Ekonomi Bildelning

08 Innovation Återvinningsekonomi

10 Ekonomi Sveriges importhamn

12 FlygtransportArlandaflygplats

14 Juridik Fastighetsrätt

16 ProfilenErikSelin

18 Kommersiella fastigheter Kontor

20 Aktuellt Energi

22 Sverige Region Göteborg

24 Inspiration och design Trähus

26 Kommuner i framkant Uppsala

28 Expertpanelen

30 Krönika Evelina Strandfelt

Från dynamitens vagga till dynamisk innovationsregion

Trevlig läsning!Oscar Kjerrman

Projektledare

Projektledare Oscar [email protected] CarloniRedaktionschef Cindy Ahrnewald

Text Annika Wihlborg, Anders Edström Frejman,Cindy AhrnewaldOmslagsbild AnnalisaFoto AB Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom krea-tiva medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande inne-håll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email [email protected]

Missa inte intervjun med …

Läs ledaren i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

FOKUS REGION STOCKHOLMLayout och repro Johan Umenius Distribution Svenska Dagbladet, november 2015 Tryck V-TAB SödertäljeWebb www.fokusregionstockholm.se

traditionen, satt staden på världskar-tan. Och gör så än idag.

För att företag som Skype, Spotify och Mojang är grundade i Stockholm är givetvis inte en tillfällighet. Kan-ske inte heller att vi idag kan stoltsera med flest så kallade enhörningar, fö-retag värderade en miljard dollar, per capita i världen efter Silicon Valley. Så hur kan Stockholmsregionen nu fortsätta sin framgångsrika innova-tions- och entreprenörskapsresa?

Från den del av Stockholm stad som arbetar med att marknadsföra regionen internationellt så ser vi näringslivets internationalisering som en viktig och självklar del i denna resa. I en forskningsrapport som vi tillsammans med Stockholms handelshögskola presenterade i somras framgick att Stockholm blivit en av Europas största hubbar för fi-nansteknologi. Under de senaste fem åren har Stockholmsbaserade företag attraherat närmare en femtedel av de totala investeringar i Europa som gjorts inom finansteknologi. Det innebär en helt anmärkningsvärd andra placering, direkt efter London, som betonar Stockholms inter-nationella anseende som ledande innovationshubb.

Vi har också nyligen sett att Stockholm behåller sin ledande ställning i Norden när det gäller att attrahera internationella huvudkon-tor. I en jämförande studie som vi tillsammans med Öresundsinstitutet

presenterar inom kort framgår att hela 50 procent av alla regionala huvudkontor hamnar i Stockholm. Även detta är ett kvitto på Stock-holms internationella dragningskraft.

I mitt perspektiv så kommer Stock-holms fortsatta innovations- och entreprenörskapsresa avgöras av vår förmåga att attrahera kapital, kom-petens och samarbeten i världsklass. Men även av våra näringslivsvillkor som sträcker sig hela vägen ner till den kommunala nivån och ren näringslivsservice.

I år mätte vi för femte gången

hur Stockholmsregionens företag upplever kommunernas näringslivs-service. Framförallt syftar mätningen till att vi ska få information om hur vi kan göra det enklare att driva och utveckla företag i regionen. Årets resultat visar att företagens nöjdhet med servicen har ökat och att Stock-holmsregionens företag är mer nöjda än vad företagen är i övriga landet.

Det goda resultatet ser vi som ett kvitto på att kommunernas sam-verkan för att förbättra servicen till företagen har gett effekt och att det i sin tur gör skillnad i företagarnas vardag. Att fortsätta samla våra kraf-ter inom regionen är därför en viktig prioritering i vårt arbete framöver. Vi måste dock inse att i Stockholmsre-gionen står inför många utmaningar för att inte tillväxten ska avstanna, bostadsbristen och den dåliga integrationen av nya svenskar är två exempel. Här krävs mycket nytän-kande och innovation.

Avståndet mellan Nobelprisets firande och regionens näringslivsser-vice kan vid en första tanke kännas milslång, kanske helt ogripbar. Men en innovation börjar alltid med en tanke, som kan uppmuntras, utveck-las och så småningom utvecklas till att kanske leda till företagsamhet. Att vara en dynamisk storstadre-gion handlar därmed om att skapa förutsättningar för innovationskraft och entreprenörskap. Om att skapa dynamit helt enkelt. n

Under de senaste fem åren har Stockholmsbaserade företag attraherat närmare en femtedel av de totala investeringar i Europa som gjorts inom finansteknologi.

Att Stockholm växer så det knakar är inte direkt någon nyhet för oss. De senaste 30 åren har vi på Unibail-Rodamco byggt, utvecklat och drivit regionala och lokala köpcentrum runt om Stockholm. För oss som kommersiell fastighetsutvecklare är handeln givetvis själva hjärtat, men vår framgång bygger på att se hela stadsmiljön som ett urbant ekosystem redan från planeringsstadiet där service och handel samspelar med en mix av hyres- och bostadsrätter,

moderna kontor och arbetsplatser. Det är så man skapar en modern stadsmiljö som lever 24/7 och attraherar boende, besökare och arbetsplatser.

Att en av våra anläggningar, Täby centrum, har utsetts till Nordens bästa köpcentrum 2015 av NCSC är

av restaurang- och butikskoncept samt bibliotek, vårdmottagningar och annan medborgarservice. Att Täby Centrum även röstats fram till Stockholmarnas

vuxit till en regional handelsplats som lockar kunder och butiker från hela Stockholmsregionen. Men det kanske

som ser detta som sitt centrum. En mötesplats och

men också ett nära och konstruktivt samarbete med

ett 60-talscentrum till en pulserande stadsdel med internationell attraktionskraft.

Samma ambition har vi haft på våra fantastiska

Mall of Scandinavia i Arenastaden, där vi har kunnat vara med i planeringsarbetet från allra

form av kommunikationer, kontor och arbetsplatser samt bostäder är de allra bästa för att skapa en attraktiv stadsdel där folk och företag vill verka, leva och bo. Detta i kombination med de mycket höga

grunden för att vi har valt att göra en av våra största

Unibail-Rodamco är Europas ledande kommersiella fastighetsbolag med verksamhet i 12 EU-länder.

centrumanläggningar, utan arbetar dagligen med att ständigt vidareutveckla, uppdatera och förbättra våra anläggningar för att alltid vara relevanta och attraktiva för våra besökare, hyresgäster och samarbetspartners.

Välkommen att uppleva vad vi menar med en levande Mall of Scandinavia slår upp portarna

den 12 november!

Handeln är hjärtat i

modern stadsutveckling

…säkerställa att förutsättningarna i form av kommunikationer, kontor och arbetsplatser samt bostäder är de allra bästa för att skapa en attraktiv stadsdel där folk och företag vill verka, leva och bo.”

“


4 Aktuellt Föreningsliv FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Eradur Parking-Slitstarkt och snyggtPerfekt i garage!

Pris från 450 kr/m2 (inkl. moms.)Investera i ditt golv – det lönar sig!Ring eller besök oss på www.eradur.com för mer information.

Eradur AB - Granitgatan 11 - 254 68 Helsingborg. Tel: 042-29 22 50 - Epost: [email protected]

Konsekvenserna av att färre invånare och inte minst ungdomar är fysiskt aktiva, är ökad ohälsa och risk för socialt utanförskap och krimina-litet. Faktorer som riskerar att stå samhället dyrt. Att öka tillgången på idrottshallar är därför en samhälls-ekonomiskt klok investering.

I Göteborg och Malmö går det mellan 10 000-20 000 invånare per fullstor idrottshall, en mer rimlig siffra menar de stora idrottsförening-

Alarmerande brist på idrottshallar

På sajten sporthallskartan.se kan Stockholms stads invånare se var kommunernas hallar ligger och ge förslag på var man bör bygga nya idrottshallar. Förslagen kommer att bearbetas och överlämnas till de ansvariga kommunpolitikerna.

Smart fakta

Det råder en påtaglig brist på idrottshallar i Stockholms stad. Med cirka 45 000 invånare per fullstor idrottshall ligger man långt över de mål som stadens stora idrottsföreningar enats om som rimligt. Att fler idrottshallar är en samhällsekonomiskt klok investering, är många i Stockholms stad och föreningslivet eniga om. Trots det saknas idrottshallar där behovet är som störst.TEXT ANNIKA WIHLBORG

FOTO ARCONA

arna i Stockholm. Men i Stockholms stad ökar inte investeringstakten för nya idrottshallar trots att befolkning-en kontinuerligt växer och att det går cirka 45 000 invånare per fullstor idrottshall.

Olika intressen konkurrerarPer Linder är marknadschef på Arco-na som skapat sporthallskartan.se – en sajt som visar Storstockholms alla sim-, is- och bollhallar, och enligt honom så borde idrottshallar utgöra en självklar del av stadsplaneringen på samma sätt som tillgången på skolor och barnomsorg.

– Idrottshallsbristen får långtgå-ende konsekvenser för föreningslivet i Stockholms stad, vilket i sin tur får samhällsekonomiska konsekvenser.

Men han medger också att situa-tionen är svårhanterlig.

– I stora befolkningsrika kom-muner som Stockholm är dock idrottshallsfrågan ofta betydligt mer komplex än i mindre och medel-stora kommuner. I Stockholm är markpriserna höga och många olika intressen konkurrerar om den mest attraktiva marken. Samtidigt är det viktigt att idrottshallar byggs lättill-gängligt i närheten av kollektivtrafik och att de placeras i områden där många människor bor. I dagsläget saknas ofta idrottshallar i områden där behoven är som störst.

Rätt hall på rätt platsFör att bilda sig en uppfattning om nyttjandet av idrottshallar ringde Arcona runt till ett tiotal idrottsför-eningar och förbund, samt idrotts-förvaltningen i Stockholms stad. Man undersökte hur de bedömer tilldelningen av idrottshallstider i höst jämfört med tidigare år, hur de ser på framtiden, om de skulle vilja ha fler tider och kon-sekvenserna kring detta.

– I dagsläget tvingas många idrottsföreningar träna sena kväl-lar eller tidiga eftermiddagar för att få tillgång till de hårt uppbokade idrottshallarna. Man får pussla ihop schemat med udda tider, stora grupper med blandade åldersgrupper och tvingas tacka nej till exempel ny-börjargrupper högre upp i åldrarna. Detta riskerar att få konsekvenser på både träningskvaliteten och barnens skolgång, berättar Per Linder.

Stockholms stad är medvetna om problemet och har därför skjutit till en extra miljard under den pågående

mandatperioden. Dessa pengar används dock till stor del för att re-novera befintliga idrottshallar, vilket inte bidrar till att lösa situationen.

– För att få fart på byggnationen av nya idrottshallar krävs en bred samverkan mellan kommun, fören-ingsliv och företag med erfarenhet

och kompetens av att bygga kostnadseffek-tiva och funktionella idrottshallar. Dialog kring idrottshallens läge och utformning gör att rätt typ av hal-lar byggs på rätt plats och dessutom utfor-mas utifrån förening-arnas behov. Med en bra samverkan kan utredningsfaserna kortas ned och pro-jekten komma igång snabbare, säger Per Linder.

Samverkan skulle också kunna generera

nya förslag på var framtidens idrotts-hallar kan byggas. Föreningarna och invånarna vet var efterfrågan är som störst. Det finns en hel del mark även i centrala lägen som kan vara svår att utnyttja för till exempel bostäder på grund av trafikstörda miljöer. En idrottshall skulle kunna bidra både med träningsmöjligheter och skapa

en lugnare närmiljö. Enligt Per Linder finns det ytterli-gare sätt att öka investeringstak-ten. Kan flera hallar dela på kringytor och funktioner så sänker man kostnaderna.

Genom att satsa på enkla, hållbara och mer renodlade träningshallar, så kan man spara kostnader.

– Standardiserade byggsystem ger mer idrottshall för pengarna, vilket i sin tur gör att fler invånare får tillgång till regionens idrottshallar. Alla idrottshallar behöver inte vara rustade för att arrangera tävlings-matcher med läktare domarrum och liknande, menar Per Linder.

I stora befolknings rika kommuner som Stockholm är dock idrottshalls frågan ofta betydligt mer komplex än i mindr e och medelstora kommuner.

I Sätrahallen i södra Stockholm spelar man bland annat innebandy, handboll och basket. Hallen är ett exempel på en standardiserad och energisnål hall, men med fullstora mått.

Per Linder, marknadschef Arcona


FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE Stockholmsregionens utmaningar Aktuellt 5

Malmö Centralstations banhallar, 1924, Moelven Töreboda. Foto: Sören Håkanlind.

Kontakta oss på: www.svenskttra.se, www.trabyggnadskansliet.se, www.traguiden.se, Sveriges Träbyggnadskansli, Box 555 25, 102 04 Stockholm

Redan 20-talets banhallar var fantastiska exempel på innovativ arkitektur som byggde på avan cerade tekniska lösningar i trä. I dag står modernt träbyggande för flexibla byggsystem som både klarar av stora spännvidder och extrema laster. Framtidens byggande kommer kräva att vi använder våra resurser bättre. Trä är det enda förnybara byggmaterialet i en byggnad och binder koldioxid både där och som ett träd i skogen. Tillsammans med god arkitektur skapar vi vackra och hållbara byggnader för framtidens biobaserade samhälle.

DET GODA BYGGANDET

trabyggnadskansliet.se

Information om hur Stockholms stadväxerfinnsatthämtapå bygg.stockholm.se. Där finnsäveninformationomnya stadsdelar och aktuella byggprojekt i de stadsdelar som ingår i Stockholms stad.

Smart fakta

Europas mest attraktiva storstadsregion år 2030?Stockholm växer i snabb takt och är en dynamisk stad i förändring. År 2030 förväntas invånarantalet uppgå till två och en halv miljoner människor. Vi blir onekligen fler, men gatorna blir inte bredare. Stockholm står inför utmaningen att växa på ett klokt sätt. Det ställer krav på en hållbar stra-tegi för stadsutveckling och en ny arkitektur, parallellt med stora satsningar på infrastruktur och fler bostäder.TEXT CINDY AHRNEWALD

BILD STOCKHOLMS STAD

Idag bor 22 procent av Sveriges be-folkning i Stockholms län, cirka två miljoner människor och 31 procent av landets totala ekonomiska tillväxt skapas här. Stockholms län står för nära hälften av Sveriges totala befolk-ningsökning och år 2030 beräknas regionen växa med ett helt Göteborg – en halv miljon nya invånare.

De senaste åren har befolkningen ökat i länet med 30 000-40 000 invånare årligen. För att regionen ska fungera väl krävs en infrastruk-tur som klarar den kontinuerligt växande befolkningen. Under tio år satsas nära 100 miljarder kronor på ett 70-tal olika projekt – från kol-lektivtrafiken till fler cykelvägar och gångvägar, och hälften av investe-

Källor: RUFS – Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, Tillväxt- och regionplane-förvaltningen www.trf.sll.se/rufs2010, Konsten att växa smart, Stockholms handelskammare, Trafiksatsning Stockholm, bygg.stockholm.se

ringarna går till att förbättra och utveckla kollektivtrafiken.

