Handbok – Brandsäker byggarbetsplats med regler och checklistor

Remissutgåva

2 April 2019

Inledning Varje år uppstår många bränder på byggarbetsplatser och i byggnader som renoveras runtom i Europa. I dessa bränder utsätts människor för fara, egendom går förlorad och företag drabbas av driftavbrott. I byggbranschen och i många andra branscher är ambitionen för brandsäkerhet sällan högre än att uppnå miniminivån vilket är de krav som ställs genom lagstiftningen. Målet borde i stället vara en kultur där säkerhetstänkande är en självklar del av arbetet där alla har tillräcklig kompetens för att kunna anpassa skyddet efter riskerna i verksamheten. Här följer några exempel på utmaningar som behöver hanteras under byggtiden: • Oordning • Hög brandbelastning • Brännbara ytskikt • Blockerade utrymningsvägar • Punkterade brandceller • Aktiva skyddssystem som inte är färdigställda eller är tagna ur drift • Otillräckligt brandskydd av bärande konstruktioner • Säkerhetsrutiner som inte är tillräckligt inarbetade • Bristande kontroll • Otydligt ansvar

I den här handboken beskrivs hur kravpunkterna i regler för Brandsäker byggarbetsplats kan uppfyllas i praktiken. Genom reglerna har beställare av byggprojekt ett hjälpmedel i anbudsförfarandet. Om regelverket Brandsäker byggarbetsplats används som ett underlag i anbudshandlingarna kan nödvändiga åtgärder planeras in under projekteringsskedet. På det sättet kan brandskyddsarbetet bli en naturlig del av verksamheten när arbetet genomförs. Åtgärderna behöver inte vara betungande eller innebära stora förändringar av arbetsprocesser eller rutiner.

3 April 2019

Innehåll Inledning ............................................................................................................. 2

1. Definitioner .................................................................................................. 6

2. Krav på brandskydd under byggtiden ........................................................ 11

2.1 Svensk lagstiftning .................................................................................................. 11

2.2 Regler och rekommendationer ............................................................................... 13

2.3 Åtgärder utöver samhällets krav ............................................................................. 14

3. Ledningens engagemang .......................................................................... 15

3.1 Säkerhetskultur ....................................................................................................... 15

3.2 Ett systematiskt arbetssätt ...................................................................................... 15

3.3 Policy....................................................................................................................... 16

3.4 Ställ krav på kompetens vid upphandling ............................................................... 16

4. Brandskyddsorganisation och ansvarsfördelning ...................................... 17

4.1 Ansvar ..................................................................................................................... 17

4.2 Samordna brandskyddsarbetet ............................................................................... 17

4.3 Ansvarsfördelning ................................................................................................... 18

5. Riskhantering ............................................................................................ 21

6. Regler och rutiner ...................................................................................... 22

6.1 Anlagd brand ........................................................................................................... 22

6.2 Brandfarliga vätskor och gaser ............................................................................... 22

6.3 Explosiva varor ....................................................................................................... 23

6.4 Heta Arbeten ........................................................................................................... 23

6.5 Strömförsörjning och utrustning .............................................................................. 24

6.6 Byggmaterial och avfall ........................................................................................... 24

6.7 Byggbodar och liknande ......................................................................................... 25

6.8 Rökning ................................................................................................................... 25

6.9 Incidentrapportering ................................................................................................ 26

4 April 2019

7. Nödlägesplanering .................................................................................... 27

7.1 Alarmering ............................................................................................................... 27

7.2 Utrymning ................................................................................................................ 27

7.3 Insatsplanering ........................................................................................................ 28

8. Utbildningsplanering .................................................................................. 29

9. Dokumentation av brandskyddet ............................................................... 30

9.1 Plan för brandskydd under byggtiden ..................................................................... 30

9.2 Arbetsmiljöplan ....................................................................................................... 30

9.3 APD-plan ................................................................................................................. 31

10. Egenkontroll av brandskyddet ................................................................... 33

11. Uppföljning ................................................................................................ 34

12. Permanent brandskyddssystem ................................................................ 34

13. Byggarbetsplatser på höga höjder ............................................................ 35

14. Byggarbete parallellt med annan verksamhet ........................................... 36

14.1 Utrymning för både byggarbetsplatsen och den befintliga verksamheten .............. 36

14.2 Avstängning av brandlarm eller sprinklersystem .................................................... 36

14.3 Skydd mot brandspridning mellan byggarbetsplats och verksamhet .................. 37

14.4 Informationsrutiner mellan befintlig verksamhet och byggentreprenörer ............. 37

14.5 Gränsdragningslista med fördelning av arbetsuppgifter ......................................... 37

15. Brandskyddsutrustning och installationer .................................................. 38

15.1 Släckutrustning ....................................................................................................... 38

15.2 Utrymningslarm ....................................................................................................... 38

16. Referenser ................................................................................................ 39

16.1 Lagar, föreskrifter, allmänna råd ............................................................................. 39

16.2 Övriga regler och handböcker ................................................................................ 39

5 April 2019

Bilaga 1 – Regler för Brandsäker byggarbetsplats ........................................... 40

1. Syfte och omfattning ................................................................................. 40

2. Kravpunkter ............................................................................................... 40

2.1 Ledningens engagemang ....................................................................................... 40

2.2 Brandskyddsorganisation och ansvarsfördelning ................................................... 41

2.3 Riskhantering .......................................................................................................... 42

2.4 Regler och rutiner ................................................................................................... 42

2.5 Nödlägesplanering .................................................................................................. 43

2.6 Utbildning och information ...................................................................................... 43

2.7 Dokumentation och uppföljning av brandskyddet ................................................... 44

2.8 Egenkontroll av brandskyddet ................................................................................ 44

2.9 Uppföljning .............................................................................................................. 44

2.10 Brandlarm och utrymningslarm ............................................................................... 45

2.11 Utrymning ................................................................................................................ 45

2.12 Övriga brandtekniska installationer ......................................................................... 46

2.13 Till- eller ombyggnad parallellt med annan pågående verksamhet ...................... 46

Bilaga 2 – Brandskydd byggbodar .................................................................... 47

1. Inledning.................................................................................................... 47

2. Brandtekniska krav .................................................................................... 48

2.1 Utrymning ................................................................................................................ 48

2.2 Brandspridning ........................................................................................................ 52

2.3 Bärförmåga och anordningar för brandsläckning ................................................... 55

Bilaga 3 – Checklistor ....................................................................................... 57

1. Kontrollrond byggarbetsplats ..................................................................... 57

2. Att tänka på vid etablering av byggbodar .................................................. 59

3. Överlämning av byggbodetablering ........................................................... 59

4. Kontrollrond byggbodar ............................................................................. 61

6 April 2019

1. Definitioner

AF AMA

AMA står för allmän material- och arbetsbeskrivning. Beskrivningarna används för att dokumentera och kommunicera genom hela byggprocessen. AMA är uppdelad i ett antal olika avsnitt eller fackområden: Administrativa föreskrifter, Anläggning, Hus, VVS, El och Kyl. De administrativa föreskrifterna (AF) spänner över alla fackområdena och baseras på allmänna bestämmelser (AB) och allmänna bestämmelser för totalentreprenader (ABT).

Anläggning

Anläggning kan vara antingen byggnad eller annan anläggning. I plan- och byggförordningens sjätte kapitel, första paragrafen, förtecknas vilka anläggningar som är bygglovspliktiga, till exempel nöjesparker, idrottsplatser, upplag, vissa tunnlar, telemaster och vissa vindkraftverk.

APD-plan

Arbetsplatsen ställs i ordning enligt en APD-plan (arbetsplatsdispositionsplan, placerings-ritning). APD-planen kan bland annat innehålla placering av följande: • byggbodar och kontor • transportvägar • verkstäder • förråd och upplag • vatten- och avloppsledningar samt strömförsörjning • maskiner och annan utrustning • inhägnader • varnings- förbuds- och orienteringsskyltar samt vägmärken • olycksfallsberedskap • brandredskap • återsamlingsplats vid utrymning • särskilda åtgärder för att förebygga skada på tredje man som förbipasserande eller lekande

barn.

BAS-P

Särskilt utsedd person som ska samordna planering och projektering och se till att arbetsmiljöfrågorna beaktas.

BAS-U

Särskilt utsedd person som ska svara för samordningen av arbetsmiljöfrågorna på byggarbetsplatsen under genomförandeskedet.

Byggnadsarea

Den area som en byggnad upptar på marken.

7 April 2019

Brandcell

Brandteknisk avgränsad del av en byggnad inom vilken en brand under föreskriven minsta tid kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden.

Brandfarlig vara

Alla produkter som hanteras enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Exempel på detta är brandfarliga gaser som gasol och brandfarliga vätskor som bensin och etanol.

Brandlarmanläggning

Anläggning som automatiskt upptäcker en begynnande brand och signalerar så att branden kan stoppas.

Brandpost

Brunn i gata där räddningstjänsten kan ansluta sig till det kommunala vattenledningsnätet för brandvattenförsörjning. Brandposter märks ut med stolpar med en röd skylt som anger riktning och avstånd till brandpost. Brandposter ska inte blockeras i samband med byggnadsarbeten.

Brandrisk

Allt som kan orsaka att en brand uppstår och leder till en konsekvens.

Brandskyddsansvarig

Den högsta ansvariga på arbetsplatsen eller den som är utsedd av ledningen att samordna för brandskyddsarbetet. Eftersom brandsäkerheten är en del av arbetsmiljön är det i regel lämpligt att den person som utses till BAS-U även har rollen som Brandskyddsansvarig inom entreprenadområdet.

Brandskyddskontrollant

Den som är utsedd av den brandskyddsansvarige att bland annat genomföra egenkontrollen av brandskyddet.

Brandskyddsduk

Ett hjälpmedel i fall där skyddsavstånd är svåra att säkerställa är att använda sig av brand duk/brandskyddsduk som har en avskiljande förmåga. Brandskyddsduk kan användas vid täckning av containrar, cellplastbalar, brädhögar och andra typer av upplag. Brandskyddsduk kan i vissa fall vara en möjlig avskiljning där avståndet mellan byggbod och intilliggande byggnad inte är tillfredsställande ur brandskyddssynpunkt. Vid användande av brandskyddsduk i dessa sammanhang rekommenderas ett samråd med den brandsakkunnige i projektet.

8 April 2019

Brandtekniska klasser

Byggnadsdelar indelas beroende på funktion i klasserna R (bärförmåga), E (avskiljning), I (isolering) samt W (begränsad strålning). Beteckningarna R, RE, E, EI och REI åtföljs av ett tidskrav 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klassificeringen kan kombineras med beteckningen C - (för dörrar med dörrstängare). Nuvarande klassificering skiljer inte på obrännbara och brännbara byggnadsdelar vid bedömning av brandteknisk klass. Äldre dörrar kan vara märkta med klassificering där A = obrännbar, B = brännbar och F motsvarar dagens E-klass. Läs mer om brandtekniska klasser i Boverkets byggregler kap. 5:231

Byggarbetsplatser på höga höjder

Begreppet avser i den här handboken byggarbetsplatser där • den översta våningen ligger högre än vad räddningstjänsten har möjlighet att nå med hjälp av

höjdfordon (normalt byggnader över åtta våningar) • räddningstjänsten, på grund av byggnadens höjd, måste bekämpa branden inifrån byggnaden.

Byggnad

En byggnad ska enligt plan- och bygglagen vara en varaktig konstruktion, med tak eller tak och vägg, varaktigt placerad på/under mark eller i vatten. Människor kan uppehålla sig i den. Det är inte bara vanliga hus som betraktas som byggnader utan även exempelvis kiosker, lekstugor, husvagnar, husbåtar och silobyggnader.

Byggnadsklass

De grundläggande brandskyddskraven på en byggnad hänförs till den brandtekniska byggnadsklassen. Kraven bestäms av våningsantal, byggnadsarea och verksamhet. Enligt Boverkets byggregler finns det fyra brandtekniska byggnadsklasser; Br0, Br1, Br2 och Br3. De högsta kraven ställs för en byggnad i klass Br0.

Byggnadsverk

Byggnadsverk är ett samlingsnamn för byggnader och andra anläggningar.

Föreståndare brandfarlig/explosiv vara

Person som, enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, ska ansvara för att hanteringen av brandfarliga eller explosiva varor sker på ett säkert sätt.

Heta Arbeten

Särskilda regler gäller för brandfarliga heta arbeten som utförs på tillfällig arbetsplats. Det kan handla om arbeten med verktyg/maskiner i form av svetsning, lödning, slipning, skärning eller upphettning med varmluftspistol. I den här handboken används begreppet Heta Arbeten för denna typ av arbeten. Reglerna innebär bland annat kompetenskrav på utförare och tillståndshantering.

9 April 2019

Material, beklädnader och ytskikt Material och produkter klassas från brandsynpunkt som obrännbara, svårantändliga eller brännbara. Svårantändliga material är brännbara, men fortsätter inte brinna när pilot-lågan tas bort. För material, beklädnad och ytskikt används följande klassbeteckningar.

• A1, A2 (obrännbart material) • B, C, D, E (brännbart material, ju längre i alfabetet desto mer lättantändligt)

Klass A1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2, B, C, D, E kombineras med någon av följande tilläggsklasser. s1 – byggnadsdelen får avge en mycket begränsad mängd brandgaser s2 – byggnadsdelen får avge en begränsad mängd brandgaser s3 – inget krav på begränsad produktion av brandgaser d0 – brinnande droppar eller partiklar får ej avges från byggnadsdelen d1 – brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd d2 – inget krav på begränsning av brinnande droppar eller partiklar

Läs mer om brandtekniska klasser i Boverkets byggregler kap. 5:231

Slutbesked

Enligt plan- och bygglagen får ett byggnadsverk inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om byggnadsnämnden inte beslutar annat.

Startbesked

Enligt plan- och bygglagen får ett byggarbete som kräver bygglov eller anmälan, inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked.

Tillfälliga byggnader Under arbetets gång kan färdiga bodar, baracker, godscontainrar, husvagnar, flyttbara och delbara byggnader användas till exempel som kontor, verkstäder, lunch- och omklädnings-utrymmen.

Tillfälliga elanläggningar

Elanläggningar för exempelvis bygg- och rivningsplatser, marknader, mässor och stånd, mobila och transportabla arbetsplatser samt för exempelvis tivolin och cirkusar.

Tillfälliga lokaler En separat del av en byggnad under uppbyggnad eller renovering där till exempel kontor, verkstäder, lunch- och omklädningsutrymmen inhyses så länge arbete pågår.

Tillståndsansvarig Heta Arbeten

Av beställaren särskilt utsedd person som har rätt att skriva tillstånd för Heta Arbeten.

10 April 2019

Tändskyddande beklädnad

Med tändskyddande beklädnad menas en beklädnad av obrännbart eller annat för ändamålet lämpligt material, som under minst 10 minuter hindrar bakomliggande brännbara materials antändning. Ändamålet med en tändskyddande beklädnad är förutom att underlätta utrymning också att ge räddningstjänsten viss tid för sin släckinsats, innan de bakomliggande byggnadsdelarna av brännbart material antänds och förvärrar brandsituationen. Exempel på tändskyddande beklädnad är 9 mm gipsskiva.

