helen kundtidning
DESCRIPTION
KundtidningTRANSCRIPT
2
Painotuote
Helsingfors Energis energirådgivning har mer än hundra-
åriga traditioner. Rådgivning har getts ända sedan de för-
sta elapparaterna började bli vanligare i hemmen. Då låg
tyngdpunkten på att lära folk använda de nya apparaterna.
På 1970-talet var det höga energipriset som späddes
på av oljekrisen det viktigaste motivet till att spara
energi. 1990-talet var årtiondet då man blev medveten
om de globala miljöproblemen, och då lyftes också energi-
frågorna fram.
Energieffektivitet är Helsingfors Energis starka sida i
tacklandet av klimatutmaningen. Det är oftast det snab-
baste och kostnadseffektivaste sättet att motverka kli-
matförändringen.
El, värme och kyla produceras i Helsingfors med värl-
dens högsta verkningsgrad. Utvecklingsprogrammet som
tar sikte på en kolneutral energiproduktion fortsätter det
här långsiktiga arbetet. I den andra ändan av kedjan finns
klok energianvändning i hemmen. Det vill vi även i fort-
sättningen satsa på genom att erbjuda både råd och helt
nya energilösningar även för hemmen.
Världen omkring oss förändras och vi med den. Det
gäller att inte betrakta energieffektivitet ensidigt bara ur
slutanvändnings- eller produktionsperspektiv, utan syna
hela energikedjan: produktion–överföring–förbrukning,
med beaktande av den totala effektiviteten. Det här är
det centrala temat för den förnyade energirådgivningen
och utställningen. Jag tror att utställningen i ännu högre
grad än tidigare har något att erbjuda alla.
Välkommen till vår energiutställning i Elhuset i Kampen!!
3
4 Februari 2013
I familjen Oksmans hushåll bor tre
personer: Panu, hans fru och en 15-
årig son. De två äldre sönerna har re-
dan flyttat hemifrån.
Familjen flyttade in i enplans-
huset i tegel på 140 kvadrat i Mellungs-
by i östra Helsingfors redan 1995. Utöver
bostadsytan har huset också garage och
varmt vindsutrymme.
Huset som är byggt 1985 har moder-
niserats efter hand bland annat genom
värmeisolering och ett värmeåtervin-
ningssystem. Huset har direktverkande
elvärme, golvvärme och takvärme och en
luftvärme pump som komplement. Luft-
växlingen sköts av ett ventilationssys-
tem och dammsugningen med en central-
dammsugare.
En vintrig lördagsmorgon vaknar man
klockan åtta hos Oksmans. Hustrun kokar
gröt. Vardagsmorgnar ska alla iväg gan-
ska snabbt, men nu har man ingenstans
bråttom.
Eftersom det är ledig dag och kallt ute
eldar man i bakugnen och eldstaden. Vin-
tertid värmer familjen bakugnen en till två
gånger i veckan. Ugnen ger skön värme och
samtidigt passar man på att laga god mat
i den. På vardagarna är det oftast far i hu-
set som ansvarar för maten.
På eftermiddagen startar man tvätt- och
diskmaskinen och dammsuger, men störs-
ta delen av lördagen tar man det lugnt. Fa-
miljens två datorer är på en stor del av da-
gen, tv:n bara omkring en timme.
Hos Oksmans tillbringar man bara sällan
kvällen på tre man hand. Också nu kom-
mer sonen och badar bastu på kvällen med
sina kompisar. I dag har de spelat ishockey ,
ibland åker de snowboard i närheten.
Efter flera timmars utevistelse sitter
det bra med bastu. Ibland kan det sitta åtta
personer i bastun i flera timmar, och det
går mängder med vatten.
Panu Oksman säger att han någon gång
räknat ut att det går lika mycket el till att
värma vatten till bastubadet som till att
värma bastun!
Å andra sidan har han sett via rap-
porteringssystemet Sävel Plus att även
om uppvärmningen av bastun motsva-
rar en tredjedel av familjens normala el-
förbrukning, minskar den samtidigt den
övriga uppvärmningens andel. Det om-
sorgsfullt renoverade huset kan utnyttja
värmen från bastun för uppvärmning av
andra rum.
TEXT Teija Laakso | BILDER Tommi Tuomi
El åt hela
gängetHos Oksmans badar
man bastu och spelar dataspel tillsammans.
Genom att ha grunderna i ordning och återvinna
värme håller familjen elförbrukningen
under kontroll.
KL. 08.00
KL. 19.00
KL. 15.00
Fakta om Sävel Plus
5
De redan utflugna sönerna och de-
ras kompisar är också återkomman-
de gäster. Om ett par dagar blir det igen
lan-party i Oksmans garage. Sönerna
och deras kompisar, åtta personer sam-
manlagt, ockuperar garaget i tre dygn
och spelar dataspel dygnet runt. För lan-
partyt värmer Panu Oksman garaget från
+5 °C underhållsvärme till +20 grader. Den
återstående tiden hålls garaget varmt av
värmen som alstras av datorerna och kil-
larna själva.
