Maj 2009

Ge Sveriges unga chansen – Jobben först

Socialdemokraterna | R Å D S L A G J O B B

Innehållsförteckning

Ge Sveriges unga chansen 3 Kreativa Sverige – skapa fler jobb 4 Den kreativa ekonomin – hemmaplan för Sveriges unga 6 Världens mest kvalificerade arbetskraft 9 Sveriges unga behöver bra utbildning för att få jobb 10 Välkommen till jobbet! 12 Lika lön för lika arbete – nej till lönedumpning 15 Utbildning till nytt jobb 16 En fungerande a-kassa för unga 17

Krisen slår för hårt mot unga i Sverige

Arbetslöshet i procent. Källa Eurostat.

3 (19)

Ge Sveriges unga chansen Unga människor måste få chans att forma sina egna liv, utvecklas och se möjligheter. För oss Socialdemokrater är målet full sysselsättning. Det är särskilt viktigt för den rekordstora generation som nu lämnar gymnasieskolan. Ska de svikas av ett Sverige där de inte får plats eller ska vi ge dem chansen att vara med fullt ut?

En starkare arbetslinje är det socialdemokratiska verktyget för att alla ska kunna få ett arbete. Alla som växer upp i Sverige ska kunna försörja sig själv genom eget arbete, ta ansvar och därmed bidra till Sveriges utveckling. Inte minst för unga är det egna arbetet grunden för egen försörjning och personlig frihet. För oss är det en självklarhet att var och en av oss måste bidra efter vår bästa förmåga. Alla som kan ska arbeta. Och arbete ska alltid löna sig. Men den ungdomsgeneration som nu närmar sig vuxenlivet får inte den chansen.

Arbetslinjen måste balansera rättigheter, möjligheter och skyldigheter. De som nu går ut skolan som inte har något jobb har rätt till stöd för att ha en chans att få arbete. Arbetslinjen innebär också skyldigheter, som att arbeta efter förmåga, att aktivt söka jobb och utveckla sitt kunnande. Det handlar om skyldigheten att försöka alla vägar – att kanske byta yrke, vidareutbilda sig, omskola sig eller att flytta om det behövs. Den politik som den borgerliga regeringen för är fylld av krav och skyldigheter men ger inte Sveriges unga en rimlig chans till arbete eller utbildning.

Den socialdemokratiska arbetslinjen för Sveriges unga har fyra grundpelare: För det första; en politik för att skapa de nya jobben – idéer för entreprenörskap, innovationskraft och kreativitet. För det andra; en politik för ett skapande arbetsliv – idéer för kreativitet, inflytande och utveckling på våra arbetsplatser. För det tredje; en politik för förändring på arbetsmarknaden – idéer för utveckling av kunnande och kompetens för dem av oss som jobbar och för dem av oss som förlorar jobbet. Och slutligen; en politik för trygghet för förändring – idéer för att utveckla en väl fungerande inkomsttrygghet på vägen från arbetslöshet till jobb och som uppmuntrar utveckling för varje person och för hela samhället.

Sveriges unga halkar efter. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland nu de högsta i Europa enligt Eurostat. Samtidigt lämnar den största ungdomskullen på många år gymnasiet. I juni går cirka 130 000 tjejer och killar födda 1990 ut gymnasieskolan. Det är den största årskullen på många år, i storlek jämförbar med fyrtiotalisterna. Samtidigt viker arbetsmarknaden kraftigt. Nittiotalisterna tar studenten mitt under en djup lågkonjunktur. Det är svårt även för dem med god utbildning och relevant yrkeserfarenhet att få jobb. Enligt Statistiska centralbyrån är ungdomsarbetslösheten redan över 25 procent.

Vi socialdemokrater vill ge alla nittiotalister en chans.

4 (19)

Kreativa Sverige – skapa fler jobb Utan tillväxt av nya jobb kommer inte Sveriges unga in på arbetsmarknaden. Självkänslor stukas, drömmar går i kras och samhället går miste om kunskap och nya idéer. Sverige behöver en kreativ politik för att nya jobb ska skapas.

Att bli entreprenör är ett spännande sätt att skapa sitt eget första jobb. Vi vill lyfta fram möjligheten för Sveriges unga att starta eget företag – bli entreprenörer. Entreprenörernas idéer, kreativitet och envishet skapar framtidstro och nya jobb.

Attityderna till att starta eget företag förändras. Det blir allt vanligare att unga tjejer och killar ser framför sig att de skulle kunna starta eget. Det är en positiv utveckling som vi vill uppmuntra. Fler behöver de kunskaper som krävs för att starta företag när förutsättningarna är de rätta. Redan idag sker mängder med aktiviteter för företagande i skolan – främst på gymnasienivå. Många av dessa insatser är en del av Ung Företagsamhets goda arbete i våra skolor.

