Handlingsplan för kultur i Lund 2014-2016.

Verksamheten inom Kultur- och fritidsförvaltningen regleras till största delen inte av lagstiftning. Det ger

stor frihet för lokala initiativ, men lägger också ett stort ansvar på förvaltningen gentemot medborgare och

besökare. Kontinuiteten i arbetet måste därför beskrivas genom strategiska dokument som berättar vad

som ska göras och handlingsplaner som beskriver hur. Både strategidokument och handlingsplan beslutas

av politiken. Tjänstemännen genomför arbetet tillsammans med kulturaktörer och medborgarna. Den

kultur som du deltar i eller njuter av är resultatet av mångas arbete och intresse.

Det här är en handlingsplan för verksamheten Kultur.

Det är viktigt att poängtera att handlingsplanen endast beskriver hur verksamheten Kultur ska arbeta.

Kultur- och fritidsnämnden beslutar om riktlinjer och handlingsplaner för vad som ska göras inom

förvaltningen, men inte hur arbetet på förvaltningen ska genomföras och inte hur andra organisationer

och förvaltningar ska medverka. Verksamheten Kulturs samråd med kulturlivet och samverkan med andra

aktörer 2014-2016 skapar alltså ett ”hur” som inte formuleras i planen.

Två delar: Handlingsplan och lägesbeskrivning

I första delen av det material som du har framför dig, ger vi en bakgrund till handlingsplanen, en kort

tillbakablick på handlingsplanen 2010-2013 och omvärlds- och närvärldsanalys. Vi listar också de policy-

och visionsdokument som ligger till grundför hur planen utformats. Planen omfattar en rad riktningsmål

och mätbara mål för perioden 2014-2016 och anger vem som ansvarar för att genomföra de olika

insatserna. Om du vill veta mer om verksamheten Kultur inom Kultur- och fritidsförvaltningen i Lund, kan

du läsa den andra delen av denna plan, ”Lägesbeskrivning 2013 – verksamheten Kultur”.

Innehåll

Inledning: Uppdrag

1. Varför behövs en handlingsplan?

2. Beskrivning och analys av perioden 2010-2013

3. Grund för fortsatt arbete. Omvärldsspaning och närvärldsspaning

4. Huvudlinjer för kommande arbete 2014-2016

5. Riktningsmål och mätbara mål för 2014-2016

- Insatser i samverkan med kulturlivet och andra aktörer

- Insatser i samverkan med andra förvaltningar

- Insatser i samverkan med andra delar av förvaltningen

6. Appendix: strategier, visioner och dokument som vägts in i handlingsplanen

Utkast till handlingsplan för kultur 2014-2016 - juli 2013.

Huvudförfattare Eva Dahl – Delförfattare Torsten Schenlaer.

Faktagranskning av medarbetare inom verksamheten Kultur.

Omslagsfoton av Meredith Andrews: Kulturnatten 2012, illustrationsworkshop för barn under LitteraLund

2013, Valborgsfirande i Stadsparken 2012 och Sommarlund 2012.

UPPDRAG. Bakgrund

Kultur-och fritidsförvaltningen i Lund beslutade 2013-01-17 dnr KU 2012/545 om direktiv för utarbetande

av en ny handlingsplan för den kulturpolitiska strategin i Lunds kommun. Syftet med den kulturpolitiska

strategin är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av det kulturpolitiska området i Lund i nära sam-

arbete med övriga kommunal politikområden. Kommunstyrelsen beslutade om en handlingsplan för den

kulturpolitiska strategin 2010, som omfattar åren 2010-2013.

Ny handlingsplan

Den nya handlingsplanen omfattar åren 2014-2016 och omfattar kulturverksamhetens hela ansvars-

område och med prioriterade insatser som motsvarar 10 mkr.

Handlingsplanen ska innehålla

Beskrivning (dels punkten 2, dels separat del ”Lägesbeskrivning verksamheten Kultur 2013”)

Analys (punkterna 1 – 3)

Inriktning samt därtill hörande insatser (punkt 4 och 5)

En ansvarsfördelning för insatserna mellan förekommande fall kommunens förvaltningar gällande

planering och genomförande (punkt 4 och 5)

en finansieringsplan för insatserna (punkt 4)

en plan- och ansvarsfördelning för uppföljning och utvärdering (punkt4)

Arbetet organiseras utifrån den kulturpolitiska strategins områden

Att utveckla sina talanger

Att leva på sitt skapande

Att attraheras av kultur

Att uppleva varandra kulturarv

Tidsram:

Arbete med att ta fram ny handlingsplan februari-maj 2013

Delredovisning av inriktningar i handlingsplanen, april 2013

Remissomgång juni-augusti 2013

Beslut i kultur- och fritidsnämnden oktober-november 2013

Handlingsplanen ska träda i kraft 2014

Lund växer med Lund NE/Brunnshög och nya, stora forskningsanläggningar.

Dat

org

rafi

k

1. VARFÖR BEHÖVS EN HANDLINGSPLAN?

En ny handlingsplan står på många ben. Handlingsplanen ska rymmas inom de ekonomiska ramar som

beslutades av Kommunfullmäktige i juni 2013. Den ska ta avstamp i fullmäktigemål och nämndsmål, i

dokumentet Vision 2025 och naturligtvis i den kulturpolitiska strategin. En handlingsplan ska också ta

hänsyn till resultaten av handlingsplan för kultur 2010-2013, de nationella kulturpolitiska målen, den

regionala kulturplanen, kulturplan för lika rättigheter, kommunens lathund för inköp av miljömässigt och

socialt hållbara gåvor och catering samt inte minst Barnkonventionen. Kommunkontoret har därutöver

nyligen startat arbetet med projektet ”Ett Lund”. Projektet syftar bland annat till att öka samverkan över

förvaltningsgränserna, en ny ledningsfilosofi och tydligare gemensamma målsättningar för hela

kommunen.

Fullmäktigemål

För att ge alla lundabor/kommuninvånare goda förutsättningar att utveckla ett innehållsrikt liv ska kultur-

och fritidsnämnden skapa vägar till bildning, folkhälsa, demokrati och upplevelser.

Den kulturpolitiska strategin

Med utgångspunkt att Lund under lång tid fungerat som en mötesplats för näringsliv, religion, lärdom eller

kultur har gästfriheten valts som övergripande tema i sin kulturpolitiska strategi. Ur gästfrihetens tema

följer fyra ledmotiv: Öppenhet – Annorlunda – Gränsöverskridande – Experimentlusta. Ledmotiven bildar

värdegrunden för fyra strategiska områden: att utveckla sina talanger, att leva på sitt skapande, att

attraheras av kultur och att uppleva varandras kulturarv.

Ur ”Vision 2025”, kommunens övergripande strategidokument:

”I mötet mellan idéer och handlingskraft skapas framtidens Lund. /…/ Lund har en hållbar utveckling med

balanserad tillväxt. Vi är kända för vårt effektiva transportsystem och hushållning med energi och resurser.

Här finns livskvalitet med god hälsa, trivsel och frihet. Lunds stadskärna är levande, lockande och

lättillgänglig för alla. /…/ Här möts idéer, näringsliv och kultur för att berika varandra. Lund är ett ledande

internationellt centrum för forskning, utbildning och företagande. Lund är en kreativ miljö, där det är lätt

att starta och driva företag. /…/ I Lund finns naturliga mötesplatser för en levande dialog med delaktighet

och påverkan. Servicen är av god kvalitet, lättillgänglig och flexibel för att passa skiftande behov. Genom

ökad samverkan mellan kommunen och andra aktörer i regionen, nationellt och internationellt, skapas

förutsättningar för en attraktiv region. ”

Nämndsmål

Alla kommuninvånare ska ges kännedom om biblioteks-, fritids- idrotts- och kulturverksamheterna i

Lunds kommun.

Alla kommuninvånare ska ha möjlighet att påverka biblioteks-, fritidsidrotts- och kulturverksam-

heterna i Lunds kommun genom delaktighet och dialog.

Alla kommuninvånare ska ha tillgång till biblioteks-, fritids- idrotts- och kulturverksamheterna i Lunds

kommun.