Man vill inte tumma på kvalitetstiden
med kompisarna.
– Vi har som princip att försöka hålla de
grundläggande kostnaderna nere: vi slösar
inte, men låter inte bli att göra något bara
för att det drar el.
Panu Oksman säger att han regel-bun-
det följt familjens elförbrukning i cirka tre
års tid, och sporadiskt även före det.
Tidigare bodde det förstås två söner
till med datorer i huset, men tilläggs-
isoleringen och ventilationssystemet
med värmeåtervinning har påverkat
familjens elförbrukning mest. Ventila-
tionssystemet sköter luftväxlingen så att
ingen värme vädras ut. Luftvärmepum-
pen som har bättre verkningsgrad än
den elburna golvvärmen ger ytterligare
besparingar.
Totalt beräknar Oksman att familjens
elförbrukning minskat med ca 18 000
kilowattimmar sedan inflyttningsåret
1995. Härav är luftvärmepumpens andel
ca 5 000 kilowattimmar.
6 Februari 2013
I början av januari vandrar en entusiastisk
man omkring i de pågående ombyggnads-
arbetena i Helsingfors Energis Energicen-
trum. Det är energieffektivitetschef Rauno
Tolonen som förklarar hur den ljusa och luf-
tiga lokalen kommer att se ut när allt är färdigt.
Tolonen ser Energicentrum som en del av
en större helhet vars syfte är att främja energi-
effektivitet i hela energikedjan: produktion, över-
föring och förbrukning.
– Energirådgivning har alltid varit en strate-
giskt viktig sak för Helsingfors Energi. Att spara
energi, d.v.s. förbättra energieffektiviteten, är of-
tast det snabbaste och kost-
nadseffektivaste sättet att
motverka klimatförändring-
en. Förutom internet och tid-
ningen Helen är Energicen-
trum en kanal för att sprida
den här kunskapen.
Energianvändningen i hela hemmet presenteras
Utställningen i Energicen-
trum fokuserar på energi-
effektiviteten i hemmet. Dit
hör uppvärmning, belysning
och hemelektronik, som nu presenteras ännu
åskådligare i utställningslokalen. Råd ges om alla
energiproblem i hemmet.
– Energicentrums syfte är att berätta vad
energi är, hur den produceras och distribueras till
kunden och vilka olika energilösningar det finns
för hemmet. Ett annat huvudsyfte är att presente-
ra Helsingfors Energis nya utvecklingsprojekt och
energieffektiva produkter och tjänster, t.ex. hem-
automation, solpanellösningar och laddningssys-
tem för elbilar, förklarar Tolonen.
Utställningen bygger nu ännu mer på inter-
aktivitet och fysisk påtaglighet.
– Besökarna kan t.ex. känna hur golvvärme
känns vid olika temperaturer. De kan också räkna
ut hur en förändring av rumstemperaturen med
ett par grader påverkar den årliga energiräkning-
en eller se hur en laddstolpe för elbilar fungerar,
berättar Tolonen.
I Energicentrum finns också en miniatyrmo-
dell över energisystemet i hela Helsingfors. Där
kan besökaren lätt få en överblick av den om-
fattande helheten.
Funktionaliteten har förbättrats
Det nya Energicentrum domineras av kunddisken
som tar emot besökarna. Utställningen och det
nya evenemangstorget breder ut sig kring disken.
Besökarna får också pröva
apparaterna och applika-
tionerna.
– Vid förnyandet av En-
ergicentrum har man för-
utom den traditionella
rådgivningen också velat
bevara många andra väl-
bekanta tjänster, t.ex. utlå-
ningen av olika mätare. Här
får man fortsättningsvis
vägledning om hur Sävel
Plus och Helsingfors Ener-
gis övriga tjänster används.
– Våra energirådgivare
har fått ett betydligt breda-
re arbetsfält och kunderna får ännu mångsidigare
information av dem. Vår personal är mycket en-
tusiastisk över förnyelsen och de nya utmaning-
arna, sammanfattar Tolonen.
TEXT Paula Ristimäki
Energicentrum förnyadesI det förnyade Energicentrum kan besökarna bekanta sig med energilösningar för hela hemmet på ett ännu mång-sidigare sätt än förut. Nyckelordet är energieffektivitet.
INBJUDAN Besök Energirådgivningen
på Earth Hour -dagen, lördag 23.3. klockan 10–16. Bland besökarna lottar vi ut ett överraskningspris!
Energicentrum är öppet
må–on och fr kl. 8.30–16,
to kl. 8.30–18.00
Kampgränden 2 eller
Malmbrinken 6, 3:e vån.
Helsingfors (vid Kampens metrostation)
Telefon 09 617 2727 och 09 617 2726
Earth Hour är en global klimatmanifestation
som organiseras av WWF. Människor över hela
världen släcker ljuset för en timme och uttrycker
på det sättet sin oro över klimatförändringen.
