RETROREKLAM 2012 MED AIDA CHEHREHGOSHA

FOTOGRAFI SOM BEVIS HLLER DET? - - - - - - - - - - - - - - - - - -

FOTOBOKS- SPECIAL! - - - - - - - - - - - - - - - - - - Fotografisk Tidskrift #42012

Fotografisk Tidskrift #42012

Professionell utrustning och support fr bildskapare och bildanvndare

Jacob Forsell om bilden p Astrid Lindgren, Riksbanken och den nya tjugokronorssedeln: Att man mste ha tillstnd fr att publiceraen bild begriper ju en orangutang.Ls intervjun med Jacob Forsell p www.procenter.se

Vi har bett SFF-medlemmar att fnga tillfllen d det knns tryggt att vara frskrad. Fotografi: Hannes Anderzn

Du tar bilden. Vi tar hand om frskringen.

Gefvert AB Danderydsgatan 14 114 26 StockholmTel 08-440 54 42 Fax 08-678 29 20 sff@gefvert.se

Jag var snabb nr jag tog bilden. Hade redan blivit bortkrd av en vakt som hvdade privat mark. Storformat gr inte snabbt.

3 | no 4/2012

portfolion david magnusson portfolion aida chehrehgosha

fotografisk tidskrift | 4

att som en kreativ person f frtro-ende av en kund att skapa ngot eget r helt fantastiskt. Det finns s mycket ngslighet och oskerhet i den hr branschen som r s sjukt trkig. Ingen vinner p att fega.

P grund av att jag och Emy Blixt p Hasbeens gr p magknslan skapar vi genialiska bilder som ingen annan vgar gra. Det handlar vldigt mycket om personkemi och referensramar. Nr dom synkar mel-lan bestllare och kreatr s kan magi uppst. Det r d man flyttar grnserna till oanade niver.

namn Aida Chehrehgosha.lder 33.bor Stockholm.aktuell med De hr reklambil-

derna fr skomrket Hasbeens. Aida Chehrehgosha stller ven ut Det hr r erat fel p Angelika Knpper Gallery, Stockholm i september och senare p Swedish Photography, Berlin.

CHR

ISTI

AN

HA

AG

fotografisk tidskrift | 6

LOTTA SCHWARZFRBUNDS-ORDFRANDE

hej

Stick nsan i dem,njut av doften!

Med stillsam vrdighet ntrar man bokavdelningen,

stryker fingrarna ver linnebundna ryggar, tar en

bok i sina hnder.

NGRA HSTKURSER

ntligen! johan och martin r fria.Vlkomna hem och grattis till er och era familjer! Tack till alla som kmpat och bidragit i kampen fr deras frigiv-ning. P flera hll i landet har det ordnats fotografiauktioner och andra in-samlingsevenemang. Det r ett lngt och tlmodigt arbete som ligger bakom dagens utveckling sger vr utrikesminister i ett uttalade.

Det stmmer, men ngra som inte ofta nmns i detta sammanhang, som verkligen kmpat ihrdigt, r Johan Perssons bildbyr Kontinent. Frn den dag Johan och Martin greps gjorde Kontinent allt fr att vcka den stora bjrnen. Och de lyckades. Jag vgar inte tnka p vad som hade hnt om bjrnen inte vaknat i tid. Tack Kontinent!

Nu till ngonting helt annat. Jag var p en kurs i offentlig konst. Alla deltagare fick presentera sig i sedvanlig ordning. En efter en berttade de om betong, glas och andra material de jobbar med. De pratade om rumslighet och ljusprojektioner. Ett sting av avund gick genom mig. En lngtan till det taktila och sinnliga, det som uppstr i kontakten med fysiska material med doft och struktur.

Jag r den frsta att frsvara den digitala tiden. Det r roligt, effektivt och prak-tiskt att jobba nufrtiden. Frdelarna vervger helt klart nackdelarna. Srskilt nu nr tekniken hunnit ikapp. Svl hrd- som mjukvara levererar hg kvalitet.

Men det saknas en dimension. Den som fanns i labbet med dess dofter och ljud. Baryt-papper i torken. Vatten som porlar i skljen. Knslan som uppstr r svr att terskapa framfr skannern och bildskrmen. Ibland kan man uppleva ngot liknande nr man besker butiken i ngon konsthall. Ni knner igen scenariot. Man rr sig runt utstllningen i lagom tempo. Stannar till vid varje bild. Tittar, lser p skylten, sedan vidare till nsta. S dr ja, nu vill vn-nerna fika.

Jag skall bara in i butiken en stund Med stillsam vrdighet ntrar man bokavdelningen, stryker fingrarna ver

linnebundna ryggar, tar en bok i sina hnder. Den vilar tungt och med pondus. Man ppnar p mf, ngonstans i mitten. Och d, doften av kvalitetspapper och trycksvrta skickar en signal av vlbehag genom kroppen.

I en fantastisk liten specialbutik fr dokumentrfilm i Berlin kpte jag dokumentren How to Make a Book with Steidl, i vilken en av de strsta frlg-garna av fotobcker, Gerhard Steidl tar oss med till sitt tryckeri och p resor till fotofrfattare runt om i vrlden. I en scen har han besk av ett tiotal personer p fretaget i tyska Gttingen. Han har lagt upp en rad med bcker p ett bord och uppmanar beskarna att sticka nsan i dem och njuta av doften.

S, alla ni som tnker g p bokmssa i Gteborg, ta tillfllet i akt. Anvnd inte bara gat utan ven andra av dina sinnen. Vi ses p mssan!

SFF-medlemmar fr rabatt p samtliga externa kurser som listas hr. SFF ansvarar inte fr att det finns platser kvar p kurserna.

LR DIG FILMAnr: 2830 september. var: Biskops Arn, Blsta.kursledare: Pelle Wichmann och Per Lindh.pelle@perwichmann.com

GR EN ARTIST BOOKnr: 1 oktober28 oktober. 3 kurstillfllen: 1 oktober kl 18.0021.00, 14 oktober kl 10.0017.00 + en workshop 28 oktober. var: Stockholm/Runmar.kursledare: Eva-Terz Glin och Johanna Rjgrd.info@centrumforfotografi.se

BEHANDLA DIGITALTnr: 2 oktober23 oktober var: Projektor Utbildning, Stockholm.kursedare: Stefan Ohlsson och Eva-Terz Glin.info@centrumforfotografi.se

SKRMKALIBRERINGnr: 13 november. var: Projektor Utbildning, Stockholmkursledare: Stefan Ohlssoninfo@centrumforfotografi.se

DIGITAL BILDBEHANDLING HELA KEDJANnr: 2425 november. var: Yrkeshgskolan, Gteborgkursledare: Stefan Ohlsson och Eva-Terz Glin.info@centrumforfotografi.se

GRUNDKURS WORDPRESSnr: 2 oktobervar: sff, Stockholm.kursledare: Mari Kretz.Inga frkunskaper krvs. wp@marikretz.se

Fler kurser och mer information hittar du p www.sfoto.se/sff/kurser.

PUBLISHING-PRIS?Fotografisk Tidskrift nomi-nerades till Publishing-Priset i r igen. Bland hundratals tidskrifter har F nominerats i kateogorin Medlemstidning. Frra ret vann F stort bde i sin egen kategori och kamman-de hem Stora Publishingpriset. Vi fr se hur det gr i r.

Till vnster r det nomine-rade numret som gr att lsa p sfoto.se/fotografisktidskrift. Numret som fll juryn i smaken.

Rajala Pro Shop StockholmBesksadress: Herkulesgatan 11Post nr: 111 52 STOCKHOLMTele: 08 - 789 45 00Mail: info@rajalacamera.se

Rajala Pro Shop MalmBesksadress: Drottninggatan 36Post nr: 211 41 MALMTele: 040 - 12 13 06Mail: malmo@rajalcamera.se

Rode

Can

on E

OS

5D M

ark

III

Swedish Chameleon

GITZO Manfrotto Slik Tamrac Sandisk

www.rajalacamera.se

EOS 5D Mark III r en digital systemkamera med 22,3 mp fullformatssensor med 61-punkters autofokus och 6 b/s. Spela in hgkvalitativ Full HD-video, med manuell kontroll ver allt frn bildhastighet till ljud. N

ikon

D80

0

Skapa exceptionella bilder med banbrytande D800. Sensorn i FX-format med 36,3 megapixlar och klassledande autofokussystem ger dina bilder djup och en overtrffad detaljniv. D-Movie i full HD-kvalitet ger dig stor flexibilitet att dela med dig av filmer i hg kvalitet.

En av nordens strsta Canon Pro dealersRajala Pro Shop plitlig kameraleverantr sedan 1919.

SFF_Oktober.indd 1 2012-05-23 12.36

fotografisk tidskrift | 8

InnehllPortfolio / Aida Chehrehgosha / 1

Hej / Jag kan sakna mrkrummet! / 6

Aktuellt / Egglestone stmd / 10

Utstllningar / Fotohsten r hr / 11

Gsten / Magnus Westerborn / 11

Aktuellt / Mn med vattenperuker / 12

5 frgor / Anastasia Taylor Lind / 13

FOTOBOKSSPECIAL / De fem nominerade / 14Intervju / Misha Pedan / 16

Intervju / Inka och Niclas / 18

Intervju / Anders Petersen / 20

Intervju / Kristina Bengtsson och Lotten Plsson / 22

Intervju / Bruno Ehrs / 24

Praktisk teknik / Anpassa bilder fr tryck / 26

Teknik / Vi mste bredda oss! / 28

Recensioner / Wallsten och Strmholm / 30

Medlemssidor / 10 budord till fotografen / 33

Tips och trix / Gr din egen fotobok / 34

LAR

S W

ALL

STEN

MO

A K

AR

LBER

G

KU

BA

RO

SE

30

14

Framfrallt r kroppssprket viktigt

det finns en jvla elektricitet i det SID 20

kameradoktornBirger Jarlsgatan 38 | Tel.08-410 50 450 | www.kameradoktorn.se

Foto:Dawid

13

INK

A L

IND

ERG

R

D O

CH N

ICLA

S H

OLM

STR

M

9 | no 4/2012

kameradoktornBirger Jarlsgatan 38 | Tel.08-410 50 450 | www.kameradoktorn.se

Foto:Dawid

fotografisk tidskrift | 10

aktuellt

Egglestons Untitled frn 1970.

Ett mecka fr fotonrdar.

WIL

LIA

M E

GG

LEST

ON

ALA

N M

AR

CHES

ELLI

PH

OTO

GR

AP

HY

AN

NU

AL

Eggleston stmdfr man slja bilder i en begrnsad upplaga fr att sedan gra nya printar av samma motiv och slja dessa igen? sikterna gr i sr och juridik och moral sger olika saker.

I vras stmde samlaren Jonathan Sobel fotografen William Eggleston fr frfalskning vid en domstol i New York. Anledningen var att Eggleston producerat nya digitala printar av sina egna verk och slt p auktionshuset Christies fr 5,9 miljoner dollar. Sobel anser att han blivit lurad att kpa fotografierna som pstods finnas i begrnsad upplaga eftersom de nu har sjun-kit i vrde. Eggleston hvdar dock att han har juridisk rtt att erbjuda nya upplagor i nya format av sina egna bilder. Hur domstolen kommer att dma kommer att f stora konsekvenser p konstfotomarknaden.

Ls vad svenska samlare sger om Egglestons tilltag p www.sfoto.se

FR ETT BTTRE SAMHLLEtta professionella fotografer frn Ume samarbetar i doku-mentrfotoprojektet Vi och dom andra och under hsten arbetar de med varsitt social-dokumentrt tema. Resultatet kommer att redovisas som work in progress p Svenska Fotografers Frbunds arrang-emang under Norrlandsdagarna i Ume, februari 2013.

