handläggningsprocessen i vårdnadstvister
DESCRIPTION
Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet. Bakgrund och tendenser. Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt – knappt 50 000 per år. Däremot ökar antalet vårdnadstvister - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Handläggningsprocessen i vårdnadstvister
Annika RejmerRättssociologiska enheten
Lunds universitet
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Bakgrund och tendenser
• Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt
– knappt 50 000 per år.
• Däremot ökar antalet vårdnadstvister
-under perioden 2000 – 2006 ökade antalet vårdnadstvister med 5 %
-under perioden 2006 -2011 ökade antalet vårdnadstvister med 58 %
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Vad har hänt… eller varför funkar det inte?
• Dela era spontana tankar kring varför antalet vårdnadstvister ökar?
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Befintlig forskning visar att…
• Det inte finns EN enkel förklaring
• Möjliga förklaringar finns på olika nivåer
- Individ
- Myndigheter
- Samhällsnivå
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Individnivå
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Vem utvecklar en vårdnadstvist?
Dela era spontana tankar kring vilka föräldrar som utvecklar en vårdnadstvist!
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Tidigare forskning visar att …
• Vårdnadstvisten inte är klassbunden
- föräldrarna generellt sett är ett gift par i 35-40 års åldern
- utbildningsnivå
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
… men det finns en överrepresentation av föräldrar med …
- en snabb familjebildning.
- utländsk härkomst.
- en splittrad eller instabil familjebakgrund.
- låga inkomster eller svag förankring på arbetsmarknaden.
- missbruksproblem- psykisk ohälsa- kriminalitet
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
…och som genomgår parallella livskriser…
• Utöver separationen har det vanligtvis inträffat något allvarligt i familjen ett till två år innan vårdnadskonflikten är ett faktum.
- Våld- Ett återupptaget missbruk- Psykisk ohälsa- Otrohet eller andra svek- Oväntade dödsfall i familjen- Arbetslöshet- Somatisk ohälsa- Utvisning
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Andra förklaringar på individnivå
• Bente och Gunnar Öberg har visat att föräldrarna ofta har ett ”bagage” eller olösta knutar som leder till konflikter och kommunikationsproblem.
• Margareta och Lars-Christer Hydén har visat att olika moraliska uppfattningar om barn, uppfostran och omsorg kan leda till konflikter.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Vad bråkar föräldrarna om?
Dela era spontana tankar kring vad konflikten handlar om!
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Tidigare forskning visar att …
Konflikter kan vara av olika karaktär…
och bör hanteras på olika sätt …
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Intressekonflikter – två fungerande föräldrar som bråkar om ett odelbart barn
Till intressekonflikter hänförs frågor som handlar om;
- föräldrars tid med barnet,
- barnets boende,
- föräldrarnas boende,
- semesterplanering,
- hämtning och lämning av barn,
- ekonomi,
- tillgång till information om barnet
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Värdekonflikter – två föräldrar som har olika uppfattning om omsorgs- eller
samarbetsförmåga
• Till värdekonflikter hänförs frågor som rör• barnets skolgång, • barnets hälsa, • religiösa skillnader, • kulturella skillnader, • skillnad i synen på uppfostran,• föräldrars missbruk eller hälsa • våld eller hot, • barnets skyddsbehov• konflikt kring nya partners och familjebildningar kan utgöras av
både intresse- och värdekonflikt.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Olika typer av konflikter som bör hanteras på olika sätt …
Lagstiftare, domare, familjerättssekreterare, advokater, föräldrar definierar konflikten på olika sätt.
• Intressekonflikt – lagens utgångspunkt (gemensam vårdnad).
- Samarbetssamtal, samförståndslösning, medling.
• Värdekonflikt - föräldrars utgångspunkt, (riskbedömning – föräldrars möjlighet att kunna skydda sina barn).
- Domstolsavgörande.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Myndighetsnivå
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Vilket stöd erbjuder samhället?
• Samarbetssamtal • Handläggning i domstol
- domarmedling
- huvudförhandling
• Det saknas evidensbaserade metoder – ett problem världen över.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Omfattningen på stöd genom samarbetssamtal
• Föräldrar går i genomsnitt på 1,75 samtal.• Ett samtal varar i cirka 90 minuter.• Föräldrar får samtalsstöd under 2,5 timmar.• Spridningen är stor, 1-5 samtal.• Föräldrar med djupa och svåra konflikter har i
medeltal fått samtalsstöd under 7,5 timmar (per samtalsserie).
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Vad gör man under ett samarbetssamtal?
Hjälper föräldrarna att förhandla med varandra
60 %
Hjälper föräldrarna att kommunicera med varandra
25 %
Verkar aktivt för en lösning
6 %
Försöker uppnå vapenvila
2 %
Utreder problem 2 %
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Hur genomförs samarbetssamtal?
• Det saknas utprövade metoder för att genomföra samarbetssamtal.
• 57 % av kommunerna uppgav att de inte arbetar utifrån någon specifik metod. Varje samtalsledare har sitt eget sätt.
• 43 % av kommunerna uppgav att de arbetar utifrån en metod.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Hur gör man?
Metoder för samtalens genomförande43 % av kommunerna använder en metod som verktyg
Andel
Egna metoder – inspirerade av erfarenhet
30 %
Lösningsfokuserad metoder 20 %
Tjersland/Guldbrandsen interv.guide/nätverksträd
20 %
Emtestam/Svensson – fam.rådgivning.
