Motivation och lärande

Gunilla Eklund

E-post: geklund@abo.fi/Tel: 3247354

F-huset, våning 6

http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm

Motivation och lärande

Syfte

Att studerande får insikt i vad lärande innebär, vad som påverkar lärandet och hur man lär sig samt insikt i vad motivation är och hur man kan påverka motivation. Studerande skall också förstå vikten av en fungerande relation mellan lärare och elev.

Att studerande utvecklar sin förmåga att anknyta psykologisk teori och lärandes/undervisningens praktik som stöd för utvecklingen av din roll som professionell lärare.

Innehåll

Aktuell forskning kring lärande i olika situationer

Motivationens betydelse för lärande

Relationen lärare – elev i lärande situationer

Litteratur

Dysthe, O. (Red.) (2003). Dialog, samspel och lärande.

Illeris, K. (2001). Lärandet i mötet mellan Piaget, Freud och Marx.

Imsen, G. (2000). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi.

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande.

Normell, M. (2002). Pedagog i en förändrad tid; om grupphandledning och

relationer i skolan.

Pettersen, R. (2005). Lärandets hur.

Steinberg. J. (2004). Världens bästa fröken: när modern pedagogik

fungerar.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om läroprocesser och det

kollektiva minnet.

Behaviorism: Ivan Pavlov (1849-1936)

Pavlov och klassisk betingning

Behaviorism: John B Watson (1878-1958)

Watson och stimulusgeneralisering

Behaviorism: B.F. Skinner (1904-1991)

Skinner och skinnerbox

Behaviorism – konsekvenser för lärande

Detaljerade mål på olika nivåer som grund för all undervisning

Ett omfattande läromedelssystem med många olika komponenter

En minutiös planering av undervisning med fokus på många olika aspekter (MAKIS-MAKVIS)

Kognitivism: Wolfgang Köhler

Wolfgang Köhler: Insiktsfull inlärning

Kognitivism: Jean Piaget

Jean Piaget: Kognitiv utveckling

Kognitivism: konsekvenser för lärande

Betoning av kognitiva processer, minne och problemlösning

Fokus på inre motivation

Strukturering och presentation av undervisningens innehåll utgående från individens utveckling

Betoning av metakognition

Fenomenografi/Variationsteori:

Ference Marton

http://www.ipd.gu.se/english/staff/ference_marton/

Fenomenografi

Det centrala begreppet inom fenomenografin är uppfattning.

Uppfattning är det grundläggande sätt en person gestaltar en företeelse eller ett objekt i sin omvärld.

Ansatsen utgår ifrån att människor uppfattar och förstår verkligheten på olika sätt och syftar till att beskriva kvalitativt olika sätt som människor erfar och uppfattar företeelser i eller aspekter av omvärlden

Enligt fenomenografiskt synsätt innebär inlärning erhållandet av kunskap genom utveckling och förändring av tidigare sätt att tänka om olika företeelser.

Fenomenografi: Konsekvenser för lärande

Läraren bör ta reda på elevernas utgångsläge

Betoning på förståelse - inte memorering

Elevernas tankar om undervisningsinnehållet

Kognitiva konflikter

Mera teori - mindre stoff

Kontextrelaterat lärande

Olika teoribildningar:

Kulturhistorisk teori (Vygotsky m.fl. Sovjetunionen)

Aktivitetsteori (Yrjö Engeström)

Kulturpsykologi (Michael Cole, UC San Diego)

Socialantropologisk teori (Jean Lave, UC Berkeley)

Sociokulturell teori (Roger Säljö)

Ekologisk-psykologisk teori

Mikrokommunikativ teori

Sociokulturell teori : Roger Säljö

http://www.ipd.gu.se/personal/roger.saljo/

Sociokulturell teori om lärande

Lärandet är situerat i fysiska och sociala kontexter

Lärandet är i grunden socialt

Lärandet är distribuerat

Lärandet är medierat

Lärande som deltagande i praxisgemenskap

Språk och kommunikation i ett sociokulturellt sammanhang

Sociokulturell teori: Konsekvenser för

lärande

Utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter

Beakta relationen: Elevernas hemkontext – skolkontext

Viktigt att skapa en god utbildningskontext

Dagens trend.....