Vi tror att vrt arbetsstt r en av mnga vgar som kul-turen kan bidra till fr att skapa ett mnskligare samhlle, sger Lars berg som tog initiativ till projektet.

Projektet Vi och dom andra kan fljas p www.viochdomandra.se

MUMS FR FOTOLSKARENEn godisbutik fr fotografi- lskare kan man kalla nypp-nade Art Edition. Sajten r en virtuell marknadsplats som sljer printar av ngra av vra duktigaste fotografer.

Hr gr det ven att hitta affischer, bcker, vykort och kuriosa. Vag sgs till exempel om ett exemplar av tidningen Photo Annual frn 1970 eller en godisfiskaffisch av Dawid frn utstllningen p Millesgrden 2005. www.artedition.se

TVLA OM 2 MILJONERden som drmmer om peng-ar kanske ska delta i Hamdan Bin Mohammed Bin Rashid Al Maktoum International Photography Award. D har man chans att vinna 290 000 dollar vilket motsvarar ca 2 miljoner svenska kronor.

Tvlingen r initierad av frbundsstaten Frenade Arabemiraten och syftar till att gra landet mer attraktivt fr internationella fotografer. Anskningstid 1 septem-ber31 december 2012.

Bilder, tidigare vinnare, ju-rymedlemmar, kategorier och information om hur du deltar hittar du hr: www.hipa.ae

DET OMJLIGA BLIR FILMthe impossible project fortstter att ta fram nya produkter baserade p gamla polaroidformat. Nu brjar man ocks producera film i 8 x 10" format.

The Impossible Project har vertagit de maskiner som tillverkade Polaroids 8 x 10" film och har nu tagit fram en svartvit emulsion i detta format. Filmen kan fram- kallas i Polaroids enheter fr 8 x 10" film.

Impossible p 8 x 10 Silvershade.

11 | no 4/2012

Blommigt barn p Wetterling.

NA

THA

LIA

ED

ENM

ON

T

JOH

AN

AR

DEF

OR

S

intresset har kat f r fotoboken som samlarobjekt. En fotobok ges ofta ut i sm upplagor varav mnga frsvinner in i samlarnas bokhyllor. De sm uppla-gorna, kombinerat med ett ofta hgt pris, gr dem otillgngliga och det r svrt fr gemene man att f se boken, knna p den och blddra i den. Fr att det skall vara mjligt r det viktigt att bibliotek tar ansvar fr fotobokslitteraturen.

Man kunde nska sig att tminstone ett folkbibliotek i Sverige tog ansvar fr att bygga en referenssamling av svenska och internationella publicerade fotobcker. Dr den intresserade, precis som p Hasselbladsstiftelsens bibliotek som idag har cirka 14 000 titlar, kan se och hlla i den fysiska fotoboken, f en knsla fr storleken, tyngden, val av papper, omslaget och bindningen.

I Sverige skickar tryckerierna pliktexemplar till Kungliga Biblioteket. Men jag tnker ocks p de svenska fotografer som gr egna print on demand upplagor. Skickar de in sina bcker och var kommer vi att kunna se dessa bcker i framtiden?

I vras beskte jag International Photo Book Festival, en festival som vanligt-vis arrangeras i Kassel Tyskland, men i r flyttades till Paris.

I ett seminarium som handlade om fotoboken samtalade Chris Boot frn Aperture, Markus Schaden, fotobokssamlare och bokhandlare och kritikern Remi Coignet. Markus Schaden hade ett intressant inlgg dr han berttade om frsljningen av sitt japanska fotoboksbibliotek p ver 600 titlar, men dr sakna-den av hans mest lskade bok Tokyo Suburbia av Takashi Homma var den frlust som grmde honom mest. Happy to have it, unhappy to loose it, som han uttryckte sig. Vad han saknade mest var bilderna i sig och nr han fick reda p att boken fanns som app fr $4.99, blev han ganska njd. Jag fick tillbaka innehl-let, konstaterade han.

De samtalade ocks om att det r s mnga bra och angelgna bcker som produceras, som behver vara tillgngliga fr lsarna. Fler borde producera enkla pdf-bcker i dokumentr stil, e-versioner av sina bcker, som sedan kan sljas fr ett par dollar, tyckte Chris Boot.

Om fotografen/utgivaren publicerar och sljer fotoboken som elektronisk bok parallellt ges intresserade mjligheten att se bilderna, och kanske formen, ven om det inte r samma sak som att hlla i den fysiska boken. Fotografen nr ut med sina bilder, sitt budskap och fr bertta sin historia fr s mnga som mjligt.

I sff: s monter (G01:17) p Bok&Biblioteksmssan i Gteborg i r visar vi de 80-tal fotobcker som kommit in till Svenska Fotobokspriset. Det r en fantas-tisk bredd med genomgende hg kvalitet. Vi presenterar ocks de fem bcker och fotografer som juryn nominerade till priset. Frn scenen p vervningen, mittemot vr monter, arrangerar vi varje dag mellan kl. 1314 Fotobokstimmen. Dr avlser fotografer varandra fr att presentera sina egna bcker. Programmet hittar du p sfoto.se. Vlkomna!

Fotobcker skavara tillngliga

Fotografen nr ut med sina bilder, sitt budskap

och fr bertta sin historia fr s mnga

som mjligt.

UTSTLLNINGAR

BENGT O. PETERSSONFotografins Hus, Stockholm6 september12 oktober

CARSTEN HLLERGun Gallery, Stockholm6 september14 oktober

NINA KORHONENHallands Konstmuseum, Halmstad2 september18 november

WOLFGANG TILLMANSModerna Museet, Stockholm 6 oktober20 januari

MARIA FRIBERGFotografiska, Stockholm14 september25 november

TUIJA LINDSTRMHasselblad Center, Gteborg25 augusti14 oktober 2012

MIA PETZLLArbetets Museum, Norrkping8 september20 januari 2013

MARTINA HOLMBERGGalleri Axel, Stockholm1 september30 september

MARGARET M. DE LANGEFotogalleriet Format, Malm29 september9 december

JOAKIM KOCJANCICGalleri Kontrast, Stockholm29 september21 oktober

NATHALIA EDENMONTWetterling Gallery, Stockholm5 september6 oktober

NILS PETTER LFSTEDTBreadfield, Malm1 september13 oktober

PAUL GRAHAMHasselblad Center, Gteborg26 oktober6 januari

CANDIDA HFERArtipelag, Vrmd30 juni28 oktober

JACOB FORSELLKalmar Slott, Kalmar3 juni20 september

CATHARINA GOTBY Fotografins rum, Malm Museer 29 september9 december

IVAR SVIESTINSFalsterbo Konsthall, Falsterbo29 september28 oktober

COOPER &GORFERDunkers Kulturhus, Helsingborg15 juni17 februari

MAGNUS WESTERBORNORDFRANDE FOTOFRFATTARNA

gsten

fotografisk tidskrift | 12

5 frgor

Anastasia gillar tydliga intentionerM

OA

KA

RLB

ERG

VEM Anastasia Taylor-Lind.LDER 31.BOR London.ARBETAR SOM fotojournalist fr VII Photo.AKTUELL som jurymedlem fr Svenska Fotobokspriset.

Vad har du fr relation till fotobcker?

h, att man kan ha dem, att de str p hyllan, hemma. Jag kunde inte kpa bcker frut nr jag var bosatt utomlands. Men nu bor jag i

London och njuter av att ha en rela-tion till dem.Kan du bertta ngot om de bcker du gtt igenom?

Jag sg en otrolig bredd i materialet och alla bcker hll hg kvalitet. Alltifrn trdgrdsbcker till konceptuella konstbcker. En oerhrt lrorik dag vi har debatte-rat och talat om kvalitet.S vad r kvalitet hos en bok?

Nr det finns en tydlig inten-tion hos fotografen. En bra bok r ngot mer n en portfolio med en

serie bilder. Den som skapar boken mste frga sig varfr gr jag en bok av det hr varfr visar jag inte bilderna p ngot annat stt?Om du kommer tillbaka som jury-medlem i framtiden vad vill du se mer av d?

Fotojournalistik och kanske fler experiment med form och teknik. Jag talar inte bara till svenska fotografer nu utan till oss allihopa det finns s mnga intressanta projekt som pgr och s mnga stt att skapa bcker p. Guy Martin

och Rob Hornstra r namn vrda att googla p!Hur ser arbetsmarknaden ut, vilka jobbar du fr?

Om jag bara jobbade i England skulle jag inte klara mig ekonomiskt. Jag tillhr agenturen VII Photo. Hlften av det jag gr r bestll-ningsjobb, den andra hlften r mina egna projekt. Jag jobbar fr en mngd tidningar. Nu nrmast ker jag till Kina fr National Geographics rkning.

/ JENNY MORELLI

13 | no 4/2012

aktuellt

TIM

TA

DD

ER

JOA

KIM

RO

OS

QU

ICK

MEM

E.CO

M

Modell med vattenperuk.

Roos tolkar Transtrmer.

Bombade mnden amerikanske fotografen Tim Tadder har skapat sin bilder helt enkelt genom att bomba skalliga mn med vattenbomber. Fr att hitta precis rtt mikrosekund anvnde han laser och en ljudutlsare. Projektet har ftt stor uppmrksamhet ver hela den kreativa vrlden, bland annat blev det en frsta sida i Huffington Post.

Sport- och reklamfotografen Tim Tadder har tidigare arbetat med mn och vatten i projektet fiskhuvuden. Hela hans portfolio hittar man p hans hemsida: www.timtadder.com

PARIS PHOTO GOES AMERICAParis Photo med 135 inbjudna gallerier pgr 1518 november och fregs av Lens Culture Fo-tofest 1214 november. Tillsam-mans med Aperture anordnas en fotobokstvling.

Nytt r att Paris Photo flyttar till Los Angeles i mars 2428 april 2013. 80 gallerier ska hittills vara anmlda. Ls mer p www.parisphoto.fr.

PINTEREST OCHUPPHOVSRTTDet sociala ntverket Pinterest r till fr att dela vackra saker och bilder man hittar p ntet. Sajten kan vara en utmrkt marknadsfringskanal fr foto-grafer. Men hur anvnder man den utan att bryta mot lagen om upphovsrtt? Ett enkelt svar r att enbart lgga upp innehll man sjlv r upphovs-man till.

Alla bilder vars upphovsmn avled fr mer n 70 r sedan r det fritt fram att inspireras av och att pinna.

HUMOR FRPROFFSFOTOGRAFERBilden av en frgrymmad Batman som slr Robin har cirkulerat p internet till stort nje fr proffsfotografer.

Skapa egna pratbubblor p www.quickmeme.com

FOTOGRAFIETS BERTTANDEDen 1516 oktober 2012 bju-der Vsterbottens museum i Ume och Bildmuseet ge-mensamt in till ett seminari-um som fokuserar p metod och praktik inom samtida fotografi och film. Bland deltagarna mrks bland andra: Aveek Sen, Francesco Jodice, Anna Tellgren, Maud Nycander. www.vbm.se.

POETEN INSPIRERAR20 fotografer har tolkat dikter av Tomas Transtrmer och deras bilder kommer att visas p bokmssan mellan

den 2730 september. Det hr fotografiet r taget av Moment-fotografen Joakim Roos och kan ses som en

tolkning av Transtrmers dikt Madrigal: Jag rvde en mrk skog dit jag sllan gr. Men i dag gr jag i en annan skog, den ljusa.

fotografisk tidskrift | 14

Fotoboks priset 2012

SAR

A A

RN

ALD

15 | no 4/2012

En bok som vcker hopp.