På väg mot en miljonstadÄven Stockholms stad växer och för-bereder sig för att göra plats för mer än en miljon stockholmare. Det bety-der också att Stockholm förändras. På mark som tidigare varit gammal industrimark växer stadsdelar upp och nya hus byggs.

I Stockholm pågår och planeras för ett 30-tal större stadsutvecklings-projekt, alltifrån att bygga färdigt Hammarby sjöstad till utveck-lingen av nya stadsdelar som Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden och Årstafältet. Nya trafikförbindelser som Norra länken, Citybanan och utbyggd kollektivtrafik i form av en ny tvärspång, är tre exempel på stora infrastruktursprojekt.

Regionens utmaningarRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) är en övergripande utvecklingsplan för Stockholmsregionen som tagits fram av kommuner, företag, orga-nisationer och medborgare, med visionen att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva stor-

stadsregion. I RUFS identifieras ett antal utmaningar utifrån regionens förutsättningar och omvärldens påverkan. För att klara den framtida befolkningsökningen och samtidigt minska klimatpåverkan krävs många åtgärder; mer kollektivtrafik, fler bostadsområden och andra hårda in-vesteringar. Men utvecklingsplanen sätter också fingret på det viktigaste; människorna i regionen och vikten av deras betydelse för utvecklingen.

Mål för StockholmsregionenFör stockholmsregionens invånare är det viktigt med en god livsmiljö, öppenhet och tillgänglighet. Företa-gare, forskare och investerare vill ha en konkurrenskraftig innovations-miljö och säkra investeringar. För besökare är regionen sedan länge ett tilltalande resmål. I RUFS finns därför fyra mål som anger värden och egenskaper Stockholmsregionen

behöver utveckla för att bli ännu mer attraktiv. Målen är:

1. En öppen och tillgänglig region. Mångfald ska ses som en stor till-gång och alla invånare ska ha lika möjligheter. Tillgängligheten ska vara hög för alla typer av resor.

2. En ledande tillväxtregion år 2030. Regionen ska främja innovationer och inspirera till utveckling av verksamheter för att öka invånar-nas chanser att hitta utvecklande arbeten.

3. God livsmiljö år 2030. En ren, trygg och vacker miljö.

4. En resurseffektiv region år 2030. Regionen ska möjliggöra en effek-tiv användning av dess resurser, som till exempel bebyggelse, transportsystem och teknisk för-sörjning. Utsläppen ska vara låga.

Under tio år satsas nära 100 miljarder kronor på ett 70tal olika projekt.

Kartan visar alla stora byggprojekt i Stockholms stad.

På mark som tidigare varit gammal industrimark växer stadsdelar upp och nya hus byggs.


6 Ekonomi Bildelning FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

KONSTEN ATT SKAPA HÅLLBARA LÖSNINGARPå Projektengagemang försöker vi alltid se det mesta i andra perspektiv, ifrågasätta gamla ”sanningar” och hela tiden utmana status quo. Det är då möjligheterna öppnar sig. Som konsulter inom verksamhetsområdena arkitektur, byggnad, installation, industri & energi, infrastruktur samt projektledning är vårt löfte till marknaden att vi proaktivt skapar kund- och samhälls- nytta som bidrar till optimalt värde. Hela tiden har vi hållbarhetsperspektivet i fokus, inte minst viktigt i Stockholmsregionen med sin enorma tillväxt på alla områden.

Besök projektengagemang.se.

Undersökningar visar att svenskarna generellt sett är öppna för initiativ som innefattar delningsekonomi. De är dessutom bra på att organisera och samarbeta kring gemensamma

Allt fler upptäcker förde-larna med att dela istället för att äga. Delningseko-nomi är en av årets he-taste trender och har nått genomslags kraft även i våra dagliga reso r. Idag kan Stockholmar e som inte vill äga en egen bil eller gå med i en bilpool istället ansluta sig till bildelningstjänster som både frigör utrymme och minskar biltrafikens klimatpåverkan.TEXT ANNIKA WIHLBORG,

CINDY AHRNEWALD

Delat – för ökat utrymme och en bättre miljö

Bildelning (carsharing på engelska) startade i Kanada under 1990-talet. Men i dagsläget är bildelning framförallt ett europeisktfenomen.Detfinnsfleraolikasättattdelabil.Enbilpoolarrangerasoftaheltprivateller drivs av en ideell förening utan vinstintresse. Under de senaste åren har dock trenden accelererat när många av de stora biltillverkarnaochhyrbilsfirmornaskapat egna bildelningskoncept.

Smart fakta

resurser. I takt med detta tar allt färre unga körkort, bekväma taxi-tjänster som Uber går som tåget och bildel andet ökar. Rörlighet och be-kvämlighet står i fortfarande fokus, men till skillnad från förr så innebär

detta inte nödvändigtvis ett ägande. Statistik visar att de flesta privat ägda bilar används en timme om dagen och står parkerade resten av tiden. Att dela bil är ett sätt att utnyttja

befintliga resurser, frigöra utrymme och minska biltrafikens klimatpåver-kan. Peter Ahlgren är Sverigechef på Daimler-ägda Car2go och han tycker att bildelning är både smart och ekonomiskt.

– Med bildelningskonceptet sätt slipper man besväret och kostnaderna förknippade med att äga en bil, och livet i storstaden blir ännu bekvämare. Delningtjänster gör också en bety-delsefull insats för miljön eftersom de bidrar till att minska köer och att sänka utsläppsnivåerna i staden.

Stockholmarna positivaFlera faktorer skiljer ett bildelnings-koncept från en traditionell bilpool. Till skillnad från en traditionell bil-pool behöver bildelningsbilarna inte återlämnas på någon specifik plats vid någon specifik tid. Användaren betalar istället en minutavgift som inkluderar samtliga kostnader, in-klusive försäkring, bensin, trängsel-skatt och parkering. Tanken är att

göra det så enkelt och okomplicerat som möjligt att ta sig från en punkt till en annan med hjälp av en bil. Bildelnings bilar gör det också möj-ligt för kunden att vara mer spontan, det är sällan nödvändigt att boka en bil långt i förväg.

– I en stad som Stockholm är den här typen av flexibla delningstjäns-ter ett nödvändigt komplement till kollektivtrafiken och ett traditionellt bilägande. Många Stockholmare som äger en egen bil använder den enbart på helgerna, vilket innebär relativt höga fasta månadskostnader. Då är en bildelningstjänst i många fall en smartare och mer ekonomisk lösning.

– Intresset för bildelningsjänster är också stort i Stockholm. Nittio procent av de resor som görs med våra bilar är enkelresor och genom-snittstiden per resa är tjugo minuter. Bildelningstjänster används både av företag och av privatpersoner och i lika stor utsträckning på kvällar och helger som på vardagar, säger Peter Ahlgren.

Peter Ahlgren, Sverigechef Car2go Att dela bil är

ett sätt att utnyttja befintliga resurser, frigöra utrymme och minska biltrafikens klimatpåverkan.

FLEXIBLA LAGER- OCH PRODUKTIONSLOKALER I JÄRFÄLLA

TEKNISK INFORMATION• Takhöjd: 8 meter, 3,60 meter fri höjd

under entresol.

• Bärighet: > 3 ton.

• Antal portar: 7 st (2,60x2,80), 1 större.

• AC-kyla.

• Sprinklade ytor.

• Restaurang i fastigheten.

• 141 parkeringsplatser.

Äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom lager, logistik och handel

www.corem.se

VEDDESTA 2:79 – ELEKTRONIKHÖJDEN 14 – JÄRFÄLLAI Veddesta industriområde i norra Stockholm, cirka 20 km från Stockholms city, erbjuder vi 5 000 – 27 000 kvm flexibla lager-, produktion- och kontorslokaler. Med ett utmärkt läge bara minuter från E18 är restiden knappt 20 minuter till Stockholms city och 25 minuter till Arlanda flygplats. I närområdet finns Barkarby handelsplats, Veddesta Centrum samt Jakobsbergs Centrum. Med stora planerade investeringar i infrastruktur, genom byggnation av Förbifart Stockholm samt utökad tunnelbana och Mälarbana, är området ett av de mest attraktiva i norra Stockholm.

För ytterligare information kontakta vår uthyrningschef Jesper Carlsöö på 073 - 357 18 87 eller [email protected]

Arcona gör det möjligt att bygga bort bristen på idrottshallar Var med och bidra du också på sporthallskartan.se

www.sporthallskartan.se | [email protected] Stockholm tel 08-601 21 00 | Uppsala tel 018-24 77 40


8 Innovation Återvinningsekonomi FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

www.pbt.se

Vi hjälper er med systemlösningar, projektering, energieffektivisering, OVK, täthetsprovning, termografering, radonmätning mm.

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, [email protected]

Boka in oss underhösten för en offert.

Specialister inom teknikområdet VVS

PB teknik ABVretenvägen 2, 171 54 SolnaTel. +46 (0)8 564 859 50,Fax. +46 (0)8 564 859 60, mail: [email protected]

Boende och livsstilar påverkar miljön på många sätt, exempelvis med uppvärmning av bostäder, resor till arbete och fritidsaktiviteter eller avfallssortering. Bygg- och anläggningssektorn genererar årligen cirka 10 miljoner ton avfall och för företagen är utrymmesbrist ofta en utmaning. Genom att öka återvinningsgraden skulle man kunna förbättra både material- och energieffektiviteten.TEXT CINDY AHRNEWALD

FOTO EKOKEM

Sveriges bebyggda miljö står för nära 40 procent av den totala energian-vändningen i landet och ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling. Under den senaste tioårsperioden har enbart bygg- och anläggningssektorn genererat cirka 10 miljoner ton avfall varje år, varav cirka tio procent av detta klassificeras som farligt avfall. Om de nationella miljökvalitets-målen God bebyggd miljö och Giftfri miljö ska nås så måste därför bygg- och rivningsavfallets mängd och farlighet dels minska, dels användas mer som resurs. Även hanteringen av avfallet måste säkras.

Många byggarbetsplatser i Stockholmsregionen saknar dock tillräckligt utrymme för containers som möjliggör att sortera rivningsav-fall på plats. Ofta ryms endast ett fåtal kärl eller en enstaka container, vilket innebär att rivningsföretagen är bero-ende av en välfungerande infrastruk-tur med regelbundna tömningar.

Samtidigt fortsätter Sveriges befolkning att öka, och Stockholm i synnerhet. Staden växer i omfång och köpcentrum etableras utanför stadskärnan, vilket ökar behovet av transporter parallellt med en förtät-ning av de centrala delarna.

Samarbete över gränser ger innovativa lösningarFör företag som arbetar för att främja en cirkulär ekonomi, så finns en stor effektiviseringspotential i bygg- och rivningssektorn. Dels genom att möj-liggöra för en effektiv avfalls sortering på plats, även på trånga ytor. Dels genom att identifiera nya och innovativa återvinningsmetoder och användningsområden för återvunnet material.

Stefan Broman är marknadschef på Ekokem i Sverige, som utvecklar nya återvinningsmetoder för avfall och hittar nya sätt att återanvända återvunnet material. Han anser att det finns många material där återvin-ningsgraden har potential att öka avsevärt men för att göra skillnad i stort krävs samarbete.

– Vi fungerar som en länk mellan rivningsföretag som tillhandahål-ler material för återvinning och

byggföretag som i sin tur köper in det återvunna materialet. Genom att hjälpa dessa parter att mötas hoppas vi kunna få fart på byggsektorns återvinningsekonomi.

– För att den cirkulära återvin-ningsekonomin ska kunna förverk-ligas fullt ut krävs en nära dialog med byggbranschen. Det ger oss den insikt vi behöver kring vilka återvunna material de efterfrågar, fortsätter Stefan Broman.

Ett sådant material är asfalt. Åt-minstone hälften av den asfalt som hamnar på deponi skulle kunna tillvaratas och återvinnas menar Stefan Broman. Andra material som är intressanta för återvinning är sand och plast.

– Vi har exempelvis en egen plastfabrik i Finland där vi tillverkar nya plastkomponenter av återvun-net material. Vi har även utvecklat metoder för återvinning av de stora mängder sand som är en restprodukt vid sandpapperstillverkning. Numera kan vi dessutom återvinna själva sandpappret, vilket skonar miljön och spar pengar.

– I dagsläget är återvunnet mate-rial inte alltid mer kostnadseffektivt än jungfruligt material, men i takt med att efterfrågan och tillgänglig-heten ökar på återvunnet material så kommer det sannolikt ändras, avslutar Stefan Broman.

För att den cirkulära återvinningsekonomin ska kunna förverkligas fullt ut krävs en nära dialog med byggbranschen.

Stefan Broman

FOTO

MA

TTIA

S E

RM

AN

BR

IX

Genom att utveckla återvinningsmetoder för rivningsmaterial och identifiera nya användningsområden för återvunnet material, kan man spara in på naturresurser och främja en cirkulär ekonomi.

Stefan Broman, marknadschef Ekokem Sverige

En klimatsmart länk

patenterad kiselteknik • minimalt underhåll

lena och stickfria ytor • helt miljövänlig

Läsmer påsioo.se

car2go är den flexibla bildelningstjänsten utan fasta avgifter eller abonnemang, det kostar bara när du kör. 250 bilar finns tillgängliga via vår car2go app och öppnas enkelt med några få knapptryck. För bara 4 kr per minut (inkl. moms) tar du dig enkelt och billigt till affärsmötet eller flygplatsen. Res från A till B utan att behöva tän-ka på att lämna tillbaka bilen där du tog den. Pri-set inkluderar bränsle, försäkring, trängelskatt och parkeringsavgifter. Läs mer på car2go.com eller kontakta oss på [email protected]

TJÄNSTEBILTILL ALLA

JUST NU

GRATISMEDLEMSKAP


10 Ekonomi Sveriges importhamn FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Mer än hälften av jordens befolk-ning bor idag i städer. År 2050 väntas denna siffra stiga till cirka 70 procent. Urbaniseringstrenden påverkar inte bara politiken och ekonomin utan även vår livsstil och enligt många, våra värderingar.

Urbanisering sammankopplas ofta med så kallat megastäder i tredje världen eller med världens stora metropoler – städer som står i fokus för tillväxtanalyser och vid företags etableringsbeslut, så kallade ”hot spots” för ekonomisk tillväxt och utveckling. Och generellt sätt så har stora städer en högre ekono-misk tillväxt. I städerna finns kritisk massa, dynamik, kapital, innova-tionskraft och de mest framtidsinrik-tade konsumenterna.

