fÖrsÖrjningsberedskapscentralen … · 2018. 6. 28. · stora kostnader. torka, orkaner och...

FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPSCENTRALEN

FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPS- SCENARIER 2030

2

Utgivare: FörsörjningsberedskapscentralenIllustrationer: Pexels, Shutterstock, iStockPhotoLayout: Up-to-Point OyTryck: HelsingforsPublikationsår: 2018 ISBN 978-952-5608-47-2

www.se.nesa.fi

Med försörjningsberedskap avses förmågan att upprätthålla sådana ekonomiska grundfunktioner i samhället som är nödvändiga för att trygga befolkningens levnadsmöjligheter, samhällets funktion och säkerhet samt de materiella förutsättningarna för landets försvar vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden.

Försörjningsberedskapscentralen (FBC) hör till Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Dess uppgifter består av planering och operativ verksamhet i anslutning till upprätthållande och utveckling av landets försörjningsberedskap.

I anslutning till Försörjningsberedskapscentralen finns Försörjningsberedskapsrådet samt sektorer och pooler som är permanenta samarbetsorgan och fungerar på samma sätt som kommittéer. Sammantagna bildar de försörjningsberedskapsorganisationen.

INNEHÅLLDEL 1 Inledning................................................................................................................................. 3

DEL 2 Försörjningsberedskapsscenarier 2030.................................................. 6 Scenariernaisammanfattning .......................................................................... 7 Scenario1:Globaltömsesidigtberoende .............................................. 10 Scenario2:Väpnadmaktpolitik ....................................................................... 18 Scenario3:Blockuppdelningochhybridpåverkan ......................... 26 Scenario4:Teknologiskvärldsordning ...................................................... 34 Scenario5:Östligdominans ................................................................................ 42

DEL 3 Scenariespecifika beredskapsplaner och allmänna nödvändiga åtgärder inom försörjningsberedskapen ............. 50

Scenariernaskonsekvenser ................................................................................... 52

Försörjningsberedskapsåtgärdersom scenariernaförutsätter ............................................................................................. 53

Allmännanödvändigaåtgärderinom försörjningsberedskapen ........................................................................................ 55

Specialgranskningar: –Informationspåverkanmedföralltstörreutmaningar ......... 56 –”72timmar”inspirerartillurbanberedskap .................................. 57

DEL 4 Presentation av scenarieprocessen och metoden ...................... 58

DEL 1

INLEDNING

4

INLEDNINGSORDNär osäkerheten ökar både globalt och i vårt när-område har framförhållning blivit en viktig del av försörjningsberedskapsarbetet. Scenariegransk-ningar är ett bra verktyg för framförhållning. De första försörjningsberedskapsscenarierna offent-liggjordes 2013. De sträckte sig fram till 2025. De scenarier som är aktuella nu omfattar perioden 2018–2030.

Scenarieprojektet genomfördes sommaren och hösten 2017 som ett samarbete mellan Försörj-ningsberedskapscentralen, försörjningsberedskaps-organisationen och konsultföretaget Capful. Ar-betet omfattade en intervjurapport som samman-ställts utifrån intervjuer med experter samt det aktuella egentliga scenariearbetet. En viktig del av arbetet var fyra workshopar som fyllde audi-toriet och sammanträdesrummen på Försörjnings-beredskapscentralen med experter på scenarier och försörjningsberedskap. Vi tackar alla som har deltagit i arbetet. Utan er insats skulle utarbetan-det av scenarierna – med alla sektorspecifika kon-sekvenser – inte ha lyckats.

Arbetet resulterade i fem scenarier: Globalt öm-sesidigt beroende, Väpnad maktpolitik, Blockupp-delning och hybridpåverkan, Teknologisk världs-ordning och Östlig dominans. Dessa scenariers konsekvenser för försörjningsberedskapen bedöm-des både generellt och inom åtta sektorgrupper.

Här rapporteras scenarierna, de allmänna konse-kvenserna av dem och metodrelaterat material. En betydande del av arbetet – de sektorspecifika konsekvenserna av scenarierna och beredskaps-planerna – rapporteras i FBO Extranet, till vilket de som ingår i försörjningsberedskapsorganisatio-nen har tillgång.

Förändringarna i världen innebär hot, men även möjligheter. Inom försörjningsberedskapsarbetet förbereder vi oss normalt på hot. Det finns dock skäl att även komma ihåg möjligheterna, som nu ingår i scenarierna. Ett exempel kan vara de ut-vecklingsmöjligheter som tekniken medger. Å andra sidan kan ny teknik leda till utslagning om vi inte ser till att ordna utbildning. De östliga eko-nomiernas tillväxt kan ge oss möjligheter att stär-ka vår position. Vi kan få finansiering för att inves-tera i infrastruktur, men samtidigt måste vi slå vakt om vår suveränitet.

Scenarierna är inga exakta framtidsprofetior. Den framtid som förverkligas är sannolikt en kombi-nation av olika scenarier. Scenarierna tillhanda-håller dock verktyg för tankeprocessen och pla-neringen av försörjningsberedskapsåtgärderna i olika situationer.

Endast en del av scenariearbetet kan utnyttjas vid beredningen av statsrådets följande beslut om

försörjningsberedskapen och de anknytande mo-tiveringspromemoriorna. Störst nytta av scena-rierna har Försörjningsberedskapscentralen och försörjningsberedskapsorganisationen, försörj-ningsberedskapssektorerna och poolerna – vid förutsägandet av framtiden och i beredskapen för de föränderliga utvecklingsförloppen.

Scenarierna och det material som har producerats till följd av dem utgör en värdefull dataresurs vid planeringen och beslutsfattandet inom försörj-ningsberedskapsarbetet. Samtidigt hoppas vi att detta arbete kan användas när sektorerna och aktörerna utvecklar kontinuiteten och riskhante-ringen.

Raimo Luoma

5

Scenarier för försörjningsberedskapen 2030 är ett viktigt projekt i utvecklingen av försörjnings-beredskapsorganisationens framsynsarbete. Pro-jektet ska ta fram framsynsinformation som un-derlag för statsrådets försörjningsberedskapsbe-slut och för försörjningsberedskapsorganisationens strategiska och operativa beslut. Syftet med pro-jektet är att uppdatera försörjningsberedskaps-scenarierna fram till 2030 och skapa en grund för scenarieinriktad och kontinuerlig uppföljning av omvärlden.

Försörjningsberedskapsorganisationen och kon-sultföretaget Capful tog fram scenarierna hösten 2017. Genom workshopar och intervjuer involve-rade projektet även en stor grupp medverkande från Försörjningsberedskapscentralen, sektorerna och poolerna samt utomstående experter. Infor-mationsinhämtningen, projektgruppens arbete och workshoparna resulterade i fem olika poten-tiella utvecklingsförlopp eller scenarier. De be-skriver möjliga och alternativa framtidsutsikter för försörjningsberedskapen i den globala och natio-nella omvärlden fram till 2030.

Scenarierna är inga entydiga framtidsprognoser. De är tänkta att öppna upp mångsidiga och kon-sekventa tankegångar om möjliga framtida utveck-lingsförlopp och på så sätt skapa bättre förutsätt-ningar för tolkningar av aktuella fenomen samt

för effektivare verksamhetsplanering och reak-tionsförmåga. Avsikten är inte att rangordna sce-narierna enligt hur sannolika, önskvärda eller relevanta de är och sedan välja ett scenario, utan att ta till sig den helhetsbild som scenarierna ska-par. De händelseförlopp som blir verklighet är oftast kombinationer av olika scenarier.

Efter varje avsnitt och sammanfattning av scena-rierna beskrivs separat utvecklingen i de olika scenarierna för de sektorer som är kritiska för försörjningsberedskapen (energiförsörjning, lo-gistik, industri, livsmedelsförsörjning, försvarsin-dustri och försvarsförsörjning, finanssektorn, so-cial- och hälsovård och andra samhällstjänster samt informationssamhället). Dessutom gjorde man i de sektorvisa workshoparna beredskapsplaner i händelse av att respektive scenario förverkligas. De används av försörjningsberedskapsorganisa-tionens sektorer och pooler i det interna bered-skapsarbetet. Utifrån dessa beredskapsplaner och nödvändiga åtgärder sammanställdes dock till en förteckning över allmänna rekommendationer om åtgärder och policyer samt förslag till utveckling av försörjningsberedskapsorganisationens verk-samhet. Utvecklingsförslagen ingår i denna sce-nariepublikation.

LÄSANVISNING FÖR SCENARIERNA

DEL 2

FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPS- SCENARIER 2030

7

SCENARIERNA I SAMMANFATTNING

• En finanskris i de ledande tillväxtländerna, till exempel i Kina, avslöjar svagheterna i deras ekonomier.

• Stater och banker i västvärlden fungerar som säkra hamnar för investeringar.

• Kostnaderna för konflikter och katastrofer skju-ter i höjden och får stater att samarbeta.

• Det ömsesidiga beroendet och de internatio-nella institutionernas legitimitet ökar.

• Blockkedjeteknik ger upphov till nya handlings-modeller och förtroende.

• Samarbetet inom EU intensifieras och EU-län-derna får en starkare ställning i Nato. Finland går med i Nato.

• Globaliseringen framskrider långsammare, stabilare och mer kontrollerat.

• Kina tampas med allt fler problem i samhället och högutbildade kineser utvandrar till väst-länder.

1. GLOBALT ÖMSESIDIGT BEROENDE

2. VÄPNAD MAKTPOLITIK

• Svåra klimatförhållanden ger upphov till torka och folkvandringar i en omfattning av aldrig skådat slag.

• Det protektionistiska och nationalistiska tän-kandet ökar.

• Kulturkrockar skapar underlag för omfattande organiserad terrorism.

• Konflikterna i Mellanöstern, Nordkorea och östra Ukraina eskalerar och kopplas ihop.

• Världsläget kännetecknas av konfliktpåverkad maktpolitik.

• Militärallianserna expanderar och blir starkare. Finland går med i Nato.

• EU blir överkört av försvarsallianser och stat-liga intressen.

• Maktpolitiken utspelar sig inom rymdupprust-ningen, Östersjöregionen, den arktiska regionen och de viktigaste logistikrutterna.

8

3. BLOCKUPPDELNING OCH HYBRIDPÅVERKAN

4. TEKNOLOGISK VÄRLDSORDNING

5. ÖSTLIG DOMINANS

• Globala överenskommelser minskar i betydel-se i populismens tidevarv.

• Det kalla kriget eskalerar och krigsbegreppet blir vagare: kriserna anknyter ofta till hybrid-påverkan, inte till väpnade konflikte.

• Världen delas upp i block i olika dimensioner och skikt.

• De sociala, ekonomiska och värderingsrelate-rade skillnaderna mellan blocken är enorma.

• Det allmänna förtroendet minskar radikalt. Cyberriskerna blir allvarligare och skyddsåtgär-derna trappas upp.

• Blocken bygger upp egna internet och system.

• EU satsar på att stärka den inre marknaden och bygga upp en hybridförsvarsallians.

• Natos trovärdighet naggas i kanten: USA drar sig ur alliansen och Nato saknar medel att re-agera på hybridpåverkan.

• Globaliseringen framskrider snabbt i form av nätverk och på marknadsvillkor.

• Utvecklingen av robotik och artificiell intelligens medför radikala förändringar i handlingsmo-dellerna och behovet av arbetskraft.

• Allt fler offentliga institutioner hänger inte med i den snabba tekniska utvecklingen.

• Nationella lösningar överges för multinationel-la och offentlig service ersätts av privata tjänster.

• Teknikkonglomerat får allt större makt och näringslivet drivs av de stora aktörerna.

• Tekniska lösningar och plattformsekonomi möj-liggör decentralisering av arbete och produk-tion.

• Teknikkluster blir globala fokusområden och städer får en mer framträdande roll i relation till stater.

• Skillnaderna mellan regioner och människor och polariseringen av dem ökar.

• Värdet på naturresurser och sällsynta råvaror ökar genom ökande teknikdriven konsumtion.

• Medelklassen växer i Asien. Asien blir draglok för nya trender.

• Kina, Ryssland och den islamska världen når samförstånd för att bryta västvärldens domi-nans.

• Sammanhållningen inom EU minskar och uni-onens inflytande försvagas. Finland identifierar sig som en opartisk kanal mellan öst och väst.

• Asiatiska investeringar i Europa ökar, även i strategiskt betydelsefulla objekt.

• Den nordliga sjövägens logistiska betydelse ökar.

• Tyngdpunkten för ekonomin, företagslivet och politiken förskjuts till öst och västvärldens maktperiod tar slut.

9

SCENARIERNA I SAMMANFATTNING1 Globalt ömsesidigt beroende

Globala nätverk

ProtektionismNationalism

Centraliserade strukturer

(internationellainstitutioner)

Teknisk revolution

KriserDecentraliserade strukturer

Teknisk evolution

Fred

4 Teknologisk världsordning

Globala nätverk


Centraliserade strukturer (storföretag)

Teknisk revolution

KriserDecentraliserade strukturer (individer)

Teknisk evolution

Fred

2 Väpnad maktpolitik

Globala nätverk


Centraliserade strukturer (stater)

Teknisk revolution

Kriser (krig)

Decentraliserade strukturer

Teknisk evolution

Fred

Blockuppdelning och hybridpåverkan

Globala nätverk


Centraliserade strukturer

Teknisk revolution

Kriser (hybrid)

Decentraliserade strukturer (individeroch

sammanslutningar)

Teknisk evolution

Fred

5 Östlig dominans

Globala nätverk


Centraliserade strukturer (östligastaterochföretag)

Teknisk revolution

KriserDecentraliserade strukturer

Teknisk evolution

Fred

3

10

SCENARIO 1GLOBALT ÖMSESIDIGT BEROENDE

11

SCENARIO 1

GLOBALT ÖMSESIDIGT BEROENDE 1/3

En ekonomisk kris i Asien stärker västvärldens ställning som en stabil säker hamn

Den internationella regleringen ökar och utvidgas

Långsammare, stabilare och mer reglerad globalisering och ekonomi som leds av västvärlden

• På grund av åldrande, andra demografiska förändringar och svag ökning av produktiviteten framskrider den ekonomiska utvecklingen långsammare inte bara i västländerna, utan även på den globala nivån och i tillväxtekonomier. Staterna och hushållen fortsätter att skuldsätta sig.

• Fastighetsmarknaden i Kina och Sydkorea överhettas. Den ekonomiska krisen i tillväxtländerna avslöjar svagheterna i tillväxtländernas ekonomiska system och skuggbanksektorn och leder till en korrigering av börskurserna.

• Traditionella industriländer återhämtar sig från den ekonomiska krisen snabbare än Asien med hjälp av de solvensmekanismer som skapades efter den ekonomiska krisen 2007. Banker och traditionella valutor i västvärlden fungerar som säkra hamnar för investeringar. Västvärlden stärker sin position.

• Kostnaderna för de protektionistiska åtgärderna, krigen och konflikterna på 2010-talet blir höga. Kostnaderna tvingar staterna att samarbeta kring de viktigaste internationella frågorna. De internationella institutionernas, till exempel FN:s, roll stärks och det globala ömsesidiga beroendet ökar.

• EU:s interna samarbete och handlingsförmåga återställs. Europeiska kommissionen inleder frihandelsförhandlingar med Australien i en situation där frihandelsavtalet med USA har lagts på is.

• Digitaliseringen automatiserar arbetet och en del av de traditionella yrkena försvinner. Tjänstefieringen och plattformsekonomin genererar dock nytt arbete. Everything-as-a-Service-samhället utvidgas.

• Applikationer som bygger på blockkedjeteknik främjar avtal mellan individer och ökar förtroendet. Utbyte mellan individer underlättas. Blockkedjeteknik börjar snabbt utnyttjas också inom den offentliga sektorn, till exempel vid verkställandet av jordregister och digitalisering av infrastrukturdata.

2018–2021 2022–2026 2026–2030

12

• Konflikterna lägger sig så småningom. I Syrien och östra Ukraina uppnås en situation där de väpnade sam-mandrabbningarna upphör och diplomatisk medling inleds.