Undervisningen i företagande i grundskolan är beroende av enskilda eldsjälar på de olika skolor som erbjuder denna slags undervisning. Fler barn och unga bör få undervisning i företagande tidigare och lärarna behöver få ökad kunskap om företagande. Vi vill att fler lärare på grundskolan ska få vidareutbildning i entreprenörskap. Vissa inslag av entreprenörskap och företagsamhet förekommer i undervisningen i dryga fjärdedelen av grundskolorna. Vi vill sprida de bästa exemplen på erfarenheter och metoder till alla grundskolor genom att skapa en ny webbplats.

Fler än fyra femtedelar av Sveriges gymnasieskolor lär elever hur man startar och driver företag. Och på fler än två tredjedelar av skolorna förekommer elevföretag. Mot bakgrund av att fler unga ser framför sig att de skulle kunna starta och driva eget företag är det angeläget att de lär sig detta. Det är särskilt viktigt på gymnasiets yrkesprogram. Undervisningen i företagande bör bli en naturlig del av gymnasieutbildningen.

Även universitet och högskolor återskapar attityderna som präglar vårt samhälle. Därför kan högskolan bidra till en starkare entreprenörskultur i Sverige. Hälften av de nya företagen startas av någon med högskoleutbildning. Internationella erfarenheter visar dessutom att de företag som startas av människor med högre utbildning oftare växer snabbare och lever längre än andra företag. Därför måste högskolan aktiveras i en politik för ökat entreprenörskap.

Universitet och högskolor bör erbjuda introduktionskurser i företagande. De ska kunna integreras i alla högskolans examina – även om kursen är fristående och inte obligatorisk. Det är en praktiskt inriktad kurs som syftar till att de som fullgjort kursen ska vara rustade att starta och driva företag.

5 (19)

Förslag:

Skapa Företagskuvöser för unga entreprenörer i kommuner och regioner, som kan erbjuda riktat stöd och rådgivning, tillgång till nya kontakter, mentorer och möjlighet att bygga nätverk för erfarenhetsutbyte.

Företagande bör bli en naturlig del av gymnasieutbildningen. Detta är särskilt viktigt på yrkesprogrammen

Skolverket uppdras sprida de bästa exemplen av undervisning i entreprenörskap till alla grundskolor genom att skapa en ny webbplats

Fler lärare bör få vidareutbildning om företagande och entreprenörskap

Alla universitet och högskolor ska erbjuda introduktionskurser i företagande som skulle kunna integreras i examen

Folkbildningen kan bidra till att sprida kunnande om hur man driver företag.

Nya insatser behövs för att de minsta företagen ska kunna inleda sin expansion. Starta-Eget stödet bör kunna utvidgas till att också vara en näringspolitisk insats. Alla ska kunna söka Starta-Eget stöd– även om man inte är arbetslös. Stödet ska ges på basis av styrkan i affärsupplägget. Ungas vilja att starta företag är stor. Men i dag kan inte den som är under 25 år ta del av stödet till näringsverksamhet. Sverige behöver ett starkare entreprenörskap. Därför vill vi låta även yngre ta del av stödet till eget företagande.

Små företag kan behöva små krediter under längre eller kortare perioder, vilka kan vara riskabla och kostnadskrävande att hantera. Därför behövs mer resurser till de mikrolån som idag hanteras av statliga myndigheter. Det bör inte minst kunna stödja företag i tjänstesektorn.

Möjligheterna att inrätta en Tillväxtfond med offentliga medel bör undersökas. En sådan fond skulle satsa riskkapital och inrikta sig mot branscher och entreprenörer som annars inte får finansiering. Det handlar om små företag med ambitioner att expandera. Tillväxtfonden skulle vara helt inriktad mot företags tillväxt – och bara finansiera projekt som anses ha potential att utvecklas till större företag.

Förslag:

Starta-Eget stöd till de bästa idéerna – inte bara för arbetslösa. Öppna stödet till företagande även för personer under 25 år.

Mer resurser till mikrolån

Undersök möjligheten att inrätta en Tillväxtfond – en fond för företags tillväxt

6 (19)

Den kreativa ekonomin – hemmaplan för Sveriges unga Sveriges framgång bygger på att alla vi som bor i Sverige förmår att producera varor och tjänster som slår vår omvärld med häpnad. Vi kan bara ta bra betalt för våra insatser om andra länder inte förmår skapa det vi skapar. Vi är övertygade om att den unga generationen har en enorm kreativitet, kunnande och kompetens som vi måste ta tillvara.

Idéutveckling som stärker Sveriges konkurrenskraft, är osäker och bidrar till hela ekonomins utveckling ska stödjas – på samma sätt som vi idag ger stöd till forskning. Vi väljer att tala om att ge stöd till den kreativa ekonomin – den del av vår produktion som handlar om att utveckla nya idéer för att skapa mer.

Upplevelseindustrin är ett samlingsbegrepp för många kreativa branscher. Det gäller arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, marknadskommunikation, scenkonst, turism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande.

Upplevelseindustrin består till allra största delen av små företag – mindre än 1.5 procent har fler än 20 anställda. Men i Sverige står branscher för nästan 5 % av BNP och sysselsätter cirka 280 000 personer. Upplevelseindustrin har under senare år visat på stark tillväxt. Vi vill stödja denna utveckling.