Earth Hour genomförs lördagen
den 23 mars kl. 20.30–21.30.
��h ��
7
Sakkunniga står till tjänstHELSINGFORS ENERGIS ENERGIRÅDGIVARE gläder sig över
den lyckade förnyelsen av Energicentrum.
– Nu finns här ännu mer hjälpmedel som vi kan använda för
att åskådliggöra energilösningar i hela hemmet för besökar-
na. Det är lätt att i praktiken utreda orsakerna till att energi-
räkningarna är olika stora, när en kund undrar varför grannen
som har lika stor bostad har mycket lägre räkning, säger Johanna Reinistö (t.v.), Eva Spiegel, Marja Einesalo och Sari Loukasmäki.
BIL
D P
ekka
Ho
lmst
röm
FÖRUTOM RÅDGIVNING ger
Energicentrum även mångsidig
information om energieffektivitet
i hemmet:
Den nya lamputställningen
presenterar skillnaderna mellan
olika lamptyper och deras ljus-
utbyte. På evenemangstorget ordnas
informationsinslag och evenemang. Den interaktiva utställningen
berättar konkret om belysning,
uppvärmning och hemelektronik. Förbrukningsmätare utlånas
precis som förut.
8
1
2
3
9
År 2012 nåddes det bästa resultatet genom tiderna
för elleveranssäkerheten i Helsingfors.
Den genomsnittliga avbrottstiden för kunderna
var bara två minuter, vilket är omkring en sjättedel
av tioårsmedelvärdet.
Prisbelönt arbete 2012Helsingfors Energi konstaterades ha den
bästa kundservicen vid den opartiska
-undersökningen. Vid en jämförelse mellan el-
bolagen fick Helsingfors Energi det bästa resultatet
av såväl privatkunder som företag. Vår kundtjänst
fick också tre stjärnor av Laatukeskus
.
EU-kommissionens
Borgmästaravtal gav
för sin del Helsingfors
Energi erkänsla för
en sällsynt välfun-
gerande samtidig
produktion av el,
fjärrvärme och
fjärrkyla.
Hur påverkas miljön?En ökad användning av biobränslen är ett led i Helsingfors
Energis utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral fram-
tid. Detta kräver en miljökonsekvensbedömning (MKB). Un-
der förfarandet kartläggs projektens miljö- och hälsoeffekter
och sociala effekter. Detta görs under 2013 och MKB-redo-
görelsen blir klar i början av 2014.
Följ miljökonsekvensbedömningen på www.helen.fi/bioyva
och på bloggen Uutta voimaa http://blogi.helen.fi.
Från och med september ska ar-
maturer förses med energimärk-
ning, som bl.a. anger om lamporna
kan bytas ut och hur energieffek-
tiv armaturen är. Samtidigt för-
ändras också energimärkningen
av lampor.
Märkningen har förnyats i år
och kommer även att utsträckas
till torktumlare.
Märkningen går i blått och ska
fästas på produkter som kommer
ut på marknaden efter att de nya
förordningarna trätt i kraft. Där-
för kan det i butikerna förekomma
märkning av både den nya och den
gamla välbekanta typen.
Märkningen är huvudsakligen
blå till färgen och har inte längre
förklaringar i ord, i stället presen-
teras egenskaperna med hjälp av
symboler. Detta gör märkningen
lättbegriplig i alla språkområden.
Skalan går från A till G precis som
tidigare, och pilen hjälper till att
hitta den effektivaste apparaten i
den gröna ändan av skalan.
Skalorna är dock olika för oli-
ka produktkategorier. Till exem-
pel är de bästa tvättmaskinerna
redan av klass A+++. Även mark-
nadsavgränsningarna förändras
i EU-området: bland annat får
nya kylar och frysar med sämre
energiklass än A+ inte släppas ut
på marknaden.
Kraftverken i Nordsjö samt på Sundholmen och Hanaholmen hade öppet hus i januari, och då hade stadsborna tillfälle att bekanta sig med både kraftverken och framtids- planerna för dem.
Utmärkt leveranssäkerhetEnergimärkningen utvidgas
BIL
D J
uh
o K
uva
BIL
D T
om
mi T
uo
mi/
SK
OY
9999999999
B
till sommarställetFörnybar energi
10 Februari 2013
TEXT Jaana Kalliokoski | BILDER SKOY och Gorilla
Allt fler stugägare lockas av tanken att själv producera el med förnybar energi.
11
IFinland finns det enligt Statistik-
centralen nästan en halv miljon
sommarstugor, varav en del an-
vänds året om. Årligen byggs flera
tusen nya fritidsbostäder.
– De flesta stugor som är anslutna
till elnätet har elvärme, säger enhetschef
Sami Sailo på Helsingfors Energi.
Enligt expert Ina
Lehto på Finsk Energi-
industri är solenergi
och vindkraft de förny-
bara energikällor som
stugägare kan utnytt-
ja för småskalig pro-
duktion.