Utrymningsväg

En utrymningsväg ska vara en utgång direkt till gata eller motsvarande eller en utgång till terrass, gårdsplan eller dylikt från vilken gata eller motsvarande lätt kan nås. En utrymningsväg kan även vara ett utrymme i en byggnad som leder från en brandcell till en sådan utgång.

Vägledande markering

Utrymningsskyltar ska ha grön bakgrund och tydliga vita symboler som anger utrymningsriktning. En vägledande markering kan vara en genomlyst skylt, belyst skylt, efterlysande skylt eller bara en skylt.

11 April 2019

2. Krav på brandskydd under byggtiden

2.1 Svensk lagstiftning Nedan beskrivs lagar som i någon form ställer krav på brandskyddet. Lagstiftningen syftar i första hand till att förhindra personskador. Ibland räcker det inte att uppfylla lagkraven. Andra intressenter, som ägare och försäkringsgivare, kan av ekonomiska skäl ställa särskilda krav på att byggnaden inte får skadas av en brand. Exempel på sådana krav är reglerna för Heta Arbeten. De skeden i byggprocessen som är kopplade till lagar kan illustreras enligt följande bild:

2.1.1 Lagen om skydd mot olyckor I lagen om skydd mot olyckor hamnar byggarbetsplatser i en gråzon. Byggarbetsplatser undantas inte i lagstiftningen, men de krav på dokumentation och skriftlig redogörelse som finns i föreskrifter och i allmänna råd gäller i första hand färdigställda byggnader i drift.

Enligt den andra paragrafen i kapitel två i lagen ska en ägare eller nyttjare av en byggnad eller annan anläggning ha ett brandskydd i skälig omfattning och dessutom arbeta systematiskt med brandskyddet. En byggnad eller annan anläggning som är under uppförande kan betraktas som en byggnad i den här meningen redan innan den är färdigställd. Exakt när en byggnad övergår från att bara vara en blivande byggnad till en faktisk byggnad kan vara svårt att säga generellt. När grundkonstruktion, bärande stomme och takkonstruktion är färdiga bör rimligen byggnaden betraktas som en byggnad enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Oavsett i vilket skede byggprojektet är finns det krav på ett systematiskt arbetssätt och förebyggande åtgärder för att förhindra personskador med hänvisning till arbetsmiljölagen.

I många fall pågår om- och tillbyggnadsarbeten eller renoveringsarbeten parallellt med befintlig verksamhet. I dessa fall är det ingen tvekan om att det ställs krav på ett systematiskt brandskyddsarbete i byggnaden enligt lagen om skydd mot olyckor. Det gäller även i det skede då en ny byggnad eller del av byggnad börjar tas i drift, oavsett om slutbesked enligt plan- och bygglagen har lämnats eller inte. I de flesta fall finns det också krav på att det systematiska brandskyddsarbetet ska dokumenteras.

2.1.2 Arbetsmiljölagen Brandskyddet under byggtiden är till viss del en arbetsmiljöfråga. Enligt arbetsmiljölagens tredje kapitel, paragraf sju, ska alla som medverkar, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet. När det gäller arbetsmiljön under byggskedet är det Arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete som är vägledande. De krav på utrymning som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsplatsens utformning gäller då endast för färdigställda utrymmen samt för byggbodar och andra personalutrymmen.

12 April 2019

Byggherren, eller den som låter utföra byggnadsarbetet, har dels ett ansvar att ta hänsyn till arbetsmiljön under planeringen och projekteringen av ett byggprojekt, dels ett ansvar för samordningen av arbetsmiljöfrågor under utförandet av byggprojektet. I vissa fall kan byggherren överlåta sitt ansvar till en uppdragstagare, till exempel en general- eller totalentreprenör. Byggherren, eller en uppdragstagare som övertagit byggherrens ansvar, ska utse dels en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P), dels en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U). Det krävs särskild kompetens för rollen som byggarbetsmiljösamordnare.

BAS-P ska samordna planering och projektering och se till att arbetsmiljöfrågorna beaktas. BAS-P ska också ansvara för att en arbetsmiljöplan för hela byggobjektet tas fram innan byggarbetsplatsen etableras.

När bygget har startat ska BAS-U svara för samordningen av arbetsmiljöfrågorna på byggarbetsplatsen. BAS-U ska hålla arbetsmiljöplanen tillgänglig på byggarbetsplatsen under hela byggskedet. BAS-U ska också göra de anpassningar som behövs i arbetsmiljöplanen, så att den stämmer överens med hur man arbetar. BAS-U ska ha kontroll över de viktigare delarna av arbetsmiljöarbetet på bygget, bland annat att arbetsmiljöplanen följs. Ett sätt att sköta kontrollen är gemensamma skyddsronder. Arbetsmiljöverket rekommenderar att skyddsronder hålls med 1–3 veckors intervall. Intervallet bestäms mer exakt av riskerna, hur komplext bygget är och hur snabba förändringarna är.

BAS-U ska organisera skyddsarbetet och fördela arbetsuppgifter, vilket även kan innefatta brandskydd.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete finns bland annat riktlinjer för:

• Regler och rutiner (§12) • Riskhänsyn i planeringsarbetet (§21) • Avgränsning av byggarbetsplats (§23) • Utrymning (§27–30) • Brandförebyggande arbete (§32) • Branddetektorer och alarmsystem vid behov (§32) • Brandredskap (§32, 33, 49) • Kontroll av utrustningar och installationer (§49) • Regelbundna övningar och provningar (§49)

2.1.3 Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen har huvudfokus på att byggnaden som slutprodukt ska bli säker och ändamålsenlig. Lagen slår fast att ett byggnadsverk inte får tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om inte byggnadsnämnden beslutar annat.

Om ett byggnadsarbete äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa kan byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter.

Byggnadsnämnden kan också förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om det finns brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket eller om det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked.

13 April 2019

Enligt Boverkets byggregler, BBR, ska bygg-, rivnings- eller markarbetsplatser vara ordnade så att tillträde för obehöriga försvåras och så att risken för personskador begränsas. Åtgärder ska vidtas till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot buller och damm. Om byggnader eller delar av byggnader är i bruk eller tas i bruk när byggnads- eller rivningsarbeten pågår, ska åtgärder ha vidtagits för att skydda boende och brukare mot personskador. Om ordinarie utrymningsvägar inte kan användas, ska tillfälliga sådana ordnas. Enligt föreskriftens allmänna råd bör byggnader eller delar av byggnader inte tas i bruk innan ventilationssystem och brandskyddstekniska installationer är i driftklart skick.

2.1.4 Lagen om brandfarliga och explosiva varor På byggarbetsplatser används brandfarliga gaser och vätskor och i vissa fall explosiva varor. Tillstånd från kommunen krävs i regel för hanteringen beroende på mängder och användningssätt. En tillståndspliktig hantering innebär att det ska utses en särskild föreståndare som tar ansvar för att hanteringen sker på ett säkert sätt. En föreståndare ska ha tillräcklig kompetens för uppgiften.

Föreståndare ska vara utsedd på samma sätt som för en tillståndspliktig verksamhet.

När det gäller explosiva varor kan tillstånd behövas för förvaring och innehav beroende på hur hanteringen går till. En sprängare som har tillstånd för förvaring i flyttbart förråd ska anmäla till tillståndsmyndigheten om förvaring sker på samma ställe i mer än fem dagar.

2.2 Regler och rekommendationer Krav på brandskydd kan också ställas med hänvisning till andra regler. Det kan då handla om branschregler, standarder, normer eller rekommendationer. I dessa fall handlar det inte om direkta lagkrav. Kraven på att reglerna ska följas kommer i stället från exempelvis byggherren eller en försäkringsgivare. Här följer några exempel på regler som berör brandskyddet på byggarbetsplatser.

2.2.1 AF AMA I dessa branschregler ställs krav på att entreprenören ska tillhandahålla en namngiven fysisk person som ska ansvara för samordningen av samtliga tillståndsansvarigas arbetsuppgifter samt för samordningen av brandskyddet på arbetsplatsen. Vidare fastställs ett krav på att Brandskyddsföreningens och försäkringsbranschens säkerhetsregler för Heta Arbeten ska följas.

2.2.2 Heta Arbeten Brandskyddsföreningens och försäkringsbranschens säkerhetsregler för Heta Arbeten ställer krav på säkerhetsåtgärder när arbeten sker med verktyg och utrustningar som genererar höga temperaturer i miljöer där brand kan uppstå.

14 April 2019

2.2.3 El-standarder Tillfälliga elanläggningar – SEK 415

SEK, svensk el-standards rekommendationer avseende planering, skyddsåtgärder, materialval och uppbyggnad samt kontroll, skötsel och underhåll av tillfälliga elanläggningar, speciellt sådana som uppförs i samband med byggnads- och anläggningsverksamhet.

Elinstallationsreglerna – SS 436 40 00

Denna standard reglerar utförandet av elinstallationer för lågspänning. De första fem delarna i standarden gäller generellt. Del 6 handlar av kontroll av elinstallationer medan del 7 behandlar specifika installationer där kapitel 704 anger specifika krav för bygg- och rivningsplatser. Bland annat finns krav på jordfelsbrytare i detta kapitel.

2.3 Åtgärder utöver samhällets krav

2.3.1 Egen ambition Hur långt man ska genomföra brandskyddsåtgärder utöver myndighetens grundläggande minimikrav är en fråga som byggherren avgör, eventuellt efter samråd med sin försäkringsgivare. Efter en riskbedömning bestäms vilken skyddsnivå som är lämplig. Därefter kontrolleras att samtliga krav enligt lagstiftningen är uppfyllda. Betydelsen av att skydda den egna verksamheten ska inte i första hand styra av den egna ambitionen att upprätthålla drift och verksamhet.

2.3.2 Försäkringsgivare En försäkringsgivare kan inte ställa krav på samma sätt som en myndighet men kan genom villkor för premiesättningen påverka skyddsnivån. Premien är bland annat beroende av:

• företagets interna skyddsorganisation • belägenhet (insatstid) • byggnadssätt • verksamhetens art • särskilda brandskyddsåtgärder, till exempel brandlarm eller vattensprinkleranläggning • lås • inbrottslarmanläggning.

15 April 2019

3. Ledningens engagemang

3.1 Säkerhetskultur Enkelt uttryckt handlar säkerhetskultur om den allmänna synen på säkerhet bland de som arbetar på platsen. Det finns ingen ”Quick-fix” för att skapa en säkerhetskultur men genom ett konsekvent arbetssätt kan man komma långt.

Genom erfarenhetsåterföring från incidentrapportering och omvärldsbevakning kan riskanalyser göras med hög kvalitet. Regler och rutiner kan därigenom skapas utifrån faktiska risker. Riskmedvetenhet kan förmedlas genom information, utbildning och övningar. Efterlevnaden av hur regler och rutiner följs kan följas upp genom egenkontroll. Den viktigaste framgångsfaktorn för att verkligen lyckas med sitt säkerhetsarbete är ledningens engagemang. Exempel på ledningens engagemang kan vara att arbetsledare ger signaler om att säkerheten är viktig genom att vara noga med att själva följa policy, regler och rutiner samt att delta på övningar, utbildningar och vid informationstillfällen.

Ett annat sätt att skapa rutiner för ledningens engagemang är att ha brandsäkerhet som en stående punkt på agendan för planerings- och uppföljningsmöten.

3.2 Ett systematiskt arbetssätt Kvalitetsarbete bygger på den så kallade PDCA-cykeln. PDCA står för Plan, Do, Check och Act. Enkelt uttryckt handlar det om att kontinuerligt utvärdera det man gör för att hitta förbättringsåtgärder.

Både i arbetsmiljölagen och lagen om skydd mot olyckor finns krav på ett systematiskt arbetssätt. Hur man väljer att utforma sitt system beror på förutsättningarna. Fundera på vilka funktioner som behövs med hänsyn till de risker som finns i verksamheten.

Brandskyddsföreningen har tagit fram en metod för systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Metoden kan användas som utgångspunkt för att skapa ett systematiskt brandskyddsarbete på en byggarbetsplats.

För att syftet med det systematiska arbetssättet ska uppnås behöver brandskyddsarbetet dokumenteras. Beskrivningen av brandskyddsarbetet i den här boken följer de olika stegen för SBA enligt Brandskyddsföreningen som beskrivs i kapitel 3-11.

16 April 2019

3.3 Policy En policy eller riktlinje är ett ställningstagande och viljeinriktning om hur ledningen ser på brandsäkerhetsarbetet. En policy om brandsäkerhet kan ingå i en övergripande säkerhetspolicy men för att få legitimitet ska den undertecknas av vd eller motsvarande. Ambitionen bör vara att skapa en policy som är enkel och konkret. Policyn kan bland annat förtydliga de åtgärder som förväntas kunna utföras av alla som arbetar på byggarbetsplatsen (se avsnitt XX).

3.4 Ställ krav på kompetens vid upphandling En grundläggande förutsättning för att skapa en brandsäker byggarbetsplats är att beställaren av byggprojekt i samband med upphandling ser till entreprenörer med rätt kompetens och fungerande ledningssystem anlitas i projektet. Bland annat bör den person som utses till brandskyddsansvarig har grundläggande kunskap om systematiskt brandskyddsarbete.

17 April 2019

4. Brandskyddsorganisation och ansvarsfördelning

Av naturliga skäl är det svårt att ställa samma krav på det tekniska brandskyddet under byggtiden som när byggnaden är klar. Det gör att det blir ännu viktigare att det finns en organisation som har kontinuerlig kontroll på brandrisker och skyddssystem.

4.1 Ansvar Hur uppgifter i brandskyddsarbetet på en byggarbetsplats ska fördelas behöver anpassas från fall till fall. Begreppet brandskyddsansvarig kan vara en aning missvisande då ansvaret för brandsäkerheten i varierande omfattning vilar på alla som arbetar på platsen. Den som har särskilt utsedda uppgifter har också ett ansvar för att de blir riktigt utförda.

Det övergripande ansvaret för brandsäkerheten på byggarbetsplatsen finns hos byggherren tills uppgifterna har överförts till någon annan. Ansvaret handlar då om personsäkerheten enligt arbetsmiljölagen och att säkra egendomen. I de fall där ett byggarbete pågår samtidigt med befintlig verksamhet, finns också ett ansvar hos ägare eller nyttjare av byggnaden att parallellt med byggarbetet bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete för hela byggnaden/verksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor.

Oavsett vem som får uppgiften att samordna brandskyddsarbetet på byggarbetsplatsen är principen att ansvaret för organisatoriska åtgärder, som utbildning, planering och uppföljning, följer med chefsansvaret hos respektive entreprenör.

