heino johannesson (sd) ted strand (sd) matthias sjöberg (v

Kallelse

Regionala utvecklingsnämndenDatum: 2020-03-05Tid: 10:00-15:00Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö

LedamöterThomas Ragnarsson (M), ordförandeAnna Johansson (C), vice ordförandeJoakim Pohlman (S), 2:e vice ordförandeBo Frank (M)Soili Lång Söderberg (M)Patrik Davidsson (C)Bengt Germundsson (KD)Maria Grans (L)Helen Bengtsson (S)Tony Lundstedt (S)Martina Gustafsson (S)Andreas Eidevåg (S)Matthias Sjöberg (V)Ted Strand (SD)Heino Johannesson (SD)

ErsättareIngemar Swalander (M)Stefan Willforss (C)Patrik Åkesson (KD)Ola Sennehed (L)Conny Simonsson (S)Emelie Öberg (S)Lars-Olof Petersson (S)Robin Berg (SD)

Övriga kalladeChristel Gustafsson, Regional utvecklingsdirektörAndreas Liljenrud, Biträdande regional utvecklingsdirektörLena Eriksson, Ekonomichef

Kallelse

1 Justering av protokoll

SammanfattningFöreslås att Joakim Pohlman jämte ordförande justerar protokollet. Justering sker genom digital signering senast 2020-03-12.

2 Fastställande av dagordning

3 Tema RUS prioritering 1 - Attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet

Förslag till beslutFöreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet.

SammanfattningDagens tema innehåller en beskrivning av arbetet som bedrivs inom nämndens ansvar för den Regionala utvecklingsstrategins prioritering 1. - Attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet. Ur nämndens verksamhetsplan för 2020 kommer ledamöterna få del av information och aktuell status kring:

- Arbetet med en ny besöksnäringsstrategi- Uppdraget kring Regionalt serviceprogram och en fungerande servicestruktur- Bredbandsuppdraget

4 Rapporter från externa uppdrag

SammanfattningRegionala utvecklingsnämndens ledamöter rapporterar från externa uppdrag.

Kallelse

5 Regionala utvecklingsdirektörens rapport

SammanfattningRegionala utvecklingsdirektören lämnar en aktuell lägesrapport.

6 Årsredovisning för regionala utvecklingsnämnden 2019 (20RGK387)

Förslag till beslutFöreslås att regionala utvecklingsnämnden godkänner Årsredovisning 2019 samt överlämnar den till regionstyrelsen för information.

SammanfattningVerksamheten har löpt på enligt plan. Det ekonomiska resultatet per helår 2019 uppgick till + 4,6 miljoner kronor. Överskottet beror till största delen på att externfinansieringen har varit högre än budgeterat, samt att personal varit partiellt lediga.

Beslutsunderlag Förslag till beslut Årsredovisning Regionala utvecklingsnämnden 2019 Årsredovisning Regional utvecklingsnämnd 2019

7 Svar på skrivelse angående behovet av träutbildningar i länet (19RGK1939)

Förslag till beslutFöreslås att regionala utvecklingsnämnden godkänner svaret på skrivelsen.

Kallelse

SammanfattningRegion Kronoberg har mottagit en skrivelse angående behovet av träutbildningar i länet.

Inom träförädling har Kronobergs län ingen gymnasieutbildning, vuxenutbildning eller yrkeshögskoleutbildning. I Jönköpings län och Kalmar län finns det utbildningar inom de tre utbildningsnivåerna. I Kronobergs län erbjuder Grimslövs folkhögskola utbildningen konsthantverk/design med inriktningen trä. På Linnéuniversitetet finns grundutbildningarna; högskoleingenjör inom skog och träteknik resp. skogskandidatprogrammet, varav den sistnämnda har tre förstahandssökanden per plats. Vidare finns också Ryssbygymnasiets program med inriktning på skogsbruk.

Behovet av kompetent arbetskraft är stor för företagen inom träbranschen. Många insatser är inledda och pågående, bl.a. inom ramen för genomförandet av skog- och trästrategierna. Där är kompetensförsörjningen ett högt prioriterat område.

Det finns flera anledningar till dagens utbud av skog- och träutbildningar; dels behöver det finnas att utbildningar för att blivande studerande ska kunna söka till dem och dels behöver det finnas studenter som vill gå utbildningarna.

Insatser behöver ske löpande och i samverkan; näringslivet, utbildningsaktörer och deras huvudmän samt offentliga aktörer. Bristen på träutbildningar skapar inte attraktivitet för branschen och vice versa.

Beslutsunderlag Förslag till beslut Svar på skrivelse ang. behovet av träutbildningar Förslag på svar på skrivelse ang. behovet av träutbildningar Skrivelse till Regionala utvecklingsnämnden - Om behovet av

träutbildningar i länet

8 Lägesrapportering kring ny besöksnäringsstrategi 2021 (19RGK1508)

Förslag till beslutFöreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet

Kallelse

SammanfattningI enlighet med politiskt beslut är en ny besöksnäringsstrategi för Kronoberg under framtagande då den innevarande strategin löper ut under 2020. Arbetet med en ny strategi påbörjades i oktober 2019 och bedrivs tillsammans med en upphandlad konsult från Svensk destinationsutveckling, Johan Olofsson, och en för ändamålet formerad arbetsgrupp med representation från kommunerna, AB Destination Småland, IT-plattform Småland och Öland, Region Kronoberg och näringen.

Arbetsgruppen har hittills träffats fem gånger och processat fram syfte, mål och insatser, förväntade effekter och vissa strategiska vägval, delvis med utgångspunkt från nuvarande strategi, vilken också har utvärderats. Under processen har också genomförts en grundlig omvärlds- och trendspaning för att ge ett väl underbyggt underlag för de strategiska vägvalen. Rollfördelning mellan Region Kronoberg, kommunerna, Destination Småland och näringen har förtydligats.

Arbetet med den nya strategin har också valts ut som en av insatserna för att prova Region Kronobergs nya hållbarhetsverktyg. Hållbarhetsperspektivet har hittills haft en mycket framträdande roll eftersom det finns flera målkonflikter att lyfta fram och förhålla sig till inom resande och konsumtion. Besöksnäringen kommer också att vara ett av Region Kronobergs områden för Tillväxtverkets nya satsning Hållbar regional utveckling. Ansökan om dessa medel är under framtagande.

Beslutsunderlag Förslag till beslut Regional besöksnäringsstrategi för Kronobergs län

9 Mikrostöd för naturturism 2018-2019 - slutrapportering (18RGK962)

Förslag till beslutRegionala utvecklingsnämnden godkänner redovisningen.

SammanfattningRegion Kronoberg fick hösten 2018, genom ett nationellt stödprogram från Tillväxtverket, möjlighet att ge små företag inom naturturism ekonomiskt stöd med syfte stödja affärsutveckling och digital marknadskommunikation samt att stärka naturturismföretags internationella konkurrenskraft. Region Kronoberg tilldelades 500 000

Kallelse

kronor för stödgivningen. Stödet riktar sig till företag inom naturturism med en årsomsättning på 250 000 – 4 500 000 kronor och har kunnat ges under cirka nio månader fr.o.m. hösten 2018. Stödnivån har varit 15 000 – 50 000 kronor och utgör maximalt 50% av finansieringen. Regionala utvecklingsavdelningen har i samråd med AB Destination Småland berett enskilda stödärenden och har ansvarat för programgenomförandet.

Region Kronoberg har lämnat en slutrapport till Tillväxtverket där organisation, genomförande, ekonomiskt utfall, resultat och erfarenheter av genomförandet redovisas. Sammanfattningsvis redovisas en relativt låg utnyttjandegrad av stödet då endast 75 000 kronor beviljats till två företag. Pågående uppföljningar och erfarenheter från regionalt genomförande pekar på några skäl till detta, bl.a. en för kort tid för genomförande, hårda omsättningskrav och en relativt snäv branschavgränsning. Insatsen bedöms ändå i huvudsak vara bra, bl.a. med hänsyn till att man genom denna stödform kan nå ut till grupper av företag som ofta är svåra att nå med stödinsatser.

Beslutsunderlag Förslag till beslut Mikrostöd för naturturism Slutrapport signerad 200205

10 Nyföretagarmiljonen 2018-2019 (17RK2126)

Förslag till beslutRegionala utvecklingsnämnden noterar rapporten ”Nyföretagarmiljonen 2018-2019” till protokollet och överlämnar den till regionfullmäktige för information.

SammanfattningRegion Kronoberg beslutade med bakgrund av det låga nyföretagandet i Kronoberg att under 2017 satsa 1 miljon kr i företagsfrämjande syfte. 1 miljon kronor avsattes även för 2018 och 2019, samt utökades 2019 med ytterligare 500 000 kr. Nyföretagarmiljonen 2018 och 2019 utformades enligt samma principer som för 2017. (Rapport över 2017 års aktiviteter: §36 RUN 17RK700-33).Syftet med handlingsprogrammet är enligt uppdragets formulering att ”Främja nyföretagandet och tillväxten i regionen med förstärkning till näringslivsfrämjande organisationer”.

För att uppnå bästa möjliga resultat har handlingsprogrammet kanaliserats via F4 (se bilaga). Flertalet av aktiviteterna har haft spridning

Kallelse

över hela länet eller funnits tillgängliga för målgruppen i hela Kronoberg.

Samtliga aktiviteter har haft inriktning mot de prioriterade målgrupperna unga, kvinnor eller utrikesfödda eller en kombination av flera. Sammanlagt har 896 personer deltagit i aktiviteter under 2018 och 2019 varav män (48%) och kvinnor (52%).

Under hösten 2019 har Business Region Kronoberg genomfört en analys av det låga nyföretagandet samt parallellt drivit en utvecklingsprocess med F4 och planerar utifrån resultaten lämpliga insatser i enlighet med beslut enligt budgetrevidering RUN §98.

Beslutsunderlag Förslag till beslut Rapport Nyföretagarmiljonen 2018-2019 Rapport Nyföretagarmiljonen 2018-2019

11 Återrapportering av villkorsbeslut till Näringsdepartementet (19RGK159)

Förslag till beslutRegionala utvecklingsnämnden godkänner återrapporteringen av villkorsbeslut till Näringsdepartementet.

SammanfattningRegion Kronoberg återrapporterar årligen till Näringsdepartementet enligt nedan.

Utifrån 5–7 §§ Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 2019 respektive 3, 5, 8–10 §§ förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete ska landstingen ge en sammanfattande beskrivning av verksamheten under året. Redovisningen ska innehålla uppgift om:- Hur vi har arbetat med den regionala utvecklingsstrategin och hur samordningen av insatser för att genomföra strategin har bedrivits.- Vilka insatser som har genomförts, vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra samt hur de har bidragit till att nå de mål som fastställts i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet respektive programmen för europeiskt territoriellt samarbete.- Vilken hänsyn som tas till de olika förutsättningarna som råder i olika delar av länet.

Redovisningen av insatser ska vara uppdelad på prioriteringarna i den

Kallelse

nationella strategin för hållbar regional tillväxt 2015–2020. Den innefattar näringsliv och innovation, attraktivitet och tillgänglighet, kompetensförsörjning, internationellt samarbete, samverkan med andra aktörer, hållbarhet i det regionala tillväxtarbetet samt analyser och utvärderingar.

Årets redovisning skiljer sig lite från föregående år då mallen är styrd med tabeller där resultat och effekter ska framgå av respektive satsning samt att det är fler övergripande frågor än tidigare år. Det innebär att återrapporteringen har blivit betydligt längre än tidigare år. Den nationella nivån kommer samtidigt få lättare att jämföra arbetet mellan de olika regionerna.

Enheten för Regional utveckling återanvänder underlaget i återrapporteringen under året. Den summeras exempelvis i insatsrapporten som kommer levereras till regionala utvecklingsnämnden i april.

Beslutsunderlag Förslag till beslut Återrapportering av villkorsbeslut till

Näringsdepartementet Återrapportering villkorsbeslut 2019

12 Länstransportplan VP 2020, Bidragsobjekt (19RGK1278)

Förslag till beslutFöreslås att regionala utvecklingsnämnden fastställer förslag till bidragsobjekt som en del av verksamhetsplanen för 2020 enligt Länstransportplanen 2018-2029, i enlighet med tjänsteskrivelse 2020-02-13 och översänder densamma till Trafikverket för slutligt beslut och genomförande.

SammanfattningRegion Kronoberg är länsplaneupprättare i Kronobergs län. Det innebär att vanligtvis vart fjärde år upprättas en strategisk plan över hur de regionala vägarna ska utvecklas. Verksamhetsperioden 2018-2029 inleddes med att Kronobergs länstransportplan antogs av regionfullmäktige i december 2018.

Genomförandet av Länstransportplan för Kronobergs län delas upp i årliga verksamhetsplaner. En del av den årliga verksamhetsplanen är att besluta om vilka så kallade bidragsobjekt som skall erhålla bidrag från länstransportplanen. I länstransportplanen prioriterades för perioden

Kallelse

2018-2029 118,8 miljoner kronor till bidragsobjekt, dvs. 9,9 miljoner kronor per år. Det är dock Trafikverket som årligen fastställer vilka medel som finns tillgängliga för bidrag. För bidragsåret 2020 har Trafikverket indexuppräknat medlen till bidragsobjekt. Detta innebär att potten för statliga bidrag har ökat med 402 tkr till att totalt omfatta 10 302 tkr.

I föreliggande tjänsteskrivelse, som en del av verksamhetsplanen 2020, presenteras vilka objekt som föreslås erhålla bidrag för bidragsåret 2020.

Beslutsunderlag Förslag till beslut Länstransportplan VP 2020, Bidragsobjekt Länstransportplan VP 2020 Bidragsobjekt

13 Medel till projektet Konsulttimmen 2.0 (20RGK382)

Förslag till beslutRegionala utvecklingsnämnden beviljar högst 4 032 930 kronor till rubricerat projekt med fördelningen 476 550 kronor för år 2020, 1 507 826 kronor för år 2021, 1 692 798 kronor för år 2022 och 355 756 kronor för år 2023.

Beslutet gäller under förutsättning att även Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och andra finansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan.

Region Kronobergs beviljade medel ska belasta bemyndiganderamen för det statliga anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för 2020 med 4 032 930 kr. Utbetalningarna skall belasta anslaget 1:1 Regionala till-växtåtgärder inom utgiftsområde 19 för respektive år. Enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxt-politiken § 14 får beslutet inte överklagas

SammanfattningSökt projekt är ett fortsättningsprojekt och bygger på arbetssätt och erfarenheter från projektet Konsultstöd till små företag i Kronoberg (”Konsulttimmen 1.0”) 17RK551, som avslutades 2019. Förbättringar görs utifrån slututvärderingens resultat, återkoppling från deltagande företag i Konsulttimmen, samt slutsatser från föregående projekts exitarbete. Konsulttimmen 2.0 kommer i större utsträckning genomsyras av fler och stärkta kompetensområden, starkare projektorganisation, djupare kunskap om den primära målgruppen och kommer i högre grad

Kallelse

genomsyras av målgruppsanpassad strategisk marknadsföring.

Då affärsutvecklingsstödet vänder sig till en stor del av länets små företag oavsett branschtillhörighet förväntas projektet bidra till diversifiering och förnyelse av länets näringsliv. Stärkt konkurrenskraft tillsammans med extern expertis kan bidra till att små företag tar steget till att anställa fler personer, vilket på sikt skulle kunna bidra till en klar sysselsättningstillväxt inom flertalet branscher i regionen. Något som talar för bifall av projektet.

Projektkontorets bedömning är att detta ligger i linje med Gröna Kronobergs prioritering Utveckla en innovativ region och ett brett näringsliv, och dess insatsområde Stärk innovationsgraden i näringsliv och offentlig sektor samt strategins mål om balanserad tillväxt – fler arbetstillfällen & att produktiviteten ska öka.

Beslutsunderlag Förslag till beslut Konsulttimmen 2.0 Tjänsteskrivelse Konsulttimmen 2.0

14 Kurs och konferens 2020 (20RGK74)

Sammanfattning- Regiondagar Halland - Tema Vatten, 5 juni Tiraholm

15 Redovisning av delegeringsbeslut

Förslag till beslutFöreslås att regionala utvecklingsnämnden noterar delegationsbesluten till protokollet.

SammanfattningFöljande delegationsbeslut anmäls till regionala utvecklingsnämnden.

Delegationsbeslut 20RGK45-1 Biträdande regional utvecklingsdirektörs

delegationsbeslut 1/2020. Medfinansiering till förstudieprojekt Bomässa 2030 (1:1)

Kallelse

20RGK45-2 Biträdande Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 2/2020. Medfinansiering till förstudieprojekt Hållbar fast food i Kronoberg (1:1)

16 Övriga ärenden

Årsredovisning för regionala utvecklingsnämnden 2019

620RGK387

Förslag till beslutDiarienr: 20RGK387

Handläggare: Mattias Neuman, Datum: 2020-02-13

Sida 1 av 1

Regionala utvecklingsnämnden

Årsredovisning för regionala utvecklingsnämnden 2019

Ordförandes förslag till beslutFöreslås att regionala utvecklingsnämnden godkänner Årsredovisning 2019 samt överlämnar den till regionstyrelsen för information.

SammanfattningVerksamheten har löpt på enligt plan. Det ekonomiska resultatet per helår 2019 uppgick till + 4,6 miljoner kronor. Överskottet beror till största delen på att externfinansieringen har varit högre än budgeterat, samt att personal varit partiellt lediga.

Thomas Ragnarsson (M) Christel GustafssonRegionala utvecklingsnämnden ordförande

Regional utvecklingsdirektör

Beslutsunderlag: Årsredovisning för regionala utvecklingsnämnden 2019

Årsrapport Bes. Dec 2019

Regional utvecklingsnämnd

REGION KRONOBERG

Regional utvecklingsnämnd, Årsrapport 2(16)

REGION KRONOBERG


InnehållsförteckningSammanfattning ......................................................................................................4Invånare ...................................................................................................................6

Driva utveckling i linje med den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025..................................................................................................................................6

Övrig information ..............................................................................................................7

Medarbetare.............................................................................................................8Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare ......................................................8

Övrig information ..............................................................................................................9

Verksamhetsutveckling........................................................................................10Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör .............................................10

Vi har en relevant och tydlig strategi som utgångspunkt för det regionala utvecklingsarbetet...........................................................................................................11

Övrig information ............................................................................................................12

Ekonomi .................................................................................................................13En hållbar ekonomi i balans ...........................................................................................13

Resultatuppföljning .........................................................................................................13Resultatuppföljning Regional utvecklingsnämnd.....................................................................13

Genomförda och planerade åtgärder för ekonomi i balans ............................................14

Övrig information ............................................................................................................14

Uppdrag .................................................................................................................15

REGION KRONOBERG


SammanfattningInvånare

Gröna Kronoberg 2025 är i genomförandefas. Det innebär att det är en intensiv period med många pågående insatser. Barnens bästa gäller! – i Kronoberg som är den handlingsplan som har prioriterats för året har bedrivits enligt plan. Det innebär bland annat att en praxismodell har tagits fram och som är klar att testas. Följeforskning har startats.

Styrtalet förmåga att mäkla och matcha möten har förbättrats jämfört med tidigare år.

Medarbetare

Under perioden har arbete pågått för att utveckla och förbättra en långsiktig arbetsmiljö bland annat genom att stärka tydligheten i interna beredningsrutiner och öka medarbetarnas insyn i ledningsgruppens arbete. Arbetet med att förankra den nya medarbetaridén är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Alla medarbetare har fått information om medarbetaridén vid förvaltningens gemensamma APT. Ledningsgruppen har även fokuserat på att följa upp hur balansen mellan uppdrag och resurser ser ut. Tidigare har detta i större utsträckning gjorts på avdelningsnivå medan ledningen nu ser till helheten och fattar beslut om resursförstärkningar och prioriteringar på förvaltningsnivå.

Sjukfrånvaron har minskat. Under 2019 har sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid varit 2,3 %. Det kan jämföras med 2018 då förvaltningen på helår hade 6,2 %.

Resultatet av medarbetarundersökningen 2019 visar att Regional utveckling genomgående har mycket höga värden. Resultatet ligger över Region Kronobergs snittresultat inom samtliga områden som mäts. Ledarskap, arbetsgemenskap, motivation och jämställdhet visar särskilt starka resultat. Hållbart medarbetarengagemang har stigit från 77,5% vid föregående mätning (2017) till 83,6 % 2019.

Verksamhetsutveckling

Gröna Kronoberg- vår regionala utvecklingsstrategi har aktualiserats under året. I början av året bedrevs ett intensivt arbete med att hantera remisser och färdigställa strategin. Efter Regionfullmäktiges beslut i juni inleddes en intensiv planering för att nå ut med vår aktualiserade regionala utvecklingsstrategi i länet. Bland annat har kommundialoger genomförts, en kortversion har tagits fram och den har tagits upp i ett antal olika forum.

Styrtalet antal företag som Regional utveckling nått direkt eller indirekt via våra bolag eller andra vi finansierar ökade marginellt jämfört med föregående år. Det hade varit ett högre utfall om det inte varit för att konsulttimmens första projektperiod avslutats i augusti och att det blev beslutsstopp på affärsutvecklingscheckar från Tillväxtverket. Vad gäller styrtalet Antal elever Region Kronoberg nått för att främja medvetna studieval har regional utveckling nästan nått dubbelt så många elever jämfört med föregående år och mot uppsatt mål. För övriga styrtal går det inte går att säga något om utfallet jämfört med föregående år då siffrorna inte kommer förrän i april.

REGION KRONOBERG


Ekonomi

Regionala utvecklingsnämndens budget uppvisar en god ekonomi, men är beroende av extern finansiering för att bibehålla och utveckla verksamheten. Det handlar bl.a. om statliga uppdrag som ofta saknar finansiering. Det finns således ett behov av att särskilt följa upp de externa intäkterna löpande och fortsätta att utveckla projektstödet till vår verksamhet och externa aktörer.

REGION KRONOBERG


InvånareGrunden för Region Kronobergs arbete med att vara en drivande utvecklingsaktör är den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025. I utvecklingsstrategin prioriteras utmaningsdriven regional utveckling som ett sätt att bland annat skapa folkhälsa, företagande, hållbarhet och en cirkulär ekonomi. Det innebär att utmaningar sätts i centrum och att arbetet för att möta utmaningarna sker över sektorsgränser. Det kräver ett arbetssätt med god kunskap om nuläge och önskat framtida läge. Detta kräver i sin tur noggrannhet i valet av insatser för att nå uppsatta mål.

Målbilden för Regionala utvecklingsnämnden är att Region Kronoberg ska driva utveckling i linje med målen i Gröna Kronoberg och arbeta för att målen i den regionala utvecklingsstrategin ska vara uppnådda till 2025.

Driva utveckling i linje med den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025

Mätetal Utfall 2019

Utfall 2018

Utfall 2017 Mål 2019 Kommentar

Regional utvecklings förmåga att mäkla, matcha möten (snittbetyg av nätverksundersökning)

4,18 4 3,65 4,5

Resultatet bygger på en enkät som riktar sig till samtliga chefsnätverk som regional utveckling samordnar. Resultatet har succesivt förbättrats under de senast tre åren. Snittbetyget bygger på en skala 1-5.

Handlingsplaner Uppföljning

Utveckla samarbete och få till samhandling för att barnens bästa ska gälla i Kronobergs län

Beskrivning: Politiskt beslut har tagits i länets samtliga kommuner och Region Kronoberg med uppdrag att utreda en länsgemensam modell för Barnens bästa gäller! – i Kronoberg med inspiration av Skottlands arbete med Getting it right for every child.

Den länsgemensamma satsningen förutsätter ett långsiktigt förändrings- och förbättringsarbete. Uppdraget i detta skede och i denna form pågår till och med 2019. Syftet är "Tillsammans skapar vi en trygg och säker uppväxt för VARJE barn genom främjande, tidiga och samordnade insatser". I det politiska beslutet ingår tillsättande av tjänster som processledare och medel att använda för uppdragets genomförande.

En styrgrupp är utsedd och i den medverkar även polismyndigheten. Under året kommer flera olika insatser ske för att mobilisera och ta tillvara alla goda krafter som kan bidra till att Barnens bästa gäller! – i Kronoberg.

Kommentar: En praxismodell kallad Kronobarnsmodellen är nu klar att testas för fortsatt utveckling. Modellen har tagits fram tvärsektoriellt och tvärprofessionellt. Modellen i sig och dess verktyg ska stödja professionernas samarbete och göra stöd och insatser mer påverkbara, begripliga och förutsägbara för barn, unga och deras anhöriga.

Förberedande arbete har gjorts för utveckling av barnets plan och barnets bästa samordnare. Processledarnas uppdrag, länsgemensamt finansierat, fortsätter 2020.

REGION KRONOBERG


Handlingsplaner UppföljningFöljeforskning har pågått hela 2019, under hösten utökades forskningssamarbetet med stöd av den beviljade ansökan till Kampradstiftelsen benämnd ”Tillitsskapande organisering- gränsöverskridande koordinering för barnens bästa”.

Stiftelsen beviljade totalt 5 miljoner för 2019–2021. Intuitionen för socialt arbete, Linnéuniversitet har fått en ansökan beviljad av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, FORTE gällande en förstudie, Connected Children, för skapande av ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentra barn och unga. FORTE beviljade 1 miljon för 2020.

REGION KRONOBERG


MedarbetareRegion Kronobergs målbild inom perspektivet är att vara en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Målbilden för regional utveckling är att nå detta genom ett strategiskt arbete och bred samverkan på förvaltningen som leder till en förbättrad och långsiktigt hållbar arbetsmiljö.

Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare

Lokalt anpassat målRegional utveckling har en hållbar arbetsmiljö


Utfall 2018


Sjukfrånvaron 2,3 % 6,2 % 5,9 % 6 %Särskilda insatser för att minska såväl lång- som korttidsfrånvaron har genomförts under året.

Hållbart medarbetarengagemang (HME)

83,6 77,5 77,5 77

Fokus under året har varit att arbeta med en hållbar arbetsmiljö och utveckla processer kopplat till ledning, styrning och uppföljning. Detta bedöms påverka resultatet i positiv riktning.

Personalomsättning 3,7 3,9 3,8Personalomsättningen ligger på en nivå som är i linje med verksamhetens behov.

Nyttjande av friskvårdsbidraget 57,3 40,6 50

Ledningen har i samband med APT och nyanställningar belyst möjligheten om att nyttja friskvårdsbidrag.

Under året har även motion och hälsa varit teman i det systematiska arbetsmiljöarbetet.


Utveckla och förbättra en långsiktigt hållbar arbetsmiljö

Beskrivning: Det övergripande målet under året har varit att skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö. Detta har skett genom att utveckla den hälsofrämjande arbetsplatsen med bra arbetsvillkor.

Förvaltningen har haft särskilt fokus på tre åtgärdsområden; medarbetarskap, balans i styrkorten och medarbetaridén. Medarbetarskap handlar om hur man som medarbetare förhåller sig till arbetet/uppgiften man ska utföra, till sina kollegor och till sin arbetsgivare. Vi har under våra APT haft dialog om förväntningar och hur vi bidrar gemensamt till medarbetarskapet.Ledningsgruppen har kontinuerligt följt upp hur balansen mellan uppdrag och resurs ser ut på förvaltningen. Syftet har varit att säkra goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.

Balansen i avdelningarnas styrkort är en förvaltningsövergripande angelägenhet och har därför hanterats i ledningsgruppen och inte enbart på

REGION KRONOBERG


Handlingsplaner Uppföljningavdelningsnivå. Ledningsgruppen har arbetat med att förankra medarbetaridén och göra den närvarande i vardagen. Genom att tydliggöra vad som definierar ett gott medarbetarskap på regional utveckling, vilka förväntningar vi har på varandra och vilka rättigheter vi har som medarbetare.

Kommentar: Det systematiska arbetsmiljöarbetet har varit i fokus under hela året. Syftet har varit att nå en god och hållbar arbetsmiljö. Både i förvaltningens gemensamma och avdelningsvisa APT har utvecklingsåtgärder som kan åtgärdas både på kort och lång sikt hanterats.

Ett utpekat fokusområde under året har varit att nå balans i styrkorten. Detta är fortsatt ett angeläget område inom de verksamhetsområden som har hög sårbarhet utifrån små personalresurser samtidigt som man förväntas hantera många uppdrag. Kulturteamet är ett bra exempel på detta där särskilda insatser genomförts för att förtydliga strukturer och roller både vad gäller ledningsfunktioner och handläggning.

Den fysiska arbetsmiljön har utvecklats på flera sätt under året. I vårt aktivitetsbaserade kontorslandskap har åtgärder vidtagits som grundar sig på dialog med alla medarbetare. Den kreativa zonen har byggts om för att utestänga ljud till det övriga kontorslandskapet. Projektrummen har använts flexibelt och bytt användningsområde under året. Allt i syfte att säkra att enskilda processer och projekt får bästa förutsättningar även lokalmässigt.

I arbetet med att nå en hållbar arbetsmiljö har vi genomfört utbildningsinsatser kring hälsa och motion. Förvaltningen har investerat i redskap som möjliggör att kombinera kontorsarbetet med rörelse. Det handlar om balansbrädor och step-maskiner vid stående arbete. Vi har även tre cyklar som enkelt kan flyttas för att användas vid våra kontorsplatser.

Arbetet med att utveckla våra interna beredningsprocesser har pågått under hela året och nu finns beredningsrutiner på tjänstepersonnivå både mot våra politiska nämnder som regionstyrelse och regionledning.

Det har stärkt förutsättningarna för god planering och en effektiv tidsanvändning för både chefer och medarbetare, vilket i sig skapar förutsägbarhet i arbetet och minskar stress.I slutet av året genomfördes en medarbetarundersökning. Resultatet kommer att hanteras under första kvartalet 2020 och vara ett underlag för förvaltningens fortsatta utvecklingsarbete för en hållbar arbetsmiljö.

REGION KRONOBERG


VerksamhetsutvecklingRegion Kronobergs målbild inom perspektivet är en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Målbilden för regional utveckling inom verksamhetsutveckling är att Region Kronoberg ska vara en drivande regional utvecklingsaktör genom en aktuell och känd regional utvecklingsstrategi. Förvaltningen ska även arbeta med utmaningen i centrum och samhandla och samverka med de aktörer som kan bidra till att nå utmaningen.

Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör


Utfall 2018


Antal företag som Region Kronoberg nått direkt eller indirekt via våra bolag eller andra som finansieras av Region Kronoberg

773 720 900

Målet innefattar kontakter med företag både direkt och indirekt, d.v.s. genom ägda bolag, och visar en ökning jämfört med 2018.

Direktkontakter med företag sker främst genom affärsutvecklingscheckar och Konsulttimmen. För affärsutvecklingscheckar har målet om antal företag som får stöd dock inte uppnåtts p.g.a. beslutsstopp från Tillväxtverket den 18 oktober 2019.

Konsulttimmens första projektperiod avslutades i augusti och har totalt sett över hela projektperioden inte nått upp till målsättningen om utdelade stöd.

Flera av de ägda bolagen har under 2019 haft ett stort antal företagskontakter både i sin ordinarie verksamhet och i de projekt som bedrivits riktade mot små och medelstora företag.

Antal elever Region Kronoberg nått för att främja medvetna studieval

7 000 6 725 7 500

Siffran avser antal anmälda elever för vår- och höstterminen inom Mot nya höjder, samt upplevelseverkstäder och föreläsningar genomförda av Vård- och omsorgscollege.

Ytterligare insatser än de som har räknats in har genomförts under året, som exempelvis besök med Maker tour-bussen, arrangemang på Nobelmuseet i Markaryd och på Vetenskapsdagen/Höjdpunkt Linné som hölls på Linnéuniversitetet.

Antal nystartade företag i länet enligt Tillväxtanalys 894 1 031 1 100 Siffror för helåret 2019

sammanställs först i april.

Nystartade företag i länet enligt Tillväxtanalys - Andel startade av kvinnor

30,1 % 29,2 % 32 % Siffror för helåret 2019 sammanställs först i april.

REGION KRONOBERG


Vi har en relevant och tydlig strategi som utgångspunkt för det regionala utvecklingsarbetet


Utfall 2018


Mottagarnas nöjdhet med relevant och tydlig strategi

Den regionala utvecklingsstrategin aktualiserades under 2019. Fokus under hösten har varit att genomföra kommundialoger och förankra strategin i länet.

En enkät bedömdes inte ligga rätt i tiden i relation till att strategin är under implementering, därför har den inte genomförts under året.

Beställarnas nöjdhet med relevant och tydlig strategi

Den regionala utvecklingsstrategin aktualiserades under 2019. Fokus under hösten har varit att genomföra kommundialoger och förankra strategin i länet.

En enkät bedömdes inte ligga rätt i tiden i relation till att strategin är under implementering, därför har den inte genomförts under året.

Medarbetare som upplever att de arbetar utmaningsdrivet

63,6 57 57 70

Arbetet med aktualiseringen av den regionala utvecklingsstrategin bedöms ha påverkat resultatet i positiv riktning.


Aktualisering av Gröna Kronoberg och tillhörande uppföljningsstrategi samt implementering av strategin

Kommentar: Arbetet under året har skett enligt plan. Hantering har skett av remissvar från våra remissinsatser. Totalt var det 25 organisationer som besvarade remissen varav sex kommuner, fyra grannregioner, elva myndigheter och fem andra organisationer.

Det var bra och konstruktiva kommentarer som inkom och som bearbetades. Förslag till hur remissvaren skulle hanteras togs upp i Regionala utvecklingsnämnden i april och i maj fattade nämnden beslut om att skicka den vidare till Regionstyrelsen och fullmäktige för att antas. 19 juni antogs den aktualiserade strategin av Regionfullmäktige.

Under hösten har det pågått ett arbete med att kommunicera ut om strategin och implementera den. Hemsidan Gröna Kronoberg har bland annat uppdaterats utifrån förändringarna i strategin, en kortversion har arbetats fram och spridits och andra kommunikationshjälpmedel har tagits fram.

En revidering av den befintliga uppföljningsplanen till strategin, som ska finnas enligt förordningen om regionalt tillväxtuppdrag, har färdigställts under december. Den beskriver tydligare än i föregående version uppföljnings- och lärandeprocesserna som sker årligen utifrån strategin.

Utifrån lärande- och uppföljningsplanen kommer vissa uppföljningsprocesser vidareutvecklas under 2020. Under perioden september till december har kommundialoger

REGION KRONOBERG


Handlingsplaner Uppföljninggenomförts med samtliga kommuner i länet. Medverkade gjorde ordförande för regionala utvecklingsnämnden, regional utvecklingsdirektör och verksamhetsutvecklare inom verksamhetsstöd. Från kommunerna har det varit förtroendevalda och tjänstepersoner. Fokus har varit styrning och stöd som behövs för att tydligare koppla det som sker i kommunen till Gröna Kronoberg samt tema attraktivitet.

REGION KRONOBERG


EkonomiRegion Kronoberg ska ha en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Målbilden är att de externa intäkterna ska bibehålla en hög nivå i förhållande till kostnaderna.

En hållbar ekonomi i balans


Utfall 2018


Andel externa intäkter av total kostnadsomslutning 53 51 54,7 52

72 502 tkr är externa intäkter av Regionala Utvecklingsnämndens totala kostnadsomslutning på 137 760 tkr.

Resultatuppföljning

Resultatuppföljning Regional utvecklingsnämnd

Resultat RUN

Månad –DECEMBER Rullande Årsbudget Prognos

Resultaträkning exkl proj(tkr)

Utfall ack Budget Ack Differens 12 mån 2019 Budgetavv

Verksamhetsstöd -20 724 -21 594 +870 -20 724 -21 594 0

Projektkontor ekonomiskt stöd

-20 988 -21 735 +746 -20 988 -21 735 0

Kompetens och lärande

-6 905 -8 146 +1 241 -6 905 -8 146 0

Folkhälsa och soc utveckling

-8 178 -8 935 +757 -8 178 -8 935 0

Hållbar tillväxt -8 463 -9 429 +966 -8 463 -9 429 0

Totalsumma -65 258 -69 838 +4 580 -65 258 -69 838 0

Verksamheten har gått enligt plan. Verksamheten genererade ett ganska stort överskott ekonomiskt. Samtliga enheter visar ett överskott. Statliga medel har kommit Regional Utveckling tillgodo i högre utsträckning än budgeterat, samt att vi har fakturerat viss del av tjänster till externa kunder. Viss del av personalen arbetar deltid men är budgeterade på heltid. Även vid tillfälliga vakanser genererar det ett överskott innan ny person är på plats. Samtliga egna medel är ej utnyttjade.

Heltidstjänster 2019 på Regional Utveckling inom Regional Utvecklingsnämndens uppdrag var 78,9 varav 21,34 var beräknade att de projektfinansierades externt. Dessutom var ytterligare ca 9 tjänster avgiftsfinansierade. Samtliga vakanser är nu tillsatta. Externa projektfinansieringen motsvarar knappt 53 procent.

REGION KRONOBERG


Uppdrag

Perspektiv UppdragProgn

os helår

Uppföljning

Ge Regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att samordna och utveckla satsningarna på besöksnäringen.