Att skriva – och följa - en handlingsplan är att anta utmaningen att skapa och bruka strukturer, samtidigt

som man måste acceptera att kreativ verksamhet kan vara oförutsägbar. I den kulturpolitiska strategin står

det: ”En strategi måste alltid kunna förhålla sig till det överraskande och det oväntade och besitta en

beredskap att ompröva." Målbilden ska vara tydlig, men också flexibel och omvärldsrelaterad. Handlings-

planen ska alltså visa möjligheterna att skapa nytt, förändra och utveckla lika mycket som den ska ta hand

om och vårda befintliga verksamheter.

Kulturverksamheten inom Kultur- och fritidsförvaltningen ska perioden 2014-2016 bygga vidare på

befintlig kulturell infrastruktur genom att utveckla och förändra verksamheter och arrangemang samt

stärka samverkan med det fria kulturlivet och andra aktörer. Syftet är också att utveckla, förändra och

förstärka den kulturella infrastrukturen där basverksamheterna inom verksamheten Kultur ingår. Den

kulturella infrastrukturen utgörs bl a av kommunens egna satsningar, kulturaktörernas projekt och

verksamheter, lokaler, amatörkultur och medborgarnas deltagande i kulturutbudet.

En handlingsplan ska ha hög angelägenhetsgrad hos ledning och medarbetare inom verksamheten Kultur

och utgöra ett dokument att återvända till för att hitta riktning och motivation. Den kan kräva större eller

mindre insatser i form av arbetstid och omfördelning av medel inom ram.

Kultur för, med och av barn, unga och unga vuxna är ett prioriterat område 2014-2016.

Foto

Mer

edit

h A

nd

rew

s

2. BESKRIVNING OCH ANALYS AV PERIODEN 2010-2013.

Arbetet med handlingsplanen för den kulturpolitiska strategin 2010-2013 har inneburit expansion och

förnyelse av verksamheten Kultur. Förutom handlingsplan och kulturpolitisk strategi, har ökad synlighet,

delaktighet och tillgänglighet för gränssnittet med medborgare, besökare och kulturliv varit ledord. Internt

har samarbetet mellan enheterna ökat. 2014-2016 behöver samarbetsformer och arbetssätt förtydligas.

Många nya projekt och arbetssätt har startats upp både som ett resultat av nuvarande handlingsplan, men

också beroende på andra enskilda politiska beslut, t ex Sommarlund och InnoCarnival 2014 med särskilda

medel från Kommunstyrelsen. Från handlingsplanen 2010-2013 kommer bland annat satsningar inom

kulturella och kreativa näringar, marknadsföring och kommunikation, kulturgarantistruktur och ökad

samverkan med skolan, utarbetandet av en eventstrategi i samverkan med besöksnäring och näringsliv,

liksom starten av en ny arrangemangsenhet.

Antalet egna arrangemang har ökat kraftigt, särskilt genom Sommarlund och publiken vid kommunens

egna kulturarrangemang har fyrdubblats. Ökad synlighet, delaktighet och tillgänglighet har varit ledord.

Bland annat har hemsidan förtydligats i samverkan med Kommunikationsavdelningen, Biljettbyråns service

och öppethållande har ökat kraftigt och antalet arrangemang i de östra kommundelarna har blivit fler.

Man kan säga att verksamheten Kultur arbetar med attitydförändringar, dvs den målmedvetna satsningen

på synlighet, delaktighet och tillgänglighet de senaste åren syftar till att skapa en positiv bild av Lunds

kulturutbud för medborgare och besökare.

Vid sidan om ett ökat antal publika arrangemang, har verksamheten också utvecklat och förnyat de

arrangemang man av tradition ansvarar för, t ex Valborg, Kulturnatten och 30 november (Lund Lyser).

Kultur- och fritidsförvaltningens egen festival LitteraLund har byggts om och samverkan med

Folkbiblioteken i Lund har blivit tydligare. Kultur har även startat upp The Creative Plot, en inkubator för

kulturella och kreativa näringar, i samverkan med Näringslivskontoret och Ideon Innovation.

Igångsättandet av nya externa initiativ, med eller utan kommunala bidrag, har också stöttats ekonomiskt

t ex Lunds Humorfestival eller genom rådgivning, t ex projektet Thomanders jul. Stödet till Lund Choral

Festival har utökats något, så att man från och med 2013 inte är en biennal utan återkommer varje år.

Stödet till bibu.se, en av biennalerna i handlingsplanen 2010-2013, har avvecklats. Biennalen bibu.se har

erbjudits ny hemort av Helsingborgs stad. Samverkan med Lunds Teaterförening har förnyats och utökats

till att också omfatta familjeföreställningar. Inrättandet av den tidsbegränsade projektstödsformen

Framtidens Lund i samarbete med Stiftelsen Framtidens Kultur betyder att många kulturprojekt har

genomförts. Uppstarten av Kulturgarantin för Lunds skolbarn, med bl a årskursövergripande kulturbesök

för alla fem-, åtta-, elva- och fjortonåringar har ökat kulturutbudet och medvetenheten om kultur i Lunds

skolor i kombination med statliga Skapande Skola-medel.

Man kan konstatera att handlingsplanen 2010-2013 primärt satsade på ”det nya”, men inte på de

existerande verksamheterna i förvaltningen. F d Kultur Lund tillfördes medel för förnyelse för framför allt

vidare befordran till externa aktörer, som bärare av nya utvecklingslinjer. De övriga tre enheterna i den

nystartade verksamheten Kultur fick från och med 2010 inte nya medel, utom Kulturskolan som tilldelades

mindre summor för specifika, nya projekt. För att utveckla också internt har samarbetet mellan enheterna

ökat. Det har också varit angeläget att förtydliga politiska uppdrag, både för att klargöra vad nuvarande

budget kan åstadkomma, eller att nya medel behövs. Under perioden har Lunds Konsthall fått ett nytt

verksamhetsuppdrag och en utredning om ett nytt verksamhetsuppdrag för Kulturskolan Lund genomförs

under hösten 2013. Ett liknande utredningsuppdrag planeras för enheten Scener.

Personalstyrkan har genom den nya arrangemangsenheten ökats och kompletterats med special-

funktioner som teknisk produktion, arrangemangskoordination och marknadsföring. Arbetsbördan har

ökat, dels genom nya uppdrag, dels genom nya samarbeten. Det är nödvändigt att under perioden 2014-

2016 göra omprioriteringar bland uppgifterna och förtydliga samarbetsformer både internt och externt.

3. ANALYS: Omvärldsspaning och närvärldsspaning.

Kultur är ett samlingsnamn för konstens uttryck, en bärare av kulturarv och social gemenskap och det som

skapar en attraktiv livsmiljö. Gränserna mellan den som skapar och den som är åskådare suddas ut alltmer,

bl a beroende på internet och teknologi. Vi ser den föränderliga helheten som ett ekosystem med

samverkande delar. Lundaborna är mest kulturaktiva i Sverige, bl a beroende på en hög andel unga

innevånare. Stadens offentliga kulturinstitutioner är relativt få, medan antalet amatörer på hög nivå är

stort. Alla dessa faktorer ställer krav på utbud, dialog och finansiering.

Kulturen är en kraft, som skapar social gemenskap och bidrar till individens och samhällets utveckling och

välfärd. Kultur är en bärare av det som skapar en attraktiv stad dit folk gärna flyttar. Kulturen är alltså det

som håller ihop oss, särskiljer oss, utmanar oss, underhåller oss och skapar friktionen som är grunden till

innovation. Kulturen är en av motorerna i ett kreativt näringsliv och bidrar tills stadens tillväxt både direkt

genom sin ekonomiska kreativitet och indirekt genom en god livsmiljö för medborgarna. Men kultur är

också ett samlingsnamn för konstens olika uttryck, där vi genom kulturupplevelsen kan få nya perspektiv.

Vi läser och tolkar verkligheten annorlunda. Vi oroas, roas, berörs, provoceras och deltar.

Vi har under lång tid talat om offentligt finansierad kultur, kommersiell kultur och amatörkultur. Historiskt

sett har kulturen fått stöd genom mecenater. Idag finns ett offentligt stöd men även privata donationer,

sponsormedel och s.k. crowdfunding. Största delen av finansieringen av kultur kommer dock från de

enskilda hushållen. Deras kultur- och mediekonsumtion enligt Kulturrådets statistik 2010 var 45,2

miljarder kr medan det offentliga stödet var drygt 22 miljarder kr. I den siffran räknas dock in hushållens

inköp av t ex utrustning som TV-apparater, datorer och annat som vi använder när vi konsumerar och

skapar kultur. Detta tydliggör att dagens tekniska utveckling påverkar våra kulturvanor.