– Av de här två är
solenergi en enklare
lösning än vindkraft,
eftersom solpaneler i allmänhet inte krä-
ver bygglov eller åtgärdstillstånd från
kommunen. Priserna på dem har också
kommit ner till en konkurrenskraftig nivå.
Helsingfors Energis produktchef Hanna
Veräjänkorva berättar att solenergi ger stor
nytta i kombination med en luftvärmepump.
– Sommartid kan man utnyttja luft-
värmepumpen för att kyla, vintertid för
att värma stugan.
Eget småskaligt kraftverkSolpaneler producerar solenergi från sol-
strålning utsläppsfritt. Panelerna ger som-
marstället ett eget småskaligt kraftverk
som producerar el för konsumentens
eget behov.
I Finland är solstrålningen starkast i
maj, juni och juli, vilket innebär att stug-
ägare kan utnyttja solenergi under se-
mestern.
På vintern går största delen av en-
ergin till uppvärmning, och då är sol-
energi inte den optimala energikällan. I
praktiken är solenergiproduktionen obe-
fintlig från november till januari. Trots det
är förhållandena i Finland idealiska för
produktion av solel.
Sami Sailo säger att eftersom da-
garna är långa på sommaren får vi lika
mycket ljus här i Finland som i Nord-
tyskland.
I Tyskland är solenergi populär: om-
kring 300 000 hushåll har redan sol-
paneler. I Finland är det tillsvidare bara
några tiotal nätanslutna fritidshus eller
småhus som har småskalig produktion
av solel, men intresset växer hela tiden.
Solpanelspaketet på 3 000 watt producerar så mycket el att det
vid soligt väder räcker för tvättmaskinen, kylskåpet och
spisen samt luftvärmepumpen.
De flesta stugor som
är anslutna till elnätet har elvärme.
12 Februari 2013
El till försäljning
Överskottselen kan säljas till elbolaget.
Om stugan inte är ansluten till elnätet,
så som t.ex. i skärgården, kopplas panel-
erna till ett batterisystem som jämnar ut
förbrukningen och produktionen.
Vid småskalig produktion går elen i
två riktningar: från solcellssystemet till
bostadshuset och elnätet och från elnätet
till bostadshuset. Ju starkare solljus, desto
mer elström alstras.
Å andra sidan behöver en solcell inte
direkt solljus för att fungera, eftersom
den alstrar el även mulna dagar. Natte-
tid alstras ingen solenergi och då tas elen
från elnätet.
Den bästa nyttan och största bespar-
ingen i elpriset får man om elen förbrukas
i samma stund som solpanelerna produ-
cerar den. På sommarstället är det alltså
bäst att värma tappvarmvatten, damm-
suga, tvätta kläder och använda el under
den ljusa tiden av dygnet.
Ju mer välutrustad stugan är, desto
större är elförbrukningen. Om elen inte
används när solpanelerna producerar den
matas elenergin till elnätet, vilket innebär
att stugägaren kan sälja den till elbolaget.
Alla elbolag köper åtminstone inte
ännu överskottsel, men Helsingfors Energi
har lovat köpa all överskottsel från små-
skaliga producenter.
Välj det bästa alternativet
Den som är intresserad av småskalig
produktion måste börja med att reda ut
vilken förnybar energiform som är det bäs-
ta alternativet för fritidshuset.
Enligt Sailo går det i stora drag att be-
räkna hur mycket energi solpaneler pro-
ducerar, men vindkraft är svårare att be-
räkna. Ina Lehto på Finsk Energiindustri är
av samma åsikt:
– Omgivande träd och byggnader på-
verkar vindprofilen, det vill säga vindens
beteende.
Även om det känns som om det all-
tid blåser på en plats, kan vinden vara så
byig att det egentligen inte alstras någon
energi.
Solpaneler till hemmet,sommarstugan och företag: helen.fi/sahkoratkaisut/solpanel
13
– Dessutom ska vindmöllan helst vara
högre än närbelägna hinder. Höga träd eller
backig terräng kan göra att masten måste
vara så hög att det blir fråga om en stor-
skalig vindkraftsanläggning, säger Lehto.
Väderstrecket, panelernas lutning och
eventuella skuggor har betydelse för hur
bra solenergin fungerar. Taket är den na-
turligaste platsen för solpaneler, efter-
som de är skrymmande. Som exempel kan
nämnas att i det 3 000 watts solcellspaket
som Helsingfors Energi säljer ingår 14 pa-
neler, som tillsammans kräver en yta på
21 kvadratmeter.
Det är bra att dimensionera solkraft-
anläggningen efter stugans förbrukning.
Det enklaste och säkraste sättet är att
köpa solpanelerna av en leverantör som
vid behov kan ta hand om hela projektet
för kunden, från inledande syn och instal-
lation ända till ibruktagning. Då undviker
man fel, eftersom en yrkesman kan be-
döma om det lönar sig att montera pane-
ler och i så fall hurdana, åt vilket väder-
streck och med vilken lutning.
Man kan också ge leverantören full-
makt att sköta avtalet om småskalig pro-
duktion med det lokala nätbolaget.