Ett ökat intresse för psykoanalytiska teorier med bland annat

Freud som förebild. Betoning på människans inre känsloliv.

Kombination av kognitiva teorier och sociokulturella teorier

och ett närmande av teorierna till varandra.

Individ – Samhälle perspektiv i fokus.

Vilken syn på lärande har elever?

Vad är lärande?

Ett kvantitativt synsätt på lärande

en kvantitativ ökning av kunskaper

ett memorerande

Ett kvalitativt synsätt på lärande

förståelse och insikt

ett förändrat perspektiv eller synsätt

personlig förändring

Varför är det viktigt att fundera på

vilken syn eleverna har på lärande?

Det finns ett samband mellan elevernas uppfattningar av

lärande och deras lärande.

Det finns ett samband mellan elevernas lärande och deras

resultat av lärandet.

Således finns det ett samband både mellan elevernas

uppfattningar av lärande, deras lärande och slutligen deras

resultat av lärandet.

Lärstil

Lärstilar är individuellt förankrade, stabila preferenser när det

gäller bestämda sätt att uppfatta och bearbeta information.

Lärstilar är genetiskt förankrade o inte särskilt tillgängliga för

undervisning.

Lärstilar utgör förutsättningar för lärande.

Matchning som didaktisk princip

Undervisning och läromiljö anpassas till den enskildes

dominerande stil eller stilar.

Individualisering, differentiering och anpassat lärande är

centrala begrepp.

Studiestrategi

Elevers konkreta arbetssätt, de kognitiva färdigheter och

aktiviteter som elever väljer att utföra för att förbättra sitt

lärande och sin förståelse.

Strategier är modifierbara och flexibla, pedagogiskt tillgängliga.

Olika typer av strategier:

- Repetitionsstrategier

- Elaboreringsstrategier

- Organiseringsstrategier

- Metakognition

Träning som didaktisk princip

Undervisning av elever i effektiva studie- och arbetsmetoder med

syfte att ge dem en utvecklad och nyanserad lärorepertoar.

Lärstrategi

Inlärningsinriktningar inkluderar såväl lärobeteende och viljan att

lära som attityder och inställningar till lärande.

Handlar om:

- den enskildes intentioner och motiv i förhållande till lärande

- lärarstrategier för att konkret lära sig ett visst material.

Yt- och djupinriktning

Utmaning som didaktisk princip

Genom att organisera och utforma undervisning och

lärouppgifter på bestämda sätt försöker man stimulera elever till

att omorientera sig och utveckla mer effektiva sätt att närma sig

lärande och studier. Man försöker alltså utmana dem.

Lärstrategi /Inlärningsinriktning

Inlärningsinriktningar

Ytinriktning Djupinriktning

- vikt vid ytliga detaljer - helheter är centrala

- koncentration på texten - förstå textens budskap

- memorering av text - skapa mening i det lästa

Strategisk inriktning

- yt- eller djupinriktning

- anpassning efter system

- goda resultat, höga vitsord

Hur uppnå djupinriktat lärande?

1) Djupinriktning främjas av god undervisning och lärare som kan förklara

lärostoffet, som är engagerade och entusiastiska samt fokuserade på

studerandes väl och ve i läroprocessen. Lärarnas empatiska förhållningssätt

handlar om att de har en seriös inställning till de svårigheter och problem

som studerande stöter på i läroprocessen.

2) Djupinriktning främjas av läromiljöer där studerande upplever att de har en

viss frihet och autonomi i läroarbetet. Det är undervisningssituationer och

studieprogram där inte allt studiearbete är planerat och utformat in i minsta

detalj.

3) Djupinriktning främjas av examinations- och bedömningsformer som

studerande upplever som relevanta och som bygger på en förståelse av

lärostoffet och inte endast betonar faktakunskaper.