Förvaltningen har tagit initiativ till att påbörja arbetet med att ta fram en ny besöksnäringsstrategi med handlingsplan.

Arbetet pågår i en särskild arbetsgrupp, med medverkan av bl.a. Region Kronoberg och AB Destination Småland, med processtöd av upphandlad konsult.

Tidsplanen anger att beslut om en ny strategi kan fattas av Regionfullmäktige i slutet av 2020.Vidare har nämnden givit uppdrag till AB Destination Småland att arbeta med en Masterplan för marknadsföring, att stimulera utvecklingen av besöksnäringen i samband med MAT och att ta fram en långsiktig handlingsplan för utvecklingen av besöksnäringen i Glasriket i samband med GAS 2020.

Bolaget har även fått uppdragen att ansvara för planering och genomförande av GAS 2020-konferensen och att medverka och representera Kronoberg i arbetet med Sydostledens utveckling. Samtliga dessa insatser pågår för närvarande och fortsätter under 2020.

För arbetet med GAS har bolaget i september 2019 anställt en projektledare och en styrgrupp för arbetet har formerats där Regional utvecklingsdirektör är ordförande. MAT 2019 har följts upp under hösten i de delar som avser seminarier och, genom projektgruppen, avseende upplevelser och nyttor för de olika målgrupperna.

I den uppföljningsrapport som tagits fram av Växjö & Co anges att seminarierna som genomfördes inom MAT 2019 var uppskattade och välbesökta, med cirka 2400 deltagare (1250 unika deltagare). På matmarknaden medverkade 96 producenter/utställare, varav 44 kom från Kronoberg. Det totala besöksantalet för hela MAT 2019 uppgick till cirka 50 000 personer under två dagar.

Verksamhetsutveckling

Ge Regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka antalet nystartade företag i länet och särskilt av kvinnor.

Nyföretagarmiljonen utökades 2019 med 500 000 kr utöver tidigare avsatta 1 miljon kronor, vilket gjordes med särskilt syfte att utveckla förutsättningarna för att öka antalet nystartade företag i länet och särskilt företag som drivs av kvinnor. Medlen riktas mot aktörerna i främjarsystemet (F4). Avsatta medel har i stort utnyttjats genom beslut. Den återrapportering av satsningen som sammanställts för 2018-2019 visar bl.a. att nästan 700 personer deltagit på de aktiviteter som genomförts under 2019 med stöd från Nyföretagarmiljonen. 280 av dessa kan hänföras till aktiviteter finansierade av de extramedel (500 000 kr) som Regionala utvecklingsnämnden avsatte för 2019.

REGION KRONOBERG



os helår

Uppföljning

Vid avslut av de insatser som genomförts totalt under året hade 63 nya företag skapats, delvis som resultat av gjorda insatser.

Samtliga aktiviteter har haft en inriktning mot prioriterade målgrupper. Under 2018 och 2019 uppgår andelen kvinnor som deltagit i aktiviteter som finansierats av Nyföretagarmiljonen till 52 procent, vilket är en ökning i förhållande till det första året, 2017, då andelen uppgick till 42 procent.

Strukturera och intensifiera samarbetet med näringslivet och kommunerna runt infrastrukturfrågor.

Gällande nationell plan och länstransportplan (LTP) gäller från 2018. Direktiv för inriktningsplaneringen, vilket normalt är starten för infrastrukturplaneringen, borde ha getts under 2019 men gavs inte.

För att stärka Region Kronobergs positioner, visa på brister och förtydliga behov, både för länet i stort och för näringslivets utvecklingsmöjligheter, arbetar regionen framförallt genom Regionsamverkan Sydsverige (RSS), Baltic-Link och Sydostlänken m.fl.

Under 2019 har rapporter tagits fram bland annat för att tydliggöra näringslivets godstransporter i Sydsverige. Under 2019 inleddes också arbetet för att ta fram en så kallad systemanalys, vilken beräknas vara klar i början av 2020. Underlagen kommer förmodligen att leda fram till uppdatering/revidering av infrastrukturens positionspapper och gemensamma prioriteringar. RSS har under 2019 också tagit fram ett positionspapper för kollektivtrafiken.

Inom många grupper och forum som Region Kronoberg håller i och som möter näringsliv och kommuner i Kronoberg är infrastrukturfrågor av stor betydelse. Något specifikt forum med näringslivet, där enbart infrastruktur tas upp, har inte skapats under 2019.

Inom ramen för Samplanering Kronoberg har under 2019 förslag för fortsatta mötesformer arbetats fram. Detta inkluderar även den så kallade IKA-gruppen (infrastruktur och kollektivtrafikarbetsgruppen). I arbetet med förslaget till fortsatt arbete har även kommunernas näringslivschefer ingått. Under 2020 kommer den nya mötesplatsen för samplanering att starta.

Under 2020 ska en handlingsplan arbetas fram, vilket kan komma att tydliggöra vilken infrastruktur som behövs. Arbetet inom RSS är och kommer att vara av stor betydelse för upprättandet av Regionens länstransportplan och trafikförsörjningsprogram (TFP).

Arbete med infrastruktur är under 2020 dels

REGION KRONOBERG



os helår

Uppföljning

inne i en genomförandefas av nu gällande plan och dels i en planeringsfas inför kommande revidering. Arbetet med infrastruktur utgår från direktiv från regeringen och inleds normalt med en så kallad inriktningsplanering. Direktiv för inriktningsplaneringen borde ha getts under våren 2019, men har ännu inte lämnats. Avsaknad av direktiv skapar en viss osäkerhet, trots det pågår ett arbete för att ta fram underlag och argument för kommande planeringsomgång.

Svar på skrivelse angående behovet av träutbildningar i

länet

719RGK1939

Förslag till beslut - svar på skrivelseDiarienr: 19RGK1939

Handläggare: Jenny Fröberg, Datum: 2020-02-21

Sida 1 av 1


Svar på skrivelse angående behovet av träutbildningar i länet

Ordförandes förslag till beslutRegionala utvecklingsnämnden godkänner svaret på skrivelsen.

SammanfattningRegion Kronoberg har mottagit en skrivelse angående behovet av träutbildningar i länet.

Inom träförädling har Kronobergs län ingen gymnasieutbildning, vuxenutbildning eller yrkeshögskoleutbildning. I Jönköpings län och Kalmar län finns det utbildningar inom de tre utbildningsnivåerna. I Kronobergs län erbjuder Grimslövs folkhögskola utbildningen konsthantverk/design med inriktningen trä. På Linnéuniversitetet finns grundutbildningarna; högskoleingenjör inom skog och träteknik resp. skogskandidatprogrammet, varav den sistnämnda har tre förstahandssökanden per plats. Vidare finns också Ryssbygymnasiets program med inriktning på skogsbruk.

Behovet av kompetent arbetskraft är stor för företagen inom träbranschen. Många insatser är inledda och pågående, bl.a. inom ramen för genomförandet av skog- och trästrategierna. Där är kompetensförsörjningen ett högt prioriterat område.

Det finns flera anledningar till dagens utbud av skog- och träutbildningar; dels behöver det finnas att utbildningar för att blivande studerande ska kunna söka till dem och dels behöver det finnas studenter som vill gå utbildningarna.

Insatser behöver ske löpande och i samverkan; näringslivet, utbildningsaktörer och deras huvudmän samt offentliga aktörer. Bristen på träutbildningar skapar inte attraktivitet för branschen och vice versa.

Region Kronobergs ställningstagande till skrivelsenNäringslivet och utbildningsaktörerna behöver ta en ledande roll i det viktiga arbetet med att säkra företagens framtida konkurrenskraft och Region Kronoberg bör inta en stödjande roll i det arbetet.

Thomas Ragnarsson (M) Christel GustafssonOrdförande Regionala utvecklingsnämnden


Beslutsunderlag: Svar på skrivelse: Förslag till svar på skrivelse ang. behovet av träutbildningar Skrivelse: Om behovet av träutbildningar i länet

Svar på skrivelseDiarienr: 19RGK1939


Postadress Besöksadress Telefon 0470-58 80 00 vxNygatan 20 E-post [email protected] Kronoberg

351 88 Växjö Växjö Fax

Bo [email protected]

Svar på skrivelse – Om behovet av träutbildningar i länetTack för din skrivelse om behovet av träutbildningar i länet. Region Kronoberg är tacksam för att få återkoppling och att få förslag på förbättringsområden.

Kompetensförsörjning idagInom träförädling har Kronobergs län i nuläget ingen gymnasieutbildning, vuxenutbildning eller yrkeshögskoleutbildning med inriktning mot träbranschen. Inom skogsnäringen har Ryssbygymnasiet programmet Skogsbruk och de erbjuder även uppdragsutbildningar. De har ingen vuxenutbildning eller yrkeshögskoleutbildning med inriktning mot skogsnäringen. På Grimslövs folkhögskola finns utbildningen konsthantverk/design varav en inriktning är trä. På högskolenivå har Linnéuniversitetets institution för skog och träteknik flera utbildningar som riktar sig till skogs- och träbranscherna. Deras grundutbildningar är högskoleingenjör inom skog och träteknik och skogskandidatprogrammet. Bland annat är det ca tre förstahandssökanden på deras skogskandidatprogram medan högskoleingenjörsutbildningen har ett något lägre söktryck.

I Kalmar län har gymnasieskolorna i Nybro och Västervik hantverksprogram med inriktning mot finsnickeri. I Nybro finns även en vuxenutbildning med samma inriktning. På Naturbruksgymnasiet Kalmar har naturbruksprogrammet en inriktning mot Skog.

I Jönköpings län har gymnasieskolan i Tranås hantverksprogram med inriktning på möbler, design och inredning. På Träcentrum i Nässjö finns både vuxenutbildningar, uppdragsutbildningar, yrkeshögskoleutbildningar inom produktutveckling och produktionsteknik. Träcentrum samverkar med andra utbildningsaktörer i området, såsom Jönköpings tekniska högskola. På Stora Segerstads Naturbrukscentrum finns både naturbruksprogrammet och vuxenutbildning med inriktning på skog.

Enligt en utredning gjord av Bisonde 2015 kring bl.a. antalet anställda inom den träförädlade industrin hade Kronobergs län (2 883 personer) inte lika många yrkesverksamma som Kalmar län (3 162 personer) och Jönköpings län (7 682). Ungefär 30 % av landets alla förvärvsarbetare inom branschen är verksamma i Småland. Det totala rekryteringsbehovet i landet uppskattas till 7 000 personer under de kommande tre åren (TMF Rekryteringsundersökning 2020), vilket innebär att behovet i Småland uppgår till drygt 2 000 personer.





Pågående och planerade insatserDe tre länen i Småland samverkar kring skog- och träfrågorna genom bl.a. skogs- och trästrategierna och Smart Housing Småland. Vidare finns också ett samarbete mellan regionernas samordnare inom kompetensförsörjning. Sedan 2019 har en samordnare anställts för de båda strategierna och kompetensförsörjning är ett högt prioriterat område.

Som ett resultat av de särskilda medel som Regionala utvecklingsnämnden avsatte för att stödja den sydsvenska skogsforskningen under åren 2017–2019 startar Linnéuniversitetet och Sveriges Lantbruksuniversitetet under 2020 en gemensam masterutbildning på distans ”Skogsbruk med många mål”. Ett annat resultat av de medlen var projektetansökan KVIST (Kompetensväxel inom skog och trä) som beviljades medel för ett genomförandeprojekt under tre år med start 1/1 2020. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Träcentrum, Linnéuniversitetet och Jönköpings högskola. Fokus ligger på små och medelstora företag och ska möta deras behov utifrån att öka innovationskraften och bli mer konkurrenskraftiga. Det kommer att ske bl.a. genom att matcha ihop företagen med studenter som vanligtvis inte skulle söka sig till branschen. Ett annat projekt som också startades den 1/1 2020 är InsTrä och som syftar till att skapa en enhetlig kvalitetssäkrad struktur för kompetensutveckling i träindustrin som bygger på kompetensvalidering i industriteknisk bas och branschspecifika kriterier. Strukturen och verktygen ska kunna användas av olika utbildningsaktörer i olika typer av utbildningar för att höja kompetensnivån och konkurrenskraften hos företagen. Strukturen ska kunna användas även i grundutbildning, vuxenutbildning och fortbildning. Projektet drivs av Träcentrum. Både KVIST och InsTrä bedrivs i hela Småland.

Vidare arbetar även Mot Nya Höjder med att göra barn och unga mer intresserade för naturvetenskapliga ämnen och under 2020 är tema Make it wild, d.v.s. skogen är inspirationskällan till årets utmaningar.

AnalysDet finns flera anledningar till att utbudet av trä- och skogsutbildningar i utbildningssystemet ser ut som det gör. Dels behöver det finnas ett utbud av utbildningar för att blivande studerande ska kunna söka till dem och dels behöver det finnas studenter som vill gå utbildningarna. Utbildningsaktörerna behöver se att utbildningarna har en ekonomisk bärighet och för det krävs det att utbildningsplatserna har hög beläggning. Generellt är kostnaden för trä- och skogsutbildningar hög vilket också bidrar till att utbildningsaktörer inte startar utbildningar inom branschen.

För att utbildningsaktörerna ska våga satsa krävs att branschen är attraktiv. Insatser har gjorts inom trästrategin för att lyfta intresset bl.a. genom en s.k. årlig temavecka med träinriktning. Näringslivet har en nyckelroll för att stärka attraktiviteten, bl.a. genom att arbeta med arbetsgivarvarumärke, erbjuda praktikplatser och annan arbetsförlagd utbildning. Satsningen på EPIC i Växjö, har





som jämförelse, haft avsevärd effekt på sökande till industriutbildning på Kungsmadsgymnasiet. För att få till en förändring behöver många aktörer samverka, såväl offentliga och privata utbildningsaktörer och dess huvudmän, näringslivet, akademin och civilsamhället. I civilsamhället har föräldrar också en viktig roll att fylla utifrån vilket synsätt de har på branschen.

Som Bo Frank lyfter är bristen på träutbildningar i länet ett faktum. Det finns varken utbildning på gymnasie-, vuxen- eller yrkeshögskolenivå i Kronobergs län. Däremot finns det i både Jönköpings län och Kalmar län. Flera olika insatser är inledda i Småland bl.a. inom ramen för skog- och trästrategierna såsom vidareutbildning av befintlig personal och att locka studenter till branschen som vanligtvis inte söker sig till branschen. På gymnasienivå sker inga särskilda insatser som är kända för att främja en ökning av antalet program inom trä. Medvetenheten har ökat både bland näringslivet och offentliga aktörer att skog- och träbranschen är i behov av både kompetensförsörjning och att göra branschen mer attraktiv.

SlutsatsInsatser behöver ske löpande och i samverkan; näringslivet, utbildningsaktörer och deras huvudmän samt offentliga aktörer. Bristen på träutbildningar skapar inte attraktivitet för branschen och vice versa. Enligt TMF är rekryteringsbehovet stort fram till 2022, vilket innebär att insatserna bör ske omgående för att företagen inte ska tappa konkurrenskraft. Utifrån samhällets fokus på hållbarhet bör förutsättningarna för att locka nya medarbetare och studenter till branschen vara gynnsamma, vilket ovanstående aktörer behöver nyttja i arbetet med att göra branschen attraktivare. Nu behöver näringslivet och utbildningsaktörerna ta en ledande roll i det viktiga arbetet med att säkra företagens framtida konkurrenskraft och Region Kronoberg bör inta en stödjande roll i det arbetet.

Med vänlig hälsning

Thomas Ragnarsson Christel GustafssonOrdförande Regionala utvecklingsnämnden Regional utvecklingsdirektör


Utbildningsnämnden i Växjö

Om behovet av träutbildningar i länet

Länet och kommunen har en stark skogsnäring, träbyggande, bioenergi och möbelföretag av världsklass. Och Linnéuniversitet är ett ledande lärosäte i världen kring träteknik.

Företagen noterar att det saknas träutbildning på gymnasienivå och mig veterligen heller inte någon YH- utbildning.

Bo Frank

Lägesrapportering kring ny besöksnäringsstrategi 2021

819RGK1508


Handläggare: Karin Palmér, Datum: 2020-02-19

Sida 1 av 1


Lägesrapportering kring ny besöksnäringsstrategi 2021

Ordförandes förslag till beslutRegionala utvecklingsnämnden noterar informationen till protokollet

SammanfattningI enlighet med politiskt beslut är en ny besöksnäringsstrategi för Kronoberg under framtagande då den innevarande strategin löper ut under 2020. Arbetet med en ny strategi påbörjades i oktober 2019 och bedrivs tillsammans med en upphandlad konsult från Svensk destinationsutveckling, Johan Olofsson, och en för ändamålet formerad arbetsgrupp med representation från kommunerna, AB Destination Småland, IT-plattform Småland och Öland, Region Kronoberg och näringen.

Arbetsgruppen har hittills träffats fem gånger och processat fram syfte, mål och insatser, förväntade effekter och vissa strategiska vägval, delvis med utgångspunkt från nuvarande strategi, vilken också har utvärderats. Under processen har också genomförts en grundlig omvärlds- och trendspaning för att ge ett väl underbyggt underlag för de strategiska vägvalen. Rollfördelning mellan Region Kronoberg, kommunerna, Destination Småland och näringen har förtydligats.

Arbetet med den nya strategin har också valts ut som en av insatserna för att prova Region Kronobergs nya hållbarhetsverktyg. Hållbarhetsperspektivet har hittills haft en mycket framträdande roll eftersom det finns flera målkonflikter att lyfta fram och förhålla sig till inom resande och konsumtion. Besöksnäringen kommer också att vara ett av Region Kronobergs områden för Tillväxtverkets nya satsning Hållbar regional utveckling. Ansökan om dessa medel är under framtagande.

Thomas Ragnarsson (M) Christel GustafssonRegionala utvecklingsnämndens ordförande


Mikrostöd för naturturism 2018-2019 -

slutrapportering

918RGK962


Handläggare: Anders Unger, Regional utveckling Datum: 2020-02-19

Sida 1 av 1


Mikrostöd för naturturism 2018-2019 - slutrapportering

Ordförandes förslag till beslutRegionala utvecklingsnämnden godkänner redovisningen.

SammanfattningRegion Kronoberg fick hösten 2018, genom ett nationellt stödprogram från Tillväxtverket, möjlighet att ge små företag inom naturturism ekonomiskt stöd med syfte stödja affärsutveckling och digital marknadskommunikation samt att stärka naturturismföretags internationella konkurrenskraft. Region Kronoberg tilldelades 500 000 kronor för stödgivningen. Stödet riktar sig till företag inom naturturism med en årsomsättning på 250 000 – 4 500 000 kronor och har kunnat ges under cirka nio månader fr.o.m. hösten 2018. Stödnivån har varit 15 000 – 50 000 kronor och utgör maximalt 50% av finansieringen. Regionala utvecklingsavdelningen har i samråd med AB Destination Småland berett enskilda stödärenden och har ansvarat för programgenomförandet.

Region Kronoberg har lämnat en slutrapport till Tillväxtverket där organisation, genomförande, ekonomiskt utfall, resultat och erfarenheter av genomförandet redovisas. Sammanfattningsvis redovisas en relativt låg utnyttjandegrad av stödet då endast 75 000 kronor beviljats till två företag. Pågående uppföljningar och erfarenheter från regionalt genomförande pekar på några skäl till detta, bl.a. en för kort tid för genomförande, hårda omsättningskrav och en relativt snäv branschavgränsning. Insatsen bedöms ändå i huvudsak vara bra, bl.a. med hänsyn till att man genom denna stödform kan nå ut till grupper av företag som ofta är svåra att nå med stödinsatser.



Beslutsunderlag: - Tjänsteskrivelse- Slutrapport

Nyföretagarmiljonen 2018-2019

1017RK2126

Förslag till beslutDiarienr: 17RK2126

Handläggare: Karin Palmér, Datum: 2020-02-06

Sida 1 av 1


Nyföretagarmiljonen 2018-2019

Ordförandes förslag till beslutRegionala utvecklingsnämnden noterar rapporten ”Nyföretagarmiljonen 2018-2019” till protokollet och överlämnar den till regionfullmäktige för information.

SammanfattningRegion Kronoberg beslutade med bakgrund av det låga nyföretagandet i Kronoberg att under 2017 satsa 1 miljon kr i företagsfrämjande syfte. 1 miljon kronor avsattes även för 2018 och 2019, samt utökades 2019 med ytterligare 500 000 kr. Nyföretagarmiljonen 2018 och 2019 utformades enligt samma principer som för 2017. (Rapport över 2017 års aktiviteter: §36 RUN 17RK700-33).Syftet med handlingsprogrammet är enligt uppdragets formulering att ”Främja nyföretagandet och tillväxten i regionen med förstärkning till näringslivsfrämjande organisationer”.

För att uppnå bästa möjliga resultat har handlingsprogrammet kanaliserats via F4 (se bilaga). Flertalet av aktiviteterna har haft spridning över hela länet eller funnits tillgängliga för målgruppen i hela Kronoberg.

Samtliga aktiviteter har haft inriktning mot de prioriterade målgrupperna unga, kvinnor eller utrikesfödda eller en kombination av flera. Sammanlagt har 896 personer deltagit i aktiviteter under 2018 och 2019 varav män (48%) och kvinnor (52%).

Under hösten 2019 har Business Region Kronoberg genomfört en analys av det låga nyföretagandet samt parallellt drivit en utvecklingsprocess med F4 och planerar utifrån resultaten lämpliga insatser i enlighet med beslut enligt budgetrevidering RUN §98.

Tomas Ragnarsson (M) Christel GustafssonRegionala utvecklingsnämndens ordförande


Beslutsunderlag: Nyföretagarmiljonen 2018 - 2019

Nyföretagarmiljonen2018-2019

Karin Palmér, samordnare näringslivHållbar tillväxt

1

Bakgrund

Region Kronoberg beslutade att under 2017 satsa 1 miljon kr för att främja nyföretagandet i Kronobergs län, vilket under se senaste åren har minskat. Eftersom trenden hållit i sig avsattes 1 miljon kronor även för 2018 och 2019, samt utökades 2019 med ytterligare 500 000 kr år 2019. Kronoberg och Halland står för den största minskningen av nya företag under 2018, 13%, att jämföra med värdet för riket som minskade med endast 3%. Det bör i sammanhanget påpekas att ett minskat nyföretagande ofta hänger samman med en god utveckling på arbetsmarknaden.

Nyföretagarmiljonen 2018 och 2019 utformades enligt samma principer som för Nyföretagarmiljonen 2017 med en smärre justering av handlingsprogrammet och uppdragsbeskrivningen. (Rapport över 2017 års aktiviteter 17RK700-31)

Syfte

Syftet med handlingsprogrammet är enligt uppdragets formulering att ”Främja nyföretagandet och tillväxten i regionen med förstärkning till näringslivsfrämjande organisationer”.

Genomförande

För att uppnå bästa möjliga resultat har handlingsprogrammet kanaliserats via F4 som sedan flera år tillbaka har ett väl etablerat samarbete och agerar enligt ”flera dörrar in” gentemot den gemensamma men diversifierade målgruppen. Flertalet av aktiviteterna har haft spridning över hela länet eller funnits tillgängliga för målgruppen i hela Kronoberg.

Kriterier för aktiviteter i handlingsprogrammet:

Målgruppen för aktiviteterna utgörs av potentiella företagare och nystartade företag i Kronoberg vilka varit registrerade i högst tre år.

Aktiviteterna ska genomföras under 2018 och 2019. Endast aktörer inom samarbetet F4 kan godkännas för uppdrag inom Nyföretagarmiljonen. 1 Särskild vikt läggs vid att nå unga, kvinnor och utrikesfödda som deltagare i aktiviteterna. Aktiviteterna ska vända sig direkt till målgruppen och kan inte röra F4-aktörernas inre arbete eller egna

verksamhetsutveckling. Aktiviteterna ska löpande samordnas och rapporteras vid F4:s månatliga frukostmöten. Exempel på kostnader är inspiratörer/föreläsare, möteskostnader, avgränsad projektledning, resor

kopplade till aktiviteterna, marknadsföring av aktiviteterna samt kostnader för material som ska användas vid aktiviteterna.

Handläggningsförfarande

Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för uppdraget och återrapportering görs till Regionala utvecklingsnämndens presidium via regionala utvecklingsdirektören. Aktörerna inom F4 har lämnat en uppdragsbeskrivning för genomförande av aktiviteter till Region Kronoberg. Ansvarig handläggare har löpande bedömt uppdragen utifrån uppställda kriterier och godkänt/avslagit i samråd med regional utvecklingsdirektör. Handlingsprogrammet har haft ett förenklat handläggningsförfarande där uppdragsbeskrivningen ska innehålla beskrivning av aktiviteten, dess syfte och målgrupp samt beräknad kostnad.

1 För den utökade Nyföretagarmiljonen 2019 öppnades möjligheten upp för annan relevant aktör att medverka.

Sammanställning över genomförda aktiviteter 2018:

Aktör Uppdrag Beviljade medel sek

Upparbetade medel sek

Antal deltagare Män Kvinnor

Utrikesfödda(i de fall det varit möjligt att rapportera)

Nya företag vid aktivitetens avslut

Almi Idéinstitutet 270 000 205 452 13 6 7 - -

Almi Förstärkt IFS-rådgivning 130 000 89 280 55 41 14 55 177K/10M

Almi Nätverket Hjälp?! 127 500 106 377 85 35 50 -

AlmiKartläggning nyföretagande(Förberedande arbete inför 2019 års intervjuer)

50 000 92 310

Drivhuset Loopa 61 283 53 841 20 - - - -

Nyföretagarcentrum2 Mentorring och digital

rådgivning229 000 229 000 77 25 27 - -

Drivhuset och Coompanion Social innovation camp 129 660 113 700 84 47 37 17 -

Totalt sek 997 443 889 960Totalt deltagare3 334 154 135 72

2 Andelen utrikesfödda kunder hos Nyföretagarcentrum uppgår till totalt 38%, uppdragen inom Nyföretagarmiljonen inräknat. Andelen företagsstarter i som resultat av rådgivning i den totala verksamheten, uppdragen inräknade, uppgår till 33%3 Kan vara fler utrikesfödda då alla aktiviteter inte rapporterats in med andel utrikesfödda.

1

Sammanställning över genomförda aktiviteter 2019:


Upparbetade medel sek Antal deltagare M K

Utrikesfödda(i de fall det varit möjligt att rapportera)

Nya företag vid aktivitetens avslut

Almi Idéinstitutet 270 000 257 518 15 6 9 - -

Almi4 Förstärkt rådgivning för arabisktalande (20% av insatsen) 130 000 130 000 135 110 25 135 23

19M/4KAlmi Nätverket Hjälp?! 127 500 112 857 82 34 48 -Almi Kartläggning nyföretagande 105 000 74 713 310(intervjuer) - - -Drivhuset Loopa Hållbart företagande 46 283 46 283 22 12 10 - 2Drivhuset Loopa Internationella studenter 61 283 52 067 26 17 9 26 -Drivhuset och Coompanion Social innovation camp 127 005 106 953 47 21 26 - -

Nyföretagarcentrum5 Rådgivning utrikesfödda 130 000 130 000 89 - - 89 18Totalt sek 954 761 910 391Totalt deltagare6 416

(+310 intervjuer) 200 127 250 43

Sammanställning över genomförda aktiviteter 2019 (utökade Nyföretagarmiljonen)


Upparbetade medel sek Antal deltagare M K Utrikesfödda Nya företag vid

aktivitetens avslut

Almi Föreläsningsserie för kvinnor 60 000 58 737 21 21 - -

Drivhuset Mathackaton 141 115 109 718 13 7 6 - -Drivhuset Öppet hus 60 000 47 181 100 62 38 - -Drivhuset Young ladies in business 36 870 27 495 30 - 30 - -Nyföretagarcentrum Öka kvinnors företagande 150 000 150 000 108 - 108 - 20Företagsfabriken Innovationstävling 50 000 50 000 8 4 4 - -Totalt sek 497 985 443 131

4 Uppdraget har bekostat 20% av verksamheten. Resultatet visar den totala verksamhetens resultat.5 Andelen män/kvinnor ej redovisat6 Kan vara fler utrikesfödda då alla aktiviteter av inte rapporterats in med andel utrikesfödda.

2

Totalt deltagare7 280 73 207 20

7 Kan vara fler utrikesfödda då alla aktiviteter av inte rapporterats in med andel utrikesfödda.

Sammanfattning och reflektion

Aktörerna i F4 har uppskattat möjligheten att anordna extra aktiviteter med hjälp av Nyföretagarmiljonen. De har också varit snabba med att lämna in förslag på uppdrag och nyttjandegraden har varit hög (se sammanställning ovan). De framhåller också att de uppskattar det enkla ansökningsförfarandet för uppdragsförslag. Tack vare att aktörerna inom F4 (Innovationsstödjande systemet) träffas regelbundet har avstämning kunnat göras dem emellan kring vilka aktiviteter som är planerade. Det har i sin tur medfört att aktiviteterna inte har konkurrerat utan istället kompletterat varandra. Handlingsprogrammet är medvetet utformat så att det inte ska konkurrera med utan komplettera ordinarie projektmedel och ge aktörerna möjlighet att ganska omgående genomföra ytterligare aktiviteter riktade direkt mot målgruppen än vad som är möjligt inom ramen för ordinarie budget. Samtliga aktiviteter har haft inriktning mot de prioriterade målgrupperna. Antingen unga, kvinnor eller utrikesfödda eller en kombination av flera. Sammanlagt har 896 personer deltagit under 2018 och 2019 (454 år 2017) varav 427 män (48%) och 469 kvinnor (52%). (jfr 2017 ca 263 män (58 %) och ca 201 kvinnor (42 %)). Det går inte att dra några direkta slutsatser av Nyföretagarmiljonens inverkan på nyföretagandet. Utan insatsen kanske nyföretagandet varit ännu lägre i Kronoberg än vad det är idag. Aktörerna som drivit aktiviteterna uppger också att flera av deltagarna ännu inte hunnit registrera sina företag. Kartläggningen som Almi genomfört visar också att endast ca 14 % av de nystartade företagen vänt sig till någon av aktörerna inom F4. Ca 32 % har vänt sig till revisor eller liknande och ca 20 % har vänt sig till personer i sitt nätverk och övriga till annan.

Även om Nyföretagarmiljonen varit populär hos de utförande aktörerna finns en risk för att en fortsatt insats närmar sig karaktären av driftsstöd.

Under hösten 2019 har Business Region Kronoberg genomfört en analys av det låga nyföretagandet med hjälp av upphandlad konsult. Parallellt har också en utvecklingsprocess drivits tillsammans med F4. När slutrapporterna är klara kommer Business Region Kronoberg att bearbeta resultaten och utforma lämpliga insatser i enlighet med beslut enligt budgetrevidering RUN §98.

REGION KRONOBERG, 351 88 VÄXJÖ | TELEFON: 0470-58 80 00 | E-POST: [email protected] | WWW.REGIONKRONOBERG.SE

Återrapportering av villkorsbeslut till

Näringsdepartementet

1119RGK159


Handläggare: Cecilia Birgersson, Datum: 2020-02-20

Sida 1 av 1


Återrapportering av villkorsbeslut till Näringsdepartementet

Ordförandes förslag till beslutRegionala utvecklingsnämnden godkänner återrapporteringen av villkorsbeslut till Näringsdepartementet.

SammanfattningRegion Kronoberg återrapporterar årligen till Näringsdepartementet enligt nedan.

Utifrån 5–7 §§ Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 2019 respektive 3, 5, 8–10 §§ förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete ska landstingen ge en sammanfattande beskrivning av verksamheten under året. Redovisningen ska innehålla uppgift om:

Hur vi har arbetat med den regionala utvecklingsstrategin och hur samordningen av insatser för att genomföra strategin har bedrivits.

Vilka insatser som har genomförts, vilka resultat de har medfört eller förväntas medföra samt hur de har bidragit till att nå de mål som fastställts i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet respektive programmen för europeiskt territoriellt samarbete.

Vilken hänsyn som tas till de olika förutsättningarna som råder i olika delar av länet.

Redovisningen av insatser ska vara uppdelad på prioriteringarna i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt 2015–2020. Den innefattar näringsliv och innovation, attraktivitet och tillgänglighet, kompetensförsörjning, internationellt samarbete, samverkan med andra aktörer, hållbarhet i det regionala tillväxtarbetet samt analyser och utvärderingar.

Årets redovisning skiljer sig lite från föregående år då mallen är styrd med tabeller där resultat och effekter ska framgå av respektive satsning samt att det är fler övergripande frågor än tidigare år. Det innebär att återrapporteringen har blivit betydligt längre än tidigare år. Den nationella nivån kommer samtidigt få lättare att jämföra arbetet mellan de olika regionerna.

Regional utveckling återanvänder underlaget i återrapporteringen under året. Den summeras exempelvis i insatsrapporten som kommer levereras till regionala utvecklingsnämnden i april.



Beslutsunderlag: Återrapportering villkorsbeslut 2019 till Näringsdepartementet

0(64)

Återrapportering av villkorsbeslut 2019

REGION KRONOBERG

Diarienummer Region Kronoberg: 19RGK159

Diarienummer Näringsdepartementet: N2019/02980/RTL

1(64)

Innehåll Återrapportering 1 – Regionalt tillväxtarbete ............................................................................... 2

1.1 Det regionala utvecklingsansvaret ............................................................................................... 2 1.2 Innovation och fo retagande ............................................................................................................ 6 1.3 Attraktiva miljo er och tillga nglighet ........................................................................................ 15 1.4 Kompetensfo rso rjning ................................................................................................................... 24 1.5 Internationellt samarbete ............................................................................................................. 37

Återrapportering 2 – Fördelning av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder.............. 41

Återrapportering 3 – Samverkan med andra aktörer ...................................................... 44 3.1 Samverkan med la nsstyrelsen .................................................................................................... 44 3.2 Samverkan med andra statliga myndigheter ........................................................................ 46 3.3 Samverkan med kommuner ......................................................................................................... 47 3.4 Samra d med organisationer ........................................................................................................ 49 3.5 Samra d med na ringsliv .................................................................................................................. 50

Återrapportering 4 – Hållbarhet i det regionala tillväxtarbetet .................................. 52 4.1 Ha llbarhetsintegrering i det regionala tillva xtarbetet ..................................................... 52 4.2 Ja msta lld regional tillva xt ............................................................................................................. 53 4.3 Integration och ma ngfald .............................................................................................................. 55 4.4 Regional handlingsplan fo r att integrera och sta rka klimat- och miljo perspektiven i det regionala tillva xtarbetet ............................................................................................................. 56

Återrapportering 5 - Arbetet med att analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet ............................................................................................................. 58

5.1 Genomfo rda analyser, uppfo ljningar och utva rderingar ................................................. 58

6 Övriga medskick ni vill göra angående det regionala tillväxtarbetet 2019 ......... 64

2(64)

Återrapportering 1 – Regionalt tillväxtarbete

Utifra n 5-7 §§ Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 2019 respektive 3,

5, 8-10 §§ fo rordningen (2017:583) om regionalt tillva xtarbete ska landstingen ge en sammanfattande beskrivning av

verksamheten under a ret. Redovisningen ska inneha lla uppgift om:

• Hur arbetet med den regionala utvecklingsstrategin och samordningen av insatser fo r att genomfo ra

strategin har bedrivits.

• Vilka insatser som har genomfo rts, vilka resultat de har medfo rt eller fo rva ntas medfo ra samt hur de har

bidragit till att na de ma l som faststa llts i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala

strukturfondsprogrammet respektive programmen fo r europeiskt territoriellt samarbete.

• Vilken ha nsyn som tas till de olika fo rutsa ttningarna som ra der i olika delar av la net.

Redovisningen av insatser ska vara uppdelad pa prioriteringarna i den nationella strategin fo r ha llbar regional

tillva xt 2015–2020.

** Kommentar: Återrapportering 1 avser regionens regionala tillväxtarbete utifrån det regionala utvecklingsansvaret

enligt lag, dvs. inte avgränsat till insatser som är helt eller delvis finansierade med anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder.

Insatserna kan alltså vara helt eller delvis finansierade med anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, men även insatser

med annan finansiering kan redovisas. Insatserna som efterfrågas är sådana som har initierats eller genomförts under

året. I de fall insatser är relevanta under mer än en fråga behöver de enbart redovisas en gång och vid behov hänvisas

till andra punkter i redovisningen, där insatsen också är relevant.

1.1 Det regionala utvecklingsansvaret

1.1.1 Den regionala utvecklingsstrategin

• Hur arbetet med den regionala utvecklingsstrategin och samordningen av insatser för

genomförandet av strategin har bedrivits under året.