• I Kina ökar samhällsproblemen när medelklassen och kraven på livskvalitet ökar och ekonomin blir lidande. Den ekonomiska tillväxten framskrider långsammare och den dominerande positionen försvagas när an-strängningarna riktas inåt.

• Västländerna fungerar som draglok för internationella avtal. En stor del av staterna samtycker till de fast-ställda normerna för att främja sin export och ekonomi. Sanktionerna mot Ryssland och de ryska motsank-tionerna upphör när förhandlingar inleds.

• Det interna samarbetet inom EU ökar och förbundsstatsutvecklingen stärks. Finland försöker stärka sin position inom EU och sin identitet som en stark del av den traditionella västvärlden.

• Man erkänner att klimatuppvärmningen och partikelutsläppens konsekvenser för hälsan ger upphov till stora kostnader. Torka, orkaner och maktbyte får också USA att delta i det gemensamma arbetet för klimatet. Ett starkare miljö- och klimatavtal ingås och åtgärderna inleds.

• De europeiska ländernas position inom Nato stärks. Sverige, Österrike, Irland och Finland går med i Nato. Man ser inget behov av försvarssamarbete på EU-nivå. Ryssland ogillar att Nato utvidgas, men vidtar inga åtgärder.

• I Ryssland leder slutet på Putins fjärde presidentperiod och det faktum att man har fått nog av den cen-traliserade makten till en linjeändring och demokratisk utveckling i landet. Västländerna ökar det ekonomis-ka samarbetet med Ryssland.

• Den ekonomiska tillväxten i Kina, Indien och andra stater där tillväxten tidigare har varit stark har dämpats betydligt, vilket har lett till att tillväxten inom världsekonomin har planat ut och framskrider långsammare.

• Den långsammare ekonomiska tillväxten i kombination med det förändrade näringslivet tvingar fram en reform av samhällsmodellerna och de sociala systemen. I Finland reagerar vi på förändringen genom att göra ändringar i regleringen, beskattningen och utbildningen.

SCENARIO 1




2018–2021 2022–2026 2026–2030


13

• Globaliseringen har börjat framskrida långsammare, stabilare och mer kontrollerat.

• Regleringen har utvidgats till att omfatta digitala förtroendeplattformar och transaktioner inom del-ningsekonomin. Blockkedjeteknik utnyttjas också vid val och i det politiska beslutsfattandet, vilket även har ökat den direkta demokratin.

• Möjligheterna att använda naturresurser har begränsats av etiska samt klimat- och miljöpolitiska skäl. Naturresurser skulle i princip finnas tillgängliga, men användningen av dem är dyrare och mer reglerad än tidigare och i fråga om vissa resurser till och med kriminaliserad. Till exempel är det i flera länder förbjudet att använda kol som bränsle i energiproduktionen eller olja och diesel som trafikbränsle.

• Högutbildade personer flyttar från Asien till väst i hopp om högre levnadsstandard, renare luft och en demokratisk samhällsordning. Finland är också ett populärt invandringsmål, eftersom landet ses som ett tryggt och stabilt välfärdssamhälle.

• EU har fått en mer framträdande roll i världspolitiken. På 2020-talet har unionen ytterligare intensi-fierat de politiska och ekonomiska relationerna med Australien, USA, Kanada och Storbritannien.

• Frihandelsavtalen har utvidgats och det västerländska ekonomiområdet är starkt. USA har bevarat sin ställning som en politisk och ekonomisk världsmakt. Kina tvingas konkurrera mer rättvist än tidiga-re inom världshandeln när landet har skuldsatt sig och den internationella regleringen av den ekono-miska politiken har skärpts.

• Levnadsförhållandena i Östafrika har förbättrats till följd av teknisk utveckling och internationellt sam-arbete (bl.a. bevattningssystem och spridning av snabbt internet). De förbättrade levnadsförhållande-na har stabiliserat de politiska systemen i de östafrikanska staterna och dämpat flyktingströmmarna från Afrika till Europa.

SCENARIO 1




2018–2021 2022–2026 2026–2030


14

SAMMANFATTNING AV SKEENDET SCENARIO 1

GLOBALT ÖMSESIDIGT BEROENDEUtlösande krafter

för scenariot2017–2019

Skeendets faser: händelser och olika intressenters åtgärderBeskrivning av scenarieutfallet

2030

Kostnaderna för konflikter,

protektionism och klimatförändringen

identifieras

Internationella institutioner stärker

sin roll

Digitaliseringen tjänstefierar

näringsstrukturen

En finanskris i tillväxtländerna

avslöjar svagheterna i Kinas ekonomiska

system

Globalt ömsesidigt beroende

Den internationella regleringen ökar,

och miljö- och klimatpolitiken skärps

Blockkedjetekniker skapar nya verksam-

hetsmodeller inom den privata och offentliga

sektorn

EU:s konkurrenskraft och förbundsstatsut-

vecklingen stärks

Västerländska banker och valutor som säkra hamnar för investeringar

Ekonomiska problem och sam-

hällsproblem medför att Kina vänder

fokus inåt

Globaliseringen och världsekonomin

utvecklas långsammare och mer stabilt

De europeiska länderna får en mer framträdande roll i

Nato, och Finland går med i Nato

Högutbildade flyttar från Asien till västvärlden

15

SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGARENERGIFÖRSÖRJNING LOGISTIK INDUSTRI

• Klimat- och miljöpolitiken samt utsläppshandeln, som utvidgas till länder utanför Europa, styr energisektorn mot förnybara och utsläppsfria energikällor.

• Produktion av vind- och solkraft i industriell skala är ofta lönsam.

• Behovet av reglerkraft (naturgas) ökar till följd av den förnybara produktionen.

• Olje- och gasmarknaden fungerar: tillgången på rå-olja, oljeprodukter och gas är god.

• Användningen av fossila bränslen begränsas och försvåras kraftigt. Användningen av stenkol upphör i många EU-länder.

• Energimarknaderna inom EU harmoniseras och in-tegreras.

• Antalet gränsöverskridande elöverföringsförbindel-ser ökar. Priseffekterna är svåra att bedöma.

• Nya europeiska aktörer kommer ut på den finländ-ska energimarknaden.

• Energianvändning av träbiomassa och odling av bio-bränslen som förhindrar att odlingsareal används för produktion av föda begränsas.

• CHP-produktionen drabbas av svårigheter när prisvo-latiliteten ökar. Anläggningar stängs, vilket försämrar leveranssäkerheten under kalla och mörka perioder.

• Den småskaliga produktionen av värme ökar och fjärrvärmens konkurrenskraft försvagas.

• De globala handelsflödena koncentreras och det inbördes beroendet ökar. Logistiknätet är snabbare och fungerar bättre än tidigare. Block-kedjorna sprider de logistiska flödena.

• EU gör en kraftig satsning på utveckling och harmonisering av det interna logistik- och tra-fiksystemet i Europa. De finländska särdragen tas inte alltid i beaktande i harmoniseringen.

• Europeiska transportföretag får operera fritt i olika medlemsländer (jfr cabotage).

• Till följd av nätverkens funktion ses det höga inhemska ägarunderlaget inte som kritiskt.

• Det görs investeringar i spårtrafiken, och järn-vägarna skapar allt tätare och snabbare förbin-delser i Europa. En tunnel mellan Helsingfors och Tallinn förenar spårtrafiken i Finland med Europa.

• Miljö- och klimatpolitiken styr logistik- och tra-fikutvecklingen i större utsträckning än tidigare. Östersjöregionen är en föregångare när det gäller att begränsa utsläpp.

• Priserna stiger inom flygtrafiken, men volymer-na ökar ändå.

• Användningen av diesel i trafiken minskar be-tydligt i flera europeiska länder (elektrifiering).

• EU:s inre marknad harmoniseras ytterligare. Utvecklingen stöder Finlands export till Europa och ökar den europeiska importen.

• Tillgången på råvaror inom industrin ligger på en ganska god nivå tack vare en fungerande global råvarumarknad.

• Miljö- och klimatpolitiken begränsar dock för sin del tillgången på i synnerhet råvaror som är skadliga för miljön.

• Utsläppshandelns styrkraft ökar och konsekven-serna tar sig inom industrin uttryck i höjda kostnader. Den geografiska utvidgningen av utsläppshandeln jämnar å andra sidan ut kon-kurrensläget.

• Användningen av träbränslen begränsas och det finns tillräckligt med råvaror för skogsindu-strin.

• Man håller fast vid energieffektivitetskraven inom industrin.

• Betydelsen av fungerande logistik framhävs när världen består av nätverk.

• Industrin tjänstefieras också (Everything- as-a-Service).

• Hushållens tillförsikt och konsumtion ökar un-der den stabila utvecklingen av världsekonomin.

SCENARIO 1: Globalt ömsesidigt beroende

16

SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGARFÖRSVARSINDUSTRI OCH FÖRSVARSFÖRSÖRJNING

• När de internationella avtalen stärks förbättras förutsebarheten och den militära försörjnings-beredskapen, planeringscyklerna förlängs och systemet blir stabilare.

• Nätverk får ökad betydelse inom försvarsindustrin. Man litar på nätverken, vilket för sin del sänker nivån på de nationella självförsörjningskraven.

• Försvarssystemens beroende av förbindelser och informationssystem utanför Finland ökar när det ömsesidiga beroendet ökar. Eventuella störning-ar på andra håll i världen påverkar situationen också i Finland i större utsträckning än tidigare.

• Försvarsbudgeterna minskar. Beredskapen i Fin-land körs ner (den egna beredskapen bevaras dock), och resurserna inriktas på fredliga ärenden.

• Nato möjliggör intensivare handel med västlän-derna och medlemsländerna när det gäller för-svarsindustrin, men försämrar handeln med öst. De dyraste och största upphandlingarna av för-svarsmaterial kan skötas via Nato.

• Underrättelseverksamheten ökar för att säker-ställa förtroendet (på grund av det ökande öm-sesidiga beroendet).

LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING

• I den nätverkande världen minskar betydelsen av självförsörjning gällande primärproduktion och inhemska livsmedel långsamt.

• Importen och exporten ökar. Politiken styrs av internationella standarder.

• Livsmedelshandeln blir marknadsorienterad. In-om EU uppfattas den europeiska harmoniserade livsmedelsmarknaden som hemmamarknad.

• EU:s jordbrukspolitik stöder sig på de mest pro-duktiva områdena och en ideologi där ”allt inte behöver odlas eller produceras överallt”. Jord-bruksstöden minskar.

• I Finland koncentreras gårdarna och blir mer in-dustriella för att förbättra lönsamheten.

• Marknadsorienteringen inom livsmedelshandeln leder tidvis till betydande variationer i utbudet och priserna.

• Man försöker dämpa matproduktionens inverkan på klimatet med hjälp av internationella avtal. Livsmedelsanalysen och livsmedlens spårbarhet utvecklas också för att förbättra tillförlitligheten inom den internationella handeln.

SCENARIO 1: Globalt ömsesidigt beroende

FINANSSEKTORN

• En finanskris i tillväxtländerna avslöjar svaghet-erna i Kinas ekonomi- och banksystem samt skuggbanksektorn.

• Banker och traditionella valutor i västvärlden fungerar som säkra hamnar för investeringar.

• Den globala ekonomiska utvecklingen når balans, stabiliseras och framskrider mer måttfullt.

• Den ekonomiska tillväxten i Finland är 0,5–2 pro-cent (BNP-tillväxt/år).

• EU:s förbundsstatsutveckling stärks. Regleringen och styrningen på EU-nivå harmoniserar finans-sektorn.

• Blockkedjeteknik utnyttjas inom finanssektorn. Transaktioner som har certifierats med hjälp av blockkedjor förbättrar finanssystemets tillförlit-lighet.

• Hindren för att komma ut på marknaden sänks, och bolagen måste öppna kundgränssnitt för tredje parters bruk om kunden så vill.

• Pensionsbolagens investeringar utomlands ökar. Multiplikatoreffekterna ökar och kompliceras.

17

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD OCH ANDRA SAMHÄLLSTJÄNSTER

• Kraven på det nationella försörjningsberedskaps-arbetet vittrar sönder, beredskapens manövrer-barhet försämras.

• Social- och hälsovårdssektorn samt samhällstjäns-terna inom EU harmoniseras, och marknaden utvecklas så att den blir allt öppnare och friare. Beslutsfattandet på det transnationella planet framhävs.

• Det vetenskapliga samarbetet ökar.

• I Finland leder den åldrande befolkningen och bevarandet av en omfattande offentlig sektor i kombination med en lång period av långsam eko-nomisk tillväxt till att det blir svårt att finansiera den offentliga servicen.

• Produktionen av offentlig service är utmanande och den privata sektorn växer. Det eftersatta un-derhållet av basinfrastrukturen ökar.

• Hälso- och sjukvården internationaliseras, och det blir vanligare att skaffa hälso- och sjukvårds-tjänster och söka behandling i andra EU-länder (hemlandet betalar).

• Finland tar emot allt fler social- och hälsovårds-klienter också från andra länder. Personalens och klienternas språkliga och kulturella bakgrunder blir mångsidigare.

• Delar av produktionen (t.ex. laboratorieunder-sökningar) flyttas också utomlands.

INFORMATIONSSAMHÄLLET (INKL. MEDIESEKTORN)

• Inom EU genomförs en styrning mot både för-bättrad datasäkerhet och öppna data och gräns-snitt. Till exempel måste kundgränssnitten öppnas för tredje parter för att öka konkurrensen och utveckla tjänsterna.

• EU begränsar den dominans som utövas av stor-bolag utanför området genom att strama åt reg-leringen av enväldigt utnyttjande av medborgar-data.

• Nya globala ekosystem bildas i informationssam-hället. Samtidigt överförs nätverk och datacenter i utländsk ägo.

• Blockkedjeteknik utnyttjas även inom den offent-liga sektorn vid digitaliseringen av verksamheten och inom det politiska beslutsfattandet. Detta ökar den direkta demokratin i EU och Finland.

• Yttrandefriheten stärks i en stor del av staterna i världen. Informationsförmedlingen runtom i värl-den är öppen och mediebolagen inom public service stärks.

• Demokrati och yttrandefrihet är Finlands styrkor.

SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGARSCENARIO 1: Globalt ömsesidigt beroende

SCENARIO 2VÄPNAD MAKTPOLITIK

19

• De svårare klimatförhållandena och rekordlånga perioderna av torka försämrar levnadsförhållandena i synnerhet i Östafrika och Mellanöstern. Situationen leder till att bristen på mat, arbetslösheten och oroligheterna ökar.

• Flyktingströmmarna till grannstaterna och Europa ökar kraftigt. Flyktingströmmarna från Mellanöstern riktas mot de största städerna och Västeuropa, där det redan finns stora koncentrationer eller god social trygghet. Flyktingströmmarnas portväktare, till exempel Turkiet och Nordafrika, får en mer fram-trädande roll.

• Staterna blir mer slutna under påverkan av nationalistiska och protektionistiska tankegångar. Det blir vanligare att gå ur internationella avtal, och globaliseringsmotståndet ökar.

• De väpnade konflikterna i Mellanöstern utvidgas. Ingen lösning nås i fråga om situationen i Syrien. De krav på förändring som framfördes under den arabiska våren ökar och leder till sammandrabbningar. Oroligheterna ökar även i Kurdistan, Libyen och Jemen. Ryssland och USA driver olika intressen i Mel-lanöstern.

• Att krisen i Nordkorea eskalerar till militära åtgärder innebär att Kina blir en del av motsättningarna mellan USA och Ryssland. Taiwanfrågan blir ännu en gång en central politisk fråga och spelpjäs.

• Ryssland utnyttjar den konfliktfyllda situationen, och militära åtgärder inleds i östra Ukraina. I Östeu-ropa är kränkningar av luftrummet och militära övningar vanliga och oförutsägbara. EU är oförmöget att reagera på Rysslands agerande.

• Förtroendet för EU:s förmåga att agera i den nya världsordningen minskar. De interna konflikterna ökar, och medlemsstaterna vill överföra den beslutsfattande makten till det nationella planet. EU hålls ihop, men dess roll i beslutsfattandet försvagas.

• USA fördömer Rysslands agerande och Nato ökar sin roll och närvaro i Europa. Natodebatten blir ett viktigt tema i 2019 års riksdagsval.