KK-stiftelsen har etablerat mötesplatser för gränsöverskridande möten mellan näringslivet inom upplevelseindustrin och högskolan – i syfte att bidra till kunskaps- och kompetensutveckling. Den första utvärderingen av dessa visar på goda resultat. Vi inrättar ett branschprogram för Upplevelseindustrin som bygger vidare på dessa mötesplatser.

Vinnovas program Forska&Väx, vilket ska stärka insatserna av forskning och utveckling i mindre företag, kompletteras med ett program Designa&Väx. Detta program syftar till att förbättra produktutvecklingen inom små företag - genom att stärka insatserna på design.

Sverige har en lång tradition av dataspelsutveckling trots att branschen är ung. Det finns cirka 3 000 företag i Sverige där de flesta är källarföretag. Men en hel del företagen har växt från en- och fåmansföretag till stora bolag som skapar spel med miljonbudgetar. Med få undantag så exporteras alla spel som skapas i Sverige. Den inhemska marknaden är förhållandevis liten – men Sverige är en av de tio största exportörerna i världen. Internationellt sett har svenska spelutvecklare högt anseende. Svenska företag är kända för att vara tekniskt kompetenta, goda berättare och att de håller vad de lovat.

Dataspelsbranschen ger jobb, exportintäkter och driver på den tekniska utvecklingen. Branschen kan också komma att spela en större roll i till exempel utbildning och vård än idag. En viktig förutsättning för att små företag som strävar efter att växa ska lyckas är att de kan rekrytera rätt människor. En rekrytering av en utvecklare eller designer kan vara en

7 (19)

ödesfråga för ett litet företag – och därför förknippat med mycket stor risk. Vi inrättar Småföretagarstipendier för rekrytering av spetskompetens till små företag. Under en begränsad tid för företaget stöd till anställningen av en nyckelperson. Stödet prövas mot företagets väntade möjligheter att utvecklas med den tänkta rekryteringen. Fördelningen av dessa resurser ska hanteras av befintliga myndigheter, i samråd med branschorganisationer.

I vissa branscher opererar det nystartade företaget direkt på en global marknad. Det gäller ofta de företag som sysslar med utveckling av nya idéer - företag inom teknisk utveckling, design, mode och andra branscher. Statens exportfrämjande insatser bör i ökad utsträckning ta hänsyn till små företag.

För oss Socialdemokrater är musikbranschen en viktig del av både arbetsmarknads, närings- och kulturpolitiken. Svensk musik är en vital del av svensk kultur och en viktig del av Sverigebilden utomlands. Ett aktivt företagande inom skivbranschen är av vikt för att uppmuntra framsteg, mångfald och framåtanda inom svenska kulturella utvecklingen. Med ett tydligt stöd och insatser skulle, efter diskussioner med branschen själva, förutsättningar för att klara att utveckla och även nyetablera livskraftiga svenska bolag förbättras.

Den kommunala musikskolan gav stora grupper unga en möjlighet att lära sig spela instrument. Det gav dem inte bara stimulans och egen utveckling utan lade också grund till en konkurrenskraftig elit på musikområdet. Genom den välutbyggda musikskolan kom många unga musiker fram. Det lade grunden för stora svenska framgångar i export av musik. Vi är bekymrade över den negativa utvecklingen som musikskolan gått igenom på många håll i landet. Där behöver vi på nytt bygga en kommunal musikskola med hög kvalitet till rimliga priser. Därtill behöver vi pröva om det går att införa nya kulturskolor som tar sikte på andra kulturverksamheter än musik, t.ex. bild och teater.

Internationella evenemang är mycket större än den enskilda konferensen, konserten eller turneringen. Sverige har goda förutsättningar att vara värd för fler större evenemang. Men vi riskerar samtidigt att tappa mark och bli frånsprungna av andra länder om inget görs. Därför behövs en strategi för genomförandet av stora internationella evenemang inom idrott och kultur samt för större konferenser och liknande. Den bör tas fram i samarbetet med idrottsrörelsen, kulturlivet och besöksnäringens organisationer.

Resurserna för evenemang bör samordnas och fokuseras kraftigt för bästa genomslag. Vi vill också att de ökade resurserna ska användas till att i större utsträckning dra fördel av universitetens och högskolornas internationella nätverk och möjligheter till att arrangera internationella forskarkonferenser och liknande.

Ett dotterbolag, EventSweden, bör bildas under VisitSweden med uppdraget att locka internationella evenemang till Sverige, att erbjuda kompetens och ekonomiskt stöd med ansökningar, marknadsföring, evenemangsutveckling och genomförande till de ansökande evenemangsorganisationerna samt att vid större evenemang kunna bistå med ekonomiska

8 (19)

garantier och säkerhet. EventSweden bör också utarbeta metoder för utvärdering och prognoser om samhällseffekterna av olika evenemang.