Fotoboks priset 2012Den 24 oktober p Rival i Stockholm utses

den lyckliga vinnaren till Svenska Fotobokspriset 2012. Av alla de 79 inkomna bckerna

valde juryn ut fem. Lr knna dem hr och trffa dem p bokmssan i Gteborg.

...OCH DE NOMINERADE R >

RETS JURYJOHAN VON FRIEDRICHS

ANASTASIA TAYLOR-LINDJOHAN SJSTRM

ELSA MODIN

fotografisk tidskrift | 16

Misha Pedan nominerade till Svenska Fotobokspriset 2012

Misha Pedan valde medvetet att gra en bok av sina fotografier.

Det var det enda sttet att avsluta projektet. Annars hade jag kunnat hlla p hur lnge som helst, sger han.

Ur fickan p sin kavaj tar Misha Pedan fram ett paket Camel och frgar artigt om rken str. Han har bestllt en citronlsk och en espresso. Kafets bord r lgt, men det r inte drfr han lutar sig framt hela tiden. Hans entusiasm smittar av sig och hnderna dansar i piruetter medan han frklarar vad han gjort.

Han har arbetat med boken stereo_typ i sju r. Bilderna r just i stereo, tv och tv, tskilda av ett svart streck.

Titeln kan ocks lsas som stereo, typ.

Han hjer axlarna och vnder hand-flatorna mot skyn fr att illustrera typ.

Misha Pedan har fotograferat i svart-vitt och kolorerat bilderna i efterhand. En tradition med ursprung frn hans hemstad, Kharkov i Ukraina (dr ven Boris Mikhailov kommer frn).

Mnga kopplar per automatik ihop svartvita bilder med konstnrligt foto, medan frgbilder ses som mer vardagliga. De hr bilderna hamnar lite mittemellan. Bilderna beskriver inte verkligheten. Men de terskapar min verklighet. Tiden r inte s tydlig heller de kunde tagits fr 50 r sedan eller lngre tillbaka.

Han kallar boken fr sitt forskningspro-jekt. Det han ville underska var det fotografiska sprket. Han upptckte att ett plus ett inte blir tv. Det blir andra summor. Att bilderna fungerade var fr sig, men att allt ndrades nr de stod tillsammans.

Ofta vill fotografer bertta historier. Men jag vill forska i sjlva sprket och

hr gjorde jag det genom att titta p vad som hnder nr tv vrldar mter varan-dra. Vad som hnder mellan bilderna.

Han tar fram boken och slr upp den. Visar var han sttt nr han tog den ena, sedan den andra. Hur platser ftt en stmning i sig som var helt ovntad. Bara fr att de finns i stereo.

Jag kunde ha fortsatt med det fr alltid. D var det bra att ha boken. Avsluta kapitlet, avsluta projektet. Nu mste den ivg till tryckeri!

Det var inte ltt att vlja papper nr nyanserna mste stmma till hundra procent. Men samarbetet med Gte-borgstryckeriet gick mycket bra.

De lyssnade verkligen p mig. Sjlv hade jag sagt till en sdan jobbig typ att dra t helvete efter en kvart. Men de an-strngde sig och var enormt proffsiga.

Bokens omslag r enfrgat, bildlst och ska understryka forskningskns-lan. Men pappret p insidan r vackert marmorerat i brunt. Det finns ocks 70 specialutgvor av boken, en fr varje bild. De har alla var sin marmore-ring, gjord i England med traditionell 1700-talsteknik.

Misha Pedan r mycket glad ver texten som inleder boken. Den r skri-ven av Mara Lee.

Hon r en fantastisk poet, s nog-grann med sitt sprk.

Efter att boken tryckts gjorde Misha Pedan flera bilder som han tnkte kunde ha passat i stereo_typ. Men de kom inte med och ngon stereo_typ del 2 blir det inte.

Jag fick lmna och g vidare. Nu jobbar jag med nsta projekt, som ocks kommer att bli en bok. Den heter The End of the Belle Epoque och innehller bilder frn Sovjet frn ren 19861989.

Trots att han bott i Sverige i ver 20 r har han svrt att smlta vissa saker. Han kallar det en kulturchock att upptcka hur samtalet mellan svenska fotografer ser ut.

Det r mest: Hur gr det p jobbet? Fick du stipendiet du skte? Sllan pra-tar man om fotografi. Det r samtal jag saknar hemifrn. Tack och lov har jag mina studenter att diskutera med.

Han tror att instllningen har med den lutherska kulturen att gra.

Man vill inte frhva sig, inte konkurrera, och tror att det r det man gr genom att tala ppet om sitt eget arbete. Vilket blir ljligt i ett skapande yrke. Skapande yrken baseras ju p att vi r olika.

De dansande hnderna lgger sig en stund i knt. Kaffet r urdrucket, ciga-retten slut. Men han r inte helt klar.

Det finns ingen historia i den hr boken, det finns ingen sanning, det r bara mitt eget samtal med mig sjlv som redovisas p det hr sttet. Mitt frsk att underska mina egna och andras fotografiska stereotyper.

/ ANA UDOVIC

Nr ett plus ett blir ngot annat

MISHA PEDAN

55 r och bor i StockholmOM BOKEN

stereo_typFRLAG

Khimaira frlag FORMGIVARE

Anders Malmstrmer

SJ

LVP

OR

TR

TT

17 | no 4/2012

JURYNS MOTIVERING: I stereo_typ leker fotografen Misha Pedan med stereo-fotografiet som redan i fotografins barndom tillt seende i 3D. Boken ppnar med sina handkolorerade fotografier upp verraskande kontaktytor mellan tid, plats och rrelse, dr betraktaren ofrnkomligen blir medskapande.

fotografisk tidskrift | 18

Inka & Niclas nominerade till Svenska Fotobokspriset 2012

Inka Lindergrd r den som kommer frst till vr mtesplats, men det drjer inte lnge innan Niclas Holmstrm, hennes partner i fotograferandet och i livet, dyker upp. Hans lnga blonda hr-svall r fst i tofs, hennes hnger lst.

Prata du, sger han till Inka och lgger de tatuerade underarmarna p bordsskivan med hnderna samman-fltade.

Inka lyfter upp Watching humans wat-ching, deras frsta fotobok. Den tryck-tes i samband med ppningen av deras utstllning p galleriet Swedish Photo graphy i Berlin i slutet av frra ret. Den grafiska formgivningen gjordes av H-T Nilsson och Rasmus Svensson

Vi kte ner med vrt material och hade en workshop i deras lilla stuga i Skne, sedan lmnade vi dem att jobba vidare sjlva. Vi tycker om deras fria syn p formgivning. De har inte s mycket regler, nd r det vldigt genomarbetat, sger Inka.

Inka och Niclas har arbetat tillsam-mans med fotografi sedan 2007.

Det fll sig helt naturligt, vi be-hvde inte ens fatta beslutet att samar-beta. Nr vi var i Tanzania hade vi var sin kamera men kastade ner all film i en och samma pse. Sedan mindes vi inte vem som tagit vilken bild och till sist gick vi ver till att anvnda en ka-mera tillsammans i stllet, sger Inka.

Att vara tv ger energi och en annan dynamik.

Resultatet blir alltid en kombina-tion av bdas ursprungsider, frklarar Inka.

Projektet Watching humans watching brjade nr de kte p safari fr att titta p djur, men blev mer fascinerade av att se mnniskor som tittade p djuren och naturen.

Vi gillade konceptet att se mnnis-kor som djur att se dem p distans och smyga p dem. Mnniskorna p bilderna vet inte att de blir fotografe-rade, sger Inka.

De fortsatte underska mnskliga bete-enden p stllen dit mnniskor ker fr att se naturen och funderade mycket ver vad det var som grep dem s.

Vi tittade p vad mnniskor har fr frvntningar p naturen, inflikar Niclas.

Vad har solnedgngen fr magisk kraft som gr att mnniskor aldrig trttnar? Vi brjade arbeta med att applicera solnedgngens frger p an-dra freml, speglar, is massor, moln. Frgerna r inte kolorerade i postpro-duktionen utan vi har anvnt frgad rk, filter och sprayfrg, sger Inka.

Watching humans watching innehller egentligen tv bildsviter som de till en brjan arbetade med var fr sig, tills de upptckte att projekten vxte av att blandas med varandra. Den ena delen heter som bokens titel och de bilderna frestller mnniskorna som ser p naturen. Den andra heter Saga och dr finns inga mnniskor ven om spren av dem r tydliga i form av installatio-ner i natur. Niclas frklarar att Saga r som ett paraply eller en samlingstitel som han och Inka kunnat anvnda sig av i arbetet.

Under det paraplyet har vi kunnat jobba med olika frhllningsstt, sger Niclas.

Men allt r kopplat till mnnis-kans frestllningar kring naturen, fyller Inka i.

De undvek att lsa fr mycket om vad forskningen sagt om mnniskor som tittar p naturen tills projektet var frdigt. Sedan slppte de in forskarna,

nda in i sin bok. En av dem r danske kulturgeografen Jonas Larsen, som i ord beskriver vad de fngat p bild: Att landskapet bara finns nr mnniskan ser och fotograferar det.

Nr turisterna var i ett landskap blev allt de sg intressant. Minsta sten skulle fotograferas, sger Inka.

Naturen r just nu i nd, med klimatkris och nedsmutsning. Blir den hjlpt av att beskdas av mnniskan? Inka och Niclas nickar.

Vi tror att det r bra att mnniskan vill se naturen. Att se den r ett stt att visa den uppskattning. Men fr oss gller den romantiska synen inte naturen utan mnniskorna. Vi tycker att tanten i khakifrgade klder som sitter p en klippa r fin. Vi r ocks intresserade av vad som hnder med naturen nr mnniskan r i den. Ett rdjur i natur frstrker bara naturen. En mnniska i natur blir ngot helt annat, sger Inka.

De vill grna gra fler bcker, eftersom de tycker om knslan av att avsluta ngot och brja om frn noll. De har sjlva mnga konstbcker hemma och tycker att bcker r ett bra medium fr bilder.

Bcker till skillnad frn utstll-ningar gr att f med sig hem, sger Inka.

Och du kan ge bilderna tid, menar Niclas.

De r i full frd med sitt nsta foto-projekt med bilder frn en resa i Nya Zeeland, dr de har inspirerats av magi, mnar, planeter och allt dremellan. Den kommande utstllningen kom-mer att ppnas i januari i Kpenhamn. Den har nnu ingen bok kopplad till sig. Men det kan bli.

/ ANNA UDOVIC

Vi gillar att smyga p mnniskor

NICLAS

HOLMSTRM

28 r och bor i Stockholm

INKA

LINDERGRD

27 r och bor i Stockholm

FAMILJ

VarandraOM BOKEN

Watching Humans

Watching FRLAG

Kehrer Verlag Heidelberg

FORMGIVARE

H-T Nilsson och Rasmus

Svensson

JOH

AN

NIL

SS

ON

19 | no 4/2012

JURYNS MOTIVERING: Inka Lindegrd & Niclas Holmstrm gjuter nytt liv i landskapsfotografiet och vrt stt att betrakta korsdraget mellan mnniska och natur. Med ett okonventionellt och associativt frhllningsstt knyter de an till naturen som det stora oknda, bde med ett konsthistoriskt och nutida bildsprk. Bokens lekfulla form frmedlar personliga och verraskande perspektiv.

fotografisk tidskrift | 20

Anders Petersen nominerad till Svenska Fotobokspriset 2012

I en grnd i gamla stan i Stockholm, bakom en oansenlig drr, mter jag Anders Petersen, nominerad till Svenska Fotobokspriset 2012 fr boken Soho. Mnga r de priser han ftt genom ren, 1996 fick han till exempel Fotobokspriset fr boken Ingen har sett allt men inte har han vant sig, vare sig vid utmrkelser eller vid den positiva uppmrksamheten.