Den regionala utvecklingsstrategin – Gro na Kronoberg 2025 har en a rlig uppfo ljnings- och la randecykel. Det inneba r bland annat att Regional utveckling i bo rjan av varje a r presenterar en insatsrapport som fo ljer upp ma len, insatser som har skett och vad som beho vs frama t. Den presenteras pa de a rliga regiondagarna med fra mst fo rtroendevalda fra n regionen och kommunerna. A r 2019 var temat: aktualisering Gro na Kronoberg och Hur kan vi planera samha llet utifra n va ra fo rutsa ttningar och framtida omva rldsfaktorer? Tva andra forum som a rligen anordnas fo r fo rverkligandet av Gro na Kronoberg 2025 a r va rforum och ho stforum. En bredd av akto rer bjuds in till dessa forum fo r att fa kunskapspa fyllnad och bidra till att lo sa olika utmaningar kopplat till prioriteringarna i strategin. Ett antal chefsna tverk; som exempelvis na tverk fo r kommunchefer, na ringslivschefer, utbildningschefer, socialchefer och kulturchefer a r prioriterade na tverk. Dessa na tverk samt kompetensforum och andra tva rsektoriella na tverk a r nyckelakto rer och nyckelforum fo r att omsa tta strategin till handling. Andra viktiga verktyg fo r fo rverkligandet av den regionala utvecklingsstrategin a r understrategier med dess

3(64)

handlingsplaner samt projektmedel. Under delar av 2018 och 2019 har Gro na Kronoberg 2025 varit under aktualisering. Det inneba r att ma nga av de befintliga mo tena fo r na mnd, ho stforum, na tverkstra ffar har anva nts fo r att samtala om utveckling av strategin. Den aktualiserade versionen togs i regionfullma ktige i juni 2019. Den uppdaterade versionen inneba r att ma lbilden och till stor del ma len samt de fyra prioriteringarna ligger kvar. Den stora fo ra ndringen a r att det har arbetats fram tydliga insatsomra den och att det har lyfts in en ha llbarhetsdimension och pa verkansfaktorer som ska fo ljas upp. Aktualiseringen lyfter a ven bland annat tydligare in ha llbar utveckling och Agenda 2030, integration samt behovet av mer byggande av bosta der. Under ho sten 2019 har regionala utvecklingsna mndens ordfo rande, regionala utvecklingsdirekto ren och ansvarig samordnare varit pa kommunbeso k till la nets a tta kommuner och samtalat om hur strategin kan fa en tydligare koppling till kommunernas styrning- och ledningsarbete. Under 2019 har a ven den tidigare uppfo ljningsplanen reviderats och ersatts av en ”la rande- och uppfo ljningsstrategi - fo r regionala utvecklingsstrategin”. Den beskriver hur den a rliga uppfo ljnings- och la randecykeln, ba de externt och internt, sker kopplat till strategin se 5.1. Samtidigt som regionala utvecklingsstrategin har varit under aktualisering sa a r strategin samtidigt i genomfo randefas. En utmaning som arbetats med a r matchningsproblematiken mellan arbetsmarknadens behov och arbetskraften som finns tillga nglig. Det a r ett av ma len i Regionala utvecklingsstrategin. En satsning a r att Region Kronoberg har anso kt och fa tt uppdraget att anordna Yrkes-SM 2022, vilket vi hoppas ska resultera i att sta rka samverkan mellan utbildning och arbetsliv. En annan utmaning da r vi ocksa har ett ma l a r, att o ka attraktiviteten – fa fler att va lja att bo i Kronoberg. Ett la ngsiktigt arbete har pa bo rjats och fra gan har lyfts bland annat pa kommunbeso k, med la nets sto rre fo retag och pa ho stforum i november. Resultat vi hoppas na a r att la net tillsammans ska lyfta la nets potential till ma lgrupper som exempelvis inpendlare. Ett annat ma l i strategin da r vi har fo rso kt angripa utmaningarna a r, klimatpa verkan ska minska da r vi har ett projekt inom ha llbar mobilitet. Att fa na ringslivet att info rliva mer cirkula r ekonomi a r en annan utmaning som det pa ga r projekt inom. Prioriterade insatser inom respektive insatsomra de samt koppling till strategier presenteras under respektive sakomra de nedan. I Gro na Kronoberg finns ett antal verktyg fo r fo rverkligande. Intressentanalys och fo ra ndringslogik a r na gra av dessa verktyg som anva nds fo r att aktivera ra tt akto rer och synliggo ra insatsernas resultatkedja. Under 2019 har arbetet fortsatt med att o ka kompetensen hos personalen om verktygen genom ett tra ningsprogram som ges a rligen. Det handlar om att tra na pa att anva nda verktygen systematiskt och integrera horisontella perspektiv, som exempelvis social och miljo ma ssig ha llbarhet. Internt har a ven prioriteringsansvariga utsetts med tydliga uppgifter och mandat samt att strategin har arbetats in tydligare i verksamhetsplan och redovisningar till na mnderna.

1.1.2 Utmaningar

1. Ny politik Det regionala utvecklingsuppdragets effekter a r i stort beroende av politiskt mandat, nationellt, regionalt och lokalt. Efter ett val med byte av personer pa alla dessa niva er blir det naturligt en omstart. Vi har haft utbildning regionalt exempelvis fo r na mnden och pa regiondagarna. Dialog har skett med kommuner pa politisk niva . Sa rskilt fokus internt har varit pa vem som a r talesperson och med vilket budskap i olika

4(64)

fra gor.

2. Fortsatt fa projekta gare I ett litet la n som Kronoberg a r akto rerna som kan ta sig an sto rre utvecklingsprojekt fa . Inte minst a r det kopplat till de krav som sta lls pa projekta gare men ocksa kopplat till fa akademiska institutioner och stort driftsfokus i offentlig verksamhet. Resultatet a r att vi driver flera sto rre projekt i egen regi.

3. Delaktighet och pa verkansarbete Under a ret har flera stora processer, pa nationell och internationell niva , som har koppling till RUA pa ga tt. Inte minst en ny sammanha llningspolitik och en ny nationell politik fo r va rt omra de. Det har ocksa pa ga tt flera utredningar och va gval kopplat till arbetsmarknadsfra gor. I flera fall har det varit oklart na r och hur det har varit mo jlighet till delaktighet och pa verkan. Resultatet a r ett ganska selektivt och ad hoc deltagande. Vi har diskuterat och agerat i samverkan med andra regioner i den ma n vi har haft intresse att bidra och tid att fo rankra i den politiska organisationen.

4. La gre tilldelning av 1:1 medel Region Kronoberg har en la gre tilldelning av 1:1-medel a n de grannla n som vi ofta samverkar med, bl.a. Kalmar och Blekinge la n. Inom exempelvis omra det innovation och fo retagande finns under senare a r flera exempel pa projektinsatser da r samfinansiering sker mellan 1:1-medel fra n Region Kalmar la n och egna skattemedel fra n Region Kronoberg p.g.a. brist pa 1:1-medel i Kronoberg. Det a r en utmaning att samverka och prioritera gemensamma insatser i en situation da r parterna, genom regeringsbeslut, ges sa skilda ekonomiska fo rutsa ttningar.

1.1.3 Inomregionala skillnader - hänsyn till olika förutsättningar

• Vilken hänsyn som har tagits till de olika förutsättningar som råder i olika delar av länet när

det gäller regionens prioriteringar och insatser under året.

Fo r Kronobergs del blir schematiska indelningar och beskrivningar av landsbygder sa llan ra ttvisande. Vi har de utmaningar som glest befolkade strukturer har. Det ga r samtidigt bra fo r Kronoberg pa flera sa tt som vanligtvis inte fo rknippas med glesa strukturer. Kronoberg a r en landsbygdsregion. Fo r oss inneba r det att olika platsers rumsliga fo rutsa ttningar blir en utga ngspunkt. Tidigare version av regionala utvecklingsstrategin har landsbygdssa krats och resultatet togs tillvara vid revideringen 2019. Medarbetare har deltagit i Reglabs la rpass Rurban region. Vi har ocksa under 2019 slutfo rt ett stort utvecklingsprojekt kopplat till ba ttre rumslig planering. I varje insats ska inomregionala skillnader beaktas. Sociala konsekvensanalyser inom transportplaneringen a r ett exempel pa hur analyser har skett fo r att ba ttre beakta olika gruppers fo rutsa ttningar info r beslut. Vuxenutbildning a r ett exempel da r det finns tre olika na tverk i la net, da r det finns olika sa tt att samverka beroende pa utmaningar. Kompetens i Kronoberg a r ett tredje exempel pa insats da r efterfra gan fra n la nets na ringsliv pa utbildningar har styrts och anpassats efter inomregionala behov och utmaningar.

5(64)

1.1.4 Inomregionala skillnader - anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder

• Har de olika förutsättningar som råder i olika delar av länet påverkat fördelningen av anslag

1:1 Regionala tillväxtåtgärder? Om ja, på vilket sätt?

Sett till att Kronobergs la n a r ett litet la n med fo rha llandevis sma kommuner, och med i dagsla get relativt la g genomfo randekapacitet, so ks de flesta projekt (merparten av anslaget ga r till detta a ndama l) oftare av regionala akto rer sa som Almi Kronoberg och Linne universitetet, eller olika bransch- och intresseorganisationer. Den regionala aspekten och spridningen fa r da rmed sto rre genomslag eftersom det ligger i dessa akto rers uppdrag och intresse att na deltagare i hela la net – exempelvis sma fo retagare, industrisektorn etc. En hel del projekt drivs a ven i Region Kronobergs regi – ma nga ga nger initierade via de na tverk da r ba de kommuner och region deltar; till exempel na ringslivschefsna tverket – da r alla kommuner i la net a r representerade. Till viss del a r detta en fortsa ttning pa den samordnarroll Region Kronobergs fo rega ngare regionfo rbundet hade som genomfo rare av la nso vergripande projekt. Att kommuner va ljer att so ka och sja lva a ga anslagsfinansierade projekt a r da rmed fortfarande ganska ovanligt. Det sker alltsa ingen ”geografisk anslagsfo rdelning” pa fo rhand – varken la net eller anslaget a r av den storlek att det skulle motivera en sa dan inga ng. Projekt som beviljas medel prioriteras ista llet utifra n premissen att de har ett sa kallat regionalt merva rde, da r olika aktiviteter och insatser sker i fler a n en kommun. Regionalt merva rde a r da i sig ett sa tt att komma a t just olika fo rutsa ttningar i la net, da r so kanden ”tvingas” beakta just detta redan i en projektutvecklingsfas. Det beviljas a ven medel till projekt som a r av pilotkarakta r, med insatser begra nsade till en kommun eller tva -tre grannkommuner (a ven o ver la nsgra nsen). Insatser som kanske belyser en sa rskild utmaning eller fo rutsa ttning, men da r metodiken och resultat kan vara av intresse fo r andra kommuner eller regionen i stort. Som vid tidigare a terrapporteringar vill vi lyfta att det i la net sta ndigt pa ga r en diskussion kring hur man kan komma bort fra n kommungra nser som hinder fo r inomregionala satsningar. Detta go rs genom att prata mer om arbetsmarknadsregioner, platsutveckling, ortsutveckling och stra kta nk. Dessa begrepp visar mer pa vad den regionala rollen a r med ha nsyn till just la nets olika fo rutsa ttningar. Genom att i varje enskilt fall underso ka vad som a r en optimal geografi fo r en insats ta nker vi regionalt. Det handlar ibland om hela Sma land, ibland om olika icke-angra nsande geografier i Sma landsla nen men med liknande utmaningar. Beroende pa insats kanske enbart en del av va rt la n omfattas, men en del som i sig a nda kan utgo ra en regional dimension kring en specifik sakfra ga eller fo rutsa ttning.

1.1.5 Inomregionala skillnader, andra medel för regionalt tillväxtarbete

• Har de olika förutsättningar som råder i olika delar av länet påverkat fördelningen av andra

medel för regionalt tillväxtarbete (t.ex. egna medel)? Om ja, på vilket sätt?

Region Kronoberg har i princip inga egna medel avsatta fo r regionalt tillva xtarbete som inte a r uppla sta till bolag eller sa rskilda satsningar. Tillva xtarbetet finansieras till sto rsta delen genom anslag 1:1, andra medel fra n nationella myndigheter samt strukturfonderna. Region Kronoberg avsa tter dock va sentliga summor a rligen till det regionala utvecklingsarbete som, pa uppdrag av Region Kronoberg, genomfo rs dels av

6(64)

hel- eller dela gda bolag, dels av organisationer med sa rskilda regionala uppdrag. Till de fyra bolag som arbetar inom innovations- och fo retagsutvecklingsomra det avsatte Regionala utvecklingsna mnden exempelvis totalt cirka 15,5 miljoner kronor av egna medel 2019. Ö vriga organisationer som arbetar inom detta utvecklingsomra de erho ll under 2019 totalt 1 350 000 kronor av Region Kronobergs egna finansieringsmedel fo r satsningar i linje med den regionala utvecklingsstrategin. Inomregionala skillnader hanteras enligt svar ovan, och/eller utifra n de beskrivningar/riktlinjer som ryms inom respektive finansieringska lla.

1.2 Innovation och företagande Arbetet inom innovation och fo retagande utga r i huvudsak fra n den regionala utvecklingsstrategin Gro na Kronoberg 2025 (RUS) och framfo rallt den prioritering som handlar om att utveckla en innovativ region och ett brett na ringsliv. Uto ver detta arbetar Region Kronoberg tillsammans med andra akto rer inom och utanfo r regionen med innovation och fo retagande med utga ngspunkt i de sta llningstaganden som gjorts inom flera delomra den, bl.a. skogsstrategi, tra strategi, livsmedelsstrategi och beso ksna ringsstrategi. Under 2018 lanserades landets fo rsta regionala skogsstrategi. Den har tagits fram i samarbete med bl.a. la nsstyrelser, regioner, skogsstyrelse, LRF samt la rosa ten och na ringslivsrepresentanter i de tre regionerna i Sma land. Genomfo randet av strategin samordnas med Sma lands tra strategi. Samordningsansvarig organisation a r Region Kronoberg. Region Kronoberg har tillsammans med kommunerna, och dess na ringslivsansvariga tja nstepersoner, sedan 2018 arbetat med att underso ka fo rutsa ttningar fo r ett na rmare samarbete fo r att gemensamt driva regionen frama t och o ka dess attraktionskraft. Under 2019 intensifierades arbetet och under slutet av verksamhetsa ret etablerades Business Region Kronoberg. En stor del av det operativt inriktade arbetet inom omra det Innovation och fo retagande utfo rs av fyra bolag som Region Kronoberg a ger helt eller delvis: ALMI Fo retagspartner Kronoberg AB (a gande 49%), AB Destination Sma land (a gande 100%), Fo retagsfabriken i Kronoberg AB (a gande 33,33%) samt IT-plattform Sma land & Ö land AB (a gande 50%). Se a ven under punkt 1.1.5. Uto ver a gda bolag sto djer Region Kronoberg a ven andra organisationer som bidrar till att faststa llda ma l i den regionala utvecklingsstrategin kan na s. Sto det ges som driftsanslag och finansieras med regionens egna medel, i enlighet med enskilda o verenskommelser om inriktningen pa delar av deras verksamhet. Inom omra det innovation och fo retagande finns sa dana o verenskommelser fo r Coompanion (social ekonomi), Enterprise Europe Network (internationalisering) och Ung Fo retagsamhet (ungdomars entrepreno rskap). Region Kronoberg har a ven med egna medel finansierat vissa mer projektinriktade insatser under a ret – GAS 2020, Sma land China Support, MAT 2019 och Samordning av skogs- och tra strategierna. Finansieringen av dessa satsningar uppgick 2019 till 2 615 000 kronor. Da ruto ver har finansiering av vissa insatser inom beso ksna ring och nyfo retagande, omfattande 3 miljoner kronor, skett under a ret med egna medel. Inom omra det Innovation och fo retagande finns flera utmaningar i genomfo randet: - I regionen finns ingen utvecklingsmiljo med tydlig innovationsho jd, exempelvis

7(64)

science park-miljo med sa dana egenskaper. - Det finns vissa sva righeter att na en del grupper av fo retag med olika sto dinsatser.

Det ga ller framfo r allt fo retag som leds av kvinnor och personer med utla ndsk bakgrund.

- Fo r flera av de nationellt initierade insatser som bedrivs inom innovation och fo retagande finns stor osa kerhet. Det ga ller finansiering och fortsatt engagemang fra n centralt ha ll inom exempelvis regional exportsamverkan och satsningar pa affa rsutvecklingscheckar. Detta a r ett a rligen a terkommande problem som fo rsva rar planering och genomfo rande och, framfo r allt, ett mer la ngsiktigt strategiskt arbete. Att skapa la ngsiktighet, kontinuitet och trova rdighet gentemot ma lgruppen a r ha r en stor utmaning.

- Se a ven under punkt 1.1.2.

1.2.1 Innovation

• Hur arbetet med innovation har genomförts under året. Beskriv även eventuella utmaningar i

genomförandet.

Beskrivs ovan under huvudrubriken.

• Ge exempel på insatser som har genomförts under året. Insatserna kan vara helt eller delvis

finansierade med anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder men även insatser med egna medel/annan

finansiering kan redovisas. Välj max 5 insatser.

Namn på insats och kort beskrivning

(ange eventuellt ärende id i NYPS)

Insatsens bidrag till fastställda mål

Beskriv insatsens bidrag till mål som fast-

ställts i RUS, det reg. strukturfondspro-

grammet resp. de territoriella samarbets-

programmen

Resultat

Beskriv resultat av insatsen eller förväntade

resultat. Ange även typ av resultat:

- Prestation

- Effekt på kort sikt

- Effekt på lång sikt

Handlingsplan för socialt entreprenörskap

2018-09-01 – 2020-

Entreprenörskap för sociala innovationer i

Kronoberg ÄID NYPS 20202629

Handlingsplanen relaterar till prioritering 3

i Gröna Kronoberg 2025: Utveckla en inno-

vativ region och ett brett näringsliv.

Mål:

- Produktiviteten ska öka.

- Balanserad tillväxt – fler arbetstillfällen.

- Förbättrad matchning – fler i arbete

Prestation:

Projektet Entreprenörskap för sociala inno-

vationer i Kronoberg.

Finansiering: Tillväxtverket och Region Kro-

noberg

Effekter på kort sikt:

Hitta och skapa arenor, former och struk-

turer där kreativa idéer kring lösningar på

samhällsutmaningar kan tillvaratas och ut-

vecklas över tid.

Effekter på lång sikt:

- Stärkta möjligheter för de sociala företa-

gen att bidra till att lösa viktiga samhällsut-

maningar, bland annat genom att identifi-

era nya affärsidéer och hitta nya samar-

beten.

- Ökad kunskap om socialt entreprenörskap

och därmed beredskap för att lösa sam-

hällsutmaningar med nya idéer och samar-

beten.

- Fler företag i privata näringslivet samver-

kar med sociala entreprenörer och sociala

företag i sitt eget hållbarhets- och CSR-ar-

bete.

8(64)

FramInk, Företagsfabriken i Kronoberg AB

ÄID NYPS 20202160

Finansiering: Region Kronoberg och ERUF.

2019-09-01 --- 2022-12-31.

Projektet/processen relaterar till priorite-

ring 3 i Gröna Kronoberg 2025. Utveckla en

innovativ region och ett brett näringsliv.

Mål:



I strukturfondsprogrammet Småland och

öarna relaterar insatsen till insatsområde 1.

Att stärka forskning, teknisk utveckling och

innovation.

Mål: Förbättrade förutsättningar för företa-

gens innovationsutveckling.

Prestation:

Projektet FramInk innebär att man genom-

för olika dedikerade aktiviteter inom ramen

för två arbetspaket: ”Nå nya företag” och

”Rusta företagen att klara målsättning-

arna”. Start i augusti 2019.

Mål/effekter på kort sikt:

• Fler företag får tillgång till affärsutveckl-

ing.

• Nya målgrupper nås.

• Antalet akademiska affärsidéer ökar.

• Företagens förutsättningar att nå målen

förbättras.

Mål/effekter på lång sikt:

- Fler potentiella innovativa entreprenörer

får tillgång till företags- och innovations-

stödssystemet.

- En större andel av företagen etablerar sig

på den internationella marknaden och

ökar sin årliga omsättning.

- Bolaget/inkubatorn ska attrahera entre-

prenörer från alla åtta kommuner i Kro-

nobergs län.

- Ökat antal kommersialiserade akade-

miska affärsidéer.

- Fler företag som bedöms vara ”investe-

ringsbara”.

Projekt kopplade till skogsstrategin

KVIST ÄID NYPS 20203218

Skogens mångbruk ÄID NYPS 20203141

Projektet/processen relaterar till priorite-

ring 3 i Gröna Kronoberg 2025. Utveckla en

innovativ region och ett brett näringsliv

samt prioritering 4. Utveckla kompetensför-

sörjningen och en god och jämlik hälsa.

Mål:




öarna relaterar insatsen till insatsområde 1.

Att stärka forskning, teknisk utveckling och

innovation.

Mål: Förbättrade förutsättningar för

företagens innovationsutveckling.

Prestation:

Fyra förstudier har genomförts:

”Kunskapsspridning om allemansrätten”,

”Mera tall”, ”Skogens mångbruk” och

”Plattform för klimatskador”. Finansiering

har skett genom medel för regionala

insatser i nationella skogsprogrammet via

Skogsstyrelsen. Två genomförandeprojekt

har utvecklats och har beviljats finansiering

i december 2019: ”Kompetensväxel skog

och trä (KVIST)” och ”Skogens mångbruk”.

Finansiering genom Smålandsregioner och

ERUF samt inblandade aktörer.


• - Nya målgrupper har nåtts.

- Samverkan för arbete med samhällsutma-

ningar har skapats inom friluftslivets nytt-

jande av mark, balans mellan viltförvalt-

ning och skogsbruk, hantering av skogs-

skador.

- Tre genomförandeprojekt har skapats

inom utveckling av mångbruk och kompe-

tensutveckling i träindustrin.


- Ökad samverkan mellan offentliga och pri-

vata aktörer i hela Småland.

- Ökad innovationstakt.

- Ökad samverkan för fler jobb i skogs- och

träsektorerna.

- Ökad attraktivitet för innovationskapital.

9(64)

1.2.2. Företagande och entreprenörskap

• Hur arbetet med företagande och entreprenörskap har genomförts under året. Beskriv även

eventuella utmaningar i genomförandet.

Beskrivs ovan under huvudrubriken.

• Ge exempel på insatser som har genomförts under året. Insatserna kan vara helt eller delvis finan-

sierade med anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder men även insatser med egna medel/annan








programmen

Resultat



- Prestation



Framtagande av ny besöksnäringsstrategi

gällande från 2021 har påbörjats.

Finansiering: Region Kronobergs egna me-

del.

Strategin relaterar till prioritering 3 i Gröna

Kronoberg 2025: Utveckla en innovativ reg-

ion och ett brett näringsliv.

Mål 2025:



Strategin relaterar också till prioritering 2:

En plats att vilja leva och bo på.

Mål 2025:

- Ökad attraktivitet - fler ska välja att bo i

länet.

- Klimatpåverkan ska minska.

Prestation: en strategi klar att beslutas av

regionfullmäktige senhösten 2020.


Den framtagna handlingsplanen kopplad till

strategin ger bolaget Destination Småland

utvecklade direktiv att arbeta efter. Bolaget

är helägt av Region Kronoberg.


Strategin fokuserar på hållbarhet varför

långsiktiga effekter kommer att innebära

en mer hållbar näring. Hållbara besöksmål

med hög kvalitet, längre stanntid och fler

reseanledningar året om. Ökad attraktions-

kraft för investeringar i näringen.

Bildandet av Business Region Kronoberg.


del.

Insatsen relaterar till prioritering 3 i Gröna

Kronoberg 2025: Utveckla en innovativ reg-


Mål 2025:


- Balanserad tillväxt – fler arbetstillfällen

Prestation:

Business Region Kronoberg bildas, en sam-

verkan mellan länets kommuner och Reg-

ion Kronoberg.

Business Region Kronoberg har tagit fram

en modell för omställning vilken används

som modell inom RSS-samverkan.


en synlig regional näringslivsfunktion


Kronoberg blir en attraktiv region för nya

etableringar och befintligt näringsliv ut-

vecklas hållbart och framgångsrikt.

Förberedelse och planering av GAS 2020.


del och Region Kalmar läns 1:1-medel.

Insatsen relaterar till prioritering 3 i Gröna

Kronoberg 2025. Utveckla en innovativ reg-


Mål 2025:



Prestation:

Avslutande av förstudie och, i augusti 2019,

start av planering och operativa förberedel-

ser inför konferensen i maj 2020. Arbetet

genomförs av AB Destination Småland på

uppdrag av Region Kronoberg.


- Att genomföra en konferens som berör

hela Glasriket, Växjö och Kalmar.

- Programupplägg som innefattar aktivite-

ter som lyfter fram flera orter i Glasriket

och som lägger en grund för ett fortsatt

utvecklingsarbete i regionen.

10(64)

- Engagemang och samverkan med flera

samverkansparter i planering och genom-

förande av konferensen. Konferensen ut-

gör ett gemensamt delmål i arbetet med

den samlade utvecklingen av Glasriket

som varumärke och destination.


- Fortsatt arbete utifrån handlingsplan som

tas fram med utgångspunkt i GAS 2020.

Utvecklingsprocess med det företagsfräm-

jande systemet.


del.

Processen relaterar till prioritering 3 i

Gröna Kronoberg 2025: Utveckla en innova-

tiv region och ett brett näringsliv.

Mål 2025:


- Balanserad tillväxt – fler arbetstillfällen

Prestation:

Ett underlag för insatser om utvecklad sam-

verkan framtagen


Ny struktur för samverkan mellan företags-

främjande systemet och Business Region

Kronoberg


Effektivare insatser gentemot målgrup-

perna för att starta, utveckla och etablera

företag.

1.2.3 Miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor

• Hur arbetet med miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor har genomförts under året.

Beskriv även eventuella utmaningar i genomförandet.

Arbetet har bedrivits kontinuerligt i viss ma n genom de generella na ringslivsutvecklande insatser som go rs i stort i la net. Miljo fra gor och miljo aspekter kopplade till na ringslivets och fo retagens utveckling har en na rvaro i kontakterna med na ringslivet och na ringslivets organisationer. Mer operativt go rs konkreta insatser framfo r allt genom tva sto rre projektsatsningar i regionen: CRKKL – Cirkulär ekonomi i Kronobergs och Kalmar län och Hållbar mobilitet i Gröna Kronoberg vilken beskrivs under 1.3.1. I arbetet har ett antal utmaningar identifierats info r det fortsatta arbetet: - Det a r en utmaning att na sma och medelstora fo retag i arbetet med cirkula r

ekonomi. Ska len till detta kan vara bl.a. avsaknad av kunskap eller intresse, att fo retag inte kan se kortsiktig vinning eller potential med cirkula r omsta llning och att fo retagen ser hinder i lagar och regler eller avsaknad av styrmedel (vilket leder till sa mre konkurrenskraft fo r de fo retag som arbetar fo r ho gre cirkularitet).

- Kommunerna i la net har olika fo rutsa ttningar och resurser att arbeta strategiskt med cirkula r ekonomi.

- Projektet CRKKL har en bred ma lgrupp och genomfo rs i tva regioner, vilket skapar utmaningar att kommunicera cirkula r ekonomi.










programmen

Resultat



- Prestation



11(64)

CRKKL – Cirkulär ekonomi i Kronobergs och

Kalmar län.

Samverkansprojekt som syftar till att ge of-

fentlig sektor och näringsliv stöd och verk-

tyg för en cirkulär ekonomi och därigenom

bidra till en hållbar omställning i Krono-

bergs och Kalmar län som gagnar både reg-

ionens miljö, tillväxt och konkurrenskraft.

ÄID NYPS 206448

Genom att öka kunskap, ge stöd och verk-

tyg för en cirkulär omställning och genom

att skapa mötesplatser för samverkan och

idéutveckling inom området bidrar pro-

jektet till prioritering 3: Utveckla en innova-

tiv region och ett brett näringsliv och må-

len:

- Produktiviteten ska öka

- På väg mot ett plusenergilän

Projektet bidrar också till insatsområde 1

inom ERUF; Att stärka forskning, teknisk ut-

veckling och innovation.


Öarna relaterar insatsen till insatsområde

1. Att stärka forskning, teknisk utveckling

och innovation.

Mål: Förbättrade förutsättningar för företa-

gens innovationsutveckling.

Under 2019 genomfördes ca 15 kunskaps-

och inspirationsträffar i Kronobergs och

Kalmar län som nådde över 250 aktörer,

samt erfarenhetsutbyten med andra reg-

ioner för att möta upp mål 1, 3 och 4 i pro-

jektet. Linnéuniversitetet har arbetat fram

verktyg och en modell för cirkulär omställ-

ning i företag och organisationer, som in-

kluderar normkritik och jämställdhetsinte-

grering, vilket bidragit till mål 2 och 5. Före-

tag och organisationer har erbjudits en in-

troduktionskurs i cirkulär ekonomi med

möjlighet till individuell rådgivning för små

och medelstora företag och kommuner.

Mål i projektet:

- Öka näringslivets och offentlighetens för-

ståelse för cirkulär ekonomi som innova-

tivt verktyg för verksamhetsutveckling

och regional utveckling.

- Näringslivet och den offentliga sektorn

ska ha fått verktyg att jobba med cirkulär

ekonomi i sina verksamheter.

- Stärka samverkan mellan deltagande ak-

törer som jobbar med cirkulär ekonomi.

- Utveckla former för samverkan mellan

aktörer som långsiktigt kan stödja mål-

gruppen i dess arbete med cirkulär eko-

nomi.

- Skapa modeller för att integrera jäm-

ställdhetsarbete med cirkulärt ekono-

miskt arbete.

Förväntade effekter på kort sikt:

- Ökad förändringsvilja hos deltagande ak-

törer.

- Ökad kunskap om vinsterna och möjlig-

heterna med cirkulär ekonomi hos delta-

gande aktörer.

- Ökad efterfrågan på cirkulära produkter

hos deltagande aktörer.

- Ökad kunskap kring jämställdhetens och

mångfaldens roll I framgångsrikt cirkulärt

ekonomiskt arbete.

Förväntade effekter på lång sikt (hos delta-

gande aktörer):

- Minskad klimatpåverkan.

- Minskade avfallsmängder.

- Ökad regional konkurrenskraft.

- Ökad resurseffektivitet.

- Minskad användning/minskat uttag av

ändliga resurser.

- Ökad jämställdhet och mångfald.

12(64)

1.2.4 Tidigare insatser inom prioriteringen innovation och företagande som har gett resultat eller effekter under året


Vilka resultat eller effekter har uppnåtts?

China Support Office.

Verksamheten innebär rådgivning och hjälp till företag i deras ar-

bete för att hitta en ny marknad i Kina. En person arbetar utifrån

kontor på plats i Shanghai och en person på hemmaplan i Sverige.

Överflyttning av delar av verksamheten till ALMI Kronoberg. Reg-

ion Kronoberg och Region Kalmar län är fortfarande huvudansva-

riga och finansiärer.

Resultat: Närmare knytning till rådgivningsinsatser och det opera-

tiva företagsfrämjande arbetet i regionen. Effektivisering i främ-

jandearbetet. Flera företag har genomfört insatser för att etablera

sig på den kinesiska marknaden.

Smart Housing Småland 2

ÄID NYPS 199230

Under 2019 har Vinnväxt-miljön Smart Housing Småland (SHS) ut-

värderats på uppdrag av Vinnova. Utvärderarnas slutord var”

Keep calm and keep up the good work”. Året har inneburit avslut

av projekt och förstudier i fas 2. Det treåriga Samverkanspro-

jektet, BOOST - Boende- och bostadsutveckling för stärkt tillväxt,

har adresserat frågor om boendebehov, affärsmodeller och tek-

niska prototyper (https://smarthousing.nu/boost). Projektet har

bland annat resulterat i totalt ett 70-tal tekniska prototyper för

exempelvis bärande glas och träelement för väggar, bjälklag och

balkar och olika typer av funktionella glas, samt knutpunkter i trä.

Boken Oikology - Home Ecologics: a book about building and

home making for permaculture and for making our home together

on Earth utforskar, tipsar om vägar till och ger exempel på hållbart

boende för äldre, unga och migranter. Effekterna av särskilt pro-

totyparbetet har gett spinn-offeffekter i form av nya projekt och

vidareutveckling. Det finns också ett intresse från Tillväxtverket

för ett fortsättningsprojekt. Samverkansprojektet Innovation

Square mellan Interior Cluster Sweden och Smart Textiles har

också gett prototyper tillsammans med behovsägaren Castellum

som leder till fortsatt utvecklingsarbete.

Totalt har 12 förstudier avslutats under året med teman som

brand, fukt, digitalisering, laminering, glas och trä. Dessutom ge-

nomfördes en studie som belyser möjligheter och hinder för att

bygga ett sjukhus i trä.

Under året har SHS stöttat arbetet med större ansökningar som

KVIST och Kompetensväxel inom skog och trä, en samverkan mel-

lan JU, Lnu och skog- och tränäringen i regionen. Projektet har be-

viljats medel från ERUF och arbetet kommer att ledas av Träcent-

rum Nässjö. Även Linnéuniversitetets ansökansarbete för pro-

jektet Större konkurrenskraft för KL-träbaserade byggsystem ge-

nom effektiv konstruktion och reducerat kolavtryck till KK-stiftel-

sen har stöttats. Totalt har 6 ansökningar såddfinansierats under

året.

Konsulttimmen.

Projektet innebär att Region Kronoberg finansierar 6 rådgivnings-

timmar per företag inom olika utvecklingsområden, av särskilt upp-

handlade konsulter. Avslutades 2019-09-30.

ÄID NYPS 200204

Resultat: totalt har 328 ansökningar från små företag i Kronobergs

län inkommit under projektperioden. Av dessa har 257 företag ta-

git del av stödet. Bortfallet förklaras av att vissa företag inte ut-

nyttjat sitt beviljade stöd. Skälen till detta är främst ”hade ej tid”,

”dök upp något annat” och, i något fall, att entreprenören ”ej hit-

tade rätt konsult”. Antalet unika företag som fått del av stödet

uppgår till 202 stycken.

Syftet har varit att skapa ett inkluderande stöd med låga trösklar

som skulle vara enkelt att använda och i möjligaste mån fritt från

administration, som skulle komma attrahera företag som normalt

https://smarthousing.nu/boost

13(64)

ej får tillgång till offentligt stöd, däribland företag som drivs av

kvinnor. Projektets mål på att minst 25 % av stödet skulle gå till

kvinnor som driver företag har uppnåtts med råge då 53 % av de

totala ansökningarna kom från kvinnor som äger/driver företag.

Bland de 257 företag som de facto utnyttjade sitt beviljade stöd

var det 57 % av företagen som drivs/ägs av kvinnor. Konsulttim-

men lyckades alltså med sin ambition att vara ett stöd som genom

sin utformning attraherade en till stor del ny målgrupp för före-

tagsstöd.

Kompetens i Kronoberg

Projektet Kompetens i Kronoberg är ett länsgemensamt projekt. Ini-

tiativet bygger på en pilotstudie som genomförts i Ljungby kommun.

Projektets syfte är att små och medelstora företag i Kronobergs län

utvecklar gemensamma kartläggningsmetoder för kompetensbehov

och bland annat genomför kompetensutvecklingsinsatser för arbets-

tagare och arbetsgivare

ÄID NYPS 201448

Projektet finansierades av Europeiska socialfonden och Region

Kronoberg och avslutas januari 2020. Under 2019 har projektet

haft 831 deltagare, varav 250 kvinnor och 581 män och projektet

har varit mycket framgångsrikt.

Under projekttiden har ett flertal aktiviteter genomförts på olika

platser/orter i Kronoberg:

- Utbildningar för arbetsgivare och arbetstagare inom: Employer

branding med fokus på strategisk kompetensförsörjning, ledar-

skapsutbildning för VD/chef och arbetsledare, ritningsläsning,

programmering, CAD/CAM, Excel, produktionsekonomi, grund-

läggande ekonomi, praktisk pedagogik, projektledning och

LEAN.

- Processtöd. 11 företag har fått stöd i sitt strategiska kompetens-

försörjningsarbete.

- Kompetenskartläggning hos företag.

- 29 VD/chefer från 14 företag har genomfört ledarskapsutbild-

ning med individuell handledning.

- 2 nätverk har varit igång under projekttiden, vilket i sin tur bi-

dragit till informella självorganiserade nätverk.

Dessutom har projektet arbetat fram:

- En kartläggningsmetod som kommer att arbetas vidare med

inom ramen för Business Region Kronoberg.

- En modell inom Employer Branding.

- En ny metod har genomförts med studenter och företag, Open-

Space, där studenterna har arbetat med företagscase. (14 stu-

denter har medverkat och 2 företag).

Resultat och effekter (omdömen från de som medverkat):

I mycket hög grad eller i hög grad anser majoriteten av deltagarna

att utbildningarna varit

- Relevant för mitt jobb: 81 %

- Var intressant och engagerande: 95 %

- Ökar möjligheten att få mer kvalificerade arbetsuppgifter i

framtiden: 61 %.

- Svarade mot mina behov: 88 %.

- Gjorde mig stärkt i min roll: 71 %.

- Att samarbete på arbetet utvecklats i någon grad: 90 %.