En växande besöksnäring kan skapa jobb eller förverkligade entreprenörsdrömmar för grupper som annars ofta har en tuffare situation på arbetsmarknaden: kvinnor, unga och svenskar med utländsk bakgrund. Hotell- och restaurangbranschen, handeln och transportnäringen är dessutom mycket arbetsintensiva. Det gör att ökad omsättning leder till fler nya jobb än inom många andra branscher. Det är en sann framtidsbransch och en viktig svensk basindustri.

Förslag:

Skapa nationella kraftcentrum för kreativa branscher som bygger vidare på starka miljöer. Samla det bästa av konstnärer, forskare, entreprenörer och institutioner på områden som datorspel, film, musik, litteratur och design till internationellt konkurrenskraftiga och attraktiva strukturer.

Bygga en kommunal kultur- och musikskola av hög kvalitet

Stödet till musikindustrin måste öka för att bevara den kulturella mångfalden och en innovativt och levande småföretagande inom den kulturella sektorn.

Övergången till en helt digital musikdistribution måste stödjas, främst genom statligt stöd till digitalisering av äldre samt kommersiellt smalare repertoar.

Vi vill från och med 2009 investera 50 miljoner kronor årligen i att stärka Evenemangslandet Sverige.

Investera 50 miljoner kronor per år i ökade marknadsföringsinsatser av Sverige som turistland.

Avsätt 10 miljoner kronor per år för genomförandet av ett strategiskt branschprogram för besöksnäringen

Småföretagarstipendier till spetskompetens i små företag. Ett begränsat antal småföretag som vill växa kan ges ett tillfälligt stöd till att rekrytera spetskompetens

Inrätta ett branschprogram för Upplevelseindustrin

De kreativa näringarna bör ha samma möjligheter till finansiering av investeringar som traditionell industri.

Komplettera Vinnovas program Forska&Väx med programmet Designa&Väx.

De kreativa näringarnas export ska vara en naturlig del av Exportrådets verksamhet.

9 (19)

Vi vill, i samarbete med branschen, se över utbudet av och dimensioneringen av utbildningsplatserna för dataspelsutveckling på högskolan/universitet och Yrkeshögskolan. Vi vill också undersöka om det behövs utbildningssatsningar på högre nivå – till exempel fler forskare eller doktorander. Det behövs en ytterligare en professur i dataspelsutveckling utöver den som finns idag.

Skapa en öppen nationell infrastruktur för IT där all statlig fiberinfrastruktur samordnas.

Världens mest kvalificerade arbetskraft Sverige står inför ett vägval. Ska vi investera för att allt fler unga får en utbildning som möter det moderna arbetslivets krav och kan få en bra lön eller ska vi i stället driva fram fler lågproduktiva och lågt avlönade jobb för dem som inte får tillräckliga kunskaper?

Vi Socialdemokrater vill se ett Sverige som utvecklas i sammanhållning och jämlikhet. Därför är valet självklart. Bra utbildning för alla unga lägger en bra grund för arbete och bidrar till att driva på arbetslivets utveckling.

Att utbildningen på alla nivåer har fokus på att ge goda och relevanta kunskaper är helt nödvändigt. Men vi behöver också bli bättre på att stärka kreativitet och entreprenörskap i utbildningen och tilltron till den egna förmågan. En växande tjänstesektor ställer nya krav. Det gäller att stärka elevernas kraft att skapa nya saker. Det kräver en utveckling tvärs genom utbildningssystemet.

Trots att ungdomskullarna växer kraftigt har regeringen minskat antalet studieplatser vid universitet och högskolor. Studiefinansieringen för grundläggande och rekryterande studier har helt tagits bort. När färre utbildar sig försvagas Sveriges konkurrenskraft. På längre sikt får en sämre utbildad arbetskraft mindre möjlighet att ta sig an de senaste produktionsmetoderna och bidra till utveckling. Motiven för företagen att satsa på ny teknik i Sverige blir då svagare. Vår tätposition inom forskning och utveckling hotas och den ekonomiska effektiviteten minskar då. Regeringen har startat en ond cirkel för Sverige som ledande kunskapsnation.

Kvaliteten och resultaten i gymnasieskolan måste bli bättre, inte minst på de yrkesinriktade utbildningarna. Det är viktigt att unga ges möjligheter att slutföra en gymnasieutbildning med fullständiga betyg utan att kunskapskraven sänks. Vi behöver också motverkade den könsuppdelade arbetsmarknaden som återskapas genom att kvinnor och män i stor utsträckning går olika utbildningar.

Övergången mellan studier och arbetsmarknaden måste förbättras. Vi vill medverka till att högskolan och arbetsmarknaden ökar samverkan, till exempel genom praktikplatser eller traineejobb.

10 (19)

Utvärdering och inspektion av utbildningens kvalitet har stärkts på alla nivåer. I dessa utvärderingar måste arbetslivets perspektiv vara tydligt. Är innehållet i utbildningen relevant i yrkeslivet? Hur stor andel av eleverna får jobb eller lyckas med eget företag inom den bransch som utbildningen riktar sig till?

Små företag har stora svårigheter att hitta kompetent personal när de vill växa. Satsningarna på yrkesinriktad utbildning i högskolan, vuxenutbildning, kompetensutveckling och arbetsmarknadsutbildning är således särskilt angelägna för de små företagen. Tillgång till kompetent arbetskraft är en förutsättning för de mindre företagens tillväxt.