Nej, jag blir alltid lika verraskad och glad nr det jag gr tas vl emot, man vet aldrig riktigt vad det r man har skapat. Det viktigaste fr mig r att fortstta gra det jag gr, att fortstta jobba, det r mitt privilegium.

Just nu arbetar han med bilder som ska i vg till Rom. I rummet bredvid sitter hans assistent Erhan Akbulut och jobbar fr fullt med fotografier i Photoshop. (Petersen kan inget om datorer).

Vi slr oss ned, Anders Petersen i en rd lderftlj bredvid en gammal-dags fotolampa som tillhrt Christer Strmholm. Rummets vggar r tckta med prmar etiketterade med rtal och platser, Irland, Venedig, 1978, 1979... P en vgg sitter svartvita smbilder frn Rom.

Men nu beger vi oss till Soho. Projektet initierades av Photographers Gal-lery som lt Petersen vara Artist in Residence i 26 dagar i stadsdelen Soho i London. Petersen talar varmt om mjligheten att f bo p andra platser och jobba och unnar fler att f det.

Varfr finns det inte i Sverige frresten? sger han, tnk vilka fina fo-tografer vi kunde f hit! Det vore ngot fr stder, kommuner och stiftelser att tnka p, hur svrt kan det vara?

S till boken. Jag ser slitna vackra ansikten, hundar, hud, strukturer, spr,

lurviga armar och brstvrtor. Bilderna andas ensamhet, srbarhet, kropp och erotik. Svrtan r markant. P en av bilderna sitter en asiatisk kvinna i underklder och rker med cigaretten mellan trna. (Den bilden har slt som smr, berttar han). Petersen har som vanligt anvnt sin analoga Contax T3 och pltar med Tri-X. Han kom till London i kalla februari 2011.

Kylan gjorde att alla blev totalt lsta och jag klarade inte g runt med kameran mer n en timme i strck. Jag som ville lra knna folk. Jag satt p hotellrummet sju p morgonen och knde mig vldigt ensam. Undrade hur jag skulle klara att gra jobbet. D tnkte jag p alla de fotografer som har gjort och gr det jag frsker gra, alla r med mig dr i rummet och jag tnker att de mste ha knt sig precis lika ensamma, slitna och trtta som jag. Och om de har klarat det s kan jag klara det tnker jag. Ingen kan hjlpa mig. Nu ska jag gra en bok! Till slut lossnade det och jag gick ut och satte i gng att arbeta.

Bilderna i boken r de mnniskor han mtt. Jag vet att han ftt frgan frut men hur gr han fr att komma de han trffar s nra?

Egentligen har jag alltid jobbat p samma stt nda sedan Caf Lehmitz 1967. Det vill sga jag undersker vad det r som frenar mnniskor. Jag har samma frhllningsstt d som nu. Idn om att vi alla r slkt. Att vi alla br en djup lngtan efter gemenskap. Det spelar ingen roll var vi r ngon-stans p jorden. Har man den utgngs-punkten mrker mnniskor det och drfr bjuds jag in, om jag inte trodde p att vi r lika skulle jag inte kunna komma s nra som jag gr.

Men hur viktigt r det att kunna tala med mnniskor? Du talar ju inte alla sprk...

Framfrallt r kroppssprket vik-tigt, det finns en jvla elektricitet i det. Mer n att man kan sprket perfekt r det viktiga att man nrmar sig mnnis-kor p rtt stt, det rcker med att man kan ngra fraser.

Jag brukar ju sga att vill du stadkomma ngot mste man g in i ett tillstnd d man r lite dum, lite oskyldig- alla sina erfarenheter till trots. Om man med barnets gon kan ta emot knslor blir det enklare att fotografera, man slipper huvudet,som bara r i vgen.

Redaktren och formgivaren Greger Ulf Nilsson har haft en avgrande roll i arbetet med den eleganta gra boken med sitt matta papper.

Han har pverkat mig mycket. Han r egensinnig, passionerad och har en enorm integritet. Och titta hr p den svarta trd han anvnt fr att binda den en liten detalj bara, s typiskt Greger, sger Anders Petersen.

Vi skiljs t s att han ska hinna jobba vidare. Nr den bruna drren slr igen tnker jag p vad han svarade nr jag frgade vad han skulle varit om han inte varit fotograf.

D skulle jag ha varit kock. Det r lika fint kanske till och med finare. Att laga mat eller skapa fotografi r att gestalta en id om ngot som frenar oss. Och bda konstformerna krver koncentration och disciplin. Man mste alltid skapa p toppen av sin frmga.

/ JENNY MORELLI

Jag undersker vad som frenar mnniskors liv

ANDERS PETERSEN

68 r och bor i StockholmOM BOKEN

Soho FRLAG

The Photographers Gallery & Mack

FORMGIVARE

Ulf Greger Nilsson

JEN

NY

MO

REL

LI

21 | no 4/2012

JURYNS MOTIVERING: Anders Petersen visar i SOHO en tt och samman- hllen skildring av ett personligt och sotigt London. I denna utskt formgivna bok tillts betraktaren komma nra fotografens subjektiva upplevelser och mten med mnniskor p Londons bakgator.

fotografisk tidskrift | 22

Kristina Bengtsson & Lotten Plsson nominerade till Svenska Fotobokspriset 2012

Det knns jttekul att vi r nomine-rade. Det gick s fort allting efter att vi skickat in anskan och boken har ju inte ens kommit ut, sger Lotten Pls-son nr vi mts via Skype en vardags-kvll i september. Kristina Bengtsson befinner sig ocks framfr samma dator i lgenheten i Malm dr de tv konst-nrena sitter och binder frdigt sina nominerade bcker med svart trd.

Ja, vi blev lite frvnade eftersom vi trodde att fotobcker som nomine-ras ska vara mer traditionella n den vi har skapat, sger Kristina Bengtsson.

Tillsammans med Matilda Pljel som driver bokfrlaget Sailor Press har de allts gjort boken We Look and We See, ett fotoreportage dr bilder, texter och rum vvs samman.

Frgfotografier av en bakgrd ngonstans r en terkommande scen. Dessa varvas med dikter och iscensatta bilder. Resultatet r enkelt och elegant, med en svrta som matchar bokens mrka underton. Det neonorangea papper som ppnar boken bde fr-blindar och signalerar lekfullhet.

Matilda Pljel sg installationsbil-der frn Bengtssons och Plssons ut-stllning p Fasad i Malm och frstod att de skulle fungera ven i bokform. De tre diskuterade sedan formen fram och tillbaka och Pljel (som ven gjort bcker t till exempel Marie Anders-son) har lyckats tillfra ytterligare en dimension till verket. Resultatet r rytmiskt och filmiskt, former terkom-mer. Lotten Plssons texter r poetiskt underfundiga; s hr kan det till exempel lta:

Om hstar kunde talaskulle de tala med en gungande accent som i skrittoch i stavelser p fyra ben

En annan text handlar om uttr-kade sjmn p flaskskeppet Vasa som efter 735 dagars stiltje vill d in a seamanly manner. Och en tredje brjar: Det str ett alster lutat ltt mot vggen.

Texterna stlls mot iscensatta bilder och Kristina Bengtssons fotografier av bakgrden hon sg frn sitt sov-rumsfnster i Glasgow , Skottland. P grden samsades en mosk med ett frskringsbolag och dr fanns mnga viljor om hur bakgrden skulle se ut.

Alla hyresgster hade olika visio-ner och det skedde frndringar och utspelade sig sm scener hela tiden, sger hon. Kristina Bengtsson tog bilderna under en lng tid, bakgrden blev magisk, som en skdeplats. P bilderna ligger hgar med skrp, dr brjar vxa grna buskar, det kommer en hst....

Plsson och Bengtsson lrde knna varandra nr de gick fotolinjen p stra Grevie Folkhgskola fr tolv r sedan. De inledde redan d ett konst-nrligt samarbete.

ven om projekten var oformu-lerade och vildare s frhll vi oss till fotografi p ett experimentellt och underskande stt. Vi ville n bakom fotografiets ofta komplexa yta, sger de.

Att ge ut en fotobok har lnge varit ett ml. Visionen var att hitta ett eget uttryck.

Just fotoboken r ett fantastiskt medium som skapar ett intimt rum fr upplevelse. Vi ville gra en bok dr olika uttrycksformer mts. Verklighet, fiktion, texter, poesi skapar tillsam-mans en egen logik, sger Kristina.

I sina separata konstnrliga projekt tar de ocks ofta rd av varandra. Det r

givande att ha en nra vn och samar-betspartner som frstr ens bildsprk. I samtal ppnar man upp fr nya ider, man kommer vidare om man fastnar i en tankebana.

De nmner den italienske konstn-ren och designern Bruno Muranis tan-kar i boken Fotocronache Photo-Reportage frn 1940-talet som en inspirations-klla. Han skrev: Ett fotoreportage r ett stt att uttrycka sig mer genom bilder n genom ord. Bilderna kan vara skulpterade, tecknade eller fotografe-rade. Mediet r inte intressant.

Vi har varit intresserade av att diskutera och hitta mtespunkter fr litteratur och fotografi. Fotografier skapar ett intryck av att de r verkliga, sanna. Texter frstrker den knslan. Bilden kan vara lsbar och alstrar text, texten alstrar bild, sger Lotten.

Parallellt med sina konstnrskap arbetar Kristina bland annat som mu-seitekniker och bygger utstllningar t museer och konsthallar. Lotten r fotograf och fotolrare p stra Grevie folkhgskola.

Vi avslutar vrt skypesamtal och de tv konstnrerna fortstter att binda klart sina bcker och diskutera sitt nsta konstnrliga samarbete som gr under namnet Murmure de la mer.

/ JENNY MORELLI

Vi ville gra en bok dr olika uttrycksformer mts

KRISTINA

BENGTSSON

33 r och bor i Kpenhamn

LOTTEN

PLSSON

35 r och bor i Malm

OM BOKEN We Look and We See 2012

FRLAG Sailor Press

FORMGIVARE

Matilda Pljel

PR

IVA

T

23 | no 4/2012

JURYNS MOTIVERING: I denna surrealistiska och till det yttre ansprkslsa publikation stller konstnrerna Kristina Bengtsson & Lotten Plsson fotoreportaget p sin spets. P en bakgrd och med en superenkel och absurdistisk form visar man med humor och lekfullhet att en bild r en bild r en bild.

23 | no 4/2012

fotografisk tidskrift | 24

Bruno Ehrs nominerad till Svenska Fotobokspriset 2012

Allvaret. Vemodet, det nordiska. Det r ord som terkommer nr Bruno Ehrs beskriver sin fotobok Memories of, dr hans sner r modellerna men min-nena kommer frn hans egen barndom.

Jag tycker om det dubbla i att det r vackert och samtidigt terhllet stramt, sger han.

Fotobcker har stor betydelse i Bruno Ehrs liv. Han sitter nstan varje dag med en fotobok i handen. Dagens lste han p tunnelbanan. Det r en klassiker: Byn med det bl huset av Sune Jonsson i originalutgvan frn 1959. Han lser ngra meningar hgt. Fster den stlbl blicken p sin hrare fr att understryka hur stor betydelse boken har fr honom.

Sjlv har han producerat fyra foto-bcker genom ren. Alla bckerna har olika anslag, var och en sin egen form och uttryck.

Bilderna till Memories of hade blivit liggande i tio r eftersom jag inte hit-tade en situation dr de passade in. S blev jag inbjuden att stlla ut p 2011 rs Nordic Light fotofestival i Kristi-ansund, Norge. De ville att jag skulle visa ngot jag inte visat frut. P s vis uppstod sammanhanget och jag kunde avsluta projektet, sger han.