- Förbättrad kvalitetsnivå i arbetet: 65 %.

- Effektiviteten har ökat som följd av utbildningarna: 62 %.

70% anger att de erhållit verktyg eller arbetsmaterial via delta-

gande utbildningar i hög grad eller mycket hög grad, vilket varit en

av projektets målsättningar.

52% anger att utbildningarna i mycket hög grad eller hög grad bi-

dragit till att utveckla samarbete på arbetsplatsen.

42% svarar att de fått fördjupade kunskaper och förståelse kring

mångfald, tillgänglighet och jämställdhet i arbetslivet.

Genomgående ges i enkäten mycket höga och positiva skattningar

av utbildningarnas bidrag både till individens kompetens och nytta

på den egna arbetsplatsen samt inte minst en social påverkan på

arbetsplatsen som pekar på ökat samförstånd.

14(64)

Nyföretagarmiljonen

Region Kronoberg har avsatt 1 milj. kr/år 2017, 2018, 2019 (1,5 milj.

kr 2019) för att stimulera nyföretagandet i Kronoberg. Medlen har

fördelats till aktörerna inom det företagsfrämjande systemet vilka

inkommit med förslag på uppdrag/aktiviteter enligt särskilt upprät-

tat handlingsprogram och riktade direkt mot målgruppen. Kvinnor

och utrikesfödda har varit specifikt utpekade målgrupper.

Totalt har 1 350 personer medverkat i aktiviteter inom ramen för

Nyföretagarmiljonen. En effekt att utläsa av resultaten är att an-

delen medverkande kvinnor ökat från 42% år 2017 till 52% sam-

mantaget år 2018 och 2019.

Växarena 2.0

2018-01-01 till 2021-03-31

Projekt drivs av Almi och finansieras av ERUF och Region Kronoberg.

Projektet fokuserar på en kraftfull satsning på affärsutveckling av

små och medelstora företag med tillväxtpotential för att accelerera

deras tillväxt och konkurrenskraft på den regionala, nationella och

internationella marknaden.

ÄID NYPS 204064

Enligt halvtidsutvärderingen (sept. 19) av projektet ger program-

men i Växarena en påtaglig förändring och utveckling i de allra

flesta av de medverkande företagen (ca 110 företag). Strategierna

som utvecklas genom Växarena ger också ett stort avtryck på

företagens omsättning och/ eller lönsamhet enligt dessa företag.

Affärsutvecklingscheckar Direkt företagsstöd för internationalisering och digitalisering. Fi-

nansieras sedan 2015 av Tillväxtverket och hanteras av Region

Kronoberg. Budget för 2019: 5 miljoner kr. Resultat: 7 internation-

aliseringscheckar och 7 digitaliseringscheckar, vilket innebär nya

utvecklingssatsningar hos 14 företag.

Totalt beslutsstopp den 18 oktober genom beslut av Tillväxtver-

ket, vilket innebar att endast 3 240 000 kronor av budget kunnat

utnyttjas.

Ledarskap i Småland

Projektägare är Linnéuniversitetet med finansiering från ERUF, Reg-

ion Kronoberg, Region Kalmar län och Region Jönköpings län.

2016-09-01 till 2019-08-31.

Syftet med projektet har varit att utveckla ledarskap för ökad inno-

vationsförmåga hos aktörer i Jönköpings-, Kalmar- och Kronobergs

län. Huvudmålet är att fler ledare ska utöva ett ledarskap som främ-

jar innovationsförmågan i och mellan organisationer. Projektet är

knutet till Linnéuniversitetets Centrum för ledarskap.

ÄID NYPS 194204

Frågan om ledarskap för innovation har gett ökad tyngd i delta-

garnas organisationer. Konkreta resultat i form av organisations-

förbättringar och inkrementella förändringar kring kultur, kompe-

tens och kommunikation. Även direkt mätbara effektiviserings-

vinster anges som resultat av medverkan i projektet. Projektet har

resulterat i ett nytt projekt, Ledarskap och entreprenörskap, vilket

påbörjas 2020.

Nationalparksdestination Åsnen

ÄID NYPS 196101

Projektets långsiktiga mål är att Destination Åsnen ska vara en ex-

portmogen destination enligt Visit Swedens kriterier, att destinat-

ionen har ett bra utbud av kvalitetssäkrade produkter inom hela

leveranskedjan, att naturvärdena har ökat i området och att anta-

let gästnätter ska ha ökat till följd av ett större exportmoget pro-

duktutbud. Kortsiktiga mål är bl.a. 20 exportmogna produkter i

online-presentation, etablering av 5 nya företag, ökad samverkan

mellan företagen i området, ökat förädlingsvärde och täckningsbi-

drag för produkterna och en väl förankrad och ekonomiskt hållbar

driftsorganisation.

Resultat 2019:

- 14 företag har påbörjat digital utbildning.

- 5 kunskapshöjande aktiviteter under 2019.

- Särskilda kunskapshöjande aktiviteter för nysvenskar.

- Engelskspråkig edition av Åsnenboken.

- Planering/förberedelse för långsiktig driftsorganisation.

- Handlingsplan för Åsnen Ranger Service.

- Samverkan med Green Destinations om hållbart miljöarbete.

- 3 företag har genomfört kvalitetssäkring.

15(64)

1.3 Attraktiva miljöer och tillgänglighet

1.3.1 Attraktiva miljöer och tillgänglighet

• Hur arbetet med attraktiva miljöer och tillgänglighet genomförts under året. Beskriv även


Det regionala uppdrag som a r kopplat till den nationella kultursamverkansmodellen och genomfo randet av den regionala kulturplanen bidrar till att skapa attraktiva miljo er genom att Region Kronoberg investerar i konstna rlig och kulturell infrastruktur och utveckling i la net samt sta rker samverkan i Sydsverige. Region Kronoberg redovisar a rligen till Kulturra det hur de statliga medlen anva nts och vilka effekter som uppna tts, i enlighet med fo rordning 2010:2012 om fo rdelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Inom ramarna fo r kultursamverkansmodellen sker a ven samverkan med ett flertal nationella myndigheter inom konst- och kulturomra det (fo r mer information se avsnitt 3.2 Samverkan med andra statliga myndigheter). Arbetet med att sta rka tillga ngligheten i Kronoberg och i Sydsverige handlar i stora drag om att genomfo ra fo rba ttringar i va g- och ja rnva gsinfrastrukturen och att utveckla kollektivtrafiken. Mycket arbete sker inom samarbetsorganet Regionsamverkan Sydsverige (RSS). Denna samverkan och det arbete som utfo rs inom RSS a r, och kommer att vara av stor betydelse fo r uppra ttandet av Regionens la nstransportplan och Trafikfo rso rjningsprogram (TFP). Fo r att bevaka la nets intresse och fo r att driva utvecklingen inom infrastruktur arbetar ocksa Regionen genom ett flertal intresseorganisationer och andra na tverk. Na gra av de betydelsefulla na tverken a r Baltic-Link, Sydostla nken, Stambanan.com, Europakorridoren och Pa gata g Nordost (dock ej som medlem). Uto ver dessa grupper inga r regionen pa tja nstepersonsniva i Trafikverkets godstransportra d och persontransportra d. Under 2019 pa bo rjades arbetet med ett nytt Trafikfo rso rjningsprogram som till stor del handlar om att o ka tillga ngligheten till kollektivtrafik fo r hela la net och fo rba ttra fo rutsa ttningarna fo r att na la nets utsla ppsma l. Verktygen social konsekvensanalys (SKA) och ha llbarhetssa kring anva nds vid framtagandet av TFP. Verktygen inneba r att identifiera och hantera ha llbarhetsaspekter i transportplaneringen. Dialog med olika intressentgrupper sker fra mst i befintliga na tverk och da fra mst i samplaneringsna tverket, da r la nets kommuner, La nsstyrelsen Kronoberg, och Trafikverket a r representerade. En utmaning inom infrastrukturomra det har varit avsaknaden av sa kallad inriktningsplanering. Arbetet med infrastruktur utga r fra n regeringsdirektiv och inleds normalt med en sa kallad inriktningsplanering. Direktiv fo r denna borde ha getts under va ren 2019, men har a nnu inte la mnats. Detta skapar en viss osa kerhet. I det regionala arbetet kring fysisk planering har fokus varit pa projektet Samplanering Kronoberg. Ett projekt som handlar om att a stadkomma effektivare, samordnade och mer friktionsfria planeringsprocesser, se nedan. Fo r att testa och utforska samplanering i praktiken har projektet Stationssamhället som regional resurs pa bo rjats. Det handlar om att skapa trygga och attraktiva platser och sta kra utvecklingskraften i hela la net. En utmaning i dessa sammanhang a r skillnaden mellan kommuner na r det ga ller storlek och resurser. Mindre kommuner har ofta begra nsade mo jligheter att delta i aktiviteter och i olika insatser.

16(64)










programmen

Resultat



- Prestation



Samplanering Kronoberg

ÄID NYPS 204065

Insatsen berör prioriteringen att utveckla

attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet

och flera olika mål i den regionala utveckl-

ingsstrategin Gröna Kronoberg, men främst

målet:

- ökad attraktivitet - att fler ska

välja att bo i länet

Det ligger också väl i linje med strukturfon-

dernas mål om sysselsättning och utveckl-

ing.

Prestation:

Region Kronoberg har samordnat och lett

arbetet i projektet Samplanering Kronoberg

där länets samtliga kommuner, Länsstyrel-

sen i Kronobergs län, och Trafikverket varit

med. Dessa aktörer har varit aktiva i olika

utsträckning i projektet och har medverkat

vid flera dialogmöten/medverkansmöten.

Projektets samtliga delprojekt är slutförda.

En modell för det fortsatta arbetet har ut-

vecklats och stämts av med medverkande

aktörer.

Effekter på kort/medellång sikt:

Kommunerna, regionen och statliga myn-

digheter är överens om huvuddragen för lä-

nets rumsliga utveckling.


Hållbara livsmiljöer i hela länet genom

stärkt och långsiktig samplanering.

Stationssamhället som regional resurs Insatsen berör prioriteringen att utveckla


bidrar till målen i regionala utvecklingsstra-

tegin Gröna Kronoberg 2025:

- ökad attraktivitet -fler ska välja

att bo i Kronoberg

- klimatpåverkan ska minska i den

Det handlar både om att ut-

veckla attraktiva miljöer med

god tillgänglighet men också att

skapa plaster att vilja leva och

bo på.

Insatsen stödjer också övergången till en

koldioxidsnål ekonomi, vilket är en priorite-

ring inom det regionala strukturfondspro-

grammet Småland och öarna. Denna priori-

tering ligger under målet: att stimulera till

energieffektivare transporter och ökad an-

vändning av förnybar energi inom trans-

portsektorn.

Prestation:

En kartläggning av länets 14 stationssam-

hällen och i dialog med kommuner, Trafik-

verket och andra aktörer utvecklat fyra

olika delprojekt; Arbetshubb Markaryd, Ge-

staltningsprogram i Tingsryd och Lessebo

kommun och ett konstnärsresidensprojekt

med fokus stationssamhällen.


Identifiera utvecklingsförutsättningar för lä-

nets stationssamhällen som regional resurs

för hållbar tillväxt. Och visa hur dessa resur-

ser kan tas tillvara och förstärka dem i sam-

arbete mellan region, kommun och andra

aktörer.


Hållbar regionförstoring.

Framtagning av ett nytt Trafikförsörjnings-

program

Insatsen berör prioriteringen att utveckla


Prestation:

Programmet tas fram i en bred dialog. Dia-

loger med länets kommuner, andra sam-

hällsaktörer samt med länsinvånarna

17(64)

och bidrar till målen i den regionala ut-

vecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025:


att bo i Kronoberg

- minskad klimatpåverkan

Insatsen skapar också förbättrade förut-

sättningar att stödja övergången till en kol-

dioxidsnål ekonomi, vilket är en prioritering

inom det regionala strukturfondsprogram-

met Småland och öarna. Denna prioritering

ligger under målet: att stimulera till energi-

effektivare transporter och ökad använd-

ning av förnybar energi inom transportsek-

torn.

liksom med omkringliggande regioner och

statliga myndigheter sker planerat under

processen. Därtill genomförs en rad olika

utredningar för att både identifiera ett nu-

läge och behov och planering framöver i lä-

net. Det handlar om ökad tillgänglighet för

fler målgrupper och geografier.


Att bibehålla och utveckla det kollektivtra-

fiksystem vi har, både i Kronoberg, men

också i Sydsverige i stort.

Att visa länets ambitionsnivå för den nat-

ionella nivån, vilket kopplar till resursför-

delning.


Skapa förutsättningar för att stärka region-

ens attraktivitet med klimatsmart och re-

surseffektivt kollektivtrafiksystem.

Att kollektivtrafiken är en naturlig del av lä-

nets öppna och hållbara livsmiljöer.

Positionspapper Kollektivtrafiken 2040 Insatsen berör prioriteringen att utveckla


och bidrar till målen i den regionala ut-

vecklingsstrategin Gröna Kronoberg.:


att bo i Kronoberg


Insatsen bidrar till att stödja övergången till

en koldioxidsnål ekonomi, och målet att sti-

mulera till energieffektivare transporter

och ökad användning av förnybar energi

inom transportsektorn, inom det regionala

strukturfondsprogrammet Småland och

öarna.

Prestation:

Sex regioner i Sydsverige; Blekinge, Halland,

Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Skåne

har genom ett flertal möten och i nära dia-

log utvecklat ett positionspapper för kollek-

tivtrafiken.


En gemensam målbild för hur tillväxtmoto-

rerna i Sydsverige bättre ska kunna knytas

samman med hjälp av kollektivtrafiken

fram till år 2040.


Att förbättra den regionöverskridande

kollektivtrafiken till gagn för större arbets-

marknadsregioner, nåbarhet till högre stu-

dier och en ökad tillväxt.

Hållbar mobilitet i Gröna Kronoberg

ÄID NYPS 200203

Insatsen bidrar till regionala utvecklings-

strategins prioritering 1 ”utveckla attraktiva

livsmiljöer och god tillgänglighet” men är

även viktig för prioriteringarna ”En plats att

vilja leva och bo på” samt ”utveckla kompe-

tensförsörjning och en god jämlik hälsa”.

Målen:


Bidrar till målet att stimulera till energief-

fektivare transporter och ökad användning

av förnybar energi inom transportsektorn,

inom det regionala strukturfondsprogram-

met Småland och öarna.

Arbetsplatserna som under 2019 tog fram

individuella aktivitetsplaner / åtgärder för

att minska utsläppen från transporter inom

tjänsteresor, arbetsresor, besöksresor och

godstransporter har arbetat med att ge-

nomföra olika mätbara aktiviteter.

Resultaten från aktiviteter genomförda

2019 är följande:

Testcyklister: 120st bilpendlare från olika

arbetsplatser har testat att resa utan bil. Ett

halvår efter testperioderna har 30 procent

fortsatt att använda elcykel i stället för bil

för arbetspendling. Den självskattade häl-

san har ökat. Innan ansåg 10 procent att de

ägnar mer än 300 minuter/veckan åt var-

dagsmotion, efter 6 mån har den

18(64)

självskattade hälsan ökat till 27 procent.

Testcyklisterna har cyklat mer än 20 000

km, ett halvt varv runt jorden, och sparat

3600 kgCO2.

Tävling ”Res Grönt”: Två tävlingar genom-

fördes där deltagarna på arbetsplatserna

fick samla poäng genom att ställa bilen till

och från arbetet, i tjänsten och på fritiden

genom att t.ex. anta utmaningar som att

cykla till återvinningen. Tävlingen hade

1100 deltagare, 125 000 km bilresande

byttes ut till gång/cykel/kollektivresor un-

der tävlingsperioden (6 veckor) vilket bety-

der - 22 500 CO2 utsläpp under de två täv-

lingsperioderna på vardera 6v.

Testa bussen eller tåget:

Kollektivtrafikkampanjerna lockade till sig

1400 testresenärer och under testperi-

oderna minskade bilresandet med 134

000km - fler än 4 varv runt jorden - vilket

betyder en utsläppsminskning på 24120kg

C02. 54 procent av testresenärerna har fått

en positiv bild av kollektivtrafiken. 74 pro-

cent kan tänka sig att rekommendera andra

att resa kollektivt efter testkampanjen. 81

procent av testresenärerna har använt sitt

resekort. Andelen som reste kollektivt 1–5

dagar i veckan ökade från 27 procent till 40

procent direkt efter kampanjerna. Men 3

månader efter kampanjerna hade denna

siffra sjunkit till 5,3 procent.

Sparsam körning: 150 personer har deltagit

på en teoretisk utbildning i sparsam kör-

ning.

Res hållbart till destinationer i länet: För 11

besöksmål i länet har en testpilot kring "res

kollektivt på semestern" genomförts där

350 kollektivtrafikresor genomförts på de

11 destinationer som deltog. Fler destinat-

ioner tillkommer under 2020.

Godstransporter: Kartläggning av inköpsbe-

teende på arbetsplatser. Ex 3500 st. beställ-

ningar läggs till en och samma leverantör. I

snitt genererar en beställning 4 km trans-

port. Skulle detta minskas till 1000 beställ-

ningar per år skulle antalet km minska från

14 000km till 4 000km med utsläppsminsk-

ningar som ett resultat såväl som en ekono-

misk besparing.

Utbildningar: 450 personer har deltagit på

utbildningar i hållbara transporter. Utbild-

ningarna har varit inom målstyrning – hur

når företagen sina transportmål och skapar

19(64)

aktion, för ökad cykling, inom framtidens

transporter, inom jämställdhet och trans-

porter m.m.


- Deltagare i projektet har genomfört åtgär-

der för mer CO2-effektiva transporter.

- Deltagare i projektet har implementerat

systematiskt arbete för mer CO2-effektiva

transporter.

- Andelen persontransporter med kollektiv-

trafik, cykel och gång i deltagande organi-

sationer har ökat.

- Andelen transporter med fossildrivna

transportmedel har minskat i deltagande

organisationer.

- Deltagare i projektet har genomfört åtgär-

der för att kvinnor och män ska ha samma

inflytande i det regionala tillväxtarbetet

Långsiktiga effekter:

- Bestående minskning av CO2-utsläppen

från transportsektorn i Kronoberg.

- Kvinnor och män har samma inflytande i

det regionala tillväxtarbetet.

1.3.2 Kommersiell och offentlig service

• Hur arbetet med att främja tillgänglighet till kommersiell och offentlig service har genomförts

under året. Beskriv även eventuella utmaningar i genomförandet.

Efter ett glapp sedan ho sten 2018 har Region Kronoberg under 2019 tillsatt en heltidstja nst fo r samordning av kommersiell service och landsbygdsutveckling. Samordnaren tilltra dde tja nsten strax innan sommaren och mycket av arbetet har fokuserats pa att komma in i rollen, skapa sig en bild av hur man jobbar med kommersiell service och det regionala serviceprogrammet samt la ra sig processen fo r handla ggning av sto d enligt fo rordningen fo r kommersiell service. Samordnaren har varit mycket ute i la net och tra ffat olika akto rer inom sektorn, dels fo r att etablera kontakt och fa lokalka nnedom och dels fo r att informera om det arbete som go rs regionalt. Uto ver det som na mnts ovan har Region Kronoberg fortsatt sitt arbete med att fa in servicefra gorna i ett bredare sammanhang. Man vill ta ett sto rre helhetsgrepp om fra gan och undvika att behandla service som en isolerad o som enbart handlar om sto d. Arbetet har varit lyckosamt da insatsen att definiera en fungerande servicestruktur nu a r del i den regionala utvecklingsstrategin, Gro na Kronoberg 2025. Fra gan om service har under a ret integrerats i insatser som t ex ro r platsutveckling, trafikfo rso rjning och livsmedelsstrategi. Ma let a r att kommersiell och offentlig service blir en naturlig del att ta i beaktande i den breda samha llsplaneringen. En utmaning inom arbetet med att fra mja kommersiell service a r att roll-och ansvarsfo rdelningen i viss ma n a r otydlig. Fo r att kunna ge sto d enligt fo rordningen fo r kommersiell service ska regionerna t. ex. beakta kommunernas varufo rso rjningsplan, na got som i de flesta kommuner idag saknas helt. Region Kronoberg upplever att fra gan om kommersiell service sa llan a r prioriterad pa kommunal niva och att det da rfo r ofta saknas resurser och mo jligheter att utfo ra ett mer proaktivt arbete. Vilka funktioner

20(64)

som finns inom vardera kommunen och pa vems bord fra gan egentligen ska ligga a r na got som beho ver utredas i arbetet framo ver. Att det uppra ttas kommunala varufo rso rjningsplaner eller pa annat sa tt planeras fo r varufo rso rjningen skulle ocksa underla tta vid beslut om sto d.








ställts i RUS, det reg. serviceprogrammet

rsp. den regionala handlingsplanen för ge-

nomförandet av Landsbygdsprogrammet

Resultat



- Prestation

- Effekt på kort sikt,


”Definiera en fungerande servicestruktur”

Att definiera en fungerande servicestruktur

har införts som en av insatspunkterna un-

der prioritering 1) Utveckla attraktiva mil-

jöer med god tillgänglighet, i Region Krono-

bergs reviderade regionala utvecklingsstra-

tegi, Gröna Kronoberg 2025, som antogs

juni 2019.

Insatsen bidrar till prioritering Utveckla at-

traktiva miljöer med god tillgänglighet, i

Gröna Kronoberg 2025. Mål:

- ökad attraktivitet – fler ska välja

att bo i länet.

Prestation:

Definiera en fungerande servicestruktur är

numera en insatspunkt i Gröna Kronoberg

och strategin har därmed kopplats närmre

det regionala serviceprogrammet.

Effekt på kort sikt:

Servicefrågan lyfts upp på agendan och blir

en mer prioriterad fråga i den regionala ut-

vecklingen både inom regionen men också

på kommunal nivå. Man påbörjar ett arbete

där kommersiell och offentlig service plane-

ras tillsammans.

Effekt på lång sikt:

Servicefrågan är en självklar del vid utveckl-

ingen av attraktiva livsmiljöer med god till-

gänglighet i länet. Det finns kommunala så-

väl som en regional plan över hur en funge-

rande servicestruktur i länet ska se ut.

Handläggning av stöd enligt förordningen

(2000:284) om stöd till kommersiell service

Insatsen bidrar till prioritering utveckla at-

traktiva miljöer med god tillgänglighet, i


- öka attraktiviteten – fler ska

välja att bo i länet.

Bidrar även till prioriterat område 1) Effek-

tiva attraktiva dagligvarubutiker och driv-

medelsanläggningar i RSP:n samt till priori-

terat fokusområde 6. Främja social utveckl-

ing, bekämpa fattigdom och skapa ekono-

misk utveckling på landsbygden, i hand-

lingsplanen för LBP.

Prestation:

Samtliga stödberättigade servicegivare har

fått sina ansökningar beviljade utifrån till-

gängliga medel och andra omständigheter.


Stöd har möjliggjort att flera butiker ökat

sin attraktivitet.


Butikerna ökar sin omsättning och förbätt-

rar sitt resultat och länet bibehåller en god

tillgänglighet till service.

Kommunträffar och butiksbesök

För dialog om kommunalt och regionalt ar-

bete inom kommersiell service och lands-

bygdsutveckling har hälften av länets kom-

muner besökts. Arton av länets butiker har

besökts och i majoriteten av dessa har man

fört dialog med butiksägarna om bland an-

nat stöd för kommersiell service (informat-

ion samt uppföljning), möjligheter till

Insatsen relaterar till prioritering: Utveckla

attraktiva miljöer med god tillgänglighet, i

Gröna Kronoberg 2025 mål:

- öka attraktiviteten – få fler att


Bidar även till prioriterat område 1) Effek-


medelsanläggningar, till prioriterat

Prestation:

Etablerad kontakt och dialog med relevanta

aktörer.


Påbörjat etableringen av ett nätverk med

kommuner och butiksinnehavare vilket

kommer ligga till grund för framtida sam-

verkan. Ökad förståelse och kunskap om

21(64)

projektmedel och diskussion om vilka be-

hov och utmaningar som finns. Möten har

också skett med andra relevanta aktörer i

länet.

området 2) Lokalt engagemang och sam-

verkan och till prioritering 3) Kommunernas

ansvar och medverkan i RSP:n samt till prio-

riterat fokusområde 6. Främja social ut-

veckling, bekämpa fattigdom och skapa

ekonomisk utveckling på landsbygden, i

handlingsplanen för LBP.

vilka utmaningar och behov som finns ute

hos servicegivarna samt hos kommunerna.


Aktörer inom kommersiell service arbetar

strategiskt och i samsyn för att främja till-

gängligheten till service i länet. Roll- och

ansvarsfördelningen mellan aktörer är tyd-

lig, kompetensen är hög och det finns en

tillit.

Kronobergs livsmedelsstrategi

Samordnaren för kommersiell service och

landsbygdsutveckling deltar i arbetsgrup-

pen för länets livsmedelsstrategi (tillsam-

mans med länsstyrelsen och LRF) för att be-

vaka servicegivarnas intressen i de många

möjligheter till samarbeten som finns här.

Insatsen relaterar till prioritering: Utveckla



- attraktiviteten ska öka – fler ska


Bidrar även till prioriterat fokusområde 6.

Främja social utveckling, bekämpa fattig-

dom och skapa ekonomisk utveckling på

landsbygden, i handlingsplanen för LBP.

Prestation:

Servicegivarnas intressen och möjligheter

inom Kronobergs livsmedelsstrategi beva-

kas aktivt.


Förbättrad omvärldsbevakning och lokal-

kännedom, utökat nätverk och möjligheter

till flera samarbeten som gynnar servicegi-

vare och dess konsumenter.


Kronoberg har en hållbar livsmedelspro-

duktion som ger förutsättningar för fler fö-

retag, jobb och framtidstro på landsbygden

vilket främjar den kommersiella servicen i

länet.

”Kollektivtrafik i länets glesa miljöer och

landsbygder”

Som underlag till det nya Trafikförsörjnings-

programmet har en förstudie för att hitta

smarta lösningar för en fungerande kollek-

tivtrafik på landsbygden påbörjats. I stu-

dien undersöker man också hur olika typer

av transportnoder och dess innehåll av ser-

vice skulle kunna se ut på olika orter. Sam-

verkan sker med Växjö kommun.

ÄID NYPS 20203723

Insatsen relaterar till prioritering: utveckla



- Ökad attraktivitet – fler ska välja

att bo i länet.

Bidrar även till prioriterat område 1) Effek-


medelsanläggningar i RSP:n samt till priori-

terat fokusområde 6. Främja social utveckl-

ing, bekämpa fattigdom och skapa ekono-

misk utveckling på landsbygden, i hand-

lingsplanen för LBP.

Prestation:

Förslag på olika typer av servicenoder tas

fram.


Service blir en del av underlaget i framta-

gande av det nya Trafikförsörjningspro-

grammet.

Service inkluderas i en bredare samhälls-

kontext och beaktas i länets planering av

trafikförsörjning.


Trafikförsörjningen i länet planeras på ett

sätt att den främjar kommersiell och of-

fentlig service.

1.3.3 Bredbandsutbyggnad

• Hur arbetet med bredbandsutbyggnad har genomförts under året. Beskriv även eventuella

utmaningar i genomförandet. Redovisningen ska innehålla uppgift om det arbete som har

bedrivits utöver det som har utförts av de regionala bredbandskoordinatorerna.

I det regionala arbetet med bredbandsfra gan fokuserar Region Kronoberg sina insatser fra mst inom samarbetet Regionsamverkan Sydsverige (RSS) da r bredband a r en prioriterad fra ga. Inom RSS har regionerna tillsatt en beredningsgrupp fo r bredband da r representanter fra n samtliga so dra Sveriges regioner inga r. Inom ramen fo r detta arbete samverkar regionerna med en privat akto r (ÖPS – Öffentlig Privat Samverkan) i syfte att kartla gga och planera formerna fo r fortsatt bredbandsutbyggnad i so dra Sverige.

22(64)

Trots att det i nula get ra der ett visst vacuum, utifra n avsaknad av medel fra n jordbruksverket och ett svalnande intresse fra n marknadsakto rer, jobbar flera kommunala stadsna t och energibolag ma lmedvetet med bredbandsfra gan och na r resultat. Problemet a r landsbygd da r utbyggnadstakten a r fortsatt la ngsam. Nya ide er och lo sningar pro vas men ger oftast en mer tidskra vande projektering a n vedertagen teknik. Stadsna t och energibolag a r angela gna om att na la ngt och planer pa fortsatt utbyggnad och fo rta tning finns. Dock kra vs politisk vilja och handlingskraft fo r att hitta nya lo sningar ga llande ekonomiska modeller. Dialog kring ba de nya ekonomiska angreppsvinklar och alternativa teknikval fo rs kontinuerligt med olika akto rer och intressenter. Utmaningen i dialogen med kommunerna a r att dess tja nstepersoner enbart har bredband som en del av sin tja nst vilket ger en begra nsning i att arbeta med fra gan. Öfta hanteras stor del av fra gan inom de kommunala bolagen ista llet fo r pa kommunal tja nstemannaniva . Bredbandssamverkan inom la net sker regelbundet med tra ffar hos Region Kronoberg med delaktighet av samtliga kommuner samt la nsstyrelsen. Fokus i arbetet inom na tverket ligger pa att dela erfarenheter o ver kommungra nserna och diskutera utmaningar i respektive kommun na r det kommer till fra gor om bredband och digitalisering. I stra van att na likva l det nationella som det regionala ma let om tillga ng till snabbt bredband och pa detta sa tt ha mo jlighet att kunna ta tillvara de stora utvecklingsmo jligheter som ny teknik fo r med sig, beho vs en digital mognad i la net. En stabil digital infrastruktur a r grunden fo r detta. Utga ngspunkten a r att la net ska bli en region da r digitaliseringen anva nds och utvecklas i bred samverkan mellan olika samha llsakto rer - med medborgarens ba sta i fokus. Under 2020 a r samordning av insatser kring bredbandsutbyggnad och digitalisering ho gt prioriterat.










programmen

Resultat



- Prestation



Handla ggning av kanalisationssto d till de

sista anso kningarna i Jordbruksverkets

sto dprogram.

Insatsen bidrar till prioritering: utveckla

attraktiva miljo er med god tillga nglighet,

i Gro na Kronoberg 2025 ma l:

- o kad attraktivitet – fler ska

va lja att bo i la net

Insatsen bidrar ocksa till ma lomra det att

o ka tillga ngen till, anva ndningen av och

kvaliteten pa informations- och

kommunikationsteknik i

strukturfondsprogrammet Sma land och

o arna.

Prestation

Rent konkret handlar det om

handla ggning och utbetalning av

sto dmedel fo r bredbandskanalisation.

Sto det betalas ut retroaktivt efter

redovisad entreprenad.

Effekt på kort sikt

Handlingen mo jliggo r fo r byana t och

fiberfo reningar att na la ngre och fler med

sitt na t eller alternativt fo rta ta befintliga

na t.

23(64)

Effekt på lång sikt

La ngsiktigt bidrar det till det nationella

bredbandsma let om god tillga nglighet.

Sto djande dialog med fiberfo reningar

samt uppfo ljning av utbyggnadsprojekt.

Insatsen bidrar till prioritering: att

utveckla attraktiva miljöer med god

tillgänglighet, i Gröna Kronoberg 2025

ma l:








o arna.

Prestation

Dialog vid planering och projektering av

byggande av nät. Kan handla om hjälp i

kontakten med kommuner, stadsnät och

energibolag.


Bidragande faktor till att ett projekt blir

genomfört genom hjälp i samtal med

olika inblandande intressenter.


Ökad andel av befolkningen som har

tillgång till snabbt bredband.

Lo pande dialog och kartla ggning med

kommunala samordnare och energibolag

ga llande fortsatt bredbandsutbyggnad.

Insatsen bidrar till prioritering: att

utveckla attraktiva miljöer med god

tillgänglighet, i Gröna Kronoberg 2025

ma l:








o arna.

Prestation

I arbetet synliggörs och diskuteras vilka

områden i regionen som är på tur för

utbyggnad alternativt förtätning.

-Effekt på kort sikt

Resultatet åskådliggör om länet uppfyller

de satta bredbandsmålen och vad som

kvarstår och hur detta ska prioriteras.


Uppnå målet om att 98 procent av

befolkningen bör ha tillgång till snabbt

bredband 2025.

1.3.4 Tidigare insatser inom prioriteringen Attraktiva miljöer och tillgänglighet som har gett resultat eller effekter under året

• Om möjligt – ge exempel på insatser som genomförts tidigare år men som gett resultat eller

effekter under 2019. Lägg vid behov till fler rader.



Stationssamhället som regional resurs Under 2019 har det skett en kartläggning av stationsorter av länets

stationssamhällen. En rapport som handlar om att synliggöra den

unika potentialen i varje stationssamhälle, samt hur deras lokala at-

traktivitet och roll i regionen kan stärkas.

Under 2019 har också 4 olika delprojekt initierat Det handlar om att

utforska samplanering i praktiken, mellan olika organisationer och för-

valtningar:

• Utvecklingsprojekt av Tingsryds stationsområde. Syfte med

projektet har varit att utreda hur stationsområdet kan ut-

formas på ett sätt som gör platsen mer tilltalande och

funktionell för såväl boende och besökare.

• En förstudie för att etablera en ”arbetshubb” i närheten av

stationen i Markaryd. Denna skulle underlätta pendling

och distansarbete, och bidra till utvecklingen av området

kring stationen, och skulle på sätt lyfta stationssamhället

Markaryd som regional resurs.

• Gestaltningsprogram av Lessebos stationsområde för att

utveckla stationsområdet och dess koppling mot de

24(64)

centrala delarna av samhället vid riksväg 25 och på så sätt

underlätta för ett kollektivt resande med tåg. Samarbets-

partners i projektet är Lessebo kommun (samhällsbyggnad

och kultur), Region Kronoberg (samhällsbyggnad och kul-

tur), samt Trafikverket.

• Ett konstnärsresidensprogram där tre olika konstnärer

bjuds in för att verka i några av länets stationsorter. Det

handlar om att utforska bild och form och konstnärliga

praktiker som metod för att delaktigheten i samhällsbyg-

gandsprocesser.

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) Rv 23 Huseby - Marklanda Det handlar om förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet. Väg-

sträckan förbi Älmhult har blivit 2+1 väg.

Förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafik i länets landsbygder.

Satsningen har inneburit att ett 40 tal hållplatser i länets landsbygder

håller på att byggas om och göras mer tillgängliga.

Framtagning av verktyget social konsekvensanalys (SKA) i reg-

ional transportplanering

SKA verktyget används i framtagandet av det nya Trafikförsörjnings-

programmet, vilket har inneburit att tre ytterligare underlagsrappor-

ter tagits fram. Dessa rapporter har identifierat knäckfrågor och be-

hov hos dagens och morgondagens målgrupper. Dessa kommer se-

dan att fungera som underlag för satsningar och prioriteringar framö-

ver.

Rapport 1 handlar om kollektivtrafikens tillgänglighet och nåbarhet.

Rapport 2 handlar om kollektivtrafik över länsgräns.

Rapport 3 handlar om kollektivtrafiken i länets glesa miljöer och

landsbygder.

Samplanering Kronoberg

ÄID NYPS 204065

Projektet avslutades i december 2019 och kommer att gå in i ordina-

rie verksamhet från och med årsskiftet. Inom ramen för projektet har

en rad aktiviteter genomförts i dialog och i samverkan med länets

kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen Kronoberg. Flertalet av de

olika aktiviteterna kommer att vidareutvecklas gemensamt framöver.

Resultat som uppnåtts under 2019 är:

- Utvecklandet av en samplaneringsmodell

- Utvecklandet av en regional planeringsportal

- Tre regionala samtidsanalyser

Rumslig omvärldsanalys (ROA)

Kulturgeografisk analys (KGA)

Landskapskaraktärsanalys

-En framtidsdialog, där två olika scenarier utvecklats för det hållbara

Kronoberg, det rurala Kronoberg och det urbana Kronoberg.

1.4 Kompetensförsörjning

1.4.1 Regionalt kompetensförsörjningsarbete

• Hur det regionala kompetensförsörjningsarbetet har bedrivits under året. Redovisningen ska

innehålla uppgifter om det arbete som har bedrivits utöver validering, regionalt yrkesvux och

etablering av lärcentrum. Beskriv även eventuella utmaningar i genomförandet.

Region Kronobergs arbete med kompetensfo rso rjning kopplar dels till regeringens uppdrag och erbjudande 4 i villkorsbeslutet fo r 2018. Dels till de utpekade prioriteringar i Kronobergs la n Kompetensfo rso rjningsstrategi fo r 2017 – 2025 som a r en understrategi till den regionala utvecklingsstrategin. Kompetensfo rso rjningsuppdraget har 3 heltidstja nster (va ren) och 2,5 (ho sten 2019) kopplat till sig. Till omra det kopplas ocksa projektledaren fo r Mot Nya Ho jder, verksamhetsledarna fo r Va rd- och omsorgscollege och samordnare fo r

25(64)

utbildningsfra gor. Region Kronoberg har erha llit medel fra n Tillva xtverket, ESF-ra det och egna medel fo r en rad av aktiviteterna.