Fördelning av uppgifter kan regleras genom avtal mellan juridiska personer. Uppgifter kan även delegeras till medarbetare internt i en organisation. Med en delegerad uppgift följer ett visst ansvar. Hur ansvaret har fördelats är inte givet i och med att en delegering har gjorts. Ansvaret beror på hur tydlig delegeringen är och vilka förutsättningar den utsedda personen har att utföra uppgiften. I händelse av en brand där människor skadas eller förolyckas kan ett personligt ansvar utkrävas i domstol. Även om ingen olycka inträffar kan företagsbot eller böter utdömas om lagstiftade skyldigheter åsidosätts.

Brandskyddsåtgärder görs, till skillnad från arbetsmiljörelaterade åtgärder, inte enbart för att uppnå tillfredställande personsäkerhet. Åtgärderna genomförs också för att förhindra eller begränsa egendomsskador och driftavbrott. Kostnaderna för en brand kan bli mycket stora. Om det vid en efterföljande utredning visar sig att en entreprenör har underlåtit att följa regler kan denne drabbas av stora ekonomiska konsekvenser. Exempelvis kan heta arbeten som leder till brand innebära förhöjd självrisk för försäkringstagaren och skadeståndskrav på den entreprenör som utfört arbetet.

4.2 Samordna brandskyddsarbetet Under utförandeskedet i ett byggprojekt ska BAS-U organisera skyddsarbetet och fördela arbetsuppgifter vilket även kan innefatta brandskydd. Brandskyddsarbetet behöver samordnas mellan olika entreprenörer på samma sätt som arbetsmiljöarbetet. Eftersom brandskydd till viss del är en arbetsmiljöfråga kan det av praktiska skäl vara lämpligt att BAS-U utses till brandskyddsansvarig.

18 April 2019

I den stund en byggnad, eller delar av en byggnad, börjar tas i bruk behöver brandskydds-organisationen ses över. Under en period kan det både finnas olika entreprenörer och personal från den inflyttande nyttjaren på plats. När flera arbetsgivare bedriver verksamhet på ett driftställe ska det enligt arbetsmiljölagen finnas en samordningsansvarig som råder över arbetsmiljön på driftstället. Den som ansvarar för samordningen kan vara en fysisk eller juridisk person. I färdigställda byggnader som omfattas av krav på dokumentation och där det pågår verksamhet, bör det finnas en person med särskilt ansvar för brandskyddsarbetet.

En lämplig lösning i detta skede kan vara att den samordningsansvariga för arbetsmiljö och brandskydd är samma person som representerar ägaren eller den blivande nyttjaren.

I ett allmänt råd om systematiskt brandskyddsarbete från Statens Räddningsverk (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB), beskrivs vilka som bör dokumentera brandskyddsarbetet och vad dokumentationen bör innehålla.

I AF AMA finns krav på att entreprenören ska tillhandahålla en namngiven fysisk person, som är ansvarig för samordningen av samtliga tillståndsansvarigas arbetsuppgifter samt för samordningen av brandskyddet på arbetsplatsen.

4.3 Ansvarsfördelning Eftersom det inte går att förutsäga vem som upptäcker en brand är det rimligt att vissa åtgärder ska kunna utföras av alla personer som arbetar på byggarbetsplatsen. Andra arbetsuppgifter i brandskyddsarbetet utförs av särskilt utsedda personer.

På mindre byggarbetsplatser kan brandskyddsarbetet utföras av en person. I större projekt bör arbetsuppgifterna fördelas på flera personer. Delegering bör ske skriftligt men kan utgöra en del av annan delegering.

4.3.1 Byggherre/entreprenör Enligt Arbetsmiljölagen har byggherren det yttersta ansvaret för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen. Även om vissa arbeten har delegerats eller avtalats bort, finns det fortfarande en skyldighet för den ytterst ansvarige att följa upp hur arbetet bedrivs med avseende på säkerheten. Uppföljningen är ett krav enligt lagstiftningen och är nödvändig för kvalitetsutveckling och för att skapa motivation hos de personer som utför arbetet. Samma princip gäller för arbetsgivarens (alla entreprenörers) ansvar avseende arbetsmiljön för sina anställda. • Arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetstagarna har rätt kompetens för att kunna hantera

riskerna i arbetet. • Arbetsgivaren ska fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera

chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs.

• Arbetsgivaren ska göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet minst en gång per år.

Ovanstående krav återfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete.

19 April 2019

4.3.2 Alla som arbetar på byggarbetsplatsen Följande åtgärder ska kunna utföras av alla:

• följa de regler och rutiner som är fastställda • åtgärda eller rapportera brandrisker som upptäcks • utrymma ur byggnaden när utrymningssignal ges • rädda personer i fara om det inte medför risk för eget liv • varna personer på byggarbetsplatsen med hjälp av den utrustning som finns tillgänglig • larma samhällets resurser (larmnummer 112) • släcka en mindre brand med hjälp av tillgänglig brandsläckningsutrustning

4.3.3 Brandskyddsansvarig En eller flera personer ska ha följande uppgifter:

• vid behov utse medarbetare som kan utföra uppgifter i brandskyddsarbetet • ansvara för samordningen av tillståndsansvariga för Heta Arbeten • planera övningar och informationstillfällen så att alla på platsen kan få kunskap om risker

och rutiner och kan agera på rätt sätt • vid behov kontakta räddningstjänsten och ge dem möjlighet att orientera sig på platsen • ansvara för underhåll av brandskyddsutrustning • kontinuerligt identifiera och minimera brandriskerna på byggarbetsplatsen • sammanställa dokumentation över utförda kontroller och underhållsåtgärder • följa upp att fastställda rutiner för brandsäkerhet under byggtiden efterlevs.

4.3.4 Person som utför egenkontroll Det bör finnas en eller flera personer som har till uppgift att utföra egenkontroll av följande:

• utrymningsvägar, brandskyddsrelaterade skyltar och tillfällig nödbelysning (om sådan finns) • byggnadens brandcellsgränser • utrustning för utrymningslarm (funktionskontroll) • brandsläckningsutrustning • åtkomlighet för räddningstjänsten • tillfälliga elinstallationer • att regler och rutiner följs.

4.3.5 Tillståndsansvarig Heta Arbeten Den tillståndsansvarigas roll är att svara för brandskyddet vid Heta Arbeten på arbetsplatsen och i dess omgivning. För att kunna leva upp till detta behövs kontrollrutiner före, under och efter de utförda Heta Arbetena. Uppgiften att vara tillståndsansvarig får inte föras vidare utan beställares skriftliga medgivande.

• Den tillståndsansvariga kontrollerar i samband med varje arbete där Heta Arbeten utförs, att säkerhetsreglerna följs.

• Tillståndet dokumenteras genom att blanketten Tillstånd/Kontrollista för Heta Arbeten, fylls i och undertecknas.

20 April 2019

4.3.6 Föreståndare brandfarliga varor Omfattningen av föreståndarens ansvar beror på organisationen. Det är tillståndshavaren som har det yttersta ansvaret för att lagen efterlevs. Föreståndarens ansvar är att

• se till att hanteringen av brandfarlig vara sker enligt gällande lag och föreskrifter inom tilldelat område

• vara kontaktperson för tillsynsmyndigheten • hantera dokumentation • se till att det finns rutiner för att upptäcka och åtgärda brister • informera personer som hanterar brandfarlig vara om risker och skyddsåtgärder. Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor ska en föreståndare utses för byggarbetsplatser som kräver tillstånd.

4.3.7 Föreståndare explosiva varor Omfattningen av föreståndarens ansvar beror på organisationen. Det är tillståndshavaren som har det yttersta ansvaret för att lagen efterlevs. Föreståndarens ansvar är att

• se till att verksamheten bedrivs enligt gällande lag och föreskrifter inom tilldelat område • vara kontaktperson för tillsynsmyndigheten • hantera dokumentation • se till att det finns rutiner för att upptäcka och åtgärda brister • se till att endast behöriga personer får tillgång till explosiv vara.

Föreståndare krävs vid tillståndspliktig förvaring eller innehav av explosiva varor enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor.

4.3.8 Utrymningsledare Om det är befogat och praktiskt möjligt kan utrymningsledare utses. Uppgiften att vara utrymningsledare bör vara knuten till en funktion som alltid finns på plats då verksamhet pågår. Utrymningsledarens uppgift är att

• om möjligt kontrollera att utrymningssignalen har uppmärksammats av alla under utrymningsskedet

• organisera återsamlingen efter utrymningen och sammanställa information • avrapportera information till räddningstjänsten när de anländer • medverka vid planering och utvärdering av utrymningsrutiner och övningar.

21 April 2019

5. Riskhantering Det första steget till att skapa en bra brandsäkerhet är att bli medveten om vilka brandrisker som behöver hanteras på byggarbetsplatsen. Statistik över brandorsaker på byggnadsplatser som bygger på räddningstjänstens insatser visar att avsiktlig brand är vanligast med 29 procent. Därefter följer okänd orsak 24 procent, Heta Arbeten 17 procent, fel i utrustning 11 procent och värmeöverföring 7 procent. Eftersom inte alla bränder leder till uppdrag för räddningstjänsten finns det ett mörkertal i form av incidenter som släckts av personal på plats. Sannolikt är därmed den verkliga andelen högre för exempelvis bränder orsakade av Heta Arbeten.

Nästa steg handlar om att värdera om de risker som har identifierats är så pass stora att särskilda åtgärder krävs för att hantera dem. Grundprincipen när det gäller att hantera brandrisker är att i möjligaste mån hålla tänd-källor och brännbart material åtskilda. Då det byggnadstekniska brandskyddet är mer eller mindre ofullständigt under byggskedet innebär det att en stor del av brandsäkerheten bygger på att det finns fungerande regler och rutiner. Regler och rutiner som kan vara relevanta för att hantera riskerna på en byggarbetsplats framgår av kapitel 6.

5.1.1 Heta arbeten och cellplast – en farlig kombination En granskning av bränder på byggarbetsplatser som medfört allvarliga skador visar att det påfallande ofta är Heta Arbeten som varit tänd-källa och cellplastisolering som utgjort brännbart material. Detta bekräftades i en undersökning där Brandskyddsföreningen detaljgranskade bränder som orsakats av Heta Arbeten under en period av fem år. Av de bränder i vägg som granskades hade mer än 60 procent isolering som startföremål. Vid tak-bränder utgjorde bränder i isolering 37 procent

Brandförloppen kan bli snabba och rökutvecklingen stor. Cellplaster är energirika material som vid brand kan utveckla lika mycket effekt per viktenhet som exempelvis diesel. En brand i cellplast kan spridas genom värmen som utvecklas från branden men också genom att de i värmen sönderdelas till oförbrända brandgaser som via hålrum sprider sig snabbt med värmen uppåt. De heta brandgaserna kan antändas i hålrummen då de kommer i kontakt med syre.

Så kallade termoplaster som EPS (Expanderad polystyren) smälter och droppar och sprider på det sättet branden även nedåt. Härdplaster som exempelvis PIR (Polyisocyanurate) smälter inte vid brand. Härdplasterna sönderdelas och bidrar då i brandförloppet genom de pyrolys-gaser som bildas vid upphettning.

Härdplasterna anses generellt vara bättre ur brandsynpunkt av ovanstående skäl. Nackdelen är att de har ett högt kväveinnehåll vilket medför att det bildas cyanväte vid brand. Cyanväte leder till medvetslöshet vid relativt låga halter och är därmed en särskilt stor hälsorisk för personer som riskerar att utsättas för dessa brandgaser.

Riskmedvetenheten behöver vara stor under både projekterings- och utförandeskedet då cellplaster ska användas i produktionen, i synnerhet vid fasadinstallationer. Det gäller brandsäkerheten under byggtiden men även att arbetet utförs på ett sådant sätt att ett långsiktigt bra brandskydd säkerställs för byggnaden.

22 April 2019

6. Regler och rutiner

6.1 Anlagd brand Anlagd brand är den vanligaste kända orsaken till räddningsinsatser vid byggarbetsplatser. Anlagd brand bör ingå i riskanalysen för platsen och de förebyggande åtgärderna bör finnas med i planen för brandskydd under byggtid. Många av insatserna mot anlagd brand är också effektiva åtgärder mot skadegörelse och stölder. Åtgärder för att försvåra tillträde för obehöriga är dessutom ett krav för att minska risken för personskador.

6.1.1 Rekommenderade åtgärder för skydd mot anlagd brand:

• Hindra oönskade besök på platsen med hjälp av stängsel och grindar till byggarbetsplatser och genom att säkra alla dörr- och fönsteröppningar till byggnader.

• Var uppmärksam på tecken på inbrottsförsök och skadegörelse. Tillbud kan vara början till allvarligare skador.

• Belysning av platsen minskar sannolikheten för att obehöriga ska kunna ta sig in. • Förvara brandfarliga vätskor och gaser i låsta utrymmen. • Ha ett skyddsavstånd eller annat lämpligt skydd mellan byggnad och upplag/brännbart

material.

6.1.2 Åtgärder att överväga om risken för anlagd brand är särskilt stor:

• Installation av övervakningskameror • Bevakning utanför de normala arbetstiderna • Inbrottslarm • Information till närboende om vart de ska vända sig om de misstänker att obehöriga har

tagit sig in på byggarbetsplatsen.

Ett alternativ till traditionell kameraövervakning är värmesensorer som inte kräver tillstånd. För att ett sådant system ska vara effektivt krävs någon form av överföring till larmcentral som kontinuerligt kan tolka aktiviteter och vid behov kalla på resurser. För extra snabb respons kan högtalarutrop användas. Åtgärder för att försvåra tillträde för obehöriga är ett krav enligt Boverkets byggregler.

6.2 Brandfarliga vätskor och gaser Alla som arbetar med brandfarliga vätskor och gaser ska ha de kunskaper som krävs för en säker hantering och känna till vilka säkerhetsregler som gäller på arbetsplatsen.

Reglerna bör bland annat fastställa följande:

• Brandfarliga vätskor och tryckkärl ska inte förvaras tillsammans. • Varningsskyltar ska finnas och synas tydligt vid ingångarna till förvaringsplatser för

brandfarlig vätska och tryckkärl. • Alla elektriska installationer ska vara anpassade för en miljö där en explosiv atmosfär kan

uppstå och ska väljas ut och installeras av behörig personal. • Brandsläckare ska placeras vid ingångar till förvaringsområden.

23 April 2019

Behållare med brandfarliga vätskor samt tryckkärl ska helst förvaras på öppna platser som har inhägnats på ett säkert sätt, i skydd från sol och på avstånd från gropar, avlopp och lågt liggande områden. Vid förvaring inomhus ska utrymmet vara väl ventilerat direkt till det fria.

Omfattande hantering av brandfarlig vara på byggarbetsplatser innebär att tillstånd behöver sökas hos kommunen. Tillståndspliktig verksamhet ska bland annat ha föreståndare med särskild kompetens och ansvar för hantering av brandfarlig vara.

Nedanstående maximala mängder får hanteras på byggarbetsplatser utan tillstånd. Om byggarbeten pågår i publik verksamhet är mängden som får hanteras utan tillstånd betydligt lägre.

Annan yrkesmässig

inomhus Annan yrkesmässig utomhus

Gas 250 liter 1000 liter

Aerosol 500 liter 3000 liter

Vätska med flampunkt <60 °C Exempelvis: bensin, aceton, T-sprit.