Kulturaktörer som driver verksamheter och projekt på eget initiativ är mycket viktiga. Enligt den

nystartade samverkansorganisationen Ideell Kulturallians genomför dessa organisationer cirka 550.000

arrangemang årligen med cirka 65 miljoner besökare, genom scenkonstupplevelser, öppethållande av

hembygdsmuseer, tillgängliggörandet av kulturmiljöer etc.

Många unga pendlar mellan olika roller, ibland är man kulturproducent, ibland är man publik. Inte minst

hänger detta samman med datoranvändning. Ungdomsstyrelsens rapport 2011 "När var hur – om ungas

kultur" redovisar att så många som 90 % av svenska ungdomar mellan 13 och 25 år är kulturellt aktiva på

sin fritid. Det skapar större förståelse för konstnärliga processer men också förväntningar om att vara

delaktig. En effekt kan bli nya och högre krav på dialog med både kulturinstitutioner och bidragsgivare.

Det vida kulturbegreppet, den offentligt och kommersiellt finansierade kulturen, hushållens kultur-

konsumtion/-produktion, medborgarnas egna initiativ och ungas förnyelse av begreppen åskådare-

deltagare, allt detta utgör den kulturella infrastrukturen i Sverige. Eller om man vill låna kulturforskaren

Sven Nilssons ord: kulturen är ett sammanhängande ekosystem. Detta ekosystem består alltså av alltifrån

lokaler till de mest nyskapande kulturaktörerna och Nilsson menar att kulturformerna existerar sida vid

sida utan hierarkier. Kulturens drivkraft är i första hand att vara meningsskapande och inte att skapa ett

ekonomiskt värde enligt Lars Strannegård, professor vid Handelshögskolan. Att en upplevelse inte är

mätbar gör den inte mindre betydelsefull, varken ur ett individuellt eller samhälleligt perspektiv. Varje

försök att mäta ett värde innebär samtidigt att de omätbara värdena förefaller mindre viktiga. Nyckeltal

säger lite om den effekt som upplevelsen skapar hos publiken.

I ekosystemet ingår också de s k kulturella och kreativa näringarna. Att fler företag som drivs av människor

med bakgrund i kultur är viktigt för tillväxt, arbetstillfällen och besöksnäring. Hittills har de flesta

inkubatorer för kulturella och kreativa näringar inriktat sig på att utifrån kriterier med grund i affärslivet

också få kulturföretag att lyckas. Kriterierna är inriktade på snabbaste vägen att nå en säljbar produkt.

Styrkan i kulturföretag ligger snarare i att man är mästare på att tillvarata det unika i processen och skapa

oväntade och unika resultat. Det är genom att inspirera näringslivet till att fokusera på kulturens kreativa

process – förmågan att acceptera och förverkliga det till synes omöjliga - som man kan förändra och

förbättra företagens tillväxt. The Creative Plot, som drivs av verksamheten Kultur, Näringslivskontoret i

Lund och Ideon Innovation, är ett exempel på hur detta nya tankesätt kan omsättas i praktik.

Vi vet också att satsningar på kultur ger utdelning i reda pengar. En satsad skattekrona på kultur i Lund ger

minst ytterligare en krona, från stat och region genom kulturaktörernas kreativitet och långsiktiga arbete.

Likaså ger satsningar genom projekt- och verksamhetsstöd till evenemang och arrangemang god utdelning

turistekonomiskt. I den turismanalys av Lunds Humorfestival som genomfördes 2012 av företaget Rubin

Research på uppdrag av verksamheten Kultur och Event in Skåne står det klart att 37% av besökarna på

festivalen är turister. Platsen Lund får betyget 4,9 av möjliga 5,0 av dem som besökt staden, ett mycket

högt betyg enligt Rubin Research. Totalt spenderade dessa turister 5,6 miljoner kronor i Lund och

närliggande kommuner. I den summan räknas inte lundabornas ökade konsumtion på hemmaplan i

samband med festivalen.

Lund placerar sig 2013 för andra gången högst vad gäller andelen kulturaktiva medborgare bland 34

undersökta storstäder i Sverige i Fastighetsägarnas rankning ”Stadens kultur och tillväxt” (författare Rudolf

Antoni och Charlotta Mellander). Tvåa i rankningen kommer Stockholm och därefter Göteborg, Malmö och

Foto

Mer

edit

h A

nd

rew

s

Uppsala. Lund tillhör också en av de snabbast växande städerna i landet. Det finns ett tydligt samband

mellan tillväxt och hög kulturell aktivitet. Likaså finns ett positivt samband mellan hög kulturell aktivitet

och bl a andelen högutbildade, andelen unga 18-24 år och antalet nystartade företag.

Undersökningen täcker inte hela Lunds kulturutbud utan har velat ge möjligheter till en jämförande bild

med andra städer. I jämförelse med perioden 2003-2007 har Lunds andel teaterbesökare och pop- och

rockkonsertbesökare ökat 2008-2012, båda med 7%. Andelen bokläsare har minskat med 7%, biblioteks-

besökare med 9% och biobesökare med 19%. Trenden för bibliotekens minskning syns också nationellt.

Till skillnad från de flesta städer i Fastighetsägarnas undersökning är Lund en kommun utan stora kultur-

institutioner i egen regi, förutom Lunds Konsthall. Fastighetsägarna skriver i sin rapport att institutioner

med stora, egna hus generellt ”gör att det krävs en stor grupp konsumenter för att driva ner de genom-

snittliga fasta kostnaderna och ha råd med produktionen”. Det stämmer alltså inte på Lund. Vissa

kulturaktörer har institutionell karaktär, t ex Kulturens museiverksamhet, Mejeriet, Månteatern och Sago-

huset, men drivs på eget initiativ. Detta minskar naturligtvis inte behovet av goda besökstal för en stabil

ekonomi. Historiska muséet och Skissernas museum ägs av Lunds Universitet.

Lund har en stor andel amatörutövare på hög nivå, särskilt inom musikområdet. De relativt få kulturinstitu-

tionerna med egna hus och den höga andelen amatörkultur gör dock att utövandet liksom deltagandet är

relativt undangömt. Vi menar att nyinflyttade invånare har svårt att hitta sina ingångar till kulturlivet,

innan man har skapat sociala nätverk. Kulturens hus är annars ofta ingångar till att skapa sociala nätverk.

Lunds befolkning utgörs av en större andel unga vuxna 18-24 år än riksgenomsnittet. Det är en av de

faktorer som enligt Fastighetsägarna bidrar till högre kulturell aktivitet bland alla medborgare. Många

lundabor tar del av det utbud av kultur som dessa unga vuxna skapar, bl a inom studenternas traditioner,

t ex Lundakarnevalen. Studentnationernas egna utbud av nöje och kultur lockar denna åldersgrupp, liksom

spextraditionen, som bygger på ideellt deltagande vid sidan om utbildningen. Många unga lundabor tar

därutöver del av Malmös klubb- och kulturutbud, vilket i viss mån förklarar Lunds höga placering i

rankningen. Det är önskvärt hitta bred samverkan kring utbudet för unga vuxna.

Befolkningsprognoserna pekar på att åldersgruppen 30 - 40 år kommer att öka under de kommande åren,

ett åldersspann där många hushåll utgörs av barnfamiljer. Nybyggnation i nya delar av Lund kommer att

öka antalet medborgare i denna grupp. Ett utbud av kultur lämpat för barnfamiljer, både barnen och de

vuxna, måste ingå i framtida satsningar. Det behövs också snabb och enkel tillgång till både daghems-

platser, skolgång och ett flexibelt och varierat utbud för dem som vill gå på Kulturskolan.

Andelen internationella invånare är redan hög. Andelen internationella som bor en kortare tid i Lund kan

förväntas öka i samband med nya forskningsanläggningar. Detta ställer krav på ökat och

internationaliserat kulturutbud för flera åldersgrupper, inom t ex musik, bildkonst och scenkonst och

undervisning på olika språk på t ex Kulturskolan och antagning dit utan långa köer.