SCENARIO 2

VÄPNAD MAKTPOLITIK 1/3

Tillspetsning av den globala styrningen och de miljörelaterade problemen

Förändrade maktförhållanden och häftiga störningar

Omfördelning mellan det globala, det lokala och det regionala

2018–2021 2022–2026 2026–2030

20

• Världen har drivits in i en konfliktfylld period av krig, och försvarsbudgetarna ökar. Maktpolitikens betydelse framhävs, och handlingar som hotar områdenas suveränitet ökar. Hanteringen av energi och kritiska resurser används som maktpolitiska vapen.

• Omfattande migration ger upphov till allt fler kulturkrockar, vilket skapar ett underlag för utbredd och organiserad terrorism. Terroristorganisationer fungerar som stater och utför inte enbart attacker, utan för även regionala krig.

• Den auktoritära verksamheten motiveras med att demokrati inte fungerar. Stater med stark ledning uppifrån ger de högsta beslutsfattarna ännu mer makt. Inför presidentvalet i Ryssland 2024 ändras lagstiftningen så att Putin kan fortsätta som president vid undantagstillstånd.

• Understödet för demokratiskt beslutsfattande samt de gemensamma europeiska värderingarna och grund-läggande rättigheterna vittrar sönder och styr inte längre människors agerande på samma sätt som tidi-gare. Både politiska och militära separistiska rörelser stärks, till exempel i Katalonien och Skottland.

• Staterna förstärker militärallianserna eller bildar nya, mer omfattande allianser. Samarbete med olika försvarsallianser delar upp staterna i olika läger. Storbritannien och Frankrike fungerar som europe-iska draglok för Natosamarbetet. EU blir överkört av försvarsallianser och enskilda staters intressen.

• Finland och Sverige går med i Nato. De nordiska ländernas (Finland, Sverige och Norge) inbördes för-svarssamarbete inom Nato utökas. Ryssland reagerar på utvidgningen av Nato genom att störa handeln mellan länderna och energileveranserna. Hybridpåverkan mot Finland ökar också betydligt. Ekonomis-ka attacker är kännbara för Finlands samhällsekonomi.

• Sjötrafiken på Östersjön försvåras. Finlands export och import försvåras, och det förekommer ibland betydande fördröjningar inom sjölogistiken.




Omfördelning mellan det globala, det lokala ocha det regionala

2018–2021 2022–2026 2026–2030

SCENARIO 2

21


• Det arktiska området och rymdupprustningen har blivit centrala arenor för maktpolitiken. Erövring-en av rymden samt riskerna i anknytning till krigföring via rymden kräver nya internationella säkerhets-avtal, om vilka enighet dock inte kan nås utan problem.

• De logistiska rutternas betydelse har också ökat. Suezkanalen, Malackahalvön, Sydkinesiska havet, de danska sunden, Ishavet och Östersjön är föremål för internationella kriser och terrorism.

• Den ökade betydelsen av det arktiska området och rymdupprustningen har återfört Kina till fältet för den internationella maktpolitiken. Kina, Ryssland, USA, Danmark och Norge konkurrerar om de logis-tiska rutterna och resurserna i det arktiska området.

• Det säkerhetspolitiska läget och cyberriskerna har haft en negativ effekt på informationsförmedlingen och det mellanstatliga samarbetet. Satsningen på forsknings- och utvecklingsarbete minskar. Digitali-seringen och ibruktagandet av ny teknik har börjat framskrida långsammare.

• Försvarsallianser fungerar som centrala makthavare inom världspolitiken. Försvarsallianserna har ex-panderat sin verksamhet från säkerhet till ekonomiskt samarbete. Alliansernas medlemsländer vill dock inte avstå från sin egen nationella beslutsmakt. Europeiska unionens direktiv och harmoniserings-åtgärder är bara ett minne från gamla tider.

• Utsläppen av växthusgaser har vuxit okontrollerat i och med att konflikterna ökar och den internatio-nella klimat- och energipolitiken går trögt. Problem som orsakas av att jordmånen torkar ut ökar också i Sydeuropa, vilket har lett till en betydande försämring av jordbruksproduktionen i regionen. Klimatförändringen ökar migrationen från de sydligaste delarna av Europa till Mellaneuropa.

• Extrema väderfenomen, till exempel stormar och översvämningar, blir vanligare i Mellan- och Nordeu-ropa.




Omfördelning mellan det globala, det lokala och det regionala

2018–2021 2022–2026 2026–2030

SCENARIO 2

22

SCENARIO 2: Väpnad maktpolitik

SAMMANFATTNING AV SKEENDETUtlösande krafter

för scenariot

2017–2019


2030

Väpnad maktpolitik

De svårare klimatför- hållandena försämrar levnadsförhållandena

i Östafrika och Mellanöstern

Flyktingströmmarna till grannstaterna och

Europa ökar

Konflikterna i Mellanöstern,

Nordkorea och östra Ukraina eskalerar och

kopplas ihop

Protektionismen och nationalismen

stärks

Kulturkrockar och terrorism ökar

Stater sluter sig och motsättningarna

förstärks. Relationerna mellan Ryssland, USA

och Kina försämras

Det säkerhets- politiska läget blir

sämre och de militära åtgärderna ökar

De europeiska värderingarna och EU:s interna beslutsfattande

försvagas

Försvarsallianserna stärks och Finland

går med i Nato

Digitaliseringen och införandet av ny teknik

framskrider långsammare

Det arktiska området, de logistiska rutterna och rymdupp-rustningen får en mer

framträdande roll

Försvarsallianserna blir de mest centrala makthavarna inom

världspolitiken

23

SAMMANFATTNING AV SKEENDET SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGAR

ENERGIFÖRSÖRJNING LOGISTIK INDUSTRI

• Energiadministration används som ett maktpoli-tiskt påtryckningsmedel. Finlands beroende av importerad energi medför risker.

• Risken för attacker som hotar energisystemet ökar.

• Det finns tidvis problem med tillgången på bräns-le och energipriset stiger.

• Det förekommer svårigheter med bränsletran-sporterna på Östersjön. Sjötrafikens funktion får ökad betydelse för bränsleförsörjningen.

• Styrningen på EU-nivå minskar i betydelse. Ener-gisektorn styrs i huvudsak med hjälp av nationell reglering och beskattning.

• Navet i styrningen av den finländska energisektorn är ökad självförsörjning och säkerställande av energiimporten. Man försöker kraftigt minska beroendet av Ryssland.

• Bränslepriserna stiger och fokusområdet för pro-duktionsstöden flyttas till tryggande av självför-sörjningen (trä, biomassa och torv). Förnybara bränslen minskar i betydelse.

• Användningen av stenkol fortsätter i flera länder, och man vill bevara de befintliga kraftverken.

• Energifattigdomen bland konsumenter ökar i Eu-ropa och Finland.

• Sjörutternas strategiska betydelse ökar och sjör-utterna används som geopolitiska redskap (t.ex.: Suez, Malackahalvön, Sydkinesiska havet, de danska sunden, Ishavet och Östersjön).

• Ryssland försöker påverka sjötransporterna, och när Finland går med i Nato går sjötransporterna förlorade.

• Sjötrafiken på Östersjön försvåras. Det förekom-mer betydande fördröjningar i den finländska sjölogistiken, och export och import försvåras. Natomedlemskapet tryggar dock de sjötranspor-ter som är nödvändiga för Finland.

• Flygförbindelserna från Finland påverkas väsent-ligt av en kraftig begränsning av användningen av det ryska luftrummet.

• Kina, Ryssland, USA, Danmark och Norge konkur-rerar om de logistiska rutterna och resurserna i det arktiska området. Kina försöker trygga han-delsrutterna och handelsflödena.

• Risken för attacker som hotar den logistiska in-frastrukturen ökar.

• Internationella logistikaktörers verksamhetsför-utsättningar ifrågasätts, och man försöker få transportkedjorna under nationell kontroll.

• De ökade skyddsåtgärderna gör transporterna långsammare och ökar kostnaderna.

• När protektionismen ökar försvåras tillgången på samt importen och exporten av råvaror.

• Ekonomiska och politiska trösklar, till exempel tullar och sanktioner, höjer priserna på flera rå-varor inom industrin.

• Regionala konflikter orsakar störningar i kritiska logistiska rutter och leveranskanaler, vilket av-speglas på världsmarknaden.

• Den nationella självförsörjningen får ökad bety-delse och den inhemska produktionen ges starkt stöd.

• Natoreserveringarna gällande råvaror är till hjälp när Finland är medlem i alliansen (inbördes bi-stånd inom Nato). Utan Natomedlemskap kommer man inte åt de interna resurserna och materialen.

• Försiktigheten ökar inom industrin och närings-livet och investeringarna minskar.

• Hushållens tillförsikt och konsumtion minskar.


24


• Maktpolitikens betydelse framhävs. Handlingar som hotar områdenas suveränitet blir vanligare, och sannolikheten för en väpnad konflikt ökar också i Finlands närområden.

• Försvarsmaktens och försvarsindustrins budget-ar ökar i en krissituation.

• Handelblockaderna ökar och industrins (annan industri än försvarsindustrin) marknadsområde minskar.

• Riskerna för produktionsstörningar (t.ex. tillgång-en på komponenter) ökar inom försvarsindustrin.

• Målet är att öka självförsörjningen inom alla kri-tiska sektorer. Samhällets planeringscykel förkor-tas.

• Finland och Sverige går med i Nato. De nordiska ländernas (Finland, Sverige och Norge) inbördes försvarssamarbete inom Nato utökas.

• Bilaterala avtal inom försvarsindustrin ökar i be-tydelse vid sidan om Nato. Avtalsbegränsningar-na med Norge avlägsnas.

• Finlands försvarsindustriella export riktas till stra-tegiska partner och allierade när Natomarknaden öppnas.


• Tillgången på råvaror försvåras. Deras tillräcklig-het, kvalitet och säkerhet orsakar problem. Den inhemska matproduktionen får starkt stöd.

• Tillgången på produktionstillgångar (energi, el, vatten) är osäker och behovet av upplagring ökar.

• I en värld fylld av konflikter får basbehoven, till exempel livsmedelsförsörjningen, en mer fram-trädande position. I och med detta minskar även handeln och produktionen av nyttigheter som inte är livsviktiga.

• Livsmedelsurvalet minskar.

• Befolkningstillväxten i kombination med plötsliga förändringar i tillgången på mat ger upphov till prisfluktuationer. Livsmedelsbehovet ökar.

• Problem som orsakas av att jordmånen torkar ut ökar också i Sydeuropa, vilket leder till en bety-dande försämring av jordbruksproduktionen i regionen.

• Extrema väderfenomen som stormar och över-svämningar försvårar produktionsförhållandena inom jordbruket också i Finland.


FINANSSEKTORN

• Geopolitiska kriser, tullpolitik och valutakonkur-rens bromsar den internationella ekonomiska utvecklingen och den globala nätverksbildningen.

• Den globala skuldsättningen fortsätter och den ekonomiska utvecklingen framskrider långsam-mare.

• Interna tvister sliter sönder EU, och unionens funktionsförmåga är svag. Europeiska unionens direktiv och harmoniseringsåtgärder är bara ett minne från gamla tider. De nationella aktörernas roll stärks.

• Det nordiska samarbetet får större betydelse inom den ekonomiska politiken.

• Debatten om nationella valutor accentueras.

• Försvarsallianserna expanderar sin verksamhet från säkerhet till ekonomiskt samarbete. Allian-sernas medlemsländer vill dock inte avstå från sin egen nationella beslutsmakt.

25


• Det militärekonomiska perspektivet framhävs inom försörjningsberedskapen.

• De stora flyktingrörelserna skapar tryck på att avveckla välfärdssamhällets strukturer och tjäns-ter (sänka skatterna) och/eller effektivisera verk-samheten.

• Social- och hälsovårdstjänsternas roll som en del av det övergripande försvarssystemet betonas.

• Finlands geografiska läge och handel som färgas av maktpolitik understryker betydelsen av obe-roende och självförsörjning i produktionen av basservice i vårt land.

• Tillgången på kritiska nyttigheter försvåras (be-roende på beredskapen inom Nato). Tillgången på utrustning, reservdelar och läkemedel försäm-ras på den internationella marknaden.

• Prioritering framhävs inom hälso- och sjukvården. Patienter i behov av livsviktig och brådskande vård behandlas, medan vården av övriga skjuts upp.


• Det säkerhetspolitiska läget och cyberriskerna har haft en negativ effekt på informationsförmed-lingen och det mellanstatliga samarbetet. Sats-ningen på forsknings- och utvecklingsarbete minskar.

• Nationalstatens roll framhävs också inom medie-sektorn (offentliga tjänster och politisk styrning).

• Digitaliseringen och införandet av ny teknik fram-skrider långsammare. Silofieringen av information och data är starkare än tidigare.

• Informationspåverkan ökar i den konfliktfyllda världen, vilket är en utmaning för yttrandefrihe-ten och de traditionella medieföretagen. Fler-stämmigheten äventyras.

• Mediernas resiliens får ökad betydelse när med-borgarna söker sig till informationskällor som de upplever som pålitliga.

• Yttrandefriheten trampas ner av försvarsallian-serna och staterna.

• Auktoritära värderingar stärks i liberala samhällen.

SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGARSCENARIO 2: Väpnad maktpolitik

26 26

SCENARIO 3BLOCKUPPDELNING OCH HYBRIDPÅVERKAN

27

• Retorik som bygger på nationella intressen ökar och försämrar det internationella samarbetet. De globala avtalens styrkraft minskar.

• Resursprotektionismen ökar, vilket medför ökad osäkerhet om tillgången på energi och mineraler.

• Det nya kalla kriget fördjupas. Konflikter mellan stater anknyter oftast till hybridpåverkan och en ökning av inflytandet – inte till geografiska områden eller väpnade konflikter.

• En del av aktörerna observerar eller medger till en början inte den påverkan som riktas mot dem. Cyberattacker kan vara osynliga, och de faktiska konsekvenserna av informationspåverkan kanske un-derskattas.

• Staterna blir abrupt medvetna om de verkliga riskerna med hybridpåverkan när aggressiva hybridak-tioner upptäcks. Valresultaten har kunnat påverkas, och andra aktörer har lagt beslag på strategiska områden eller infrastruktur. Det är ofta svårt att avgöra om det är en stat, ett företag, en organisation eller enskilda aktörer som ligger bakom påverkan.

• På grund av informationspåverkan har människornas förtroende för institutionerna minskat och ob-jektiva fakta har förlorat sin betydelse. Olika referensgrupper litar på olika informationskällor och ex-tremismen blir ännu starkare.

• Motsättningarna ökar. Västländerna påpekar att Kina konkurrerar på orättvisa villkor: konstgjort för-månlig valuta, företagsspionage och försvårande av utländska bolags verksamhet. Staterna tvingas välja vilket politiskt läger de identifierar sig med.

• Natos trovärdighet blir lidande, eftersom det på grund av interna tvister och oförmåga att förnya sig inte klarar av att reagera på de problem som hybridpåverkan medför. USA skär ner på de resurser som anvisas Nato.

• EU vill bli en föregångare inom hybridförsvarssamarbete och koncentrerar sina resurser till uppbygg-nad av en ny försvarsgemenskap.

SCENARIO 3

BLOCKUPPDELNING OCH HYBRIDPÅVERKAN 1/3

Medvetenheten om hybridpåverkan väcks

Blockuppdelning och EU:s hybridförsvarsallians

Polariseringen och skillnaderna mellan blocken ökar

2018–2021 2022–2026 2026–2030

28

• Världen delas upp i block bestående av konkurrerande allianser. Blocken bygger på ekonomiskt sam-arbete, ideologi, religion eller värderingar. Blockaktörerna inkluderar förutom stater även företag och andra organisationer.

• Blocken är ofta skiktade. Olika ideologier delar in de europeiska staterna i olika block. Till exempel konservativa och slutna stater eller mer liberala stater som har förbundit sig att bekämpa klimatföränd-ringen. Finland identifierar sig i första hand med Norden och blocket i Östersjöregionen, som är en del av Europeiska unionen, som i sin tur är en del av ett större frihandelsområde.