En ”hot spot”?Trots Sverige och Stockholms ringa storlek, sett ur ett internationellt per-spektiv, så är vår urbaniseringstakt hög. Sett till Europa är den svenska urbaniseringstakten bland de

Stockholm – hela landets importhamn

Stockholm är en relativt liten storstadsregion och borde därmed ha begränsande möjlig-heter. Trots detta så är den svenska urbaniseringstakten bland de högsta i Europa. Konti-nuerlig expansion parallellt med att vara internationellt ledande inom många fält samtidigt skapar dock både möjligheter och problem.TEXT CINDY AHRNEWALD FOTO SHUTTERSTOCK

Källor: Framtidsutredningen, del 2 ”Hur påverkar globaliseringen Stockholm och hur utmanar det staden?”, Konsten att växa smart, Stockholms handelskammare, Trafiksatsning Stockholm, bygg.stockholm.se

högsta, vilket kan tyckas motsägel-sefullt. Men en studie av Economist Intelligence Unit (EIU) visar att det inte finns någon korrelation mellan stadens befolkningsstorlek och allmänna konkurrenskraft, då befolkningstillväxt även kan leda till flaskhalsar och en överbelastning av befintliga och inflexibla system.

I en värld med konstant befolk-ningstillväxt, ändliga resurser och ekonomisk tillväxt är urbanisering en positiv trend. En växande stad innebär bland annat skalfördelar och effektivare resursanvändning. Men det finns också nackdelar.

Näringslivets sammansättning och specialiseringDen svenska ekonomin har under lång tid varit starkt beroende av handeln med omvärlden. Under de senaste decennierna har takten i glo-baliseringen ökat och mycket tyder på att stockholmsregionen behöver rusta sig för att hantera framtidens utmaningar och möjligheter.

Stockholms län är landets företags-tätaste region och en av de mest utrikeshandelsintensiva. Näringslivs-strukturen i Stockholm är mer kun-skapsintensiv och tjänstesektorn är större än i övriga Sverige. Stockholm har också en större branschbredd än övriga regioner och den största företags-dynamiken.

Näringslivs-strukturen avspeglas också i Stockholms-företagens handel med omvärlden. Tjänsteföretagen dominerar starkt liksom Stockholms starka profilbranscher inom IT-och telekommunikation, samt finans-sektorn.

Importen större än exportenStockholm utmärker sig också genom att importen är större än exporten, trots att många starka exportföretag är etablerade i Stock-

holm. Sveriges omsättningsmässigt viktigaste exportindustrier såsom råvaru- eller verkstadsindustrin är Stockholm inte den mest centrala regionen. Därmed får inte exporter lika stor tyngd som i riket i övrigt.

Positionen som importregion, även kallat im-porthamn, kan bland annat förklaras av att regionen är en stark marknads-plats. Här skiljer sig regionen från Sverige som hel-het, liksom från de två andra

storstadsregionerna, Västra Götaland och Skåne.

Med importhamn menas att idéer och varor testas lokalt innan de sprids över landet. Stockholmsre-gionen används med andra ord som en testmarknad. Orsaken till detta är att regionen anses vara snabb på att introducera ny teknik och att

invånarnas intresse och öppenhet för nymodigheter är stor. Många av stockholmskonsumenterna är så kallade early adopters (tidiga konsu-menter) vilka är viktiga för företagen och bidrar till produktutvecklingen.

De högsta genomsnittliga svenska inkomsterna återfinns i Stockholms län och därmed blir Stockholm landet s viktigaste region för konsumtio n och upplevelser. Regionen är även landets starkaste kunskaps- och forskningsregioner och har de mest avancerade finan-siella tjänsterna att erbjuda företag. Urbaniseringen bidrar till social och ekonomisk mångfald och att resurser används effektivare. Så när det kom-mer till Sveriges ekonomiska, sociala och kulturella utveckling så är det nog inte helt fel att säga att det är Stock-holmsregionen som styr skeppet.

Sett till Europa är den svenska urbaniseringstakten bland de högsta.

ANNONS ▼▼ ANNONS

BRÄNDA RESURSER

Det finns många utmaningar kopplade till

dagens hantering av glykolavfall. Glykol som har använts i förbränningsmotorer innehåller tungmetaller, och i det glykolavfall som sam-las upp efter avisningen av flygplan hittar man vanligen kadmium.

– Flera kommuners avloppsreningsverk har slutat att ta emot glykol från flygplatser eftersom det är kontaminerat med kadmium, vilket gör att man inte kan återföra verkets rötslam till jordbruket utan att miljön tar skada. På Recyctec kan vi filtrera bort kad-miumet. På sikt kanske vi till och med kan förädla det också.

Glykolhaltigt avfall som tas om hand tas vanligtvis till förbränning. Det är enligt

50 MILJONER LITER I AVLOPPET

Text Nanna Brickman

GLYKOL – EN AV industrins mest populära ingredienser. Den används i värme- och kylsystem i fastigheter/industri/fordon och för att isa av flygplan. I kylarvätska och glass, i polyester och i PET-flaskor.

Även insamlingen av glykolavfall är haltande. Man beräknar att enbart en tredjedel av EU:s använda glykol faktiskt tas till förbränning. Resten, hela 50 miljoner liter per år, går rakt ut i naturen.

Göran Ahlquist en otillräcklig återvinnings-metod eftersom glykol – särskilt sorter med högt vattenvärde – har ett lågt energivärde. Förbränningen är alltså mer destruktion av farligt avfall än det är energiåtervinning, och nyttan vi får ut av glykolen tar slut vid förbränningen.

– Genom att återvinna glykolen i stället för att bränna den gör vi miljön en väldig tjänst, dessutom är det otroligt bra för in-dustrierna som är i konstant brist av glykol. Både ekologiskt och ekonomiskt är detta ett stort framsteg.

Göran Ahlquist

– Glykol har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbar i naturen. Men det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan där-för orsaka syrebrist i vattendrag och grund-vatten, säger Göran Ahlquist.

UTBILDNING: Marinofficer, BSc och

MBA.

INTRESSEN: sport, miljö och resor.

– Recyctec jobbar mycket nära med avfallsbranschen och det här är en klockren symbios mellan det kommersiella och det miljövänliga. Det märker folk av, och det gör vårt jobb väldigt mycket lättare.

I dagsläget arbetar Recyctec på att arbeta fram sätt för att öka det totala omhänder-tagandet av glykolavfall samt att befästa sin plats på den svenska och nordiska markna-den. Det senare har enligt Göran Ahlquist varit överraskande lätt.

TITEL: VD på Recyctec Holding AB.

”Det här är en klockren symbios mellan det kom-mersiella och det miljövänliga.”

– Glykol är alltid en bristvara. Och jag kan inte svära på att det är sant, men en av våra kunder säger att bristen blir särskilt akut just kring sommar-OS, eftersom det säljs så många Coca-Cola-flaskor då, säger Göran Ahlquist, vd på företaget RecyctecHolding AB (publ).Eftersom glykol utvinns ur råolja är det en ändlig resurs, och företaget Recyctecs affärsidé bygger på just det. Stora aktörer lämnar in sina glykolrester till dem och efter att de har renat glykolen, via en process som är ”hemlig men baserad på konventionella filtreringstekniker”, går den att använda på nytt. Glykolen säljs då vidare till kemiföretag som tar den tillbaka till marknaden.

– Vi har tagit fram en teknik som i stort sett gör den här ändliga resursen helt åter-vinningsbar. Det finns inte många liknande tekniker runtom i världen, särskilt med ett så rent slutresultat som vi får fram.

Bränna glykolen? Nu kan du återvinna den!Ny svensk teknik gör det möjligt att återvinna använd glykol till en helt återställd produkt. Med Jönköpingsföretaget Recyc-tecs reningsprocess spar man på världens ändliga resurser och räddar miljön från skadliga tungmetaller.


12 Flygtransport Arlanda flygplats FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Arlanda behöver fler internationella flyglinjer

Stockholms flygplats Arlanda har länge legat i Köpenhamns Kastrups bakvatten, räknat i antalet årliga resenärer. Även Oslos Gardemoen slår Arlanda på fingrarna. Efter att ha tagits i drift år 1998 tog det bara några år innan Gardemoen transpor-terade fler resenärer.

– När Swedavia bildades 2010 och tog över ägandet och driften för de flygplatser som tidigare tillhört Luft-fartsverket var det en ganska mörk bild som målades upp, säger Torborg Chetkovich, vd och koncernchef för statliga Swedavia.

– Vi kunde konstatera att Arlanda under många år hade halkat efter sina skandinaviska konkurrenter. Det saknades till exempel direktlinjer till många viktiga destinationer, exem-

pelvis till Asien och den amerikanska västkusten.

Samverkan för internationella direktlinjerEnligt Torborg Chetkovich så finns det flera förklaringar till detta. Exempelvis så hade det inte gjorts tillräckliga investe-ringar i Arlanda som flygplats och dess potential hade inte marknadsförts ef-fektivt nog. År 2013 etablerades därför Connect Sweden, ett samverkansprojekt mellan näringsliv, offentliga organisa-tioner, samt politi-ker från det lokala planet och ända upp på regeringsnivå, med grundsyftet att stärka Arlanda som Skandinaviens ledande hub.

Flera ledande profiler från närings livet är idag engagerade i Connect Sweden, med Jacob Wal-lenberg i spetsen som ordförande. Tillsammans ska de samverka för att öka antalet interkontinentala direktlinjer, bland annat för att locka framtida företagsetableringar. Detta är viktigt eftersom Sverige är bero-ende av konkurrenskraftiga flyglinjer till omvärlden. Att minska antalet

mellanlandningar är också viktigt ur miljösynpunkt. Varje mellanland-ning beräknas öka koldioxidutsläp-pen med 20 procent.

– Direktlinjer till viktiga interna-tionella destinationer och tillväxtre-gioner som till exempel Kina och In-dien är betydligt viktigare än många tror. De är viktiga för näringsliv, framtida arbetskraft, FoU och besöksnäring. Bara för att nämna några, säger Torborg Chetkovich och fortsätter:

– Idag krävs det till exempel bara en mellanlandning för att ta sig från Facebooks datacenter i Luleå till huvudkontoret i Kalifornien.

Swedbanks vd Michael Wolf är inne på samma linje:

– Tillgänglighet och så lite tid som möjligt på resa är nyckeln. Ett huvudkontor eller ett Nordenkontor som sitter på flyget eller i en transithall är inte speciellt effektivt – eller attraktivt.

Korta avstånd kan vara avgörandeDirektlinjer är visser-ligen väl så viktigt för etablerade exportföre-tag men det är för de mindre företagen som saknar en utlandsor-ganisation på plats, som kortare avstånd

kan vara direkt avgörande. – Vi har ett växande antal nya

företag som direkt går ut i världen eller som har samarbeten över hela världen. Detta är extra tydligt på uni-versitetsorterna, där nya affärsidéer och företag föds ur forskning och samarbeten mellan olika institu-tioner. Titta bara på universitetet i Umeå och Chalmers i Göteborg, för att ta två exempel. Deras marknad är världen, säger Michael Wolf.

Vi kunde konstatera att Arlanda under många år hade halkat efter sina skandinaviska konkurrenter. Det saknades till exempel direktlinjer till många viktiga destinationer …

Torborg Chetkovich

Per Bengtsson, universitetsdirektör på Karolinska Institutet, KI, instämmer och säger att interkontinentala förbin-delser skulle förbättra universitetens möjligheter till internationellt utbyte.

– Karolinska Institutet exempelvis, är ett internationellt universitet med ett mycket omfattande kontaktnät utomlands. Även om våra mest in-termittenta samarbetspartners finns i Europa med goda förbindelser till Arlanda så har vi många kontakter på andra håll i världen, och tillägger:

– Vid ett besök i Hong Kong nyligen då resandet diskuterades utnämndes Arlanda till en ”mycket regional flygplats” av våra värdar.

Det personliga mötet spelar rollUniversitetsvärlden är idag starkt internationaliserad. Utbytet med Asien och Afrika ökar ständigt. Det är möten mellan personer, kulturer, laboratorier och kunskap.

– Utan möten, ingen forsk-ning eller utbildning värd namnet. Detta utbyte sker i dag via flyg, där resandet tyngs av byten. Givetvis använder vi modern teknik, men ett möte i cyberrymden kan inte alltid ersätta det personliga mötet. Att vara i samma laboratorium, eller att sitta och diskutera ett experiment blir inte

Arlanda flygplats må ligga i Stockholmsregionen men är definitivt inte en fråga enbart för Stockholmare. Som lan-dets internationella flygplats spelar Arlanda en viktig roll för svenskt näringsliv, akademi och turism. I takt med en ökad ekonomisk utveckling, levnadsstandard och tilltagande globalisering, så blir det allt viktigare för Sverige med en flygplats som står sig väl i den internationella konkurrensen. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN, CINDY AHRNEWALD

FOTO SHUTTERSTOCK

Torborg Chetkovich, vd och koncernchef Swedavia

FOTO

JÖ

RG

EN

HIL

DE

BR

AN

T

Per Bengtsson, universitetsdirektör Karolinska Institutet

FOTO

CA

MIL

LA

SV

EN

SK

Falun Borlänge-regionen ABTelefon 0243-24 80 40 [email protected] www.fbregionen.se

www.facebook.com/fbregionen

FALUN BORLÄNGE GAGNEF LUDVIKA SMEDJEBACKEN SÄTER

ÄR DU NOGATT BYGGA I FALUN BORLÄNGE-REGIONEN?

smart

I Falun Borlänge-regionen bor 165 000 människor. Regionen växer och 3 000 nya bostäder kommer att behövas inom de närmaste åren. Det ska även investeras 3 miljarder i vård/omsorgsbostäder, skolor och övriga kommunala byggnader. För att möta dig som privat aktör på bostadsmarknaden har regionen utvecklat ett unikt arbetssätt. Målet är att underlätta för dig som vill bygga och investera i Dalarnas tillväxtmotor.

Välkommen att kontakta oss!


FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE Arlanda flygplats Flygtransport 13

Arlanda behöver fler internationella flyglinjer

Beauty & Performance in WoodTM

DE

SIG

N ww

w.tusj.no FO

TO © O

lnhausen Desig

n

[email protected] / www.kebony.seKebony Sverige AB KebonyWood

Kebony Furu har används till GoBoats anläggningar i Stockholm.

Arlanda är Sveriges största flygplats,ettviktigtnavförStock-holmsregionen, landets välfärd och Skandinavien. Detta bland annattackvareflygetsomresertill 167 destinationer över hela världen.

Källa: Swedavia

Smart fakta

samma sak utan den fysiska närhe-ten, säger Per Bengtsson.

Michael Wolf håller med om att elektronisk kommunikation bara kan vara ett komplement till att vara på plats.

– Det är klart att jag skulle kunna nå bankens kontorschefer med hjälp olika tekniska lösningar, men skälet till att jag är på kontorsbesök minst en gång i veckan, är att det ger så mycket mer.