Samtidigt finns också en stor och växande grupp seniorer med krav på utbudet. Vi lever allt längre och är

allt friskare efter pensioneringen. Vi får mer tid att utveckla helt nya sidor av vår personlighet i nya

sammanhang. Det är rimligt att anta att behovet av och kraven på meningsfullt deltagande i samhället och

kulturlivet för denna grupp kommer att öka i framtiden.

4. INRIKTNING FÖR KOMMANDE ARBETE 2014-2016 De senaste åren har verksamheten Kultur arbetat utifrån begreppen synlighet, delaktighet och

tillgänglighet. När vi ser tillbaka har orden varit effektiva och verklighetsnära. Erfarenheterna har blivit en

METOD, där arbetssätten präglas av dessa begrepp. Inför kommande period tar vi med oss denna metod

när vi väljer barn, unga och unga vuxna som FOKUS. Arbetet med denna grupp involverar många åldrar

och grupper. Barn, unga och unga vuxna behöver tillgång till vuxnas resurser, erfarenheter och nätverk.

Som VERKTYG för arbetet använder vi möten, samverkan och innovation. ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING

för perioden 2014-2016 är hållbar utveckling med människan i fokus. Denna struktur ska ses som

konkretiseringar av alla de dokument som redovisas under 6. Appendix, av omvärldsspaning och

närvärldsspaning, av erfarenheter och önskemål. Ett nytt sätt att sammanfatta vägen framåt - i en

föränderlig värld.

METOD

Synlighet

Kulturlivet ska synliggöras som en mångfacetterad möjlighet för medborgare och besökare. Kulturlivet ska

innehålla breda och smala kulturyttringar och kunna erbjuda vägledning för den kulturovana besökaren.

Synlighet är intimt förknippad både med delaktighet och tillgänglighet. Om inte utbud och möjligheter är

enkla att finna, minskar det möjligheten att vara delaktig. En samlad bild av kulturutbudet är önskvärd,

men svåruppnåelig. Lunds kulturutbud är brett och stort och till stora delar inte finansierat av kommunala

medel. Vissa åtgärder inom verksamheten Kultur, som förbättrad hemsida, nyhetsbrev, ökad annonsering

och en genomlysning av arbetsmetoder för kommunikation och marknadsföring, har genomförts 2010-

2013. Men i ett ökande brus av information, inte minst genom sociala medier, måste metoderna ständigt

omprövas. När begreppet ”målgrupp” genom ökad delaktighet förskjuts till att mera betyda ”medskapan-

de resurs”, är inte de gängse marknadsföringsmetoderna tillämpliga. Verksamheten Kultur måste sträva

efter att nå medborgarna genom nya informationskanaler, möta dem på nya platser och hitta nya gräns-

snitt. Ökad samverkan och ett gemensamt tillvägagångssätt för hela verksamheten Kultur ska skapas.

Klotterplank under Kulturnatten 2012.

Delaktighet

Alla ska ha möjlighet att få ta del av kulturella upplevelser, både av professionella och amatörer. Det är

också viktigt att invånarna själva får möjlighet att genom kulturellt skapande uttrycka sina identiteter,

tankar och idéer på olika sätt och på olika nivåer.

Foto

Mer

edit

h A

nd

rew

s

Kultur i vid bemärkelse stärker och utvecklar människors eget skapande och är en garanti för ett öppet och

demokratiskt samhälle. Kulturbegreppet innefattar konstarterna och den professionella konsten, men

även till exempel deltagarkultur, amatörkultur, egen kreativitet, bildningsverksamhet och kulturarv. En

högre kulturell delaktighet för många bidrar till bredden av kulturellt aktiva individer, vilket lägger grunden

för hållbarhet och innovation inom den professionella konsten.

Tillgänglighet

Kultur ska vara tillgänglig för alla som vill delta. Att identifiera och undanröja synliga och osynliga hinder

är nödvändigt för att fler ska få tillgång till kulturutbudet. Tillgänglighet definierar vi också som ett

kulturliv med lokaler, informationskanaler och verksamhet som i sin helhet kan användas oavsett

funktionsnedsättning och kulturell bakgrund. Arbetet ska utgå från ett inkluderande synsätt.

För att social och kulturell tillgänglighet ska vara möjlig måste utbudet vara varierat. Personer ur t ex

undergroundkulturer och minoriteter kan sakna ett utbud som känns som deras eget. I ett tillgängligt

kulturliv har alla en möjlighet att delta och få upplevelser. Tillgänglighet kan t ex vara att ha en öppen

attityd till besökare med funktionshinder, att informationen effektivt når ut till nya besöksgrupper eller att

man har tillgång till kultur och information på ett språk man förstår. I en föränderlig värld, måste service-

funktioner som kulturutbud och goda möjligheter till eget skapande prioriteras. Verksamheten Kultur

måste ha resurser och beredskap att reagera på trender och önskemål och vara medskapande snarare än

strukturerande.

FOKUS

Kultur för, med och av barn, unga och unga vuxna

Särskild vikt kommer att under perioden 2014-2016 läggas vid kultur för, med och av barn och unga. Detta

baseras bl a på kommunens arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi vill arbeta med

empowerment av barn, unga och unga vuxna. Med empowerment menar vi byggandet av identitet,

förmåga till samspel, vägar till kunskap och tillgång till nätverk. Vuxna spelar en avgörande roll i detta

arbete och satsningen kan ses som grunden för nya kreativa och innovativa möten mellan åldersgrupper

där många kan bidra och delta.

Forskningen har myntat ett vidgat kulturbegrepp: kultur för, med och av barn och unga.1 Gränserna mellan

den offentligt stöttade konsten och kulturen, den kommersiella kulturen och ungdomskulturen är inte

givna utan sammanflätas.

Kultur för barn och unga (producerad av vuxna)

- Den bildande kulturen (ex. kvalitetskultur, estetisk kultur, konstnärlig)

- Den marknadsorienterande kulturen

Kultur med barn och unga (tillhandahållen av vuxna)

- Fritidsaktiviteter (ex kulturskolor, träffpunkter, fritidsgårdar, arrangemang, festivaler)

Kultur av barn och unga (utryck som ingen vuxen styr över)

- Barns egna uttryck (ex deras lekkultur)

- Barns och ungas egna uttryck, skapandet för sin egen skull eller inom ungas subkulturer (eget

skrivande, filmande, rollspel, parkour, graffiti osv)

1 Centrum för barnkulturforskning Stockholms universitet, Flemming Mouritsen: Child Culture – Play Culture, Child and Youth Culture, Odense University, Denmark 1998.

Dessa tre aspekter av barn och ungas kultur är utgångspunkten. Samtliga delar av verksamheten Kultur,

dvs Stöd&Utveckling, Arrangemang, Kulturskolan, Scener och Konsthallen ansvarar för olika delar av

arbetet med kultur för, med och av barn och unga. InnoCarnival och projekt Stenkrossen, som omfattar

deltagarkultur, är viktiga projekt och verktyg för utforskandet av nya former för arbetet med kultur för,

med och av barn och unga och deras medbestämmande inom t ex Kulturgarantin och andra processer.

VERKTYG

Möten

Kulturlivet ska vara en mötesplats mellan människor med olika social och kulturell bakgrund. Kulturlivet

ska vara platsen där man gör något tillsammans. Spännande möten med friktion och utvecklingspotential

sker på en plats som är inspirerande, oförutsägbar, välkomnande och som erbjuder möjligheter.

För att Lund ska utgöra en kulturell och attraktiv stad för alla grupper av medborgare måste verksamheten

Kultur i samklang med kommunen som helhet, ytterligare underlätta möten mellan olika grupper i

samhället. I mötet ligger själva utvecklingskraften. I Fastighetsägarnas rapport i juli 2013 står: ”…/ det

börjar med människan och att det som idag främst driver oss är möjligheter, upplevelser och mänskliga

möten. Kultur föder mer kultur. /…/ Viktigast för stadens utveckling är den kultur som föder idéer och som

får ut människor på gatorna. Det är människorna som vitaliserar staden och gör den intressant för andra”.