500 liter 3000 liter

Vätska med flampunkt >60 °C Exempelvis: eldningsolja, diesel

10 000 liter 50 000 liter

Läs föreskrifter och allmänna råd om hantering och förvaring av brandfarliga vätskor och gaser i sin helhet genom att gå in på www.msb.se.

6.3 Explosiva varor Explosiva varor i form av sprängämnen och tändkapslar/sprängkapslar förekommer på en del byggarbetsplatser. Tillstånd krävs från kommunen både för att inneha/förvärva och förvara explosiva varor. Tillstånd för förvaring eller innehav/förvärv ges endast till den som kan hantera den explosiva varan med tillräcklig aktsamhet och som bedöms som lämplig.

Mer fakta om hanteringen finns i föreskrifter och allmänna råd om förvaring av explosiva varor och i handboken Förvaring av explosiva varor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

6.4 Heta Arbeten När det är möjligt ska alternativ till Heta arbeten eftersträvas. Heta Arbeten ska utföras av personer med giltigt certifikat. Särskilda säkerhetsregler ska följas när arbetet utförs.

Säkerhetsregler för Heta Arbeten® tas fram gemensamt av Brandskyddsföreningen och försäkringsbolagen. Dessa regler är med andra ord inte lagkrav, kravställare är försäkringsbolagen och sanktionerna är ekonomiska. Krav på att säkerhetsregler för Heta Arbeten® ska följas finns även i AF AMA.

Heta arbeten får endast utföras under förutsättning att den tillståndsansvariga utfärdar tillstånd. Även den tillståndsansvariga ska ha giltigt certifikat och bör dessutom ha ytterligare kompetens

24 April 2019

om förutsättningarna kring tillståndsgivning. Den tillståndsansvariga får inte både skriva tillstånd och utföra arbetet.

Läs mer om säkerhetsreglerna med mera på www.hetaarbeten.se.

6.5 Strömförsörjning och utrustning Varje el-central ska innehålla huvudbrytare för frånskiljning av den inkommande matningen. Huvudbrytaren ska kunna låsas i frånskilt läge, till exempel med ett hänglås eller genom placering bakom låsbart hölje. Om så är möjligt ska huvudbrytare, utöver de som styr säkerhets- och brandlarmsystem, stängas av när arbete avslutas. All utrustning ska kopplas ur när den inte används.

Elektriska kablar, speciellt i tillfälliga installationer, ska skyddas mot skada. Kablar bör inte förläggas över eller längs byggarbetsplatsens gång- och körvägar. Om det ändå måste göras ska särskilt skydd anordnas mot mekanisk skada. Kablar bör hängas upp från marknivån för att skyddas mot skada som kan tänkas uppstå på grund av aktiviteter på byggarbetsplatsen.

Bärbar elektrisk utrustning ska vara försedd med informationsskyltar där det anges att de genomgår regelbundna inspektioner och tester.

Om bärbar eller tillfällig belysning krävs ska denna placeras på ett säkert avstånd från brännbart, lättantändligt material.

En behörig elinstallatör ska regelbundet inspektera alla installationer, speciellt de som är tillfälliga, och testa dem till exempel var tredje månad och varje gång ändringar har gjorts. Resultaten av sådana tester och inspektioner ska dokumenteras.

Installation av strömförsörjning och kabelförläggning för tillfälliga elanläggningar som anordnas för bygg- och rivningsplatser ska utföras av behörig elinstallatör.

Tillfälliga elanläggningar är ofta utsatta för stark förslitning och stora mekaniska påfrestningar. De ska därför enligt Elsäkerhetsverket rutinmässigt kontrolleras, så kallad fortlöpande tillsyn. De ska också genomgå en noggrann kontroll med intervall som fastställs av innehavaren, så kallad periodisk tillsyn.

Elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd. Utförande av elinstallationer för lågspänning ska följa elinstallationsreglerna från SEK Svensk Elstandard.

6.6 Byggmaterial och avfall Upplag av brännbart byggmaterial bör inte finnas i anslutning till en byggnad. Upplag för brännbart byggmaterial kan redovisas i APD-planen.

För avfall som är lättantändligt och kan medverka till ett snabbt brandförlopp, exempelvis oljiga trasor, används särskilda obrännbara behållare med tättslutande obrännbara lock.

Om sopnedkaströr används ska de placeras utanför byggnaden och vara av brandtåligt material. Uppsamlingskärl för sopnedkaströr anordnas så att de inte riskerar att sprida en brand till byggnaden.

25 April 2019

Rekommendationer för skyddsavstånd mellan byggnad och brännbara föremål, som avfallsbehållare, finns i en Guideline från CFPA, Safety Distance between Waste Containers and Buildings.

Följande skyddsavstånd rekommenderas:

• 2,5 meter mellan byggnad och soptunnor eller andra mindre behållare med brännbart material

• 4 meter mellan byggnad och enstaka 600-liters avfallskärl av plast, avfallskärl av stål och andra brännbara föremål som är högst 1,5 meter breda och höga

• 6 meter mellan byggnad och grupper av avfallsbehållare av plast, handmanövrerad vagn med emballage och andra brännbara föremål som är högst 4 meter breda och höga

• 8 meter mellan byggnad och avfallscontainrar, fristående soprum, friggebod, carport, husvagn, staplar med lastpallar och andra brännbara föremål som är högst 6 meter breda och höga.

Branschorganisationen IKEM rekommenderar i sin broschyr ”Bygg säkert med cellplast” ett skyddsavstånd på 20 meter mellan upplag för cellplast och närmaste byggnad.

Ovanstående mått kan på grund av olika omständigheter vara svåra att upprätthålla. I dessa fall är det viktigt att det i organisationen är tydligt vem som kan bedöma vilken lösning som är acceptabel och om det krävs riskreducerande åtgärder. Exempelvis kan upplag med cellplast täckas med brandskyddsduk eller motsvarande.

6.7 Byggbodar och liknande Innan APD-planen fastställs bör risken för brandspridning bedömas och skyddsavstånden anpassas mellan byggnad och byggbodar med mera.

Byggbodar och andra tillfälliga byggnader ska placeras med skyddsavstånd till byggnader under uppbyggnad eller renovering och andra permanenta byggnader. Utrymmen under bodar bör inte användas för förvaring av brännbart material. Detaljerade rekommendationer avseende brandsäkerhet vid bodetableringar finns i bilaga 2.

Plats för husvagnar och liknande tillfälliga boenden ska vara skild från byggarbetsplatsen så att det inte finns någon risk för brandspridning.

Inom område för tillfälligt boende bör det också vara ett skyddsavstånd mellan varje boendeenhet. Enligt ett allmänt råd från Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) om brandskydd på campingplatser, bör minsta avstånd mellan varje husvagn eller husbil vara fyra meter.

6.8 Rökning Allmänt rökförbud bör gälla med eventuellt undantag för speciellt anvisade platser utomhus. Anvisade platser märks ut med skyltar. Eventuellt anvisade platser ska finnas på ett betryggande avstånd från brännbart material.

26 April 2019

6.9 Incidentrapportering Att ha en uppfattning om när, var och hur incidenter uppstår, är en tillgång i det förebyggande arbetet. Det kan göras genom att systematiskt dokumentera alla fall av brandtillbud. Många organisationer har system för rapportering av incidenter, skadegörelse och andra avvikelser där även brandtillbud kan hanteras. Allvarliga tillbud och olyckor ska dessutom rapporteras till Arbetsmiljöverket.

En viktig faktor för att få systemet att fungera är att det sker en återkoppling till den som har rapporterat ett tillbud. Vissa organisationer har som princip att rapporterade incidenter som leder till förbättringsåtgärder, medför en belöning till den som har rapporterat. Inträffade incidenter bör vara en stående punkt på agendan vid arbetsplatsträffar och ledningsgruppsmöten.

27 April 2019

7. Nödlägesplanering Byggindustrin tillhör de verksamheter som är värst drabbade av arbetsplatsolyckor. Av den anledningen är det särskilt viktigt att det finns rutiner för att hantera bränder och andra olyckor. Det kan handla om hur händelser ska hanteras akut men även i ett senare skede. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om Första hjälpen och krisstöd, ska det på varje arbetsställe finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Det ska säkerställas att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsstället. De ska fortlöpande hållas väl förtrogna med de rutiner som gäller. På lämpliga ställen ska det finnas anslag med uppgift om var utrustning för första hjälpen finns.

Vidare bör varje organisation ha egna rutiner för bland annat krisstöd, mediahantering och information till personal och anhöriga.

En grundläggande förutsättning är att all personal på en byggarbetsplats kan göra en första släckinsats. För detta krävs ingen särskild organisation då det inte i förväg går att veta vem som först upptäcker en brand.

7.1 Alarmering På platser där människor kan få problem med att utrymma på grund av brand ska det finnas rutiner för att varna för brand. Alarmering kan ske genom manuellt system för alarmering, fast installerat utrymningslarm eller automatiskt utrymningslarm.

7.2 Utrymning Utrymningsstrategin ska beskrivas i plan för brandskydd under byggtid med uppgifter om bland annat skyltning och annan markering för utrymning, nödbelysning för utrymning, utrymningslarm och utrymningsplan. På en byggarbetsplats ska utrymning kunna ske i ett tidigt skede vid en brand. Byggarbetsplatsen ska ha tillgång till utrymningsvägar i sådan omfattning som behövs för att alla på byggarbetsplatsen snabbt och säkert ska kunna utrymma.

Antalet utrymningsvägar och deras fördelning och mått ska avpassas efter byggarbetsplatsens förutsättningar. Två av varandra oberoende utrymningsvägar ska eftersträvas. Att utrymningsvägarna ska vara oberoende av varandra innebär att en brand endast ska kunna hindra utrymning via en av utrymningsvägarna. Utrymning ska kunna ske direkt ut till gata eller motsvarande. Gångavståndet till närmaste trapphus eller dörr direkt till det fria får inte överstiga 45 meter. Utvändigt trapptorn kan utgöra en av utrymningsvägarna. I vissa fall kan räddningskammare eller annat brandsäkert, avskilt utrymme vara ett alternativ till utrymning. När särskilda lösningar krävs är det viktigt att brandsakkunnig anlitas. Förankring hos kommunens räddningstjänst bör övervägas i dessa fall.

Nedanstående regler för utrymning av byggarbetsplats finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete:

• Utrymningsvägar som kräver belysning ska ha nödbelysning med tillräcklig styrka i händelse av fel på ordinarie belysning.

• Utrymningsvägar samt förbindelseleder och dörrar som leder till dem ska vara fria från hinder så att de när som helst kan användas utan olägenhet.

28 April 2019

• Dörrar för utrymning ska öppnas utåt i utrymningsriktningen. De får inte vara låsta eller reglade på ett sätt som hindrar att de lätt kan öppnas i en nödsituation. Skjutdörrar eller roterdörrar får inte förekomma i utrymningsvägar.

• Återsamlingsplatser ska markeras med skyltar. Dessa skyltar ska vara hållbara och placeras på lämpliga platser.

• Om utrymning har skett ska alla entreprenörer/chefer kontrollera om personal som fanns på plats har utrymt. De ska sedan även vidarebefordra denna information till utrymningsledare alternativt räddningstjänsten så snart som möjligt.

7.3 Insatsplanering Det ligger i allas intresse att räddningstjänsten kan göra en effektiv släckinsats om en brand uppstår under tiden byggarbetsplatsen är obemannad. Vid större byggprojekt är det därför lämpligt att räddningstjänsten kan få tillgång till väsentlig information. Detta kan lösas genom att komplettera den senaste versionen av APD-planen med särskild information och komma överens med räddningstjänsten om det bästa sättet att dela informationen. Räddningstjänsten bör även erbjudas möjlighet att orientera sig på byggarbetsplatsen.

Exempel på kompletterande insatsinformation till APD-planen:

• angreppsväg • nödavstängning för gas eller brandfarlig vätska. • skyddsvärda föremål/utrymmen • stigarledningsintag • förvaringsutrymme för brandfarlig gas • förvaringsutrymme för brandfarliga vätskor • förvaringsutrymme för explosiv vara • kemikalieförråd • högspänningsanläggning • kontaktuppgifter till ansvariga personer.

29 April 2019

8. Utbildningsplanering Alla som arbetar på byggarbetsplatsen ska ha utbildning och information i tillräcklig omfattning för att kunna utföra ett säkert arbete. Grundläggande utbildning ska tillhandahållas av respektive arbetsgivare, men platsspecifika förutsättningar för brandsäkerheten behöver förmedlas genom den brandskyddsansvariga på byggarbetsplatsen. Innehållet kan i stort täckas in av nedanstående rubriker, men omfattningen kan variera beroende på målgrupp. Personer med särskilda uppgifter i brandskyddsarbetet behöver ha fördjupade kunskaper.

• Hur bränder kan förhindras

Vilka risker som finns och hur de kan minimeras med hjälp av bland annat brandskyddsregler och rutiner.

• Vilka skyddssystem som finns för att begränsa konsekvenserna

Skyddssystem som brandcellsgränser, utrymningsvägar och brandlarm samt hur de hålls i funktion.

• Hur man ska agera i händelse av brand

Larmrutiner, insatsrutiner, utrymningsrutiner, val och användande av handbrandsläckare med mera.

• Hur planen ser ut för att kunna bedriva verksamhet efter en brand

Nödlägesplanering, som bland annat innefattar hur avbrott i verksamheten minimeras, krishantering, mediahantering och restvärdeskydd.

För att pröva om de planerade åtgärderna fungerar i verkligheten behöver övningar genomföras. Rutiner vid brand, brandlarm och utrymning behöver all berörd personal öva i relevant omfattning.

Skriftliga rutiner ska finnas tillgängliga att ta del av på informationstavla eller liknande.

Krav på att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Enligt AF AMA ska entreprenören svara för att egen personal ges föreskriven information och utbildning i skydd och säkerhet. Det åligger entreprenören att sluta avtal med underentreprenör om motsvarande skyldighet för denne mot sin personal.

30 April 2019

9. Dokumentation av brandskyddet Brandsäkerheten på byggarbetsplatsen behöver finnas med som en faktor i planerings- och projekteringsskedet. Det är viktigt att det under hela byggprojektet finns en brandsakkunnig som kan utgöra ett viktigt stöd för att bedöma brandrisker och föreslå riskreducerande åtgärder. En rekommenderad lösning är att BAS-P/BAS-U ansvarar för planeringen av brandskyddet under byggtiden. Genom att integrera brandsäkerheten i arbetsmiljöarbetet förenklas arbetet och det blir lättare att nå berörda med rätt information.

Dokumentationen ska vara i tillräcklig omfattning för att redovisa brandskyddet. All information om brandsäkerhet behöver inte finnas i samma dokument. Dokumentationen kan utgöras av:

• Plan för brandskydd under byggtid • Arbetsmiljöplan • APD-plan

Det är viktigt att informationen redovisas i de dokument där den bedöms bäst nå ut till berörda. Brandskyddsansvarig bör kontrollera att inte motstridig information finns i dokumentationen.