Efter Norge har utstllningen turnerat runt, och visats p bland annat Mullsj fotofestival och Abecita Konsthall i Bors. I vinter kommer bilderna att stllas ut p Galleri KG52 i Stockholm. Boken har kommit till under tiden, den var frdig fr sex mnader sedan.

Memories of brjade nr Bruno var med sina sner p sommarloven i deras torp p norra Gotland.

Jag upptckte rrelser och stm-ningar i deras lek som jag mindes

frn nr jag sjlv var liten. Jag brjade fotografera gonblicken. Men bilderna r inte dokumentra utan rekonstruk-tioner, de r som teateruppsttningar i miniformat, sger han.

Han arbetade varje sommar, i en, tv eller tre dagar. Bilderna togs oftast vid samma tidpunkt innan, under och ef-ter solnedgngen, vid tiden d somma-ren var p vg att ta slut. Han tar fram boken och slr upp bilder p nakna trdstammar och frklarar att det sena ljuset gr att himlen ser ut som en enda stor fotografisk fond, helt utan djup. De omges av det mjlkigt vita.

Han arbetar ofta s i ett tonlge, en strngt geometrisk form eller ett frut-bestmt ljus.

Allt bygger p en id, frst vag som en doft. Jag mste f fatt den, formulera den till en mening. Det kan vara riktigt svrt. Men nr den finns dr fastnar den, som en ton. Tonen upprepas sedan i alla bilder. Egentli-gen r det bara en bild som tas, fast i stndig upprepning, sger han.

I boken har han valt att anvnda ett ftal nstan ikoniska element, en pojke sittande p en klippa, i ett trd, i strandkanten, p en stol.

Verkligheten kring barn r i kaos, dr finns ofta ett myller av freml. Men jag ville lmna den verkligheten t sidan. Jag var ute efter det terhll-samma. Nordiska, om man vill.

Han har frskt att snegla s lite som mjligt p vad som r aktuellt just nu, har aldrig knt sig modern och uppdaterad.

Det r p gott och ont. Du blir lttare omtyckt om du r modern. andra sidan vet jag precis hur jag vill att saker ska gras. Man kan ha vilka teorier man vill, bara de passar en sjlv.

Var personlig men inte privat. Som ngon sa: Det r svrt att veta vem man r. Men man ska inte undvika att ta reda p det.

Bruno Ehrs understryker att det inte r portrtt han gjort, att pojkarna snarare fungerar som modeller i en berttelse som handlar om ngonting annat, ngonting bortanfr begrepp som uppvxt, bakgrund, religion och kn.

Jag ville anvnda mig av den kon-trastverkan som uppstod mellan pojk-kropparnas mjuka, bleka brcklighet och de dda grenarna, som i formen pminner om deras kroppar men i stl-let r hrda och vassa, sger Bruno.

Frldrar fotar sllan sina barn nr de r ledsna, bara nr de r glada.

Men livet r allvarligt. Att pst motsatsen r att inte tala sanning. Vi grubblar hela tiden ver vr otillrck-lighet och livets begrnsning. Att de tusen dagarna som sommarloven be-str av fylls av lycka och lngtan, men ocks av tid som flyter bort. En dag ska jag d, en dag ska mina frldrar d. Sdant tror jag att vi alla ofta tnker p ven barn.

En sommar hade pojkarna blivit fr stora och projektet avslutade sig sjlv. Frst lngt senare upptckte Bruno en bild som hade tillhrt hans far, som inte r frn Gotland p 1990-talet utan frn Strms Vattudal i Jmtland, r 1963. P bilden r han sjlv pojken som balanserar p en sten vid vattnet. Bakom kameran hans far.

Jag hade inget minne av den bilden, inget minne av att min pappa fotograferade mig. nd kom jag att sjlv fotografera mina barn p precis samma stt, mnga r senare.

/ ANA UDOVIC

En berttelse om tiden som flyter bort

BRUNO EHRS

r 59 r och bor i StockholmOM BOKEN

Memories ofFRLAG

Xpose GalleryFORMGIVARE

Anders Schmidt

THO

MA

S T

HEL

IN

25 | no 4/2012

JURYNS MOTIVERING: Bruno Ehrs tar i boken Memories of med betraktaren p en nedstigning i barndomens landskap. Han frenar igenknnandet och berringen med minnets otkomlighet i en gedigen och stilfull utgva.

fotografisk tidskrift | 26

1. Frginstllning. I dialogrutan kan du ge dina instllningar ett namn. I Bridge kan du sedan exportera denna frinstllning till andra program i Creative Suite.

3. Konvertera. Konvertera bilden till CMYK i dialogrutan Konvertera till profil Vlj rtt tryckprofil och relativ kolorimetrisk tergivning. Se till att svartpunktskompensering r aktiverad och att du slr samman eventuella lager till ett enda.

2. Beskrning. Genom att markera bilden med Direktmarkeringsverktyget ser du hela bildens format. Kopiera bildens bredd och klistra in det vrdet i Photoshops dialogruta Bildstorlek. Ange ocks korrekt upplsning p bilden i samma dialogruta.

4 Lnkar. Nr din bild r konverterad uppdateras din bildlnk i InDe-sign. Kontrollera att din bild har rtt upplsning och rtt frgprofil i panelen Lnkar.

Se utfrligare beskrivningar av de olika momenten p www.sfoto.se/f/teknik.

5. Joboptions. Om ditt tryckeri har en joboption, en frinstllning fr hur programmet ska exportera pdf:er, kan du lsa in denna instllning via dialogrutan Definiera.

6. Exportera. Om du inte har ftt en joboption frn tryckeriet vljer du PDF/X-1a som instllning i dialogrutan Exportera Adobe PDF. Om du har utfallande bilder markera Skrmrken och Utfallsmrken och skriv in ett utfall p 34 mm.

27 | no 4/2012

STEFAN OHLSSONTEKNIKREDAKTR

praktik

Kvaliteten p de digitala tryckpressarna blir allt bttre.

Anpassa bilder fr tryckSnart r bildtrycket helt jmfrbart med vad man kan f nr man an-vnder traditionell offset-tryckning. Redan idag r skillnaderna s sm att man mste granska bilderna mycket nra fr att se att de r tryckta i en digital tryckpress. Frdelen med di-gitalt tryck, jmfrt med offset, r att de stora startkostnaderna frsvinner. Det gr det mjligt att gra bcker i mycket sm upplagor. En upplaga p 50200 exemplar fr en rimlig kostnad ppnar helt nya mjligheter fr fotografer att publicera bcker p eget frlag.

Men att publicera en egen bok innebr att fotografen ansvarar fr hela prepressarbetet. Fr mnga knns detta skrmmande. Men trycker du digitalt kan du brja med att gra ett enda exemplar, bara fr att kolla resultatet. Om du blir missnjd med vissa bilder kan du korrigera dem innan du trycker den frdiga upplagan.

Se frst och frmst till att bilderna r anpassade fr tryckning. Om du fljer de anvisningar som du hittar i Felboken (www.felboken.se) vet du att dina bilder kommer ha den tekniska kvalitet som krvs fr tryck, vare sig du ska anvnda bilden i en digitalt tryckt bok eller leverera den till en kund.

Eftersom kvaliteten p digitalt tryck varierar rtt mycket frn tryckeri till tryckeri br du vara rtt noga med att vlja ett bra tryckeri. Be att f se exempel p bcker de gjort. Jmfr grna tv, tre olika tryckerier fr att du fr se om kvaliteten skiljer sig t.

Nsta steg r att ta reda p vilken tryckprofil som tryckeriet anvnder. Vljer du ett tryckeri som sger att de inte anvnder en profil, d ska du nog vervga att byta tryckeri. Du fr d ingen mjlighet att anpassa dina

bilders frger till trycket p ett vettigt stt. Men idag blir det allt frre som inte tillhandahller en profil.

En profil som mnga digitaltrycka-re anvnder r ISO Coated v2 som gr att ladda ned kostnadsfritt. (www.eci.org) Skapa sedan en frginstllning i Photoshop, dr denna profil r inlagd som cmyk-frgrymd. Spara denna frginstllning.

G ver till Bridge och ppna Frginstllningar fr Creative Suite. Genom att vlja den frginstllning du skapat i Photoshop synkroniserar du alla program i Creative Suite s att samtliga fr samma frginstllning. Anvnder du InDesign som layout-program har du drigenom ftt en frghantering som r samstmd med Photoshops.

Efter det att du synkroniserat dina frginstllningar skapar du ett nytt dokument i layout-programmet och monterar in dina bilder. Skala och beskr dem till det utseende du vill ha p din sida. Ska bilden tryckas ver hela sidan r det viktigt att du lgger bilden 3-4 mm utanfr pap-persytan. Det gr att tryckeriet kan missa ngon millimeter nr de sedan

renskr din bok utan att det uppstr en vit kant. De flesta tryckerier vill ha 3-4 mm utfall p bilderna.

Markera sedan den bild du ska bearbeta med direktmarkeringsverk-tyget. Bilden omges d av en brun ram istllet fr den bl beskrnings-ramen. Markera och kopiera mtt-tet p bildens bredd. Det hittar du i InDesigns kontrollist, som oftast finns i verkanten p programfnst-ret. ppna lnkpanelen (Fnster > Lnkar). Din bild ska vara markerad i detta fnster. Klicka p symbolen fr bildredigering, som du hittar lngst till hger i nederkanten p denna panel. Bilden ppnas d i Photoshop.

Skala bilden till rtt storlek genom att ppna dialogrutan Bildstorlek (Bild > Bildstorlek). Kontrollera att du har samma mttenhet i Photoshop som du har i InDesign och klistra sedan in mttet p bildens bredd. Kontrollera att du har rtt upplsning p din bild, oftast 300350 ppi. Klicka OK och din bild har ftt rtt storlek.

Efter skalningen till rtt storlek r det dags att skrpa bilden fr trycket. Hur du skrper en bild infr en tryck-ning har jag skrivit om vid flera tillfl-len, senast i f nr 3/2011. Har du inte tidningen kvar finns artikeln p www.sfoto.se/teknik/programvaror/skarpning.

Efter det att bilden skrpts ska den konverteras till tryckprofilen. Om du har hmtat hem en profil frn ditt tryckeri eller frn www.eci.org ska du frst installera profilen s att den r tillgnglig fr Photoshop.

Anvnder du Windows som operativsystem hgerklickar du p profilen. I menyn vljer du Installera. Profilen kopieras d till rtt mapp. Anvnder du Mac OSX som operativ placerar du din profil i mappen Pro-files, som finns i mappen ColorSync, som finns i Biblioteksmappen.

G sedan till Redigera > Konver-tera till profil och vlj den profil som tryckeriet har rekommenderat. Har du sett till att det inte finns frger som ligger utanfr det tryckbara omfnget r det bst att konvertera bilderna till cmyk med relativ kolori-metrisk konvertering och med svart-punktskompensationen aktiverad.

Du hittar anvisningar om hur du gr en sdan kontroll p felbokens hemsida (felboken.se). Dr hittar du ocks ett makro som gr det enkelt att minska vermttade frgers mttnad utan att normala frger pverkas. Efter konverteringen r din bild frdig.

Nr du sparar den kommer bilden i ditt layout-dokument att uppdateras automatiskt. Kontrollera i lnk- panelen att din bild ligger i Doku-ment cmyk. Det innebr att din bild har samma frgprofil som ditt layout-dokument. Du ser ocks om bilden har rtt upplsning vid rubriken Effektiv ppi. Har du skalat din bild p rtt stt ska du ha samma uppls-ningsvrde ocks vid Faktisk ppi.

Nu terstr att gra en pdf av ditt layout-dokument. I moderna layout-program finns en exportfunktion som gr det enkelt att skapa en pdf. Idag finns det drfr ingen anled-ning att anvnda Acrobat Distiller fr att gra pdf:n. Om tryckeriet har en joboption kan du anvnda denna nr du skapar pdf:n. Annars kan du anvnda PDF/X-1A som instllning.