Faktorer som påverkar lärande

Personliga faktorer Resultat

1) Examination

-prov, betyg

Inlärningsprocess

-motiv + strategier

2) Personliga mål

Situationsfaktorer - självuppfattning

- tillfredsställelse

Faktorer som påverkar lärande

Personliga faktorer

Elevernas självuppfattning och självkänsla

Elevernas egen motivation

Situationella faktorer

Lärarens undervisning

Elevernas möjligheter och frihet att välja

Elevernas självständighet

Prov och bedömning

Elevernas lärande i de

finlandssvenska skolorna

PISA 2009

PISA 2009: Kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap.

PISA-2009: Specifikt fokus på elevernas läsförmåga

Elever från 65 olika länder deltog.

I Finland deltog 5810 elever varav 1407 i svenskspråkiga skolor.

57 + 1 svenskspråkiga skolor.

Finlands resultat:

- 3:e plats i läsning

- 6:e plats i matematik

- 2:a plats i naturvetenskap

De svenskspråkiga skolornas medelvärden var sämre än de

finskspråkiga skolornas.

Utvärdering av läsprocessen

Elevernas läsförmåga analyserades utgående från deras förmåga att:

1. Söka och inhämta information

2. Sammanföra och tolka texter

3. Reflektera och utvärdera

Resultatet på alla skalor var lägre i de svenskspråkiga skolorna.

De svenskspråkiga eleverna hade svårt med att tolka texter och

reflektera över dem. Informationssökningen innebar minst

problem.

Faktorer som bidrar till

skillnaderna i elevframgången

Elevernas läslust och förståelse för vikten av olika strategier

för att sammanfatta, förstå och komma ihåg texter är

betydelsefulla för framgång i läsning.

Det är även viktigt att elever läser varierat läsmaterial.

Svenskspråkiga elever har större sproblem med att identifiera

effektiva strategier och metoder.

Svenskspråkiga elever använder mer sällan goda

inlärningsstrategier såsom kontrollstrategier, medan de oftare

använder memoreringsstragier.

Svenskspråkiga elever använder mera s.k. lägre nivåers

inlärningsstrategier, utan att processa informationen på samma

sätt som finskspråkiga elever.

Motivation och förhållningssätt till läsning

Elevernas läslust, hur mångsidigt de läser samt deras förmåga

att använda sig av och identifiera strategier och metoder som

är kopplade till god läsförmåga har betydelse för framgång.

Elevernas intresse för läsning förklarar bäst framgång i

läsförmågan.

Tidsanvändningen i läsning är även av betydelse.

Pojkarna uppvisar överlag ett betydligt lägre intresse för

läsning än flickor.

Elever som når en djupare nivå i läsningen är de som visar

störst medvetenhet om och användning av lärandestrategier

när de sammanfattar en text, förstår och kommer ihåg

information.

Lärandestrategier

Elever som är duktiga på att lära sig kan använda olika

lärandestrategier effektivt och flexibelt – alltså anpassa sig till

olika inlärningssituationer.

Viktiga lärandestrategier är förmåga 1) att sammanfatta

information, och 2) att förstå och komma ihåg information.

Svenskspåkiga elever använder mindre kontrollstrategier, dvs.

strategier som hjälper dem att effektivt reglera sitt lärande och

att anpassa sin inlärning på en specifik uppgift.

Svenskspråkiga elever använder mer memoreringsstrategier,

vilket innebär att de inte processar informationen på en djupare

nivå. En djupare förståelse av texten uteblir och det blir svårt att

senare integrera ny information.

Svenskspråkiga elever använder enklare kognitiva processer än

finskspråkiga.

Relationer mellan lärare och elever

Lärarna kan påverka eleverna genom att ställa rätt frågor, ge

tid för elevernas funderingar och uppmuntra till läsning.

Lärarna kan skapa ett gott klasssrums- och skolklimat som

stöder elevernas lärande.