Samordning och prioritering Kompetensfo rso rjningsstrategin pekar pa fyra prioriteringar och elva omra den fo r samverkan. Strategin kompletteras med a rliga handlingsplaner. Dessa tas fram i dialog med la nets akto rer genom gemensam omva rldsbevakning och utifra n en etablerade arbetsmetod, beslutad av Regionfullma ktige i samband med att Kompetensfo rso rjningsstrategin antogs. Arbetet under 2019 har bedrivits utifra n handlingsplanen 4.0 (HP4.0) och handlingsplan 5.0 (HP5.0). HP5.0 diskuterades, arbetades fram, fo rankrades och beslutades under ho sten 2019. HP5.0 samlar la rdomar och resultat fra n genomfo randet av HP4.0 och fo resla r sex insatser fo r samverkan, enligt vilka fo ljande insatser har bedrivits:

a) Aktiviteter kopplad till redan ansta llda och rollen som arbetsgivare samlas under denna insats.

• ESF-finansierade projekt Kompetens i Kronoberg (resulterat i 800 unika deltagare i kompetensho jande insatser inom 30 fo retag inom tillverkningsindustri) se 1.2.4 och Framtid vård och omsorg i Kronoberg (med hittills 1913,5 utbildningstimmar gemfo rda). Region Kronoberg a r initiativtagare och a gare av ba da projekten.

• Under 2019 har Region Kronoberg i samarbete med DUA i Kronoberg anordnat en rad fo rela sningar och workshopar i la nets kommuner. Aktiviteterna syftade till att lyfta arbetsgivarens roll inom kompetensfo rso rjning. Syftet var samtidigt att o ka kunskapen om de verktyg och strategier som finns fo r att sto dja den rollen. Tra ffarna hade sa rskilt fokus pa grupper som diskrimineras pa arbetsmarknaden, kvinnor och utrikesfo dda.

• HP5.0 pekar ocksa pa prioriterade branscher att fokusera pa under kommande a ret; IT, va rd och omsorg, industri samt beso ksna ring.

b) Insatsen fokuserar pa YH och yrkesvux. Ha r inga r det, ba de validering-, la rcentra- och yrkesvuxuppdraget (se 1.4.4).

• Region Kronoberg har under va ren och delar av sommaren samlat kunskap om la nets behov ga llande YH-utbildningar. Detta fo r att pa ett proaktivt sa tt informera utbildningsanordnare om la nets behov och pa sa sa tt o ka kunskap och intresse fo r etableringar i la net.

c) Region Kronoberg arbetar fo r att sta rka samverkan mellan arbetslivet och skolan samt fo r att o ka intresset fo r branscher med stora framtida kompetensbehov.

• Projektet Mot nya höjder (MNH) fortsa tter att vara regionens flaggskeppsprojekt kring arbetsliv-skola. Nya utmaningar, a mne och samverkan genomfo rdes under a ret. Under ho stterminen beslutades att MNH ga r in i den ordinarie verksamheten i Region Kronoberg.

• Va rd- och omsorgscollege planerar de sa kallade Upplevelseverkstäderna. Ma let fo r va ren 2020 a r att samtliga a ttondeklassare i la net deltar vid aktiviteten.

• Ljungby kommun i samarbete med Ljungby Business Arena och Region Kronoberg har beslutat att under ho sten 2020 o ppna utsta llningen Jobbcirkus. Jobbcirkus syftar till att va gleda ungdomar i valet av gymnasieprogrammet.

26(64)

• Regionen i samarbete med Va xjo kommun kommer att anordna YrkesSM2022. Evenemangen a r en satsning som fo rbereds redan under 2020 fo r att under de kommande 5 a r ho ja statusen av gymnasiala yrkesutbildningar, kompetensutveckla la rare, SYV:are och andra inom skolan. Samt fo r att arbetsgivare i Kronoberg bidrar till att ho ja kvaliteten, statusen och attraktionskraft fo r yrkesutbildning.

d) Insatsen fokuserar pa etablering. • Va xjo kommun bedriver flera aktiviteter med la nets andra kommuner.

Region Kronoberg a r en sto djande part och inga r i la nets na tverk som fungerar som styrgrupp av flera projekt och verksamheter, sa som DUA, Etableringssamverkan Kronoberg och Hälsofrämjande etablering. Samtliga aktiviteter har fo rla ngts och kommer att pa ga fram till 2022.

• Region Kronoberg har under 2019 deltagit i framtagning och fo rankring av en Strategisk regional överenskommelse – mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv (SÖK). SÖK:en planeras antas av la nets samtliga kommuner och flera myndigheter under va ren 2020.

e) En sa rskild insats prioriteras fo r regeringens uppdrag till regionerna kring validering.

f) Insatsen fokuserar pa att fra mja tillga ng pa talanger och ho gutbildade till Kronoberg. Insatsen a r ett nytt prioriterat omra de, som lyfts i den reviderade Gröna Kronoberg 2025. Under ho sten genomfo rdes ett sa rskilt mo te med representanter fra n la net (offentliga och privata) och Linne universitetet i syfte att diskutera: Hur får vi fler att välja att bo i Kronoberg? Hur får vi gruppen studenter att stanna efter studier?

Kompetensforum Kompetensforum Kronoberg fortsa tter att vara la nets arena fo r samtal, samordning, gemensam omva rldsbevakning och prioritering av det regionala arbetet inom omra det. Kompetensforum tra ffades fem ga nger under 2019 och diskuterade a mnen som: la rcentra, validering, ESF-projekt, industri i skolan, fo retagarnas perspektiv ga llande omsta llning och flera av de aktiviteter som pa ga r i la net. En representant fra n folkho gskolorna i la net har valt att inga i forumet och Samordningsfo rbunden i la net diskuterar deras deltagande framo ver. Mo tet i oktober arrangerades under regionala utvecklingsna mnden sammantra de: Kompetensdagen. Under dagen presenterades resultaten av HP4.0. Dagen avslutades med na mndens positiva beslut kring HP5.0. Samverkan med näringslivet I arbetet med genomfo randet av de tva strategierna inom skog och tra medverkar na ringslivet i styrgrupper. Redan under ho sten 2018 har Region Kronoberg pa bo rjat sitt arbete med att fo ra samtal med olika branschrepresentanter. Detta fo r att kunna analysera behovet regionalt/lokalt, fa fram utbildningar som motsvarar branschens krav pa kompetens. Syftet a r att uppna lokal samverkan mellan utfo rare och arbetsliv. Nya ESF- och ERUF-anso kningar inom tra industrin beviljades: KVIST – Kompetensva xel skog och tra , Skogens ma ngbruk och InsTra . Samtliga i samverkan med Jo nko pings la n/kommuner och samtliga med aktiviteter kopplad till kompetensfo rso rjning inom branschen. Projekten kommer att inneba ra en rad aktiviteter kopplad till utbildning inom branschen. Samverkan omfattar a ven Kalmar la n. Region Kronoberg har i samarbete med Husha llsa lskapet, Linne universitetet,

27(64)

La nsstyrelsen i Kronoberg, Sveriges Lantbruksuniversitet och andra akto rer anordnat en arbetsmarknadsdag fo r gro na na ringar med en bredd av akto rer. En ny arbetsmarknadsdag planers a ga rum under 2021. Etablerad kontakt finns med Fastighetsbranschen. Region Kronoberg har tillsammans med Fastighetsbranschens utbildningsna mnd (FUR) under 2019 bjudit in till flera dialoger kring kompetensfo rso rjningens utmaningar pa kort och la ng sikt med namnet Kompetensra d – Fastighet Kronoberg. La s mer under punkt 3.5. Liknande insatser som genomfo rdes med fastighetsbranschen genomfo rdes a ven med Transportfo retagen samt med representanter fra n Hotell- och Restaurangfacket och Utbildningsra det fo r Hotell och Restaurang. Samverkan med andra regioner Region Kronoberg driver via Regionsamverkan Sydsverige (RSSS) ett antal ma l och aktiviteter kopplad till en o verenskommelse mellan RSSS och Arbetsfo rmedlingen. Aktiviteter kopplad till o verenskommelsen planeras konkretiseras, prioriteras och genomfo ras under 2020. RSSS anordnade ocksa ett seminarium kring varsel da r Tillva xtverket deltog och tog del av Kronobergs modell fo r varsel/omsta llning. Under 2020 kommer samtliga regioner i RSSS att arbeta med liknande strategier/modeller. Utmaningar En central utmaning under ho sten 2019 har varit Arbetsfo rmedlingens resa till att bli en ny myndighet. Ösa kerheten bakom vad, hur och pa vilket sa tt Arbetsfo rmedlingen kommer att fungera och finnas na rvarande pa lokal niva har varit i fokus fo r flera akto rer i la net. Region Kronoberg ha ller da rfo r kontinuerlig dialog med Arbetsfo rmedlingen, genom flera na tverk och egna samtal. Kommunernas situation kring besparingar och en sva r ekonomisk situation a r en annan central utmaning i Kronobergs la n. Att flera kommuner utreder och planerar att sta nga ner utbildningar pa gymnasieniva a r en central utmaning fo r ett redan la gutbildat la n. Region Kronoberg tycker det a r orova ckande men ser det samtidigt som en mo jlighet fo r att o ka samverkan ba de inom kommunerna men a ven mellan dem.

1.4.2 Mål för kompetensförsörjningsarbetet

Gröna Kronoberg 2025 belyser de utmaningar, mål, indikatorer och insatsområden kopplade till kompetensförsörjningsfrågor, under området Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga och ett ökat humankapital. Prioritering 4 pekar på Att utveckla kompetensförsörjningen och en god jämlik hälsa. Målet för 2025 kopplad till kompetensförsörjning är att uppnå en ”förbättrad matchning – fler i arbete”. År 2025 ska sysselsättningsgraden för kvinnor och män i länet uppgå till minst 80 %. För att kunna följa upp detta har en rad indikatorer valts ut:

- Arbetsgivares syn på matchning. - Könsfördelning inom utbildningar och på arbetsmarknaden. - Arbetskraftens storlek. - Arbetsmarknadsregionernas storlek. - Tillgång till gymnasial- och eftergymnasial kompetens.

Till målen kopplas en rad utpekade insatsområden för att skapa bättre förutsättningar för matchningen på arbetsmarknaden genom att främja matchning mellan arbetsgivare och individer på arbetsmarknaden samt bygga den kompetens som efterfrågas i länet.

28(64)

Målen i Gröna Kronoberg 2025 följs upp årligen i en insatsrapport som presenteras för regionala utvecklingsnämnden, länets förtroendevalda och andra aktörer vid olika forum. Se punkt 5. Utöver mål i regionala utvecklingsstrategin finns även prioriteringar och mål i den regionala kompetensförsörjningsstrategin.

- I Kronoberg investerar vi för att höja kompetensen genom hela arbetslivet - I Kronoberg matchar vi utbildning med arbetsliv - I Kronoberg möter vi ungas behov från utbildning till arbete - I Kronoberg använder vi kompetensen hos personer från alla länder

En samlad uppföljning av målen och indikatorer för Kompetensförsörjningsstrategin planeras under 2021. Region Kronoberg följder samtidigt kontinuerligt utvecklingen på området, både genom egna analyser samt andra aktörers inspel. Rapporter, samtal, projekt, förstudier och forskningsresultat är underlag till de insatser och aktiviteter som bedrivs.

1.4.3 Insatser utifrån framtagna analyser och prognoser

• Hur arbetet med analyser och prognoser har genomförts under året. Ange även vilka aktörer ni

har samverkat med. Beskriv även eventuella utmaningar i genomförandet.

Region Kronoberg fortsa tter att vara en regional resurs fo r analyser och prognoser fo r la nets kompetensfo rso rjning. Fo r mer information om o vriga rapporter da r kompetensfo rso rjning inga r som en del, se punkt 5.1. Kompetensförsörjning - översyn av kompetensförsörjningen i Kronobergs län A rligen tar Region Kronoberg fram en kompetensfo rso rjningsrapport om behovet av olika utbildningar i la net. Rapporten har utvecklats i sin framtagning och inneha ll, utifra n inspel med bl.a. branschfo retra dare och utbildningsanordnare. Inspel till underlaget kommer fra n arbetsgivare, branschorganisationer och utbildningsanordnare i Kronobergs la n. Fo r 2019 har underlaget specifikt sta mts av med Data/IT-, transport och industribranschen, branscher som prioriteras i la net. Rapporten inkluderar data fra n fo ljande utbildningsniva er: gymnasiet, yrkesho gskolor, eftergymnasiala studier pa universitet och ho gskolor. Rapporten fungera som grund i planeringen av la nets kompetensfo rso rjning samt fo r att identifiera vilka utbildningsbehov som finns fo r att klara la nets kompetensbehov. Da rapporten inneha ller omfattande statistik pa ba de utbildningsutbud och efterfra gan pa arbetsmarknaden kan den anva ndas i andra sammanhang. Ett problem som har identifierats a r att det a r sva rt att fa fram relevant data fo r grundla ggande yrkesutbildningar pa gymnasieniva , da statistiken fo r dessa yrken ligger grupperat under ett flertal branscher. Validering i Kronoberg, en kartläggning av valideringsmöjligheter i länet Rapporten a r en kartla ggning av valideringsmo jligheter i Kronoberg. Syftet a r tredelad; att synliggo ra tillga ngliga valideringsstrukturer och valideringsutfo rare i Kronobergs la n, att a terge en samlad bild i form av kunskapssamling kring valideringsmo jligheter idag samt att belysa valideringsbehov i Kronoberg och da rmed a ven utvecklingsomra den fo r en effektiv validsringsstruktur i la net. Kartläggning av yrkesutbildning för vuxna i Kronobergs län Kartla ggningen a r ett fo rsta steg i planeringen av utbud och inriktning fo r regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning i Kronoberg. Region Kronoberg gav va ren 2019 Sweco i uppdrag att kartla gga vuxenutbildningen i la nets samtliga kommuner, med sa rskilt fokus pa yrkesvux. Kartla ggningen syftar till att ge en bild av nula get inom

29(64)

omra det och utgo ra ett underlag fo r en dialog mellan Region Kronoberg och kommunerna om framtida inriktning fo r vuxenutbildningen i la net. Mottagande och etablering av asylsökande och nyanlända i Kronobergs län Region Kronoberg bidrog till nula gesanalysen Mottagande och etablering av asylsökande och nyanlända i Kronobergs län. Rapporten syftar till att ge en beskrivning av hur arbetet med mottagning och etablering av kvinnor, ma n, flickor och pojkar ser ut i Kronobergs la n idag. Sa rskilt fokus pa utmaningar inom omra dena boende, ha lsa, arbetsmarknad/kompetens och delaktighet. Ma lsa ttningen a r att skapa en tydlig och gemensam bild av var vi sta r idag fo r att da refter besta mma vart vi ska och vilket sa tt som a r ba st fo r att komma dit. Dokumentet va nder sig i fo rsta hand till tja nstepersoner och fo rtroendevalda inom myndigheter och kommuner men a ven till o vriga, som exempelvis civilsamha llets organisationer, na ringslivet och till alla med intresse fo r mottagande och etablering.

• Lista de insatser som har genomförts utifrån framtagna analyser och prognoser under året. Re-

dovisningen ska innehålla insatser utöver validering, regionalt yrkesvux och etablering av lär-

centrum.






programmen

Resultat



- Prestation,



Nulägesanalysen ”Mottagande och etable-

ring av asylsökande och nyanlända i Krono-

bergs län”.

Nyanlända och asylsökande möter en rad

aktörer under etableringstiden och det är

avgörande att samverkan fungerar för en

snabbare inträde i arbetslivet.

Särskilt fokus ligger på utvalda utmaningar

för etableringen och integration inom om-

rådena boende, hälsa, arbetsmark-

nad/kompetens och delaktighet.

Nulägesanalysen togs fram i ledningen av

Länsstyrelsen i Kronobergs län och i samar-

bete med Linnéuniversitetet, Region Krono-

berg, Migrationsverket och Växjö kommun.

Rapporten bidrar till Prioritering 4: Att

utveckla kompetensförsörjningen och en

god jämlik hälsa i Gröna Kronoberg 2025.

Mål:

- Förbättrad matchning – fler i

arbete

- Ett ökat humankapital.

Kompetensförsörjningsstrategin prioriterar

Att i Kronoberg använder vi kompetensen

hos personer från alla länder genom att

korta ner etableringstiden.

En av de mer utsatta målgrupperna på

arbetsmarknaden är utrikesfödda,

(utomeuropeiska) särskilt lågutbildade

kvinnor.

Prestation

Framtagning och förankring av en Strate-

gisk regional överenskommelse – motta-

gande och etablering i arbets- och sam-

hällsliv (SÖK). SÖK:en planeras antas av lä-

nets samtliga kommuner och flera myndig-

heter under våren 2020.

SÖK:en pekar på 14 samverkansområde

med utpekade delmål.


Lokala överenskommelsen tas fram i alla

kommuner i linje med SÖK:en.


Genom en strategisk överenskommelse i

Kronobergs län (SÖK) skapas samverka mel-

lan de olika aktörerna och mellan rollerna

för effektivare mottagande och etablering

av asylsökande och nyanlända.

”Kompetensförsörjning - översyn av kom-

petensförsörjningen i Kronobergs län 2019”

Årligen tar Region Kronoberg fram en kom-

petensförsörjningsrapport om behovet av

olika utbildningar i länet. Läs mer under

punkt 5.

Rapporten ska fungera som grund i plane-

ringen av länets kompetensförsörjning

samt för att identifiera vilka utbildningsbe-

hov som finns för att klara länets kompe-

tensbehov. En grund för att uppnå målen i

Gröna Kronoberg främst:

Prestation

Rapporten används som länets inspel till

Myndigheten för yrkeshögskolan inför be-

slut om vilka YH-utbildningar som ska bevil-

jas i landet.

Effekter på kort sikt

30(64)

- Förbättrad matchning – fler i ar-

bete

Innehållet i rapporten möjliggör också en

dialog med och mellan utbildningsaktö-

rerna och arbetslivet på en regional nivå.

Rapporten sprids på ett proaktivt sätt till

anordnare av YH-utbildningar för att öka

kunskapen om Kronobergs behov och locka

dem till etableringar i länet genom att an-

söka om att bedriva YH-utbildningar.

Rapporten används av andra aktörer i sam-

band med projektansökningar, egna ana-

lyser och samtal.

”OECD Territorial Reviews Småland–Blek-

inge”

Region Kronoberg har tillsammans med de

andra länen i Småland och Blekinge bidragit

och tagit del av OECD:s djuplodande analys

över Småland-Blekinges förutsättningar i en

globaliserad ekonomi som togs fram 2018.

Syftet med utvärderingen är att bedöma de

huvudsakliga förändringarna i den region-

ala politiken sedan 2012 och i vilken ut-

sträckning rekommendationerna från OECD

studien Territorial Review of Småland–Blek-

inge från år 2011 har implementerats.

Rapporten ger underlag till alla

prioriteringar i Gröna Kronoberg som

exempelvis prioritering 4: Att utveckla

kompetensförsörjningen och en god jämlik

hälsa i Gröna Kronoberg 2025. Mål:

- Förbättrad matchning – fler i

arbete


OECD rapporterar om att regionerna tar i

mycket låg utsträckning del av studenterna

från högskolorna i området som en resurs

för efterfrågad kompetens.

Prestation

Region Kronoberg genom sitt samarbete

med Linnéuniversitetet och det lokala nä-

ringslivet tar fram initiativ för dialog och ge-

mensamma insatser för att skapa anställ-

ningsmöjligheter för studenter inkl. ut-

ländska.


Rapporten inkluderar förslag och goda ex-

empel att kunna samtala kring, utveckla

och implementera.

Effekter på lång sikt

Insatser prioriteras för denna målgrupp

som resulterar i att flera arbetsgivare be-

håller studenter från länets högskolor.

1.4.4 Validering på regional nivå

• Hur arbetet med validering har genomförts under året. Ange även vilka aktörer ni har

samverkat med. Beskriv även eventuella utmaningar i genomförandet.

Fo r att bidra till att etablera effektiva strukturer fo r validering pa regional niva har Region Kronoberg under 2018 startat en omfattande kartla ggning och analys med ma let att fo resla insatser och rekommendationer kring validering. Rapporten Validering i Kronoberg - en kartläggning av valideringsmöjligheter i länet syftade till att synliggo ra tillga ngliga valideringsstrukturer och valideringsutfo rare i la net och att a terge en samlad blid i form av kunskapssamling kring valideringsmo jligheter idag. Den belyser a ven valideringsbehov i Kronoberg och da rmed a ven utvecklingsomra den fo r en effektiv valideringsstruktur i la net. Rapporten presenterades under va ren 2019 fo r representanter fra n kommunerna, Arbetsfo rmedlingen, YH, Linne universitetet och fo rtroendevalda. Akto rerna samlades fo r att inspireras genom goda exempel, fa mo jlighet till erfarenhetsutbyte samt mo jlighet att diskutera hur uppbyggnad av gemensamma och effektiva valideringsstrukturer i Kronobergs la n kan ske. Region Kronoberg bjo d in Valideringsdelegationen, Valideringsbyra Skaraborg, Region Dalarna och Ska nes kommunfo rbund, fo r att ta del av olika sa tt att strukturera arbetet pa regional niva .

31(64)

Slutsatserna fra n dagen var att ga vidare med detta arbete samt att bilda en arbetsgrupp som skulle utveckla vidare olika fo rslag. Arbetsgruppen Validering i Kronoberg samlade tja nstepersoner fra n olika kommuner och organisationer i la net, representant fra n Linne universitetet samt samordnare fo r kompetensfo rso rjningsfra gor hos Region Kronoberg. Arbetsgruppens diskussion och analys visade att effektiva valideringsstrukturer bo r beaktas utifra n en samordnad vuxenutbildning i la net. Det vill sa ga att effektiva valideringsstrukturer kan med stor sannolikhet bli enklare att etablera/fra mja om gemensam planeringen av utbud och inriktning fo r regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning finns pa plats i la net. Resonemanget begrundades utifra n goda exempel fra n regioner som har kommit la ngre med effektiva valideringsstrukturer och planeringen av utbud och inriktning fo r regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning. Exempel pa detta a r Dalarna och Ga vleborg som Region Kronoberg a ven anordnade ett studiebeso k till i detta syfte. Arbetsgruppen besta mde att fortsa tta processen genom att belysa vikten av en samordnad vuxenutbildning i la net. Den ska fra mja gemensam planering och inriktning fo r regional yrkesvux i Kronobergs la n och da rmed koppla pa effektiva valideringsstrukturer som en del i denna viktiga process. Med detta som bakgrund besta mde arbetsgruppen att erbjuda ytterligare tja nstepersoner att inga i sa kallad referensgrupp Vuxenutbildning i Kronoberg. Arbetsgruppen pausades under sommaren 2019 eftersom yrkesvux processen kom vidare med sina resultat och nya representanter beho vdes fo r att fo ra arbetet vidare. Validering och branscher I samband med kartla ggningen har Region Kronoberg tra ffat ett antal branschutfo rare vilket resulterade i andra satsningar inom ramen fo r arbetet att fra mja effektiva valideringsstrukturer i la net. I september 2019 anordnades en mindre konferens Validering som verktyg för kompetensförsörjning inom Hotell och restaurangbranschen i Kronoberg. Konferensen anordnades i samarbete med ESF-projektet En värld av möjligheter som bedrivs av Hotell- och Restaurangfacket och Utbildningsra det fo r Hotell och restaurang. Arbetsgivare inom offentliga och privata sektor inom hotell och restaurangbranschen bjo ds in till konferensen. Regionen planerar liknande insatser med andra branschorganisationer sa som Kompetenssamverkan IT och Kompetensra d – Fastighet Kronoberg. Region Kronoberg diskuterar en fo rstudie (alt. projekt) inom IT ga llande branschvalidering. Fo rstudien grundas i avsaknad av en sa dan modell samt att IT a r en av de viktigaste branscher i va rt la n. Fo rstudien diskuteras med IT-fo retag i la net, Linne universitetet, Branschorganisation IT och Telekomfo retagen, Myndigheten fo r Yrkesho gskolan och Arbetsfo rmedlingen. Region Kronoberg anordna en nationella valideringskonferensen i Va xjo den 27–28 januari 2020. Konferensen a r ett sa tt att uppma rksamma fra gorna i va rt la n. Till konferensen planerar vi kunna lyfta goda exempel fra n la net samt arbetsgivarnas egna ro ster och perspektiv. Centrala utmaningar Att etablera regionala strukturer inom validering utmanas av en svag nationell samordning och av brist pa resurser pa lokal niva . Mer konkret beho vs sto d under uppbyggnaden av strukturerna. Goda exempel fra n andra regioner a r inspirerande att fo lja men varje la n har olika fo rutsa ttningar. Generella riktlinjer kring hur uppbyggnad av valideringsstrukturer bo r ske eller vilka krav som ska uppfyllas bo r utpekas fra n den

32(64)

nationella niva n som alla regioner kan fo rha lla sig till som ett ”ramverk” i vad en regional struktur inneba r. Detta ”ramverk” bo r a ven ba ras av och fo rordas av andra myndigheter pa nationell niva fo r att fo rankringen hos olika akto rer pa regional och lokal niva ska na sto rre effekt och process/er fo r effektiva valideringsstrukturer ska bli mer enhetliga. Region Kronoberg ser fram emot Valideringsdelegation slutbeta nkande och de kommande beslut som fo ljd av den.


(ange eventuellt ärende id)





programmen

Resultat



- Prestation,



Rapporten ”Validering i Kronoberg - en

kartläggning av valideringsmöjligheter i lä-

net” syftade till att synliggöra tillgängliga

valideringsstrukturer och valideringsutfö-

rare i länet, att återge en samlad blid i form

av kunskapssamling kring valideringsmöjlig-

heter idag och att belysa valideringsbehov i

Kronoberg och därmed även utvecklings-

områden för en effektiv valideringsstruktur

i länet.

Ärende id: 20204009

Rapporten bidrar till prioriteringen utveckla

kompetensförsörjningen och en god och

jämlik hälsa i Gröna Kronoberg mål:

- Förbättrad matchning- fler i ar-

bete.

Prestation

Rapporten gav en gemensam utgångspunkt

av länets förutsättningar kring validering.

Rapporten pekar på både pågående insat-

ser och avsaknad av sådana.


Rapporten tillät möjligheten att jämföra

Kronoberg med andra regioner och effekter

på kort sikt är att kunnat ta del av deras lär-

domar och modeller.


Samla aktörerna i länet för ett fortsatt ar-

bete utifrån deras olika roller och ansvar.

1.4.5 Regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning

• Hur arbetet med yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning har genomförts under året. Ange

även vilka aktörer ni har samverkat med. Beskriv även eventuella utmaningar i genomförandet.

Samråd inför ansökan om statsbidrag Region Kronoberg har medverkat i dialog med ett antal av la nets kommuner i anslutning till anso kan om stadsbidrag fo r yrkesvux. La nets alla kommuner har informerats om Region Kronobergs uppdrag och om mo jligheten till dialog info r anso kan. Alla kommuner har dock inte efterfra gat samra d med Regionen. Region Kronoberg har tagit del av och bedo mt det underlag som kommunerna arbetat fram info r anso kan om stadsbidrag. Samtidigt har Regionen bista tt, tillga ngliggjort och informerat om aktuella analyser och rapporter med koppling till vuxenutbildning och yrkesvux. Samordning av nätverket för rektorerna för vuxenutbildning Region Kronoberg har sedan en tid tillbaka samlat rektorerna fo r vuxenutbildning i la net. Fra n och med ho sten 2018 beslutades det att Region Kronoberg skulle ta o ver samordningen av na tverket, utifra n riktlinjer fo r samverkan och na tverk i Region Kronoberg. Na tverket tra ffas regelbundet. Deltagare fra n Arbetsfo rmedlingen har bjudits in till mo tena.

33(64)

Na tverket har under 2019 diskuterat de dagsaktuella yrkesutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar samt diskuterat fram de kommande behov som kan generera nya utbildningar, fo ra ndra redan pa ga ende utbildningar eller a ven avsluta vissa av dem. Process Vuxenutbildning i Kronoberg Under va ren 2019 pa bo rjade Region Kronoberg processen Vuxenutbildning i Kronoberg i syfte att samla akto rerna bakom en gemensam process fo r att na samsyn kring hur vuxenutbildning, utifra n ett kompetensfo rso rjningsperspektiv, bidrar till att matcha arbetslivets behov i Kronobergs la n. Ett regionalt na tverk med fo rvaltningschefer med ansvar fo r vuxenutbildning bildades under ho sten 2019. Na tverket samlar i dagsla ge samtliga kommuner fo rutom Tingsryds kommun som inga r i ett samarbete inom ramen fo r Kunskapsklivet med Blekinge och Ska ne. Na tverkets arbete befinner sig i en uppstartsfas da r strukturen fo r na tverkets arbete ha ller pa att byggs upp. Forumet kommer att fokusera pa fra gor kring kartla ggning, nula gesanalys, insamling av regionaldata och dialog kring arbetslivets regionala behov samt mo jliga arbetssa tt fo r framtida utbud som gynnar alla i la net ur ett kompetensfo rso rjningsperspektiv. Under va ren 2019 kartlagdes vuxenutbildningen i la net, med sa rskilt fokus pa yrkesvux. Kartla ggningen skulle lyfta la nets nula gesbild och utgo ra ett underlag fo r en diskussion om framtida inriktning fo r vuxenutbildningen i Kronoberg. Rapporten identifierade att i Kronoberg finns det tre inomregionala samverkansformer kring yrkevux och vuxenutbildning idag: den o stliga (Va xjo , Lessebo, Alvesta och Uppvidinge), va stliga (Ljungby, A lmhult och Markaryd) och Kunskapsklivet i Blekinge och Ska ne (Tingsryd). Idag finns det ingen gemensam planering och ingen avtalad samverkan om att skapa ett gemensamt utbud. Det finns da remot konstellationer mellan kommunerna fo r att anso ka om statsbidraget samt en o ppenhet fo r att ta emot elever fra n andra kommuner. Rapporten lyfter a ven att en uto kad regional samverkan skapar fo rutsa ttningar fo r en mer effektiv anva ndning av regionens samlade resurser och elevunderlag, och skulle kunna sa kersta lla en mer ja mlik tillga ng till utbudet samt att det finns goda fo rutsa ttningar om att skapa synergier med arbetsgivare och Arbetsfo rmedlingen. Region Kronoberg prioriterar da rfo r under kommande ma nader att utifra n enhetliga underlag arbeta fram arbetssa tt som systematisk samlar in statistik. Parallellt finns det behov av att fokusera pa att fo ra dialog, analysera och utro na arbetssa tt kring insamling av arbetsgivarens behov i la net utifra n arbetsmarknadsbehovet, bristyrken och regionala kompetensfo rso rjningsbehovet. Utbytesresa Region Dalarna och Region Gävleborg Processen bakom Vuxenutbildning i Kronoberg har inkluderat utbyte av la rdomar och inspiration fra n andra regioner i Sverige. Region Kronoberg bjo d in till olika lokala mo ten med representanter fra n andra regioner fo r att inspirera i hur andra regioner organiserar och dimensionerar vuxenutbildning. Region Kronoberg anordnade ocksa en studieresa till Region Dalarna och Region Ga vleborg under tva dagar fo r fo rvaltningschefer, vuxenrektorer och regionalt utvecklingsansvariga fo r kompetensfo rso rjningsfra gor. Syftet med resan var att ta in goda inspel fra n Dalarna och Ga vleborg som har kommit la ngre med sitt arbete med vuxenutbildning och validering. Resan mo jliggjorde att representanter fra n Kronoberg kunde ta del av flera kommunala och regionala insatser samt att kunna uppna en

34(64)

gemensam fo rsta else kring fra gorna. Region Kronoberg tog del av va rdefull kunskap om hur de andra regionerna hade jobbat med validering, yrkesvux och la rcentra som har ytterligare fo rsta rkt processen Vuxenutbildning i Kronoberg. Centrala utmaningar Den centrala utmaningen a r att finna samverkansformer som passar hela la net da det i dagsla get finns tre etablerade samarbetsformer kring Vuxenutbildningsfra gor; o stra delen av la net, va stra delen av la net och Tingsryds kommuns samarbete med Gra nslo st i Blekinge. Utmaningen a r a ven att finna ra tt sa tt att fo rankra arbetet pa olika niva er da det ma nga ga nger visar sig att olika fo rvaltningar pa den kommunala niva n inte delar samma uppfattning i fra gan. En annan utmaning a r brist pa systematiska och dagsaktuella fakta och analyser som ger en uppdaterat bild av utbildningarna, deltagare och utbildningsplatser pa regional niva . Sto d som Region Kronoberg ser behov av i detta sammanhanget a r att tydliga riktlinjer kring uppdraget a ven na r kommunerna som ansvarar fo r vuxenutbildningen. Det vill sa ga enighet fra n nationell niva da r myndigheter med koppling till fra gan (tex Skolverket etc.) kommer med samma budskap till kommunerna.

Namn på insats och kort beskriv-

ning

(ange eventuellt ärende id)


Beskriv insatsens bidrag till mål som

fastställts i RUS, det reg. struktur-

fondsprogrammet resp. de territoriella

samarbetsprogrammen

Resultat

Beskriv resultat av insatsen eller förväntade resultat.

Ange även typ av resultat:

- Prestation,



Process Vuxenutbildning i

Kronoberg

Ärende id: 20204001 och 00212982

Projektet är linje med prioritering ut-

veckla kompetensförsörjningen och

en god och jämlik hälsa i Gröna Kro-

noberg mål:

- förbättrad matchning – fler

i arbete

Prestation

Regionen samlar för första gång förvaltningschefer och

nämndsordförandena med ansvar för vuxenutbildning i

länet. Processen startade med en kartläggning av nulä-

get och fördjupar kunskapen om länets förutsättningar.


Processen har möjliggjort utbyte med andra regioner

med likvärdiga processer. Regionen och länets aktörer

har kunnat ta del av erfarenheterna och på så sätt har

det regionala uppdraget lyfts.

Processen kan leda till att synliggöra möjliga insatser där

samverkan resulterar i resurseffektivisering och framför-

allt en bättre matchning av arbetsgivarnas och arbetsta-

garnas behov.

Processen kan leda till en övergripande och gemensam

beskrivning av den utbildning som pågår idag med syfte

att anpassa verksamheterna till framtida behov.


Dialog mellan aktörerna kommer leda till att lyfta vuxen-

utbildning som en viktig del i kompetensförsörjningen.

Projektet ”Stärk det regionala kom-

petensförsörjningsarbetet ytterli-

gare”

Ärende id: 20204001

Projektet är linje med prioritering ut-

veckla kompetensförsörjningen och

en god och jämlik hälsa i Gröna Kro-

noberg mål:

Prestation

Projektet genomförs december 2019 till oktober 2020

Projektet kommer inledningsvis att arbeta med arbets-

sätt för insamling och analys av data inom området.

35(64)

- förbättrad matchning – fler

i arbete.

Parallellt kommer projektet att genomföra en testpilot

för att hitta arbetssätt kring insamling av arbetsgivarnas

behov i länet utifrån arbetsmarknadsbehovet, bristyrken

och regionala kompetensförsörjningsbehovet.

Effekter på kort & lång sikt

Bättre förutsättningar för att uppnå gemensam plane-

ring av yrkesvux och annan vuxenutbildning utifrån reg-

ionala behoven.

En mer kostnadseffektiv verksamhet i form av gemen-

sam planering av lärarresurser, SYV-insatser och sam-

ordnat samtal med arbetslivet. Gemensam hantering av

statsbidrag. Mer transparant och tillgänglig utbildnings-

form för kunden.Ökad mobilitet men ett mer balanserat

elevunderlag och en mer resurseffektiv fördelning av ut-

bildningsplatser.

1.4.6 Etablering av lärcentrum

• Hur arbetet med etablering av lärcentrum har genomförts under året. Ange även vilka aktörer

ni har samverkat med. Beskriv gärna även eventuella utmaningar i genomförandet.