Under perioden utforskar vi bl a nya former för barns påverkan av utbudet inom kulturgarantin och

Kulturnatten. Dialogen med barn, unga och unga vuxna liksom med kulturlivets aktörer kräver nya mötes-

former. Hur möts man och hur samtalar man om man som kommun varken är reaktiv eller proaktiv utan

medskapande? Lokalen Stenkrossen (f d Spyken Södra) kommer att vara del i ett modellbygge för en plats

där olika grupper kan mötas. Modellbygget tar avstamp i begrepp som delaktighet och ansvar och ser t ex

barn, unga och unga vuxna som en resurs för hållbar stadsutveckling, snarare än som målgrupp. Lokalen

Stenkrossen hyrs på rivningskontrakt – området ska bebyggas med bostäder – men modellen för verksam-

heten kan flyttas till en annan liknande lokal. Parallellt med detta arbete i centrala Lund startas också det

undersökande arbetet med Folkbiblioteken i Lund som möjlig bas för ”lokala kulturhus” i hela kommunen.

Samverkan

Samverkan är grunden för hållbar användning av resurser, kompetens och erfarenheter. Samverkan kan

innebära att förvaltningar, organisationer, kommuner och länder arbetar tillsammans. Det kan också

innebära att t ex visioner, planer och projekt samverkar, så att helheten blir större än delarna.

Samverkan kring resurser, personal, idéer och genomförande är kännetecken för de flesta projekt och

uppdrag inom verksamheten Kultur. Samverkan sker inom verksamheten men också med externa.

Sommarlund är ett exempel på samverkan med eldsjälar och lokalt kulturliv. Kulturgarantin samverkar

med skolor, kulturombud och kulturliv. LitteraLund som festival och utredningen om lokala kulturhus sker i

samverkan med Folkbiblioteken i Lund. Men samverkan kan också bestå av planerings- och visions-

samverkan, så att lokaler för kultur kan nyttjas både som stödform och inkomstkälla som Stenkrossen eller

planering av en samlokalisering av Kulturskola och ett estetiskt gymnasium med Utbildningsförvaltningen.

Innovation

Innovation är nära förknippat med hållbar utveckling. Lund är den perfekta miljön för att synliggöra allt det

som sker inom innovation. Verksamheten Kultur definierar innovation med orden "tänka helt nytt" och

vidgar begreppet till att omfatta social, ekonomisk, ekologisk och kulturell innovation liksom andra former

av innovativt tänkande.

Med en unik blandning med skolor av hög kvalitet, målmedvetet miljöarbete, en större andel unga i

befolkningen än riksgenomsnittet, kulturlivet, ett internationellt präglat näringsliv, Lunds Universitet och

nya, stora världsledande forskningsanläggningar finns det mycket att berätta om innovativa idéer och

projekt. Hållbar stadsutveckling omfattar inte bara den fysiska miljön där människor rör sig och möts, utan

också nätverken och tankeutbytet mellan individer och grupper. Det är genom att berätta om våra

erfarenheter för andra, som vi skapar vår identitet, nya nätverk och innovation. Lunds hållbarhet börjar i

mötet och erfarenhetsutbytet.

Verksamheten Kultur har av Kommunstyrelsen och Kommunkontoret fått uppdraget att skapa en

plattform för berättelser om innovation och hållbarhet genom InnoCarnival, med första genomförande i

november 2014. InnoCarnival bjuder in många olika aktörer att delta och ta eget ansvar. InnoCarnival

2014 blir inte en slutpunkt utan en första synlig anhalt på vägen mot ökad samverkan, fler möten,

kreativitet och innovation. InnoCarnivals tematik blir ett fokus för verksamheten Kulturs arbete under

perioden 2014-2016. Alla enheter inom Kultur deltar i arbetet med InnoCarnival.

ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING

Hållbar utveckling med människan i fokus

Varför arbetar en kulturverksamhet med hållbar utveckling? Hållbarhetsarbetet brukar delas in i områdena

ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vi tillför begreppet kulturell hållbarhet. I vår definition ryms

förutom den sociala aspekten av kultur, också det faktum att kulturen är en innovativ och obunden resurs,

som av egen kraft redan deltar aktivt i arbetet för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Kultur blir

ett fjärde ben i hållbarhetsarbetet, vilket lyfter fram kultursektorns specifika kompetens och erfarenheter.

Varje enskilt arrangemang eller projekt inom verksamheten Kultur, ska vara en del av det hållbara

byggandet. Verksamheten provar former, drar erfarenheter och utvecklar. Vi formulerar oss, utvärderar

och bygger samtidigt. Det är ett sätt att använda resurserna flexibelt och hållbart.

Ökad samverkan med Lunds Universitet och studentorganisationer ingår i handlingsplanen 2014-2016.

Foto

Mer

edit

h A

nd

rew

s

5. ANSVAR, UTVÄRDERING OCH MÅL FÖR 2014-2016

5.1 Ansvarsfördelning för genomförande av handlingsplanen 2014-2016

Kultur- och fritidsnämnden är ägare av och beslutar om handlingsplanen. Flera av utvecklingslinjerna i

handlingsplanen 2014-2016 har påbörjats 2010-2013. För att behålla nödvändig flexibilitet vad gäller

samarbetspartners och handlingsplansinsatser, har vi redovisat hittillsvarande samarbetspartners under

varje rubrik. Verksamheten Kultur har som intention att samverka och samarbeta utifrån behov,

möjligheter och hållbarhet. Samarbetspartners kan tillkomma eller försvinna, så länge det gagnar

genomförandet av insatsen.

Förvaltningsdirektören ansvarar för att handlingsplans- och utvärderingsresultat föreläggs kultur- och

fritidsnämnden för godkännande och/eller rapportering. Kulturchefen ansvarar gentemot förvaltnings-

direktören för genomförandet av handlingsplanens helhet och delar. Enhetschefer ansvarar för genom-

förandet av handlingsplanens specificerade delar inom respektive enhet och i gemensamma projekt

gentemot kulturchefen. Särskild rapportering för insatsen InnoCarnival ska göras av kulturchefen till

kommundirektören och Kommunstyrelsens arbetsutskott, eftersom Kommunkontoret är ägare av

projektet.

5.2 Utvärdering och uppföljning

Information om innevarande års avslutade insatser och resultat ska ske till kultur- och fritidsnämnden vid

lämpligt nämndsmöte vid slutet av åren 2014-2016. Nämnden beslutar om eventuella ändringar av

riktningsmål/mätbara mål under handlingsplansperioden på förslag från förvaltningen.

o Utvärdering ska ske årsvis och redovisas till kultur- och fritidsnämnden som informationspunkt. I

utvärderingen ingår att man enkelt konstaterar om insatsen är genomförd eller inte vid angiven

tidpunkt och en kort rapport om genomförande, samarbetspartners och erfarenheter. Utvärderingen

kan också innehålla fördjupat material, t ex intervjuer med berörda, publikundersökningar, statistik

liksom beskrivningar av uppnått resultat och process av särskilt intresse. Formerna för utvärdering

fokuserar på innehåll och syfte snarare än ekonomi. Förvaltningsdirektören beslutar efter samråd

med kulturchef dels om utvärderingsmetod och omfattning, dels vem som genomföra utvärderingen.

o Uppföljningar av avslutade insatsers resultat under perioden ska göras inför slutredovisning så att

samtliga insatser och deras resultat finns med i detta dokument. Kulturchefen ansvarar för

uppföljningar.

o Slutredovisning i kortfattad form ska föreläggas kultur- och fritidsnämnden för godkännande senast

till nämndens möte i juni 2017. Förvaltningsdirektören beslutar vem som ska genomför slut-

redovisning.

o Arbetet med nästa handlingsplan 2017 och framåt ska påbörjas tidigt under 2016 och ta hänsyn till

resultat och delresultat av denna handlingsplan.

5.2.1 Publikundersökningar och enkäter

Uppföljning av mätbara mål kan kompletteras med publikundersökningar eller enkäter bland medborgare,

besökare och samarbetspartners. Detta ansvar är tvärgående för hela verksamheten Kultur och ansvaret

för genomförande liksom framtagning av gemensam metod och årsplan ligger på ledningsgrupp Kultur.