16 %
Systemterapi 7 %
Medling 7 %
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Barns medverkan i samtal
• 12 % av kommunerna låter barnen medverka i samarbetssamtalen.
• 28 % av kommunerna genomför särskilda barnsamtal.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Domarmedling – hur går det till?
• Domare ska i handläggningen av vårdnadsmål klarlägga om det finns förutsättningar för förlikning eller samförståndslösning.
• 20 % klarlägger inte förutsättningarna. För sent – konflikten är för djup.
• 80 % klarlägger förutsättningarna
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Hur genomförs domarmedlingen?
• Domare saknar utprövade arbetsmetoder för att verka för samförståndslösningar.
• Varje domare utarbetar sitt eget sätt. • Ny arbetsuppgift – ”att fungera som kurator eller
psykolog”.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Hur genomförs domarmedlingen?
Av domarna uppgav:
• 60 % att deras domarmedling är inriktad på att få igång kommunikationen mellan parterna. Göteborgsmodellen (tre tingsrätter)
• 28 % att de argumenterar utifrån lagstiftningen - barnets bästa.
• 7 % att de remitterar föräldrarna till samarbetssamtal eller medlare.
• 2 % att de har utvecklat en modell för att ”tjata”.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Externa medlare … anlitas av tingsrätt
• 7 % anlitar ofta externa medlare.
• 61 % anlitar externa medlare ibland.
• 32 % anlitar aldrig externa medlare.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Varför förordnas inte externa medlare?
• ”Gammal vana”
• ”Förlänger processen”
• ”Dyrt för skattebetalarna”
• ”Blir inte bättre än när jag själv medlar”
• ”Parterna vill inte”
• ”Svårt att få tag på medlare”
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Huvudförhandling
• Huvudförhandlingen genomförs i enlighet med processrättsliga bestämmelser.
- Beslutsunderlaget är generellt sett för tunt.
- Kvaliteten på underlagen varierar.
- Barnperspektivet - barnet är vanligtvis en bifigur i utredningarna.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Varför funkar det inte?Diskutera utifrån era respektive professioner och arbetsplatser
Vilka möjliga förklaringar finns till att antalet vårdnadstvister ökar?
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Varför funkar det inte?Utifrån ett rättssociologiskt perspektiv
• Individnivå
• Målgruppen är varken identifierad eller differentierad
• Konflikten är inte differentierad
• Myndighetsnivå
• Avsaknad av evidensbaserade metoder
• Avsaknad av målgruppanpassade interventioner
• Intressekonflikten dominerar – definition av konflikten och tillvägagångssätt (samarbetssamtal/avtal, samförståndslösning, medling och huvudförhandling – FB gemensam vårdnad
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Varför funkar det inte?
• Samhällsnivå
• FB och förarbeten – vårdnadstvisten ses företrädesvis som en intressekonflikt
• Det saknas ett helhetsgrepp om handläggningsordningen
- Avsaknad av samarbete/samverkan mellan myndigheter trots en komplex problematik
- Handläggningen saknar progression (informationssamtal, screening - individanpassade interventioner …. dom).
• Handläggningen är inte kvalitetssäkrad – stora variationer mellan olika kommuner och tingsrätter.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Diskutera – utifrån era professioner och arbetsplatser
• Vad behöver göras för att bryta trenden med ökande antal vårdnadstvister?
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Vad har hänt sedan 2006?
• 2006 års reform av FB ökade möjligheten att beakta värdekonflikter – samarbetssvårigheter.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Hur hanteras värdekonflikter?
• Berätta för varandra hur ni inom respektive profession och arbetsplats hantera föräldrar som huvudsakligen har värdekonflikter?
• Vilka interventioner finns för barn som lever i en värdekonflikt?
• Vilka interventioner finns för föräldrar som driver en värdekonflikt?
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Vad kan vi göra? Några reflektioner utifrån ett rättssociologiskt perspektiv
• Kartlägg föräldrar och konflikten – definiera målgruppen.
• Kartlägg föräldrars och barns behov av stöd under HELA konfliktförloppet.
• Dokumentera och utvärdera eventuella lokala metoder.
• Kompetensutveckla er i nya beprövade metoder.
• Vidareutveckla samarbetet internt och externt.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Samverkan några tankar …
- Vad görs ex. under samarbetssamtal, domarmedling och extern medling? ”More of the same” eller är det möjligt att utveckla en ordning som innehåller olika typer av medling och en progression?
- Kan innehållet och formen för vårdnadsutredningen vidareutvecklas? Om så hur?
- Kan barnets rätt att komma till tals säkerställas bättre i handläggningen? Om så hur?
- Behöver kunskapsöverföringen förbättras? Om så hur och när?
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Tack för er uppmärksamhet
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Underlag för presentationen
• Avhandling: Vårdnadstvister. En rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt i barnets bästa.
120 vårdnadstvister avgjorda 1993, enkätundersökningar riktade till professionella aktörer och föräldrar (1996-1999). Finansiär FAS och Crafoordska Stiftelsen.
• Post-dok: Vårdnadstvister och barnets bästa. En studie av alternativa modeller för tvistlösning på familjerättens område. Enkätundersökningar riktade till familjerättssekreterare och domare vid TR. Totalundersökningar som genomfördes 2005/2006 och 2008. Finansiär RB.
• Barns rättigheter i vårdnadstvister, sex kommuner, Allmänna Barnhuset och Socialstyrelsen 2011-2013• High-conflict families, nio kommuner och sex tingsrätter, Vetenskapsrådet 2012-2015