• Konkurrens mellan blocken, minskad öppenhet, tullar, sanktioner och motsanktioner bromsar upp världsekonomin och den globala nätverksbildningen.

• Cyberriskerna blir allvarligare och skyddsåtgärderna trappas upp. Kritiska ICT-system hålls avskilda inom de nationella gränserna och blocken.

• Krigsdefinitionen blir vagare. Olika aktörer aktar sig för att överskrida krigsdefinitionen och försöker skada andra genom att till exempel stödja och agitera folkgrupper så att de undergräver sin egen stat.

• EU satsar på att stärka den inre marknaden och utveckla ett modernt försvar. Målet är skydd mot cyberattacker och attacker mot infrastrukturen samt svar på sådana. EU:s hybridförsvarsallians kom-pletterar det försvagade Nato och fungerar som dess europeiska stöttepelare inom civilförsvar.

• Finland, Sverige och Norge intensifierar och moderniserar det nordiska försvarssamarbetet.

• De narrativer som håller ihop samhällena blir vagare och ökar oroligheterna. Likasinnade individer hittar varandra lättare än tidigare i de digitala nätverken och det transnationella stamtänkandet ökar. Narrativer som stärker blocken intensifieras.

• Hybridterrorism bygger på attacker som genomförs av individer eller svårupptäckt påverkan utan styr-ning uppifrån. Motterrorism, politisk terrorism, ekoterrorism etc. träder fram parallellt med islamistisk terrorism.


2018–2021 2022–2026 2026–2030

SCENARIO 3




29

• Blockuppdelningen har ökat skillnaderna mellan staterna. Demokrati är den ideala samhällsmodellen endast för vissa block. Andra block anser att en auktoritär förvaltning eller en samhällsordning som bygger på religiösa läror är den bästa modellen. Informationspåverkan och de mångsidigare medierna medför utmaningar för yttrandefriheten och det demokratiska beslutsfattandet.

• Polariseringen av världen har ökat den ekonomiska ojämlikheten. En del av blocken bygger på en stark och stor inre marknad, medan en del stater i sin tur har hamnat helt utanför blocken, vilket bromsar ex-porten och den ekonomiska utvecklingen. Även om handeln inom blocken kan blomstra blir den globa-la marknaden lidande, vilket försvårar näringslivet, exporten och samhällsekonomin också i Finland.

• Staten och blocken delas även av inställningen till teknik och privatliv. Stater och block delas in i kon-trollstater och säkra hamnar för privatlivet. En del samhällen tillåter stark kontroll av persondata samt övervakning av medborgare och företag i säkerhetens namn.

• De olika blocken lever i olika digitala verkligheter och därmed även i olika värdeverkligheter. I till ex-empel Kina ger ansiktsigenkänning i kombination med IoT, progressiv analys, sociala medier och ett register över nästan en miljard medborgare möjlighet till underrättelseverksamhet av ett helt nytt slag.

• Vissa områden och sammanslutningar stöder sig starkt på erfarenhetsbaserad information i stället för vetenskaplig forskning. Orsaken är informationspåverkan och ett minskat förtroende för information. En del områden och sammanslutningar har i stället för att sky vetenskap stärkt sin roll som språkrör och budbärare för forskningsbaserad information.

• När man ser bakåt i historien ses det förtroende för information, stater, företag och informationssys-tem som rådde i början av 2000-talet som naivitet. Blocken och/eller staterna bygger upp separata interna system för att hantera information, förhindra extern påverkan och öka säkerheten. Till exempel regionalt eller på annat sätt begränsade internet, nätverk och informationssystem.


2018–2021 2022–2026 2026–2030

SCENARIO 3




30

Utlösande krafter för scenariot2017–2019


2030

SCENARIO 3: Blockuppdelning och hybridpåverkan

SAMMANFATTNING AV SKEENDET

Digitaaliseringen, IoT och automationen ökar

snabbt inom alla sektorer, i människornas

liv och i samhället

De narrativer som håller ihop

samhällena fördunklas och motsättningarna

ökar

Blockuppdelning och

hybridpåverkan

Världen delas upp i block bestående

av konkurrerande allianser

Staterna blir abrupt medvetna

om de verkliga riskerna med hybridpåverkan när aggressiva hybrid-

aktioner upptäcks

Det förekommer interna meningsskilj-

aktigheter inom Nato, och man klarar inte av att rea-gera på de problem som

hybridpåverkan medför

Den transnationella

tribalismen över internet och

värdesamfunden ökar

Spridd hybridterrorism som bygger på attacker

utförda av individer blir vanligare

De ekonomiska och samhälleliga

skillnaderna mellan blocken ökar

EU:s hybridförsvarsallians

försöker svara mot det nya

säkerhetsläget

Blocken och/eller staterna

utvecklar sina egna separata internet, system och nätverk

Tron på och viljan till internationellt

samarbete och globala avtal

minskar

Det nya kalla kriget fördjupas och

staterna försöker öka sitt inflytande

31

SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGAR


• Resursprotektionismen intensifieras och ökar osäkerheten om tillgången på energi.

• EU ger staterna mer rörelsefrihet än tidigare, men styr de regionala energimarknaderna mot expan-sion och harmonisering.

• Finland är en del av energimarknaden samt över-föringsnäten för el och gas i Östersjöregionen tillsammans med Sverige, Danmark, de baltiska länderna, Polen och Tyskland.

• Finland och Baltikum har ett allt större behov av de nordiska länderna när det gäller energiförsörj-ningen. Energiproduktionen i Norge och Sverige har en avgörande ställning, vilket ökar sårbarhe-ten.

• USA:s beroende av all importerad energi minskar, vilket ger Finland möjligheter i fråga om tillgång-en på olja och LNG.

• LNG får en större roll, och sjötransporterna av LNG från USA till Europa ökar.

• Informationsnätverkens funktion och datasäker-heten betonas inom alla sektorer, och deras be-tydelse inom energisystemet ökar i alla scenarier, men i synnerhet i scenario 3.

• Hinder eller bromsmekanismer i form av till ex-empel tullar blir vanligare i de globala handels-flödena mellan blocken eller allianserna.

• Inom blocken fungerar dock logistikflödena smi-digare än tidigare.

• Uppdelningen i block understryker betydelsen av avtal mellan partnerstater också inom logis-tiken.

• Finland hör till ”Hansa-alliansen” mellan Sveri-ge, Danmark, de baltiska länderna, Tyskland och Polen.

• Trafikförbindelserna mellan Östersjöregionen och Norden samt intelligenta logistiklösningar utvecklas.

• Finland är starkt beroende av den ryska container- och rorotrafiken, som i det här scenariet blir ett hot mot Finland.

• Plattformsekonomi och digital nätverksbildning blir vanligare inom distributionstrafiken, men inte inom fraktstomtrafiken.

• Cyberattacker utgör ett växande hot inom styr-ningen av logistiska system och flygtrafik.

• Det försämrade internationella samarbetet och den tilltagande resursprotektionismen leder till ökad osäkerhet gällande tillgången på råvaror (inkl. energi och mineraler) inom industrin.

• EU:s inre marknad och de interna marknaderna i blocken inom Europa stärks och integreras. Framför allt ökar Östersjöblockets betydelse för den finländska industrin.

• Blockuppdelningen begränsar för sin del den glo-bala exporten inom den finländska industrin. Hinder och bromsmekanismer för handel mellan blocken leder till att kostnaderna stiger.

• Handels- och tullförbunden får ökad betydelse, vilket bl.a. påverkar vart handeln riktas.

• Hantering av lägesbilden samt tryggande av led-nings- och produktionssystemens funktion intar en central roll.

• Cyberattacker och andra påverkansmetoder utgör allt större hot. Till riskerna hör metoder som hän-för sig till bl.a. ekonomisk påtryckning och före-tagsköp.


32


• Krigsdefinitionen blir vagare och mer helhetsbe-tonad (inkl. politiska, ekonomiska, sociala, infor-mativa etc. metoder).

• Världen delas upp i block bestående av allianser som konkurrerar med varandra, vilket medför att det tidvis finns knappt om kritiska material inom försvarsindustrin.

• Punktstörningarnas relation till varandra är svår att identifiera, och det är ofta svårt att klarlägga vem som ligger bakom dem eller om de är upp-såtliga.

• Finland, Sverige och Norge moderniserar och intensifierar det nordiska försvarssamarbetet. Dessutom har man ett nära samarbete med Öst-ersjöländerna.

• Till följd av hybridpåverkan är försvaret i huvud-sak immateriellt.

• EU:s inre marknad för försvarsindustri stärks, och EU:s egen försvarsmaterielindustri växer. Detta förutsätter integrering samt FoU-finansiering via EU och EDA.

• Frankrike och Tyskland försöker dominera EU:s inre marknad för försvarsindustri.

• Kontakten mellan EU och USA försämras inom försvarsindustrin. Storbritannien fastnar i USA-an-knytningen och stiger åt sidan i EU.


• Osäkerheten ökar när det gäller tillgången på energi och mineraler.

• Den internationella livsmedelshandeln försvåras till följd av uppdelningen i block.

• Marknaderna inom EU/blocken stärks, och indu-strins beroende av dem ökar.

• Den inhemska andelen ökar och urvalet minskar. Konsumenternas nationalistiska tänkande stärks.

• Den statliga kontrollen och jordbruksstöden ökar.

• Antalet små och medelstora företag inom bran-schen ökar när inhemsk produktion får stöd.

• I regleringen av livsmedelsbranschen poängteras framför allt att matproduktionen ska vara säker, spårbar och inhemsk.

• Cyberhot som hänför sig till uppföljning, distri-bution och produktionsstyrning ökar inom livs-medelskedjan.

• Man försöker påverka livsmedelsproduktionen genom t.ex. ekonomisk påtryckning och företags-köp. Man försöker väcka misstankar om kvaliteten och pålitligheten.


FINANSSEKTORN

• Det blir svårare att ingå omfattande internatio-nella avtal och hitta lösningar. Konkurrens mellan blocken, minskad öppenhet, tullar, sanktioner och motsanktioner bromsar upp världsekonomin och den globala nätverksbildningen.

• Utvecklingen av världsekonomin polariseras och tillväxten är ojämnare, eftersom länderna har haft varierande framgång när det gäller att lösa sina strukturella utmaningar och skapa allianser.

• En del av blocken bygger på en stark och stor inre marknad, medan en del stater i sin tur har hamnat helt utanför blocken, vilket bromsar ex-porten och den ekonomiska utvecklingen.

• Även om handeln inom blocken kan blomstra blir den globala marknaden lidande, vilket försvårar näringslivet, exporten och samhällsekonomin också i Finland.

• Cyberriskerna ökar också inom finanssektorn. Det är ofta svårt att klarlägga vilken aktör som ligger bakom en attack. Den ”intelligenta” finansterro-rismen ökar också (t.ex. förhindrande av att pen-sioner betalas ut).

33


• Samhället: Hälso- och sjukvården och andra sam-hällstjänster är viktiga hybridobjekt (låg påver-kanströskel).

• Digitaliseringen och informationssystemens sår-barhet ger upphov till störningar i serviceproduk-tionen, till exempel i systemen för patientdata och fastighetsservice.

• Risken för att systemen kapas eller datareserver-na korrumperas ökar.

• Stödtjänsterna inom hälso- och sjukvården, ex-empelvis diagnostik och underhåll av utrustning-en, blir mer känsliga för störningar och infrastruk-turberoendet accentueras (t.ex. el och sjuk-hus-IoT).

• Medborgarnas förtroende för basservicen och myndigheternas verksamhet minskar, och drift-säkerheten inom basservicen försämras. Därmed minskar även kristoleransen.

• Informationspåverkan omformar människors åsikter på ett sätt som splittrar samhället. Oro-ligheterna och terrorismhotet ökar.

• Den regionala och nationella insatsberedskapen får ökad betydelse.

• Det nordeuropeiska samarbetet ökar.

• Mothybridpåverkan utvecklas.


• Cyberriskerna blir allvarligare och skyddsåtgär-derna trappas upp. Kritiska ICT-system hålls av-skilda inom de nationella gränserna och blocken (t.ex. regionalt eller på annat sätt begränsade internet, nätverk och informationssystem).

• Man försöker påverka det finländska informa-tionssamhället genom att till exempel skaffa ett markområde i närheten av en signalnod, ett lager eller ett serverhotell för ett informationssystem.

• Mediebolag attackeras med informationsopera-tioner (och fysiska metoder).

• Informationskrigföring står i centrum och är mer synlig.

• Falska nyheter sprids lättare, vilket minskar männ-iskors förtroende för institutioner och till exempel myndigheter. Olika referensgrupper litar på olika informationskällor och extremismen stärks.

• Skiljemurar i form av språkliga trösklar får ökad betydelse när det gäller kulturer och information. Kritiska ICT-system och medieuppföljningen be-gränsas och differentieras.

SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGARSCENARIO 3: Blockuppdelning och hybridpåverkan

34

SCENARIO 4

TEKNOLOGISK VÄRLDSORDNING

35

• Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen blir allt snabbare. Utvecklingen av robotik och artificiell intelligens leder till att behovet av arbetskraft minskar inom nästan alla sektorer och priset på arbets-kraften minskar i betydelse.

• Globala teknikjättar stärker sina positioner som ägare av data och information och allt fler offentliga institutioner hänger inte med i den snabba tekniska utvecklingen. Makten förskjuts i större utsträckning än tidigare från nationalstaterna till transnationella nätverk. EU:s roll försvagas långsamt.

• Det västerländska beslutsfattandet och de västerländska förvaltningsmodellerna anses bromsa utnytt-jandet av ny teknik. Regleringen minskas och strukturerna reformeras i samband med att näringslivet och samhällsstrukturen förändras.

• Tilltagande nätverksbildning och stordriftsfördelar tvingar många system att bli globala. Den finländ-ska näringsstrukturen är i större utsträckning än tidigare i internationella företags ägo. Handels-, data-kommunikations-, kapital- och kompetensflödena får ökad betydelse.

• Näringslivet tudelas: Aktörsfältet koncentreras till stora aktörer, men de digitala plattformar som dessa erbjuder och den allt vanligare närproduktionen innebär samtidigt att nätverksartade och decentraliserade verksamhetsmodeller kan bli vanligare.

• Globaliseringen och den tekniska utvecklingen förändrar verksamhetsmodellerna och konkurrensfältet inom nästan alla branscher (t.ex. finansiering, medicin, transporter). Man övergår regelbundet från nationella lösningar till transnationella och stadsspecifika regionala lösningar. Offentlig service pri-vatiseras.

• Heterogeniteten ökar också i det finländska samhället när arbetet och servicekonsumtionen individu-aliseras. Ansvaret för utkomst och välfärd förskjuts allt mer från samhället till individerna.

SCENARIO 4

TEKNOLOGISK VÄRLDSORDNING 1/3

Gamla strukturer kollapsar Tekniken effektiviserar, renar och polariserar

En ny global teknikmarknadsekonomi för städer och företag

2018–2021 2022–2026 2026–2030

Google Samsung

Tencent

Amazon

36

• Globaliseringen framskrider snabbt och på marknadsvillkor när internationella storföretag och tran-snationella nätverk utökar sitt inflytande.

• Näringslivet tudelas ytterligare: Samtidigt som verksamhetsmodellerna och teknikerna harmoniseras och stordriftsfördelar får större betydelse ökar möjligheterna till självförsörjande, decentraliserad-produktion i liten skala (jfr decentraliserad energiproduktion, 3D-utskrivning, decentraliserad primär-produktion).

• Den tekniska utvecklingen och utvecklingen av energiupplagring renar energiproduktionen, elektri-fierar trafiken och förbättrar resurseffektiviteten. OPEC-ländernas makt minskar.

• Städer får en mer framträdande roll i förhållande till stater. Teknikkluster runt om i världen blir glo-bala fokuspunkter inom geopolitiken. Städerna konkurrerar sinsemellan om toppkompetent arbetskraft och lukrativ företagsverksamhet.

• Utvecklingen av världsekonomin polariseras och tillväxten är ojämnare, eftersom länderna och regi-onerna har haft varierande framgång när det gäller att lösa utmaningar som anknyter till samhällsstruk-turerna, börja använda teknik och förnya infrastrukturen.