5.3 ENHET KULTURSKOLAN LUND

Eftersom Kulturskolan just nu genomför ett brett upplagt förändrings- och utvecklingsarbete beskrivs

verksamheten endast kortfattat. Det nya verksamhetsuppdraget ska vara färdigt mot slutet av 2013 och

föreläggas Kultur- och fritidsnämnden för beslut i februari 2014. Det nya verksamhetsuppdraget ska steg

för steg användas i det dagliga arbetet från hösten 2014 och från och med 2015 vara helt infört. Kommun-

fullmäktige beslutade i juni 2013 att från och med 2014 tillföra Kulturskolan 500 tkr per år i ökade anslag.

Syftet med de ökade medlen är att verksamheten ska nå ut till fler barn. Kulturskolan medverkar i modell-

bygget på Stenkrossen under 2013-2014. Arbetet med marknadsföring och kommunikation stärks i

samverkan med hela verksamheten Kultur under perioden. Enheten arbetar också med verksamheten

Kulturs gemensamma utveckling i de handlingsplansinsatser som beskrivs under rubriken 5.6.

Aktiviteter

Nytt verksamhetsuppdrag.

Fler barn får ta del av Kulturskolans utbud enligt Kommunfullmäktiges beslut om ökade medel

Samverka med utbildningsförvaltningen under perioden med målsättning att ett nytt hus för

samlokaliserad verksamhet byggs.

Möjligheter till en marknadsförings- och kommunikationsplan skapas i samverkan inom Kultur.

Mätbara mål

Det nya verksamhetsuppdraget beslutas av Kultur- och fritidsnämnden första kvartalet 2014

Arbetet enligt det nya verksamhetsuppdraget startar hösten 2014.

En plan för en förstärkt samverkan inom Kultur för kommunikation och marknadsföring presenteras

före månadsskiftet juni-juli 2014.

5.4 ENHET LUNDS KONSTHALL

Implementeringen av Lunds Konsthalls nya verksamhetsuppdrag har påbörjats. Organisation och arbets-

uppgifter ses över 2013-2014. Det allt mer omfattande arbetet med offentlig utsmyckning kräver en

utökning med 0,75 tjänst som ansvarig för detta, antingen med placering direkt under kulturchefen eller

under konsthallschefen. Arbetet med marknadsföring och kommunikation stärks i samverkan med hela

verksamheten Kultur under perioden. Enheten arbetar också med verksamheten Kulturs gemensamma

utveckling i de handlingsplansinsatser som beskrivs under rubriken 5.6.

Aktiviteter

Fortsatt implementering av beslutat verksamhetsuppdrag för konsthallen, samt utökat och

förtydligat handhavande av offentlig konstnärlig gestaltning och upphandlingsförfarande.

Möjligheter skapas till en marknadsförings- och kommunikationsplan i samverkan inom Kultur.

Samarbetet ökas med skolan och Kulturskolan i programverksamheten som ger barn och unga

möjligheter och tillfällen att möta den professionella konsten och att utveckla sitt eget skapande.

Mätbara mål

Antalet tjänster utökas med 0,75 för arbetet med offentlig konst, antingen med placering på Lunds

Konsthall eller direkt under kulturchefen före utgången av 2015.

En plan för en förstärkt samverkan inom Kultur för kommunikation och marknadsföring presenteras

före månadsskiftet juni-juli 2014.

5.5 ENHET SCENER Eftersom enheten Scener saknar verksamhetsuppdrag, finns behov av förtydligande av både innehåll och

formerna för synliggörande. Alla delarna inom enheten har höga intäktskrav. Grunden för ett framtida

verksamhetsuppdrag för Scener bör rymma å ena sidan uthyrningsverksamheten (event, konferenser,

arrangemang av externa aktörer) och å den andra en konstnärlig profil liknande Dunkers kulturhus i

Helsingborg eller Palladium i Malmö (musik, scenkonst, film, utställningar). I detta koncept, som inte

nödvändigtvis innebär en organisationsförändring, kan rymmas både nuvarande verksamhet och

begreppet lokala kulturhus och omfatta gemensam personal och programläggning. Vi har valt att kalla

denna idé Kulturcenter Lund. Under perioden 2014-2016 ska ett verksamhetsuppdrag för Scener tas fram

liksom ett förslag till konceptet Kulturcenter Lund. Arbetet med marknadsföring och kommunikation stärks

i samverkan med hela verksamheten Kultur under perioden. Enheten arbetar också med verksamheten

Kulturs gemensamma utveckling i de handlingsplansinsatser som beskrivs under rubriken 5.6.

Aktiviteter

Att i samband med utredning av verksamhetsuppdrag, kartläggning av lokaler samt en planerad

satsning på bibliotek som lokala kulturhus undersöka möjligheterna till ett samlat grepp för

kommunens egna kulturlokaler och verksamheter med samlingsnamnet Kulturcenter Lund.

Mätbara mål

Utredningen om ett nytt verksamhetsuppdrag för enheten Scener genomförs under 2014 och

verksamhetsuppdraget sätts i verket under första halvåret 2015.

Kartläggning utifrån ett verksamhetsbehov av möjliga existerande scener och spelplatser och scen-

lokaler genomförs senast 2015 och länkas till visionen om bibliotek som lokala kulturhus.

En plan för en förstärkt samverkan inom Kultur för kommunikation och marknadsföring presenteras

före månadsskiftet juni-juli 2014.

5.6 ENHET ARRANGEMANG/STÖD&UTVECKLING Verksamheten Kulturs gemensamma utveckling och uppdrag, t ex kulturgarantin, Sommarlund och

Kulturnatten, finns listade under denna rubrik eftersom budget ligger hos denna enhet. Kulturskolan,

Konsthallen och Scener är alla delaktiga i genomförandet. Arrangemang/Stöd&Utveckling fungerar som

koordinator för dessa projekt och uppdrag gentemot andra delar av förvaltningen och andra förvaltningar.

Enhetens specifika uppgifter kan enklast sammanfattas med orden stöd, bidrag och arrangemang.

5.6.1 INSATSER I SAMVERKAN MED KULTURLIVET OCH ANDRA AKTÖRER 5.6.1.1 Samråd med kulturlivet

Aktiviteter

Samverkan och samråd med kommunens kulturliv, föreningar, kulturaktörer, nationer och

studentorganisationer stärks med fokus på gruppen barn, unga och unga vuxna.

Mätbara mål

Inrättandet av ett årligen återkommande samrådsforum för kulturaktörer i Lund före utgången av

2014, i enlighet med kultursamverkansmodellen

5.6.1.2 Marknadsföring och kommunikation Hittillsvarande samarbetsparters: Kommunikationsavdelningen, Näringslivsavdelningen inklusive Turistbyrån, Handelsföreningen, kulturlivet, föreningslivet, skolan, Region Skåne. Riktningsmål

Fortsatt satsning på marknadsföring, kommunikation och synlighet och att hitta nya kanaler, både för

helhet och för projekt.

Ökat utrymme skapas för det strategiska kommunikationsarbetet.

Ökad information på engelska och på nationella minoritetsspråk om Lunds kulturutbud

Förbättrad information om det samlade kulturutbudet till studenter och deras organisationer

Mätbara mål

En plan för en förstärkt samverkan inom Kultur för kommunikation och marknadsföring presenteras

före månadsskiftet juni-juli 2014.

5.6.1.3 Kulturarvet

Hittillsvarande partners: Kulturhistoriska föreningen, föreningsliv.

Aktiviteter

För att stärka kulturarvssektorn ökas samarbete med turism, kulturella näringar och miljö.

Medverka till att Lunds kulturhistoria och kulturarv i form av platser,

byggnader och föremål vårdas

De kulturella arven i det allmänna kulturlivet ska synliggöras i större utsträckning

Formerna mellan Kulturen i Lund och Lunds kommun, bör regleras i ett tydligt avtal och hänga

samman med Regions Skånes kulturarvslinje

Ett ökat samarbete med mellan kulturarvssektorn och studieförbund

Mätbara mål

Kulturarvsektorn medverkar i InnoCarnival 2014 med projekt som anknyter till temat

Samverkan med Kulturhistoriska föreningen regleras i avsiktsförklaring före slutet av 2015.

5.6.1.4 Studieförbunden

Hittillsvarande partner: studieförbunden

Aktiviteter

Skapa tydligare samverkansformer och kontaktytor mellan kommunens satsningar och fokus med

studieförbunden.