Har du utfallande bilder, allts bil-der som ska tryckas ver hela sidan, r det viktigt att du markerar att doku-mentet ska exporteras med utfall.

I nsta nummer kan du lsa hur du anvnder Acrobats kontrollfunk-tioner fr att kontrollera att din pdf fungerar korrekt.

Vljer du ett tryckeri som sger att de inte anvnder en profil, d ska du nog vervga att byta tryckeri.

fotografisk tidskrift | 28

i somras mlade jag om min sommarstuga. Medan jag stod dr under de korta regnuppehllen funderade jag ver varfr jag mlade sjlv, istllet fr att anlita en mlare. Svaret var naturligtvis att resultatet blev s pass bra att jag inte tyckte en professionell hantverkare behvdes och att det hade kostat s mycket att jag tyckte det var vrt att spara dessa kronor till ngot annat.

Vad har nu detta med fotografi att gra? De flesta bildanvndare gr genom samma beslutsprocess. Blir kvaliteten s mycket bttre p bilderna om jag lter ett proffs ta dem? Utan tvekan har svaret under de senare ren frn allt fler fretag och privatpersoner varit: vi tar bilderna sjlva. Och ju fler som sger detta, desto frre yrkesfotografer behvs. Fotografer som vill frsrja sig p sitt yrke mste vnda p denna frga 180. Vad kan vi erbjuda fr mervrde som gr bildanvndare villiga att betala fr vra tjnster?

Jag lste ett debattinlgg av min vn Joakim Bengtsson p ntet. Jag citerar:Min sikt r att fotograferna som yrkesgrupp har varit alldeles fr dliga p att mark-

nadsfra sin kompetens att alltid kunna leverera, och att alltid kunna leverera det bsta som gick att gra av situationen och i stllet koncentrerat sig p det artistiska. Jag tar s vackra bilder, vlj mig.

Kamerorna r ju nd s bra idag. Allts ser kunden inte skillnad p en glad, men inkompetent amatr och ngon som faktiskt kommer kunna leverera en full uppsttning anvndbara bilder nr passet r slut. Detta r inte kundens fel, det r fotograf-skrets eget fel.

Jag r inte beredd att hlla med Joakim p alla punkter. Men att fotografen ska behrska hantverket och klara av att gra de bsta bilderna i situationen som var fr stunden, den sikten borde ju vara sjlvklar.

Men jag tror ocks att fotografen mste bredda sitt kunnande, bde hori-sontellt och vertikalt. Vad jag menar med det horisontella kunnandet r att fotografen mste kunna mera om processen efter det att bilden gjorts. Hur ska bilden utnyttjas, hur ska den tryckanpassas eller webboptimeras? Helt enkelt veta mera om processerna som bilden ska passera innan den nr sin betrak-tare. Mellanleden som tidigare ansvarat fr att bilden klarar av denna resa p bsta stt frsvinner i allt strre utstrckning. Fotografen kan och br ta ver denna roll och se till att bilden anpassas p bsta stt infr webbpubliceringen eller tryckningen.

Det vertikala kunnandet rr sjlva krnan i bilden som uttrycksmedel. Foto-grafer mste veta mer om hur bilder kommunicerar. I en tid dr bilden spelar allt strre roll r den person som kan uttrycka sig med bilder och frstr varfr en bild ska se ut p det ena eller andra sttet ett klart vertag. Den som inte frstr detta r denna tids analfabet. Den fotograf som kan frklara varfr hen-nes bilder r bttre n andra bilder i ett bestmt sammanhang r vinnare.

Vi mste bredda vrt kunnande

Den fotograf som kan frklara varfr hennes

bilder r bttre i ett bestmt sammanhang

n andra bilder r vinnare.

STEFAN OHLSSONTEKNIKREDAKTR

teknik

PANNKAKA FRN CANON

Pannkaksobjektiv har blivit ett begrepp som visar att objektivet r mycket kompakt. Canon har nu lanserat sitt frsta pannkaksobjektiv, ett 40 mm f/2,8. Hela namnet p objektivet r EF 40mm f/2.8 STM, vilket dels visar att objektivet kan anvndas p alla Canons systemkameror, allts ven deras fullformatskameror. Tillgget STM anger att Canon har anvnt en ny fokusmotor, som r mer anpassade fr filmning n tidigare objektiv. Med kompatibla kameror fr man en mjukare fokusering. n s lnge r det bara Canon EOS 650D som har dessa funktioner.

Trots det kompakta formatet ska objektivet ge en hg bild-kvalitet enligt Canons MTF-kur-vor. Objektivet har ett asfriskt linselement och en avancerad antireflexbehandling fr att ge bra bildkvalitet ven under svrare ljussituationer. Mttet p objektivet r 68,2 x 22,8 mm och vikten r 130 gram.

Sedan det frsta EF-ob-jektivet tillverkades 1987 har Canon nu tillverkat 80 miljoner objektiv med denna fattning.

KODAK VILL SLJA FILMTILLVERKNINGKodak tror att fretagets fram-tid ligger i att slja skrivare, blck och utskriftspapper, inte film och fotopapper. Drfr frsker man hitta en kpare till sin filmdivision. Man har

dock sagt att man kommer att fortstta tillverkningen i normal utstrckning fram till att man hittat en kpare. Denne kommer ocks att f anvnda namnet Kodak fr att marknadsfra sina produkter.Samtidigt fortstter Kodak att ska efter kpare till sin stora portflj av digitala patent. Men fr att pressa priset har en rad fretag bildat ett konsortium.

I fretagsgruppen ingr till exempel Apple, Google och Samsung, normalt sett hrda konkurrenter. Detta kan leda fram till att Kodak fr betydligt mindre betalt n frvntat vid frsljningen av sina patent.

NYA BAKSTYCKENBde Sinar och Mamiya Leaf har lanserat nya bakstycken. Mamiya Leafs bakstycke har ftt namnet Credo. Sinarback eXact heter produkten frn Sinar.

Sinarback har en sensor p 48 megapixlar, men tillter fotografen att spara rfiler i s sm format som 12 megapixlar. Genom att utnyttja flerskotts-

29 | no 4/2012

FotograFiets berttandeMetod och praktik inom samtida fotografi och film. Ume 1516 oktober 2012.

www.vbm.se

Foto

: Sun

e Jo

nsso

n, V

ste

rbot

tens

mus

eum

teknik kan man ocks skapa strre rfiler. Maxformat som bakstycket kan skapa r en rfil p 192 megapixlar, vilket krver 16 delexponeringar. Eftersom sensorn flyttas lite mellan varje exponering kommer varje pixel d att ha skapats utifrn en fullstndig frginformation och det krvs ingen frginter-polering.

Leaf Credo omfattar en serie p 3 olika bakstycken, en med 40, en med 60 och en med 80 megapixlar. Bak-stycket r gjort frn frsta stycken av aluminum, vilket Leaf hvdar ger det stryktli-gaste bakstycke som hittills producerats. Den har en touch-knslig display, vilken anvnds fr alla instllningar.

SKRMAR MED LYSDIODERCG r Eizos namn p de skr-mar som tar ver efter Eizos ColorEdge-skrmar. De tv nya skrmarna heter CG 246 och CG 276. Som namnet antyder r dessa skrmar 24 respektive 27 stora och precis som sina fregngare CG 245 och CG 275 har dessa skrmar en inbyggd kalibrator. Anvndaren kan stlla in hur ofta skrmarna ska kalibreras, vilket d skts helt automatiskt.

De nya skrmarna har ftt en stabiliseringsfunktion, vilket gr att skrmens frgtempe-ratur och ljusstyrka r stabila ven om omgivningstempe-raturen varierar. I CG 246 har man ocks valt att arbeta med lysdioder istllet fr lysrr. Frn Eizo sger man att de problem med fluktuationer i frg och ljusstyrka som funnits med lysdioder nu r lsta.

ARBETA DIREKT P SKRMENWacom fortstter att bygga ut sitt sortiment av Cintiq-skrmar, dr anvndaren kan arbeta direkt p skrmen.

De tv senaste model-lerna r en 24-skrm och en 22-skrm. Cintiq 24HD touch visar 97% av Adobe frgrymd och har ett stativ som gr det mjligt att placera skrmen helt efter anvndarens smak.

Eftersom skrmen knner av direkt berring kan anvndaren arbeta bde med en digitali-seringspenna och direkt med fingertopparna. Skrmen har en IPS-panel som har en upp-lsning p 1920 x 1200 pixlar. Med fljer Wacoms frgkali-breringsprogram fr att f en korrekt frgtergivning.

Den enklare modellen Cintiq 22HD saknar touch-knslighe-ten och har en upplsning p 1920 x 1080 pixlar.

FUJIFILM BYGGER VIDAREFujifilm kommer att addera en ny spegells kamera till sitt X-system. Kameran fr namnet X-E1 och kommer inte ha den

hybridskare som anvnds p X-Pro1. Istllet kommer det bara finnas en elektronisk skare, vilket gjort det mjligt fr Fujifilm att bygga en mer kompakt kamera.

Fujifilm har ocks visat vilka objektiv man kommer att utveckla till detta systen. Idag bestr systemet av tre objektiv, en 18 mm f/2, en 35 mm f/1,4 och en 60 mm f/2,4 macro. I planeringen ligger nu frmst en vidvinkel p 14 mm f/2,8 och en zoom p 1855 mm f/2,84. Det senare objektivet har inbyggd bildstabilisering.

Samtidigt som Fujifilm bygger vidare p detta system avvecklar man en del av sina diafilmer. Det r Fujichrome Velvia 100F i 135, 120 och 4x5 och Velvia 50 i 4x5 och 8x10 som nu slutar att tillver-kas. Fujifilm sger att man uppskattar att befintliga lager kommer rcka fr frsljningen under 2012.

Andra diafilmer, som Fujifilm Provia, berrs inte av nedlggningen, utan tillverkas fortfarande i bde smbild, mellanformat och i bladfilms-format.

KOMPAKT KAMERA MED STOR SENSORAtt f plats med en sensor p 1 tum i ett mycket kompakt kamerahus r inte enkelt. Sam-tidigt r sensorns storlek en av de viktigaste parametrarna fr bildkvaliteten.

I Sony DSC-RX100 har man lyckats f in en s pass stor sensor i en kamera som bara mter 102 x 59 x 36 mm

och vger 213 gr inkl batteri. Sensorn har en storlek p 13,2 x 8,8 mm, vilket r samma storlek som Nikon anvnder i sina spegelfria systemkame-ror. Det r en CMOS-sensor p 20 megapixlar och kamerans knslighetsomrde strcker sig upp till 25600 ISO.

Som med allt fler avance-rade kompaktkameror kan man fotografera i r- och/eller jpeg-format.

Objektivet har ett brnn-viddsomfng p 10,4 37,1 mm, vilket motsvarar 28 100 mm p smbildsformat. Ljusstyr-kan r f/1,8-4,9. Kamerans skrm r p 3 tum och har 1,2 miljoner bildpunkter.

KOMPAKT SYSTEMKAMERAAllt fler systemkameror r spegellsa och alla kamera-tillverkare har redan visat sin variant. Alla, utom Canon. Men nu har ocks Canon anslutit sig till gruppen. Deras lsning har ftt namnet Canon EOS-M, en

systemkamera med en sensor i APS-format p 18 mp.

Kameran har en egen objek-tivfattning, kallad EF-M. Hittills bestr objektivsystemet av tv objektiv, en 22mm f/2 och en 1855mm f/3,55,6. Zoomob-jektivet har en inbyggd bildsta-bilisering, som det kompakta 22 mm objektivet saknar. Bda objektiven r av STM-typen, det vill sga att autofokusmo-torn r anpassad fr filmning. Det gr att ansluta Canons vriga objektiv i EF och EF-S fattning genom en adapter.