Förslag:

Starkt fokus på goda och relevanta kunskaper är en nödvändig förutsättning för att utbildning ska leda till jobb.

Hela utbildningssystemet måste bli bättre på att stödja kreativitet och entreprenörskap.

I utvärderingen av utbildningar måste det finnas med en tydlig koppling till utbildningens relevans för framtida jobb och företagande.

Den som funderar på att börja en utbildning måste få oberoende, enkel och tydlig information både om utbildningens kvalitet och hur arbetsmarknaden ser ut.

Sveriges unga behöver bra utbildning för att få jobb Unga människor har stora förhoppningar om sitt framtida yrkesliv. Drömmar om att få utvecklande och intressanta jobb med möjlighet att utvecklas, en vilja att bidra på ett positivt sätt till utvecklingen,men också en säker försörjning och en bra inkomst. En fast grund för att bli självständiga personer, skaffa bostad och kanske bilda familj. Sveriges unga planerar för framtiden och arbetar hårt för att utbilda sig.

Vi vill ge Sveriges unga de bästa förutsättningarna för att kunna gå ut i vuxenlivet efter skolan. Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så. Många tjejer och killar har svårt att bilda sig en uppfattning om hur ett utbildnings- eller yrkesval verkligen leder fram till deras mål. Det finns en tydlig missmatch mellan ungas yrkesdrömmar och de krav som arbetsmarknaden ställer. Det kan leda till arbetslöshet. Gymnasieskolan ska ge breda kunskaper och öppna dörrar för att gå vidare yrkesmässigt eller för att återkomma till studier senare i livet. Dagens gymnasieskola brottas med många utmaningar. Bland annat krävs förändringar för att utbildningen bättre ska kunna svara upp mot arbetsmarknadens behov. Kvaliteten och resultaten i gymnasieskolan måste bli bättre, inte minst på de yrkesinriktade utbildningarna.

11 (19)

Det är viktigt att Sveriges unga får möjligheter att slutföra en gymnasieutbildning utan att kunskapskraven sänks. Unga som inte gått ut gymnasiet har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Vi ser nu hur den moderatstyrda regeringen drar ned ambitionerna för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen genom att sänka kunskapskraven i kärnämnena. Detta är fel väg att gå. Fler, inte färre, behöver adekvata kunskaper för att etablera sig på arbetsmarknaden. Den enskilt viktigaste orsaken till att unga inte får jobb är bristande utbildning. Därför är det av största vikt att nittiotalisterna har fullständiga gymnasiebetyg som kvalificerar dem till högre studier. Vi vill göra en särskild insats med sommarundervisning så att de som inte har grundläggande behörighet får möjlighet att läsa upp det, omedelbart, i sommar. I samband med undervisningen ska också studenterna erbjudas karriär- och studievägledning.

När de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna inte längre ger grundläggande högskolebehörighet hindras en undersköterska att gå en högskolekurs i omvårdnad, en barnskötare nekas att gå en kvällskurs om barns utveckling och en industriarbetare stoppas från en fortbildningskurs i automation på högskolan. Det försvagar möjligheten att höja sin kompetens och utveckla sitt arbete.

Parterna inom industrin har tagit initiativ till en förbättring av yrkesutbildningen inom gymnasieskolan. Genom Teknikcollege har de skapat en närmare kontakt mellan skolan och företagen samtidigt som resurserna används på ett effektivare sätt när flera kommuner samarbetar om utbildningen. Även andra sektorer har nu utvecklat collegeutbildningar inom gymnasiet med ett liknande upplägg. Ett flertal college har etablerats inom sektorer som vård, omsorg och service i olika delar av landet.

Gymnasieutbildningen ska ge eleverna en god grund för yrket. Men grunden måste byggas på efter gymnasieskolan vilket inte sker idag på alla yrkesområden. Det krävs en färdigutbildning i arbetslivet för att den som har gymnasieutbildning ska nå full yrkeskompetens. Det vore av stor vikt om yrkeskrav och yrkesidentiteter kunde utvecklas på inom sektorer där yrkesprofilen nu är för svag. Samverkan mellan skola och arbetsliv skulle behöva utvecklas avsevärt för större arbetsmarknadsrelevans på flera yrkesprogram.

I vårpropositionen föreslår regeringen endast 400 fler platser i yrkesvux – drygt en per kommun. Detta samtidigt som Skolverket avslår ansökningar som motsvarade mer än 5 000 platser. Samtidigt vet vi att unga vuxna utan slutförd gymnasieutbildning har stora svårigheter att få fäste på arbetsmarknaden.

Förslag:

Det behövs en klarsynt, kritisk och kraftfull granskning av den högre utbildningens koppling till arbetslivet. Vi måste komma tillrätta med den kraftiga obalansen mellan den högre utbildningens innehåll, uppläggning och omfattning och arbetsmarknadens

12 (19)

behov. Vi är öppna för en ny finansiering och styrning av högre utbildning som relaterar utbildningsvolymen till samhällets behov.