Ett ökat samarbete med mellan studieförbunden och kulturarvssektorn

Särskild stimulering av arbetet med unga t.ex. genom InnoCarnival och Kulturnatten

Mätbara mål

Samverkan med studieförbunden regleras i en avsiktsförklaring före slutet av 2015.

5.6.1.5 Kulturnatten

Hittillsvarande partners: kulturliv, föreningsliv, studieförbund, näringsliv, Lunds Universitet, Innovation in

Mind

Aktiviteter

Ökad samverkan inom verksamheten Kultur kring Kulturnatten.

Satsning på ungdomsscen

Utveckling genom att höja kvaliteten med modellbygge för Mat på Stan

Säkerställa det lokala engagemanget.

Ta fram programkoncept

Mätbara mål

Nytt programkoncept ligger klart senast sista mars 2014

Utifrån konceptet ökas medborgarinflytandet på Kulturnattens form och innehåll t.ex. genom

referens- och arbetsgrupper med start april 2014.

5.6.1.6 Sommarlund

Hittillsvarande partners: kulturliv, föreningsliv, studieförbund, näringsliv, civilsamhället

Aktiviteter

Sommarlund konsolideras, effektiviseras och kvalitetssäkras efter en första treårsperiod av

varumärkesbyggande.

Sommarlund ska bidra till en grund för existerande och nya initiativ på sommaren

Ökat internationellt utbud

Mätbara mål

Graden av nya samarbetsformer och samarbetspartners ökas med 2013 som basår

En manual skapas för att tydliggöra Sommarlunds koncept gentemot både brukare och kulturliv.

Spelplatser kvalitetssäkras för vuxengästspel i de östra kommundelarna, bland annat i relation till

förvaltningens planerade projektarbete kring ”lokala kulturhus”

En enkel medborgarundersökning om Sommarlund görs 2014 med uppföljande undersökning 2016

Andelen besökare per arrangemang ökas med 5% under hela perioden

Antalet internationella inslag ökas med 2013 som basår

5.6.2 INSATSER I SAMVERKAN MED ANDRA FÖRVALTNINGAR 5.6.2.1 Kulturgarantin och arrangemang för barn och unga

Hittillsvarande partners: BSN Lund Öster, BSN Lunds stad, Folkbiblioteken, Kulturskolan

Aktiviteter

Arbetet med certifiering/fortbildning av kulturombud för ökat genomslag av kultur i skolorna

Förankringen stärks på skolledarnivå

Kommunikationskanaler till skolorna/förskolorna/ och till kulturombud Fritid Lund förstärks.

Barns medbestämmande vad gäller utbud ökar

Kulturkollo i samarbete med Kultur och Fritid genomförs minst tre gånger under perioden.

Mätbara mål

En modell för barns och ungas aktiva deltagande i utbudsfrågor, både inom kulturgarantin och för

offentliga arrangemang/aktiviteter på fritiden utarbetas före utgången av 2015. Ett pilotprojekt med

barn genomförs före utgången av läsåret 2015-2016.

Ett effektivare nyhetsbrev till kulturombuden skapas före utgången av 2014, för

informationsspridning, med funktioner för uppföljning av antalet läsare och mätbarhet av vilka

ämnesområden som är mest intressanta för läsarna.

5.6.2.2 Rörlig bild

Tänkta partners: Folkbiblioteken i Lund, Fritid, lokala biograforganisationer och filmfestivaler, BSN Lund

Öster, BSN Lunds Stad, Utbildningsförvaltningen

Aktiviteter

Satsning på eget skapande och visning av film för barn och unga.

Stärkt skolbio med mobila digitalfilmvisningar.

Undersöka möjligheter till projektverksamhet inom ramen för det utforskande arbetet med lokala

kulturhus.

Mätbara mål

Investera i mobil digital filmutrustning före 2016.

5.6.2.3 The Creative Plot

Hittillsvarande partners: Lunds kommuns Näringslivsavdelning och Ideon Innovation

Aktiviteter

Stabilisering av resurser och fortsatt samverkan med näringslivsenheten och Ideon Innovation

Utveckla verksamheten med utgångspunkt i forskningsrapporten från Copenhagen Business School

Samverka med Innovationssystemen, Lunds Universitet, Region Skåne och studentorganisationer

inom entreprenörsområdet.

Stärka den lokala infrastrukturen och delaktigheten kring film och rörlig bild och attrahera fler

filminspelningar till Lunds kommun

Stärka kopplingen till besök- och upplevelsenäringen

Öka samarbetet med andra delar av verksamheten Kultur i konkreta projekt

Mätbara mål

Samtliga fem företagsplatser i inkubatorn ska vara fyllda av inkubatörer varje år

5.6.2.4 Samordning och policyarbete för event och arrangemang

Hittillsvarande partners: Fritid och Idrott inom Kultur- och fritidsförvaltningen. Lunds kommuns

Näringslivsavdelning, Kommunikationsavdelningen, Turistbyrån i Lund, Handelsföreningen Lund, kulturliv

och föreningsliv, förvaltningar i Lunds kommun, Region Skåne.

Aktiviteter

Ökad samordning för arrangemang och event i Lund, Skåne och Öresundsregionen i samverkan med

regionens verksamheter för turistnäring och näringsliv.

Medverka till en god arrangemangsberedskap i kommunen, ett tydligt samordningsfokus och

skapandet av hållbara modellösningar.

Skapa en kommunövergripande eventstrategi, kopplad till Lund som varumärke.

Tydliggöra och utveckla arbetssätten hos både ideella och kommersiella aktörer

Utveckla samverkansformer med övriga arrangörer inom Lunds kommun och externt, bl a med syfte

att internationalisera utbudet.

Öka samverkan med studentliv, nationer och studentorganisationer

Mätbara mål

Arrangörsguiden utvärderas varje år under perioden 2014-2016 genom brukarenkät.

Förstärka producentsidan med en tjänst under perioden.

Ta fram en policy för mat vid arrangemang senast före utgången av 2015.

5.6.2.5 InnoCarnival

Hittillsvarande partners: Kulturskolan, BSN Lund Öster, BSN Lunds Stad, Utbildningsförvaltningen,

Tekniska förvaltningen, Lunds Universitet, Lunds kommuns Näringslivsavdelning, unga entreprenörer,

barn, unga och unga vuxna.

Aktiviteter

InnoCarnival ska bidra till hållbar stadsutveckling med människan i fokus.

Barns och ungas delaktighet och medbestämmande ska öka.

Mätbara mål

Ett särskilt forum för delaktighet och medbestämmande med barn, unga och unga vuxna inom

strukturen för InnoCarnival skapas före utgången av januari 2014.

Genomförande av InnoCarnival 2014

Utvärdering och sammanfattning av process och erfarenheter genomförs under första halvåret 2015.

5.6.2.6 Kultur och hälsa

Tänkt partner: Företagshälsovården, hela Kultur- och fritidsförvaltningen

Aktiviteter

Öka möjligheten till stimulans och gemenskap genom olika konstnärliga aktiviteter

Öka kommuninnevånarnas möjlighet till kulturell delaktighet

Mätbara mål

Diskussion inleds med Företagshälsovården under 2014 för försöksverksamhet med Kultur på recept

och ett pilotprojekt genomförs före utgången av 2015.

5.6.3 INSATSER I SAMVERKAN MED ANDRA DELAR AV FÖRVALTNINGEN 5.6.3.1 Kulturstödsformer

Grundtankar: Stödet ska

Uppmuntra det fria konstutövandet

Verka före en ökad kunskap och ett ökat intresse för konst och konstnärligt utövande

Verka för ökad delaktighet

Vidga begreppet kultur

Skapa förnyelse

Mätbara mål

Översyn av gällande bidragsregler inom ramen för förvaltningsövergripande arbete, där ovanstående

grundtankar kommer ingå som en del i bidragsöversynens arbete.

5.6.3.2 LitteraLund

Ansvarig: kulturchef och bibliotekschef tillsammans (styrgrupp)

Hittillsvarande partners: Folkbiblioteken, Fritid inom förvaltningen, grundskolor och gymnasieskolor,

föreningsliv, förlag, enskilda författare, The Creative Plot.