Investeringar för framtida trafikökningar Att Arlanda enbart skulle vara

en Stockholmsfråga tillbakavisar Torborg Chetkovich bestämt. Siffror som till exempel att cirka 100 000 arbetstillfällen i landet skapas av den tillgänglighet som flyget medför, styrker detta. Om 15 år beräknas siff-ran ligga på 150 000 arbetstillfällen.

– Prognoserna pekar på att Stock-holm kommer att vara den snabbast växande huvudstaden i norra Europa fram till 2030. För att det ska kunna ske måste tillgängligheten förbättras ytterligare. Hur man än ser det så är Stockholm en viktig ekonomisk mo-tor för Sverige och Arlanda är hela landets internationella flygplats.

För driva på utvecklingen av fler interkontinentala flygförbindelser så har Connect Sweden och representan-ter från industrin haft en nära dialog med flygbolagen. Målet var att visa på Stockholm Arlanda Airports potential, och den har visat sig vara effektivt.

– Förra året ökade antalet rese-närer med åtta och en halv procent,

Utan möten, ingen forskning eller utbildning värd namnet. Detta utbyte sker i dag via flyg, där resandet tyngs av byten.

Per Bengtsson

vilket gör Arlanda till den snabbast växande flygplat-sen i Norden. Totalt har antalet resenärer ökat med 30 procent de senaste fem åren, säger Torborg Chetkovich, och fortsätter:

– Vi såg ett positivt trendbrott gällande antalet flygförbindelser redan under 2013 och sedan dess har inte mindre än tretton inter-kontinentala direktlinjer tillkommit.

Parallellt med arbetet att etablera fler direktlinjer investerar Swedavia sju miljarder fram till år 2025 i fler gater och flygplansparkeringar, stör-re kommersiella ytor och en helt ny säkerhetskontroll till utrikestermi-nalen. Allt för att Arlanda ska kunna hantera kommande trafikökningar. Sedan tidigare har också en terminal för europatrafik byggts om.

Torborg Chetkovich berättar att Norwegian numera flyger direkt till båda amerikanska kusterna. Nyligen invigde flygbolaget även direkt linjer

till Puerto Rico och Las Vegas. SAS började flyga till Hong Kong i september

och i mars 2016 öppnar de en direktlinje till Los Angeles.

– På ett sätt kan man säga att även vårt geografiska läge i kombination med teknikutvecklingen – i form av längre räckvidd hos planen – gynnat Arlanda mer än många andra flyg-platser, avslutar Torborg Chetkovich.

Tillgänglighet och så lite tid som möjligt på resa är nyckeln. Ett huvudkontor eller ett Nordenkontor som sitter på flyget eller i en transithall är inte speciellt effektivt – eller attraktivt.

Michael Wolf

Michael Wolf, vd Swedbank

FOTO

SW

ED

BA

NK

Ur Fokus Region Stockholm, februari 2015


VALIDERAD AV SRF FÖR

AKTUALITETSTIMMAR

14 Juridik Fastighetsrätt FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

– Det är självklart positivt för besöksnäringen och Stockholms utveckling att allt fler fastighetsägare som tidigare kanske främst förvaltat kontorsfastigheter är intresserade av att utöka sitt fastighetsbestånd med hotellfastigheter. Det är viktigt att vara medveten om att de juridiska och kommersiella villkoren för hotellfastigheter skiljer sig från exempelvis kontorsfastigheter, säger

Omsättningsbaserade avtal och långa hyreskontrakt normalt för hotellfastigheter

Inom hotellmarknaden har man under de senaste åren identifierat en trend där fastighetsägare som saknar längre erfarenhet av att äga och förvalta hotellfastig-heter nu ger sig in i bran-schen. Att äga och förvalta hotellfastigheter skiljer sig dock en hel del från att driva andra typer av fastigheter.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Hotellmarknaden i Stockholm fortsätter att expandera. På senare år har antalet hotell blivitfler,inteminstiinnersta-den. Relativt nyöppnade Hotell Kungsträdgården som ligger precis intill Kungsträdgården i Stockholm, samt de två hotell som byggs ovanpå Gallerian på Hamngatan är exempel på tre nya hotelletableringar i Stockholms innerstad. Dessutom pågår just nu etableringen av Bank Hotel, ett hotell på Blasieholmen.

Smart fakta

Nimrod Badur, advokat med särskild erfarenhet av hotellfastigheter på Advokatbyrån Hannes Snellman.

Vanliga hyresavtalsvillkorHyresavtalet är i allmänhet betydligt längre för hotellverksamhet än andra typer av verksamheter. Det är till exempel inte ovanligt att kontrakten mellan fastighetsägare och hotell-operatör sträcker sig över en period på mellan femton och tjugofem år, medan ett genomsnittligt hyresavtal för en kontorsfastighet sträcker sig över mellan tre och fem år.

Dessutom är hotellhyresavtalen nästan uteslutande omsättningsbase-rade, vilket innebär att hyran delvis regleras utifrån hotellets omsättning på exempelvis logi- konferens-, och restauranggäster. Vanligt förekom-mande är även relativt omfattande investeringar när en befintlig fastig-het ska omvandlas från kontor eller bostäder till hotell.

– Mitt råd till fastighetsägare som saknar tidigare erfarenhet av hotell-verksamhet är att ta hjälp av en erfa-

ren konsult och en väl renommerad advokat med erfarenhet av just hotell verksamhet. En utmaning när det gäller hotellverksamhet är att for-mulera ett hyresavtal som fungerar såväl idag som på tio eller tjugo års sikt. Det gäller därför att förutse och belysa hotellverksamhetens lång-siktiga tekniska och juridiska risker innan man tecknar hyresavtal, säger Nimrod Badur.

Tydliga skiljelinjer ger flexibilitetEn av de största kostnadsposterna för en fastighet är tekniska installationer.

Det lönar sig därför att noggrant gå igenom och värdera installa tionernas uppskattade livslängd.

– Mycket kan hända under den långa hyresavtalsperioden, men sträva efter att räkna in så många risker som möjligt när avtalet skrivs. Eftersom hyresavtalen i hotellbran-schen oftast är omsättningsbaserade ger ett hyresavtal som formulerats på rätt sätt tydliga incitament för såväl fastighetsägare som hotelloperatör att kontinuerligt öka omsättningen, säger Nimrod Badur.

Nimrod rekommenderar även fastig hetsägare och hotellopera-törer att inkludera en viss grad av flexibilitet i hyresavtalet, vilket ger en möjlighet att omförhandla exempel-vis lägsta hyresnivå eller vissa delar av fastighetens underhållsansvar. Samtidigt är det viktigt att båda par-ter tror på hotellets affärsmodell och kommersiella koncept och att den tron återspeglas i hyresavtal.

– En kontorsfastighet hyrs oftast ut till flera hyresgäster, medan en hotellfastighet i allmänhet bara har

En utmaning när det gäller hotellverksamhet är att formulera ett hyresavtal som fungerar såväl idag som på tio eller tjugo års sikt.

en hyresgäst. Det är därför viktigt att reglera i hyresavtalet hur fastigheten ska underhållas och att ha en tydlig skiljelinje mellan fastighetsägarens och hotelloperatörens underhålls-ansvar så det inte uppstår några tveksamheter angående vem som an-svarar för vad, säger Nimrod Badur.

Nimrod Badur, advokat Advokatbyrån Hannes Snellman

Sveriges yngsta 160-åring fyller 30.

Efter 160 år med kräsna hyresgäster har vi lärt oss ett och annat. Vi har bland annat lärt oss att lyhördhet och tillgänglighet är nyckelord för en framstående hyresvärd. Eftersom vi både äger och förvaltar våra fastigheter är vi ständigt närvarande, både

fysiskt och i tanken, och det tror vi är avgör- ande för långa relationer. Och det är så vi vill ha dem; långa. De 160 åren är ett bevis på att vi tänker långsiktigt när det gäller våra fast-ig-heter och hyresgästerna som verkar i dem. Nu siktar vi på ett par hundra år till.

Sveriges yngsta 160-åring fyller 30

1 985

160 år sedan ett Bonnierföretag ägde sin första fastighet. 30 år sedan vi blev ett eget bolag inom Bonnierkoncernen.

251x183_BoFa.indd 1 2015-10-26 13:33

newstay.se newproperty.se

Personligt engangemang gör hela skillnaden. Newo�ce arbetar i första hand med uthyrning av kontor, butiker, lager och industrilokaler från fastighetsägare och från hyresgäster som vill �ytta i förtid. Vi tar oss an allt från större projekt till mindre styckelokaler. Vi lotsar även lokalsökande företag till nya lokaler. Genom Newproperty erbjuder vi specialistkompetens inom såväl sälj- som köprådgivning av kommersiella

fastigheter och genom Newstay arbetar vi med för-medling av andrahandsbostäder till juridiska personer. Framgång handlar o�a om att välja rätt partner – vårt team har kunskapen, erfarenheten och kontaktnätet. Och ett personligt engangemang! Kontakta oss redan idag så berättar vi mer, telefon 08-665 68 80 eller läs mer på respektive hemsida nedan. Välkomna!

Söker du mer än bara yta?


16 Profilen Erik Selin FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Accelerating success.

VI LOKALER & FASTIGHETER Som fastighetskonsulter älskar vi varenda m² vi får hjälpa till att förmedla.

Kommersiella lokaler och fastigheter är vår expertis vare sig det gäller kontor, lager eller handel. Med expertis och marknadskunskap hjälper vi fastighetsägare med sälj- och köprådgivning, uthyrning och förvaltning.

Som lokalsökare är Colliers den enkla vägen till nya lokaler. Med hela marknadens utbud av lediga lokaler erbjuder vi kostnadsfri hjälp hela vägen. Colliers är experter på fastigheter, m², hyresnivåer, hyresavtal och lägen.

Välkomna fastighetsägare, lokalsökare och investerare.

colliers.se

EXPERTIS

KOMMERSIELLA FASTIGHETERm²

– Det går att måla upp flera an-ledningar till att det ser bra ut på lång sikt. Det är visserligen så att huvudstadsregioner i länder som går bra tenderar att gå bäst, men det finns fler saker som vi anser talar för Stockholm.

Balder har huvuddelen av sina kommersiella fastigheter i storstäders centrala delar. Innehaven i Göte-borgs- och Stockholmsregionerna är de enskilt största och viktigaste i portföljen. Erik Selin menar att sett ut Balders perspektiv som fastighetsbo-lag ser Norden över huvudtaget bra ut och Sverige kanske lite extra bra.

– Anledningen till att vi finns i Stockholm och Göteborg är att det är exempel på orter som uppenbart befinner sig i en positiv utvecklings-spiral.

Utöver fördelen att vara just huvudstadsregion menar han att Stockholm lyckats förnya sig och att-rahera bolag även inom IT med spets inom en rad områden där spel och musik bara är två. Bolag som härrör från Stockholm och som fortfarande finns kvar på orten.

– Sett ur ett IT-perspektiv är Stockholms IT-kluster helt i klass med städer som till exempel Berlin och storstäderna i Silicon Valley.

I Stockholm återfinns inte mindre

Stockholmsregionen är en av de mest intressanta fastighetsmark-naderna i Europa. Man visar självförtroende, planerar och bygger för framtiden och sammantaget ökar intresset bland fastighetsbolagen. Det anser i alla fall Erik Selin, vd, grundare och huvudägare i Göteborgsbaserade fastighetsbolaget Balder. Möt en av branschens mest inflytelserika personer i en intervju om regionen Stockholm och Sverige i stort.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

FOTO ANNALISAFOTO AB

”Det finns få städer i världen där så många internationella företag har sitt huvudkontor”

än elva globala huvudkontor. – Faktum är att det finns få städer

i världen där så många internatio-nella företag har sitt huvudkontor. I Stockholms fall rör det sig förstås om framgångsrika svenska multina-tionella dito ofta inom tillverkning. Men även andra stora koncerner har valt att lägga sitt Europakontor i Stockholm.

Satsningar idag, för imorgonStockholmsregionen har en rad pågående stora infrastrukturprojekt med uppgift att stödja befolknings-ökning och ekonomisk tillväxt. Fram till år 2025 satsas 100 miljarder kro-nor på infrastruktur i Stockholmsre-gionen. Satsningar som är viktiga för hela landet.

Som exempel kan ges Citybanan som beräknas klar till 2017. Cityba-

nan fördubblar spårkapaciteten från hela Mälardalen till och från Stock-holm och en över 140 år gammal getinmidja byggs därmed bort. Ett annat exempel är den omdebatterade, men dock helt nödvändiga, ombygg-naden av Slussen.

Förbifarten som ska stå klar om cirka tio år är en tredje förbättring. Förbifarten ska koppla samman Stockholms södra och norra delar och avlasta Essingeleden. I kristall kulan, ytterligare något decennium bort, ligger den planerade snabbspårvägen mot Göteborg och Malmö.

– Sammantaget tyder det på satsningar som visar på att huvud-stadsregionen växer mycket snabbt, tror på sig själv och som viktig ekonomisk motor som gynnar övriga landet. Självklart påverkar detta vär-dena på fastighetsmarknaden. Idag och imorgon, säger Erik Selin.

”Man måste ha lite tålamod”Erik Selin tycker överlag att Stock-holm såväl som Sverige som land uppvisar en gynnsam demografisk profil.

– Det som möjligen kan begränsa tillväxttakten i Sverige i allmänhet och storstadsregioner i synnerhet stavas bostadsbrist. Vi skulle till exempel gärna bygga fler bostäder i

Det finns gott om investerare och att det finns kunder är ju fullständigt uppenbart.


FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE Erik Selin Profilen 17

Accelerating success.

VI LOKALER & FASTIGHETER Som fastighetskonsulter älskar vi varenda m² vi får hjälpa till att förmedla.

Kommersiella lokaler och fastigheter är vår expertis vare sig det gäller kontor, lager eller handel. Med expertis och marknadskunskap hjälper vi fastighetsägare med sälj- och köprådgivning, uthyrning och förvaltning.

Som lokalsökare är Colliers den enkla vägen till nya lokaler. Med hela marknadens utbud av lediga lokaler erbjuder vi kostnadsfri hjälp hela vägen. Colliers är experter på fastigheter, m², hyresnivåer, hyresavtal och lägen.

Välkomna fastighetsägare, lokalsökare och investerare.

colliers.se

EXPERTIS

KOMMERSIELLA FASTIGHETERm²

”Det finns få städer i världen där så många internationella företag har sitt huvudkontor”

Vad skiljer kiselbaserad träimpregnering från annan träimpregnering?– Kiselbaserad träimpregnering är en naturprodukt som fram-ställs av jordens näst vanligast förekommande mineral, kiselsyra. Traditionell tryckimpregnering innehåller tungmetaller medan ki-selbaserad träimpregnering baseras på naturliga råvaror. Kiselsyran stärker träets innersta struktur på naturens eget sätt och har längre hållbarhet än tryckimpregneringar och oljebaserad impregnering.