Ett gott klassrums- och skolklimat skapas av goda relationer

mellan lärare och elever samt ett gott disciplinärt klimat där

arbetsro och ordning råder.

Ett gott samspel mellan lärare och elever kräver ömsesidig

respekt.

Det är viktigt att den enskilda eleven får stöd av läraren när

han/hon upplever att det behövs.

Klassrumsatmosfär

Arbetsron är viktig i klassen med avseende på elevernas

lärande.

Skolor som har disciplinära problem är inte lika effektiva

inlärningsmiljöer som skolor som inte har dessa.

Svenskspråkiga elever anser att det finns färre problem med

klimatet i klassen i jämförelse md finskspråkiga elever.

Lärare har en viktig uppgift i att motivera sina elever för

lärandet.

Lärare kan stimulera elever genom att ställa svåra frågor, be

dem förklara innebörden i text och uppmuntra dem att

uttrycka sin åsikter.

Behov: Maslows behovshieraki

5. Behov av självförverkligande

4. Behov av uppskattning, positiv självuppfattning

3. Behov av kärlek och social anknytning

2. Behov av trygghet och säkerhet

1. Fysiologiska behov

Incitament

Yttre/materiella incitament

-stipendier, studiebidrag, skolmiljö

Sociala eller interaktiva incitament

- sociala relationer, kamrater

Uppgiftsincitament

- skolans innehåll, elevens möjligheter och ansvar,

meningsfulla uppgifter

Yttre och inre motivation

Yttre motivation

- beroende av yttre determinanter, skol- och klassrumsmiljö.

- kan åstadkommas genom hot om bestraffning och dåliga vitsord (”käpp/piska”).

- kan åstadkommas genom belöningar, beröm och goda vitsord (”morot”).

Inre motivation

- ett resultat av ett inre behov av att lära sig något, t.ex. fritidsintressen.

- Det är roligt i sig själv och man behöver varken belöning eller bestraffning för att göra det.

- Flytupplevelsen (flow-experience)

Hur skapa och upprätthålla inre

motivation?

1. Själveffektivitetsteorin

- elevens förväntan om att uppnå värdefulla resultat genom egna ansträngningar

- viktigt med positiva resultatförväntningar och effektivitetsförväntningar

2. Attributionsteorin

- vad eleven tänker sig som orsaker till framgång och misslyckanden

- tre olika dimensioner:

a) yttre - inre kontroll, b) stabilitet och c) ansvar.

Själveffektivitetsteorin

Eleven Beteende Resultat

Effektivitets- Resultat-

förväntningar förväntningar

Prestationsmotivation

Rädsla för Lusten att

att misslyckas lyckas

Motiverande läromiljöer: Fem C:n

1. Curiousity: Undervisning och situationer som väcker

nyfikenhet, förundran och vilja att utforska och förstå saker

och ting

2. Challenge: lärostoff och uppgifter som utmanar studerandenas

tidigare erfarenheter, kunskaper och kompetens

3. Choice: Undervisnings- och lärosituationer där man har

möjlighet att följa sina egna intressen

4. Control: Lärosituationer som både ger möjlighet till och

ställer krav på självstyrning

5. Collaboration: Situationer där studerande måste eller har

möjlighet att samarbeta kring lärouppgifter.

Hur skapa, öka och upprätthålla

elevernas motivation?

Motivationen är ett resultat av lärandet som en orsak till lärande.

Målet för en uppgift ska alltid göras klart och specifikt.

Utnyttja elevernas intressen och egna motiv.

Utnyttja intellektuella motiv genom att väcka intellektuell nyfikenhet.

Hjälp eleverna att uppställa realistiska målsättningar och ge feedback!

Var själv motiverad, intresserad och entusiastisk över ditt ämne!

Variera arbetssätten och gör undervisningen omväxlande

Beröm eleverna!

Utnyttja prov med eftertanke.

Gör ibland något oväntat. Avvik från de invanda mönstren.

Utnyttja kända saker i exemplen.

Analysera orsaken till vad det är som stör elevernas motivation.