gir med konstant radie

8
Gir med fast radie Sida 1 GIR MED KONSTANT RADIE

Upload: per-ake-kvick

Post on 07-Mar-2016

273 views

Category:

Documents


3 download

DESCRIPTION

Ship turning with fixed radius

TRANSCRIPT

Page 1: Gir med konstant radie

Gir med fast radie Sida 1

GIR MED KONSTANT RADIE

Page 2: Gir med konstant radie

Gir med fast radie Sida 2

Kontrollerad navigering – Gir med konstant radie

Att framföra ett fartyg i skärgårdar eller andra trånga farvatten utgör en ökad risk jämfört med att framföra

fartygen på "öppna" vatten. En metod att öka säkerheten vid gång i trånga farvatten är att tillämpa gir med

konstant radie. Med denna metod erhåller man bättre kontroll på vad som sker under själva giren.

Först måste man bestämma vilken radie man önskar, beroende på fartygets manöverkaraktäristik och

tillgängligt manöverutrymme. Viktigt att tänka på är att fartygets manöveregenskaper förändras med

vattendjupet.

Bestäm lämplig girradie och markera var gircirkeln börjar.

R

V

R

V

60

3,57 R

V

= Girhastighet, °/min

V = Fart, knop

R = Girradie, M

Markera var roderorder skall ges med hänsyn till fartygets framförhållningssträcka (Wheel-over

punkten). Distansen från “wheel over” punkten till början av giren är normalt ca 1 – 1,5

fartygslängder. Det rekommenderas dock att man försöker få fram ett mer exakt värde, genom

praktiska försök på aktuellt fartyg.

Genom wheel-over punkten ritas girlinjen. Girlinjen är en linje parallell med den nya kursen. Försök

att finna ett lätt identifierbart mål för girlinjen i avstånd och/eller sidled.

Markera lämpliga mål och uppnådda kurser för kontroll av giren (kontrolllinjer) – linjer som även dessa

är parallella med ny kurs.

Om möjligt kan man försöka finna ett lätt identifierbart mål som gircentrum. För kontroll skall då detta mål

ligga tvärs under hela giren. Ett sjömärke, en udde etc kan användas som gircentrum samt för visuell

kontroll av giren. Se figur längre fram i texten.

Gir med konstant rodervinkel Gir med constant radie

1. Stor driftvinkel med motsvarande

förlust av fart.

Mindre driftvinkel och därmed mindre

fartförlust.

2. En stor rodervinkel måste användas

för att stötta upp fartyget på ny kurs.

I slutet av giren kan stöttning på ny kurs ske

med mindre rodervinklar.

3. Osäkerhet om fartygets position

under giren samt om slutresultatet

efter gir.

Möjlighet till kontroll av fartygets position

under giren och bra kontroll över

slutresultatet efter gir.

4. Ökad bunkerförbrukning på grund av

med onödig användning av roder.

Mindre bränsleförbrukning på grund av

mindre zigzagging i slutet av giren.

Page 3: Gir med konstant radie

Gir med fast radie Sida 3

F = Framförhållning – distansen fartyget färdas efter att man beordrat giren dvs distans med hänsyn till

tröghet, tid för roder att vinkla ut samt avståndet från pivotpunkt till observatör/radarantenn. Även

utsladdning i slutet av giren bör beaktas och läggas till framförhållningen.

P = Perpendikelavstånd till ny kurs, kan beräknas enligt följande: sincos1 FRP

D = Parallellavstånd från lämpligt eko till ny kurs, mäts i kortet.

R = Girradie

Ө = Kursändring

D+P= Parallellindexavstånd från lämpligt eko till W/O-positionen.

Fig. 1 Planering av giren med hjälp av förutbestämda girradier.

Ө

Girlinje

Page 4: Gir med konstant radie

Gir med fast radie Sida 4

Fig. 2 Om man använder endast ett avstånd, alternativt en bäring finns bara en punkt där den planerade

giren kommer att stämma, ligger fartyget fel i sida kommer detta att innebära att man kommer att

hamna fel efter giren. Se nästa figur rörande ”GIRLINJE”

Fig. 3 Exempel på användande av girlinje alternativt parallellinje.

Om fartyget ligger fel i sida kommer användning av girlinje att medföra att fartyget hamnar ”rätt”

efter avslutad gir.

Page 5: Gir med konstant radie

Gir med fast radie Sida 5

Fig. 4 En liten förklaring till varför girlinje är att föredra framför bäring och avstånd när det gäller att

påbörja en gir. Om fartyget ligger fel, vid sidan om sin kurslinje kommer bäring/avstånd att ge ett

motsvarande fel när fartyget kommer in på den nya kursen. Vid användning av girlinje har felet i

sida ingen betydelse – fartyget kommer in rätt på den nya kursen.

För att följa vad som händer under giren kontrollerar man regelbundet fartygets kurs mot utlagda

kontrollinjer (a2 och a3) och kan korrigera radien. Detta medför en högre eller lägre girhastighet.

Bilderna på följande sidor visar hur man rent grafiskt genomför planeringen.

Page 6: Gir med konstant radie

Gir med fast radie Sida 6

Fig. 5

Fig. 6

Page 7: Gir med konstant radie

Gir med fast radie Sida 7

Fig 7

Fig. 8

Page 8: Gir med konstant radie

Gir med fast radie Sida 8

Fig 9

Justering av kurskontroll

Om observatören (radarantenn) är placerad långt från fartygets pivotpunkt måste man korrigera den avlästa

kursen. Vid konstruktion i kort mäts vinkelrätt från pivotpunkt in till gircentrumm se figur ovan.

Exempel på girkontroll – fast radie

För att underlätta utförandet av en väl kontrollerad gir av större fartyg vid in- och utgång mellan Böttö och

Vasskären kan Trinda Brunskärs raconkummel utnyttjas som referenspunkt (gircentrum) vid

girkontroll. Referenspunktens uppgift är att medge sidokontroll under gir och att placera fartyget i rätt läge

när giren avslutats.

Större ingående fartyg bör hålla en girradie av ca 0.8 M medan utgående fartyg bör hålla 0.9 M.

Härigenom får man en separation i sidled av 0.1 M genom hela giren.

(http://www.sjofartsverket.se/)

Fig 10