Arbetslösa som saknar gymnasiekompetens ska med högsta prioritet komplettera den. Yrkesvux byggs ut kraftigt för att skapa möjlighet till yrkesutbildningar även för unga vuxna.

Vi vill att staten ska ta ett ökat ansvar för att garantera yrkesutbildningens kvalitet. Vi vill genomföra nya timplaner, nya kursplaner och ett nytt innehåll i gymnasieskolan som utformas i nära samverkan med branscherna så att det motsvarar det moderna arbetslivets behov.

Bra jobb kräver breda grundkunskaper i kärnämnen som svenska, engelska och matematik

Kraftsamla utbildning runt de collegeutbildningar på gymnasienivå som nu är under utveckling.

Vi vill skapa nationella och regionala programråd tillsammans med parterna på arbetsmarknaden inom respektive bransch.

Vi vill införa en ny gymnasial lärlingsutbildning med samma innehåll och mål som de yrkesförberedande programmen men där utbildningen till stor del sker ute på arbetsplatserna

Flera sektorer behöver utveckla bättre yrkesutbildning efter gymnasieskolan. Kvaliteten i vården, omsorgen och många servicebranscher skulle höjas om det utvecklades färdigutbildning utöver gymnasieskolan.

Unga måste få mycket bättre kunskaper om arbetslivet för att kunna göra sina yrkesval. Alla unga bör få tydlig information om hur arbetsmarknaden ser ut efter utbildningen: hur många får jobb i branschen, hur är löner och arbetslöshet?

Det behövs insatser för att närma skolan till arbetslivet på ett tidigt stadium.

Välkommen till jobbet! Av de 448 000 unga i åldern 16-24 år som var anställda 2008 är varannan, dvs 226 000 tidsbegränsat anställda enligt LO. I åldersgruppen 25-29 år har 25 procent en visstidsanställning. I krisen försvinner de tidsbegränsade anställningarna först och därför drabbas de yngre hårt av de tysta varslen.

Idag är ungdomsarbetslösheten hög, I morgon står vi inför stora generationsväxlingar med kraftiga rekryteringsbehov. Då krävs att jobben är öppna, välkomnande och attraktiva även

13 (19)

för den unga generationen. Ett skapande arbetsliv är grunden för att fler ska kunna bidra med mer. Det räcker inte med att vi skapar fler jobb – om de nya jobben sliter ut människor i förtid. Vårt mål är ett skapande arbetsliv som leder till utveckling – inte utslagning.

I takt med att ungdomsarbetslösheten växer snabbt blir också bristerna i jobbgarantin för ungdomar allt tydligare. Den ger inte ungdomar möjligheter till utbildning eller praktik utan erbjuder bara passvitet. Vi har inte råd att slösa bort en hel ungdomsgeneration med passiv arbetslöshet. Vi vill lägga ned den ineffektiva Jobbgarantin för unga och ersätta den med Jobbstarten för unga som innehåller möjligheter till utbildning, jobb och praktik. Grundprincipen är att arbetslösa unga inte ska gå passiva utan ska ha en meningsfull utveckling utifrån sina behov och möjligheter.

Jobbstarten för unga ska kunna innebär en snabb insats för att på bästa sätt korta tiden i arbetslöshet. Det ska finnas möjlighet till längre praktik för dem som behöver mer arbetslivserfarenhet och kontakter på arbetsmarknaden Den som behöver komplettera sin gymnasiekompetens ska ges möjligheter till det. Den som behöver en yrkesutbildning inom yrkesvux eller som en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning ska kunna få det. Arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa ungdomar ska kunna dra av arbetsgivaravgiften. Den centrala tanken med Jobbstarten för unga är att unga ska erbjudas en meningsfull sysselsättning som ger dem utveckling och bättre möjligheter att få arbete den dagen som arbetsmarknaden vänder uppåt. Erbjudandet om möjlighet till utveckling matchas av ett krav på aktivt deltagande.

Unga och kvinnor dominerar bland låglönejobb med ofrivilliga deltider och otrygga arbetsvillkor. Det är omodernt och orättvist. Kollektivavtalen är arbetsmarknadens grundpelare. De spelar en helt central roll för att värna löntagarnas lön och villkor. Unga och andra grupper där många har tillfälliga anställningar på deltid får ofta hålla till godo med jobb utan kollektivavtal med allt vad det innebär av sämre villkor och avsaknad av försäkringar etc.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finns det stora behov av nyrekryteringar i den offentliga sektorn inom de närmaste åren, bland annat på grund av pensionsavgångar. Rekryteringsbehovet är stort när det gäller till exempel vårdbiträden och yrkeslärare – men också när det gäller andra yrkesgrupper. Vi vill investera en miljard kronor i ett traineeprogram i välfärden – 500 miljoner kronor redan på tilläggsbudgeten för 2009. Det ger cirka 3 000 traineeplatser.