• Skillnaderna mellan människorna när det gäller levnadsnivå, inkomst och kompetens ökar också. I Finland koncentreras utvecklingsinsatserna till de största stadsregionerna för att stärka den interna-tionella konkurrenskraften. Skillnaderna mellan landsbygden och städerna ökar.

• Att skillnaderna mellan olika människogrupper ökar leder till att den gemensamma identiteten sud-das ut och det tidvis uppstår interna oroligheter. Parallellt med den nationella identiteten framträder en digital identitet.


2018–2021 2022–2026 2026–2030

SCENARIO 4



37


• Teknikkonglomerat har på 2020-talet kraftigt utökat sin makt i förhållande till nationalstaterna. Stor-företagens nationella band försvagas när nya verksamhetsmodeller möjliggör en branschövergripande spridning över världen.

• Den integrering av digitalisering, automation och robotisering som råder överallt ger artificiell intelligens ett övertag över det mänskliga förnuftet i beslutsfattandet.

• Internationella avtal mellan staterna har förlorat sin betydelse i städernas och företagens nya globa-la teknikmarknadsekonomi.

• Snabbare förbindelser som utnyttjar den nya tekniken byggs mellan storstäderna (jfr Hyperloop). Den globala urbaniseringen hanteras i allt större utsträckning med hjälp av artificiell intelligens.

• Kinas roll som världsfabrik avtar. Billigare energi, bot-shoring och närproduktion för tillbaka den tra-ditionella produktionen till västländerna och Finland. Kinesiska städer och bolag har dock kunnat bli starkare genom att övergå från billig produktion till utveckling av teknik.

• Det kapital som härrör från tekniksfären centraliseras, trots att verksamhetsmodellerna decentrali-seras. En global expertelit genererar merparten av det ekonomiska värdet, medan decentraliserade ”task-rabbits” som verkar som mikroföretagare anpassar sig till den nya ordningen i arbetslivet. Den tekniska utvecklingen och robotiseringen har ökat arbetslösheten, men även skapat nya arbetsbeskriv-ningar. En del av personerna i arbetsför ålder har dock hamnat helt utanför arbetslivet.

• I Finland har de regionala skillnaderna i fråga om befolkningens utbildningsbakgrund och inkomst-nivå ökat betydligt till följd av den tekniska utvecklingen och förändringarna i arbetslivet. Skillnaderna mellan landsbygden och städerna har ökat när det gäller service- och bostadsutbud samt välfärd. De nya formerna av arbete, den förmånliga energin och de decentraliserade strukturerna gör att det även går att bo på landsbygden, men livsstilen är mycket olik den som råder i städerna.


2018–2021 2022–2026 2026–2030

SCENARIO 4



38

SCENARIO 4: Teknologisk världsordning

SAMMANFATTNING AV SKEENDETUtlösande krafter

för scenariot2017–2019


2030

Globala teknikföretag stärker sina positioner

som ägare av data och information.

Globaliseringen på marknadsvillkor och

urbaniseringen framskrider snabbare

Teknologisk världsordning

Den tekniska utvecklingen och

digitaliseringen blir exponentiellt

snabbare

Mikroföretagsamheten ökar när plattforms-

och nätverksekonomin växer

Verksamhetsfältet inom näringslivet

centraliseras, men arbetet och produktionen

decentraliseras

Lösningar och reglering utarbetas inte längre på det nationella

planet, utan transnationellt Offentlig service

privatiseras

Nätverksbildning och stordriftsfördelar tvingar fram globala

företag och samhällsstrukturer

Städer och företag får en mer

framträdande roll i förhållande

till stater

Polariseringen mellan människor och regioner ökar

Den integrering av digitalisering och

robotisering som råder överallt gör artificiell intelli-

gens överlägsen inom beslutsfattande

Internationella avtal mellan stater

förlorar sin betydelse

Utvecklingen av robotik och artificiell

intelligens leder till att behovet av arbetskraft minskar inom nästan

alla sektorer

39

SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGARENERGIFÖRSÖRJNING LOGISTIK INDUSTRI

• Utvecklingen av tekniken och upplagringen ökar produktionen av förnybar energi avsevärt snabb-are än väntat, elektrifierar trafiken och förbättrar resurseffektiviteten.

• Elens andel av den totala energiförbrukningen ökar.

• Lagring av el förbättrar på längre sikt reglerför-mågan och på kort sikt driftsäkerheten.

• Det blir vanligare att omvandla el till t.ex. värme eller gas (P2G).

• Intelligenta fastigheter och nät möjliggör effektiv reglering av förbrukningen och produktionen.

• Decentraliserad småskalig produktion av energi blir vanligare och mikronät byggs.

• Olje- och gasmarknaden fungerar och därmed är tillgången på råolja, oljeprodukter och gas god.

• Maktkonstellationerna inom energisektorn splitt-ras. Oljeberoendet minskar, och därmed även OPEC-ländernas makt. Den globala efterfrågan på olja och LNG ökar inte längre kraftigt, vilket för sin del förbättrar tillgången på bränsle.

• Normerna inom energisektorn förnyas: det kom-mer nya aktörer som utmanar energibolagen eller tar deras kundgränssnitt för egen del.

• Energimarknaden internationaliseras och de ut-ländska innehaven ökar.

• Utvecklingen av datakommunikationen, automa-tionen och intelligensen påverkar snabbt logisti-ken. Ett intelligent trafiksystem förverkligas snabb-are än väntat.

• Det nya logistiksystemet bygger på sensorteknik, analys (smart contract) och automatisering.

• Modellplan och drönare reformerar transporten av människor och nyttigheter (intermodalism).

• 3D-utskrifter i industriell skala samt näthandel ger närlogistiken och noderna en mer framträ-dande roll.

• Autonom trafik blir vanligare bland personbilar och 2030 stegvis också i den tunga trafiken.

• Aktörsfältet inom logistiken internationaliseras och förnyas. Informationshanteringens betydel-se framhävs.

• Snabbare förbindelser som utnyttjar den nya tekniken byggs mellan tillväxtcentra.

• Flödena av människor och varor rör sig smidigt i städerna och tillväxtkorridorerna. I glesbygdsom-råden blir transporterna för sin del långsammare och dyrare.

• Förändringarna i arbetslivet minskar behovet av arbetskraft, och chaufförer behövs närmast vid specialtransporter. Detta påverkar branschens status och utbildningen.

• Utvecklingen av robotik och artificiell intelligens leder till att behovet av arbetskraft minskar inom nästan alla sektorer. Arbetet som utförs av ma-skiner och system styrs från annat håll.

• Arbetsbeskrivningarna inom industrin förändras och tjänstefieringen ökar.

• Näringsstrukturen är i större utsträckning än ti-digare i internationella företags ägo.

• Kompetensen koncentreras till stora stadscentra.

• 3D-utskrivning ökar i synnerhet inom den indu-striella produktionen. Experimenten med själv-försörjande, decentraliserad, småskalig produk-tion av nyttigheter ökar också.

• Billigare energi, bot-shoring och närproduktion för tillbaka den traditionella produktionen till västländerna och Finland.

• Artificiell intelligens utnyttjas inom industrin. Etiska frågor i anknytning till artificiell intelligens, till exempel ansvarsrelaterade frågor, tas upp till diskussion.

• Informationshanteringen och dokumentationen underlättas när öppenheten i systemen ökar. Detta skapar även nya former av sårbarhet. Han-teringen av störningar försvåras.

SCENARIO 4: teknologisk världsordning

40


• Möjligheterna att utnyttja artificiell intelligens och maskininlärning ökar. Antalet autonoma sys-tem ökar.

• 3D-utskrivning förbättrar reservdelsförsörjningen inom försvarsindustrin. Decentraliseringen av arbetet och produktionen ökar toleransen (resi-liensen).

• Digitaliseringen och IoT medför att cybersårbar-heten och beroendet av dataöverföringsförbin-delser ökar.

• Relevant information innehas ofta av privata ak-törer, ofta utanför Finland.

• Att funktionerna är programvarubaserade ger kompetens och immateriella rättigheter ökad betydelse också inom försvarsindustrin. Det blir svårare att skydda kompetens (reverse engine-ering).

• Att samhällsfunktionerna spjälkas upp och priva-tiseras förändrar också logiken inom försvarsin-dustrin.

• Den ekonomiska optimeringen försämrar den materiella dimensionen av försörjningsberedska-pen: lagren minskar, och det blir nödvändigt att anpassa sig till villkoren för företagens ekonomis-ka optimering.


• Produktionsstrukturerna och värdekedjorna in-ternationaliseras ytterligare.

• Distributionen koncentreras till stora, i stor ut-sträckning automatiserade centraler. Plattformen och datan ägs av globala storföretag (t.ex. smart farming).

• Städernas makt inom livsmedelspolitiken ökar.

• Handeln med jordbruksprodukter släpps fri till följd av den allt snabbare globaliseringen på mark-nadsvillkor och internationella företags lobbning.

• När det gäller livsmedelsförsörjningen leder den internationella konkurrensen till att prisnivån sänks, vilket medför att lönsamheten minskar.

• Den inhemska jordbruksproduktionen minskar till följd av konkurrensen, och importen ökar.

• Aktörer i (början av) livsmedelskedjan övertas till följd av dålig lönsamhet av utländska företag.

• Den tekniska utvecklingen förändrar å andra sidan strukturerna inom matproduktionen (t.ex. 3D-ut-skrift av föda, automatisering), vilket förbättrar möjligheterna för småskaliga producenter. Kon-sumenternas eller de små och medelstora före-tagens egen produktion ökar.

SCENARIO 4: teknologisk världsordning

FINANSSEKTORN

• Finanssektorn styrs på marknadsvillkor och av konsumenterna. Trösklarna för att ta sig ut på marknaden sänks.

• Öppna data krävs för att främja konkurrensen och serviceutvecklingen.

• När marknadsmässigheten framhävs och finans-sektorns gränser suddas ut blir det svårare att sluta strikta internationella avtal. Detta medför utmaningar för den internationella handels- och finanspolitiken.

• Den offentliga maktens roll inom finanssektorn bevaras, men minskar.

• Alla sektorer inom finanssektorn blir transnation-ella. De internationella innehaven och aktörerna ökar också inom den finländska finanssektorn.

• EU kan inte fungera ordentligt, eftersom verk-samheten sker på den globala nivån.

• Nya aktörer från olika sektorer tränger undan de traditionella finansbolagen. Värdekedjorna och distributionskanalerna förändras.

• Skuggbanker och alternativa valutor (kryptova-lutor) blir vanligare.

• Trots att expansionen av internet och plattform-sekonomin skapar möjligheter också för de fat-tigaste polariseras utvecklingen av världsekono-min till följd av att olika områden har varierande framgång med att lösa strukturella utmaningar och börja utnyttja teknik.

41

SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGARSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD OCH

ANDRA SAMHÄLLSTJÄNSTER

• Ansvaret för välfärden förskjuts allt mer från sam-hället till individerna.

• Produktionen av basservice sköts i allt större ut-sträckning av privata aktörer, till exempel försäk-ringsbolag.

• Utländska aktörers andelar i Finland ökar.

• Globala aktörers intressen och avsaknaden av nationella band medför utmaningar till exempel när det gäller underhållet av infrastrukturen.

• Välfärdsskillnaderna mellan landsbygden och städerna ökar. Marknadsaktörerna är särskilt in-tresserade av stadscentra.

• Transnationella aktörer har data och makt, och de kan påverka algoritmer som anknyter till ex-empelvis artificiell intelligens. Därigenom överlåts beslutanderätten till aktörer utanför Finland.

• Utnyttjandet av robotik och artificiell intelligens innebär nya möjligheter inom hälso- och sjukvår-den och används även som hjälpmedel för fram-förhållning (t.ex. störningsmeddelanden och uppföljning).

• Upphandlingen och logistiken koncentreras till ett fåtal aktörer.

• Hälsan och sjukdomar vårdas på distans och på egen hand med hjälp av artificiell intelligens.


• Aktörsfältet koncentreras till stora aktörer, men de digitala plattformar som dessa erbjuder inne-bär samtidigt att decentraliserade verksamhets-modeller kan bli vanligare.

• Teknikjättarna äger data och information och kan producera globala lösningar.

• Spektrumet av aktörer blir bredare. Mediebola-gen inom public service försvagas.

• Sektorgränserna suddas ut. Människor produce-rar, delar och konsumerar information via digita-la plattformar. Tekniken integrerar skillnader i språk och kultur.

• Ur mediesektorns perspektiv definieras yttran-defrihet i större utsträckning än tidigare av tek-nikföretag.

• Skillnaderna i människors medieläskunnighet framhävs.

• Den integrering av digitalisering, automation och robotisering som råder överallt ger artificiell in-telligens ett övertag över det mänskliga förnuftet i beslutsfattandet.

• Artificiell intelligens börjar fatta publiceringsbe-slut.

SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGARSCENARIO 4: teknologisk världsordning

42

SCENARIO 5ÖSTLIG DOMINANS

43

• Kina äger en betydande del av de viktiga råvarorna, vars värde stiger när konsumtionen av dem ökar inom byggande samt i solpaneler, batterier och annan elektronik och teknik (t.ex. sällsynta jordmetaller: bly, nickel, kadmium, litium, magnesium). Stater som äger resurser utnyttjar sitt övertag till sin fördel.

• Den avreglering som USA har inlett leder till att bankernas risktagning eskalerar. Börskurserna fortsätter att stiga trots skuldsättning och miljardförluster i teknikbolagen. Det finns dock inga verkliga grunder för de stigande börskurserna, vilket leder till att bostadsbubblan spricker, med start i USA, och bör-skurserna rasar.

• Västvärldens återhämtning efter den ekonomiska krisen bromsas upp av staternas och hushållens skuldsättning samt av deras protektionism och populistiska retorik.

• Framför allt Kina och Indien, men också flera andra länder i Asien, kan med hjälp av snabba korrigering-ar av det ekonomiska systemet återhämta sig från den ekonomiska svackan snabbare än västländerna. Kina utvecklar landet i riktning mot ett samhälle med strategisk ledning, en vald tjänstemannakår i enlighet med systemet i Singapore och en innovationskultur av samma slag som i Silicon Valley.

• Kinas stora naturresurstillgångar, enorma inre marknad, högutbildade experter och socialistiska plane-konomi ger de kinesiska företagen ett starkt konkurrensläge som har anklagats för att vara orättvist. De får förmånlig finansiering och tillgång till enorma datareserver. Staten tryggar de kinesiska bolagens marknadsandel inom lukrativa branscher. Den långvariga trenden av ett allt starkare Asien förstärks ytterligare.

• Kina, Ryssland och den islamska världen når samförstånd för att bryta västvärldens dominans. Den traditionella demokratin anses vara en kraftlös, osmidig och till och med farlig samhällsmodell.

SCENARIO 5

ÖSTLIG DOMINANS 1/3

Kina förnyas – västvärlden lider av ekonomiska problem och oförmåga till förnyelse

Asien blir draglok för nya trender samt global ekonomi och beslutsfattande

Asien kliver upp på helgedomens mur – Kinas dominans i Eurasien

2018–2021 2022–2026 2026–2030

44

• Den asiatiska medelklassen växer och konsumtionen ökar, vilket gör Asien till ett draglok för trender. Mer-parten av konsumentprodukterna och b2b-produkterna utvecklas för den asiatiska marknaden. Tyngdpunk-ten inom ekonomin förskjuts till öst.

• Ryssland stärks långsamt med stöd av handeln med Asien och de goda politiska relationerna med Kina. Länderna förenas av den kommunistiska historien, den mer eller mindre auktoritära förvaltningen och infra-projekt som binder samman Eurasien.

• 2000-talets sidenväg till havs stärker det handelspolitiska samarbetet mellan Kina och Indien. Indonesien växer med stöd av Kinas och Indiens handelspolitik, å andra sidan hårdnar även konkurrensen mellan länderna.

• Länderna i Asien och Mellanöstern vill utnyttja naturresurserna och den förmånliga arbetskraften i Afrika till fullo. Innehaven i Afrika ökar snabbt. De asiatiska länderna får ökad makt inom politiken i många afrikanska länder.