Särskild hänsyn tas till:

• färdigställande av permanent brandskyddssystem, se kapitel 12. • byggarbetsplatser för höga byggnader, se kapitel 13. • byggarbete parallellt med annan verksamhet, se kapitel 14.

9.1 Plan för brandskydd under byggtiden Uppförandet av byggnadens brandskydd regleras av brandskyddsbeskrivningen som tas fram med hjälp av den brandsakkunniga som har anlitats för projektet. I projekteringsskedet bör även en plan för brandskydd under byggtid tas fram. En plan för brandskydd under byggtiden är ett sätt att redovisa brandskyddet under hela byggnadsprojektet.

Plan för brandskydd under byggtid bör minst innehålla riktlinjer för:

• Byggfasindelning och tidplan • Brandsäkerhetsregler och rutiner • Organisation och kompetenskrav • Brandskyddsinstallationer • Samordning och informationsförmedling • Materialflöden • Annan pågående verksamhet • Nödlägesplan och räddningstjänstens insats • Utrymningsstrategi

9.2 Arbetsmiljöplan Arbetsmiljöplanen kan kompletteras med aktuella uppgifter om bland annat organisation och kompetenskrav, regler och rutiner samt egenkontroll som är relevanta för brandsäkerheten.

31 April 2019

9.3 APD-plan Det är lämpligt att kontinuerligt uppdatera APD-planen med uppgifter om brandsäkerheten, exempelvis brandsläckningsutrustning och återsamlingsplats vid utrymning.

I utförandeskedet övertas uppgiften att kontinuerligt följa upp och uppdatera brandsäkerhetsinformationen av den person som är brandskyddsansvarig. Eftersom ett byggarbete är under ständig förändring och pågår under en förhållandevis kort tid ligger det i sakens natur att behovet av säkerhetsinformation kan variera mycket beroende på skede och projektets karaktär. APD-planen kan därför bli mer omfattande ju längre projektet framskrider då både riskkällorna och skyddsåtgärderna blir fler.

Brandsäkerhetsinformation som bör redovisas på APD-planen på byggarbetsplatsen:

• aktivering av utrymningslarm • återsamlingsplats vid utrymning • färdigställda brandcellsgränser • byggbodsetablering • upplag och avfallshantering • släckutrustning • framkörningsvägar för räddningstjänsten • brandposter

Exempel på APD-plan

Exempel på symboler som kan användas

Beskrivning Symbol

Brandcellsgräns

Brandcellsgränser ska markeras på ritningen. De brandtekniska klasser som förekommer är R (bärförmåga), E (avskiljning) och I (isolering). Beteckningarna R, RE, E, EI och REI åtföljs av ett tidskrav 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter.

Utrymningsväg

Med utrymningsväg avses dels utgång direkt till gata eller motsvarande, dels utrymme i byggnad som leder från brandcell till sådan utgång. Utrymningsväg kan i övrigt omfatta förbindelseväg eller trappa inom egen brandcell.

32 April 2019

Beskrivning Symbol

Skyltar för utrymning

Markering, så kallade vägledande markeringar. Kan bestå av genomlysta, belysta eller efterlysande skyltar.

Återsamlingsplats

Gemensam plats för återsamling efter utrymning.

Utrymningsplan

Den eller de tavlor som sitter uppsatta för att visa var utrymningsvägar och brandredskap är placerade. Placeringen av dessa utrymningsplaner ska anges på ritningen.

Larmknapp/utrustning för alarmering

I de fall det finns ett utrymningslarm som kan aktiveras genom speciell larmknapp, ska placeringen för dessa larmknappar anges.

Handbrandsläckare

Dokumentera för egen del fabrikat, benämning, beteckning, storlek och typ av släckmedel. Markera på ritningen var släckaren är placerad.

Inomhusbrandpost

Markera på ritningen var inomhusbrandposten är placerad.

Brandlarm, centralapparat

Ange på ritningen i förekommande fall var centralapparaten är placerad.

Brandredskap i övrigt

Kan användas för att markera övrig utrustning som inte är uppräknad ovan eller som inte har egna symboler, till exempel stigarledning, räddningsväg och sprinklercentral.

33 April 2019

Beskrivning Symbol

Rökluckor – brandgasventilation

Luckor för brandgasventilation är normalt placerade i tak, högt upp på fasad eller överst i trapphus.

Alla rökluckor och eventuella manöverdon ska markeras på ritning, även sådana som finns på fasaden eller i mark.

Brandpost

Anslutning i gata för vattenförsörjning av räddningstjänstens fordon. Märks ut på plats med brandpostskylt som visar riktning och avstånd till brandpost.

I övrigt hänvisas till Arbetsmiljöverkets föreskrift Skyltar och signaler.

10. Egenkontroll av brandskyddet Eftersom brandskyddsutrustning och installationer inte används i vardagen innebär det att eventuella fel och brister inte kommer att upptäckas förrän branden har uppstått. Detsamma gäller brandrisker som kan vara svåra att upptäcka om man inte har ett sådant fokus och riskmedvetenhet. I kontrollsystemet ingår det att det finns rutiner för vem som ska utföra kontrollerna och hur ofta de ska ske. Kontrollen av de tekniska brandskyddsinstallationerna underlättas om det finns ritningar och checklistor som visar var de finns och hur de ska kontrolleras.

I samband med utbildning och information är det viktigt att förtydliga att regelbundna kontroller inte fråntar ansvaret hos alla berörda att åtgärda eller rapportera risker som upptäcks.

Genomförda kontroller bör dokumenteras. Identifierade brister kan tydliggöras med foto.

Vid dessa kontroller är det viktigt att de som utför kontrollerna har kunskap om riskerna på platsen och vet vilka regler och rutiner som gäller. Frekvensen på de regelbundna kontrollerna bör anpassas efter hur stor sannolikheten är för att brister kan förekomma och vilka konsekvenser dessa brister kan få.

Kontroll av brandrisker och att regler och rutiner följs, kan många gånger göras i samband med skyddsronder. Arbetsmiljöverket rekommenderar att skyddsronder hålls med 1–3 veckors intervall.

Se checklista för egenkontroll i bilaga 3.

34 April 2019

11. Uppföljning Uppföljningen och de korrigerande åtgärder som kan behöva göras, är den viktigaste delen på lång sikt för att arbetet ska kunna utvecklas och effektiviseras.

Brandskyddsarbetet bör följas upp minst en gång per år på alla nivåer. Ledningen hos byggherre och respektive entreprenör är ytterst ansvariga för den del av brandsäkerheten de har rådighet över och bör därför hantera uppföljningen på ett sådant sätt att de visar sitt engagemang för frågorna och de som arbetar med dem. Genom att följa upp och utvärdera kan det som varit bra tas tillvara och det som varit mindre bra förbättras.

När uppföljningen genomförs kan det vara bra att inte låsa sig i detaljfrågor. Brister som ofta återkommer kan ha andra bakomliggande orsaker än de uppenbara. Det kan exempelvis handla om kulturen i arbetsgrupper där avsteg från regler och rutiner premieras.

Frågeställningar i samband med uppföljning kan vara:

• Visar tillbudsrapporter och anmärkningar vid egenkontroll på någon form av systemfel? • Efterföljs policy, regler och rutiner? Om inte, vad kan det bero på? • Utförs alla uppgifter i brandskyddsarbetet? Om inte, behöver resurser eller ambitionsnivå

anpassas? • Har alla tillräcklig kompetens för att utföra sina uppgifter i brandskyddsarbetet? • Stämmer resultaten från dokumentationen överens med egna observationer på plats?

12. Permanent brandskyddssystem Byggprojektet bör planeras så att installation och användning av följande komponenter kan göras så snart som möjligt:

• utrymningsvägar, två av varandra oberoende utrymningsmöjligheter ska eftersträvas • brandcellsgränser, i synnerhet utrymningsvägar och avskiljning mellan våningsplan • brandskydd av bärande konstruktioner • åskledare • automatiskt brand-/utrymningslarm • automatisk vattensprinkleranläggning och andra fasta släckanläggningar • brandventilation

Värdefull utrustning bör inte installeras innan brandskyddssystemet har utformats. Lokaler ska normalt inte tas i bruk innan alla brandskyddsåtgärder har slutförts.

35 April 2019

13. Byggarbetsplatser på höga höjder Brandskyddet under byggtiden behöver utredas särskilt omsorgsfullt vid byggarbeten i höga byggnader som når högre än räddningstjänstens stegutrustning (ca 25 m).

Utrymning från de högsta nivåerna till en säker plats kan ta lång tid. Räddningstjänstens höjdfordon når normalt inte högre än till åttonde våningen. En räddningsinsats kan ytterligare försvåras av problem med vattenförsörjningen högt upp i en byggnad. Ytterligare åtgärder krävs därför, framförallt för att säkerställa utrymningstryggheten. Exempel på sådana åtgärder är:

• Trapphuset färdigställs kontinuerligt brandtekniskt till byggnadens aktuella höjd • Utvändig trappa (trapptorn) • Utvändig hiss (efter särskild utredning) • Utrymningslarm • Brandvattenförsörjning1

1 För byggnader över 40 meters höjd gäller anvisningarna i SBF 504, regelverk för trycksatta stigarledningar

36 April 2019

14. Byggarbete parallellt med annan verksamhet

När bygg- eller underhållsarbeten pågår parallellt med annan verksamhet i en byggnad, ökar risken för både person- och egendomsskador. Det gäller även när nya byggnadsytor successivt tas i drift. Erfarenheter från katastrofbränder har visat att branden ofta startar i ett obevakat och oskyddat utrymme där branden hinner växa sig stark innan den upptäcks. I nästa skede kan det snabba brandförloppet överrumpla personerna som finns i angränsande utrymmen.

Om delar av byggnadens skyddssystem sätts ur funktion eller ännu inte är fullt driftsatta är det viktigt att åtgärder genomförs för att kompensera bristerna. I praktiken innebär det att en brandsakkunnig person behöver medverka i projekteringsstadiet när en plan för brandskydd under byggtiden ska utformas.

Särskilt fokus kan behövas på följande åtgärder:

14.1 Utrymning för både byggarbetsplatsen och den befintliga verksamheten

Utrymningssäkerheten måste ha högsta prioritet när det gäller såväl den ordinarie verksamheten som byggarbetsplatsen. Enligt Boverkets byggregler ska tillfälliga utrymningsvägar ordnas om ordinarie utrymningsvägar inte kan användas.

14.2 Avstängning av brandlarm eller sprinklersystem Avstängning av byggnadens aktiva skyddssystem bör så långt som möjligt undvikas. Om det ändå behöver ske, kan följande frågor ställas:

• Kan det befintliga systemet ersättas av ett temporärt, anpassat till miljön? • Kommer avstängning att förekomma under obemannad tid? • Kan avstängning/driftsättning av larmsystem hanteras på ett enkelt sätt på till exempel

raster? • Kan avstängningen avgränsas till den del som berörs av byggarbetet? • Kan styrningar av exempelvis brandspjäll eller brandventilatorer påverkas? • Vilka behöver informeras om avstängningen? • Är sprinklersystemet en dimensionerande förutsättning för byggnadens brandskydd?

Vid ombyggnation av befintliga lokaler behöver alltid anläggningsskötare kontaktas vid behov av avstängning.

Om sprinklersystemet är en dimensionerande förutsättning framgår det av gällande bygglovshandlingar. Om inte betryggande säkerhet kan uppnås på annat sätt kan avstängning av sprinklersystemet innebära att ordinarie verksamhet inte kan pågå som vanligt.

Samråd kan även behöva tas med försäkringsgivare då sprinklersystemet kan vara en förutsättning för försäkringen.

37 April 2019

14.3 Skydd mot brandspridning mellan byggarbetsplats och verksamhet

När en byggarbetsplats avskiljs från ordinarie pågående verksamhet bör det ske med en helhetssyn på skyddet i lokalerna i förhållande till riskbilden. Den brandtekniska klassen på den tillfälliga avskiljningen bör vara anpassad efter risknivån och framgå av plan för brandskydd under byggtid. Avskiljningen bör vara lägst i klass E30 i väggar, bjälklag och dörrar.

Om byggnader eller delar av dem är i bruk eller tas i bruk när byggnads- eller rivningsarbeten pågår ska, enligt Boverkets byggregler, åtgärder ha vidtagits för att skydda boende och brukare mot skador till följd av olycksfall, skadliga ljudnivåer, föroreningar i skadliga koncentrationer eller motsvarande.

Ett exempel på när en försiktighetsprincip bör tillämpas är om tilläggsisolering i en fasad ska utföras under pågående verksamhet eller med kvarboende i ett flerbostadshus. Utgångspunkten bör då vara att i huvudsak obrännbara byggmaterial används. Cellplast bör endast accepteras om berörda delar av byggnaden har utrymts alternativt att riskerna har bedömts av sakkunnig och metoder anpassats och andra åtgärder har vidtagits för att minimera riskerna.

14.4 Informationsrutiner mellan befintlig verksamhet och byggentreprenörer

När det handlar om mindre arbeten av begränsad omfattning, till exempel löpande underhåll, nedmontering och reparationer, är det viktigt att entreprenören har kontinuerlig kommunikation med den person som är brandskyddsansvarig i den ordinarie verksamheten. Ofta utses entreprenören till BAS-U vid byggnads- och anläggningsarbeten på fasta driftställen. Entreprenören behöver ge information om vilka risker arbetet innebär och få information om vilka brandskyddsregler och andra förutsättningar som han/hon behöver ta hänsyn till. Om flera entreprenörer bedriver verksamhet samtidigt på platsen är det lämpligt att BAS-U samordnar informationsflödet.

14.5 Gränsdragningslista med fördelning av arbetsuppgifter En dokumentation över vem som gör vad i brandskyddsarbetet behövs för att undvika att arbetsuppgifter hamnar mellan stolarna eller att onödigt dubbelarbete utförs i gränssnittet mellan byggarbete och ordinarie verksamhet. Det kan till exempel handla om

• informationsrutiner • styrning av materialflöden • kontroll av avskiljning mellan byggarbetsplats och ordinarie verksamhet • avstängning och driftsättning av larmsystem • kontrollåtgärder då platsen/lokalen lämnas obemannad.

38 April 2019

15. Brandskyddsutrustning och installationer

15.1 Släckutrustning Det ska finnas släckutrustning i tillräcklig omfattning och av tillräcklig kapacitet. Släckutrustningen ska finnas nära utgångarna på varje våningsplan och märkas ut med brandredskapsskylt. Brandsläckningsutrustningar måste vara lätta att komma åt. Om de finns utomhus ska de skyddas mot väder och vind.

All bärbar släckutrustning ska kontrolleras en gång om året av en kvalificerad person och datum för service ska dokumenteras.

Ovanstående krav på släckutrustning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete.

Valet av släckutrustning behöver anpassas efter verksamheten. Pulversläckare är generellt sett det bästa alternativet då de släcker alla typer av bränder även i de fall då det inte går att komma i närheten av brandhärden. Pulversläckare är inte heller lika känsliga för kyla som skumsläckare. I de fall då stora mängder cellplast förekommer i produktionen bör pulversläckarna kompletteras med skumsläckare eller vattenslang då det har visat sig att pulver inte alltid har tillräckligt kylande effekt för att kunna släcka dessa bränder fullständigt.