För att få jobb behöver unga referenser och erfarenheter från arbetslivet. Vi ser stora behov av att långsiktigt brett förbättra kontakterna mellan utbildning och yrkesliv både i gymnasieskolan, komvux och på högskolan. Redan i år föreslår vi 100 miljoner kronor för att bygga ut möjligheterna till praktik och karriärrådgivning på högskolan.

14 (19)

När jobbkrisen förvärras så drabbas även unga välutbildade hårt. Vi vill genomföra en särskild jobb – och praktiksatsning på statliga myndigheter riktad till de unga som är på väg att avsluta sina studier och nu möter en hård arbetsmarknad.

Förslag:

Lägg ned den passiviserande Jobbgarantin för ungdomar.

Inför Jobbstarten för unga. Möt generationsväxlingen nu i stället för påtvingad passivitet eller planlöst sökande efter jobb som inte finns. Skapa praktikplatser, traineeprogram, utbildning och meningsfulla jobb.

Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet.

Inför praktik- och karriärcoachning på högskolan.

Satsa på praktik för nyutexaminerade akademiker.

Fast anställning ska vara regel – inte undantag.

I Sverige ska svenska löner och villkor gälla för alla löntagare.

Vi vill att offentliga tjänster i större utsträckning ska tillsättas genom ett avidentifierat ansökningsförfarande så länge människor med olika namn, bakgrund, kön eller ålder inte ges samma möjligheter.

Många unga med funktionsnedsättning har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Vi vill investera i traineeplatser för att ge fler ungdomar med funktionsnedsättning möjligheter att knyta kontakter och skaffa sig arbetslivserfarenhet. Till att börja med vill vi pröva detta i offentlig verksamhet. Även inom Samhall skulle nya möjligheter för ungdomar kunna öppnas. Förtidspensionering av unga människor med funktionsnedsättning ska användas först när alla andra möjligheter är helt uttömda.

Förslag:

Vi vill investera i utbildning för att öka möjligheten att hitta ett jobb för personer med funktionsnedsättning.

Vi vill införa traineeplatser för ungdomar med funktionsnedsättning.

15 (19)

Lika lön för lika arbete – nej till lönedumpning

En byggnadsarbetare anställd på ett svenskt företag som följer kollektivavtalen kostar 370-400 kronor att anställa – Företaget Hyrlett tar 160 kronor. Det skapar en orimlig konkurrenssituation för de unga som vill ha jobb i branschen.

Ökade orättvisor på arbetsmarknaden försämrar de ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Framgång kräver tvärtom bättre arbetsvillkor. Därför vill vi att Sverige och EU ska konkurrera med kunskap och investeringar i framtidens jobb, inte med lägre löner och dåliga arbetsvillkor.

Unga som är på väg in på arbetsmarkanden har en särskilt utsatt position. Deras möjligheter att få jobb enligt villkor som gäller på svensk arbetsmarknad blir givetvis sämre om vi får en utveckling där låglönekonkurrensen breder ut sig.

Den svenska modellen med kollektivavtal för att reglera löne- och anställningsvillkor hotas idag av bristfällig europeisk lagstiftning. Vi ser exempel på att utländska företag konkurrerar med låga löner och farlig arbetsmiljö på svensk arbetsmarknad. Det håller inte.

Unga människor har stor öppenhet för att resa, flytta och arbeta i olika länder. Men det får inte leda till att de utnyttjas. Ett EU där orättvisa och ofrihet breder ut sig kommer aldrig att bli öppet och framgångsrikt.

För oss är det självklart att människor ska kunna röra sig fritt och arbeta i Europa. En gemensam europeisk arbetsmarknad är viktig – men den får inte användas för att pressa lönerna nedåt och hota rätten att teckna kollektivavtal.

Förslag:

Principen om lika lön för lika arbete måste respekteras. Därför kräver vi förändringar i EU:s lagstiftning så att vi slipper framtida Laval-fall. Den fria förhandlingsrätten, konflikträtten och rätten att behålla den svenska kollektivavtalsmodellen måste gå före den fria rörligheten på EU:s inre marknad.

EU:s lagstiftning ska följa grundläggande ILO-konventioner. Det handlar bland annat om rätten att kräva villkor i enlighet med kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Vi vill att huvudentreprenören görs ansvarig för hela kedjan av underleverantörer. Arbetstagarnas rätt till lön, god arbetsmiljö och andra arbetsvillkor skall inte kunna kringgås på grund av att man inte kan identifiera vem som bär ansvaret.

16 (19)

Vi kräver en arbetsmiljö som garanterar hälsa och säkerhet för samtliga arbetstagare i Europa. Att hålla en god arbetsmiljö är en del av företagens ansvar.

Utbildning till nytt jobb Nedskärningen av arbetsmarknadsutbildningen slår särskilt hårt mot de unga. Enligt Arbetsförmedlingen har antalet unga mellan 25 och 29 år som deltar i arbetsmarknadsutbildning minskat med 60 procent från våren 2007 till våren 2009.

Ett Sverige i kreativ förnyelse där människor får möjlighet att växa och utveckla sin fulla potential ger bäst möjligheter för ungdomen. Det kräver att nya jobb skapas och utvecklas. Det innebär också att gamla jobb försvinner.