Region Kronoberg har samtalat med samtliga kommuner i Kronobergs la n om att etablera nya eller sto dja befintliga la rcentrum i samband med stadsbidragsanso kan. Under 2019 har tre nya kommuner beviljats medel fo r att starta iga ng nya la rcentra. Ytterligare tre har anso kt om medel utan framga ng, da r tva av kommunerna har och bedriver fortfarande utbildning via befintliga la rcentrum. Region Kronoberg kan konstatera att la rcentra a nnu inte finns i samtliga kommuner, men att fler kommuner nu bo rjar se mo jligheten att utveckla ett la rcentrum i samtal med andra kommuner. Da r la rcentra har etablerats fo rs nu a ven tanken att bredda det framtida utbudet med utga ngspunkt i vuxenutbildningen, med andra utbildningsniva er, ex. inom YH-utbildningar. Insatserna med att fra mja etablering av la rcentra beaktar Region Kronoberg som ett viktigt komplement i kompetensfo rso rjningsarbetet som i sin tur fra mjar och kompletterar ett flertal andra viktiga omra den. Da rav inga r a ven arbetet med att bidra till etablering av la rcentrum, i processen Vuxenutbildning i Kronoberg som nu fortlo per och involverar la nets fo rvaltningschefer fo r vuxenutbildningen. Region Kronoberg har erbjudit samtliga kommuner att ta del av Region Ska nes arbete med la rcentrum. Regionen har a ven bjudit in representanter fra n Ha ssleholms la rcentrum till Kompetensform, som a r den arena Region Kronoberg lyfter kompetensfo rso rjningsfra gor till. Region Kronoberg har informerat la nets kommunala na ringslivschefer om fo rdelen med la rcentra, inte minst fo rdelarna kopplade till att fo ra sig na rmare den lokala arbetsmarknaden och de lokala arbetsgivarna. Representanter fra n Region Kronoberg har a ven deltagit vid Tillva xtverket la rseminarium i Ga vle. Centrala utmaningar Region Kronoberg upplever att alla kommuner a r nyfikna pa fra gan och har fa tt inspiration fra n andra delar av landet. En utmaning a r alla steg som ett sa dant beslut (en ”ny” verksamhet eller en ”ny” satsning inom verksamheten) kan inneba ra, allt fra n fo rankring, till ide utveckling och kunskapsinha mtning samt att finna samverkanspartners, osv.

36(64)







programmen

Resultat



- Prestation,



Information och kunskapshöjning kring eta-

blering av lärcentrum.

En del av Ärende id: 00212982

Projektet är linje med Gröna Kronobergs

mål:

- Förbättrad matchning – fler i ar-

bete

En rad möten och inspirationsresor har

gjorts tillsammans med representanter från

länets huvudmän för vuxenutbildning.

Dessa har ökar kunskapen om krav och

möjligheter med att etablera lärcentra i lä-

net.

Dessa har också möjliggjort dialog och sam-

verkan mellan kommunerna.

1.4.7 Tidigare insatser inom prioriteringen Kompetensförsörjning som har gett resultat eller effekter under året



ESF-finansierat projekt ”Kompetens processledning”

Projektet syftade till att skapa kunskaper och verktyg för att ta

sig an de utmaningar som länets aktörer kopplad till etablering

av nyanlända ställs inför, men också till att tydliggöra samver-

kansstrukturer för att kunna lyckas med integrationen och eta-

blering i arbetsmarknaden.

Projektperiod: 2016-09-01-2018-08-31

Projektägare: Arbetsförmedlingen

I samarbete med: Samtliga kommuner i länet, Region Krono-

berg, Migrationsverket och Försäkringskassan.

Projektet var första steget i processen bakom framtagning och antag-

ning (våren 2020) av en strategisk överenskommelse – mottagande

och etablering i arbets- och samhällsliv (SÖK)

Projektet tillförde kunskap och förståelse om kommunernas olika för-

utsättningar och utmaningar. Detta har förenklat framtagningen av

både den regionala överenskommelsen och de lokala överenskommel-

serna som förbereds under våren 2020.

Projektet kompetensutvecklade tjänstepersoner inom processledning

som underlättar samarbete och samordning mellan de olika aktörerna

i området.

Projektet ”Mot nya höjder lab”

Syftar till att öka elevers intresse för naturvetenskap, teknik och

matematik. Med målet att säkra framtidens kompetensförsörj-

ning och bygga nya broar mellan skolan och näringslivet.

Projektperiod: 2016-01-01 – 2019-12-31

Projektägare: Region Kronoberg

I samarbete med: Linnéuniversitet och Länsstyrelsen i Krono-

bergs län.

ÄID NYPS 206444

Projektet har under 2019 lyft möjligheten för att etablera Science Cen-

ter med noder i hela länet.

Projektet har möjliggjort det sexåriga samverkansavtal mellan NIBE

och Nobelstiftelse som syftar till att tillgängliggöra utställningar och

aktiviteter riktad mot skolever i första hand samt lärare och andra

skolpersonal.

Projektet har möjliggjort utveckling av ett Kunskapscentrum i Huseby

bruk med tema: skog till hav. Centret ska tillgängliggöra utställningar

och aktiviteter riktade till bland annat skolever och barn.

37(64)

1.5 Internationellt samarbete • Hur internationellt samarbete har använts som ett verktyg för att genomföra övriga prioriteringar

i nationella strategin (Innovation och företagande, Attraktiva miljöer och tillgänglighet samt

Kompetensförsörjning) och för att bättre kunna möta samhällsutmaningar. Beskriv även


I likhet med synsa ttet i den nationella strategin lyfter Region Kronobergs internationella strategi fram internationalisering som en horisontell fra ga och ett verktyg fo r att arbeta med regionens prioriteringar. Gro na Kronoberg 2025 ska styra arbetet och internationella samarbeten ska i ho gre utstra ckning kopplas till och ge resultat i det regionala tillva xtarbetet.

Under 2019 har fokus varit att sta rka internationella insatser, deras effekt och tematiska koppling till det regionala tillva xtarbetet. En prioritering av de internationella na tverken har gjorts och Region Kronoberg kommer att sta rka sitt arbete i Sma land-Blekinge-Halland South Sweden, Euroregion Baltic och Energi Cities. Cirkula r och biobaserad ekonomi, digitalisering, ha lsa, kompetensfo rso rjning och kultur har prioriterats som viktiga omra den. I april 2018 tog regionala utvecklingsna mnden beslut om att Region Kronobergs Kinasamarbete och Shanghaikontoret vidare ska hanteras av ALMI Fo retagspartner Kronobergs la n. De har fa tt i uppdrag att stimulera och fo rba ttra fo rutsa ttningarna fo r na ringslivet i Kronobergs att go ra affa rer i Kina. I augusti 2019 tog regionstyrelsen beslut om att tra da ut ur va nortssamarbetet med kinesiska Suzhou. En utmaning i det internationella arbetet a r exempelvis samarbetet med Kina. Ö kade satsningar fo r internationalisering och marknadsintroduktion av svenska fo retag pa den kinesiska marknaden ga r i viss utstra ckning emot Region Kronobergs arbete att uppna ma let ”Klimatpa verkan ska minska”. Ett fokusomra de fo r Kina-satsningen a r ”beso ksna ring”. Insatser inom detta omra de har lett till o kat inflo de av turister till Sma land, vilket bidrar till o kade utsla pp fra n flygsektorn.

• Beskriv vilka insatser som har genomförts inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen.

Region Kronoberg deltar i samarbete i Östersjöregionen genom sitt medverkande inom

Euroregion Baltic (ERB). Tre exempel:

- Baltic Sea Youth Camp samt Participation Day kopplat till Strategiforumet

2019: ERB var en av arrangörerna tillsammans med Föreningen Norden

och Union of the Baltic Cities.

- Baltic Sea Labour Forum: ERB är en observatör i denna struktur som foku-

serar på arbetslivsfrågor inom Östersjöområdet och består av olika aktörer

på arbetsmarknaden, såväl arbetsgivare som arbetstagare och statliga re-

presentanter.

- Svenska Institutets ledarskapsprogram med koppling till strategin: decem-

ber 2019 lämnade ERB och Föreningen Norden in ett förslag till att genom-

föra ett program med fokus på kapacitetsuppbyggnad.

38(64)

• Ge exempel på insatser som har genomförts under året*. Välj max 5 insatser.


Ange eventuell finansieringskälla (t.ex.

regionalfondsprogram, Interreg, Horisont

2020)





programmen

Resultat



- Prestation,



Kina-satsning – representationskontor i

Shanghai. Finansiär: Region Kronoberg och

Region Kalmar län.

Projektet/processen relaterar i Gröna Kro-

noberg 2025 till prioritering 3. Utveckla en

innovativ region och ett brett näringsliv.

Mål:


- Balanserad tillväxt – fler

arbetstillfällen.

Prestation:

Företagsbesök, stöd till företag genom råd-

givning och hjälp med kontaktarbete på

den kinesiska marknaden samt match-

ningar mellan svenska och kinesiska före-

tag.


- Kronobergs företag kommer ut på den ki-

nesiska marknaden.

- Kinesiska företag introduceras till den

svenska marknaden.

- Ökad turism till Kronoberg.


- Ökad samverkan mellan marknader.

- Ökad internationalisering och omsättning

hos Kronobergs företag.

Sagobygden

Förstudie: Förutsättningar för etablering av

forskningsinstitut Muntligt Berättande, ÄID

NYPS 20202563

Projektet/processen relaterar i Gröna Kro-

noberg 2025 till prioritering: en plats att

vilja leva och bo på.

Mål:


länet.

Prestation:

I november 2018 kom beskedet att Sago-

bygden tagits upp på UNESCOS register

över goda metodiska exempel på hur man

kan arbeta för att trygga immateriella kul-

turarv. Sagobygden blev därmed Sveriges

första och världens tjugonde goda exempel

i registret. Under 2019 påbörjades arbetet

med att etablera Berättarnätverket Krono-

berg som en internationell aktör med spjut-

spetskompetens vad gäller tryggandet av

det immateriella kulturarvet med fokus på

muntligt berättande. Detta skedde bland

annat genom en internationell konferens

kring muntligt berättande i Sagobygden.

Ett flertal internationella utbyten har skett

under året, med länder som bland annat

Förenade Arabemiraten, Lettland, Belgien,

Estland, Colombia och Finland. Samtidigt

har internationella kulturskapare bjudits in

från bland annat Storbritannien, Grönland,

Kenya och USA. Regeringskansliet upp-

märksammade Kronobergs arbete med

muntligt berättande på ett seminarium

kring immateriellt kulturarv i Stockholm

den 4 april.

Utöver detta har en förstudie kring ett

eventuellt internationellt institut kring

muntligt berättande genomförts.


39(64)

fler nationella och internationella besökare

till Sagobygden


fler besökare och invånare till Kronoberg

Euroregion Baltic (Finansiär: Region Krono-

berg)

Finansiärer för Euroregion Baltics projekt:

Interreg Södra Östersjön, Europe for Citi-

zens, Erasmus+, Svenska Institutet

Insatsen bidrar till mål i Gröna Kronoberg

2025:

- Ett ökat humankapital

- Klimatpåverkan ska minska


- Prestation:

Omvärldsbevakning och påverkansarbete

inför EUs kommande programperiod med

särskild fokus på sammanhållningspolitiken,

Interreg Södra Östersjöprogrammet och

Östersjöprogrammet.

Utbildningsinsatser för länets kommuner

och små aktörer för att öka deltagande i In-

terreg Södra Östersjöprogrammet genom

projektet Umbrella. Utbildningskurser och

mikroaktiviteter fokuserade på blå och grön

tillväxt, smart specialisering och energief-

fektivisering.

Erfarenhetsutbyten mellan experter i länet

och andra länder i Östersjöregionen inom

projektet Baltic Sea Biogas Alliance.


Kontaktskapande och erfarenhetsutbyten.

Ökad kunskap om arbetsmetoder och sam-

verkan på lokal, regional och internationell

nivå. Ökad kunskap om EU:s fonder och

program som finansierar internationellt

samarbete. Höjda kompetenser och erfa-

renheter inom bioekonomi, hållbar utveckl-

ing och energilösningar.


Ökat deltagande av länets aktörer i inter-

nationell samverkan.

Starkare kopplingar mellan Region Krono-

bergs internationella insatser och målen i

den regionala utvecklingsstrategin.

TA-projektet (Regional Kontaktnod för

Södra Östersjöprogrammet) (Finansiär: In-

terreg Södra Östersjön)

Insatsen bidrar till samtliga mål kopplade

till Gröna Kronoberg men år 2019 särskilt:


länet



- Prestation:

Marknadsförings- och projektstödjande in-

satser för att stimulera Kronobergs aktörer

till att söka och genomföra projekt inom ra-

men för Interreg Södra Östersjöprogram-

met.

Under 2019 fanns 9 pågående projekt i Kro-

nobergs län med finansiering från Södra Ös-

tersjöprogrammet:

1. Cirtoinno – Circular economy tools to

support innovation in green and blue tour-

ism SMEs (Energikontor Sydost)

2. SB Well – Wellbeing Tourism in the

South Baltic Region – guidelines for good

practices & promotion (LNU, Energikontor

Sydost)

3. RBR – Reviving Baltic Resilience (LNU)

4. Parking Gets Smart (Växjö kommun,

Energikontor Sydost)

40(64)

5. LCL – Low Carbon Logistics (Energikon-

tor Sydost)

6. Cobium – Cargo bikes in urban mobility

(Växjö kommun)

7. Focus – Facilitating blue growth with

open courses by utilizing R&D products and

cirtual mobility (LNU)

8. FilmNet – South Baltic Film and Culture

Network (Reaktor Sydost)

9. CaSYPoT – Capacity Building for Strate-

gic Youth Policy and Transnational Cooper-

ation (LNU)


5–7 aktörer i Kronobergs län visar intresse

för att söka Interregmedel för genomfö-

rande av projekt med fokus på de första ut-

lysningarna i EU:s nya programperiod. För-

beredande arbete kommer att ske 2020.


Projektansökningar och projektgenomfö-

rande som går i linje med och bidrar till må-

len i Gröna Kronoberg 2025.

Utbyte med region Leeuwarden med fokus

på digitalisering och innovation (Finansiär:

Region Kronoberg)

Insatsen bidrar till mål i Gröna Kronoberg

2025:

- Ett ökat humankapital

- Balanserad tillväxt – fler arbeten

- Produktiviteten ska öka

Prestation:

Mottagande av studiebesök från Region Le-

euwarden som svar på ett studiebesök till

Nederländerna som Region Kronoberg ge-

nomfört senhösten 2018.


Kontaktskapande och erfarenhetsutbyten.

Ökad kunskap om innovativt digitaliserings-

arbete inom hälso- och sjukvård samt

äldrehälsa och folkhälsa. Kontakten med

Region Leeuwarden har öppnat dörren för

att näringslivsaktörer i Kronobergs län blivit

inbjudna till aktiviteter med fokus på digita-

lisering i Leeuwarden.


Ökad innovationsgrad av utvecklings- och

innovationsarbetet inom ovan nämnda om-

råden i Kronobergs län. Ökad samverkan

mellan offentliga aktörer i Kronobergs län

och Leeuwarden.

1.5.1 Tidigare insatser inom prioriteringen Internationell samverkan som har gett resultat eller effekter under året



Småland Blekinge Halland South Sweden European Office – reg-

ionernas representationskontor i Bryssel (Finansiär: Region Kro-

noberg)

Ett exempel som relaterar till ovan beskrivna insats ”Utbyte med Reg-

ion Leeuwarden”: genom Småland Blekinge Hallands Brysselkontors

internationella nätverkande har kontakt förmedlats till region

41(64)

Leeuwarden utifrån deras arbete med digitalisering och innovation

inom hälso- och sjukvård samt äldrehälsa och folkhälsa. Byggandet av

goda relationer med Region Leeuwarden skede under tidigare år men

nyttjades år 2018–2019 när behov av att identifiera goda exempel

inom EU uppstod.

Barnens bästa gäller! – i Kronobergs län Region Kronoberg har i samverkan med länets alla åtta kommuner, po-

lismyndigheten och LNU genomfört aktiviteten ”Barnens bästa gäller!

– i Kronobergs län” med inspiration från Skottlands samarbetsstruktur

”Getting it right for every child, GIRFEC”. En gemensam praxismodell,

en barnplan (ett gemensamt dokument för alla professioner runt bar-

net), samt ytterligare stödmaterial som i nuläget kallas Kronobarnsmo-

dellen har i samarbete med ett flertal professioner tagits fram för att

prövas och ytterligare förbättras. Allt material är anpassat till barnkon-

ventionen. Initiativet har en stark regional och nationell förankring.

Aktörernas internationella nätverkande har bland annat lett till att

”Barnens bästa” bjudits in att delta i Nordiska Ministerrådets konfe-

rens på Island samt ett nordiskt samarbetsprojekt utifrån ett 0–24 års

perspektiv (finansiär: nordiska ministerrådet) samt OECD:s konferens i

Antwepen december 2019. Projektet följs av forskare och samtal förs

om former för ett nordiskt forskningssamarbete.

Återrapportering 2 – Fördelning av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder

Utifra n 5 § lagen om regionalt utvecklingsansvar respektive 7 och 15 §§ fo rordningen om regionalt tillva xtarbetet ska landstingen ge en beskrivning av arbetet med fo rdelningen av anslag 1:1 Regionala tillva xta tga rder under utgiftsomra den 19 Regional tillva xt. Redovisningen ska inneha lla:

• En fo rklaring till fo rdelningen av anslaget 1:1 Regionala tillva xta tga rder mellan projektverksamhet, regionala fo retagssto d och sto d till kommersiell service.

• Uppgift om hur fo rdelningen av anslag 1:1 Regionala tillva xta tga rder har bidragit till att na ma len i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och de territoriella samarbetsprogrammen.

• En beskrivning av pa vilket sa tt de olika fo rutsa ttningarna som ra der i olika delar av la net har pa verkat fo rdelningen av anslaget 1:1 Regionala tillva xta tga rder inom la net.

** Kommentar: En beskrivning av hur olika förutsättningar har påverkat fördelningen av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder redovisas under punkt 1.1.5.

• Hur regionen har fördelat anslaget mellan projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd

till kommersiell service. Finns det en fastställd strategi för fördelning eller prioriteringsordning?

Belopp fördelat på olika stödtyper behöver inte redovisas då den informationen inhämtas på

annat sätt.

Den nationella strategin fo r ha llbar regional tillva xt och attraktionskraft samt va r regionala utvecklingsstrategi ligger till grund fo r identifiering av tillva xtpolitiska satsningar som kra ver regional medfinansiering via anslaget; och som a ven ligger i linje med a ndama len i regleringsbrevet. Kronobergs la n a r ett litet la n som besta r av a tta kommuner och mestadels mindre ta torter och landsbygd. La nets na ringsliv ka nnetecknas av industrier med relativt god konkurrenskraft och en framva xande service- och tja nstesektor. Sa rskilt starka specialiseringar i regionen a r maskintillverkning, tra -, design- och husindustrin samt IT-sektorn. Akto rer som a r viktiga fo r att sta rka na ringslivet och innovationen a r bland annat Linne universitetet, na ringslivsfra mjande akto rer, kluster och regionen i sig. Till stor del anva nds anslaget da rfo r till medfinansiering av

42(64)

projekt som fra mjar ha llbar utveckling och tillva xt; projekt som syftar till att sta rka den lokala och regionala konkurrenskraften i Kronobergs la n. Vi har generellt de senaste a ren a ven arbetat ha rt med att ba de o ka projektinflo det och att beviljade projekt ska ha fokus pa just ”regionala tillva xta tga rder”. La s ga rna mer ha r: http://www.regionkronoberg.se/gronakronoberg/finansiering/tillvaxtmedel/ Ett strategiskt va gval som gjorts a r att vid fo rdelning av medel fo retra desvis utga fra n den faktiska bemyndiganderamen ista llet fo r det a rligt tilldelade anslaget – att ma let varje a r ska vara att komma sa na ra bemyndigandets ”maxtak” som mo jligt – i realiteten har det na mligen visat sig att detta a r det som kra vs fo r att vi ska kunna fa ut innevarande a rs anslag samt grunda fo r kommande a rs a taganden. Detta utan att kompromissa med projektens inneha ll och kvalitet. Arbetsmodellen kra ver att ha nsyn och utrymme ges till den varierande efterfra gan som finns avseende sto d till kommersiell service. 2019 uppdrog regionala utvecklingsna mnden kansliet att underso ka konsekvenser av eventuellt info rande av fo retagssto d genom 1:1-anslaget, fo r mo jlig introducering och lansering tidigast 2020. Detta da Region Kronoberg hitintills inte haft fo retagssto d genom sitt 1:1-anslag. Uppdraget har utmynnat i ett fo rslag da r Almi Fo retagspartner Kronoberg AB bedo ms vara en no dva ndig part i ett info rande av regionalt fo retagssto d. Region Kronoberg har da refter tillsammans med Almi Kronoberg arbetat fram en beskrivning av fo rutsa ttningarna fo r info rande av fo retagssto d. I planen som fo resla s a r slutma let att en fo rsta utlysning o ppnar i november ma nad, med beslut i januari 2021. Kommuner som subventionerar hemsa ndning av dagligvaror till husha ll i gles- och landsbygd kan fa bidrag fo r del av sina kostnader; hemsa ndningsbidrag baseras pa del (50 %) av de utgifter kommuner med hemsa ndningsverksamhet har under fo rega ende a r. Servicebidrag kan ges i sa rskilda fall till fo retagare som har en dagligvarubutik eller en bensinstation i gles- eller landsbygdsomra den; da r serviceprogramansvarig tillsammans med kommunen bedo mer att fo retaget har en strategisk betydelse fo r servicefo rso rjningen. Investeringsbidrag ges endast i samra d med La nsstyrelsen Kronoberg och ha nsyn tas till befintligt utrymme i LBP. I ma ngt och mycket a r strategin att vi bara fo ljer de regelverk och fo rordningar som ro r kommersiell service.

• Hur anslaget har bidragit till att uppnå målen i det regionala strukturfondsprogrammet. Fo r att fra mja den regionala utvecklingen i regionen beho vs en na ra samverkan mellan olika akto rer, som har det gemensamt att vilja fra mja utvecklingen i syfte att uppna tillva xt och fo rsta rkt konkurrenskraft i regionen. Strukturfondsarbete resulterar da rfo r i en hel del insatser tillsammans med na ringslivet, universitetet, kommunerna, myndigheterna och civilsamha llet. Skrivningarna och ma len i strukturfondsprogrammet ”speglar” dessutom utmaningar som a terfinns i la nets regionala utvecklingsstrategi men a ven den nationella strategin fo r ha llbar tillva xt.

• Hur anslaget har bidragit till att uppnå målen i de territoriella samarbetsprogrammen. Inga delar av anslaget har medfinansierat de territoriella programmen 2019 – dels pa grund av fa so kanden och dels pa grund av att annan medfinansiering a n just 1:1-medel so ks som medfinansiering. Ha r finns dock en utmaning att ta tag i, att fa till och vara med i utvecklingen av fler projekt – oavsett finansieringska lla.

• Hur anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder används i relation till strukturfondsmedel respektive

annan finansiering av det regionala tillväxtarbetet (till exempel egna medel). Region Kronoberg har i princip inga egna medel avsatta till regionalt tillva xtarbete utan det finansieras till sto rsta delen genom anslag 1:1, samt andra medel fra n nationella

http://www.regionkronoberg.se/gronakronoberg/finansiering/tillvaxtmedel/

43(64)

myndigheter, och strukturfonderna. Majoriteten av strukturfondsprojekten medfinansieras av anslag 1:1, men sto det fra n strukturfonderna a r i sin tur avgo rande fo r la nets utveckling da anslaget a r relativt litet, och inte ra cker till alla de insatser som o nskas genomfo ras. Vi fo rso ker ha lla ja mna steg med grannla nen (i Sma land) avseende medfinansiering till fra mst ERUF-projekt; ba de i Kronoberg och i en sto rre Sma landsgeografi. Genom anslagsho jningar som skett de senaste a ren a r fo rhoppningen att vi ”har ra d” att medfinansiera fler projekt; att vi kan fortsa tta arbetet med att ba de o ka inflo det av relevanta projekt och ”dra in” mer EU-medel till la net – genom den uppva xling som sker na r vi medfinansierar EU-projekt. Lika viktigt a r det fo rsta s att inte bevilja medel bara fo r att go ra av med dem – utga ngspunkten a r att det alltid ska vara insatser som gynnar hela la nets utveckling och dess tillva xt. Öch att insatserna pa la ng sikt fo rhoppningsvis leder till just ma tbar regional utveckling och tillva xt. Anslagsho jningar inneba r a ven att vi sta r na got ba ttre rustade info r kommande programperioder (fra mst regionalfonden); och att vi utga r fra n en na got mer likva rdig niva ja mfo rt med grannla nen i Sma land. Diskrepansen mellan la nen i ma ngden anslag ha mmar annars Region Kronobergs mo jligheter att i lika ho g utstra ckning som t.ex. Kalmar la n medfinansiera sto rre projekt i Linne regionen. Na got som kan inneba ra negativ inverkan pa va ra mo jligheter att genomfo ra insatser som ska leda till o kad innovationsgrad och ho gre tillva xt i la net.

44(64)

Återrapportering 3 – Samverkan med andra aktörer

Utifra n 5, 8 och 9 §§ lagen om regionalt utvecklingsansvar respektive 5 § fo rordningen om regionalt tillva xtarbete ska landstingen ge en beskrivning av hur samverkan med andra akto rer harbedrivits under a ret. Redovisningen ska inneha lla uppgifter om:

• Inom vilka omra den samverkan och gemensam finansiering har skett med la nsstyrelsen respektive andra statliga myndigheter samt vilka resultat denna samverkan och gemensamma finansiering medfo rt eller fo rva ntas medfo ra.

• Inom vilka omra den samverkan och gemensam finansiering har skett med la nets kommuner samt vilka resultat denna samverkan och gemensamma finansiering har medfo rt eller fo rva ntas medfo ra.

• Inom vilka omra den samra d och gemensam finansiering skett med bero rda organisationer och na ringsliv i la net.

Kommentar: Avser regeringsbeslut och områden av betydelse för det regionala tillväxtarbetet inklusive det regionala strukturfondsprogrammet och de territoriella samarbetsprogrammen. Med resultat avses resultat specifikt kopplat till samverkan och gemensam finansiering.

Inledning Region Kronoberg bedriver en bred samverkan med myndigheter, kommuner, organisationer och na ringsliv ba de i Kronobergs la n och i andra la n. Samha llsutmaningarna kan inte lo sas av en enskild akto r utan kra ver en effektiv samhandling mellan politik, na ringsliv, forskning och civilsamha lle i syfte att na ma len i den regionala utvecklingsstrategin och dess understrategier som exempelvis regional kulturplan och la nstransportplan. Sammansa ttningen av samverkanskonstellationer a r beroende av ba de samverkans syfte, geografi, tidpunkt och omfattning och kan sa ledes variera i stor utstra ckning mellan olika typer av insatser. Detta go r att nedansta ende uppdelning i viss ma n komplicerar redovisningen da flera samverkanssatsningar var och en kan inneba ra att sa va l kommuner och myndigheter som na ringsliv deltar i det samverkande arbetet. I redovisningen har vi da rfo r fo rso kt klassificera satsningarna utifra n var tyngdpunkten i samverkan ligger.

3.1 Samverkan med länsstyrelsen

• Inom vilka områden eller processer som samverkan har skett med länsstyrelsen.

Under 2019 har en ny o verenskommelse om samverkan mellan La nsstyrelsen i Kronobergs la n och Region Kronoberg undertecknats. Tva niva er av mo tesforum har inra ttats. Ett da r la nsledning mo ter regionledning och ett forum da r ledningen fo r regional utveckling mo ter La nsstyrelsens chefer fo r relevanta politikomra den. Syftet a r att skapa samsyn och kraft i det regionala utvecklingsarbetet. A ven Linneuniversitetet har mo jlighet att delta i dessa forum. Region Kronobergs arbete med att revidera den Regional utvecklingsstrategin, infrastrukturfra gor och diskussioner om ha llbar dricksvattenfo rso rjning a r exempel pa fra gor som diskuterats under a ret. Under aktualiseringen av Gro na Kronoberg har Region Kronoberg fo rt dialoger med La nsstyrelsen inom omra den da r sto rre fo ra ndringar har beho vts i strategin. Det a r fra mst inom miljo och sociala fra gor kopplat till attraktivitet. I o vrigt har La nsstyrelsen medverkat i de forum som anordnats under a ret da r strategin processats dvs. Regiondagarna och ho stforum/hearing.

45(64)

Samverkan med La nsstyrelsen sker vidare ba de inom processer och projekt. Na gra av satsningarna beskrivs nedan eller under rubriken ”samverkan med andra myndigheter” eller ”samverkan med kommuner”. Exempelvis har La nsstyrelsen inga tt i arbetsgruppen fo r ett projekt, Samplanering Kronoberg som kan la sas mer om under ”samverkan med kommuner” och i avsnitt 1.3.4. GreenAct. La nsstyrelsen samordnar det regionala miljo ma lsarbetet genom en samhandlingsplattform som heter Green Act Kronoberg som Region Kronoberg inga r i. Syftet a r att o ka samverkan och skapa kraft tillsammans med ett flertal akto rer fo r att na de regionala miljo ma len. Under a ret har en handlingsplan fo r 2020 tagit fram. Uto ver Region Kronoberg och La nsstyrelsen a r Linne universitetet med i plattformen. Hållbar mobilitet i gröna Kronoberg. Drivs av Region Kronoberg och Energikontor Sydost. Beskrivs mer under punkt 1.3. La nsstyrelsen och Linne universitetet a r samverkanspart. Livsmedelsstrategi. La nsstyrelsen Kronoberg, LRF Sydost och Region Kronoberg arbetar tillsammans med Livsmedelsstrategin. La nsstyrelsen samordnar arbetet. Se punkt 1.3.2. Regional trästrategi och skogsstrategi. Arbetet utifra n strategin samordnas av Region Kronoberg. Arbetet har engagerat ma nga da r totalt 13 olika organisationer medverkar i arbetet. Medfinansieras av La nsstyrelsen. Se avsnitt 1.2 och nedan om finansiering. Strategisk regional överenskommelse – mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv. La nsstyrelsen, Arbetsfo rmedlingen, Region Kronoberg och Va xjo kommun (representerar alla kommuner), Migrationsverket och Linne universitetet har varit med och tagit fram o verenskommelsen. I samverkan inga r: samtliga kommuner i la net, samordningsfo rbund Va rend och Sunnerbo. Se punkt 4.3.

• Inom vilka områden gemensam finansiering har skett med länsstyrelsen.

Strategisk regional överenskommelse i Kronobergs län – mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv finansieras av §37-medel fra n La nsstyrelsen och drivs av Va xjo kommun. Strategiarbetet av regional trästrategi och skogsstrategi finansierades gemensamt av de tre Sma landsregionerna och la nsstyrelserna i de tre la nen. Regionerna stod fo r 80 procent och la nsstyrelserna fo r 20 procent. Det finansierade lo n och resor fo r samordnare, mo teskostnader och lite kommunikation.

• Ge exempel på resultat som samverkan med länsstyrelsen har medfört eller förväntas medföra.

Samverkan med La nsstyrelsen har medfo rt kunskapso verfo ring, en gemensam starkare ro st gentemot nationell niva i vissa fra gor och att nya ide er uppsta r till satsningar eller projekt. I Green Act har ide er och gemensamma initiativ skapats som exempelvis projektet Cirkula r ekonomi som beskrivs under punkt 1.2.3. I Strategisk regional överenskommelse – mottagande och etablering i arbets- och Samhällsliv kommer varje kommun ta fram egna o verenskommelser och strukturer fo r samverkan. Dessa i sin tur kopplas till de regionala ma len. Na r o verenskommelsen a r antagen kommer troligtvis ett la nsgemensamt forum fo r integration och etablering att skapas.

46(64)

3.2 Samverkan med andra statliga myndigheter

• Inom vilka områden eller processer samverkan har skett med andra statliga myndigheter. Samverkan med andra statliga myndigheter under aktualiseringen av regionala utvecklingsstrategin har skett via La nsstyrelsens myndighetsna tverk fo r att na fo rankring och delaktighet i processen. Flera myndigheter bjo ds a ven in till hearingen och till att svara pa remissen. Inom det regionala utvecklingsarbetet arbetar Region Kronoberg genom olika lo pande insatser, genom la ngsiktiga utvecklingsprocesser eller tidsbegra nsade projekt, fo r att skapa fo rutsa ttningar fo r en ha llbar utveckling i regionen. Statliga myndigheter, uto ver La nsstyrelsen, a r i olika satsningar delaktiga samverkansparter, fra mst Tillva xtverket, Linne universitetet, Vinnova, Jordbruksverket, ESF-ra det och Trafikverket.

CRKKL – Cirkulär ekonomi i Kronoberg och Kalmar Ett projekt som genomfo rs i samverkan med Linne universitetet och i na ra samarbete med Region Kalmar la n, Energikontor Sydost och Sustainable Sma land. Se punkt 1.2.3. Regionalt kompetensförsörjningsarbete: Kompetensforum Kronoberg. Region Kronoberg samordnar akto rer och prioriterar insatser i la net inom omra det. Region Kronoberg a r a ven en regional resurs fo r analyser och prognoser kopplad till omra dets behov. Statliga myndigheter: Arbetsfo rmedlingen, ESF-ra det och Tillva xtverket. Se a ven punkt 1.4.1. Basfinansiering för regional kompetensförsörjning. Processen finansieras av Tillva xtverket. Fokusomra den enligt erbjudande 4 i ma l- och villkorsbeslutet fo r 2018; bidra till att etablera effektiva strukturer fo r validering pa regional niva , medverka i planeringen av utbud och inriktning fo r regional yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning och bidra till etablering av la rcentrum. Se punkt 1.2. Statliga myndigheter: Tillva xtverket. Näringsliv - och innovationsområdet. Region Kronoberg arbetar fo r att skapa fo rutsa ttningar fo r en la ngsiktigt ha llbar utveckling i la net, bl.a. genom utvecklingsinsatser inom na ringslivs- och innovationsomra det. Statliga myndigheter: Vinnova, Tillva xtverket, Linne universitetet, ESF-ra det och La nsstyrelsen. Kompetens i Kronoberg. Projekt som syftar till att sta rka kompetensen och kompetensfo rso rjning i la nets sma och medelstora fo retag. Statliga myndigheter: ESF-ra det och Arbetsfo rmedlingen. Se punkt 1.2.4 Infrastrukturplanering. Aktuella satsningar ba de utifra n la nstranportplanen och den nationella planen i Kronobergs la n. Myndigheter: Trafikverket, Trafikanalys och La nsstyrelsen. Trafikförsörjningsprogram. Ma lsa ttningar och utveckling av den regionala kollektivtrafiken. Statliga myndigheter: Trafikverket och La nsstyrelsen. Projektutveckling inom samhällsplanering, näringsliv, kompetens- och kulturområdet. Statliga myndigheter: Tillva xtverket, ESF-kontor och Kulturra det. Kultursamverkansmodellen och den regionala kulturplanen. De nationella kulturpolitiska ma len utgo r en grund fo r Region Kronobergs kulturpolitiska vision och ma lsa ttningar i den regionala kulturplanen. Inom ramarna fo r kultursamverkansmodellen samverkar Region Kronoberg med Kulturra det och o vriga myndigheter i samverkansra det fo r kultursamverkansmodellen: Konstna rsna mnden, Kungliga biblioteket, la nsstyrelserna (genom la nsstyrelsen i Halland), Na mnden fo r hemslo jdsfra gor, Riksteatern, Riksantikvariea mbetet, Riksarkivet och Svenska Filminstitutet. Under 2019 har a ven ett strategiskt arbete inletts fo r att sta rka samverkan mellan Konstna rsna mnden och regionerna inom Regionsamverkan Sydsverige genom en gemensam o verenskommelse.

47(64)

Ö vriga myndigheter som Region Kronoberg samverkar med pa kulturomra det a r Statens konstra d, Institutet fo r spra k och folkminnen, Myndigheten fo r kulturanalys och Linne universitetet. Regional trästrategi och skogsstrategi. Samfinansieras av de tre regionerna Kalmar, Kronoberg och Jo nko ping. Arbetet har engagerat ma nga da r totalt 13 olika organisationer medverkar i arbetet. Statliga myndigheter: Linne universitetet, Jo nko ping University, la nsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Se avsnitt 1.2. Samverkansavtal med Linnéuniversitetet. Linne universitetet och Region Kronoberg a r tva viktiga utvecklingsakto rer i Kronobergs la n. Örganisationerna har sedan ma nga a r omfattande samarbeten pa olika niva er och gemensamma utvecklingssatsningar i form av t.ex. forskning och projekt inom flera delar av respektive organisation. Statliga myndigheter: Linne universitetet.

• Inom vilka områden gemensam finansiering har skett med andra statliga myndigheter.

Inom omra dena Innovation och fo retagande och Attraktiva miljo er och tillga nglighet sker, i vissa satsningar, gemensam finansiering med andra statliga myndigheter, framfo r allt med Tillva xtverket. Exempel pa sa dana insatser a r projekt kopplade till skogsstrategin, som bl.a. delfinansieras av Skogsstyrelsen och Tillva xtverket, inom kompetensomra det, da r ESF-ra det a r en av finansia rerna, och CRKKL-projektet som delfinansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden via Tillva xtverket.

• Ge exempel på resultat som samverkan med andra statliga myndigheter har medfört eller

förväntas medföra.

Resultat av de insatser som initierats under 2019 har a nnu inte kunnat identifieras, fo rutom att vi i viss ma n kunnat se nya samverkansformer som bidrar till ett konstruktivt arbete mot ma len. Resultat och effekter som initierats tidigare, da r det a r mo jligt att avla sa konkreta resultat, redovisas framfo r allt under avsnitt 1.2.4.