Själva solpanelerna kan man också
sätta upp själv, men den eltekniska in-
stallationen utförs alltid av en elmontör.
Arbetet berättigar till hushållsavdrag. Vid
installationen är det väsentligt att den
småskaliga produktionen automatiskt
kopplas ur nätet vid strömavbrott.
Småskalig produktion kräver alltid ett
avtal med den lokala nätinnehavaren. Av-
talet kostar ingenting, och nätbolaget är
skyldigt att ansluta alla småskaliga pro-
ducenter till nätet.
Kvittning på räkningen
Med solpanelerna följer en så kallad in-
verter som omvandlar likströmmen pa-
nelerna producerar till växelström, så
att den kan användas och matas till el-
nätet.
På inverterns panel kan användaren
se hur mycket el som producerats. Objek-
tet måste också ha en fjärravläst elmäta-
re som mäter den förbrukade elen på tim-
nivå. I annat fall installerar det lokala nät-
bolaget en sådan utan kostnad.
Sailo påminner om att en solelanlägg-
ning kan byggas som en- eller trefas. Om
14 Februari 2013
Solpanelerna kan man sätta upp själv, men den eltekniska installatio-nen utförs alltid av en elmontör.
Panelerna monteras i 35–45 graders vinkel för att producera så mycket energi som möjligt.
Anslutning av småskalig produktion till elnätet i Helsingfors:helen.fi/siirto/pientuotanto
man har ett enfassystem måste förbruk-
ningen koncentreras till samma fas som
solpanelerna. Bland annat är det viktigt
att solpanelerna och luftvärmepumpen
ligger på samma matning.
På elräkningen kvittas den egen-
producerade och sålda produktionen
mot den el som köpts från elförsäljnings-
bolaget. All el husägaren själv utnytt-
jar av den egenproducerade elen är ren
besparing.
För el som köps från nätet betalar
den småskaliga producenten elenergi-
priset till elförsäljningsbolaget och där-
till elskatt och överföringsavgift inklu-
sive skatter till nätbolaget. Noteras bör
även att elförsäljningsbolaget bara be-
talar elenergipriset till den småskali-
ga producenten för den el han produce-
rat och sålt.
– Elenergipriset som elförsäljnings-
bolaget betalar är cirka 40 procent av pri-
set på köpt el, där även elöverföring och
skatter ingår. Det är alltså alltid mer lön-
samt att själv använda så mycket som
möjligt av den egenproducerade elen
än att sälja den, påminner Ina Lehto på
Finsk Energiindustri.
Även om priserna på solpaneler har sjun-
kit de senaste åren är investeringen fortfa-
rande stor. Visserligen är elbesparing inte
det enda skälet att installera solpaneler.
Hanna Veräjänkorva har märkt att folk
har börjat bry sig om miljön mer och vill
producera sin egen el med förnybar ener-
gi. Ett solcellssystem ger också ett extra
skydd mot strömavbrott.
Enligt Sami Sailo tjänar solpaneler in
sig på cirka 15 år. Panelernas livslängd är
drygt 30 år och de är i praktiken under-
hållsfria.
– Ett solcellspaket är en lönsam in-
vestering särskilt för fritidshus som an-
vänds året om eller hus där man bor per-
manent. Då börjar solenergin som uppstår
vid den småskaliga produktionen ge hus-
hållet reda pengar i stället för att bara spa-
ra energi, motiverar Sailo.
Enligt forskare vid Villmanstrands tek-
niska universitet är en egen solkraftan-
läggning lönsam om man inte behöver ta
lån för startinvesteringen på 6 000–18 000
euro. Enligt forskarna är produktionskost-
naderna för den småskaliga elen då 90–
130 euro per megawattimme.
Ina Lehto på Finsk Energiindustri
räknar ut att en solcellsanläggning på
1 000 watt kan producera cirka 900 ki-
lowattimmar el per år. Helsingfors
Energis solcellspaket på 3 000 watt pro-
ducerar då maximalt 2 700 kilowattim-
mar el per år.
I soligt väder räcker den här el-
mängden till för att köra t.ex. tvättma-
skinen, kylskåpet och spisen och luft-
värmepumpen som kyler inneluften
i sommarstugan. Som jämförelse kan
man ta en medelstor höghuslägenhet
som värms med fjärrvärme där är den
genomsnittliga årsförbrukningen 2 000 ki-
lowattimmar.
fakta
15
16 Februari 2013
Professorn i energiekonomi,
doktor Sanna Syri tar upp en-
ergifrågor ur utbildningsper-
spektiv. Hon är professor vid Aal-
to-universitetets institution för
energi teknik.
Aalto-universitetet har som mål att år
2020 vara ett världsberömt vetenskaps-
universitet som er-
bjuder topputbild-
ning, och att utbilda
yrkeskunniga dipl-
omingenjörer för
det finländska sam-
hället. För att upp-
fylla dessa mål har
universitetet bland
annat satsat på ak-
tiv doktorandutbild-
ning.