15.2 Utrymningslarm Manuella anordningar kan användas under förutsättning att

• signalen urskiljs tydligt på berörda platser, trots bakgrundsljud • signalen kan identifieras som brand-/utrymningslarm • larmet kan aktiveras från flera ställen för att säkerställa att det alltid går att lösa ut ett larm.

Exempel på manuella system är tryckluftsdriven siren eller personburet radiosystem.

Ett utrymningslarm som består av larmtryckknappar och larmdon kan på en byggarbetsplats vara trådlöst sammanbundna. Larmdon och knappar för aktivering bör finnas på varje våningsplan.

Krav på att det vid behov ska finnas alarmsystem finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Skyltar och signaler ska en utrymningssignal vara kontinuerlig utan avbrott.

I vissa fall kan det finnas behov av ett automatiskt utrymningslarm. I systemet ingår då, förutom larmtryckknappar och larmdon, detektorer som indikerar vid rök- eller värmeutveckling. Larmet behöver inte vara vidarekopplat till larmcentral/räddningstjänst men bör vidarebefordras automatiskt till lämpliga personer som kan larma räddningstjänst. Utrymningslarmet kan kompensera en hög risknivå, exempelvis till följd av att

• ett stort antal arbetstagare vistas samtidigt på platsen • det finns risk för ett snabbt brandförlopp på grund av större mängder av brandfarlig vara

eller andra lättantändliga och energirika ämnen • utrymningsvägarna är långa eller på annat sätt bristfälliga • räddningstjänstens insatstid är lång.

39 April 2019

16. Referenser

16.1 Lagar, föreskrifter, allmänna råd Kompletteras i ett senare skede

16.2 Övriga regler och handböcker Kompletteras i ett senare skede

40 April 2019

Bilaga 1 – Regler för Brandsäker byggarbetsplats

1. Syfte och omfattning Syftet med regelverket Brandsäker byggarbetsplats är att kravställare i byggprocessen på ett enkelt sätt ska kunna tydliggöra och följa upp de åtgärder som krävs för att uppnå en rimlig brandsäkerhet på en byggarbetsplats.

Regelverket är avsett för byggnads- och anläggningsarbete inklusive ombyggnads- och renoveringsarbeten. Den riktar sig i första hand till försäkringsgivare och beställare av byggentreprenader och i nästa led till byggentreprenörer, räddningstjänster, konsulter, och alla andra som kan bidra till ökad brandsäkerhet på byggarbetsplatser.

Regelverket omfattar inte byggnadsarbeten för en- och tvåfamiljshus eller likvärdiga småhus och behandlar heller inte specifikt de särskilda problem och brandskyddslösningar som kan förekomma vid byggnads- och anläggningsarbete för undermarksanläggningar.

2. Kravpunkter

2.1 Ledningens engagemang

2.1.1 Huvudentreprenör har en av ledningen fastställd policy som innefattar brandsäkerhet.

Brandskyddspolicyn innebär ett ställningstagande och en viljeförklaring. Där anges de riktlinjer och den säkerhetsnivå som ska gälla för brandskyddet i verksamheten. Genom brandskyddspolicyn förbinder man sig till ständiga förbättringar och ett kontinuerligt arbete med brand- och säkerhetsrisker. Det är viktigt att ledningen helt och fullt står bakom policyn. Har Vd skrivit under policyn kommer det att vara lättare att bedriva brandskyddsarbetet.

För att organisationen ska kunna arbeta efter de riktlinjer som anges i policyn, krävs att alla som ingår i organisationen också har tagit del av den. Policyn kan vara en del i huvudentreprenörens säkerhets- eller arbetsmiljöpolicy.

2.1.2 Brandsäkerhet är en stående punkt på planerings- och uppföljningsmöten Brandsäkerheten ska vara en stående punkt på möten där arbetet på byggarbetsplatsen planeras och följs upp. Syftet är att eventuella brister upptäcks och kan korrigeras systematiskt. Att brandsäkerheten följs upp kontinuerligt är av stor betydelse för säkerhetskulturen.

41 April 2019

2.2 Brandskyddsorganisation och ansvarsfördelning

2.2.1 Byggarbetsplatsen har en dokumenterad fördelning av arbetsuppgifter avseende brandskyddet

Funktionerna brandskyddsansvarig och brandskyddskontrollant är utsedda. I förekommande fall ska även funktionerna tillståndsansvarig Heta Arbeten och föreståndare explosiv/brandfarlig vara fördelas på lämpliga personer. För byggarbetsplatser i mindre omfattning kan en person hantera alla uppgifter men vanligtvis är det bättre att fördela uppgifterna på flera personer.

Det är viktigt att dokumentera strukturen och ansvarsförhållandena så att det inte råder något tvivel om vem eller vilken funktion som ansvarar för vad.

2.2.2 Det finns minst en brandskyddsansvarig Byggherren är ytterst ansvarig för brandskyddet på en byggarbetsplats. Denne kan genom skriftligt avtal fördela uppgifter samt det ansvar som medföljer uppgiften till annan juridisk person. Huvudentreprenör, som genom avtal har övertagit samordningsansvaret för byggnadsarbetet, ska utse en brandskyddsansvarig med rådighet över brandskyddsarbetet, exempelvis platschef.

Kompetensnivån för brandskyddsansvarig, se punkt 2.6.3.

2.2.3 Minst en brandskyddskontrollant är utsedd Brandskyddskontrollanten är utsedd av den brandskyddsansvariga att genomföra egenkontrollen av brandskyddet. Brandskyddskontrollanten är den eller de personer som praktiskt arbetar med och bevakar att brandskyddet alltid är på en rimlig nivå. På större byggarbetsplatser bör det finnas flera brandskyddskontrollanter.

Det kan accepteras att brandskyddskontrollant och brandskyddsansvarig är samma person.

2.2.4 Tillståndsansvarig för Heta Arbeten är utsedd Tillståndsansvarig utfärdar tillstånd för Heta Arbeten enligt Brandskyddsföreningens säkerhetsregler för Heta Arbeten®.

Kompetensnivån för tillståndsansvarig Heta Arbeten, se punkt 2.6.4.

2.2.5 Om byggarbetsplatsen hanterar tillståndspliktig mängd brandfarlig vara Föreståndare är utsedd, kompetensnivå, se punkt 2.6.5.

2.2.6 Om byggarbetsplatsen hanterar explosiv vara Föreståndare är utsedd, kompetensnivå, se punkt 2.6.5

42 April 2019

2.2.7 Byggarbetsplatsen har befattningsbeskrivningar för personer i brandskyddsorganisationen

Samtliga personer i brandskyddsorganisationen ska ha befattningsbeskrivning så att det inte råder något tvivel om vilka uppgifter som ska utföras av den person som är utsedd.

2.3 Riskhantering

2.3.1 Riskinventering har gjorts och riskreducerande åtgärder har vidtagits Regler och rutiner har skapats med utgångspunkt från verksamhetens risker.

2.3.2 Brandskyddsansvarig inhämtar kontinuerligt uppgifter om brandrisker från samtliga underentreprenörer

Brandskyddsansvarig samordnar de arbeten som kan medföra brandrisker. I dokumentationen beskrivs vilka åtgärder som har vidtagits. Respektive underentreprenör är ansvarig för att arbeten utförs enligt överenskomna regler och rutiner.

2.4 Regler och rutiner

2.4.1 Regler/rutiner finns som beskriver åtgärder och hur de ska utföras Följande regler/rutiner finns dokumenterade:

� Skydd mot anlagd brand

� Hantering av brandfarliga vätskor och gaser

� Hantering av explosiva varor

� Hantering av Heta Arbeten

� Strömförsörjning och utrustning

� Hantering av byggmaterial och avfall

� Brandskydd i byggbodar och liknande

� Tillbudsrapportering

� Rökning

Om vissa personalkategorier har särskilda uppgifter framgår det av dokumentationen.

43 April 2019

2.5 Nödlägesplanering

2.5.1 På byggarbetsplatsen finns information om åtgärder som ska ske vid brand eller annat nödläge

� alarmeringsrutiner finns � utrymningsrutiner finns � insatsplanering finns

2.5.2 Arbetsledare har rutiner avseende krishantering för drabbad personal vid arbetsplatsolycka

Arbetsledare kan redogöra för sin organisations krishanteringsrutiner.

2.6 Utbildning och information 2.6.1 Byggarbetsplatsen har rutiner för intern information Platschefen har säkerställt rutiner för hur information förs vidare till alla berörda på byggarbetsplatsen.

2.6.2 Byggentreprenörer har rutiner för utbildning av anställda Alla entreprenörer som anlitas kan redovisa att det finns rutiner för utbildning för personal i Heta Arbeten® och annan utbildning som är relevant för brandsäkerheten.

2.6.3 Brandskyddsansvarig har genomgått utbildning avseende ansvar för brandskyddet

Utbildningen syftar till att säkerställa kompetensen hos den högst ansvariga på byggarbetsplatsen eller den som är utsedd att ansvara för brandskyddsarbetet.

Utbildningen omfattar minst en dag och har i huvudsak fokus på ansvar och rutiner. Utbildningen tar upp lagar och föreskrifter, systematiskt brandskyddsarbete, brandrisker och skyddsåtgärder samt brandtekniska installationer.

Intyg om genomgången utbildning kan redovisas.

2.6.4 Person som utfärdar tillstånd för Heta Arbeten har genomgått särskild utbildning.

Alla som har utsetts att utfärda tillstånd för Heta Arbeten har förutom Heta Arbeten® utbildningen en kompletterande utbildning angående tillståndshanteringen.

2.6.5 Föreståndare för brandfarlig/explosiv vara har genomgått utbildning för detta.

Utbildningen omfattar minst en dag och ger kunskap om lagen om brandfarliga och explosiva varor och andra regelverk, gå igenom märkning, tillstånd och tillsyn samt ge förståelse för riskerna med brandfarlig vara och uppgiften som föreståndare.

Intyg om genomgången utbildning kan redovisas.

44 April 2019

2.7 Dokumentation och uppföljning av brandskyddet

2.7.1 Dokumentation av byggarbetsplatsens brandskydd finns Omfattning av dokumentationen ska vara i tillräcklig omfattning för att redovisa brandskyddet. Dokumentationen utgörs av:

� plan för brandskydd under byggtid

� arbetsmiljöplan

� APD-plan

2.7.2 Installation och tillsyn av elanläggningar utförs av behörig elinstallatör Resultatet av fortlöpande och periodisk tillsyn dokumenteras.

2.7.3 Tillstånd finns för tillståndspliktig mängd av brandfarlig vara Giltigt tillstånd från kommunen kan redovisas.

2.7.4 Tillstånd finns för hantering av explosiv vara Giltigt tillstånd från kommunen kan redovisas.

2.8 Egenkontroll av brandskyddet

2.8.1 Rutiner finns för egenkontroll av brandskyddet Egenkontrollen omfattar områdena utrymning vid brand, skydd mot uppkomst av brand, skydd mot brand- och brandgasspridning samt anordningar för brandsläckning. Egenkontrollen kan samordnas med skyddsronder.

2.8.2 Egenkontroll utförs minst en gång varje månad Egenkontroll utförs i takt med att byggarbetsplatsen förändras, minst en gång per månad.

2.8.3 Brister som upptäckts vid egenkontroller dokumenteras och åtgärdas utan dröjsmål.

Det framgår vad bristen består av, vem som hittat bristen, vem som ansvarar för att bristen blir åtgärdad, när bristen ska åtgärdas och när det är klart.

2.9 Uppföljning

2.9.1 Rutiner finns för uppföljning av brandskyddsarbetet Brandskyddsarbetet följs upp av byggherren/beställaren minst en gång per år.

45 April 2019

2.10 Brandlarm och utrymningslarm

2.10.1 Byggarbetsplatsen är försedd med manuellt eller automatiskt utrymningslarm

På byggarbetsplatsen finns det möjlighet att påkalla behovet av utrymning för alla berörda. På byggarbetsplatser där det finns två av varandra oberoende utrymningsvägar med närmaste utrymningsväg inom ett gångavstånd på högst 45 meter, kan manuella anordningar accepteras. I andra fall ska normalt tidig upptäckt av brand säkerställas genom automatisk detektering och larmning.

2.11 Utrymning

2.11.1 Vägledande markeringar finns i och till utrymningsvägarna Utrymningsskyltarna är gröna med vita symboler enligt AFS 2008:13 Skyltar och signaler.

För byggarbetsplatser i markplan och där varje rum har utrymningsmöjligheter direkt ut i det fria behövs inga vägledande markeringar.

2.11.2 Utrymningsvägarna hålls fria från föremål som kan hindra eller försvåra utrymningen.

Utrymningsvägar är fria från hinder som byggmateriel och andra föremål som kan hindra eller försvåra utrymningen. Utrymningsvägens hela bredd ska vara fri.

2.11.3 Varje våningsplan har minst två av varandra oberoende utrymningsvägar

Att utrymningsvägarna ska vara oberoende av varandra innebär att en brand endast får förhindra en utrymningsväg. Utrymning ska kunna ske direkt ut till gata eller motsvarande. Gångavståndet till närmaste trapphus eller dörr direkt till det fria överstiger inte 45 meter.

Utvändigt trapptorn kan utgöra en eller flera av utrymningsvägarna.

2.11.4 Återsamlingsplats vid utrymning finns Byggarbetare får tydlig information om var återsamlingsplatsen finns. Detta ska framgå av APD-planen på byggarbetsplatsen. Om möjligt ska återsamlingsplatsen vara markerad med en skylt eller liknande.

46 April 2019

2.12 Övriga brandtekniska installationer

2.12.1 Handbrandsläckare finns tillgängliga. Gångavståndet till närmaste släckutrustning överstiger inte 25 meter. Typ av släckmedel kan variera beroende på i vilken miljö brandsläckningsutrustningen finns. De handbrandsläckare som placeras så att byggarbetare ska kunna använda dem bör normalt innehålla 6 kilo pulver. I byggbodar eller andra personalutrymmen bör antingen 6 kilos pulversläckare eller 9 liters skumsläckare användas.

Plats för brandredskap är märkta med skyltar.

2.13 Till- eller ombyggnad parallellt med annan pågående verksamhet

2.13.1 Riskbedömning har genomförts En pågående verksamhet är extra sårbar vid till- eller ombyggnad eftersom delar av det byggnadstekniska brandskyddet då kan vara satt ur spel samtidigt som brandriskerna ökar. Det ska i samband med projekteringen och därefter kontinuerligt under projektet göras en bedömning hur brandsäkerheten påverkas och om den befintliga verksamheten måste stängas eller begränsas. Andra åtgärder kan vara att ta in extra personal med uppgift att bevaka brandskyddet eller att sätta in extra larmanordningar.