• Öst deltar aktivt i internationella avtal. Man strävar efter att under ledning av Kina främja klimat- och miljö-politiken för att öka efterfrågan på progressiva kinesiska produktionstekniker och elbilar.

• I Europa leder åldrandet, sänkningen av sysselsättningsgraden, skuldsättningen, den långsamma ekonomin och populismen till att enigheten minskar. EU:s inflytande minskar när medlemsstaterna vill återföra makten till sig själva.

• De asiatiska investeringarna i Europa ökar och inkluderar även strategiskt betydande områden och infrastruk-tur. Kinesiska investeringar ses som mycket viktiga för ekonomin i synnerhet i de östeuropeiska länderna. Dessutom upplever de att investeringarna ger dem skydd mot Rysslands eventuella ambitioner att utvidga sin inflytelsesfär. EU försöker bekämpa strategiska investeringar genom att skärpa regleringen gällande ut-ländska innehav. Projekten strandar dock på interna tvister inom EU.

• Finland identifierar sig som ett opartiskt land och en kanal mellan öst och väst. Målet är att stärka handels-relationerna med de asiatiska länderna och Ryssland. Finland drar sig ur Natosamarbetet och slår sig ihop med det läger som motsätter sig EU:s integrationsutveckling.


2018–2021 2022–2026 2026–2030

SCENARIO 5




45


• Kina har kunnat lösa sina demografiska utmaningar genom stränga riktlinjer för bl.a. systematisk in-delning i samhällsklasser, pensionering och skapande av nytt arbete.

• Västländernas tid vid makten upphör inom världspolitiken och världsekonomin. Västerländska värde-ringar och den demokratiska förvaltningsmodellen fungerar inte längre som utgångspunkt för inter-nationell verksamhet.

• När västvärldens dominans har krossats har Kinas, Rysslands och Indiens gemensamma intressen minskat och staterna börjar konkurrera kraftigt med varandra.

• Många asiatiska stater, som Pakistan, Indonesien och Indien, har sekulariserats. Den nya globalisering-en är en kombination av marknadsekonomi, politisk styrning av en politisk beslutsfattarelit och teknisk utveckling.

• Det finns över 1 500 asiatiska bolag (75 %) på listan Forbes Global 2000, som innehåller världens största företag (jfr ca 600 bolag 2016). Företagen är mycket konkurrenskraftiga sett till marknadsvill-koren, vilket medför att staternas kontroll av och innehav i företagen minskar.

• Strategin One Belt One Road, som inleddes av Xi Jinping, har förenat de ekonomiska motorerna i Eurasien och Kinas ekonomiska region och inflytandet har ökat ytterligare. Man har med till stor del kinesisk finansiering bl.a. byggt en mycket snabb järnväg från hamnen Pireus i Grekland genom Östeu-ropa, Baltikum och Finland till Barents hav.

• Den nordliga sjövägens logistiska betydelse har ökat. Ryssland har administrerat trafiken inom sina egna territorialvatten, men när de isfria perioderna blir längre minskar isbrytaravgifternas betydelse och den logistiska trafiken kan tidvis kringgå de ryska territorialvattnen.


2018–2021 2022–2026 2026–2030

SCENARIO 5




46

Utlösande krafter för scenariot2017–2019


2030

SCENARIO 5: Östlig dominans

SAMMANFATTNING AV SKEENDET

Börskurserna rasar och bostadsbubblan

spricker, med start i USA, vilket drabbar

västvärlden

Kina, Ryssland och den islamska världen når samförstånd för att bryta västvärldens

dominans

Östlig dominans

De asiatiska ländernas strategiska innehav i Europa och

Asien ökar kraftigt

Många västländer tampas också med

protektionism, skuld-sättning och interna

politiska problem

EU:s inflytande minskar och medlems-

staterna återför makten till sig själva

Den traditionella demokratin anses vara kraftlös, osmidig och

till och med farlig

Västerländska värderingar och sam-

hällsmodeller fungerar inte längre som underlag

för internationell verksamhet

Kinesiskfinansierade infrastrukturprojekt

förenar Eurasien – Kinas ekonomiska

region växer

Tyngdpunkten för det ekonomiska och

geopolitiska inflytandet förskjuts till öst

Finland identifierar sig som en opartisk kanal

mellan öst och väst

Värdet på naturresurser och sällsynta råvaror ökar genom ökande

teknikdriven konsumtion

Kina och tillväxtekonomierna i

Asien ökar i konkurrenskraft

47

SAMMANFATTNING AV SKEENDET SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGAR


• Energisystemet och priset styr efterfrågan, utbu-det och politiken. Geopolitiska tyngdpunktsför-skjutningar i samma stil som i det här scenariot har ingen direkt inverkan på energisektorn eller tillgången på bränsle i Finland.

• Kina blir draglok för energi- och klimatpolitiken för att öka efterfrågan på kinesiska produktions- och lagringstekniker samt på de råvaror som behövs vid produktionen av dem.

• Kina blir en allt mer betydande kraft på den glo-bala energimarknaden. Dess innehav i oljefält och gruvor ökar globalt (t.ex. Iran).

• Tyngdpunkten för den ryska exporten av naturgas och olja förskjuts till Kina. De ryska energiinves-teringarna flyttas från västra Ryssland till Sibirien. Kol och LNG ersätter rörledningsgas i Europa.

• När EU försvagas minskar dess legitimitet som makthavare inom energipolitiken, och den be-slutsfattande makten överförs till medlemssta-terna. Det nationella perspektivet framhävs.

• Det blir mer acceptabelt att använda skogsbase-rad bioenergi.

• Kina gör investeringar i energisektorn också i Finland, i synnerhet i bioekonomi.

• Kinas ekonomiska område expanderar när den eurasiatiska ekonomiska regionen förenas till följd av betydande infrastrukturprojekt.

• Kinas roll framhävs.

• Europas ställning som knutpunkt för genomfart-strafik försvagas.

• Finland identifierar sig som ett opartiskt land och en logistisk kanal mellan öst och väst. Detta syns i synnerhet i flygtrafiken.

• Finland vill vara en pålitlig partner och en logistisk transitled också när det gäller datakommunika-tion.

• Stora infrastrukturprojekt, till exempel snabba järnvägar, byggs med internationell finansiering. Till exempel byggande av en tunnel mellan Hel-singfors och Tallinn med hjälp av kinesiska inves-teringar.

• Den nordliga sjövägen har fortfarande liten in-verkan på logistiken i Finland, men den interna-tionella trafiken i Ishavet ökar stadigt.

• Flygtrafiken får ökad betydelse när turismen och flygfrakten av värdegods ökar.

• En betydande del av industriprodukterna utveck-las för att betjäna den kraftigt växande marknaden i Asien.

• Finland iklär sig rollen av en opartisk kanal mellan öst och väst inom handelspolitiken.

• De asiatiska investeringarna i europeisk industri ökar.

• Förvaltningen av immateriella rättigheter får ökad betydelse.

• Det är svårt att göra utländska investeringar i kinesiska bolag på grund av den hårda reglering-en i Kina.

• Stora investeringar i bioekonomi leder till ökad efterfrågan på träråvara, och det förekommer tidvis problem med tillgången.

• Det förekommer fördröjningar i penetreringen av den kinesiska marknaden, i synnerhet inom de allra mest lukrativa sektorerna.

• Ryssland stärks långsamt med stöd av handeln med Asien och de goda relationerna med Kina.

• Finland försöker förbättra sin konkurrenskraft på den globala marknaden genom att reformera regleringen och till exempel arbetsmarknadslag-stiftningen.


48


• Den relativa förtviningen i västvärlden och den östliga dominansen kan vara ett hot eller en möj-lighet (se Varsu).

• Finlands ställning som en opartisk kanal eller bro mellan väst och öst stärks.

• Opartiskheten förutsätter att Finlands egen na-tionella försvarsförmåga utökas.

• Regleringen av den finländska försvarsindustrin ändras, så att den möjliggör ökad export också till Asien.

• Kinas närvaro och strategiska investeringar i Eu-ropa (t.ex. en kinesiskfinansierad järnväg från Medelhavet genom Östeuropa till Barents hav) ökar känslan av stabilitet och trygghet i förhål-lande till Ryssland. Till exempel minskar hotet om ryska åtgärder vid Östersjön.


• Hushållens livsmedelsförbrukning ökar kraftigt när den asiatiska medelklassen växer.

• En betydande del av produkterna inom den glo-bala primärproduktionen (t.ex. kött, spannmål, kaffe) riktas till Asien, vilket leder till högre livs-medelspriser och tidvis t.o.m. försämrad tillgång.

• Exporten av finländska livsmedel till Kina ökar och exporttillstånden mellan länderna blir fler (t.ex. nya matprodukter). Finländska livsmedel konkurrerar med kvalitet i stället för med pris.

• Den starka exporten stöder den inhemska livs-medelskedjan.

• EU:s betydelse minskar och det nationella be-slutsfattandet får ökad betydelse. De nationella stödbehoven ökar.

• Det interna samarbetet inom EU försämras och staterna samarbetar direkt med öst.

• Genmanipulering och odling av mat från cellnivå i laboratorier blir mer acceptabelt när efterfrågan ökar.


FINANSSEKTORN

• De materiella och immateriella resurserna i Kina, Indien och flera andra länder i Asien gör att den starka ekonomiska tillväxten i länderna kan fort-sätta.

• Den avreglering som USA har inlett leder till att bankernas risktagning eskalerar. Börskurserna fortsätter att stiga trots skuldsättning och miljard-förluster i teknikbolagen. Det finns dock inga verkliga grunder för de stigande börskurserna, vilket leder till att bostadsbubblan spricker, med start i USA, och börskurserna rasar.

• Framför allt Kina och Indien, men också flera an-dra länder i Asien, kan med hjälp av snabba kor-rigeringar av det ekonomiska systemet återhäm-ta sig från den ekonomiska svackan snabbare än västländerna.

• Västländernas återhämtning efter den ekonomis-ka krisen bromsas upp av staternas och hushållens skuldsättning.

• Det finländska näringslivets nätverk i Asien ut-vidgas och fördjupas. Det ekonomiska beroendet av Kina och Ryssland ökar.

49

SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGARSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD OCH

ANDRA SAMHÄLLSTJÄNSTER

• Finlands ställning som en kanal mellan öst och väst framhävs.

• Beroendet av Kina samt av relationen mellan Kina och Ryssland ökar.

• Helhetsbetonad hälsovård i kinesisk stil, som yo-ga, akupunktur och naturläkemedel, intar sektorn.

• Kinesisk medicin blir delvis mer västerländsk.

• När EU vittrar sönder stängs marknaden mot väst, vilket ökar valfriheten.

• Nya möjligheter öppnas i öst (t.ex. tillgången på nyttigheter, tjänster och investeringar).

• EU:s beroende av livsviktiga patentfria läkemedel och råvarorna till dessa ökar.

• Privata social- och hälsovårdstjänster får en mer framträdande roll och betydelsen av att utveckla dem ökar. Finland har möjlighet att tillhandahål-la tjänster inom social- och hälsovård.

• Det finns efterfrågan på finländsk miljöteknik.

• Finland får allt fler nya internationella aktörer med nya affärsmodeller.

• Den offentliga hälsovården konkurrerar och tar sin del av hälsoturismen.


• Det digitala kontrollsamhället, som började i Ki-na och motiveras med säkerhet och ordning, sprider sig digitalt.

• Nästan all verksamhet följs upp och optimeras automatiserat med hjälp av IoT, sensorer, videoö-vervakning, ansiktsigenkänning, fingeravtrycks-läsare och progressiv analys.

• Det är ofta svårt att uppfatta vilka bolag som ver-kar helt på marknadsvillkor och vilka som i sin tur är organisationer som tjänar staternas informa-tionsbehov.

• Det asiatiska innehavet i ICT-bolag och datakom-munikationsinfrastruktur ökar i många europe-iska länder.

• Den västerländska demokratiska förvaltningsmo-dellen utmanas, och makten koncentreras till allt färre aktörer.

• Mottagligheten för långsiktig ekonomisk påverkan ökar betydligt.

• Betydelsen av utbildning (och medieläskunnighet) ökar dramatiskt.


SEKTORSPECIFIKA BESKRIVNINGAR

DEL 3

SCENARIESPECIFIKA BEREDSKAPSPLANER OCH ALLMÄNNA NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER INOM FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPEN

52

SCENARIERNAS KONSEKVENSERBEREDSKAPSPLANER OCH NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER

Osäkerhetsfaktorer, diskontinuiteter

Beredskapsplaner





5. ÖSTLIG DOMINANS


Beredskapsplaner


Beredskapsplaner


Beredskapsplaner


Beredskapsplaner

ScenarieoberoendeSäkerheter, kontinuiteter, permanenser

Scenarieoberoende nödvändiga åtgärder

53

Scenario 3– BLOCKUPPDELNING OCH

HYBRIDPÅVERKAN

• Ökad betydelse för internationella avtal mellan allianser och block.

• Aktiv bevakning av avtal som ingås utanför Finland.

• Satsningar på utveckling av Östersjöregi-onen och försörjningsberedskapssamar-bete (Östersjöalliansen).

• Möjlighet att utnyttja EU:s hybridförsvar-sallians.

• Tryggande av tillgången på data och datans tillförlitlighet.

• Bevakning av ägandet av den kritiska in-frastrukturen och systemen.

• Omfattande satsningar på cybersäkerhet och mot hybridpåverkan.

FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPSÅTGÄRDER

SOM SCENARIERNA FÖRUTSÄTTER

Scenario 1– GLOBALT ÖMSESIDIGT

BEROENDE

• Ökad betydelse för avtal på EU-nivå och samarbete med Nato avseende försörj-ningsberedskapsarbetet.

• Stark intressebevakning, så att EU:s verk-samhetsmodeller harmoniseras med be-aktande av särdragen i Finlands försörj-ningsberedskap.

• Sammankoppling av Finland och de vikti-gaste europeiska transportkorridorerna (speciellt spårtrafik).

• Beredskap för störningar i de globala styr-systemen, eftersom de långa och komplexa värdekedjorna i ett system med ömsesidigt beroende är mer sårbara.

• Tryggande av energiförsörjningen och sä-kerställande av stabila elöverföringsförbin-delser när andelen förnybar energi och fluktuationerna i produktionen ökar.

• Bevakning och utnyttjande av utveckling-en av blockkedjeteknik.

Hösten 2017 arbetade försörjningsberedskapsorganisationens workshopar och arbetsgrupp med att konkretisera scenarierna för försörjningsberedskapen 2030 samt att analysera scenariernas konsekvenser. I kapitel 3 finns en mer detaljerad rapport om konsekvenserna inom olika sektorer. Nedan finns en sammanställning av de centrala försörjningsberedskapsåtgärderna i olika scenarier:

Scenario 2– VÄPNAD

MAKTPOLITIK

• Ökad betydelse för bilaterala internationel-la avtal inom försörjningsberedskapsverk-samhet.

• Samarbete med Nato speciellt gällande logistiken i den arktiska regionen och på Östersjön.

• Beredskap för leveransproblem i Östersjö-regionen.

• Ökning av de fysiska försörjningsbered-skapsreserverna och kartläggning av alter-nativa importriktningar för resurser.

• Ökning av det fysiska skyddet och övning-arna gällande skydd av försörjningskritiska objekt.

• Bevarande av en mångsidig energiproduk-tionsportfölj och höjning av den nationella självförsörjningsgraden.

• Beredskap för hotet om terrorism.

• Beredskap för omfattande migration till följd av klimatförändringen och konflikter.

54

Scenario 4 – TEKNOLOGISK

VÄRLDSORDNING

• Möjligheter för införande av nya tekniska lösningar (genom teknikneutral lagstiftning).

• Fokus på övergripande förståelse för hur informa-tionshanteringen och nätverken fungerar.

• Informationshantering, lagring, analys, noder, ope-rationer, styrsystem; skydd av distribuerade nätverks-system (jfr smarta apparater och småskalig, distri-buerad elproduktion).

• Smalare offentlig sektor och större roll för privata aktörer.

• Övergång till avtalsbaserad försörjningsberedskap.

• Bevakning av globala teknikföretags verksamhetssätt, ägande och effekter på försörjningsberedskapen.