Vi behöver ett 2000-talets folkhem för förändring. Åt var och en – även dem av oss som förlorar jobbet – möjlighet till utveckling. Av var och en öppenhet för förändring.

De som förlorar jobbet förlorar inte sällan ett gångbart yrkeskunnande. Vissa jobb försvinner och kommer aldrig tillbaka. Det kan även unga människor råka ut för i en snabb strukturomvandling som den vi nu ser. Men människor ska inte slås ut för att jobb försvinner. Därför behöver de som förlorar jobbet ett aktivt stöd med snabb och kvalificerad kompetensutveckling. Idag har stödet i huvudsak monterats ned och Arbetsförmedlingen har fått en omöjlig uppgift av den moderatstyrda regeringen.

Regeringen styrs av en djup misstro mot all yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning tvärs mot den erfarenhet och vetenskap som finns på området. Faktum är att av dem som gick en arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2006 hade 77 procent arbete inom sex månader efter avslutad utbildning.

Förslag:

Vi vill möta jobbkrisen med ett Kompetenslyft – ett Kunskapslyft för nästa årtionde. Hundratusentals människor behöver utbildning i grundskola, gymnasium eller Yrkeshögskola. Det gäller inte minst unga vuxna utan fullständig gymnasieutbildning.

Arbetsförmedlingen måste rikta sig till alla. Unga, äldre, högutbildade, ombytessökande, deltidsarbetslösa och dem som har socialbidrag.

Vi ska bygga ut den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Säkra kvaliteten inom arbetsmarknadsutbildningen och andra arbetsmarknadsprogram. Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning har dokumenterad god effekt och ger jobb snart.

Nyanlända ska redan under introduktionen erbjudas validering och kompletteringsutbildning. Ett snabbt spår in i högskolan för dem som kommer till

17 (19)

Sverige och har högskolebakgrund. Intensivutbildning i svenska på högskolan för nyanlända akademiker. Undervisningen i svenska bör bli mer individualiserad, flexibel och yrkesinriktad.

Många som aldrig lyckats ta sig in på arbetsmarknaden tvingas till socialbidrag och hänvisas till kommunala åtgärder av varierande slag och kvalitet. Vi vill införa Jobbkontrakt med ömsesidiga åtaganden mellan Arbetsförmedlingen och den enskilde med försörjningsstöd som innebär en tydlig, trovärdig och tidsbegränsad väg till arbete.

En fungerande a-kassa för unga Under första kvartalet 2009 fick mindre än 20 procent av ungdomarna mellan 15-24 år som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen ersättning från en arbetslöshetskassa. Endast 9 procent av det totala antalet arbetslösa i åldersgruppen enligt SCB fick ersättning från a-kassan.

Antalet medlemmar i a-kassan mellan 20 – 24 år har minskat med 25 procent sedan valet 2006. Det innebär att ungefär 50 000 i enbart den åldersgruppen trängts bort från arbetslöshetsförsäkringen.

Regeringen har skjutit a-kassan i sank. Det drabbar Sveriges unga hårt eftersom de har svårare att kvalificera sig och få ersättning från a-kassan. Unga har också lämnat a-kassan i större utsträckning än andra sedan avgifterna chockhöjdes. En starkare arbetslöshetsförsäkring som omfattar majoriteten löntagare är en viktig del i en starkare arbetslinje. Alla ska kunna lita på att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som den ska – att den ger en pålitlig inkomsttrygghet och att den inte missbrukas.

Det är och bör vara frivilligt att vara med i a-kassan. A-kassan ska vara så attraktiv att de allra flesta väljer att gå med. Idag är avgifterna till a-kassan högre i branscher med högre risk för arbetslöshet. När vi nu snabbt är på väg mot massarbetslöshet tvingas a-kassa efter a-kassa att höja avgifterna. Det innebär att ännu fler lämnar a-kassan, särskilt i de branscher där arbetslösheten är högst och alltså behovet av en sådan försäkring är som störst. Olika människor har olika förutsättningar att anpassa sig till arbetsmarknadens krav – att flytta eller utbilda sig till nya jobb. Vi vill ha krav utan kränkning. Den som är arbetslös ska i början kunna söka jobb i ett begränsat område. Detta område ska vidgas med tiden.

Förslag:

Vi vill sänka egenavgifterna till a-kassan.

Sänkt avgift är viktigt för de många unga som har otrygga anställningar med liten inkomst. Det måste också bli enklare att gå med i a-kassan.

18 (19)

Avgifterna till a-kassan ska inte vara beroende av risken för arbetslöshet. Vi vill återinföra den solidariska finansieringen.

Vi vill höja ersättningsnivån och taket i a-kassan Vårt mål är att de allra flesta ska ha en ersättning som motsvarar 80 procent av sin tidigare lön

Kvalificeringsreglerna i a-kassan har blivit för krångliga. Fler ska kunna kvalificera sig för full ersättning.

Socialdemokraterna, 105 60 Stockholm tel: 08-700 26 00, jobb@sap.se