Hos Syri väcktes intresset för energi-
frågor redan på 1990-talet när hon stude-
rade fysik i Otnäs. Hennes passion gällde
energi- och miljöfrågor.
I dag har världsläget satt energi- och
miljöfrågor i fokus, vilket gett branschen
ett stort tillskott av motivation och begåv-
ningar – framför allt kvinnor.
Syri hoppas uttryckligen på att fler
kvinnor ska börja studera teknik. Av de
26 studerande som jobbar på sin avhand-
ling vid institutionen för energiteknik är
redan en av tre kvinnor. Syri är särskilt
stolt över sina högt begåvade internatio-
nella studerande.
– Till exempel inom grundutbild-
ningen är de fortfarande bara en på fem,
precis som under min egen studietid,
säger Syri.
Kraftvärmeproduktionen undervärderadEnligt Syri har man i Finland kommit långt
inom organiserandet av energiproduktio-
nen. Ett exempel är kraftvärmeproduktion
CHP, som hos oss är en ovanligt vanlig vär-
melösning i städer.
Ute i världen avundas man oss för det
här, men enligt Syri förstår vi sällan att vär-
desätta det i de finländska miljödebatten.
– Städernas CHP-anläggningar är vikti-
ga för hela landets elförsörjning: en femte-
del av all el Finland använder produceras i
dem. Största delen av städernas uppvärm-
ningsenergi produceras i de här anlägg-
ningarna, vilket innebär att värmeproduk-
tionen är nästan gratis ur miljöhänseende,
berömmer Syri.
Fördelen med CHP är att värmen som
uppstår vid elproduktionen utnyttjas, vil-
ket nästan fördubblar nyttan av bräns-
let. Energi som annars skulle gå till spil-
lo tas tillvara.
Varför har man varit så här framstegs-
vänlig i Finland?
– Finland är ett nordligt och kallt land
och därför har det varit nödvändigt att hit-
ta ett effektivt sätt att sköta uppvärmning-
en. I Finland har man investerat i det här re-
dan på 1960-talet, när systemet var lättare
att bygga och beakta redan i t.ex. planlägg-
ningsskedet.
Syri anser att fjärrvärmens andel kan
och bör ökas, framför allt i städer och tät-
orter. På landsbygden är det enligt henne
motiverat att använda småskalig bioenergi.
En annan sak som enligt henne borde
utvecklas är övergången från fossila till för-
nybara bränslen.
TEXT Teija Laakso | BILD Seppo Saarentola
Miljövärden viktigaEnergifrågor har fått enormt mycket mer tyngd under de senaste årtiondena, och numera finns alltid också miljöaspekten med.
– I Helsingfors pågår flera utred-
ningar om detta: t.ex. om förgasning av
biomassa, inblandning av flis i bräns-
let, torrefiering, det vill säga torkning av
trä till kolliknande pellets – alla dessa
är metoder som kan minska utsläp-
pen ytterligare. I många motsvarande
projekt medverkar personer som utför
sitt diplomarbete och samtidigt är med
om att skapa nya effektiva fjärrvärme-
lösningar.
Syri beskriver det här som energitek-
nikinstitutionens arbete: att försöka för-
bättra enskild teknik med fokus på mil-
jövärden. Vid institutionen funderar man
som bäst på hur t.ex. förnybar solvärme
skulle kunna utnyttjas som stöd för fjärr-
värmenätet.
– Vi vet inte ännu hur vi bäst ska få
dem att fungera tillsammans, säger hon.
I allmänhet undersöker man hur
man kan få fjärrvärme och solvärme att
fungera tillsammans i enskilda bygg-
nader eller kvarter, men enligt Syri bor-
de man studera fördelarna och helhetens
funktion ur ett större perspektiv, åtmins-
tone på stadsnivå.
Tankegångarna visar hur en ingenjör
tar itu med saker. Den som inte är så in-
satt tänker att det skulle vara bra att all-
tid få energi på det billigaste sättet: sol-
energi skulle användas soliga dagar och
årstider och fjärrvärme när det är mör-
kare och kallare.
Ingenjören tänker däremot på hur
man ska lösa den här ekvationen så ef-
fektivt som möjligt.
– När året, har 8 760 timmar är det en
rätt knepig uppgift, säger Syri.
Ute i världen är Finland
avundat för sin kraftvärme- produktion.
17
Sanna Syri
Doktor, professor i energi-
ekonomi vid Aalto-universitetets
institution för energiteknik.
Studerade fysik och inriktade
sig framför allt på energi- och
miljöfrågor.
På institutionen för energiteknik
jobbar man på att ta fram en
lösning för hur sol- och fjärr-
värme ska fås att fungera
optimalt tillsammans.
För barnen är moderns yrke en naturlig sak. Dottern meddelade redan som 6-åring att hon ska bli pysselprofessor när hon blir stor.