2.13.2 Ansvarsförhållanden mellan befintlig verksamhet och entreprenadområde är klargjorda

Den person som är brandskyddsansvarig för den befintliga verksamheten har kommunicerat med den person som är brandskyddsansvarig för entreprenadområdet vem som gör vad i gränssnittet mellan dessa verksamheter.

Dokumentationen innehåller rutiner för

� frånkoppling av brandlarm (om sådant finns)

� frånkoppling av släcksystem (om sådant finns)

� håltagning och tätning i brandcellsgräns

� ändrade förutsättningar för utrymning för pågående verksamhet

47 April 2019

Bilaga 2 – Brandskydd byggbodar I denna bilaga ger vi exempel på godtagbara lösningar som tillgodoser föreskrifterna i plan- och bygglagstiftningen. Här behandlas endast möjliga lösningar för bodetablering upp till två våningar och en byggnadsarea om max 200 m2.

I bilagan betraktas byggbod som kontorsbyggnad, i detta ingår även bod för omklädnad av personal.

Bilagans avsikt är att ge grundläggande krav för att underlätta både för fastighetsägare, byggherre, de som etablerar respektive tillverkar byggbodar, projektör och myndighet.

Bilagan bygger på Brandskyddsföreningens tidigare rekommendationen inom området byggbodar; Brandförsvar vid byggbodar som utkom 1995. Staffan Bengtson samt Kjell Fallqvist stod för ursprungligt manus till tidigare utgåvor. En senare reviderad utgåva har sammanställdes av Lars Rang som till sin hjälp hade en referensgrupp bestående av Leena Haabma Hintze, Swedish Rental Association, Kurt Andersson, Ramirent, Thomas Göthe, Skanska, Håkan Svensson, Flexator.

1. Inledning Vid bodetablering på byggplatser är det tillgängliga utrymmet ofta starkt begränsat. Detta innebär att bodarna placeras nära bygget och ibland även ovanpå varandra. Risken för personskador både för byggnadsarbetare och kringboende samt för snabb brandspridning är uppenbar om inte vissa förebyggande åtgärder vidtas. Denna bilaga har för avsikt att ge exempel på godtagbara lösningar som tillgodoser föreskrifterna i plan- och bygglagstiftningen.

Denna bilaga behandlar endast möjliga lösningar för bodetablering upp till två våningar och en byggnadsarea om max 200 m2. Storleken på bodarna varierar. Denna rekommendation bygger på en storlek av cirka 2,9 m x 9,0 m. Denna storlek motsvarar 8 bodar.

Byggbodarna i denna rekommendation betraktas som kontorsbyggnad. I detta ingår även personalbodar, det vill säga bodar för omklädnad.

Rekommendationen omfattar inte:

• boendebodar, förläggning, skola, förskola eller annan användning än byggbod • etablering på stålställning • etablering i två plan med en byggnadsarea större än 200 m2 • etablering i tre våningar eller fler • personal- och kontorsvagnar.

Vid etablering av ovanstående är det lämpligt att ta hjälp av en brandskyddskonsult eller annan sakkunnig för att projektera brandskyddet.

48 April 2019

2. Brandtekniska krav

2.1 Utrymning

2.1.1 Tillgång till utrymningsväg Från varje byggbod för kontors-, omklädnings-, verkstads- eller matsalsändamål ska det finnas tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymningsvägarna utförs som dörr direkt ut i det fria. Fönster kan godtas som alternativ utrymningsväg. För etablering i flera plan ska utrymningsvägen kompletteras med trappor. Detta gäller även om fönster är den alternativa utrymningsvägen.

Gångavstånd till utrymningsväg bör inte överstiga 45 m. Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller räknas den gemensamma delen motsvara 1,5 gånger sin verkliga längd. Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg adderas 4 x nivåskillnaden till gångavståndet.

Gångavstånd (A x 1,5) + B ≤ 45 m

2.1.2 Undantag från grundkrav på två utrymningsvägar Byggbod kan i vissa fall utföras med endast en utrymningsväg. När endast en utrymningsväg finns tillgänglig så får inte särskild risk föreligga för att utgången spärras vid brand. Särskild risk kan också föreligga om utrymning förhindras av en brand i närliggande bodar eller byggnader. Vid sådana tillfällen gäller följande förutsättningar:

Våningsplan Maximalt verkligt gångavstånd

Våningsplan 1 15 m

Våningsplan 2* 15 m

* Det förutsätts att fönster och dörrar, belägna under trappan och/eller loftgång, närmare än 2 m från trappan utförs i lägst klass E 15. Detta gäller även fönster i bod i våningsplan 1 ovanför trapploppet.

Beräkning av gångavstånd:

49 April 2019

2.1.3 Dörrar i utrymningsväg Dörrar i eller till en utrymningsväg ska normalt vara utåtgående i utrymningsriktningen.

2.1.4 Fönster som utrymningsväg Fönster i bodar förses ofta med galler som skydd mot inbrott och skadegörelse. Att få ett fönster med galler att fungera som utrymningsväg medför svårigheter. Om galler ska installeras för de fönster som är avsedda för utrymning är det mycket viktigt att kraven på öppningsbarhet uppfylls.

Ett sätt att lösa detta kan vara att sätta ett sidohängt galler på insidan av fönstret. Gallret hålls låst den tid på dygnet då galler krävs och öppnas när övriga utrymningsvägar låses upp. Det är viktigt att låsa gallret även i öppet läge.

Mot bakgrund av gallerproblematiken för fönster är det bättre att enbart använda sig av dörrar som utrymningsvägar.

Om fönster ändå ska användas som alternativ utrymningsväg gäller följande förutsättningar:

• att fönstret betjänar max 10 personer • att fönstrets bredd och höjd är minst 0,5 respektive 0,6 m; summan av bredd och höjd måste

dock samtidigt uppgå till minst 1,5 m • att utrymning genom fönstret inte hindras av byggnadsställningar, containers eller dylikt • att fönstret är lätt öppningsbart inifrån utan nyckel eller annat redskap.

I de fall att fönstrets underkant är beläget mer än 2 m ovan mark ska utrymningsvägen kompletteras med trappa eller trapptorn.

Fönster som utrymningsväg

2.1.5 Stege Fast stege har tidigare varit en lösning för utrymning via fönster. Fast stege eller lös stege godtas inte längre som förbindelse till markplanet från fönster som utgör utrymningsväg på grund av att det tar för lång tid för utrymningen.

Stege ska ersättas med till exempel fast trappa eller trapptorn. Fönster som utrymningsväg bör inte användas, se vidare under föregående rubrik ”Fönster som utrymningsväg”.

Fast stege är inte längre tillåtet som utrymningsväg via fönster

50 April 2019

2.1.6 Loftgång Loftgångar kan utgöra gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Avståndet mellan trappor som betjänar loftgången bör inte överstiga 30 m. I de fall endast en trappa betjänar loftgången bör avståndet från dörr till trappa begränsas till 15 m.

Loftgång

2.1.7 Utrymning över tak Utrymning över tak kan likställas med vad som gäller för loftgång. Vid enbart en trappa från övre våningsplan, ska fönster och dörrar i våningsplan 1 under trappa/loftgång, närmare än 2 m från trappan, utföras i lägst brandteknisk klass E15. Detta gäller även fönster i bod i våningsplan 1 ovanför trapploppet.

Utrymning över tak

Alternativt kan trappa/loftgång skyddas med plåt eller minst 12 mm skivbeklädnad på trapploppets/loftgångens undersida.

2.1.8 Utrymningslarm Rum inom en byggbodsetablering där personer uppehåller sig mer än tillfälligt bakom stängda dörrar och som är så beläget att man måste passera genom korridor eller annat utrymme för att nå utrymningsvägarna, bör vara utrustat med larmanordning som utlöses automatiskt av rökdetektor i korridoren om:

1. rummet rymmer fler än 30 personer, eller 2. rummet rymmer fler än 10 personer och gångavståndet till närmaste utrymningsväg är mer

än 10 m, mätt från dörren till lokalen.

Även vilrum bör förses med utrymningslarm kompletterat med brandvarnarfunktion på rummet.

I andra fall rekommenderas seriekopplade brandvarnare.

2.1.9 Utrymningsbeslag När personer vistas på arbetsplatsen ska utrymning kunna ske utan hjälp av nyckel. Observera att detta även gäller fönster om dessa ingår i utrymningsstrategin.

Ett handtag eller trycke kan utgöra öppningsanordningen i utrymningsvägarna i byggbodar under förutsättning att dörren öppnas med endast ett grepp, det vill säga utan att vred samtidigt behöver manövreras.

51 April 2019

Många bodar förses med utvändig bom och hänglås. Att säkerställa upplåsning av dessa genom olika tekniska lösningar är oftast inte möjligt. Det är bättre att skapa en strikt låsrutin på samma sätt som att den som går sist ska låsa alla dörrar och den som låser upp första dörren även ska låsa upp övriga utrymningsvägar.

2.1.10 Vägledande markering Byggbodarna ska förses med efterlysande skyltar och kompletteras med belysta/genomlysta skyltar i de fall där bodarna saknar dagsljusinsläpp. Där belyst/genomlyst vägledande markering erfordras ska dessa vara försedda med nödström som ger avsedd belysning i minst 60 minuter.

Skyltarna bör placeras i siktlinjen, det vill säga direkt ovanför dörren för att underlätta orienteringen i till utrymningsväg.

Läsavståndet och skyltens storlek är avgörande för vilken typ av vägledande markering som ska monteras. Tabellen nedan visar vilken skylthöjd de olika skyltarna får beroende på läsavstånd. Skylthöjden bör inte understiga 100 mm för någon av skyltarna. Läsavstånd till skylt är avståndet från en plats placerad mitt emellan skyltarna, tänkt längs en linje, då två skyltar kan ses. I det fall endast en skylt är synlig, ska avståndet från en plats belägen längst bort från skylten betraktas som läsavstånd.

Läsavstånd (m) Genomlyst skylt Skylthöjd (mm)

Belyst skylt Skylthöjd (mm)

Efterlysande skylt Skylthöjd (mm)

5 100 100 100

10 100 100 150

15 100 200 300

30 150 300 450

40 200 400 600

Vägledande markering

2.1.11 Utrymningsplan Eftersom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning gäller även i byggbodar ska det finnas utrymningsplaner i den omfattning som behövs och på lämpligt belägna platser. Planen ska visa utrymningsvägar, ange hur räddningstjänsten och annan erforderlig hjälpinsats larmas och, när detta är aktuellt, visa placering av manuella larmutlösningsdon och samt plats för återsamling.

52 April 2019

Utrymningsplan, Byggbod, Våningsplan 2

Utrymningsplaner behövs dock inte för arbetslokaler vars storlek, läge och överskådlighet är sådan att en utrymningsplan uppenbarligen saknar betydelse för personalens säkerhet vid en utrymning. Således är det en bedömning från fall till fall om utrymningsplaner behövs för byggbodsetableringen.

Ofta är det lämpligt att anslå minst en utrymningsplan på varje våningsplan. Gemensam återsamlingsplats kan med fördel ordnas för personal som arbetar tillsammans. Detta ökar möjligheterna att kontrollera att alla har kunnat återsamlas. Exempel på hur en utrymningsplan kan vara utformad finns i svensk standard SS 2875.

2.2 Brandspridning

2.2.1 Skydd mot brandspridning inom brandcell Material i byggnadsdelar och fast inredning ska ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelarna på ett sådant sätt att de vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb brandspridning och inte heller snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas. De får inte smälta och droppa utanför brandhärdens omedelbara närhet. Kravnivån på material beror på den mängd värme och brandgas som kan tillåtas utvecklas i byggnaden.

Vägledande för val av material är vilken byggnadsklass byggnaden tillhör. Material i tak och väggar samt för fast inredning får inte deformeras vid ringa brandpåverkan och inte falla ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar.

Ytskikt och beklädnad i andra utrymmen än utrymningsvägar

Med ytskikt avses den yttre delen (till exempel färg och tapet) av en byggnadsdel eller beklädnad, som kan bli utsatt för brandpåverkan i ett tidigt skede av en brand.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas bodar som innehåller verksamheter med särskild risk för brands uppkomst, till exempel verkstadsbodar där Heta Arbeten förekommer. I dessa fall kan ytterligare krav ställas på till exempel beklädnader invändigt i boden.

För bodetablering i byggnadsklass Br3 gäller följande krav för bodarnas ytskikt på väggar och tak och beklädnad av vägg- och takytor.

Byggnads- klass

Ytskikt väggar Ytskikt tak Brännbara väggytor

Brännbara takytor

Br3 D-s2,d0 (Klass III)

D-s2,d0 (Klass II)

- -

53 April 2019

2.2.2 Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller Brandcellsindelning

Någon särskild brandcellsindelning krävs inte för bodetablering i ett våningsplan såvida inte gångavstånd till utrymningsväg eller andra skäl medför särskild brandcellsindelning. Särskild brandcellsindelning gäller inte heller för bodetablering i två våningsplan med en maximal byggnadsarea av 200 m2.

För större eller annan byggbodsetablering än ovanstående krävs särskild bedömning och utlåtande av brandskyddskonsult eller annan sakkunnig.

2.2.3 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Brandspridning bör försvåras genom begränsning av strålningsnivån. Detta kan åstadkommas till exempel genom att

• uppföra byggnader på ett tillräckligt avstånd från varandra • oskyddade byggnadsdelars storlek begränsas.

Placering – Skyddsavstånd

Vid planering av en arbetsplats bör personalbodar, kontor och andra provisoriska byggnader placeras så att brand inte kan sprida sig till eller från byggnadsobjektet eller annan redan befintlig byggnad.

Inga särskilda åtgärder för skydd mot brandspridning mellan byggbodar och byggnadsobjekt eller annan byggnad krävs om ett skyddsavstånd av minst 8 meter uppfylls.

För skydd mot brandspridning mellan bodar och intilliggande byggnad bör hänsyn tas till den intilliggande byggnadens utförande oavsett om den är utrymd eller inte.

Måste bod placeras närmare byggnad än 8 meter bör en bedömning göras angående risken för spridning av brand. Det är viktigt att notera att en byggbod inte uppfyller någon särskild brandteknisk klass eftersom det inte finns någon provning utförd. Enligt uppgift från de stora bodtillverkarna konstrueras normalt en bod för ett utförande i brandteknisk klass REI 15–REI 30.

För att kunna ställa en bod närmare än 8 m krävs kompletterande åtgärder.

För att skydda brännbar ytterfasad på bod kan den förses med ett lager speciell utvändig gipsskiva som tål väder och vind. På marknaden finns speciella gipsskivor som kan sitta utvändigt utan extra väderskydd upp till ett år.

Utöver detta ska följande åtgärder vidtas på bodetableringen för att hindra brandspridning mot intilliggande byggnad:

• För fönsteröppningar gäller att de utförs i brandtekniskt klassat glas alternativt inga fönsteröppningar mot berörd byggnad. Se nedan ”Fönster i yttervägg som vetter mot varandra”.

54 April 2019

Exempel på utformning av fönster i ytterväggar som vetter mot varandra.

• För dörrar gäller att de utförs i brandtekniskt klassade dörrar i lägst brandteknisk klass EI 30 alternativt inga dörrar mot berörd byggnad.