Aktiviteter

Fördjupat samarbete med Folkbiblioteken i Lund kring genomförandet av festivalen

Fördjupat samarbete med skola och Fritid inom förvaltningen kring delprojekt och helårsverksamhet

Fortsatt utveckling av barn och ungas läsning och eget skapande

Fokus på upphovsmakare inom litteraturområdet utvecklas i samarbete med The Creative Plot

Mätbara mål

Försöksprojekt med lokala LitteraLund-arrangemang i kommundelarna i anslutning till festivalen –

men inte nödvändigtvis samtidigt - genomförs på fem platser under perioden.

5.6.3.3 Projekt ”Stenkrossen – verkstad för kultur, kreativitet och innovation”

Hittillsvarande partners: Fritid inom Kultur- och fritidsförvaltningen, Folkbiblioteken i Lund

Aktiviteter

Stenkrossen ska fungera som verkstad och mötesplats för InnoCarnival

Ett försöksprojekt och modellbygge kring delaktighet och kultur för, med och av barn, unga och unga

vuxna påbörjas

Sökandet efter en ny, liknande lokal (Stenkrossen 2) intensifieras

Mätbara mål

Försöksprojektet sker under 2014 och delredovisas under InnoCarnival 2014 och slutredovisas under

första halvåret 2015

Med hjälp av försöksprojektet tas en modell för framtida verksamheten fram första halvåret 2015

En ny, liknande lokal (Stenkrossen 2) står klar för inflyttning före utgången av 2015.

5.6.3.4 Lokala kulturhus

Ansvarig: kulturchef och bibliotekschef tillsammans

Genomföraransvar: enhetschefer samtliga enheter

Aktiviteter

Folkbiblioteken i Lund och Kultur undersöker på lokala kulturhus som kan vara en framtidslinje för

samverkan mellan hus och innehåll

Mätbara mål

Redovisning av riktlinjer för fortsatt arbete före utgången av 2014

6. APPENDIX: STRATEGIER, VISIONER OCH DOKUMENT SOM VÄGTS

IN I HANDLINGSPLANEN 6.1 Fullmäktigemål (se punkt 1.)

6.2 Den kulturpolitiska strategin (se punkt 1.)

6.3 Vision 2020 (se punkt 1.)

6.4 Nämndsmål (se punkt 1.)

6.5 Bilaga Kultur- och fritidsförvaltningens EVP 2014-2016 ”Exempel på konkretiseringar av

handlingsplan kultur 2014-2016”

6.6 Barnkonventionen

Lunds kommun har beslutat att alla beslutsunderlag också ska innehålla en barnkonsekvensanalys. FN:s

konvention om barns rättigheter, Barnkonventionen i dagligt tal, ska ligga till grund för bedömningar.

Barnkonventionen antogs av FN: generalförsamling den 20 november 1983 och utgör en del av folkrätten.

Den ger en universell definition av vilka rättigheter det enskilda barnet har. De fyra huvudprinciperna är

Alla barns lika rättigheter och värde och att ingen får diskrimineras

Barnets bästa sätts i främsta rummet vid alla åtgärder

Varje barn har rättighet att överleva, leva och utvecklas

Varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade

6.6 Kultur- och fritidsförvaltningens plan för lika rättigheter och möjligheter 2012-2014

Kultur ska vara synligt och tillgängligt för alla och alla kommuninvånare ska ha möjlighet att påverka och

vara delaktiga. Att identifiera och undanröja synliga och osynliga hinder är nödvändigt för att fler ska få

tillgång till kulturutbudet, vilket betyder att tillgänglighetsperspektivet ska integreras i all verksamhet. I

arbetet med kulturstöd är det viktigt att främja ett mångfaldsperspektiv, som ska genomsyra all bidrags-

givning. Kulturen ska präglas av mångfald, kvalitet och interkulturellt utbyte. Inom förvaltningens

ansvarsområde finns också Kulturcentrum Skåne, med kulturutbildning för personer med intellektuell

funktionsnedsättning. Integrations- och Mångfaldsrundan är ett verktyg i arbetet för allas lika värde.

Målsättning och utvecklingslinjer för detta projekt definieras av förvaltningens ledningsgrupp.

6.7 Verksamhetsuppdrag för Lunds Konsthall, beslutat 2012.

Huvudpunkterna finns redovisade i Del 2 av denna handlingsplan, punkt 7.5.

6.8 Regional kulturplan

Region Skåne kulturpolitiska vision ska bidra till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat av

humanistiska värderingar och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck. I den

regionala kulturplanen finns uttalat vikten av att hitta samordningsvinster. Kulturarv och kulturhus i

biblioteken är två av flera prioriterade områden. Kulturarvet har förutsättningar att i ett gemensamt

arbete med verksamheter inom kommunen skapa en hållbar utveckling. Biblioteken spelar en viktig roll

som tillgänglig mötesplats och regionen vill medverka till att stimulera och stödja folkbibliotekens

utveckling till kulturhus. Ett annat utvecklingsområde är folkbildningen, vars syfte är att bidra till en

förstärkning och utveckling av demokratin och ett varierat kulturliv. Även de kulturella och kreativa

näringarna (KKN) utgör en viktig del av de regionala och kommunala satsningarna på besöksnäring, turism

och destinationsutveckling. Likaså är kommunernas förmåga att attrahera kulturella och kreativa

näringsidkare att bosätta sig, verka och utvecklas lokalt väsentligt för kommunernas förnyelse kulturellt

både ekonomiskt och socialt.

6.9 De nationella kulturpolitiska målen

Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska

ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets

utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken:

främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.

främja kvalitet och konstnärlig förnyelse.

främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.

främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan.

särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

6.10 Erfarenheter och synpunkter i utvärderingen av handlingsplanen för kultur 2010-2013

Förklaring av kolumnerna till höger i tabellen: A: ej prioriterad insats. B: påbörjad insats. C: insats som

ingår i handlingsplan 2014-2016. D: Kommentarer till enskilda insatser, se nedan.

Insats i handlingsplan 2010-2013 Behov enligt delutvärdering 2010-2011 A B C D

Utvidgade kulturstödsformer Utredning av stöd och bidragsformer x 1

Utvärdering av Framtidens Lund x

Ny organisation för kulturkommunikation Ökat strategiskt arbete med

marknadsföring/kommunikation

x x

Arrangemangsstöd Kommunal evenemangsstrategi och samordning x x

Kompetensutveckling inom arrangemangsområdet x

Inventering av lokalbehov x x 2

Lunds innovationscentrum för kultur Ökat antal residensproduktioner x

Långsiktig finansiering för The Creative Plot x x

En lundamodell för kultur i skolan Ökad fortbildning för pedagoger inom kultur x x 3

Ökad möjlighet för ungas påverkan av utbudet x x 3

Certifiering av kulturombud i Lunds skolor Har fungerat väl x x

Kulturombud Fritid Har fungerat väl x x

Unga kulturspanare Medel för verksamheten 2012 x 3

Transportresurs Förändringar av kriterier x 4

Internationell barnkulturfestival Har inte genomförts x 3

Kulturkollo Har fungerat väl, men kan utvecklas x x 5

Kultur för alla Har fungerat väl x x

Fördjupade författarprojekt för gymnasiet Har fungerat väl x x 6

Inspelningsplats Lund Samla erfarenheter och långsiktig satsning x x 7

Kino som kulturell mötesplats (Avvaktar slutrapport från Folkets Bio 2013)

Visning av rörlig bild via bredband Undersöka vidareutveckling av grundidén x 8

Forum för utövare, politiker, tjänstemän Har ej genomförts x 9

Nya speltillfällen för oetablerade band Förstärkt publikarbete för Lund Live x 10

Kommentarer: 1) Förvaltningsövergripande utredning 2) Modellbygget Stenkrossen, lokala kulturhus mm

3) Utvecklas med hjälp av InnoCarnival 4) Fler och fler använder transportresursen 5) Utvecklas i

samverkan med projekt Stenkrossen och InnoCarnival 6) Samverkan med LitteraLund 7) The Creative Plot

arbetar med etablering av Lund som inspelningsplats 8) Bör vara kommunövergripande projekt 9) Se

punkten 5.6.1.1 ”Samråd med kulturlivet”. 10) Bör utvecklas i samverkan med studieförbunden.

Marina Abramovic betraktar lunchdans på Lunds konsthall under utställningen ”Dansen är närvarande”.

Beslutad av Kultur- och fritidnämnden

2013-11-14

Foto

Lin

nea

Mer

ö