Hur kan kiselbaserad träimpregnering bidra till ett långsiktigt hållbart byggande?– Eftersom kiselbaserad träim-pregnering inte har någon negativ inverkan på miljön och dessutom håller betydligt längre än andra impregneringar så bidrar det till ett hållbart byggande. En kiselimpreg-nerad altan kan hålla uppemot tio år, medan en kiselimpregnerad vägg kan ha en livslängd uppemot fem-ton år. Det innebär att kiselbaserade impregneringar har en livslängd som är i snitt tre gånger längre än andra impregneringstyper.

Hur ser framtidsutsikterna ut för kiselbaserad träimpregnering?– Efterfrågan på kiselbaserad trä-impregnering har ökat i takt med att allt fler efterfrågar miljövänliga produkter. Det här är ett relativt nytt teknikområde, de kommande åren väntas därför en utveckling där nya produkter hittar sin plats på marknaden. Jag tror att vi kom-mer att få se ett paradigmskifte där tryckimpregneringsprodukter successivt ersätts av kiselbaserade motsvarigheter.

Erik Selin är gymnasieekonomen som förlorade sina besparingar och blev starkt skuldsatt under 1980-talets spekulationsekonomi. Från det att han som 24-åring köpt sin första hyresfastighet i Ängelholm har han lyckats bygga upp ett fastighetsimperium med hundratals fastigheter, vilka i juni 2015 hade ett värde om 38,1 miljarder kronor. Under de senasteårenharhanflertaletgånger röstats fram som en av fastighetsbranschens absolut mäktigaste i Sverige.

Smart fakta

Stockholm om det fanns mer plan-lagd mark.

Bristen på planlagd mark menar han inte beror på någon illvilja från kommuner.

– Nej, det tar tid och man måste hålla i minnet att efterfrågan på byggbar mark är mycket stor och har ökat snabbt. Vi ser att kommuner i storstadsregioner är proaktiva och mycket tillmötesgående mot oss fast-ighetsbolag som visar att vi vill bygga. Tvärtom skulle jag säga att man i Stockholm varit mycket snabba i till exempel konverteringsprojekt.

Samtidigt menar han att det po-sitiva i sammanhanget är att det inte finns markbrist i Stockholmsregio-nen som helhet, vilket återigen talar för framtiden.

– Tittar du utanför de mest cen-trala delarna av Stockholm skulle jag säga att det finns mycket potentiell mark. Man måste dock ha lite tåla-mod, eftersom planprocesser tar tid.

Markpriser i storstadsregioner är ett annat dilemma. Efterfrågan driver upp markpriser. Balder – som är ett fastighetsbolag – strävar efter att bygga, äga och förvalta fastigheter.

– Vi bygger både hyres- och bostadsrätter. Men helt klart är det så att på vissa platser skapar de höga markpriserna en situation där bostadsrätter blir det enda alternati-vet. Markpriser i kombination med byggkostnader och önskad avkast-ning skulle skapa hyresnivåer som

inte går ta ut på grund av att hyror är reglerade.

Samtidigt menar han att man måste ta hänsyn till det område där man projekterar. Så att det till ex-empel blir en bra blandning mellan upplåtelseformer.

– Vi har för tillfället inget pågå-ende bygge i Stockholmsregionen. Vi finns dock med i en del detaljplaner som blir klara om några år.

Återigen; lagakraftvunnen mark, det vill säga mark som lite slarvigt uttryckt bara är ett bygglov från spaden i marken är nyckeln.

– Absolut. Det är definitivt flask-halsen som finns idag. Det finns gott om investerare och att det finns kun-der är ju fullständigt uppenbart. n

Sett ur ett ITperspektiv är Stockholms ITkluster helt i klass med städer som till exempel Berlin och storstäderna i Silicon Valley.

Hallå där …

Herje Boström, vd Sioo Wood Protection och vår expert på träimpregnering


Kontorshyresgäster i Stockholm har idag en högre medvetenhet om vad de vill att lokalen ska erbjuda och ställer generellt sett högre krav än förr. En viktig parameter för kontors-hyresgästen är att lokalen ska åter-spegla företagets varumärke. Men allt fler börjar också tänka strategiskt

18 Kommersiella fastigheter Kontor FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Svensk klassiker sedan 2015Ta det bästa från historien och addera det som är viktigt i framtiden. Så tänkte vi när vi skapade Sparring+. Med sin genomtänkta design, färg- och materialval och kombinationsmöjligheter passar konceptet lika väl på arbetsplatsen som i hemmet.

Projektförfrågningar, kontakta: Thord Markusson Tel. 010-494 94 20

www.sparringplus.se

Återförsäljare konsument:

Butik Stockholm, Sickla Köpkvarter, Marcusplatsen 11Svenssons i Lammhult

Lokalfrågan högt på agendanStockholms kontors-marknad är dynamisk och efterfråga n på attraktiva, centrala kontorslokaler är hög. Stadens kontorsdistrikt fortsätter att utökas med spännande områden innan-för tullarna som till exempel Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden. Men det är nischade kontorshotell och framförallt aktivitetsbaserade kontor som väcker störst intresse just nu.TEXT ANNIKA WIHLBORG

FOTO OCH ILLUSTRATION NEWOFFICE

och analyserar sitt företags lång-siktiga lokalbehov i valet av en ny kontorsplats, berättar Ulrika Rosén, grundare och partner på Newoffice.

– Det är en glädjande utveck-ling att allt fler företag på senare år placerar lokalfrågan högre upp på agendan. Tidigare har man hanterat lokalfrågan lite med vänsterhanden, nu har den istället letat sig upp på strategisk ledningsnivå. Det är en sund utveckling eftersom kontors-hyran ofta är en av företagets största enskilda kostnader.

Eftersom hyresavtalen för kontors fastigheter ofta sträcker sig över en period på minst tre till fem år, är det viktigt att man hittar ett kontor som både känns rätt och matchar företagets behov – idag och imorgon. Det kan också vara klokt att välja en större fastighetsägare eftersom det ökar möjligheten att byta kontorslokal om man tror att verksamheten kommer att förändras under avtalsperioden.

– Kontoret är ett ovärderligt arbets redskap i den dagliga verksam-heten. Jag rekommenderar företag som går i flyttankar att så tidigt som

möjligt i processen ta hjälp av en erfaren konsult och gärna även en arkitekt.

Attraktiva adresser och kontor– En tydlig utveckling är att city utvidgas och att nya kontorsområden utvecklas innanför tullarna. Det är en naturlig utveckling i takt med att efterfrågan på centralt belägna kontorsarbetsplatser med närhet till kollektivtrafik ökar. Ett exempel på ett nytt lyckat kontorsområde är Stadshagen på västra Kungsholmen. Även området kring Norra Bantor-get, Vasagatan och Västra Järnvägs-gatan vid Centralstationen har vuxit mycket de senaste åren, säger Ulrika Rosén.

En växande trend är nischade kontorshotell. Tidigare hyrde företag ofta ett eget rum med tillgång till konferensrum och andra gemen-samma ytor, men idag har det blivit allt vanligare att främst små och medelstora företag istället hyr in sig i ett öppet kontorslandskap, så kallad ”Coworking”.

Det så kallade aktivitetsbaserade kontoret har också fått ett starkt

Gasverksområdet är industrihis-toriskt viktigt och ritades av arki-tekten Ferdinand Boberg i slutet av 1800-talet. Sedan 1970-talet har staden funderat på hur man bättre skulle kunna ta tillvara på området. När gasproduktio-nen upphörde i januari 2011 tog Stockholms stad successivt över byggnaden och lät intresserade aktörer komma med förslag till användning och ansöka om förvärv.

Smart fakta

Tidigare har man hanterat lokalfrågan lite med vänsterhanden, nu har den istället letat sig upp på strategisk ledningsnivå.

Illustration av området Gasverket i Norra Djurgårdsstaden. Till höger syns de två gasklockorna.

genomslag på kontorshotellsmark-naden. Ett aktivitetsbaserat kontor är en fysisk miljö som är möblerad i olika zoner som stödjer olika typer av arbete. Fasta arbetsplatser saknas vilket möjliggör ett effektivare nytt-jande av lokalerna, fler synergier och möten mellan människor och företag.

Framtidens kontorsområdenGasverksområdet i Norra Djurgårds-staden är ett område som väcker stor uppmärksamhet och som på sikt tros bli ett av Stockholms mest dynamiska kontorsområden i innerstaden. Om-rådet ligger centralt, har en historisk betydelse och annorlunda arkitekt-tur. Målet är en levande stadsdel för människor och företag inom kultur, design och gastronomi, med över 60 000 kvadratmeter kontor, handel, restauranger och kulturscener.

Ytterligare ett expansivt citynära läge är Hagastaden, en ny stadsdel som bidrar till att länka samman Vasastaden och Solna, med närhet till Karolinska sjukhuset och Nya Karolinska.

– Samtidigt pågår nya kon-torsprojekt i city, till exempel

Urban Escape, med nya kontorsloka-ler ovanpå Gallerian på Hamngatan och Regeringsgatan. Satsningen på renoverade kontorslokaler på Sveavägen 44 har även bidragit till att öka attraktiviteten i kvarteren längs med Sveavägen. Dessa nya projekt behövs verkligen, efterfrågan på kontor i Stockholms innerstad är fortsatt mycket hög. I synnerhet är större kontor på 1 000 kvadratmeter och uppåt svåra att få tag på, betonar Ulrika Rosén.

Ulrika Rosén, grundare och partner Newoffice

FAKTA

NCC är ett av norra Europas ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. Vår strävan efter att förnya branschen och vårt fokus på innovation och hållbara lösningar har gjort oss till ett av de ledande och mest progressiva fastighetsutvecklingsbolagen i Norden.

I Hagastaden utvecklas den nya stadsdelen för boende, arbete och forskning med stort fokus på Life Science. I Valparaiso i Värtahamnen planeras för en inklude-rande stadsdel med en blandning av bostäder, skolor, idrott, handel, arbetsplatser, service och hotell. Det gäller att hitta det där lilla extra som lockar människor som inte bor i området att ändå vilja vistas där. Det är först då vi verkligen åstadkommer korsbefruktning i staden säger han.

– Det är svårt att sia om vad som händer på trans-portsidan i framtiden. Personligen tror jag att vi kommer att se nya trender i hur man transporterar sig. För att möta denna förändring blir det viktigt med flexibla parkeringsgarage som enkelt kan omvandlas till konferenslokaler, butiker eller få en helt annan funktion i framtiden, säger Olle Forsberg.

I TORSPLAN HAR NCC arbetat efter ledstjärnan ”det ska vara enkelt att göra rätt”. Det har bland annat

HÅLLBAR STADSUTVECKLING innebär att man i planering och byggnation har ett långsiktigt pers-pektiv, hushåller med material och värnar om mänsk-liga resurser. Det minskar den negativa påverkan på naturen och människors hälsa och bevarar ekosys-temen. Det innebär också att man med social håll-barhet i fokus bygger samhällen med hänsyn till medborgarnas behov och önskemål. Där man värnar om mångfald, trygghet och välbefinnande. Och för att uppnå en ekonomisk hållbarhet måste samhället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål, med en långsiktig investeringshorisont.

– Det finns ett ökat behov och en efterfrågan av oss stadsutvecklare att kunna ta ett helhetsgrepp kring hållbarhet. I en hållbar stadsutveckling kan vi skapa framtidens miljöer för arbete, boende och kommu-

nikation. Vi tror på fler och bredare sam arbeten med fastighets ägare,

kommuner och land sting och på att verka för en bra dialog med alla intressenter. Det är viktigt att utveckla staden i samför-stånd med dem som lever och

är aktiva där, säger Olle Forsberg, regionchef på NCC

Property Development Sverige.

NCC UTVECKLAR OCH SÄLJER kommersiella fastig heter. Genom konceptet Future Office by NCC ® förbättras våra hyresgästers affärsresultat genom inspirerande, hållbara och skräddarsydda arbets miljöer.

– Future Office by NCC ® är ett nyfiket, forsknings-baserat koncept som ger oss möjlighet att på ett engagerande sätt hjälpa våra kunder med resan mot en framtida arbetsplats. Vi kan steg för steg omvandla behov, strategier och drömmar till ett kontor som bygger varumärken, medarbetare, lönsamhet och mer hållbara affärer, säger Olle Forsberg.

Olle förklarar att det inte endast är inom politiken som bostadsfokuset är stort i Stockholmsregionen, det gäller även inom näringslivet, alla är rörande överens om att vi behöver fler bostäder. Men många flyttar till Stockholm för att arbeta, och vi behöver därför också flera moderna arbetsplatser. Det är en viktig pusselbit för att bygga den hållbara staden, samtidigt som regionen ska stå sig stark i den nationella, likväl den internationella konkurrensen. NCC har många stadsutvecklingsprojekt i hamn- och industriområden.

En levande stad med plats för alla

Foto

: Fel

ix O

dell

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN NCC

NCC är stadsutvecklaren som lyfter blicken bortom själva byggandet och skapar framtidens arbets-platser, marknadsplatser, bostäder, skolor och mötesplatser. För att lyckas arbetar man med hållbarhet , begreppet som står på tre ben: ett miljömässigt, ett socialt och ett ekonomiskt.

resulterat i att underlätta för cykling till och från arbetet genom att planera för cykelgarage i markplan och möjlighet till omklädningsrum och dusch i respektive lokal. Och i Ulriksdal i Solna förvandlas en relativt oattraktiv plats inom ett par år till en stadsdel med en mångfald av bostäder och arbetsplatser, där både de som bor och arbetar ska vilja vistas.

– Här har vi möjlighet att verkligen tillföra något till staden och de som bor och verkar här. Bland annat bygger vi NCC:s nya huvudkontor just här, med högsta fokus på nya arbetssätt som är verksamhetsanpassade för att möta framtida behov. I det arbetet engageras medarbetarna i framtagandet av den framtida arbets-platsen. Syftet är att skapa en arbetsplats som stödjer NCC:s medarbetares aktiviteter och mänskliga behov, avslutar Olle Forsberg.

ncc.se

Olle Forsberg

Vi kan steg för steg omvandla behov, strategier och drömmar till ett kontor som bygger varumärken, medarbetare, lönsamhet och mer hållbara affärer.

ANNONSANNONS


20 Aktuellt Energi FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Biokraftvärmeprojektet omfattar tre byggplatser i Värtahamnen; biokraftvärmeverket, en ny pir med landströmförsörjning för fartyg, samt drygt två kilometer underjordiska tunnlar som gör det möjligt att frakta flis till biopannan på ett smidigt sätt. Energibolaget Fortum står bakom projektet och enligt företagets beräk-ningar så ska biokraftvärmeprojektet minska koldioxidutsläppen i Stock-holm med 126 000 ton per år.

Projektet är unikt av flera anled-ningar. Det är ett av världens största biokraftvärmeverksanläggningar i kombination med en relativt kom-pakt arkitektonisk form. Kapaciteten är samtidigt mycket hög, när anlägg-ningen står klar beräknas den kunna producera 750 gigawattimmar el och 1 700 gigawattimmar värme, vilket motsvarar uppvärmning av cirka 190 000 normalstora lägenheter per år.