Autofokuseringen r av hy-bridteknik. Kameran anvnder allts bde fas- och kontrast-detekterande autofokus. Ls-ningen r hmtad frn Canons 650D-modell, vilket ven skrmen r. Med den kompakta kamerakropp som EOS-M har, anvnds touch-kontrollerna p skrmen fr de allra flesta instllningar.

Canon EOS M sljs i fyra olika frger; svart, vit, rd och silver och vikten r 298 gram.

Sony DSC-RX100 har stor sensor.

fotografisk tidskrift | 30

Hyr de bsta bildverktygen du med!Servicedepn fr Master Photographers" www.molanders.se

Bild

: Mag

nus

Cra

mer

nr jag brjar lsa Lars Wallstens avhandling r jag skeptisk, vilket jag har anledning att vara. Nog finns en uppsj studier om den fotografiska bilden men Anteckningar om Spr. Fotografi. Bevis. Bild. r det frsta avhandlingsarbetet i Sverige inom mnet gestaltande fotografi och utmaningarna fr Wallsten r stora. Mngen fototeoretiker har glatt vandrat in i den ontologiska djungeln (ontologi = lran om varandet) fr att i bsta fall tervnda med obegripliga texter och i vrsta fall aldrig mer ses till.

Men s fel jag har. Min avsikt med avhandling-en r att visa hur frutsttningarna ser ut fr den fotografiska bevisfrmgan skriver Wallsten och fr att n akademisk giltighet r han tvungen att

klara av att frena de tv storheterna teoretisk och praktisk lrdom och gra allmngiltig och relevant kunskap av sitt eget fotografiska arbete. Wallsten mste komma med ngot klart frn en rtt dunkel plats och ta mig tusan om han inte lyckas!

Lt oss ta som exempel en av hans bildserier, Re-Rekonstruktion, som ingr i avhandlingen. Wallsten arbetade som polisfotograf i 21 r och ombads, i samband med att ett kriminalfall ftt ny bevisning att gra om bildrekonstruktionerna. De tidigare hade gjorts en vrvinterdag, medan brottet gt rum en sommarnatt och ni kan sjlv frestlla er den stora skillnaden i ljus och sikt vid de olika tillfllena. Wallstens mer omsorgsfulla rekonstruk-tioner kommer nrmre det vi kan kalla sanning och sdan r hans metod: att vara s trffsker som mjligt i bde text och bild.

men ven om ett foto kan komma nra s blir det, i det hr avseendet, aldrig sanning. Wallsten skildrar de frhoppningar, bde medvetna och omedvetna, som r inblandade i rekonstruktioner: Foto-grafi r behov av att visa hur det var. Men fotots bevisfrmga nr sllan s lngt. Vad var det som

bevisades? Snarare var det ngot som pvisades skriver frfattaren angende det rekonstruerande fotografiets rckvidd. Mnga av oss fotografer kn-ner nog igen frvntningarna, ocks vra egna, om att vi kan fsta verkligheten p bild precis sdan den r.

Nr jag arbetade p redaktion hnde det att jag och en fotografkollega raljerade ver redigering-ens kriterier fr en bra bild; den skulle vara skarp, ha glada frger och innehlla Peter Forsberg (det hr var i rnskldsvik). Det var inte riktigt sant, men mnga har ett instrumentellt, schematiskt formulr dr begrepp som vision, stmning el-ler kommunikation inte verkar rymmas och det uppstr en konflikt. Fotografer tycks mig ha en srskild begvning fr att se helt fysiska struktu-rer i tillvaron, jag gissar att den bde r medfdd och invad. Wallsten skriver om hur frstelse r att se mnster. En skicklig fotografs kompetens bestr just i att upptcka nr verkligheten ord-nar sig enligt vissa former. Hr ger den samtida kognitionsforskningen en ingng till bde filoso-fiska och fototeoretiska framstllningar skriver Wallsten och hans kombination av kognition, den

Frstelse r att se mnsterLars WallstenAnteckningar om Spr. Fotografi. Bevis. Bild.avhandling framlagd vid konstnrliga fakulteten vid gteborgs universitet i mnet fotografisk gestaltning

bcker

31 | no 4/2012

08-680 15 70www.molanders.se

psykologiska termen fr hur mnniskan varseblir sin omvrld, och fototeori r fruktbar.

Wallsten stter akademiska ord p sdant som r fotografens vardag och avhandlingen genom-syras av den attityd till fotografen, ocks ur ett historiskt perspektiv, som jag sjlv fredrar; varken hjlte, som forna tiders bildjournalister, eller frvare, som den vg av postmodernistisk kritik som kom p 60-talet och framt menade. Det r en orttvis anklagelse, men som Wallsten skriver: ngon form av inkrktande r alltid frknippat med fotografi. Jag hller med och en fotograf mste respektera de avbildade genom att erknna att yrket ibland innebr att g ver mnniskors grnser och det r en rtt som varje seris fotograf mste ta sig.

Diskussionen om fotografi blir ofta fel och det beror bland annat p akademisk hemlshet; foto-grafiet har ftt finna sig i att vara en underordnad

disciplin till annat, som konstvetenskap, journalis-tik, kommunikation och media och retorik.

s jag glder mig t Wallstens avhandling och be-traktar den som en ppnad drr till att fotografiet enklare kan studeras utifrn sina egna villkor inom den akademiska vrlden ocks i Sverige. Frfatta-ren vjer inte fr det komplicerade, tvrtom, men frsker hela tiden reda ut hellre n krngla till och bokens upplgg r anvndarvnligt. Avhandlingen bestr av 173 stycken texter (4 av dessa r fallstu-dier med fotografier) inordnande i 19 grupper som det finns beskrivningar till i brjan. Som en ytterligare generositet mot lsaren har Wallsten strukit under de brande orden i varje stycke: el-lips, gngbild, eller korrelation.

Jag saknar ett person- och sakregister och om man ska ge ngon kritik, ven om den blir lam, s r det att Wallsten r svr att kritisera eftersom han inte tar s stora risker utan verkar i 1600-tals-filosofens Humes anda och anpassar sin tro efter bevisen. Wallsten drar inga frhastade slutsatser, han anvnder sin stora erfarenhet och varje reso-nemang br sig sjlv. Dessutom lyckas han vara underhllande genom att knyta underskningen till sitt eget seende med filmer och musik frn populrkulturen. Vi har ftt en utmrkt brjan p det gestaltande fotografiets etablering som akade-miskt mne. Tack fr det Lars Wallsten!

/ JENNY MARIA NILSSON

Christer StrmholmPost Scriptumbokfrlaget max strm

RETS JULKLAPP?ntligen, en riktigt fin mono-grafi ver en svensk fotograf. En tung volym om en av vra mest betydelsefulla fotografer, Christer Strmholm. I en geners layout fr vi genom mer n 250 bilder flja en fotografisk utveckling som kom att strcka sig ver mer n femtio r. Det brjade med de strama grafiska experimenten. Tidigt blev mnnis-kan, ofta i utsatta situationer, hans huvudsakliga motiv. Och staden Paris, med utflykter till USA, Indien och Japan. Johan Tell medverkar med en biografi. Han frsker en gng fr alla reda ut myterna kring Strmholm.

Det r ett gediget journalistiskt grvande dr bland annat Foto-skolans betydelse lyfts fram. Men myterna och berttelserna, sanna eller osanna, kommer nog fortstta att florera. Tv esser och en om-fattande CV blir grdden p moset. rets fotografjulklapp redan nu?!

/ TOMMY ARVIDSON

Wallsten mste komma med ngot klart frn en rtt dunkel plats och ta mig tusan om han inte lyckas!

Frstelse r att se mnster

Bilder ur Anteckningar om spr av Lars Wallsten. Frfarandet med en inlagd referensskala r s etablerat att sdana bilder fr knippas med ett strre mtt av riktighet, sanning, kllskerhet o.s.v n bilder utan. Mttskalan kan vara ett trovrdighetsattribut, oavsett dess reella funktion.

fotografisk tidskrift | 32

medlem

PET

ER H

OEL

STA

D

SJ

LVP

OR

TR

TT

CLIF

F K

AR

LSS

ON

nr fotografen och professorn Lennart Nilsson fyllde 90 r den 24 augusti 2012 firades han med pompa, stt, blommor och guldmedalj p Karolinska Institutet. Vilken annan svensk fotograf har lyckats med konststycket att f svenska folket att kasta ut sina heltckningsmat-tor efter att ha publicerat en bild p kvalster frgade sig kollegan och vnnen professor Hans Wixell.

Efter en god lunch delade sff:s ordfrande Lotta Schwarz alla svenska fotografers vgnar ut pris till jubilaren... Med en enastende skicklighet och ett knsligt ga har han vigt sitt liv t konsten och vetenskapen. Han har kat vr frstelse fr vilket mirakel livet r.

I stllet fr present sknkte Svenska Fotografers Frbund, enligt Lennart Nilssons nskan, 5 000 kronor till Hjrnfonden. Ls hela Lotta Schwarz hyllning p sfoto.se

SFF hyllar Lennart Nilsson

SFF:s Lotta Schwarz hyllar 90ringen.

NYA MEDLEMMARMats Andersson, Jnkping;Orlando Andersson, Falken-berg; Ulf Areskoog, SundsvallEric Asp, Handen; Erik Cron-berg, kersberga; Alexander Donka, Stockholm; Sara Flego, Lund; Simon Hamelius, Bromma; Maria Hedberg, Ar-vidsjaur; Andreas Hillerborg, Saltsj-Boo; Kalle Larsson, Kista; Amanda Nilsson, Kniv-sta; Jonas Persson, Hgersten; Emma Sderberg, Stockholm; Mira kerman, Stockholm; Annelie kerman-Currie, Bro

HEJ ERIK CRONBERG! Varfr gick du med i SFF?

Jag visste sedan tidigare att ni erbjuder extra bra villkor hos till exempel Gefvert och PP Pension i mitt fall blir frskringarna s billiga att mitt SFF-medlemskap inte kostar mig ngot. Sen ville jag ju ocks f Fotografisk Tidskrift. Det som slutligen fick mig att ta tag i anskan r att man nu ocks fr gratis intrde p Moderna!

Hittills har mina uppdrags-givare varit snlla och alltid betalat i tid s frhoppningsvis kommer jag inte att behva hjlp med juridik eller indriv-ning.

Vill du veta mer om vra medlemsfrmner?www.sfoto.se/medlem

P PLATS I PERPIGNANvisa pour limage i Perpig-nan, Frankrike, den frmsta internationella festivalen fr fotojournalistik, r inne p sitt 24:e r. Veckan r ett eve-nemang fr proffs dr tusen-tals likasinnade som delar en passion fr fotografi trffas. Hr fr man se de strsta fo-tojournalisternas arbete frn hela vrlden i utstllningar runt om i staden i nedlagda kyrkor, fngelser och lyssna p frelsningar av stora namn p den stora mtesplat-sen, Palais des Congrs.

Flera svenska sff-fotogra-fer brukar ka dit varje r fr att f inspiration.

S lnge jag har det hr intresset s kommer jag alltid

att ka tillbaka hit. Jag blir en-gagerad sjlv och inspirerad av att titta p andras bilder. Speciellt d det r samhlls-engagerade reportage, sger Magnus Sundberg, fotograf p GteborgsPosten.

Fotograferna Paulina Holmgren och Cliff Karlsson har under hela veckan skrivit, filmat korta intervjuer och samlat sinnestmning och miljer som du hittar p www.sfoto.se/f/pa-plats-i-perpignan

Erik Cronberg har snlla kunder.