• Tryggande och utnyttjande av intelligent trafik och logistiska ekosystem inom försörjningsbered-skapsverksamheten.

• Alternativa valutors inverkan på driftsäkerheten inom finanssystemet.

• Ökad betydelse för bilaterala avtal (spec. med länder i Asien) och minskad betydelse för försörjningsberedskapsarbete på EU-nivå.

• Säkerställande av ägandet av den kritiska in-frastrukturen, systemen och de immateriella tillgångarna samt bevarande av den viktigas-te beslutsmakten om dem i Finland.

• Försorg om Finlands rika mineraltillgångar; möjligheter genom ökande internationella infrastrukturinvesteringar (jfr den nordliga sjövägen, Ishavsbanan, tunneln mellan Hel-singfors och Tallinn).

• Satsningar på högklassig teknisk utbildning samt FoU-verksamhet.

• Betoning på självförsörjning i fråga om ener-gi och fokus på alternativa bränslen (speciellt problemen med ryska gasleveranser österut).

• Effekterna av västländernas bank- och finans-kris på det finansiella systemets funktionssä-kerhet.

Scenario 5 – ÖSTLIG

DOMINANS

55

ALLMÄNNA

NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER INOM FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPEN

Kontinuitetshantering inom försörjningskritiska sektorer Försörjningsberedskapsorganisationens verksamhet

1. Säkerställa kritiska energi-, logistik-, kapital- och informationsflöden: Särskild tonvikt på leveranssäkerheten och balanseringen i fråga om energi, nationella och internationella råvaru-, material- och penningflö-den samt dataförbindelser och dataöverföringskapacitet.

2. Identifiera, upprätthålla och utveckla den nationella kompetensen inom alla sektorer: Synnerligen stor vikt läggs vid teknikkompetens och cybersäkerhet.

3. Nationellt äga och förvalta kritiska produktionssystem och resurser: Kompetensen och ägandet avseende den kritiska produktionen, in-klusive patent och andra immateriella rättigheter (IPR), måste behål-las i egna händer. Detsamma gäller strategiska jord-, mark-, vatten- och infrastrukturtillgångar.

4. Förbereda sig på olika former av hybridpåverkan: Det gäller att äg-na hänsyn till kombinationer av olika politiska, ekonomiska, infra-strukturella och informationsrelaterade påverkansmetoder, under-söka informationens tillförlitlighet och analysera störningar från punktkällor och eventuella samband mellan dem.

5. Förbereda sig på brist eller minskad tillgång på naturresurser: Till metoderna hör bland annat cirkulär ekonomi, alternativa råvaror, bevakning och ingående av internationella avtal samt beaktande av klimatförändringarnas effekter.

Beredskapsplanerna för de enskilda sektorerna och de nödvändiga åtgärderna användes som underlag för en förteckning över allmänna rekommenda-tioner om åtgärder och policyer som förenar alla sektorer samt förslag till utveckling av försörjningsberedskapsorganisationens verksamhet.

Under scenarieprojektet tog man fram åtta utvecklingsteman som anknyter främst till omvärldsförändringar. Vissa av dessa teman hänför sig till konti-nuitetshanteringen inom de försörjningskritiska sektorerna och andra har en mer direkt koppling till försörjningsberedskapsorganisationens verksamhet.

6. Stärka systemiskt tänkande och försörjningsberedskapssamarbete då gränserna mellan olika sektorer suddas ut: Beroendeförhållande-na och influenserna mellan internationella och nationella organisa-tioner, den offentliga och den privata sektorn samt olika organisatio-ner måste identifieras och analyseras. Digital beredskap ska integreras mer i de försörjningskritiska sektorerna. Aktiva övningar mellan sek-torerna (roll- och ansvarsfördelning) är av primär betydelse.

7. Följa med förändringar i strukturerna och verksamhetsmodellerna i samhället och näringslivet och reagera på dem: Bland annat ar-bete och produktion decentraliseras och verksamhetsfältet blir frag-menterat. En allt större del av produktionen sker i realtid och lagren fortsätter att minska. Det gäller att bevaka omvärlden och skapa en koherent lägesbild. Lagstiftningen om försörjningsberedskapen och beredskapsskyldigheterna måste ses över med beaktande av nya aktörer och ekosystem. Effektivare försörjningsberedskapsarbete förutsätter större flexibilitet och snabbare reaktioner (produktifiering, modulärt tänkande, experiment).

8. Införa och inordna försörjningsberedskapen till en integrerad del av politiken och beslutsfattandet i landet: För försörjningsbered-skapen ska det utarbetas en nationell strategi och gemensamma prestandakrav, starka avtal och internationellt samarbete.

56

SPECIALGRANSKNING INFORMATIONSPÅVERKAN MEDFÖR ALLT STÖRRE UTMANINGARInformationspåverkan och sakbaserad informa-tionsförmedling får central betydelse under sce-narieperioden 2018–2020. Mediepoolen betjänar i egenskap av expertorgan försörjningsberedskaps-organisationen i dessa frågor, men åtgärder på bred front krävs för att svara mot desinformation och stödja medierna.

Den finländska yttrandefriheten är internationellt sett av toppklass. Bakom den ligger en flera sekel lång journalistisk tradition. Våra medieföretag har förbundit sig till Opinionsnämnden för massme-diers etiska principer och ansvarsfull informations-förmedling. Hög utbildning och god medieläskun-nighet ger också Finland förmåga att svara på aktuella utmaningar i anknytning till informations-påverkan.

Desinformation och informationspåverkan spelar en central roll i det krig som inleddes i östra Ukraina 2014. Falsk information har under de senaste åren använts för att attackera det demokratiska systemet också under val i till exempel Frankrike och USA.

Mediebranschen genomgår till följd av den glo-bala digitaliseringen en brytningstid när det gäller förtjänstlogiken inom branschen och allmänhetens mediekonsumtion. Den medför att de resurser som används till journalistiskt arbete minskar. Allt fler skaffar sin information från sociala medier som står utanför den journalistiska processen.

I sociala medier är effektiv informationspåverkan lätt och billig. Mediebolagen har också blivit fö-remål för politiska attacker. De journalistiska pro-cesserna har störts med hatkampanjer som riktats mot journalister, genomförts på nätet och i värsta fall pågått i flera år. När det gäller dataintrång har politiska aktörer saboterat mediebolagens verk-samhet i flera länder.

Tryggandet av mediernas verksamhet medför nya utmaningar för försörjningsberedskapen. Samhäl-let måste kunna observera hur innehåll som står utanför de journalistiska processerna påverkar säkerheten och försörjningsberedskapen. Det innebär till exempel analys av de internationella och nationella beroendeförhållandena och influ-enserna.

Ansvarsfulla medier tryggar tillförlitligheten i in-formationsförmedlingen. Försörjningsbered-skapsverksamheten ska stödja produktion och delning av inhemsk, tillförlitlig och oberoende information. Nya utmaningar förutsätter att me-dierna i större utsträckning än tidigare klarar av att identifiera olika former av informationspåver-kan. Samtidigt måste man se till att mediernas egen produktion är transparent och öppen. Att tyngdpunkten inom cybersäkerheten förskjuts till proaktiv beredskap förutsätter övningsverksamhet som utnyttjar till exempel hackares kompetens. Tillgången till internationella tjänster och infor-

mationsresurser samt informationsflöden ska också tryggas.

Mobil informationsförmedling och sociala medier erbjuder mediebolagen och myndigheterna nya möjligheter till informationsförmedling vid sidan av dagspress, tv och radio. Internationella teknik-jättar som opererar utanför de traditionella me-dierna är en central utmaning vid utveckling av regleringen.

Medborgarnas tillgång till tillförlitlig information ska tryggas också i krissituationer. Ur försörjnings-beredskapsperspektiv är tillförlitlig information en livsviktig nyttighet som kan jämföras med föda, trafik eller energi. Finländarnas förtroende för medierna är gott. De ansvarsfulla, fria och fler-stämmiga medierna arbetar under allt svårare förhållanden. Syftet med mediernas försörjnings-beredskapsarbete är i sista hand att trygga de inhemska mediernas verksamhetsförutsättningar och resiliens mot falska nyheter och informations-påverkan. Samtidigt säkerställer man att medier-nas skyldighet att fatta innehållsrelaterade beslut självständigt och utifrån fakta inte äventyras.

Tero Koskinen, Mediepoolen

57

SPECIALGRANSKNING INFORMATIONSPÅVERKAN MEDFÖR ALLT STÖRRE UTMANINGAR

SPECIALGRANSKNING

”72 TIMMAR” INSPIRERAR TILL URBAN BEREDSKAPI Finland fungerar samarbetet mellan organisationer eller den tredje sektorn och myndigheter väl på det nationella planet och vid larmuppdrag. I framtiden måste större uppmärksamhet fästas vid spontan medborgarverksamhet. Dessa förenas i konceptet 72 timmar, där de centrala frågorna är: Skulle du klara dig själv i 72 timmar? Hur skulle vardagen fungera om du var utan el i tre dygn? Utan vatten? Eller inte kunde besöka butiken? Klarar du av trap-porna om det inte går att använda hissen? Var skul-le du få hjälp och vem skulle du lita på?

Konceptet planerades som ett samarbeteKonceptet 72 timmar inspirerar människor till att fundera på sin egen och den närmaste kretsens beredskap på störningar i vardagen, till exempel stormar och distributionsstörningar. Konceptet planerades som ett samarbete mellan organisa-tioner och försörjningsberedskapsaktörer i Orga-nisationskommittén för egen beredskap i hushål-len, dvs. KOVA-kommittén. Forskningsinformation visar att egen beredskap är ett av de mest effek-tiva sätten att minska skador och förluster till följd av störningar.

Utbildning som grundUnder det första verksamhetsåret 2017 utbildade Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland 12 kursledare och 118 utbildare. Resten av året utbildade andra organisationer 28 utbildare till. Studerande inom utbildningen för lärare i huslig

ekonomi vid Helsingfors universitet fick under studieperioden Hushållen i det kriskänsliga sam-hället utbildning i att ordna processdramaövning-ar i konceptet 72 timmar i skolor och till exempel på ungdomsläger.

Kursledarna fick utbildning i att ordna en endags-kurs för utbildare. Utbildarna fick handledning i försörjningsberedskap och beredskap samt utbild-ning i konceptet 72 timmar. Utbildarna kan ordna 1–2 timmar långa snabbkurser i beredskap. Målet är att göra alla medborgare medvetna om kon-ceptet 72 timmar. Invånarkvällar, husmöten, klub-bar och stadsdelsevenemang är de bästa miljöer-na för beredskapsutbildning som väcker insikter, medvetenhet och debatt.

Finland är ett kriståligt samhälle som är villigt att hjälpa

Hela 95 procent av finländarna är beredda att hjälpa sina grannar och närstående till exempel under ett långt elavbrott. Av SPEK:s enkätunder-sökning om hushållens beredskap för störningar (Laurikainen, 2016) framgick att över 90 procent skulle vara beredda att hjälpa till och delta i frivil-liguppgifter vid en långvarig störningssituation. Utgångspunkten är alltså lovande.

Beredskapsutmaningar i stadsmiljöerMen är vi trots detta beredda på allt? Hushållen har relativt lite erfarenhet av verkliga störnings-

situationer, i synnerhet i stadsmiljöer. Med un-dantag av beredskapen för bränder är den med-vetna beredskapen för störningar mycket liten.

Man måste nå de målgrupper vars intresse ännu inte har lett till säkerhetsåtgärder. Bland stadsbor var kvinnor och ungdomar de grupper som hade minst erfarenhet av beredskap. Kvinnor oroade sig lite mer för säkerheten än män. Vilka stärkan-de element i kommunikationen skulle få dessa grupper att intressera sig för egen beredskap?

Alla kan göra någotDet centrala i idén om 72 timmar är att klara av störningar i vardagen – alla kan göra något. I in-ternationella modeller är 72 timmar den tidsram där egen aktivitet har konstaterats ha stor bety-delse när det gäller att minska hjälpbehovet. Vik-tiga faktorer är ett reservförråd samt upprätthål-lande av de praktiska färdigheterna och samhälls-verksamhet, till exempel att hjälpa grannarna. Konceptet 72 timmar utgår från identifiering av resurserna i den egna vardagen och boendemiljön och skapande av egna lösningar i samarbete med andra.

Mia Kunnaskari och Karim Peltonen, KOVA-kommittén

DEL 4

PRESENTATION AV SCENARIEPROCESSEN OCH METODEN

59

PRESENTATION AV SCENARIEPROCESSEN OCH METODENOrganisering av projektet Scenarieprojektet, som har genomförts som ett sam-arbete mellan försörjningsberedskapsorganisationen och konsultföretaget Capful, började sommaren 2017 och fortsatte fram till februari 2018. Arbetet bestod i huvudsak av möten i projektgruppen bestående av representanter för Försörjningsberedskapscentralen och Capful, intervjuer inom försörjningskritiska sek-torer samt workshopar för en större grupp och sek-torarbete. Genom workshopar och intervjuer invol-verade projektet även en stor grupp medverkande från Försörjningsberedskapscentralen, sektorerna och poolerna samt utomstående experter.

KunskapsinhämtningSom underlag för scenariekonstruktionen utnyttjades befintliga internationella rapporter (till exempel Glo-bal Risk Report 2017, National Intelligence Council ’s Global Trends Report) och nationella utredningar (till exempel Statsrådets försvarspolitiska redogörelse 2017, Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten 2016). Ur dessa utredningar inhämtades i synnerhet information om framtida kontinuiteter och trender samt olika s.k. svarta svanar som hotar verksamheten.

Som en del av informationsinsamlingen inom scena-rieprojektet intervjuade konsulterna även 20 ledande experter som känner till försörjningsberedskapsarbe-te och har synpunkter på utvecklingen av försörjnings-beredskapens verksamhetsförutsättningar samt verk-samhetslogistiken och framtiden inom olika sektorer. Intervjuerna genomfördes antingen ansikte mot an-

sikte eller per telefon mellan augusti och december 2017. Utifrån detta material sammanställde man även en separat intervjurapport som innehåller samman-fattningar av de intervjuade experternas synpunkter på verksamhetsförutsättningarna för försörjningsbe-redskapen i Finland, utvecklingsutsikterna för de för-sörjningskritiska sektorerna fram till 2030 samt ut-vecklingen av den finländska försörjningsbered-skapsverksamheten och förändringsbehoven i fram-tiden.

ScenariemetodVid uppbyggnaden av scenarierna för försörjningsbe-redskapen 2030 användes en induktiv metod där utgångspunkten var att identifiera de viktigaste osä-kerhetsfaktorerna. I en framtidsmatris fastställdes tänkbara utvecklingstrender för varje faktor, det vill säga en analys av utsikterna för utvecklingen mellan 2018 och 2030. Sambanden och kompatibiliteten mellan de olika alternativen testades med hjälp av verktyget Scenario BuilderTM. Utifrån den analys som Scenario BuilderTM tog fram var det möjligt att iden-tifiera olika logiskt sammansatta scenarier med rele-vans för försörjningsberedskapsarbetet.

Scenarierna, deras utvecklingsförlopp och relaterade orsakssamband beskrevs över tidsperioden 2018–2030. Andra aspekter som beaktades i arbetet var väsentliga trender och kontinuiteter, såsom klimat-förändringen, digitaliseringen, urbaniseringen och tjänstefieringen av olika sektorer, vilka avspeglades på alla scenarier.

Flera workshopar arbetade med att konkretisera sce-narierna, kommentera dem och analysera deras kon-sekvenser. I de sektorspecifika scenarieworkshoparna skildrade man beredskapsplanerna utifrån de sektorer som är kritiska för försörjningsberedskapen (energiför-sörjning, logistik, industri, livsmedelsförsörjning, för-svarsindustri och försvarsförsörjning, finanssektorn, social- och hälsovård och andra samhällstjänster samt informationssamhället), och sektorspecifika beredskaps-planer samt nödvändiga, av scenariot oberoende åt-gärder fastställdes i händelse av att respektive scenario förverkligas. Utifrån resultaten av workshoparna och intervjurapporten utarbetades till sist en sammanfatt-ning av de allmänna rekommendationerna gällande åtgärder och policyer samt Förslagen till utveckling av försörjningsberedskapsorganisationens verksamhet.