Ett annat sätt som tillämpas mer är att en speciell brandskyddsduk monteras antingen på byggnadsobjektet eller bodetableringen. Vid användande av brandskyddsduk krävs särskild bedömning och utlåtande av brandskyddskonsult eller annan sakkunnig.

Är intilliggande byggnadsobjekt utfört med brandvägg krävs inga åtgärder på bodetableringen om den placeras närmare än 8 meter.

Fönster i ytterväggar som vetter mot varandra

Fönster i byggbodar som vetter mot fönster i byggnadsobjekt eller annan byggnad, ska utformas och placeras så att brandspridning mellan dessa försvåras. Sådana fönster får endast vara öppningsbara med verktyg, nyckel eller dylikt. Detta gäller fönster (glasytor) som är inbördes belägna så att direkt värmestrålning från brand kan ske från det ena fönstret till det andra. Värmestrålning förutsätts därvid ske vinkelrätt och snett ut från fönstret intill 135° vinkel från fönsterytans plan. Om vinkeln i innerhörn är mindre än 60°, gäller vad som anges för motstående (parallella) ytterväggar.

Exempel på utformning av fönster i ytterväggar som vetter mot varandra.

Högre belägen fasad

Vid placering av bodar intill fasad där byggnadens fasad är högre än bodarna krävs åtgärder om det finns fönster i byggnadens fasad. Normalt bör en höjd av 5 m på den högre fasaden ovan bod tak skyddas mot brandspridning om avståndet mellan byggnad och bod är mindre än 8 m.

Fönster i fasaden i den högre fasaden kan skyddas genom

Fönsteröppningar sätts igen med fönster i klass EW 30 eller EI 30.

Fasaden täcks med särskild brandskyddsduk. Vid användande av brandskyddsduk krävs särskild bedömning och utlåtande av brandskyddskonsult eller annan sakkunnig.

55 April 2019

2.3 Bärförmåga och anordningar för brandsläckning

2.3.1 Bärförmåga vid brand För byggbodar i ett eller två våningsplan med maximalt 200 m2 byggnadsarea finns inga krav på särskild brandteknisk klass i bärande avseende. För annan byggbodsetablering än dessa krävs särskild bedömning och utlåtande av brandskyddskonsult eller annan sakkunnig.

En bods bärverk konstrueras normalt för ett utförande i brandteknisk klass R 15–R 30 enligt uppgift från de stora bodtillverkarna.

Byggnadsarea oavsett storlek i 1 plan

Inga brandtekniska krav på bärverk.

Byggnadsarea mindre än 200 m2 i 2 plan

Inga brandtekniska krav på bärverk vid maximal byggnadsarea av 200 m2

2.3.2 Anordningar för brandsläckning/Åtkomlighet för räddningstjänst Släckredskap

Vid val av handbrandsläckare är det viktigt att välja en släckare som har tillräcklig släckeffektivitet mot den förväntade branden. Då man sällan kan veta exakt hur stor omfattning en brand kan få är det alltid bäst att ha en så stor släckare som möjligt med ett släckmedel som klarar alla typer av bränder. I normalfallet rekommenderas pulversläckare då dessa har bredast användningsområde och tål kyla bättre.

För brandsläckning rekommenderas i första hand en certifierad bärbar släckare.

Noterbart är att man idag ofta placerar koldioxidsläckare i till exempel kopiator- och serverrum. Då det brännbara materialet i dessa rum oftast består av papper med mera är inte koldioxid det bästa alternativet. Koldioxidsläckare rekommenderas för utrymmen där elektriciteten är den primära riskkällan för uppkomst av brand, till exempel driftrum för el.

56 April 2019

Rekommendation vid val av släckutrustning för bodar:

Släckmedel Pulver Skum Koldioxid

Mängd släckmedel, minst 6 kg 9 liter 5 kg

Effektivitetsklass, minst

43A 21A 70B

233BC 183B

Handbrandsläckare ska placeras väl synlig och tydligt utmärkt. Gångavståndet till en släckare bör inte överstiga 25 m. Den exakta placeringen är också beroende på var personer befinner sig och var utgångar och normala gångstråk är belägna.

Det bör finnas minst en släckare per våningsplan. Lämpligen placerad direkt innanför ytterdörr.

Åtkomlighet för räddningstjänsten

Bodar och containrar bör placeras så möjlighet till livräddning och effektiv brandsläckning tillgodoses. Detta innebär till exempel att åtkomligheten för räddningstjänstens stegutrustning bör beaktas, särskilt när befintlig byggnad inte är utrymd. Vidare bör bodarna inte ställas upp så att angreppsvägarna till byggnaderna blir onödigt långa. Brandpost och/eller gasavstängning i gata eller trottoar får inte blockeras. Likaså får inte bodarna blockera nedstigningsbrunn för El/Tele, VA eller Värme.

57 April 2019

Bilaga 3 – Checklistor

1. Kontrollrond byggarbetsplats Följande checklista kan vara till hjälp vid kontrollronder. Kontrollronder bör ske regelbundet under byggbodsetableringen. Det är upp till platschef att avgöra frekvensen. Kontrollpunkter om anlagd brand är lämpligt att genomföra dag innan helgledighet.

Checklista för kontrollrond

Utrymning Kontrollera att

Utrymningsvägar - utrymningsvägen inte är blockerad

Dörrar i och till utrymningsväg

- dörren lätt kan öppnas utan nyckel, kod eller kort - dörren kan öppnas minst 90 grader - dörrens utsida så att den inte är blockerad av till exempel snö - låsen är öppna under verksamhetstiden när inbrottsskyddande låsning används.

Skyltar för utrymning - skylten är väl synlig från lämpliga punkter i lokalen - skylten är på plats - genomlysta eller belysta skyltar är hela och lampan lyser - nödströmsfunktionen fungerar för de som har denna funktion.

Brandcellsgräns Kontrollera att

Vägg i brandcellsgräns

- inga håligheter, otätheter och springor med mera finns i väggen - genomföringar i väggar av till exempel rör, kablar, ventilationskanaler är tätade. - avgränsning mellan entreprenadområde och annan pågående verksamhet fyller avsedd funktion enligt dokumentation.

Dörrar i brandcellsgräns

- dörren stängs helt och fallkolven griper tag i slutblecket genom att öppna dörren ca 1 dm och släppa den.

Släckanordningar Kontrollera att

Handbrandsläckare

- släckaren finns på avsedd plats - tryckmanometer visar på grönt fält - skylt för släckare finns och är synlig - släckaren har genomgått årlig kontroll (klisterdekal ska finnas på släckaren som anger när släckaren senast är kontrollerad) - släckaren inte är belamrad och att den är lätt tillgänglig

58 April 2019

El Kontrollera att

Lysrör - lysrören inte blinkar när belysningen tänds eller blinkar under normal drift - lysrören inte är utbrända och/eller har glödande lysrörsändar.

Halogenlampor och glödlampor

- brännbart material, till exempel gardiner, inte hänger för eller kommer i kontakt med lampor - armaturen står stadigt eller är ordentligt fastsatt - armaturer inte är så placerade att risk för skadlig uppvärmning förekommer.

Elektriska installationer

- elledningar inte är trasiga eller klämda - elelement inte är övertäckta - inga löst hängande kablar förekommer - kablar är fria från värmeisolerande stoft i skadlig mängd.

Uppvärmnings-anordningar

- element inte är övertäckta - lösa värmefläktar eller dylikt förekommer

Övrigt Kontrollera att

Kök och/eller personalrum

- levande ljus inte lämnas obevakade och att inte brännbara ljusstakar används. Kontrollera även att de inte står nära brännbart material, till exempel gardiner - kaffebryggare, vattenkokare och kokplattor med mera har timer - inte förvaring sker intill eller ovanpå spis - fläktfilter är rengjorda.

Andra brandrisker - rökning inte sker på annan plats än bestämd plats. - sopor och tomemballage inte förvaras i för stora mängder eller på olämplig plats inomhus eller till exempel för nära fasad på byggnadens utsida.

59 April 2019

2. Att tänka på vid etablering av byggbodar

• Max 8 bodar per våning ställs upp tillsammans. Med max 8 bodar kan gångavståndet till närmaste utrymningsväg inte bli för långt om det är möjligt att passera rakt igenom uppställningen. Utrymning ska ske via dörr/dörrar, undvik fönster.

• Mellan olika grupper av bodar och mellan bodar och andra byggnader ska det finnas minst 8 m skyddsavstånd. Särskild utredning kan ibland medge mindre skyddsavstånd.

• Vid enbart en trappa från övre våningsplan, ska fönster och dörrar i våningsplan 1, under trappan/loftgång närmare än 2 m från trappan, utföras i lägst brandteknisk klass E 15. Detta gäller även fönster i bod i våningsplan 1 ovanför trapploppet. Alternativt kan trappa/loftgång skyddas med plåt eller minst 12 mm skivbeklädnad på trapploppets/loftgångens undersida.

• Bodar får inte ställas så att de blockerar brandpost och/eller gasavstängning i gata eller trottoar. Likaså att de inte blockerar nedstigningsbrunn för El/Tele, VA eller Värme.

• Bodar får inte ställas upp så att de blockerar räddningsväg och/eller uppställningsplats för räddningstjänstens hävare/maskinstege. Rådfråga räddningstjänsten vid eventuell osäkerhet om uppställningsplats.

• Bodar förses med minst en handbrandsläckare i varje plan. Lämplig placering är direkt innanför ytterdörren.

• Bodar som saknar dagsljusinsläpp förses med belyst eller genomlyst vägledande markering ovan utrymningsdörr.

• Boddörrar förses med anslag som anger att den som låser upp entrén även ska låsa upp övriga utrymningsvägar och den som vid arbetsdagens slut sist lämnar bod-gruppen ska låsa alla ytterdörrar.

3. Överlämning av byggbodetablering När byggbodsetableringen har monterats på plats av uthyraren bör ett överlämnande ske genom att en checklista fylls i. Mottagare av denna checklista är platschefen. Detta dokument ska ses som ett kvitto på att etableringen har utförts enligt det som har överenskommits samt att det som är beställt har monterats.

Avvikelser i checklistan kan vara av arten att det inte har beställts eller att hyresgästen beställer produkter från annan leverantör. Andra avvikelser kan vara att den planerade etableringen inte har kunnat utföras på grund av att etableringsytan har förändrats.

Se vidare ”Checklista Överlämning av bodetablering”

Checklista Överlämning av byggbodetablering

Projekt/Nr

Beställare: Telefon:

Adress till platskontor:

Kontaktperson/uthyrare: Telefon:

60 April 2019

Underlag Brandskyddsföreningens rekommendation ”Byggbodar”

Etablering � 1plan � 2 plan

Byggnadsarea: � <200 kvm � >200 kvm

Kontrollpunkter Ja Nej kommentar Sign

Etableringen uppfyller utrymningssäkerhet beträffande: – Gångavstånd – Vägledande markering – Särskilda utrymningsbeslag monterade på utrymningsdörrar – Enbart trappor som utrymningsvägar – Fönster används som utrymningsväg – Loftgång används som utrymningsvägar – Utrymningsplaner finns uppsatta – Fönster klassade intill utrymningsvägar (trappor)

Finns särskild brandcellsindelning

Skydd mot brandspridning mellan byggnader – Tillräckligt skyddsavstånd – Annan åtgärd

Anordning för brandsläckning – Handbrandsläckare – Brandfilt

Åtgärder vidtagna för räddningstjänstens åtkomlighet till befintlig byggnad (t ex bostadshus m.m.)

Drift- och underhållsanvisning överlämnad

Etableringen är uppförd enligt ritning

Avvikelser/Övriga kommentarer:

Företag (Uthyrare):

Namn: Datum: Sign.

61 April 2019

4. Kontrollrond byggbodar Följande checklista kan vara till hjälp vid kontrollronder. Kontrollronder bör ske regelbundet under byggbodsetableringen. Det är upp till platschef att avgöra frekvensen. Kontrollpunkter om anlagd brand är lämpligt att genomföra dag innan helgledighet.

Checklista för kontrollrond

Utrymning Kontrollera att

Utrymningsvägar - utrymningsvägen inte är blockerad

Dörrar i och till utrymningsväg

- att dörren lätt kan öppnas utan nyckel, kod eller kort - att dörren kan öppnas minst 90 grader - Kontrollera dörrens utsida så att de inte är blockerade av t ex snö - att den kraft som behövs för att öppna dörren inte överstiger 130 N (ca 13kg). - Vid användande av inbrottsskyddande låsning kontrolleras att låsen är öppna under verksamhetstiden.

Skyltar för utrymning - skylten är väl synlig från lämpliga punkter i lokalen - skylten är på plats - genomlysta eller belysta skyltar är hela och lampan lyser - nödströmsfunktionen fungerar för de som har denna funktion.

Brandcellsgräns Kontrollera att

Vägg i brandcellsgräns

- inga håligheter, otätheter, springor m.m. finns i väggen - att genomföringar i väggar av t ex rör, kablar, ventilationskanaler är tätade.

Brandtekniskt klassade glas

- att glasen är hela.

Dörrar i brandcellsgräns

- dörren stängs helt och att fallkolven griper tag i slutblecket genom att öppna dörren ca 1 dm och släppa.

Släckanordningar Kontrollera att

Handbrandsläckare

- släckaren finns på avsedd plats - tryckmanometer visar på grönt fält - skylt för släckare finns och är synlig - släckaren har genomgått årlig kontroll (klisterdekal ska finnas på släckaren som anger när släckaren är senast är kontrollerad) - släckaren inte är belamrad och att den är lätt tillgänglig

62 April 2019

El Kontrollera att

Lysrör - lysrören inte blinkar när belysningen tänds eller blinkar under normal drift - lysrören inte är utbrända och/eller har glödande lysrörsändar.

Halogenlampor och glödlampor

- brännbart material, till exempel gardiner, inte hänger för eller kommer i kontakt med lampor - armaturen står stadigt eller är ordentligt fastsatt armaturer inte är så placerade att risk för skadlig uppvärmning förekommer.

Elektriska installationer

- elledningar inte är trasiga eller klämda - vägguttag eller strömbrytare inte är trasiga - brännbart material inte förvaras närmare än 1 meter från el central - elelement inte är övertäckta - inga löst hängande kablar förekommer - kablar är fria från värmeisolerande stoft i skadlig mängd

Uppvärmnings-anordningar

- element inte är övertäckta - lösa värmefläktar eller dylikt förekommer

Övrigt Kontrollera att

Kök och/eller personalrum

- levande ljus inte lämnas obevakade och att inte brännbara ljusstakar används. Kontrollera även att de inte står nära brännbart material t ex gardiner. - kaffebryggare, vattenkokare, kokplattor etc. har timer - inte förvaring sker intill eller ovanpå spis - fläktfilter är rengjorda.

Andra brandrisker - rökning inte sker på annan plats än bestämd plats. - sopor och tomemballage inte förvaras i för stora mängder eller på olämplig plats inomhus eller t ex för nära fasad på byggnadens utsida.