Fotoentusiaster hller igng i Perpignan.

33 | no 4/2012

Tio saker att tnka p som fotograf

juristen NIKLASBRISELIUSFRBUNDSJURIST

INFOPORTAL FR FRILANSAREhar du funderingar kring skatter, pension, fretagsfor-mer, sjukpenning, frldrar-frskringar. Hr finns en bra informationsportal om fre-tagande, socialfrskrings-frgor, skatter, deklaration, A-kassa med mera. Spana in www.konstnarsnamnden.se/konstnarsguiden

BLUFFAKTURORallt fler oserisa aktrer finns p marknaden och de-ras metoder kan vara mycket listiga. sff har sammanstllt en artikel om saker du ska tnka p. Ls det finstilta innan du skriver p avtal, googla p fretag innan du anvnder deras tjnster och bestrid fakturor som du inte tror du ska betala. Ls mer p sfoto.se

LUNCHTURNN FORTSTTERflera orter i Sverige fr i hst besk av sff:s lunch-turn som vnder sig till bild-kpare och uppdragsgivare. Frutom en strkande lunch ingr ett seminarium om allt en professionell bildbestl-lare br knna till.

Se datum, orter och hur du bjuder in kunder p: www.sfoto.se/sff/sffs-turne-2012

RimforsaSkolvgen 1, 590 43 Rimforsa, Sweden+46 (0)494 209 70. info@nevabooks.comnevabooks.com

FOTOBOKHANDELBerlinSwedish PhotographyKarl-Marx-Allee 62D-10243 BerlinGermanyswedishphotography.org

FOTOBOKHANDELBorsAbecita KonstmuseumHerrljungagatan 15Knalleland506 30 BorsSwedenabecitakonst.se

FOTOBOKHANDELMarstrandStrandverketHamngatan 56442 67 MarstrandSwedenstrandverket.se

FOTOGALLERIFOTOBOKHANDEL

WEBBUTIK

DIREKTUPPHAND-LING OFFENTLIG UPPHANDLING?tjnster som kostar min-dre n 284 000 kronor behver inte upphandlas. Eftersom fotograftjnster oftast kostar mindre, innebr det att vra kunder inte behver begra in offerter frn tre fotografer utan kan vlja just dig om de s nskar.

Ls mer om reglerna p www.upphandlingsstod.se

VARNINGSINFO-APPENsff samarbetar med Varningsinfo som numera erbjuder en mobilapp. Den kan laddas ned och mobilap-pen varnar dig nr ngon ringer frn knda bluffretag eller nr samtal kommer frn telefonfrsljare som ftt ett flertal klagoml - s att du kan gna din tid t viktigare saker.

Varnar fr bluffmakare.

1. frsk att, om mjligt formalisera en verenskommelse, allra helst ge-nom ett skriftligt avtal. Se tminstone till att f skriftligt p verenskommelsen via mail eller via offert och/eller faktura. 2. kom ihg att ett genomarbetat skriftligt avtal gynnar bda parterna. Par-terna m vara verens nr samarbetet inleds, men det kan alltid hnda saker ver tid. Det skriftliga avtalet behvs som bevis och om parterna blir oense och behver g tillbaka och titta p vad man egentligen verenskommit om.

3. stll dig alltid frgan vad avtalet avser att reglera och vem av parterna som ska gra vad. Vid en sdan genomgng kommer bda parter ha mjlighet att fundera ver balansen i avtalet och om respektive parts taganden kommer att kunna fullfljas.4. se alltid till att inte ta dig saker i en verenskommelse som du redan p frhand vet att du inte kommer att kunna fullflja. Om du i ett avtal tar dig ex-empelvis att ombesrja modellrelease r det ett tagande som mste tfljas. 5. knn dig inte tvingad att skriva p ett avtal direkt utan betnketid. Det vitt-nar snarare om ett gott omdme, om du i lugn och ro, ber om mjlighet att lsa igenom avtalet fr att sedan kunna stlla frgor om dess innehll. 6. vga stlla frgor gllande ett avtals innehll eller fr den delen kring ett uppdrag som du blir erbjuden. Be kunden bli s konkret det bara r mjligt gl-lande uppdragets utformning och vilken anvndningsrtt de nskar frvrva. Det har betydelse fr dig att ta stllning till uppdraget, kunna offerera p ett professionellt stt och inte minst kunna ge kunden en korrekt uppgift om pris-sttningen!7. var tydlig med vad det r som kostar och varfr nr du motiverar dina pri-ser. Tnk igenom prisnivn fr uppdraget s att den inte blir s att du frlorar ekonomiskt p att ta ett uppdrag.8. nr det gller kundens anvndningsrtt kom ihg att bilderna enbart fr anvndas p det stt och i den omfattning som srskilt avtalats om vid en be-stllning. Kom ven ihg att den anvndningsrtt ni avtalar om enbart ska glla den parten och att anvndningsrtt inte fr uppltas eller verltas till annan part utan att fotografen gett sitt medgivande drtill. 9. om kunden insisterar p en vidstrckt anvndningsrtt glm inte bort att man alltid kan fresl tidsbegrnsning som en framkomlig vg. 10. till sist glm inte bort att frbundet finns till fr er medlemmar! Ta hjlp av frbundet genom att utnyttja den juridiska rdgivningen och de avtalsmal-lar som finns att tillg. Om du behver hjlp med att utforma ett avtal kan du f hjlp ven med det.

D jag nu gtt vidare till nya utmaningar vill jag ta tillfllet i akt och tacka fr mig som frbundets jurist och det frtroende medlemmarna visat mig.

Se alltid till att inte ta dig saker i en verenskom-melse som du redan p

frhand vet att du inte kommer att kunna fullflja.

fotografisk tidskrift | 34

Fotografisk TidskriftNr 4 2012, rgng 124

Ansvarig utgivare Lotta Schwarzlotta.schwarz@sfoto.seChefredaktr Jenny Morellijenny.morelli@sfoto.seGrafisk form Anders Birgerssonanders@birgersson.seLayout ZoopeopleTeknikredaktr Stefan Ohlssonstefan.ohlsson@sfoto.se Korrektur sa SandznRepro ProjektorTryckeri Trydells tryckeri ab, Laholm

Redaktionsrd Casia Bromberg, Martin von Krogh, Yvonne Sundin, Thomas Wgstrm

Omslagsbild Aida ChehrehgoshaBildbylines Knut Koivisto

Webbadresswww.sfoto.se/f

Redaktionsadressrstangsvgen 5 b, 7 trappor117 43 Stockholm

Fr icke bestllt material ansvaras ej.

PrenumerationYvonne Sundin08-702 03 45prenumeration@sfoto.se450 kronor/helr500 kronor/helr, utlandpostgiro 13 0199-3bankgiro 274-9075

Lsnummer kan bestllas frn kans-liet fr 75 kronor inklusive moms.

Vill du slja Fotografisk Tidskrift? Mejla ekonomitjanst@natverkstan.net

F slj digitalt genom Qiozk.com

AnnonserAnnonshusetLinngatan 22114 47 Stockholm08-662 75 00annons@annonshuset.se

gareSvenska Fotografers Frbund (sff)rstangsvgen 5 b, 7 trappor117 43 Stockholm08-702 03 45sff@sfoto.sewww.sfoto.se

ISSN 284-7035

gr en fotobok

Skapa dummies lek och testa gr urval. Med digitalt tryck kan du skapa bcker billigt.

Knner du ngon duktig formgivare: sam-arbeta! Man kan vara blind fr kvaliteter i sitt eget arbete. Gr du en bstsljare eller en smal bok? Hur mnga bcker ska du gra?

Hur ska du marknads-fra boken? Vem tror du r kpare? Hur ska de hitta din bok?

Kan du marknadsfra boken innan den r gjord? Anvnda crowd-funding?

Ngra print on demand-tjnster som vnder sig till proffs.www.lulu.comwww.blurb.comwww.photohome.se www.pixopolis.se

De amerikanska sajterna Blurb och Lulu bde tillverkar och sljer boken. Blurb har frdiga mallar fr Adobe In-design. Lulu erbjuder tjnsten att du sljer direkt p Amazons och Barnes & Nobels hemsidor. Upphovsman-nen kan sjlv lgga p den vinst man

anser sklig p varje bok. Svenska Photohome och Pixopolis arbetar p ett liknande stt. Pixopolis erbjuder trdbindning av bckerna.

ISBN mrkningDu br skaffa ett isbn nummer (International Standard Book Number) till din bok. isbn r en sif-ferserie bestende av 13 siffror alltid fregngen av bokstverna isbn. Den hjlper bokhandlare att hitta din bok, du kan f olika ersttningar ssom biblioteksersttning och individuell reprografiersttning. isbn nummer r inte obligatorisk men eftersom det

r kostnadsfritt s finns det ingen anledning att inte skaffa ett.

Den ean kod som tfljer numret fr man dock lta ngon streckkodtillverkare hjlpa dig med. Kungliga biblioteket i Stockholm delar ut isbn-nummer. Ls mer hr: www.kb.se/isbn-centralen.

Skicka alltid recensions-exemplar till redaktioner/bloggare/journalister som du

tror kan skriva om boken.

PliktexemplarSju exemplar av tryckt skrift skall kostnadsfritt lmnas till de 6 universitetsbiblioteken samt till Kungliga biblioteket. Meningen r att den isbn-mrkta boken skall fin-nas tillgnglig i alla delar av landet. Tryckerierna eller frlagen skter ofta om inlmning av pliktexemplar.

Du har ingen skyldighet att lmna in din bok om den grs i ett ftal exemplar. Kungliga Biblioteket anser att grnsen gr vid ungefr 30 exemplar.

Verkar detta jobbigt? Orkar du inte gra boken sjlv? Hr till hger r ngra svenska frlag som ger ut fotobcker.

Arena: arenabok.seBalkong: balkongforlag.seBladh by Bladh: bladhbybladh.seBearded Lady: thebeardedlady.seBlackbook Publications: blackbookpublications.comBonniers: albertbonniersforlag.seDokument: dokument.orgGun Gallery: gungallery.seHammar frlag: papphammar.seJournal: info@journal.seLibraryman: libraryman.seMax Strm: maxstrom.seNatur och Kultur: nok.seNorstedts: norstedts.seOEI-editr: oei.nuOrosdi-Back: orosdi-back.comPequod Press: pequod.sePremiss Frlag: premissforlag.seTelegram frlag: telegramforlag.seVotum: votumforlag.se

Tips & trix Bra saker fr proffset att tnka p nr man ger ut en fotobok.

KU

BA

RO

SE

Vi har bett SFF-medlemmar att fnga tillfllen d det knns tryggt att vara frskrad. Fotografi: Hannes Anderzn

Du tar bilden. Vi tar hand om frskringen.

Gefvert AB Danderydsgatan 14 114 26 StockholmTel 08-440 54 42 Fax 08-678 29 20 sff@gefvert.se

Jag var snabb nr jag tog bilden. Hade redan blivit bortkrd av en vakt som hvdade privat mark. Storformat gr inte snabbt.

RETROREKLAM 2012 MED AIDA CHEHREHGOSHA

FOTOGRAFI SOM BEVIS HLLER DET? - - - - - - - - - - - - - - - - - -

FOTOBOKS- SPECIAL! - - - - - - - - - - - - - - - - - - Fotografisk Tidskrift #42012

Fotografisk Tidskrift #42012

Professionell utrustning och support fr bildskapare och bildanvndare

Jacob Forsell om bilden p Astrid Lindgren, Riksbanken och den nya tjugokronorssedeln: Att man mste ha tillstnd fr att publiceraen bild begriper ju en orangutang.Ls intervjun med Jacob Forsell p www.procenter.se