18
19
Medan uppvärmningen
av en vanlig höghustvåa
kräver 4 megawattim-
mar energi per år för-
brukar Zachrisbackens
skolcentrum i Östersundom 900 mega-
wattimmar. Samma energiinnehåll finns
i 4,3 miljoner ostsmörgåsar. Om varje elev
i skolan skulle äta en smörgås per dag,
skulle det ta 30 år.
Helsingfors Energis miljöexpert Pir-
jo Jantunen målar upp konkreta bilder
för eleverna i årskurs 1–6 om hur myck-
et värmeenergi skolan behöver och var
den kommer ifrån. De större vet att vär-
men kommer från värmeelementen, men
tänk att den också kommer från männi-
skor, solstrålning, elapparater och till och
med från varmvattnet som man tvättar
händerna med.
– Och hur kommer värmen till vär-
meelementen, frågar Jantunen. Hett vat-
ten strömmar någonstans ifrån och vär-
mer elementen och strömmar tillbaka när
det kylts ner.
– Kan man dricka vattnet i värmeele-
menten, avbryter en av de yngre.
Det visar sig att värmen kommer från
rör under jorden och den svarta lådan på
parkeringsplatsen. Men värmen i värme-
centralen uppstår inte ur tomma intet,
fortsätter Jantunen.
– För att åstadkomma värmen be-
hövs det 13–15 tankbilar med lättolja
som kommit från fjärran land och raffi-
nerats i Borgå.
Men snart kommer allt att bli an-
norlunda. Helsingfors Energi bygger ett
uppvärmningssystem som utnyttjar för-
nybara energikällor i Zachrisbackens skol-
centrum. I skolcentret finns svenskt och
finskt lågstadium, högstadium och dag-
hem.
Under ett och ett halvt år ska upp till
hundra jordvärmebrunnar borras i sand-
fälten under skolan. I en närbelägen slutt-
ning byggs solvärmefångare med en sam-
manlagd yta på 100–400 kvadratmeter.
Det är fråga om ett pilotprojekt där
Helsingfors Energi testar nya energilös-
ningar: solenergi, jordvärme, biobräns-
len och värmelagring. Värmesystemet
ska stå färdigt i augusti nästa år och fär-
digställs parallellt med tillbyggnaden av
skolan. Nästa år värms Zachrisbackens
skolcentrum till 80–100 procent med för-
nybar energi.
����� a
20 Februari 2013
– Nog är det lite konstigt, men ock-
så fint att vi är först. Det är också ganska
underligt att man kan få värme från jor-
den, säger Sara-Fiia.
– Det är roligt att få klippa och klist-
ra, säger Meeri.
– Det känns också bra att hjälpa sina
egna fadderelever och lära dem om de här
sakerna, tillägger Netta och ber dem klip-
pa ut en skvätt olja också.
Barnen vet att jordvärme och solen
är väldigt bra värmekällor med tanke på
naturen.
– Av olja blir det sån där koldioxid,
säger de med en mun.
Pirjo Jantunen och Taru Hynynen har
berättat för dem att användningen av olja
kommer att vara högst 20 procent jäm-
fört med nuläget. Per år kommer det bara
att behövas 3–4 tankbilar olja. Samtidigt
minskar koldioxidutsläppen från 240 till
60 ton.
– Värmeanläggningen kommer också
att kunna eldas med bioolja. Bioolja kan
man börja använda när man är säker på
att den är etiskt hållbar, säger Jantunen.
Man vill också ha med förändring-
en i skolans vardag. Till en början ordna-
de man under en tredagarsperiod verk-
städer för de nästan 300 eleverna i årskurs
1–6 i Sakarinmäen koulu och Östersund-
om skola. I verkstäderna lärde sig barnen
identifiera vad värmen används till och se
sambandet mellan vädret och de nya pro-
duktionsformerna.
Taru Hynynen som ansvarat för pla-
neringen av verkstäderna på Helsingfors
Energi är glad över elevernas uppriktiga in-
tresse. Responsen från dem har varit ovan-
ligt aktiv.
– Vi talar om saker som snart kommer
att synas genom klassrummens fönster
och är en del av alla elevers vardag. Tank-
en har varit att förklara förändringen även
ur barnens perspektiv.
Konstigt, men fintDen moderna skolbyggnaden på Zachris-
backen har fått beröm för att den upp-
levs som trivsam och inspirerande. At-
mosfären verkar också ha smittat av sig
på eleverna. De äldre eleverna hjälper
de yngre i de små verkstäderna för 4–5
elever, och tillsammans gör de en affisch
som berättar om den framtida energian-
vändningen.
Netta Sauriala, Sara-Fiia Saarijärvi
och Matias Viitanen i åk 5 och Meeri Le-
hikoinen och Akseli Salonen i åk 1 vet be-
rätta att skolan snart får värme från tre
källor. I Zachrisbackens skolcentrum ta-
lar man om ett hybridsystem. Det finns
knappast någon annan skola i världen
som har ett sådant.