Förutom själva blockbyggnaden

Värtahamnens biokraftvärmeverk – mer än vad ögat ser

Värtahamnens nya biokraftvärmeverk är ett av Stockholms strategiskt viktigaste byggprojekt på flera år och en del i det så kallade Biokraftvärme-projektet. År 2013 togs första spadtaget och i början av 2016 invigs Sveriges största kraftvärmeverk baserat på biobränsle. Allt detta, i en rund och förvillande liten byggnad. TEXT ANNIKA WIHLBORG,

CINDY AHRNEWALD

FOTO MIKAEL OLSSON

ILLUSTRATION URBAN DESIGN

P Å W W W . J A R VA S TA D E N . S E K A N D U L Ä S A M E R O M A L LT S O M H Ä N D E R H Ä R . D U K A N Ä V E N F Ö L J A O S S P Å F A C E B O O K .

!"#$%&'()#*+#,-)&(&#&%)#."#,/00()#1%).-2$-3(&4!""#$"$%&'()'""&*+$",-./$(%&(0)122$%$230)&4.5&,020&67&8'(&92:(&.');&,;++$2&3'&$))&#2<8,4$(#$&9<2&,02(908'"=$2&>&4.5&0""0&0(#20&%48&3'""&,4&8$#&(0)12$(&1)0(9<2&#<22$(&4.5&.');&21()&5<2($)?&@-2&,;++$2&3'&'()$&,020&$(&%)0#A&3'&,;++$2&$(&9208)'#?

innefattar projektet tre bränslebygg-nader i Energihamnen i Stockholm, samt ett antal mindre komplement-byggnader inom Värtaverket. Det är den Stockholmsbaserade arkitekt-byrån Urban Design som tillsam-mans med danska Gottlieb Paludan Architects står för den arkitektoniska utformningen.

Skuggor väcker uppmärksamhetÅr 2011, efter att de båda kontoren bjudits in till en arkitekttävling och segrat, inleddes arbetet med att utforma den byggnad som omsluter biokraftvärmepannan och övriga processfunktioner. Hela anläggning-en tas i drift år 2016, bara tre år efter att byggnationen startat.

Urban Design som ansvarat för samtliga skeden, från bygglov till genomförande, har strävat efter att göra det nya kraftvärmeverket till en byggnad som upplevs som intressant för förbipasserande bilister såväl som för gående och cyklister. Skuggspel på fasaden och fasadbelysning som varierar i styrka beroende på årstid bidrar till att väcka betraktarens in-tresse. Den runda formen gör också sitt för att byggnaden upplevs som mindre än den faktiskt är.

– Kraftvärmeverket ligger i anslutning till den framväxande Norra Djurgårdsstaden vilket stärkte behovet av en genomtänkt arkitek-tonisk utformning, en industrimiljö som är säker, funktionell och vacker att se på. Vi involverade även land-skapsarkitekter i projektet som ritade en grön park runt kraftvärmeverket. Tanken är att allmänheten ska få tillgång till parkområdet, säger He-lena Glantz, vd på Urban Design och ansvarig arkitekt för utbyggnaden av Värtaverket.

Ökat arkitektoniskt intresse för industribyggnaderErik Jarlöv, också arkitekt och delägare på Urban Design, tycker sig se en ny trend där man lägger mer energi och resurser på utformningen av industribyggnader, som exempel-vis i fallet med biokraftvärmeverket i Värtahamnen, även om de senaste decenniernas attityd fortfarande är visuellt påtaglig.

– I industrialismens begynnelse satsade byggherrar ofta mycket på arkitekturen när de byggde elverk, gasklockor och andra funktionella industribyggnader som behövs i en modern stad. Ett sådant exempel

Kraftvärmeinnebärattmanutvinner både värme och el ur ett och samma bränsle. Det anses som ett mycket bra sätt att framställa energi då så mycket som 90 procent av energin i ett bränsle kan användas. Om man dessutom använder förnybara eller återvunna bränslen så kan kraftvärmengöramycketföratt minska storleken på Sveri-ges sammantagna ekologiska fotavtryck.

Biokraftvärmeverketkommeratt minska användningen av fossilabränslenidetbefintligaVärtaverket med motsvarande en och en halv månads utsläpp från huvudstadensvägtrafik,ochblirSverigesstörstakraftvärmeverkbaserat på biobränsle.

Källa: Fortum.com

Smart fakta

är Ferdinand Bobergs elverk, som präglas av riklig utsmyckning.

– Men under de senaste decen-nierna förändrades attityden till den här typen av byggnader. De skulle helst byggas utanför innerstaden och funktion prioriterades framför design, vilket ofta resulterade i trå-kiga ”plåtlådor” som inte involverade något direkt arkitektoniskt hantverk, fortsätter Erik Jarlöv.

På senare år har dock många byggherrar börjat värdesätta god arkitek tur även för industribyggnader och i synnerhet i citynära lägen, där fastigheterna bidrar till stadsbilden och ska harmoniera med den kring-

liggande bebyggelsen. Även allt fler nyttobyggnader integreras i stadsmil-jön. Urban Design har till exempel ritat elstationer, pumpstationer och andra mindre byggnader som behövs för att stadens grundläggande el- och fjärrvärme ska kunna distribueras.

– Genom att utforma den här typen av nyttobyggnader på ett sätt som harmoniserar med den kringliggande bebyggelsen och även kombinera flera syften, exempelvis att bygga en fotbollsplan i anslutning till en ny pumpstation för fjärrvärme eller att integrera bänkytor i en elstation, så kan de placeras även på centrala lägen utan att störa intrycket i stadsmiljön, säger Erik Jarlöv.

Kraftvärmeverket ligger i anslutning till den framväxande Norra Djurgårdsstaden vilket stärkte behovet av en genomtänkt arkitektonisk utformning.

Helena Glantz

Under de senaste decennierna förändrades attityden till den här typen av byggnader. De skulle helst byggas utanför innerstaden och funktion prioriterades framför design, vilket ofta resulterade i tråkiga ”plåtlådor” …

Erik Jarlöv

Helena Glantz, ansvarig arkitekt och vd Urban Design

Erik Jarlöv, arkitekt och delägare Urban Design

Kraftvärmeverkets runda form gör att byggnaden upplevs som mindre än vad den faktiskt är.

Redan år 2016 ska hela anläggningen tas i drift.

– Det bästa med mitt jobb är variationen

av arbetsuppgifter och svårighetsgraden i

dem. Ena dagen kan jag sitta i tillvalsmö-

ten med kunder eller skriva olika typer av

kontrakt för att nästa dag hjälpa till med

att lösa diverse administrativa saker på

kontoret, säger Marju och tillägger.

– På Peab kan jag vara mig själv, det

och det är ett härligt gäng som har roligt

tillsammans.

Hon är född och uppväxt i Estland, där

arbetade hon som fastighetsmäklare och

kontorsansvarig i många år.

– Min yrkesmässiga bakgrund i Sverige

består bland annat av förmedling av

bostadsrätter, förvaltning och uthyrning

av hyresrätter. Detta innebär att jag har

arbetat med allt från fastighetsadminis-

-

besiktningar och ekonomifrågor, berättar

Marju.

Som person gillar hon högt tempo

och utmaningar. Är social och glad och

har lätt för att möta andra människor och

etablera god kontakt. Alltid framåt och

engagerad, ger inte upp i första taget och

är av åsikten att det mesta går att lösa.

– Jag tycker att det är väldigt intressant

och roligt med boendefrågor, hjälpa

människor att hitta deras nya hem. En

nöjd kund är min största belöning och

drivkraft, avslutar hon.

Läs mer om oss och våra lediga tjänster på peab.se/jobba-utvecklas

Marju hjälper andra att hitta sitt hem

Marju Maide

kundansvarig,

Linköping

Marju Maide jobbar som kundansvarig på Peab Bostad i

själv gillar – högt tempo och kontakt med andra människor.

”På Peab Bostad kan jag vara mig själv”, säger hon.

peabbostad.se

Marju Maidekundansvarig,

Linköping

Mitt namn är Marie Nerg, VD och ägare till familje företaget MIAB/NCA Facility Services AB, grundat 1979.

Vi är stolta över att arbeta med det vi är bäst på, nämligen att leverera lokalvårdstjänster av hög kvalitet och med ett aktivt miljötänkande. Vi kallar det service med omtanke. I vårt löpande arbete grundat på våra ISO certi�eringar gällande kvalitet och miljö och som medlem inom Almega Serviceentreprenörerna arbetar vi aktivt för en renare bransch!

Läs mer om oss på www.miabnca.se

Facility Services AB

Vägslitageavgift, trängselskatt, vägtull, tra�kstyrning– Kapsch har lösningen

Kapsch TrafficCom

always one step ahead


22 Sverige Region Göteborg FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

–Utifrån ett stadsutvecklings- och förtätningsperspektiv har Göteborg unika förutsättningar. Få andra städer i Europa har tillgång till lika mycket central och utvecklingsbar

Göteborg hack i häl med spännande projektPrecis som Stockholm så har Göteborgsregionen stora planer för framtiden. Med en förväntad tillväxt motsva-rande 10 000 invånare per år, planerar man för flera omfattande infrastruktur- och samhällsbyggnadsprojekt. Ett av dem är Gullbergs-vassområdet i Älvstaden, som ska utvecklas från ett centralt beläget industri- och terminal område till levande blandstadsdelar.TEXT ANNIKA WIHLBORG

FOTO STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORG

ILLUSTRATION GÖTEBORGS STAD OCH

RAMBÖLL

mark, i synnerhet i anslutning till Göta Älv. För närvarande pågår flera stadsplaneringsprojekt med fokus på att öka dynamiken i de älvnära stads-delarna, säger Henrik Undeland, marknadsansvarig för stadsplane-ring och urban design på Ramböll i Göteborg.

Göteborgs Stads förvaltningar har tillsammans med det kommu-nala bolaget Älvstranden Utveckling planer för att utveckla och stärka identiteten i den centrala delen av

Älvstaden, där området Gullbergs-vass ingår. Målet är att Gullbergsvass ska utvecklas från ett centralt beläget industri- och terminalområde till levand e blandstadsdelar som kombi-nerar en mängd olika funktioner, som till exempel arbetsplatser och bostä-der för uppemot 20 000 invånare.

– Mycket talar för att området har en omfattande potential. Gullbergsvass har ett geografiskt strategiskt läge, här möts fem stadsdelar. Gullbergsvass och det intilliggande Centralenområ-det fyller därför en viktig funktion i arbetet med att knyta ihop Göteborg och minska avståndet mellan stadsde-larna, säger Henrik Undeland.

Optimal utveckling kräver noggrann planeringSamtidigt är Gullbergsvass ett stads-planeringsmässigt relativt komplice-rat område.

– Översvämningsrisken från älven, bevarandet av befintliga kulturellt värdefulla miljöer samt den komplexa infrastruktur som omger området, är några av de faktorer som kräver hänsyn vid utredning av hur Gullbergsvass kan utvecklas på ett optimalt sätt i framtiden.

– Men när E45:an grävs ner mel-lan Lilla Bommen och Gasklockan frigörs attraktiv och centralt belägen mark, som utgör en viktig resurs i stadens framtida utveckling. Planer finns även på flera linbanor som kan erbjuda snabba transporter över Göta älv, spårområden och flera tra-fikleder och därmed ökar mobilite-ten mellan olika stadsdelar, fortsätter Henrik Undeland.

Stadsplaneringsprocessen för om-rådet befinner sig fortfarande på ett

Utifrån ett stadsutvecklings och förtätningsperspektiv har Göteborg unika förutsättningar. Få andra städer i Europa har tillgång till lika mycket central och utvecklingsbar mark …

Henrik Undeland

Välkommen till en ung växande kommun, mitt i Sveriges hetaste marknadsområde!

Det unika läget i Arlandaregionen och de goda kommunikationerna är några av fördelarna med Knivsta. Här finns välbelägen tomtmark för såväl små som stora företag inom kontor, industri, hantverk och handel.

Fördel Knivsta

www.knivsta.se

Flytta ditt företag närmare världen!

Arlanda 7 minuter

Utbyggnaden av Gullbergsvass beräknaspåbörjaförstefterår2020, men redan 2016 inleds stora infrastrukturprojekt som till exempel den nya Hisingbron och Västlänken. Tidigare i år presen-terades en förstudie som kartläg-ger områdets förutsättningar framtagen tillsammans konsulter från Ramböll, Erik Giudice Arki-tekter och Liljewall Arkitekter. I förstudien har man skissat på tre typer av möjlig stadsbebyggelse i området; Kvartersstaden, Europastaden och Klusterstaden.

Smart faktaÄlvstadens delområden med trolig utveckling av dessa.

En möjlig utveckling av Gullbergsvass med en struktur enligt förstudieskissens koncept Kvartersstaden.Kvartersstaden präglas av ett historiskt rutnät, tät och hög bebyggelse som centreras kring en central park, en kanal mellan älven och Gullberget och en hamnbassäng vid älven.

Henrik Undeland, marknadsansvarig stadsplanering och urban design, Ramböll

Det centralt belägna Gullbergsvassområdet är idag ett viktigt logistikområde.

visionärt stadium, först om trettio år räknar Göteborgs Stad med att nya Gullbergsvass kan stå klart. Området närmast den nya Hisingsbron hoppas man dock kunna färdigställa lagom till Göteborgs 400-årsjubileum år 2021.

Logicenters är Nordens ledande förvaltare och utvecklare av moderna logistikfastigheter med mer än 1 miljon kvadrat-meter av moderna logistiklokaler i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Vi tror på att vara nytänkande, närvarande och

flexibla i allt vi gör. Oavsett om våra hyresgäster skall växa eller effektivisera sina logistikflöden adderar vi värde åt deras affärer, självklart på ett hållbart sätt. Ett flertal av våra fastigheter är GreenBuilding-certifierade.

Kontakta Jonas Kennerhed | 020-678 100 | [email protected]

LOGICENTERS HAR EN ÅRLIG OMSÄTTNING PÅ 500+ MILJONER KRONOR OCH FÖRVALTAR MODERNA LOGISTIKFASTIGHETER VÄRDA ÖVER 8 MILJARDER KRONOR PÅ EN YTA SOM ÄR STÖRRE ÄN 1 MILJON KVADRATMETER. VÅR NORDISKA FÖRVALTNINGSORGANISATION HAR MER ÄN 10 ÅRS ERFARENHET AV UTVECKLING OCH FÖRVALTNING AV TOPPMODERNA LOGISTIKFASTIGHETER I SVERIGE, DANMARK, FINLAND OCH NORGE. GENOM VÅR LEDANDE POSITION ÄR VI IDAG EN ETABLERAD PARTNER FÖR NÅGRA AV DE FRÄMSTA AKTÖRERNA INOM TREDJEPARTSLOGISTIK. VÅRA FASTIGHETER ÄGS GEMENSAMT AV ETT FLERTAL FONDER SOM FÖRVALTAS AV NORDIC REAL ESTATE PARTNERS (NREP).