3.3 Samverkan med kommuner • Inom vilka områden eller processer samverkan har skett med kommuner.

Samverkan med kommunerna sker fra mst genom det lo pande arbetet genom va ra chefsna tverk; kommunchefer, na ringslivschefer, utbildningschefer, socialchefer, kulturchefer samt strategiska forum som kommunalt forum, kompetensforum, va r- och ho stforum och regiondagar. Vissa sto rre satsningar har pa ga tt under 2019. Nedan presenteras de satsningar da r kommunerna a r fra msta part men a ven andra parter inga r. Business Region Kronoberg a r ett samarbete mellan Region Kronoberg och la nets a tta kommuner och samordnas av Region Kronoberg via en gemensam avsiktsfo rklaring fra n 2019. Va ren 2022 kommer verksamheten att utva rderas fo r att se pa vilket sa tt samarbetet ska bedrivas pa ba sta sa tt framo ver. Se punkt 1.2. Samplanering Kronoberg a r ett projekt da r la nets samtliga kommuner, La nsstyrelsen, Trafikverket och Region Kronoberg deltagit. Akto rerna har varit aktiva i olika utstra ckning och mycket av arbetet har genomfo rts genom dialog mellan projektets olika akto rer. Arbetet fortsa tter i ett na tverk. Se punkt 1.3.1. Stationssamhället som regional resurs bedrivs tillsammans med tre av la nets kommuner: Lessebo, Markaryd och Tingsryd. Se punkt 1.3.1. Regional digitaliseringskoordinator. Samverkan och samarbete med relevanta akto rer a r ett stort fokus inom uppdraget regional digitaliseringskoordinator. Kontinuerlig samverkan inom projektet sker i det nationella digitaliseringskoordinatorsna tverket, mellan Sma lands regionala

48(64)

digitaliseringskoordinatorer, Region Kronoberg internt, och tillsammans med kluster/externa parter. Samverkan med kommunerna har startat upp under 2019. Det fo rsta a r ett na tverk vid namn La ns-IT-ra d (mestadels IT-chefer men na tverket diskuterar ocksa digitalisering) och na tverket mellan kommunernas digitala samordnare (detta a r ett mer renodlat digitaliseringsna tverk da r digitala strateger, samordnare och digitaliseringschefer fra n kommuner medverkar). Fo r mer info om sja lva uppdraget ha nvisas till den a terrapportering av uppdraget som sker direkt mot Tillva xtverket. Bredbandskoordinator. Bredbandskoordinatorns roll a r bland annat att bista kommunerna, driva pa bredbandsarbetet och se till att kommunerna har den information de beho ver fo r att kunna arbeta med bredbandsfra gan. Samverkan sker med kommunerna men a ven Post- och telestyrelsen, jordbruksverket och La nsstyrelsen. Barnens bästa gäller! - i Kronoberg. Gemensamma modeller och arbetssa tt kring barn och unga tillsammans med alla la nets kommuner. Se punkt 1.5.1. Etableringssamverkan Kronoberg. ESF-projekt som syftar att sta rka och effektivisera etableringen genom tydligare anpassning och koppling till individers och arbetsgivares behov. Ma let a r att etablera multikompetenta team med personal fra n organisationer som inga r i individens etablering. De ska mo ta nyanla nda och utifra n ett individuellt anpassat arbetssa tt med helhetssyn pa individen erbjuda samordnat sto d. Region Kronoberg inga r i styrgrupp och a r samarbetspart. Projekta gare: Va xjo kommun i samarbete med samtliga kommuner i la net. Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg a r en samverkansstruktur fo r la nets kommuner och myndigheter inom arbetsmarknadsfra gor med syfte att gemensamt mo ta de utmaningar som finns inom arbetsmarknad och integration. Ma len fo r Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg arbete kopplas direkt till den strategiska o verenskommelsen fo r Kronobergs la n 2019 – 2025 fo r mottagande och etablering i arbets- och samha llsliv. Se punkt 4.3. Hållbar mobilitet i Gröna Kronoberg a r ett samverkansprojekt med samtliga a tta kommuner och de kommunala bolagen i Kronobergs la n, La nsstyrelsen i Kronoberg, Energikontor Sydost, Linne universitetet och fo retag som VIDA, IKEA, Brunskogsgruppen, Alwex, NIBE m.fl. Totalt deltar fler a n 35 arbetsplatser i satsningen. Se punkt 1.3.1. Kollektivtrafikåtgärder i Småland. Region Kronoberg, tillsammans med kommunerna, och Trafikverket uppgraderar fler a n 80 bussha llplatser. Syftet a r att o ka tillga ngligheten och underla tta fo r kollektivresande. Arbetet pa bo rjades under ho sten 2019, och i december 2020 ska det vara fa rdigt. Projektet a r uppdelat i tre etapper: Etapp 1 (ho sten 2019): 15 bussha llplatser runtom i Ljungby, Markaryds och A lmhults kommun. Etapp 2 (va ren 2020): cirka 30 bussha llplatser i Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Va xjo kommun. Norr om va g 25. Etapp 3 (ho sten 2020): cirka 30 bussha llplatser i Alvesta, Uppvidinge, Tingsryd och Va xjo kommun. So der om va g 25. Infrastrukturplanering. Aktuella satsningar fra n ga llande la nstranportplanen i Kronobergs la n tas fram tillsammans I la nstransportplanen fo r Kronobergs la n 2018–2029. I denna har Region Kronoberg prioriterat fyra bidragsomra den, vilka kallas fo r bidragsobjekt. De fyra bidragsomra dena a r: regionala kollektivtrafikanla ggningar, a tga rder fo r miljo och trafiksa kerhet, bidrag till enskilda va gar och driftbidrag flygplats. I la nstransportplanen prioriterades fo r perioden 2018-2029 118,8 miljoner kronor till bidragsobjekt, dvs. 9,9 miljoner kronor per a r. La nets kommuner so ker sedan ett bidrag pa upp till 50 procent av investeringskostnaden. Trafikförsörjningsprogram. Ma lsa ttningar och utveckling av den regionala kollektivtrafiken go rs i samverkan med la nets kommuner utifra n inva narnas och andra akto rers nula ge och framtida behov av kollektivtrafik.

49(64)

• Inom vilka områden gemensam finansiering har skett med kommuner.

I barnens bästa gäller! – i Kronoberg a r det en gemensam finansiering mellan la nets a tta kommuner och Region Kronoberg. Ö vriga samverkansparter ga r inte in med ekonomiska medel.

• Ge exempel på resultat som samverkan med kommuner har medfört eller förväntas medföra.

Ma l, fo rva ntade resultat och effekter framga r av redovisning under avsnitten 1.2 – 1.4. Na gra konkreta exempel pa samverkan och dess resultat a r exempelvis samverkan med kommunerna inom ramen fo r Business Region Kronoberg. Da r fo rva ntas samarbetet la ngsiktigt resultera i ett va lfungerande fra mjarsystem fo r fo retagen, ett effektivt arbete med nya etableringar i regionen och ett kontinuerligt utvecklingsarbete med fo retagsservice. Med utga ngspunkt i de goda resultat som Projektet Kompetens i Kronoberg uppvisat kommer detta att implementeras i ordinarie verksamhet inom ramen fo r Business Region Kronoberg. Projektet har tidigare finansierats av ESF och Region Kronoberg. Vid projektet Samplanering Kronobergs slut finns ett fo rslag till en besta ende plattform fo r fortsatt samplanering fo r mo tes- och arbetsformer, gemensamma kunskaps- och planeringsunderlag samt en regional planeringsatlas. I projektet Hållbar mobilitet i Gröna Kronoberg har de insatser man genomfo rt under 2019 resulterat i att man genom olika metoder flyttat resande fra n bil till ga ng/cykel/kollektivtrafik. Det resande som bytts ut uppga r till 279 000 km, d.v.s. na stan 7 varv runt jorden, och utsla ppsminskningen av CÖ2 uppga r till 50 220 kg. Na r det ga ller kollektivtrafikåtgärder i Småland sa uppgraderas 80 bussha llplatser, i olika etapper under 2019–2020. Se 3.3. Projektet Stationssamhället som regional resurs har fo rutom att projektet resulterat i ett antal fo rstudier om hur kommunernas stationsorter kan sta rkas som regionala resurser, genom exempelvis gestaltningsprogram och arbetshubbar testat metoder fo r dialog och delaktighet. Bl.a. arbetar projektet utifra n kultur och konstna rliga processer fo r att testa metoder och utveckla miljo er, i linje med bl.a. uppdrag som Gestaltad Livsmiljo och platsutveckling som flera statliga och regionala parter har. Satsningen Barnens bästa gäller! – i Kronoberg har a n sa la nge bland annat resulterat i en gemensam praxismodell.

3.4 Samråd med organisationer

• Inom vilka områden eller processer samråd har skett med organisationer.

Affärsutvecklingscheckar Arbetet med affa rsutvecklingscheckar fo r internationalisering och digitalisering drivs, med Region Kronoberg som huvudansvarig och samordnande, gemensamt med ALMI Fo retagspartner, Business Sweden, Enterprise Europe Network och Exportkreditna mnden. Samtliga dessa parter finns tillsammans med Tillva xtverket i den bedo mningsgrupp som bedo mer och prioriterar anso kningar. Tillva xtverket medverkar som central part och finansia r av checkarna. Regional Exportsamverkan Regionens samverkan kring exportfra gor och exportfra mjande sker i ett forum med Region Kronoberg, ALMI Fo retagspartner, Business Sweden, Enterprise Europe Network och Exportkreditna mnden. Tillva xtverket medverkar som central part och finansia r.

50(64)

• Inom vilka områden gemensam finansiering har skett med organisationer.

I ovanna mnda insatser sker ingen gemensam finansiering. Samra d med organisationerna avser bedo mningar info r beslut om fo retagssto d och gemensamma aktiviteter inom exportomra det.

• Ge exempel på resultat som samverkan med organisationer medfört eller förväntas medföra.

Arbetet med affa rsutvecklingscheckar fo r internationalisering och digitalisering har under a ret resulterat i internationaliseringscheckar och digitaliseringscheckar delfinansierat utvecklingssatsningar i 14 fo retag i regionen. Se punkt 1.2.4. Arbetet inom regional exportsamverkan har bl.a. resulterat i en sa rskild satsning, ett s.k. Va xthus-projekt, inom ett la nso verskridande samarbete med Region Kalmar la n med inriktning mot den kinesiska marknaden. La ngsiktigt fo rva ntas intresset fo r och kunskapen om internationalisering o ka hos la nets fo retag.

3.5 Samråd med näringsliv • Inom vilka områden eller processer samråd har skett med näringsliv.

Vi har valt att ba de redogo ra fo r samra d och samverkan med na ringsliv under denna punkt. Den regionala besöksnäringsstrategin som ska bo rja ga lla fra n 2021 tas fram i samverkan med beso ksna ringen, kommunerna och Region Kronobergs destinationsbolag AB Destination Sma land. Se punkt 1.2.2. Skog- och trästrategi Småland. Redan under ho sten 2018 har Region Kronoberg pa bo rjat sitt arbete med att fo ra samtal med olika branschrepresentanter. Detta fo r att kunna analysera behovet regionalt/lokalt, fa fram utbildningar som motsvarar branschens krav pa kompetens. Syftet a r att uppna lokal samverkan mellan utfo rare och arbetsliv. Se punkt 1.4.1. Fastighetsbranschens utbildningsnämnd. Region Kronoberg tillsammans med Fastighetsbranschens utbildningsna mnd (FUR) bjo d in under 2019 till flera dialoger kring kompetensfo rso rjningens utmaningar pa kort och la ng sikt med namnet Kompetensra d – Fastighet Kronoberg. FUR och Region Kronoberg bjo d in fastighetsarbetsgivare, utbildningsanordnare inom fastighet, Arbetsfo rmedlingen, fackliga representanter i la net till mo tet. Se punkt 1.4.1. Transportföretagen & Hotell- och restaurangbranschen. Liknande insatser som genomfo rdes med fastighetsbranschen genomfo rdes med Transportfo retagen samt med representanter fra n Hotell- och Restaurangfacket och Utbildningsra det fo r Hotell och Restaurang. Se punkt 1.4.1. Kompetenssamverkan IT. I det regionala na tverket Kompetenssamverkan IT som samordnas av Linne universitetet, finns Regionen representerad. Na tverket besta r av arbetsgivare fra n ba de privat och offentlig sektor, utbildningsanordnare (gymnasium, YH, universitetet samt arbetsmarknadsutbildningar), Arbetsfo rmedlingen, bemanningsfo retag med flera. Regionen har initierat ide n om en fo rstudie fo r branschvalidering inom branschen. Se punkt 1.4.1. Maker tour – Mot nya höjder. Projektet syftar till att o ka intresset fo r teknik, naturvetenskap och matematik med ma let att hitta nya samverkansformer mellan arbetsliv och skola. Projektet har prioriterat samarbete med fo retaget Nibe Industrier AB, Nobel prize museum och Markaryds kommun. Nibe Industrier AB har som resultat avtalat ett flera rigt samarbete med museet som inneba r a rliga satsningar hos fo retaget. Fokus pa aktiviteter ligger pa den la ngsiktiga kompetensfo rso rjningen genom la rarfortbildning och elevbeso k. Trafikförsörjningsprogram. I arbetet med att ta fram ett nytt

51(64)

trafikfo rso rjningsprogram, som ska bo rja ga lla fra n 2021, har en dialog pa bo rjats med kommunernas na ringslivsrepresentanter kring hur kollektivtrafik och na ringsliv kan samverka pa ett ba ttre sa tt. Na ringslivets intressenter har a ven deltagit i framtagande av en plan fo r o kad ja msta lldhet i skogs- och tra sektorerna.

• Inom vilka områden gemensam finansiering har skett med näringsliv.

Inom na ringslivs- och innovationsomra det sker gemensam finansiering med na ringslivet i arbetet med affa rsutvecklingscheckar. Samra d, beredning och o vrig administrativ hantering finansieras av enbart Region Kronoberg. De insatser som genomfo rs i de fo retag som beviljas sto d finansieras av Tillva xtverket och bero rda fo retag med ha lften vardera.

• Ge exempel på resultat som samverkan med näringsliv har medfört eller förväntas medföra.

Fo rva ntat resultat av arbetet med den nya besöksnäringsstrategin som ska bo rjar ga lla fra n 2021 a r ett ba ttre samlat arbete fo r att sta rka regionens beso ksna ring. Starka och attraktiva fo retag inom na ringen som ger o kade inkomster och skapar o kad sysselsa ttning. Vad ga ller samverkan med fastighetsbranschens utbildningsnämnd sa har mo tena redan uppvisat goda resultat. Medverkande akto rer har kunnat initiera en ny utbildningsstart hos en lokal utbildningsanordnare som sedan bjudit in akto rerna till en tra ff da r man tillsammans med utbildningsanordnare och Arbetsfo rmedlingen, som a r uppdragsgivare, kunnat diskutera utbildningens inneha ll, mo jligheter till samverkan kring bl.a. praktikplatser och rekrytering. Vad ga ller resultat fo r affärsutvecklingscheckar sa presenteras resultaten under ”samra d med organisationer”. Maker tour – Mot nya höjder. Nibe Industrier AB har som resultat av projektet avtalat ett flera rigt samarbete med Nobel prize museum. Avtalet inneba r att fo retagets lokaler kommer anva ndas fo r satsningar sa som utsta llningar. Aktiviteterna fo rva ntas bidra till den la ngsiktiga kompetensfo rso rjningen genom la rarfortbildning och elevbeso k.

52(64)

Återrapportering 4 – Hållbarhet i det regionala tillväxtarbetet

Utifra n 5 § lagen om regionalt utvecklingsansvar och 4 § fo rordningen om regionalt tillva xtarbete ska landstingen ge

en beskrivning av:

• Hur ekonomisk, social och miljo ma ssig ha llbarhet har integrerats i analyser, strategier, program och insatser i det regionala tillva xtarbetet.

• Vilka insatser som har genomfo rts inom ja msta lld regional tillva xt, integration och ma ngfald respektive i genomfo randet av den regionala handlingsplanen fo r att integrera och sta rka klimat- och miljo perspektiven i det regionala tillva xtarbetet under a ret.

• Vilka resultat dessa insatser har medfo rt eller fo rva ntas medfo ra samt hur insatserna har bidragit till att na de ma l som angetts i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet respektive de territoriella samarbetsprogrammen.

4.1 Hållbarhetsintegrering i det regionala tillväxtarbetet • Beskriv hur ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet har integrerats i det regionala

tillväxtarbetet (i analyser, strategier, program och insatser).

Under 2019 har tva nya arbetsmetoder implementerats, vilka syftar till att integrera de tre ha llbarhetsdimensionerna i det regionala utvecklingsarbetet. Uto ver dessa anva nds sedan tidigare ett antal verktyg kallade Gro na tra den, som o kar fo rutsa ttningarna att lyckas med integrering av olika horisontella perspektiv. Verktygen (enskilt eller i kombination) har under 2019 anva nts i bl.a. aktualiseringen av den regionala utvecklingsstrategin Gro na Kronoberg 2025, i arbetet med att ta fram ett nytt Trafikfo rso rjningsprogram (TFP) fo r Kronobergs la n och i arbetet med ny Beso ksna ringsstrategi fo r Kronobergs la n. Ha llbarhetsdimensionerna bedo ms ocksa i hanteringen av anslag 1:1. A ven la rande- och uppfo ljningsstrategi fo r den regionala utvecklingsstrategin inneha ller uppfo ljning av ha llbarhetsdimensionerna. Metoderna och verktygen beskrivs kortfattat nedan. Hållbarhetssäkring Under 2018 har Region Kronoberg utvecklat en arbetsmetod fo r att sa kra att insatser som genomfo rs inom regional utveckling bidrar till den regionala utvecklingsstrategin Gro na Kronoberg och Region Kronobergs ha llbarhetsprogram. Verktyget fa rdigsta lldes och antogs ho sten 2019, efter en testperiod med faktiska case under va ren 2019. Ha llbarhetsa kringen inneba r att en analys ska go ras av vilka ha llbarhetsma l (sociala, ekologiska och ekonomiska) som pa verkas av en insats (positivt och negativt). Insatsen ska, genom att identifiera sa kallade ”ha llbarhetsnycklar” fo r respektive insats, utformas sa att positiva effekter fo rsta rks och risker minimeras.1 Verktyget har under 2019 anva nts skarpt i framtagande av Trafikfo rso rjningsprogram samt Beso ksna ringsstrategi fo r Kronobergs la n. Social konsekvensanalys (SKA) i regional transportplanering Ett planeringsverktyg fo r att inkludera sociala aspekter i regional transportplanering togs fram 2018. Under 2019 har arbete med implementering skett. Arbetsmetoden inneba r en fo rdjupning av sociala fra gor kopplade till transportplanering. Ha llbarhetssa kringen som beskrivs ovan kompletterar med miljo ma ssig och ekonomisk

1 La s mer om verktyget pa www.regionkronoberg.se/gronakronoberg/arbetsmetod/

http://www.regionkronoberg.se/gronakronoberg/arbetsmetod/

53(64)

ha llbarhet. I framtagandet av nytt Trafikfo rso rjningsprogram anva nds ba da verktygen parallellt. Att verktygen anva nder sig av samma terminologi, da r SKA-verktyget pekar ut ”sociala nycklar” och ha llbarhetsverktyget pekar ut ”ha llbarhetsnycklar”, go r att verktygen la tt ga r att kombinera.2 Gröna tråden Gro na tra den inneha ller fyra o vergripande komponenter: ett utmaningsdrivet arbetssätt da r samha llsutmaningar sa tt i centrum; ett kompetent ledarskap som leder till samverkan mot gemensamma ma l; framsyn som skapar beredskap pa la ng sikt, samt; mångfalds- och jämställdhetsintegrering. Da rtill inneha ller gro na tra den de konkreta metoderna: samverkanstrappan; planeringsverktyg; fo ra ndringslogik; la randecykel, och; intressentanalys. I dessa verktyg integreras systematiskt horisontella perspektiv. Under 2019 har fokus framfo rallt varit pa ja msta lldhetsintegrering (se rubrik 4.2). Detta kommer under 2020 att vidgas till integrering av alla tre ha llbarhetsdimensioner.3 Förändringslogik och bedömningsmallar kopplade till anslag 1:1 I projektutvecklingen kopplad till anslag 1:1 la ggs vikt vid att ha llbarhetsaspekter ska vara en integrerad del av den regionala tillva xtpolitiken. En fo ra ndringslogik som tagits fram av Region Kronoberg och som anva nds vid projektutveckling sta lls fra gor kring hur utmaningar och effekter kopplar an till social, ekologisk och ekonomisk ha llbarhet. Lärande- och uppföljningsstrategi Region Kronoberg har en la rande- och uppfo ljningsstrategi som syftar till att synliggo ra och ge en samlad bild av utvecklingen utifra n den regionala utvecklingsstrategin Gro na Kronoberg 2025. Se 5.1. Den reviderade versionen, som ga ller fr.o.m. 2020, inneha ller ett fo rho jt fokus pa social, ekologisk och ekonomisk ha llbarhet.

4.2 Jämställd regional tillväxt • Hur arbetet med jämställd regional tillväxt har genomförts under året. Beskriv även eventuella

utmaningar i genomförandet.

En handlingsplan fo r 2019 a rs arbete med ja msta lld regional tillva xt uppra ttades vid uppdragets slut 2018. Syftet med arbetet 2019 var: att säkra att resultat från projekttiden 2016-2018 lever vidare samt skapa en hållbar organisationsstruktur för Region Kronobergs arbete med jämställd regional tillväxt. Insatser har under 2019 genomfo rts kopplade till tre ma l:

1) Att Region Kronoberg tydligare beaktar ja msta lldhet och intersektionalitet i in-

satser kopplade till den regionala utvecklingsstrategin Gro na Kronoberg.

2) Att Va rd- och omsorgscollege och Teknikcollege arbete med att bryta ko ns-

bundna studie- och yrkesval har en fungerande struktur.

3) Att regionala transportplanerare inom infrastruktur och kollektivtrafikomra det

bo rjar beakta sociala aspekter i planerings- och beslutsunderlag.

Fo r att uppna ma l 1 har ja msta lldhetsintegrering av internt styrnings- och ledningsarbete, projektutveckling, ha llbarhetssa kringsverktyg, Gro na tra den utbildning och sto d till bolagen genomfo rts. Fo r att uppna ma l 2 har arbete med verktyget

2 La s mer om verktyget pa www.regionkronoberg.se/resor-och-trafik/Social-konsekvensanalys-i-transportplanering/ 3 La s mer om Gro na tra den pa www.regionkronoberg.se/gronakronoberg/arbetsmetod/

54(64)

www.vagavaljayrke.se samt na tverk med Va rd- och omsorgscollege och Teknikcollege genomfo rts. Fo r att uppna ma l 3 har sto d i implementering av verktyget Social konsekvensanalys (SKA) i regional transportplanering getts till La nstrafiken. Nedan presenteras ett urval av insatser och resultat. Öbservera att Region Kronoberg arbetar med ja msta lldhetsintegrering som en del av ha llbarhetsintegrering/sa kring av det regionala utvecklingsarbetet.










programmen

Resultat



- Prestation,



Integrera jämställdhet- och intersektion-

alitet i Gröna tråden utbildning

Vidareutveckling av det träningsprogram

för Gröna tråden som utvecklats under re-

geringsuppdraget Jämställd regional till-

växt.

Insatsen är övergripande och bidrar till ett

lyckat genomförande av samtliga mål i RUS.

Prestation: 5 utbildningstillfällen har ge-

nomförts för personal på regionala utveckl-

ingsavdelningen. Samtliga tillfällen har haft

ett tydligt fokus på jämställdhet, intersekt-

ionalitet, normer och makt.

Effekt på kort sikt: ökad kunskap hos tjäns-

tepersoner på Region Kronoberg om jäm-

ställdhetsintegrering kopplade till de olika

planeringsverktygen i Gröna tråden.

Effekt på lång sikt: Insatser är jämställd-

hetsintegrerade.

Checklista för verksamhetssamtal med hel-

och delägda bolag

En checklista för verksamhetssamtal har ta-

gits fram, vilken är en del i att skapa en ak-

tiv bolagsstyrning och förstärka genomfö-

randet av verksamhet som bidrar till Region

Kronobergs målsättningar.

Insatsen relaterar i Gröna Kronoberg till pri-

oritering 3: utveckla en innovativ region

och ett brett näringsliv.

Mål 2025:


Balanserad tillväxt – fler arbetstillfällen.

Prestation: framtagen checklista med tyd-

ligt fokus på uppföljning av bolagets bidrag

till en hållbar utveckling.

Effekt på kort sikt: mer strukturerad upp-

följning av bolagens arbete med social, eko-

logisk och ekonomisk hållbarhet.

Effekt på lång sikt: Bolagen bidrar tydligare

till Region Kronobergs målsättningar.

Våga välja yrke

Vidareutveckling av verktyget www.vaga-

valjayrke.se som utvecklats under rege-

ringsuppdraget Jämställd regional tillväxt.

Insatsen relaterar i Gröna Kronoberg till pri-

oritering 4: utveckla kompetensförsörj-

ningen och en god och jämlik hälsa.

Mål 2025:

- Förbättrad matchning – fler i arbete

Prestation: www.vagavaljayrke.se har upp-

daterats med nya verktyg för jämställda ut-

bildnings- och yrkesval.

Effekt på kort sikt: mer lättillgänglig sida,

med fler verktyg.

Effekt på lång sikt: aktörer inom arbetsliv

och skola har verktyg och arbetar mot

samma mål för att bryta den könssegrege-

rade utbildnings- och arbetsmarknaden.

Implementering av social konsekvensanalys

(SKA) i regional transportplanering

Social konsekvensanalys av neddragning av

kvälls- och nattbusstrafik i Växjö stad

Insatser relaterar i Gröna Kronoberg till pri-

oritering 1: utveckla attraktiva livsmiljöer

med god tillgänglighet.

Mål 2025:

Prestation: SKA-verktyget användes på ett

case om neddragen kvälls- och nattbusstra-

fik i Växjö stad.

http://www.vagavaljayrke.se/




55(64)

Ökad attraktivitet – fler ska välja att bo i lä-

net

Effekt på kort sikt: Caset synliggjorde soci-

ala konsekvenser av beslutet att halvera

Växjö stads sena kvälls- och nattbusstrafik

(däribland minskad rörlighet för ungdomar,

särskilt flickor/kvinnor som i högre grad än

män väljer att stanna hemma på grund av

upplevd otrygghet).

Effekt på lång sikt: Caset används som ex-

empel på implementering och bidrar lång-

siktigt till att underlätta implementering i

fler processer.

4.3 Integration och mångfald • Hur arbetet med integration och mångfald har genomförts under året. Beskriv även eventuella

utmaningar i genomförandet.

Arbetsfo rmedlingen, La nsstyrelsen i Kronobergs la n, Region Kronoberg, Va xjo kommun (som representerar samtliga kommuner i la net), Migrationsverket och Linne universitetet tog fram en strategisk o verenskommelse pa regional och lokal niva inom omra det integration/etablering samt arbetsmarknad (SÖ K). Region Kronoberg inga r i styrgruppen och arbetsgruppen som arbetade fram o verenskommelsen. Den antas under va ren 2020.

• Ge exempel på insatser som har genomförts under året. Insatserna kan vara helt eller delvis fi-

nansierade med anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder men även insatser med egna medel/annan








programmen

Resultat



- Prestation,



Strategisk regional överenskommelse –

mottagande och etablering i arbets- och

samhällsliv (SÖK)

Finansierat av Länsstyrelsen §37-medel

Insatsen kopplas till prioritering 4, utveckla

kompetensförsörjning och en god jämlik

hälsa. Mål:

- Förbättrad matchning –

fler i arbete.

Prestation

Framtagning och förankring av en Strate-

gisk regional överenskommelse – motta-

gande och etablering i arbets- och sam-

hällsliv (SÖK). SÖK:en planeras antas av lä-

nets samtliga kommuner och flera myndig-

heter under våren 2020.

SÖK:en pekar på 14 samverkansområde

med utpekade delmål.


Lokala överenskommelsen tas fram i alla

kommuner i linje med SÖK:en.


Genom en strategisk överenskommelse i

Kronobergs län (SÖK) skapas samverka mel-

lan de olika aktörer och sina roller för asyl-

sökandes och nyanländas effektivare

mottagande och etablering.

56(64)

”Att vara arbetsgivare i Kronobergs län” är

satsning som finansierades av Regionens

egna medel.

Regionen anordnade i samarbete med De-

legationen för unga och nyanlända till ar-

bete i Kronoberg en rad föreläsningar och

workshopar i länets kommuner.

Aktiviteterna syftade till att lyfta arbetsgi-

varens roll inom kompetensförsörjning.

Samtidigt som öka kunskap om de verktyg

och strategi som finns för att stödja den

rollen. Träffarna hade särskilt fokus på

grupper som diskrimineras i arbetsmark-

nad, kvinnor och utrikesfödda.

Insatsen kopplas till prioritering 4 om att

utveckla kompetensförsörjning och en god

jämlik hälsa. Mål:

- Förbättrad matchning –

fler i arbete.

Prestation

Kompetensutveckling för över 100 företag

och över 400 deltagare om rollen som ar-

betsgivare


Arbetsgivare har fått ökat kunskap om de

verktyg och strategi som finns för att stödja

den rollen.


Arbetsgivare ser kompetensen utan desar-

mering och mer utifrån fördelar och möjlig-

heter bakom mångfald i arbetsplatser.

4.4 Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet

• Beskriv hur genomförandet av den regionala handlingsplanen för att integrera och stärka

klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet har bedrivits under året. Beskriv

även eventuella utmaningar i genomförandet.

Genomfo randet av handlingsplanen har skett genom tilla mpning av ha llbarhetsverktyget i befintliga processer samt genom aktiviteter inom pa ga ende projekt och processer.

• Lista vilka insatser som genomförts under året. Fyll i tabellen nedan. Lägg vid behov till fler ra-

der. Insatserna kan vara helt eller delvis finansierade med anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder

men även insatser med egna medel/annan finansiering kan redovisas.

Nedan rapporteras aktiviteter som genomförts enligt planen för att stärka miljö och

klimat inom befintlig verksamhet. Mer omfattande insatser är dock de som redan

planerats inom befintliga projekt och processer och som därför inte tagits med som

aktiviteter i planen. Exempel är projekten Hållbar mobilitet, CRKKL, Samplanering

Kronoberg, Stationssamhällen som regional resurs och Mot Nya Höjder. Dessa insat-

ser finns beskrivna na rmare i avsnitt 1.23., 3.1 och 1.4.7. Exempel pa processer som

integrerat klimat och miljo a r revidering av trafikfo rso rjningsplanen, Positionspap-

per Kollektivtrafiken 2040, bredbandsutveckling, arbetsmarknadsdagar för gröna

näringen och Framtagande av ny besöksnäringsstrategi. Dessa finns beskrivna un-

der avsnitt 1.3 och 1.2.2.




Beskriv insatsens bidrag till målsättning-

arna i den regionala handlingsplanen för

att integrera och stärka klimat- och miljö-

perspektiven i det regionala tillväxtarbetet

samt till mål som fastställts i RUS, det reg.

strukturfondsprogrammet resp. de territori-

ella samarbetsprogrammen

Resultat



- Prestation,



57(64)

Framtagande av hållbarhetsprogram för

Region Kronobergs interna arbete.

Programmet bidrar till flera prioriteringar i

Gröna Kronoberg och till dessa mål:


- På väg mot ett plusenergilän.


Effekt på kort sikt: Ökad kunskap om

Agenda 2030 och förbättrad samsyn i orga-

nisationen. Mandat att arbeta med hållbar-

hetssäkring.

Effekt på lång sikt: Hållbarhet integreras i

vårt ordinarie arbete och vår klimatpåver-

kan minskar.

I samband med revidering av RUS:en har in-

tegrering av Agenda 2030 målen genom-

förts. Prioriterade insatser för att uppnå

målet om minskad klimatpåverkan.

Prioriterade insatser kopplat till klimat bi-

drar till målen:



Effekt på kort sikt: Ökad medvetenhet om

prioriterade insatser i länet.

Effekt på lång sikt: Minskad klimatpåverkan

Framtagande av hållbarhetssäkringsverk-

tyg. Verktyget har används inom i framta-

gande av Trafikförsörjningsprogram samt

Besöksnäringsstrategi för Kronobergs län

(se punkt 4.1). Klimat- och miljöaspekter

kommer att beaktas i båda strategierna.

Insatsen är övergripande och bidrar till ett

lyckat genomförande av samtliga mål i RUS.

Effekt på lång sikt: Minskad klimatpåverkan

och bättre tillgänglighet

Seminarier om hållbara livsmedel under

matmässan MAT2019.

Insatsen bidrar till flera mål i Gröna Krono-

berg men främst:

-klimatpåverkan ska minska

Effekt på kort sikt: Ökad kunskap om håll-

bara livsmedel, nätverkande

Effekt på lång sikt: Minskad klimatpåver-

kan, ökad produktivitet i länet och förbätt-

rad hälsa

Seminarier inom projektet CRKKL om cirku-

lär upphandling, hållbart byggande och av-

fallsminskning.

Insatsen bidrar till prioritering 4. Utveckla

en innovativ region och ett brett näringsliv.



Effekt på kort sikt: Ökad kunskap


kan, ökad resurseffektivitet

Inom projektet Samplanering Kronoberg

har en integrerad landskapskaraktärsanalys

för Kronobergs län tagits fram i samarbete

med länsstyrelsen och kommunerna. Verk-

tyget syftar till att visa hur markanvänd-

ningen påverkar landskapet, peka ut käns-

liga områden, visa på potentialen och ge

vägledning vid politiska beslut.

En planeringsatlas som bl.a. innehåller be-

folkningsdata, riksintressen och skyddade

områden har även tagits fram som stöd för

den kommunala planeringen.

Insatser till prioritering 1: utveckla attrak-

tiva livsmiljöer med god tillgänglighet i

Gröna Kronoberg.

Mål:

- Ökad attraktivitet – fler

ska välja att bo i länet.

- Klimatpåverkan ska

minska.

Effekt på kort sikt: Förbättrad samsyn och

bättre kunskap/verktyg för planering.

Effekt på lång sikt: En hållbar planering som

leder till minskad klimatpåverkan, förbätt-

rad tillgänglighet och ökad attraktivitet.

En GAP-analys om hållbara transporter och

klimatpåverkan från transporter har gjorts.

Analysen kommer användas för projektut-

veckling inom området.



Gröna Kronoberg.

Mål:

- Ökad attraktivitet – fler

ska välja att bo i länet.

- Klimatpåverkan ska

minska.

Effekt på kort sikt: Förbättrad underlag för

projektutveckling.


kan, förbättrad tillgänglighet och ökad at-

traktivitet.

En kartläggning av möjligheten att resa håll-

bart till besöksmål har genomförts i samar-

bete med länsstyrelsen.



Gröna Kronoberg.

Mål:

- Klimatpåverkan ska minska.

Effekt på kort sikt: Förbättrad underlag för

utveckling av transporter i besöksnäringen.


kan, förbättrad tillgänglighet och ökad at-

traktivitet.

Utbildning inom LEAN inom Kompetens

Kronoberg som leder till ökad resurseffekti-

vitet och skapar en ökad medvetenhet om

miljö och klimat.


en innovativ region och ett brett näringsliv i

Gröna Kronoberg. Mål:



Effekt på kort sikt: Ökad kunskap



En prioritering av de internationella nätver-

ken har gjorts och Region Kronoberg


en innovativ region och ett brett näringsliv i

Effekt på kort sikt: Effektivare utnyttjande

av våra resurser.

58(64)

kommer att stärka sitt arbete i Energi cities.

Cirkulär och biobaserad ekonomi samt vat-

tenförvaltning och hållbara transporter har

prioriterats som viktiga områden.

Gröna Kronoberg. Mål:




Återrapportering 5 - Arbetet med att analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet

Utifra n 5 § lagen om regionalt utvecklingsansvar respektive 7 och 9 §§ fo rordningen om regionalt tillva xtarbete ska

landstinget ge en beskrivning av hur arbetet med att analysera, fo lja upp och utva rdera det regionala tillva xtarbetet

har bedrivits under a ret. Redovisningen ska inneha lla uppgift om:

• Vilka analyser, uppfo ljningar och utva rderingar som har genomfo rts. • Vilka av dessa analyser, uppfo ljningar och utva rderingar som helt eller delvis har finansierats med anslaget

1:1 Regionala tillva xta tga rder under utgiftsomra de 19 Regional tillva xt. • Hur erfarenheter och kunskap fra n analyser, uppfo ljningar och utva rderingar har tagits till vara.

5.1 Genomförda analyser, uppföljningar och utvärderingar • Hur arbetet har genomförts under året. Beskriv även eventuella utmaningar i genomförandet.