Läsanvisning för scenariernaScenarierna är inga entydiga framtidsprognoser. De är tänkta att öppna upp mångsidiga och konsekventa tankegångar om möjliga framtida utvecklingsförlopp och på så sätt skapa bättre förutsättningar för tolk-ningar av aktuella fenomen samt för effektivare verk-samhetsplanering och reaktionsförmåga. Det är inte meningen att man ska rangordna scenarierna enligt hur sannolika, önskvärda eller relevanta de är och sedan välja ett scenario, utan ta till sig helhetsbilden utifrån scenarierna. De händelseförlopp som blir verk-lighet är oftast kombinationer av olika scenarier.

På följande sidor presenteras scenarieprocessen och metoderna i form av stordior.

60

ORGANISERING AV PROJEKTETFÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPSSCENARIER 2030

ProjektgruppProjektledare

Medlemmar

Capful

Christian Fjäder

Hannu HernesniemiMika KaijamoNuutti NikulaMikko Vähä-SipiläTiina ÅbergKatja Ahola

Kimmo Kivinen, Nette Lehtinen, Lotta Takala

Aktiv kommunikation med hjälp av olika kommunikations-kanaler och forum under projektet samt kommunikation av slutresultaten.

• Deltagare: utvalda personer inom FBO, representanter för näringslivet, aktörer inom den offentliga förvaltningen och Capful

• Uppgift: uppdatering av scenarierna och definition av konsekvenserna

Workshopar• Scenarieworkshoparna:

– Deltagare: Försörjningsberedskapscentralens experter och representanter för försörjningsberedskapsorganisationen

– Uppgift: kommentering av scenariernas struktur och scenariebeskrivningarna samt slutsatser av scenariearbetet

• FBO:s sektorspecifika workshopar:

– Deltagare: poolsekreterarna, poolernas ordförande och andra experter inom FBO

– Uppgift: sektorspecifik fokusering på scenarierna och konsekvensanalys

Workshopar

• Utnyttjande av befintliga nationella och internationella utredningar och forskningsdata: referensscenarier, hotmodeller och annan framtidsinformation

• Expertintervjuer och -höranden: kunskapsinhämtning om de centrala teman som kommer att finnas med på agendan

• Målet med kunskapsinhämtningen är att skapa en föregripande agenda samt att samla in, analysera och syntetisera fakta och synpunkter

Kunskapsinhämtning

• Övergripande konsultation och kunskapsinhämtning i anknytning till processen

• Capful: metod, facilitering och rapportering

Capful

61

KUNSKAPSINHÄMTNINGEXPERTINTERVJUER

Person Organisation Titel

1 Ole Johansson Försörjningsberedskapsrådet Ordförande

2 Veli-Matti Mattila Elisa Verkställande direktör

3 Rauni Haaranen Danske Bank Direktör, vice ordförande för Finansförsörjningspoolen

4 Jorma Mäntynen WSP Finland Direktör, f.d. professor på TTKK

5 Tuomo Haukkovaara IBM Nordic Vice President, Solutions

6 Mika Anttonen ST1 Styrelseordförande

7 Esa Vakkilainen LUT Professor

8 Jukka Ruusunen Fingrid Abp Verkställande direktör

9 Heikki Juutinen Livsmedelsindustriförbundet Avgående verkställande direktör

10 Timo Leppä Kemiindustrin rf Verkställande direktör

11 Timo Jaatinen Skogsindustrin rf Verkställande direktör

12 Mika Aaltola Utrikespolitiska institutet Programdirektör, Global säkerhet

13 Mikko Kosonen Sitra Överombudsman

14 Martti Setälä Insta Trust Oy Direktör för kundrelationer och utveckling

15 Aaro Toivonen Samkommunen HNS Direktör för säkerhet och beredskap

16 Markku Mäkijärvi Samkommunen HNS Chefsöverläkare

17 Juha Mustonen Hybrid CoE Direktör för internationella relationer

18 Lauri Kivinen Rundradion Verkställande direktör

19 Jyri Kosola Försvarsmakten Forskningschef

20 Leena Mörttinen Finansministeriet Överdirektör, Finansmarknadsavdelningen

62

SCENARIEPROJEKTETS FÖRLOPPCENTRALA ARBETSFASER

1: Fokus och informationshantering 2: Analys av förändringsfaktorer 3: Framtidsmatris

4: Scenario Builder™ 5: Konkretiseringar av scenarierna 6: Scenariernas konsekvenser

ScenarieenkätExpertintervjuer

ReferensscenarierAnnat bakgrundsmaterial


Beredskapsplaner





5. ÖSTLIG DOMINANS


Beredskapsplaner


Beredskapsplaner


Beredskapsplaner


Beredskapsplaner

ScenarieoberoendeSäkerheter, kontinuiteter, permanenser

Scenarieoberoende nödvändiga åtgärder

Globalisering och

internationella relationer

Långsammare och tryggare globalisering

Snabbare globalisering på marknads-

villkor

Blockupp-delning och

uppkomst av nya allianser

Protektionism och

avglobalisering

Geopolitiska fokusområden

Traditionella industristater

Tyngdpunkten förskjuts till det allt mer

marknadsorien-terade öst

Stater med stark ledning uppifrån får

fotfäste

Makten förskjuts från staterna till

transnationella nätverk

Säkerhetsläge

Territorie-relaterade konflikter

Konflikter som anknyter

till (hybrid)påverkan

Ökad terrorism

Minskade konflikter

Finlands sätt att agera inom den internationella

politiken

Ett opartiskt och neutralt

Finland

Ett Finland som allierat sig på

det europeiska planet

Allianser som sträcker sig

utanför Europa och NATO-

medlemskap

Ett protektio-nistiskt Finland som stöder sig på bilaterala

avtal

Naturtillgångar, resurser

och globala folkrörelser

Stark regional resursbrist

Försämrad tillgång på

resurser

Förbättrad resurstillgång

och resurs- effektivitet

Minskad förekomst av extrema

miljöfenomen

Information, öppna data och

datasäkerhet globalt

Öppna och offentliga

data

Cyberrisker, protektionism och slutenhet

Data i händerna på

ett fåtal

Post-truth era

Världs- ekonomin

Positiv och mer jämnt fördelad

tillväxt

Positiv, men polariserad

tillväxt

Långsammare ekonomisk utveckling

Ekonomiska kriser och turbulens

Europas utveckling

EU:s roll minskar

långsamt

Harmonisering och starkt ömsesidigt beroende

Block inom Europa

EU:s förfall

Intelligenta system och maskiner

Digital revolution

– människan får hjälp av maskiner

Digitalt språng – maskiner vid

människans sida

Digital revolution –

besluten fattas av en maskin

Digital stagnation

Näringsstruktur och arbete

Traditionell

Everything-as-a-service

En ny globaliserings-

våg

Robotise- ringens tid

4A. Teknologisk världsordning + robotisering

5B. Östlig dominans + öst som balanserande makt

5A. Östlig dominans + polarisering

3. Blockuppdelning och hybridpåverkan

2B. Väpnad maktpolitik + terrorism

2A. Väpnad maktpolitik

4B. Teknologisk världsordning + korporationer och megastäder

1B. Globalt ömsesidigt beroende + EU

1A. Globalt ömsesidigt beroende + Nato

Globalisering och




villkor



Protektionism och

avglobalisering






fotfäste



Säkerhetsläge

Territorie-relaterade konflikter



Ökad terrorism

Minskade konflikter


politiken


Finland





medlemskap


avtal





resurser

Förbättrad resurstillgång och resursef-

fektivitet


miljöfenomen




data


Data i händerna på ett fåtal

Post-truth era

Världs- ekonomin


tillväxt


tillväxt



Europas utveckling

EU:s roll minskar

långsamt


Block inom Europa

EU:s förfall


Digital revolution



människans sida

Digital revolution –

besluten fattas av en maskin

Digital stagnation


Traditionell

Everything -as-a-service

En ny globalise-ringsvåg

Robotisering-ens tid

• Konflikterna lägger sig så småningom. I Syrien och östra Ukraina uppnås en situation där de väpnade sammandrabbningarna upphör och diplomatisk medling inleds.

• I Kina ökar samhällsproblemen när medelklassen och kraven på livskvalitet ökar och ekonomin blir lidande. Den ekonomiska tillväxten framskrider långsammare och den dominerande positionen för-svagas när ansträngningarna riktas inåt.

• Västländerna fungerar som lokomotiv för internationella avtal. En stor del av staterna samtycker till de fastställda normerna för att främja sin export och ekonomi. Sanktionerna mot Ryssland och de ryska motsanktionerna upphör när förhandlingar inleds.

SCENARIO 1





2018–2021 2022–2026 2026–2030

• Det interna samarbetet inom EU ökar och federationsutvecklingen stärks. Finland försöker stärka sin position inom EU och sin identitet som en stark del av den traditionella västvärlden.

• Man erkänner att klimatuppvärmningen och partikelutsläppens konsekvenser för hälsan ger upphov till stora kostnader. Torka, orkaner och maktbyte får också USA att delta i det gemensamma arbetet för klimatet. Ett starkare miljö- och klimatavtal ingås och åtgärderna inleds.

• De europeiska ländernas position inom Nato stärks. Sverige, Österrike, Irland och Finland går med i Nato. Man ser inget behov av försvarssamarbete på EU-nivå. Ryssland ogillar att Nato utvidgas, men vidtar inga åtgärder.

• I Ryssland leder slutet på Putins fjärde presidentperiod och det faktum att man har fått nog av den centraliserade makten till en linjeändring och demokratisk utveckling i landet. Västländerna ökar det ekonomiska samarbetet med Ryssland.

• Den ekonomiska tillväxten i Kina, Indien och andra stater där tillväxten tidigare har varit kraftig har blivit betydligt lugnare, vilket har lett till att tillväxten inom världsekonomin har dämpats och fram-skrider långsammare.

• Den långsammare ekonomiska tillväxten i kombination med förändringen av näringslivet tvingar fram en reform av samhällsmodellerna och de sociala systemen. I Finland reagerar vi på förändringen genom att göra ändringar i regleringen, beskattningen och utbildningen.

63

CENTRALA SÄKERHETER OCH KONTINUITETERFRAM TILL 2030

Klimatförändring och brist på resurser Teknisk brytningstid och digitalisering Urbanisering Förändring av arbetet

Nya former av globalisering Mångsidigare levnadssätt och värderingar

Ojämlikhet Plattformsekonomi och tjänstefiering

Nya former av demokrati Åldrande och försörjningskvot Migration och arbetskraftens rörlighet

64

CENTRALA SÄKERHETER OCH FÖRÄNDRINGSFAKTORER FRAM TILL 2030

EFFEKTLITEN STOR

4 5 6 8 10

LITE

NST

OR

OSÄ

KERH

ET

Osäkerheter och diskontinuiteter

Trender och kontinuiteter

Information, öppna data och datasäkerhet globalt

Naturtillgångar, resurser och globala folkrörelser


Globalisering och internationella relationer

SäkerhetslägeVärldsekonomin


Näringsstruktur och arbete Europas utveckling

Finlands sätt att agera inom den internationella politiken

Teknisk utveckling och digitalisering

Åldrande och försämring av försörjningskvoten

Urbanisering

Tjänstefiering och plattformsekonomi

Mångsidigare levnadssätt och värderingar

OjämlikhetÖkad rörlighet hos arbetskraften Klimatförändring och brist på resurser

65

CENTRALA SÄKERHETER OCH FÖRÄNDRINGSFAKTORER FRAM TILL 2030

SCENARIO BUILDER™IDENTIFIERING AV LOGISKT MOTSÄGELSEFRIA SCENARIER PÅ SCENARIEKARTAN

4A. Teknologisk världsordning + robotisering

5B. Östlig dominans + öst som balanserande makt

5A. Östlig dominans + polarisering

3. Blockuppdelning och hybridpåverkan

2B. Väpnad maktpolitik + terrorism

2A. Väpnad maktpolitik

4B. Teknologisk världsordning + korporationer och megastäder

1B. Globalt ömsesidigt beroende + EU

1A. Globalt ömsesidigt beroende + Nato

66

FRAMTIDSMATRISSCENARIO 1: GLOBALT ÖMSESIDIGT BEROENDE

Globalisering och




villkor



Protektionism och

avglobalisering






fotfäste



Säkerhetsläge

Territorierelate-rade konflikter



Ökad terrorism

Minskade konflikter


politiken


Finland





medlemskap


avtal





resurser

Förbättrad resurstillgång

och resurs- effektivitet


miljöfenomen




data



ett fåtal

Post-truth era

Världs- ekonomin

Positiv och mer jämnt fördelad tillväxt


tillväxt



Europas utveckling

EU:s roll minskar

långsamt


Block inom Europa

EU:s förfall


Digital revolution – människan får hjälp av maskiner


människans sida

Digital revolution – besluten fattas av en

maskin

Digital stagnation


Traditionell



våg


Faktorer som har märkts ut med färg beskriver respektive scenario här och i de följande figurerna. Mörkare färg betyder att effekten är mycket betydande och ljusare färg att den är betydande.

67

FRAMTIDSMATRISSCENARIO 2: VÄPNAD MAKTPOLITIK

Globalisering och internatio-nella relationer



villkor



Protektionism och avglobali-

sering






fotfäste



Säkerhetsläge




Ökad terrorism

Minskade konflikter


politiken


Finland





medlemskap


avtal

Naturtillgångar, resurser och

globala folkrö-relser



resurser


fektivitet

Minskad förekomst av

extrema miljöfenomen



Öppna och offentliga data



ett fåtal

Post-truth era

Världs- ekonomin


tillväxt


tillväxt



Europas ut-veckling

EU:s roll mins-kar långsamt


Block inom Europa

EU:s förfall


Digital revolu-tion – människ-an får hjälp av

maskiner


människans sida

Digital revolu-tion – besluten

fattas av en maskin

Digital stagnation


Traditionell



våg

Robot- iseringens

tid

68

FRAMTIDSMATRISSCENARIO 3: BLOCKUPPDELNING OCH HYBRIDPÅVERKAN




villkor




sering






fotfäste



Säkerhetsläge

Territoriere- laterade kon-

flikter



Ökad terrorism

Minskade konflikter


politiken


Finland




utanför Europa och NATO-med-

lemskap


avtal





resurser


fektivitet


extrema miljö-fenomen





Data i händer-na på ett fåtal

Post-truth era

Världs- ekonomin


tillväxt


tillväxt



Europas utveckling

EU:s roll minskar

långsamt


Block inom Europa

EU:s förfall


Digital revolution



människans sida


fattas av en maskin

Digital stagnation


Traditionell



våg

Roboti- seringens

tid

69

FRAMTIDSMATRISSCENARIO 4: TEKNOLOGISK VÄRLDSORDNING




villkor




sering






fotfäste



Säkerhetsläge




Ökad terrorism

Minskade konflikter


politiken


Finland





medlemskap


avtal





resurser


fektivitet







Data i händer-na på ett fåtal

Post-truth era

Världs- ekonomin


tillväxt


tillväxt



Europas utveckling

EU:s roll minskar

långsamt


Block inom Europa

EU:s förfall


Digital revolution – människan får hjälp av maskiner


människans sida


fattas av en maskin

Digital stagnation


Traditionell



våg


70

FRAMTIDSMATRISSCENARIO 5: ÖSTLIG DOMINANS




villkor




sering






fotfäste



Säkerhetsläge




Ökad terrorism

Minskade konflikter


politiken


Finland




utanför Europa och NATO-med-

lemskap


avtal


globala folkrörelser



resurser


fektivitet








ett fåtal

Post-truth era

Världs- ekonomin


tillväxt


tillväxt



Europas utveckling

EU:s roll mins-kar långsamt


Block inom Europa

EU:s förfall


Digital revolu-tion – människ-an får hjälp av

maskiner

Digitalt språng – maskiner

vid människans sida

Digital revolution – besluten fattas av en

maskin

Digital stagna-tion


Traditionell



våg


fÖrsÖrjningsberedskapscentralen … · 2018. 6. 28. · stora kostnader. torka, orkaner och...

Documents