VÄLKOMMEN TILL NORDENS NYTÄNKARE INOM

LOGISTIKFASTIGHETER

Sågverksvägen 10A • SE-716 93 FjugestaTel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59

[email protected] • www.kabe-mattan.se

...vi har lösningarna!

...vi har lösningarna!

Kåbe OriginalSvensk originalprodukt i mer än 70 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination avskrapgaller och torkmatta i ett för inom- ochutomhusbruk. De vågformade gummikurvornaböjs lätt från trycket av foten när man passerarmattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycketminskar igen vilket gör att grus, sand, smutsoch väta sveps bort från skorna bara genomatt man går över mattan.

Kåbe KombiPerfekt där trafik från tyngrevagnar ej kan undvikas!

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slit-starka och rullbara entrémattan som är ett braalternativ till Kåbe Originalmatta.Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textileller gummi. Dessa kan även kombineras medvarandra i samma matta.

Stoppa smutseni entrén...

Stoppa smutseni entrén...

AnnDI1508_Layout 1 2015-08-27 08:10 Sida 1


24 Inspiration och design Trähus FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

– Efterfrågan på flerfamiljshus i trä tog fart under 1994 när det blev tillåt et att bygga trähus med fler än två våningsplan. Framtiden ser mycket ljus ut, efterfrågan ökar sta-digt och branschens aktörer blir allt mer effektiva, säger Stefan Lindbäck, vd på Lindbäcks Bygg, som arbetar extensivt med industriellt byggande av flerbostadshus.

Dagens industriella träbyggande har hämtat inspiration från fordonsindu-strins strukturerade arbetssätt vilket medger en snabbare produktion.

– En av fördelarna med att arbeta med prefabricerade fabrikstillver-

Med trähus avses ett hus med en stomme av trä. De hus som uppförs i form av trähus är för det mesta småhus i prefabrikation eller lösvirke. Flervåningshus med trästomme var förbjudet att bygga i Sverige mellan 1874 och 1994 på grund av upprepade bränder.Sverigefickemellertidnya byggregler år 1994, BBR 94, som tillåter obegränsad använd-ning av trä i bärande stommar, förutsatt att funktionskraven uppfylls. De nya mer funktionsba-serade brandkraven ger möjlighe-terattbyggaflervåningshusmedträstomme. I praktiken begränsas användningen till högst cirka sex till åtta våningar medan tre till fyra våningar är vanligast.

Smart fakta

kade komponenter är att kvaliteten höjs då eventuella fabrikationsfel och liknande kan åtgärdas redan på fabriksgolvet. Prefabriceringen ökar dessutom byggtakten med bibehål-len kvalitet.

– Ett ökat trähusbyggande medför dessutom att en ökad andel av det trä som produceras i Sverige förädlas inom landets gränser, vilket gynnar hela branschen, fortsätter Stefan Lindbäck.

Jonas Spangenberg, vd på BoKlok, som också bygger träbostäder i industriell skala, instämmer i att prefabricering är ett utmärkt sätt att tillvarata den svenska träråvaran.

– Vi inledde vår trähusverksamhet med att bygga tvåvåningshus, men bygger nu även fyravåningshus i hela landet. Trähusbyggandet har utvecklats mot en tydlig industriali-sering, inte minst eftersom trä är ett byggmaterial som lämpar sig mycket väl för prefabricering. Genom att ar-beta industriellt och leverera färdiga moduler i trä är det fullt möjligt att bygga kostnadseffektiva flerfamiljs-hus av genomgående hög kvalitet.

Trähusbyggnation – en svensk traditionTrähusexpansionen har i huvudsak ut-vecklats inom bostadshusmarknaden. Men i takt med att allt fler bostadshus i trä byggs så spås även den kommer-

siella fastighetsmarknaden öka.– Byggbranschens intresse för

fabrikstillverkade trähusmoduler har ökat i takt med att tilltron till den jämna kvaliteten och den effektiva industriella processen har växt. Mo-dern industriell trähusbyggnation är mer resurseffektivt och kalkylsäkert än platsbyggnation, vilket allt fler upptäckt, säger David Öberg, mark-nadschef på Moelven Byggmodul, som tillverkar trähusmoduler för såväl bostadshus som verksamhets-byggnader.

En drivkraft bakom trähusbyggna-tionens starka utveckling i Sverige är enligt Jonas Spangenberg, svenskar-nas långa tradition av att bo i småhus av trä. Steget till att även bygga fler-familjshus i trä har därför inte varit särskilt stort. I andra länder, som till exempel Danmark och Tyskland där det finns en utpräglad tradition av att bygga hus i sten, har trähusbygg-nationen inte expanderat lika fort.

Enligt Stefan Lindbäck så är efter-frågan på flerfamiljshus i trä störst i Mälardalen, men säger också att det finns ett ökat intresse för trähusbygg-nader i hela landet och en framtida potential i att exportera svensk trähus-kompetens till den globala marknaden.

David Öberg instämmer i att

positiva till att hitta nya användnings-områden för träet, har också bidragit till att byggnationen stadigt ökar i Sverige, fortsätter Jonas Spangenberg.

På senare tid har flerfamiljshus i trä blivit en allt vanligare syn i stor-städernas centrala delar. Det innebär dels att fler höga trähus byggs och dels att trähus står för en växande andel av de förtätningsprojekt som genomförs i stadskärnor.

– Ett exempel på hur träets egen-skaper kan nyttjas på bästa möjliga sätt är de projekt där befintliga flerfa-miljshus från 1960- och 70-talen byggts på med ett eller två vånings-plan i trä. Trä är ett lättviktsmaterial som lämpar sig utmärkt för påbygg-nationer och med tanke på bostads-bristen är det en mycket god idé att förtäta på höjden i samband med att befintliga fastigheter från den tiden renoveras, säger David Öberg.

Trähus skjuter i höjden

Sverige har en lång tradition av att bygga hus och hem med trä. Trä är kostnadsef-fektivt, förnybart och kräver mindre energi i samband med byggprocessen än an-dra konstruktionsmaterial. På senare år har efterfrågan på flerfamiljshus i trä ökat, vilket banat väg för ett indu-striellt trähusbyggande.TEXT ANNIKA WIHLBORG,

CINDY AHRNEWALD

Ett ökat trähusbyggande medför även att en ökad andel av det trä som produceras i Sverige även förädlas inom landets gränser, vilket gynnar hela branschen.

Stefan Lindbäck

Trähusbyggandet har utvecklats mot en tydlig industrialisering, inte minst eftersom trä är ett byggmaterial som lämpar sig mycket väl för prefabricering. Jonas Spangenberg

Trä är ett lättviktsmaterial som lämpar sig utmärkt för påbyggnationer och med tanke på bostadsbristen är det en mycket god idé att förtäta på höjden …

David Öberg

Stefan Lindbäck, vd Lindbäcks Bygg

industriell träbyggnation ligger helt rätt i tiden, eftersom det dels repre-senterar ett mer rationellt byggsätt och dels minimerar byggnadsproces-sens miljöpåverkan.

– Framtiden för träbyggnation ser mycket ljus ut. I dagsläget upplever jag att det är producenterna som sätter taket för hur mycket branschen hinner expandera med bibehållna kvalitets-nivåer. Byggnadstakten är hög, ett flervåningshus i trä kan stå klart tio veckor efter att bottenplattan gjutits tack vare prefabricerade element som lyfts på plats och monteras ihop.

Kostnadseffektivt och miljövänligtPå senare år har träbyggnationens miljöfördelar hamnat i fokus. Fler-familjshus i trä genererar betydligt lägre koldioxidutsläpp än flerfamiljs-hus i exempelvis betong. Men det finns ytterligare fördelar med att an-vända trä som husbyggnadsmaterial. Trä är lättillgängligt, tåligt, starkt och förhållandevis prisvärt.

– Trähus har väsentligt lägre miljöpåverkan i produktionsskedet. Trä är också ett naturmaterial som lämpar sig väl för att bygga täta och energieffektiva hus.

– Att Sverige dessutom har en ge-digen kompetens inom forskning och utveckling av trä samt att de svenska pappers- och massafabrikerna är

David Öberg, marknadschef Moelven Byggmodul

Jonas Spangenberg, vd BoKlok

FOTO

BO

KLO

K

FOTO

OS

CA

R P

RO

PE

RTI

ES

FOTO

MO

ELV

EN

Vi hjälper dig med rådgivning och genomförande av fastighetsutvecklingsprojekt och stadsutveckling

Med stort engagemang, lyhördhet och kunskap kring handeln och övriga centrumfunktioner arbetar vi fram strategier, hyr ut och genomför utvecklingsprojekt för att skapa attraktiva och lönsamma mötesplatser. Den senaste tiden har vi bla utvecklat stadsdelscentrum, skapat nöjes-kvarter i city och bistått bostadsutvecklare med strategier och råd. Vad kan vi hjälpa dig med?

För kontakt och mer information, besök oss på www.ncmd.se

Investeringsmöjligheter när Haninge utvecklar regional stadskärna och nytt företagsområdeMed sitt strategiska geo-grafiska läge och sina att-raktiva miljöer är Haninge kommun en av Stockholms-regionens främsta tillväx-tkommuner. Här utvecklas den nya gröna företags-parken Albyberg samt en levande och mångsidig regional stadskärna med utrymme för såväl bostäder som företagsetableringar, service och handel.

En utbyggnad av regionala stadskärnor är nödvändig för att den expansiva Stockholmsregionen ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Haninges stadskärna är en av åtta som pekats ut i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län. Haninge kommun som regional stadskärna på östra Södertörn har formulerat ett långsiktigt utvecklingsprogram och skrivit samarbetsavtal med

sex fastighetsägare som tillsammans ska utveckla och stärka den regionala stadskärna.

Bättre utbud för fler– Satsningen innebär bland annat en ny bussterminal, bostäder, service, sjukvård, handel och kontor. I stadskärnan kommer det att utvecklas mer stadsliga miljöer med ett stötte utbud av verksamheter, vilket ger goda möjligheter till nyetablering, säger Senada Custovic, etableringsansvarig i Haninge kommun.

Mellan väg 73 och Dalarölänken växer den nya företagsparken Albyberg fram. Utbyggnad och exploatering har påbörjat och även internationella aktörer visar intresset för denna så strategiskt viktiga plats i det expansiva Stockholm. Läget mitt emellan Stockholm city och den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn är unikt. Albyberg byggs i två etapper med totalt 830 000 kvadratmeter markyta som i första hand erbjuds företag

med stark miljöprofil samt företag som tillför ett större antal arbetstillfällen.

Grönt företagsområde på strategiskt läge – Albyberg företagspark skapas med hänsyn till naturen och med omsorg om människan. Inte bara omgivningen med skördeängar, urskog och sjöar bjuder på ny inspiration. Även själva företagsparken smyckas med naturens egna uttryck, säger Senada Custovic.

– Efterfrågan på mark för företagsetablering är hög i hela Stockholmsregionen. Vi är därför stolta över att kunna erbjuda etableringsmöjligheter i en helt ny och modern företagspark, avslutar Senada Custovic.

www.albyberg.nuwww.haninge.se/stadskarnan

ANNONS


26 Kommuner i framkant Uppsala FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Välkommen tillMaxera Bostad Vår styrka är att vi kan bygga både attraktiva

hyresrätter och bostadsrätter efter platsens

förutsättningar och marknadens efterfrågan.

Vi har med vår långa erfarenhet sett vad kunder

efterfrågar och vilka behov de har. Vårt mål är

att möta de bostadsdrömmarna.

I vårt senaste projekt har vi tillsammans med

Stockholms Stad utvecklat Älvsjö Torg. Här har

vi skapat en trevlig miljö för de boende med

närhet till service och kommunikationer.

Läs gärna mer om våra kommande projekt –

välkommen till oss!

www.maxerabostad.se

Nya EU-direktiv beträffande utsläpp av svavel i kombination med en ambition minska koldioxidutsläppen, har bidragit till att Vattenfall initierat en konvertering från bränsleslaget torv till pellets. Bränslekonvertering-

Uppsala rustas för förnybar uppvärmning

På Vattenfalls värme-anläg gning i Uppsala, som producerar fjärrvärme till drygt 95 procent av alla fastigheter i staden, pågår ett projekt som ska minska koldioxidutsläppen och bidra till en hållbar framtida energiförsörjning. TEXT ANNIKA WIHLBORG,

CINDY AHRNEWALD

en är ett led i Vattenfalls övergripan-de mål att bli koldioxidneutrala år 2030 och skiftet från torv till träpel-lets i kombination med planeringen av ett nytt kraftvärmeverk ska på sikt bidra till en halvering av Vattenfalls koldioxidutsläpp.

Konverteringen är ett spännande projekt med många utmaningar. Daniel Hrafnkelsson från Midroc har engagerats som extern projektledare.

–Projektet inkluderar bland an-nat byte av brännare samt byggna-tion av ett nytt bränslehanterings-system och en ny rökgasrening. En av projektets största utmaningar är att bygga om den befintliga anlägg-ning med så små störningar som möjligt under värmeverkets dagliga verksamhet, som pågår hela projekt-tiden, säger Daniel Hrafnkelsson.

FOTO

BO

SS

E JO

HA

NS

SO

N

Träpellets – förnybart med låg miljöpåverkanTräpellets är ett förnybart bränsleslag med många fördelar. Exempelvis har pellets en lägre miljöpåverkan vid förbränning än torv. Tillgången på torvbriketter är också i allmänhet lägre än tillgången på träpellets, som ofta framställs av restprodukter från industrin. En stor del av den pellets som Vattenfall planerar använda ska köpas från lokala aktörer i regionen, vilket ytterligare minskar miljöpå-verkan och gynnar den regionala tillväxten.

Uppsala är en av Sveriges mest expansiva och snabbväxande kom-muner och med satsningen bidrar Vattenfall till att säkra den framtida fjärrvärmeproduktionen. Målsätt-ningen är att den ombyggda värme-

pannan ska vara i drift hösten 2016. I samband med ombyggnationen ökas värmepannans kapacitet från 100 till 120 megawatt, vilke t beräknas klara en produktion av fjärrvärme till Uppsala även om befolknings-mängden fortsätter att öka.

Ur F

okus

Reg

ion

Stoc

khol

m, f

ebru

ari 2

015

Målsättningen är att den ombyggda värmepannan ska vara i drift hösten 2016.

Daniel Hrafnkelsson,projektledare Midroc

BYGGT AVOMTANKE.

ÄNDA SEDAN ÅKE SUNDVALL STARTADES

JUST NU HAR VI TVÅ PROJEKT TILL FÖRSÄLJNING!