Under 2015 antog Region Kronoberg en analys- och uppfo ljningsplan fo r det regionala utvecklingsarbetet. Strategin inneha ller riktlinjer som ska bidra till att skapa ett systematiskt la rande inom organisationen; fra n regional utvecklingsstrategi till projekt och andra insatser. Strategin beskriver hur samha llsanalyser ska kopplas samman med de resultat som organisationen genererar genom egna utvecklingsinsatser. Strategin inneha ller a ven information om na r resultaten fra n analyser och utva rderingar ska spridas. Pa ett o vergripande plan syftar uppfo lningsstrategin till att fa nga upp fo ljande dimensioner av det regionala utvecklingsarbetet:

Aktiviteter

Prestationer Utfall Kortsiktiga samhällseffekter

Långsiktiga samhällseffekter

Projekt

Bolag (ex

ALMI)

Samverkan

La nstrafike

ns

verksamhet

Direkta resultat

av aktiviteterna,

exempelvis:

Nya busslinjer

Fler mo ten med

fo retagare

Ö kad

planeringsamverk

an med

kommuner

Effekter av va ra

egna aktiviteter,

exempelvis:

Ö kat resande med

kollektivtrafik

Ö kad

tillva xtvilja/omsa ttn

ing bland

deltagande fo retag

Fler bosta der som

byggs i na rhet av

ta gstationer

Effekter som

pa verkas av va ra

insatser men a ven

omva rlden,

exempelvis:

Kollektivtrafikens

marknadsandel

Tillva xtvilja bland

regionens fo retag

Nybyggnationer i

regionen

Effekterna ha r a r

pa ”RUS-niva ” och

a r formulerade

som ma l i va r RUS,

exempelvis:

Antalet

arbetstillfa llen i

regionen ska o ka

Klimatpa verkande

utsla pp ska

minska

Inrikes flyttnetto

ska fo rba ttras

59(64)

Under 2019 reviderade Regioner Kronoberg den regionala utvecklingsstrategin. I samband med detta arbete uppdaterades a ven ovan beskrivna uppfo ljningsstrategi. Ett resultat av detta a r att vi, pa grund av personella resurser, i a r inte har genomfo rt na gon sammanfattande utva rdering av avslutade projekt. Vi kommer dock att utva rdera dessa i a ret rapport, som kommer att ha ett annorlunda anslag a n tidigare. Den nya projektrapporten kommer fo rutom projekt a ven inneha lla en utva rdering av bolagens (ALMI, Inkubatorn osv.) insatser fo r att fo rsta rka helhetssynen av utvecklingsarbetet. Ma let med rapporten a r att go ra en va rdering av de samlade effekterna fra n projekten och bolagen. I samband med uppdateringen av va r uppfo ljningsstrategi har ett antal utmaningar identifierats. En sa dan a r att vi idag saknar tillga ng till arbetssta llefo rdelad fo retagsdata. Det finns idag tja nster som erbjuder sa dan data, men fo r en liten region a r det en ho g inko pskostnad. Detta begra nsar mo jligheterna till att analysera na ringslivets utveckling i regionen, exempelvis om det a r flera sma eller enskilda sto rre bolag som sta r fo r tillva xten inom en bransch. Sedan la ng tid tillbaka har en svaghet i utva rderingsverksamheten varit avsaknad av utva rderingar som sker 3–5 a r efter ett avslutat projekt. Det finns ma nga hinder fo r den typen av utva rderingar. Men fler utva rderingar med denna karakta r skulle o ka kunskaperna om projektetens la ngsiktiga effekter. Na r det ga ller anslag 1:1-har Region Kronoberg arbetat med olika strategier under de senaste a ren. Sedan la ng tid tillbaka har vi fo ljt upp va ra projekt genom a terrapporteringar, projektbeso k och kontinuerliga dialoger med projekta garna. Öm projekten erha ller mer a n 800 tkr i finansiering, eller a r av sa rskild betydelse, tillkommer ett krav pa att en extern utva rderare ska kopplas till projektet. I o vriga fall har regionen, tillsammans med projekta garna, ansvarat fo r att utva rdera projektresultat. Fra n och med 2018 har organisationen som ma l att go ra en sto rre portfo ljutva rdering a rligen fo r att komplettera den lo pande uppfo ljningen och de enskilda utva rderingarna. Samtliga av de rapporter som det refereras till i nedan tabell a r helt eller delvis finansierade av 1:1-medlen. Antingen inom ramen fo r projekt eller genom personella resurser finansierade genom a ndama let Uppfo ljning och utva rdering, i regleringsbrevet. Detta fo r att en del av a ndama let ga r till personella resurser som arbetar med analys- och uppfo ljning.

• Lista de analyser, uppföljningar och utvärderingar som genomförts under året kopplat till

regionens regionala tillväxtarbete.

Typ av aktivitet

(analys,

uppföljning eller

utvärdering)

Namn

Helt

eller

delvis

finansie

rat av

anslag

1:1 –

Ja/Nej

Hur har erfarenheter och kunskap tagits till vara?

Uppföljning av det

regionala

utvecklingsarbetet

2018

Ja Rapporten tas fram varje år och följer upp föregående års utvecklingsarbete. I

rapporten följer vi upp de mål som finns i RUS:en och kartlägger de insatser som

genomförts för att nå målen. Redovisningen sker i relation till RUS:ens olika

prioriteringar. Avslutningsvis sker en bedömning av insatserna i relation till

målutvecklingen och omvärldsförändringar. Rapporten avslutas sedan med ett antal

60(64)

rekommendationer inför det kommande verksamhetsåret. Rapporten har flera

syften. Ett huvudsyfte är att identifiera eventuella gap mellan insatser och mål.

Underlaget har använts i flera sammanhang under året. Exempelvis används

underlaget i samband med den interna verksamhetsplaneringen, och när

ledningsgruppen beslutar om strategiska inriktningar för året.

Rapporten har presenterats för den regionala utvecklingsnämnden och för

kommunalråden. Rapporten har även utgjort underlag för verksamhetsplanen 2019.

Rekommendationerna i rapporten kopplar till RUS-prioriteringarna.

Länk till rapport:

http://www.regionkronoberg.se/globalassets/rus/insatsrapport_2018.pdf

Tillväxt i

Kronobergs län

2019

Ja Rapporten syftar till att ge en beskrivning av länets styrkeområden och utvecklingen

inom näringslivet. Ett huvudinslag i rapporten är att koppla utvecklingen till olika

lokaliseringsteorier som sedan kan påverka det operativa näringslivsfrämjande

arbetet i regionen. I rapporten används metoder som syftar till att identifiera hur

olika geografier presterar i förhållande till förutsättningarna. Ambitionen är att en

liknande produkt ska tas fram på årlig basis.

Rapporten har presenterats och diskuterats inom Kronoberg Business Region, där

kommunala näringslivschefer och regionala tjänstemän inom näringslivsområdet

deltar. Konkreta resultat är att underlaget delvis format strategierna för vilken typ

av etableringar som är särskilt viktiga för regionens olika delar för att komplettera

och minska sårbarheten inom nuvarande näringslivsstruktur.

Länk till rapport:

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/13c018626f634feabac9ef4e6d1aed

d8/tillvaxtikronoberg2019.pdf

Kulturella och

kreativa näringar i

Kronobergs län

2010-2016

Ja Rapporten är en beskrivning av sysselsättning och företag inom KKN i Kronobergs

län. Rapporten visar att KKN-företag är viktiga för länet. Endast Stockholms län hade

en större andelsmässig sysselsättning inom KKN och näst efter Stockholm hade

Kronobergs KKN-företag även den största andelsmässiga omsättningen av alla län.

Rapporten har förankrats hos kulturstaben och näringslivsdelen inom Region

Kronoberg. Syftet är att den ska utgöra underlag för hur de båda områdena kan

samverka i framtiden för att främja KKN-näringarna i regionen. Bland annat kommer

slutsatser från rapporten vara en del av kulturplanen för nästa period.

Länk till rapport:

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/13c018626f634feabac9ef4e6d1aed

d8/kkn_rapport_2019.pdf

Kulturgeografisk

analys

Ja Syftet med den kulturgeografiska analysen är att skapa en gemensam bild av

regionens rumsliga struktur i näringsgeografisk och socioekonomisk mening, som

underlag för områdes- och platsspecifika utvecklingsstrategier. Därmed kan

analysen också vägleda arbetet med orts- och landsbygdsutveckling,

översiktsplanering samt trafik- och infrastrukturplanering.

Rapporten har föredragits i flera olika sammanhang. Exempelvis har resultaten från

rapporten utgjort underlag för diskussion inom projektet ”Samplanering Kronobergs

län”. Ett resultat av underlaget är att ett arbete med gemensamma strukturbilder

påbörjats. Underlaget används även av kommunerna i deras arbete med fysisk

planering.

http://www.regionkronoberg.se/globalassets/rus/insatsrapport_2018.pdf

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/13c018626f634feabac9ef4e6d1aedd8/kkn_rapport_2019.pdf

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/13c018626f634feabac9ef4e6d1aedd8/kkn_rapport_2019.pdf

61(64)

Länk till rapport:

https://arcg.is/TTzvb

Inrikes flyttningar

till och från

Kronobergs län

2000-2018

Ja I rapporten görs en övergripande analys av flyttningarna mellan Kronobergs län och

övriga län i Sverige. Flyttningarna studeras över tid, efter ålder samt födelseregion.

Rapporten togs fram i syfte med att belysa länets attraktivitet i relation till övriga

regioner i Sverige.

Rapporten har föredrogs under ett seminarium om regionens attraktivitet. Under

seminariet medverkade aktörer från regionen, kommuner, näringsliv samt akademi.

Rapportunderlaget ska utgöra underlag för det framtida arbetet med att stärka

regionens attraktivitet.

Länk till rapport:

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/fe036720830c41db8d7a5131a264b

781/flyttkronoberg2019.pdf

Befolkningsutveckl

ingen i Kronobergs

län 2018 och

befolkningsprogno

s för perioden

2019-2033

Ja Rapporten tas fram varje år och analyserar den senaste befolkningsstatistiken för

länet och dess kommuner. Underlaget är viktigt för att studera länets skattekraft

och attraktivitet. En viktig del av rapporten är även befolkningsprognosen för länet.

Den används inom en rad olika planeringssammanhang, exempelvis när det gäller

kollektivtrafik, planering av vårdverksamhet, utbildningsprognoser och så vidare.

Länk till rapport:

http://www.regionkronoberg.se/globalassets/rus/demografirapport2019.pdf

Sysselsättningen i

Kronobergs län

2018

Ja Rapporten tas fram varje år och analyserar den senaste sysselsättningsstatistiken

för länet och dess kommuner. Syftet med rapporten är att studera länets

konkurrenskraft och olika branschers utveckling. En annan viktig aspekt är att följa

hur arbetsmarknaden utvecklas för olika grupper. Rapporten sprids i en rad olika

sammanhang, både interna och externa.

Länk till rapport:

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/ffd3fd4bf879476d891b0ead0d3f732

6/sysselsattningsrapport-2018_klar.pdf

Kompetensförsörjn

ing 2019 - översyn

av kompetens-

försörjningen i

Kronobergs län

Ja Rapporten tas fram varje år och analyserar de olika branschernas utveckling,

arbetskraftens utveckling, matchningen på arbetsmarknaden samt en framskrivning

av utbud och efterfrågan för olika utbildningsgrupper. Rapporten är ett underlag för

dialog med olika branschrepresentanter och utbildningsanordnare. Under året

föredrogs den i en rad olika sammanhang som samlade aktörer från offentlig, privat

och civil sektor. Inte minst är rapporten av stor betydelse för att kunna genomföra

det regionala kompetensförsörjningsuppdraget.

Länk till rapport:

http://www.regionkronoberg.se/globalassets/rus/kompetensfors2019_regionkrono

berg2.pdf

Produktivitetskom

mission Sydost –

Utvecklingen i

Sydöstra Sverige

Ja Länen Kronoberg, Kalmar och Blekinge utgör vad vi i dag kallar Sydost. Det är en

region med 600 000 invånare fördelade på 25 kommuner och nio

arbetsmarknadsregioner, inom vilka invånarna bor och arbetar. I denna rapport

analyseras näringslivets tillväxt och produktivitet i regionen. Rapporten visar på att

det finns utmaningar i länen, men även möjligheter. Rapporten togs fram i

samarbete mellan regionerna och Handelskammaren i Sydsverige

Rapporten har spridits i en rad olika sammanhang, exempelvis under respektive

regions årsdagar som samlar en mängd aktörer från olika sektorer och geografier.

Underlaget är ett led i att utveckla interregional samverkan mellan länet, särskilt

inom näringslivsområdet.

https://arcg.is/TTzvb

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/fe036720830c41db8d7a5131a264b781/flyttkronoberg2019.pdf

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/fe036720830c41db8d7a5131a264b781/flyttkronoberg2019.pdf

http://www.regionkronoberg.se/globalassets/rus/demografirapport2019.pdf

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/ffd3fd4bf879476d891b0ead0d3f7326/sysselsattningsrapport-2018_klar.pdf

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/ffd3fd4bf879476d891b0ead0d3f7326/sysselsattningsrapport-2018_klar.pdf

http://www.regionkronoberg.se/globalassets/rus/kompetensfors2019_regionkronoberg2.pdf

http://www.regionkronoberg.se/globalassets/rus/kompetensfors2019_regionkronoberg2.pdf

62(64)

Länk till rapport:

https://resources.mynewsdesk.com/image/upload/iyurzwravjz3vt8ryxup.pdf

Energibalans

Kronoberg 2018

Nej Länsstyrelsen i Kronobergs län och Region Kronoberg arbetar för en

energiomställning i samhället, vilket innebär en effektivare energianvändning samt

minskade växthusgasutsläpp. För att följa upp de regionala klimatmålen behöver

utvecklingen inom området följas kontinuerligt. Detta gör länsstyrelsen och Region

Kronoberg genom en energibalans som kartlägger energiflödena i länet.

Rapporten har föredragits i en rad olika sammanhang och utgör ett viktigt underlag

för hur vi kan främja en hållbar omställning inom näringslivet och transportsektorn.

Länk till rapport:

http://www.regionkronoberg.se/globalassets/rus/energibalans-2018.pdf

Granskningsrappo

rt ”UF-för alla”

Ja En utvärdering av Ung företagsamhets projekt ”UF för alla” som syftade till att få

elever på IM-programmet att starta UF-företag och därigenom främja integration

via förbättrad språkinlärning, nya nätverk och företagskunskaper. Lärdomar från

utvärderingen är att engagerade och informerade lärare är avgörande, den höga

omsättningen av lärare och elever är ett betydande hinder samt att eleverna ofta

saknar ett naturligt nätverk som försvårar uppstarten.

Ledarskap i

Småland -

Linneuniversitetet

Ja Följeforskning av projektet ”Centrum för ledarskap och innovation”, som syftat till

att utveckla en aren för framtidens ledarskap, där praktisk handling på

forskningsbaserad kunskap står i fokus. Rapporten visar på betydelsen av att

kombinera tillgång till forskningskunskap med mer praktiska och

verksamhetsbaserade case. Ett upplägg som attraherat en stor målgrupp som

annars är svår att nå. Rapporten visar på goda resultat.

Samplanering

Kronoberg -

Slututvärdering

Ja Under 2018 och 2019 har Region Kronoberg drivit projektet Samplanering

Kronoberg. Projektet har syftat till att åstadkomma effektivare, samordnade och

mer friktionsfria planeringsprocesser, som främjar en hållbar utveckling i hela

Kronobergs län. Utvärderingen har utgjort grund för det fortsatta arbetet med att

stärka samplaneringen i länet.

Slututvärdering av

Konsulttimmen i

Kronoberg

Ja Konsulttimmen har erbjudit små- och medelstora företag i Kronobergs län upp till

sex timmars kostnadsfri rådgivning av en extern konsult inom fyra olika

kompetensområden. De kompetensområden som erbjudits är: ekonomi och juridik,

marknad och sälj, organisation och ledarskap samt IT och digitalisering.

Utvärderingen ligger till grund för det fortsatta arbetet med metoden. Centrala

lärdomar är att stärka urvalskriterierna, bevara enkelheten och den mänskliga

kontakten vid handläggning av stödet samt att bredda rådgivningsområdena.

Slututvärdering av

projektet

”Kompetens i

Kronoberg”

Ja Kompetens i Kronoberg är initierat av nätverket för kommunernas näringslivschefer

vilket samordnas av Region Kronoberg som också är projektägare. Målgruppen för

projektet är små och medelstora företag i Kronobergs län med upp till 250

anställda. Insatserna i projektet vänder sig till både arbetsgivare och arbetstagare.

Projektinsatser som genomförts är coachning och kompetensutveckling. En central

lärdom från utvärderingen är:

”En förutsättningslös form för processtöd och coachande insatser utifrån företagens

situation framstår som en nyckelfaktor. Det är väsentligt att inte ge intrycket av att

sälja en färdigpaketerad tjänst eller något allmänt koncept. Detta bidrar till att

företagen känner sig ”fredade” och att inga dolda kostnader eller annan

merförsäljning förväntas tillkomma vilket är en god grund för ett tillitsfullt

samarbete.”.

Delutvärdering av

projektet Växarena

Ja Syftet med Växarena 2.0 projektet är en kraftfull satsning på företag med

tillväxtpotential för att accelerera deras tillväxt och konkurrenskraft på den

regionala, nationella och internationella marknaden. Projekt Växarena 2.0 bygger på

https://resources.mynewsdesk.com/image/upload/iyurzwravjz3vt8ryxup.pdf

http://www.regionkronoberg.se/globalassets/rus/energibalans-2018.pdf

63(64)

arbetssätt och erfarenheter från det tidigare projektet Växarena. Central lärdom

från utvärderingen är:

”ALMI bör ställa tydligare krav på uppföljning och rapportering från de

medverkande företagen i syfte att öka effekterna av programmet. I materialet

menar flera företag att de önskat en tydligare struktur, ökade krav och mer

uppföljning. Likaså framför ett företag, som erhållit ”tydliga och tuffa krav”, vikten

av detta för utvecklingssatsningens framgång..”

Utvärdering

Hållbar Mobilitet i

Gröna Kronoberg

Ja Projektet HÅLLBAR MOBILITET I GRÖNA KRONOBERG ska ta ett samlat grepp för att

minska koldioxidutsläpp kopplade till resor till och från privata och offentliga

arbetsplatser. Metod för projektet har varit ”nudging”. Några lärdomar från

utvärderingen är: 1) det är viktigt med återkoppling kring måluppfyllelse bland

deltagande organisationer, 2) och att i implementeringsarbetet finns även behov av

att projektets samlade insikter tillvaratas, och att behovet av samverkan mellan

olika delar av den kommunala och regionala nivån (turism, kollektivtrafikplanering,

fysisk planering etc.) hanteras.

64(64)

6 Övriga medskick ni vill göra angående det regionala tillväxtarbetet 2019

Länstransportplan VP 2020, Bidragsobjekt

1219RGK1278


Handläggare: Per Hansson, Datum: 2020-02-13

Sida 1 av 1



Ordförandes förslag till beslutFöreslås att regionala utvecklingsnämnden fastställer förslag till bidragsobjekt som en del av verksamhetsplanen för 2020 enligt Länstransportplanen 2018-2029, i enlighet med tjänsteskrivelse 2020-02-13 och översänder densamma till Trafikverket för slutligt beslut och genomförande.

SammanfattningRegion Kronoberg är länsplaneupprättare i Kronobergs län. Det innebär att vanligtvis vart fjärde år upprättas en strategisk plan över hur de regionala vägarna ska utvecklas. Verksamhetsperioden 2018-2029 inleddes med att Kronobergs länstransportplan antogs av regionfullmäktige i december 2018.

Genomförandet av Länstransportplan för Kronobergs län delas upp i årliga verksamhetsplaner. En del av den årliga verksamhetsplanen är att besluta om vilka så kallade bidragsobjekt som skall erhålla bidrag från länstransportplanen. I länstransportplanen prioriterades för perioden 2018-2029 118,8 miljoner kronor till bidragsobjekt, dvs. 9,9 miljoner kronor per år. Det är dock Trafikverket som årligen fastställer vilka medel som finns tillgängliga för bidrag. För bidragsåret 2020 har Trafikverket indexuppräknat medlen till bidragsobjekt. Detta innebär att potten för statliga bidrag har ökat med 402 tkr till att totalt omfatta 10 302 tkr

I föreliggande tjänsteskrivelse, som en del av verksamhetsplanen 2020, presenteras vilka objekt som föreslås erhålla bidrag för bidragsåret 2020.



Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse Länstransportplan VP 2020, Bidragsobjekt

TjänsteskrivelseDiarienr: 19RGK1278


Sida 1 av 3


Tjänsteskrivelse -


BakgrundRegion Kronoberg är länsplaneupprättare i Kronobergs län. Det innebär att vanligtvis vart fjärde år upprättas en strategisk plan över hur de regionala vägarna ska utvecklas. Verksamhetsperioden 2018-2029 inleddes med att Kronobergs länstransportplan antogs av region fullmäktige i december 2018.

Genomförandet av Länstransportplan för Kronobergs län delas upp i årliga verksamhetsplaner. En del av den årliga verksamhetsplanen är att besluta om vilka så kallade bidragsobjekt som skall erhålla bidrag från länstransportplanen. I länstransportplanen prioriterades för perioden 2018-2029 118,8 miljoner kronor till bidragsobjekt, dvs. 9,9 miljoner kronor per år. Det är dock Trafikverket som årligen fastställer vilka medel som finns tillgängliga för bidrag. För bidragsåret 2020 har Trafikverket indexuppräknat medlen till bidragsobjekt till att totalt omfatta 10 302 tkr.

Bakgrund bidragsobjektI länstransportplanen för Kronobergs län 2018-2029 har Region Kronoberg prioriterat fyra bidragsområden, vilka kallas för bidragsobjekt. (Ibland nämns också begrepp som statlig medfinansiering, statsbidraget eller driftbidrag som namn på bidragsobjekten.) De fyra bidragsområdena är:

1. Regionala kollektivtrafikanläggningar2. Åtgärder för miljö och trafiksäkerhet3. Bidrag till enskilda vägar4. Driftbidrag flygplats

Trafikverket ansvarar för bidragen till område 2–4. Det första området, bidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar, samordnas av länets Kollektivtrafik-myndighet.

Bidragsobjekt 2020Budgeten för 2020 till bidragsobjekten är enligt följande:Bidragsobjekt (tkr) Budget 2020Kollektivtrafikåtgärder 3 150Miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder 3 150Enskilda vägar 1 800Driftbidrag till Småland Airport 2 202Summa: 10 302

BeredningSe ovan.



Sida 2 av 3

ÄrendebeskrivningSe ovan.

Ekonomiska effekter/konsekvenserRegionala kollektivtrafikanläggningarFör åtgärder i regionala kollektivtrafikanläggningar, vanligtvis byggnation av hållplatser och väderskydd, kan länets kommuner söka ett bidrag på upp till 50 procent av investeringskostnaden. För bidragsåret 2020 inkom kommunerna med ansökan om bidrag till åtgärder för en beräknad totalkostnad på cirka 4,2 miljoner kronor. I och med att inte hela den reserverade budgeten för kollektivtrafikanläggningar kommet att nyttjas har medel förts över till Miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder.

Regionala kollektivtrafikanläggningar (tkr) Beräknad kostnad BidragBussterminal Myntvägen Grimslöv, Alvesta 2 780 1 390Ansökan är för genomförande 2020-2021Infartsparkering i anslutning till busshållplats 1 400 700vid Vildgåsvägen. Växjö.Summa: 4 180 2 090

Åtgärder för miljö- och trafiksäkerhetFör åtgärder för miljö- och trafiksäkerhet kan länets kommuner söka ett bidrag på upp till 50 procent av investeringskostnaden. För bidragsåret 2020 inkom kommunerna med ansökan om bidrag till åtgärder för en beräknad totalkostnad på cirka 13,5 miljoner kronor. I och med att hela det avsatta bidragsbeloppet för kollektivtrafikåtgärder inte kommer att nyttjas har medel kunnat föras över till bidrag till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder. Förutom att trafiksäkerhetsåtgärder kommer att genomföras kommer också cirka 4 km cykelväg att byggas. Fördelningen av bidrag föreslås ske enligt följande:

Förbättrad miljö & trafiksäkerhet (tkr) Beräknad kostnad BidragAsfaltering av cykel väg mellan Fiskarnas gränd 610 305och Stamvägen i Hovmantorp, LesseboNy cykelväg i Skruv, Lessebo 1 000 500Cykelväg från Åkerhultsvägen till Hackebackeskolan 175 87,5och Nyängskolan i Lessebo, LesseboCykel väg runt Rottnen i Hovmantorp, Lessebo 900 450Utbyggnad av GC-väg Skulptörvägen och 3 784,5 1 892,2Trebyvägen; MarkarydHastighetsdisplay - Växjövägen, Tingsryd 30 15Hastighetsdisplay Skolvägen, Urshult, Tingsryd 30 15Förlängning av snabbcykelvägen längs med 1 400 700Torparvägen, Teleborg, VäxjöLjungbyvägen i Älmhult, Älmhult 2 800 245,3Summa: 10 729,5 4 210

Älmhults kommun sökte ett större belopp, men på grund av begränsade resurser erhåller de bara ett mindre bidragsbelopp.



Sida 3 av 3

Enskilda vägarBidraget till enskilda vägar hanteras av Trafikverket och utgår från en upprättad åtgärdsplan för 2019-2023. Hela åtgärdsplanen presenterades i Länstransport-planen 2018-2029. Bidraget till enskilda vägar uppgår till 70 procent av den beräknade kostnaden.

Enskilda vägar (tkr) Beräknad kostnad Bidrag17487 Össjöa, Ljungby, Beläggning 750 52517483 Fraggahult, Växjö, Beläggning 780 54617690 Illareboda. Tingsryd, Förstärkning 372 26017824 Kalvsvik S, Växjö, Räcke och förstärkning 526,6 368,6Summa: 2 428 1 699,6

Driftbidrag flygplatsDriftsbidraget till flygplats hanteras av Trafikverket. Bidraget till Småland Airport uppgår till 2,3 miljoner kronor för 2020.

Förslag till beslutFöreslås att regionala utvecklingsnämnden fastställer förslag till bidragsobjekt som en del av verksamhetsplanen för 2020 enligt Länstransportplanen 2018-2029, i enlighet med tjänsteskrivelse 2020-02-13 och översänder densamma till Trafikverket för slutligt beslut och genomförande

Christel Gustafsson


Medel till projektet Konsulttimmen 2.0

1320RGK382


Handläggare: Joao Minelmio, Regional utvecklingDatum: 2020-02-20

Sida 1 av 1


Medel till projektet Konsulttimmen 2.0

Ordförandes förslag till beslut1. Regionala utvecklingsnämnden beviljar högst 4 032 930 kronor till

rubricerat projekt med fördelningen 476 550 kronor för år 2020, 1 507 826 kronor för år 2021, 1 692 798 kronor för år 2022 och 355 756 kronor för år 2023.

2. Beslutet gäller under förutsättning att även Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och andra finansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan.

3. Region Kronobergs beviljade medel ska belasta bemyndiganderamen för det statliga anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för 2020 med 4 032 930 kr. Utbetalningarna skall belasta anslaget 1:1 Regionala till-växtåtgärder inom utgiftsområde 19 för respektive år. Enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxt-politiken § 14 får beslutet inte överklagas

SammanfattningSökt projekt är ett fortsättningsprojekt och bygger på arbetssätt och erfarenheter från projektet Konsultstöd till små företag i Kronoberg (”Konsulttimmen 1.0”) 17RK551, som avslutades 2019. Förbättringar görs utifrån slututvärderingens resultat, återkoppling från deltagande företag i Konsulttimmen, samt slutsatser från föregående projekts exitarbete. Konsulttimmen 2.0 kommer i större utsträckning genomsyras av fler och stärkta kompetensområden, starkare projektorganisation, djupare kunskap om den primära målgruppen och kommer i högre grad genomsyras av målgruppsanpassad strategisk marknadsföring.

Då affärsutvecklingsstödet vänder sig till en stor del av länets små företag oavsett branschtillhörighet förväntas projektet bidra till diversifiering och förnyelse av länets näringsliv. Stärkt konkurrenskraft tillsammans med extern expertis kan bidra till att små företag tar steget till att anställa fler personer, vilket på sikt skulle kunna bidra till en klar sysselsättningstillväxt inom flertalet branscher i regionen. Något som talar för bifall av projektet.

Projektkontorets bedömning är att detta ligger i linje med Gröna Kronobergs prioritering Utveckla en innovativ region och ett brett näringsliv, och dess insatsområde Stärk innovationsgraden i näringsliv och offentlig sektor samt strategins mål om balanserad tillväxt – fler arbetstillfällen & att produktiviteten ska öka.

Thomas Ragnarsson Christel GustafssonRegionala utvecklingsnämndens ordförande


Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, daterad 2020-02-20

Tjänsteskrivelse Diarienr: 20RGK382

Handläggare: Joao Minelmio, Regional utveckling Datum: 2020-02-20


Beslutsunderlag: Konsulttimmen 2.0

Ärendet Region Kronoberg (avd. Hållbar tillväxt) ansöker om 4 032 930 kronor till rubricerat projekt med fördelningen 476 550 kronor för år 2020, 1 507 826 kronor för år 2021, 1 692 798 kronor för år 2022 och 355 756 kronor för år 2023. Medfinansiering söks även från Europeiska regionalfonden (ERUF). Projekttiden är 2020-06-01 till 2023-04-30. Sökt projekt är ett fortsättningsprojekt och bygger på arbetssätt och erfarenheter från projektet Konsultstöd till små företag i Kronoberg (”Konsulttimmen 1.0”) 17RK551, som avslutades 2019. Förbättringar görs utifrån slututvärderingens resultat, återkoppling från deltagande företag i Konsulttimmen, samt slutsatser från föregående projekts exitarbete. Konsulttimmen 2.0 kommer i större utsträckning genomsyras av fler och stärkta kompetensområden, starkare projektorganisation, djupare kunskap om den primära målgruppen och kommer i högre grad genomsyras av målgruppsanpassad strategisk marknadsföring. Utgångspunkten i projektet är att attrahera grupper av företagare som vanligtvis inte söker eller erhåller företagsstöd och som sällan tar del av det befintliga företagsfrämjande systemet. Antagandet är att utan denna externa kompetens och rådgivning riskerar affärsutvecklingen att utebli, då det i dessa mindre företag ofta råder brist på resurser. Deltagande företag ska följaktligen öka sin förståelse och kunskap om vad extern expertis kan bidra med, öka sin konsultvana, samt ges förutsättningar till att öka sin konkurrenskraft. Genom projektet kommer fortsatt ett kostnadsfritt och administrativt enkelt rådgivningsstöd att erbjudas samtliga små företag i länet. Rådgivningsstödet ska vara behovsanpassat det individuella företaget och stödet ska kommuniceras på ett strategiskt och attraktivt sätt utifrån olika branscher och näringar attityder och förutsättningar. Målgruppen är kvinnor, män inrikes och utrikes födda som driver företag med 0-49 anställda, oavsett bolagsform (ej företag med primärproduktion av livsmedel som huvudsyssla). En sekundär målgrupp är länets konsultmarknad. Genom projektets ambition att öka intresset för konsulttjänster, kan efterfrågan på affärskonsulter – även de är en del av regionens näringsliv.

• Övergripande mål: Stärkt konkurrenskraft hos små företag i regionen. • Projektmålet: Fler företag i regionen ska efterfråga och få tillgång till extern

expertis för affärsutveckling. • Delmål:

o Ökad tillgänglighet till extern expertis för små företag. o Ökad kunskap hos deltagande företag om vad extern expertis kan

tillföra företagets utveckling. o Ökad konsultvana hos deltagande företag. o Intresset för hållbarhetsfrågor som en del av en hållbar och långsiktig

affärsutveckling ska öka. o Region Kronobergs kunskap om länets små företag och deras

förutsättningar för utveckling ska öka.

Kostnads- och finansieringsbudget (övergripande nivå) Kostnaderna kan komma fördelas om ytterligare efter ERUF:s kommande beredning. Region Kronoberg kommer dock oavsett inte överstiga sin beviljade maxsumma.

KOSTNADER (kr) 2020 2021 2022 2023 TOTALT

Personal 352 100 793 680 833 760 291 280 2 270 820

Externa tjänster 350 000 1 620 000 1 920 000 190 000 4 080 000

Resor & Logi 15 000 20 000 20 000 15 000 70 000

Materiel och lokaler 50 000 53 000 20 000 123 000

Schablonkostnader 235 999 531 972 558 836 195 233 1 522 040

Summa 953 099 3 015 652 3 385 596 711 513 8 065 860

FINANSIERING 2020 2021 2022 2023 TOTALT

Region Kronoberg 476 550 1 507 826 1 692 798 355 756 4 032 930

ERUF 476 549 1 507 826 1 692 798 355 757 4 032 930

Summa 953 099 3 015 652 3 385 596 711 513 8 065 860 Region Kronobergs 1:1-andel av den totala projektbudgeten uppgår till 50,00 %

Hållbarhetsaspekter Projektet ska prioritera mångfald bland deltagande företag, dels en större variation av branscher som normalt inte söker eller blir beviljade stöd, men också en större ambition att nå företag som drivs av utlandsfödda personer. Därför kommer en kartläggning av branscher inom projektets målgrupp göras som har tillväxtvilja och som sällan söker eller blir beviljade stöd. Projektets målsättning att 50 % av deltagande företag ska drivas av kvinnor är procentuellt högre än andelen inom aktuell företagsstock, alltså 28 % av länets företag med 0-49 anställda drivs av kvinnor. Projektet hoppas därför på sikt bidra till en ökad jämställdhet inom länets företagsstock med 0-49 anställda.

Diskussion och konsekvensbeskrivning Kronobergs läns företag behöver diversifieras och förnyas i syfte att utveckla och stärka den regionala näringslivsarenan. Små- och medelstora företag har fördelen att vara mer flexibla och omställningsbara, dessutom finns de i ett stort antal olika branscher. I regionen finns ca 22 000 företag med 0-49 anställda, vilket utgör 99 % av länets företagsstock. Företagen står dock inför stora konkurrensutmaningar utifrån, ökad globalisering, myndighetskrav, miljökrav, digitalisering, kompetensförsörjning och effektivisering. Framför allt upplever länets företag tillgången till lämplig arbetskraft, lagar och myndighetsregler, samt egen tid för företagets kärnverksamhet och strategiska frågor som de största tillväxthindren.

Idag kan inte länets företagsfrämjande system erbjuda ett brett och behovsanpassat rådgivningsstöd som är öppet och tillgängligt för samtliga små företag i länet. Kronoberg har bland de lägsta siffrorna i riket både när det gäller nyföretagande och när det gäller nya företags överlevnadsgrad. Det finns därför ett ackumulerat behov av att stödja små företag i länet i syfte att utveckla och stärka såväl deras som länets konkurrenskraft. Projektet har som ambition att ge ca 600 småföretag i länet företagsrådgivning. I föregående projekt (som avslutades 2019) fanns samma ambition men man lyckades bara nå upp till 40 % av uppsatt mål. Inte heller lyckades men upparbeta föregående budget enligt plan. Sökanden menar dock att detta åtgärdas genom att man i sökt projekt förstärkt med personella resurser med strategisk kompetens, för bättre helhetskoll; utöver befintlig projektledning som mer haft fokus på genomförande av aktiviteter. Man lyfter även att stärkt och mer anpassad marknadsföring, med egen kommunikatör i projektgruppen, ska nå ut bättre gentemot målgruppen. Då affärsutvecklingsstödet vänder sig till en stor del av länets små företag oavsett branschtillhörighet förväntas projektet dessutom bidra till diversifiering och förnyelse av länets näringsliv. Stärkt konkurrenskraft tillsammans med extern expertis kan bidra till att små företag tar steget till att anställa fler personer, vilket på sikt skulle kunna bidra till en klar sysselsättningstillväxt inom flertalet branscher i regionen. Något som talar för bifall av projektet. Projektkontorets bedömning är att detta ligger i linje med Gröna Kronobergs prioritering Utveckla en innovativ region och ett brett näringsliv, och dess insatsområde Stärk innovationsgraden i näringsliv och offentlig sektor samt strategins mål om balanserad tillväxt – fler arbetstillfällen & att produktiviteten ska öka.

Förslag till beslut

1. Regionala utvecklingsnämnden beviljar högst 4 032 930 kronor till rubricerat projekt med fördelningen 476 550 kronor för år 2020, 1 507 826 kronor för år 2021, 1 692 798 kronor för år 2022 och 355 756 kronor för år 2023.

2. Beslutet gäller under förutsättning att även Europeiska regionala utvecklings-

fonden (ERUF) och andra finansiärer beviljar medel enligt finansierings-plan.

3. Region Kronobergs beviljade medel ska belasta bemyndiganderamen för det statliga anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för 2020 med 4 032 930 kr. Utbetalningarna skall belasta anslaget 1:1 Regionala till-växtåtgärder inom utgiftsområde 19 för respektive år. Enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxt-politiken § 14 får beslutet inte överklagas.

heino johannesson (sd) ted strand (sd) matthias sjöberg (v

Documents