Terrasslägenheter i Farsta Strand Kedjehus i Vällingby Allé

SvD_RegionStockholm_Annons.indd 1 2015-11-02 10:26


28 Expertpanel FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Experterna har ordet

Finlands marknadsledande fönstertillverkare sedan 1956 www.skaala.se

Har er BRF onödigt höga energikostnader? Byt till energisnåla och underhållsfria fönster från Skaala. Vi hjälper er

genom hela processen – från planering till installation och slutbesiktning.

Enklare blir det inte. Just nu bjuder vi alla hushåll i föreningen som byter

fönster på elmätaren Eliq online (värde 995:-). Med Eliq får du kontroll över

både de enskilda hushållens och hela föreningens elförbrukning. Nätverksinfrastruktur och montage ingår ej, endast hårdvara.

Kontakta oss så berättar vi mer:

Norra Sverige 010-195 95 35 | Stockholm/Mälardalen 010-195 95 31

Göteborg 010-195 95 33 | Skåne 010-195 95 533 | [email protected]

TOMAS BERGSTRÖMdelägare Eradur

LINDA NORÉNnäringslivschef Falu kommun

TORBJÖRN LÅNGvice vd PB teknik

HANSPETTER ROGNESvd Knivstabostäder

Vilka krav finns det på golv i parkeringshus?– Golv i parkeringshus utsätts i allmänhet för hård belastning, även om graden av belastning förstås varierar mellan ett garage i ett köpcenter och ett garage som ägs av en bostadsrättsfören-ing. Det är mycket viktigt att ytbehandla golvet med rätt typ av beläggning, för att minska risken att salt och fukt som bilarna för med sig bryter ner betongen eller orsakar fuktläckage mellan våningsplanen. Golvet ska också vara halksäkert och lätt att rengöra.

Hur maximerar man livslängden? – I parkeringshus har man stor belastning på in- och utfarter, ramper och där man svänger. Där bör beläggningen vara tjockare och kan behöva förnyas oftare. På parkeringsytorna är slitaget litet och golvbeläggningen kan hålla uppemot 30 år. Använd i första hand en golv-beläggning av polyuretan, ett material som är slitstarkt, tåligt vad gäller olja, bromsvätska och drivmedel. Polyuretan är helt fuktbeständigt, vilket minimerar risken för att fukt och salt tränger ner i parkerings husets golv och flexibelt även vid frysgrader.

Hur kan man förstärka golvet i ett befintligt parkeringshus?– Det är aldrig för sent att åtgärda golv i gamla parkeringshus. Nedbrytning av betong och armering stoppas av en tät beläggning. Man kan också behandla gamla smutsiga asfaltsytor som kan ges ett nytt slitskikt, ljusa färger och städbarhet. Golv i parkeringshus bör behand-las av specialister på fogfria golv så använd en golv entreprenör ansluten till AFG, Auktorisa-tionen för Fogfria Golv.

Falun Borlängeregionen är ett utvecklingsbolag som ägs av Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säters kommun. Ni arbetar tillsammans för ett ökat bostadsbyggande, hur kommer det sig?– Vi vet att bostadsbyggande i någon av våra kommuner får positiva effekter för hela regionen. Vi har korta avstånd mellan orterna och många av våra invånare pendlar inom regionen, så det finns många olika alternativ för bostadsbyggande. När vi samverkar kring dessa frågor uppnår vi bäst resultat.

Ert budskap ”Är du smart nog att bygga i Falun Borlängeregionen?” känns lagom kaxigt. Vad innebär det?– Många vet inte att Falun Borlänge-regionen, som man når på två och en halv timme från Stockholm, har så många som 165 000 invå-nare. Regionen är Dalarnas tillväxtmotor med stort företagande, invånare som trivs och ökar i antal och dessutom är vi riktigt starka inom besöksnäringen. När vi räknat samman vårt gemensamma behov av bostäder hamnar vi på 3 000 stycken. Behovet finns, tomter finns och tillväxten är god. Det är helt enkelt smart att bygga hos oss.

Varför ska man bygga i er region?– Regionen är attraktiv vilket innebär en hög och ständigt ökande efterfrågan på bostäder. De nyproduktioner vi haft har samtliga blivit bokade på kort tid och kommer det ut en hyreslägenhet så vittnar våra fastighetsägare om att det alltid står många i kö. I Dalarna be-räknas 42 procent av befolkningen gå i pension inom en tioårsperiod. En åldersgrupp med kapital och behov av anpassade lägenheter.

Vad bör en framgångsrik kommun fokusera på?– Det som gör en kommun framgångsrik är att ha fina anläggningar för fritidsaktiviteter. Tek-niken runt dem behöver vara effektiv, resurs-snål och väl underhållen, så att kommunen kan frigöra resurser till annat. I de tekniska system man bygger är det viktigt att ha ett övergri-pande styr- och övervakningssystem så att man vet hur systemen fungerar.

Hur kan kommuner effektivisera driften av badhus och idrottsanläggningar?– På badhus bör man analysera vattenreningen och investera i återvinning av värme, el och vatten. Man bör även sträva efter att använda så lite kemikalier som möjligt. Återvinn värme och vatten ur backspolningsvattnet och inves-tera i bra filter, UV samt ozon som bidrar till en minska kemikalieförbrukning. El kan minskas med belastningsberoende drift och LED-be-lysning, samt vatten återvinnas med ultrafilter. Det leder till ett resurssnålt bad.

Hur kan man effektivisera driften av ishallar?– Idag är det möjligt att ishallar blir självförsör-jande på värme tack vare kylmaskinerna samt låga temperaturnivåer på värmesystem. Av miljö- och skatteskäl så är det naturliga köldmedium som ammoniak och koldioxid man vill arbeta med. I ishallar önskar man ett så högt COP-värde som möjligt för kylan och att återvinna värmen till hus och varmvatten. Sänker man tempera-turen i ishallen med en grad sparar man cirka 20 kilowatt kyla. Kan man ytterligare sänka isens yttertemperatur mellan natt och dag, samt trä-ning och match, finns mer energi att spara.

Vilken ytbehandling behandlas golven i parkeringshus med, varför är det smart att bygga i Falun Borlänge-regionen, hur kan man effektivisera driften av kommunala bad- och idrottsanläggningar och vad gör Knivsta kommun attraktivt? Det och en hel del mer får du svar på i vår expertpanel.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Knivsta ligger sju minuters tågresa från Arlanda, åtta minuter från Uppsala och tjugosju minuter från Stockholm. På vilket sätt är Knivstas geografiska läge strategiskt rätt?– Allt fler företag och privatpersoner upptäcker vårt attraktiva läge, med närhet till två stora stä-der och Sveriges största internationella flygplats. Vi är landets yngsta kommun med god tillgång på byggbar mark. Här råder nybyggaranda som har en positiv inverkan på hela kommunen. I Knivsta är det lätt att hitta boende med hög livs-kvalitet och mycket goda pendlingsmöjligheter.

Efterfrågan på mark är hög i Knivsta. Hur ser etableringsplanerna ut?– Många företag med internationell verksamhet har visat intresse för att etablera sig i Knivsta, inte minst på grund av närheten till Arlanda. Två konferenshotell har också signalerat intresse för att etablera nya verksamheter. Även om kommunens detaljplanerade mark går åt snabbt så finns det gott om attraktiv mark för olika verksamheter. När en byggherre bestämde sig för att bygga flerbostadshus i fyra vånings-plan var lägenheterna i den första etappen sålda redan efter ett dygn, vilket visar på hur hög efterfrågan är på bostäder i vår kommun.

Hur ser expansionen ut?– Knivsta kommun står inför en utveckling av tätorten Knivsta till småstad, med avsikten att växa från 16 000 till 25 000 invånare fram till år 2025. I kommunen finns cirka 800 företag, med cirka 1 800 i det attraktiva närområdet. Kommunen är rankad högt, som nummer femton, bland svenska kommuner vad gäller företagsklimat.

Referenskunder: Nordiska museet, Stockholms Stadshus, Svenska Kyrkan, Hi3G Access, Tennisstadion

För mer information ring eller

När service och kvalité är rent avgörandeVi älskar det vi gör! Sedan 1989 har Kundia arbetat med engagemang och passion för att alltid ge bästa upplevelsen till kunden.

Kundia levererar städtjänster och ett brett utbud av supporttjänster som skapar mervärde för kunden. Med över 25 års erfarenhet från

Kundia_SvD.indd 1 2015-11-02 10:15

ConnectingcitiesÅF fortsätter att vinna prestige-projekt runt om i Sverige. Just nu är projektering av Ostlänken i fokus där vi samlar svensk och internationell expertis. Satsningen kommer ge snabbare resor mellan storstadsregionerna och smidigare arbetspendling för framtidens medborgare.

Vill du bli en del i vårt vinnande team och tillsammans med oss skapa framtidens infrastruktur?

ÅF är hjärtat i teknikvärlden.Följ våra framsteg påafconsult.com.

2015

245


30 Krönika Evelina Strandfelt FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

PÅ RAMBÖLL ARBETAR 13 000 SAMHÄLLSRÅDGIVARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGN OCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDER OCH SAMHÄLLET I STORT.

LEVANDE STADSMILJÖER KRÄVER ERFARNA SAMHÄLLSRÅDGIVARE(OCH STORA VISIONER)www.ramboll.se

PÅ RAMBÖLL ARBETAR 13 000 SAMHÄLLSRÅDGIVARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGN OCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDER OCH SAMHÄLLET I STORT.

Förs

tud

ie G

ullb

erg

svas

s, G

öte

bo

rg, I

llust

rati

on:

Ram

bö

ll/ E

GA

Eri

k G

iud

ice

Arc

hite

cts

Att bygga en stad är ingen ”one man show”

Vi vet ännu inte riktigt hur fram-tiden ser ut, men vi vet att vi tar oss framåt. Vi styr kursen mot en hållbart byggd miljö, ett litet steg i taget. På vägen måste vi inspireras, pröva, göra om och förhoppningsvis göra rätt. I alla fall mer rätt än vad vi gjort tidigare, för att så småningom uppnå den hållbart byggda miljön. Det är en lång resa vi måste ut på tillsammans.

Det är vi som bygger som är ansvarig a. Vi skapar våra hus, städer och infrastruktur. Det är vi som ska bygga för människor. Hur vi planerar våra byggda miljöer blir avgörande för både miljö och samhälle. Den byggda miljön påverkar stadslivet, hur vi rör oss och hur vi möter våra medmänniskor. Nästa generations invånare ställer höga krav, och det är upp till oss att uppfylla dem. Det gäller att hänga med i utvecklingen. Vågar vi inte pröva nya saker så kommer vi inte framåt. Nya perspek-tiv och idéer behövs. Ja, och en del gamla idéer som vi kan återuppta för den delen.

Vi i Sweden Green Building Council är en ideell organisation för alla som vill framåt och som vill förändra vår

byggda miljö till något som passar nästa generation. Vi brinner för bättre byggnader och städer som ger människor sundare och ljusare miljöer att leva, arbeta och leka i. Vi är just nu över 280 medlemsföretag och organisationer som har höga ambitioner när det gäller hållbart byggande och samhällsutveckling.

Vi tycker att det är självklart att jobba för att våra städer ska bli mer och mer hållbara. Därför driver vi nu Citylab som är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveck-ling. Citylab hjälper stadsutveck-lingsprojekt att gå från vision till handling och att skapa en bra arbets-process på vägen fram till uppsatta hållbarhetsmål. Att bygga en stad är ingen ”one man show”. Vi måste bli bättre på att samarbeta inom och mellan sektorsgränser och hjälpa varandra att nå framåt. Därför är ett av Citylabs främsta mål att främja en kultur där delande och samarbete är grunden i stadsutveckling.

Tillsammans bygger vi den hållba-ra staden. Det är en process som tar tid och som inte har ett slut. Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd eller ett mål utan ett långsiktigt arbete mot gemensamma mål och en gemensam framtid. Du hänger väl med? n

Välkomna till resan mot nästa generations städer. Hur vi förhåller oss till framtiden och kommande generationer är avgörande. I det stora perspektivet handlar det om klimat-förändringar, höjda temperaturer, luftföroreningar och över-svämningar. I vardagen handlar det om att vi måste göra förändringar som leder oss åt rätt håll.

Det är vi som bygger som är ansvariga. Vi skapar våra hus, städer och infrastruktur. Det är vi som ska bygga för människor.

Läs krönikan i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

FOTO

SH

UTT

ER

STO

CK

Evelina Strandfelt, chef påverkan och events, Sweden Green Building Council

När du står inför att rostskydda en 7 845 meter lång bro. När målet är att bygga ett av Sveriges mest energieffektiva och miljövänliga kontorshus. När 13 miljoner kvadratmeter offentliga lokalytor behöver ny energisnål belysning som sparar 73 procent av kostnaderna. När du begrundar möjligheterna att din byggplan skagöra succé bland förskolebarn, världens tuffaste kunder. När du måste sanera något som inte bara ligger undervatten, utan också i ett trångt rum. När Skandinaviens största raf�naderi stoppar och 2 500 personer ska samarbeta för att få jobbet gjort. När tåget som måste komma i tid, har sin station 1 365 meter under jord. När du vill tämja havets tidvattenrörelser för att skapa en hållbar och miljövänlig energikälla.

Det är då du måste gilla utmaningar. Midroc drivs av att anta utmaningar tillsammans. I smått som stort. Det är vår personlighet och vårt sätt att leva. Så vad är din utmaning idag?

VARJE DAG BÖRJAR MED EN NY UTMANING

Ärligt talat klappar hjärtat lite extra för Stockholm.

För precis som att vi tre utgör en tillväxtkorridor, med

stor inflyttning och attraktiva boendeområden, så är

Stockholm en tillväxtregion, med ansvar för resten av

landet. Därför är vi väldigt glada över planerna på

höghastighetståg mellan Stockholm–Göteborg och

Stockholm–Malmö.

Det fina med den här investeringen är att om sträckorna

kompletteras med dubbelspår och utrymme för snabb-

gående tåg på Västkustbanan, kan resultatet bli ännu

bättre. Inte bara för att sträckan skulle gå rakt igenom

Sveriges starkaste tillväxtkorridor. Nej, framförallt skulle

import- och exporthanteringen få ett rejält häv; Göteborg

har ju Sveriges största hamn och Skåne hanterar nästan

hälften av all godstrafik till och från landet. Stor nytta för

hela Sverige alltså, inte minst för BNP.

Och vill vi på allvar mäta oss med tyngre metropoler,

finns möjlighet att på sikt koppla samman vår tillväxt-

triangel med både Oslo och Köpenhamn.

Inga relationer går alltid som på räls. Men de som inser

värdet av att investera i den där lilla biten som saknas,

vad det än må vara, går stärkta ur situationen.

I Sveriges fall kan det bli en ren kärlekshistoria. Puss!

En kärlekshistoria

VÄST- KUST- BANAN

GBGSTHLM

MÖ

fokus region stockholm 151109

Documents