21
Halsduk för extra värme Av all energi skolan förbrukar går 80 pro-
cent till uppvärmning. Av det är 74 procent
värme och 6 procent varmvatten. 20 procent
av energin är el som behövs till olika appa-
rater och belysning.
– Skolan får också ett värmemagasin
som kan fyllas under natten. När det be-
hövs mer värme på morgonen tas den ur
magasinet, säger Jantunen.
Anni Ahonen, Marianna Ylinieme-
lä och Verneri Hellsten i åk 5 och Evelii-
na Hana och Hannes Sahlsten i åk 1 har
vinterdag och 20 minusgrader på sitt upp-
giftskort.
– Det är mulet och därför lyser inte sol-
en. Skolan värms med jordvärme och olja,
förklarar Anni och Marianna.
– Jordvärme är bäst. Det är en ganska lo-
vande produktionsform, säger Verneri och
försöker låta som en viktig auktoritet. Elev-
erna vet också att de hundra jordvärme-
brunnarna inte förstör lekplatserna och att
de når ner till hundra meters djup.
I gruppen uppstår också nya idéer spon-
tant.
– Vi ritade en halsduk på värme-
elementet. Då värmer det ju ännu
mer, skrattar barnen.
Miljömedvetna föräldrar
Kaisa Alanne som är rektor för Saka-
rinmäen koulu berättar att frågor
kring hållbar utveckling tagits med
som en prioritering i undervisningen re-
dan för omkring tre år sedan. Pilotprojek-
tet var en naturlig fortsättning på redan ut-
fört arbete.
– Vi har redan i förväg tagit reda på vad
t.ex. förnybar energi innebär. Det är ing-
et enkelt begrepp. Jag och lärarna är stolta
över att få vara med i ett sådant här projekt.
Ju mer man lär sig om allt, desto bättre för-
står man hur stora saker det handlar om.
– Det har också kommit mycket positiv
respons från elevernas föräldrar. Föräldrar-
na häromkring är mycket miljömedvetna,
säger Alanne.
Enligt Taru Hynynen är verkstäderna
det första skedet i elevsamarbetet Ener-
giakaveri – Energikompis mellan Helsing-
Nära människanZACHRISBACKENS SKOLCENTRUM är Hel-
singfors Energis första värmekund i den nya
stadsdelen. Projektet är det första steget mot
ett mera omfattande forskningsprojekt i Ös-
tersundom.
Helsingfors Energi har som långsiktigt mål
att för varje detaljplaneområde i Östersun-
dom bygga upp ett konkurrenskraftigt när-
energisystem som baserar sig på förnybara
energikällor och består av energiproduktion,
energidistribution och underhåll.
Hur många de här systemen blir och när
de byggs preciseras när generalplanen för
Östersundom blir klar och detaljplanerin-
gen inletts.
– I Östersundom börjar allt med samarbete
och dialog med invånarna i området. Vi vill
vara nära människorna. Då spelar det ingen
roll om projektet är stort eller litet. Vi vill visa
de nya stadsborna att vi är ett bra och ans-
varskännande energibolag som fattar många
smarta beslut, säger utvecklingschef Jouni Kivirinne på Helsingfors Energi.
Se fler elevalster från verkstäderna i Zachrisbackens skolcentrum: flickr.com/photos/helsinginenergia/sets/
”Eleverna har varit entusiastiska över verkstäderna”, säger Pirjo Jantunen och Taru Hynynen på Helsingfors Energi.
fors Energi och Zachrisbackens skolcen-
trum. I följande skede engageras lärarna för
att komma med idéer om hur man i under-
visningen skulle kunna förena skolans var-
dag med en ökad förståelse för energifrågor.
– Tillsammans med lärarna funderar vi
på hur man ska få in korrekt förbruknings-
information i skolans vardag och i under-
visningen i alla klasser – blir det fråga om
en stor tv-skärm, iPad-appar, bilderböcker,
matteuppgifter eller kanske visualisering
med hjälp av ljus, det klarnar säkert redan
i år.
-
u
a-
or
ed
22 Februari 2013
Ett enkelt och bekymmersfritt
Vindkraftsavtal som är i kraft
tillsvidare kostar cirka 10
euro extra per år för en vanlig
lägenhetskund, och cirka 10
euro extra per månad för en typisk el-
värmekund. Vindkraft lämpar sig också
för små företag.
Vindkraftscertifikaten, det vill säga
intygen över elens ursprung, köps
från europeiska producenter. För när-
varande säljs Vindkraft som producerats
i Sverige. Stora mängder vindkraft pro-
duceras i bland annat Tyskland, Spanien
och Danmark.
Gröna certifikat är ett marknads-
baserat sätt att främja utnyttjandet av
förnybara energikällor – så som vind-
kraft – inom elproduktionen. I syste-
met har elen och miljömervärdet lös-
gjorts från varandra och säljs på olika
marknader.
Antalet certifikat är lika stort som
den producerade elmängden; varje
Bra energi ur vinden
TEXT Pertti Suvanto | BILDER Jussi Partanen
Helsingfors Energi kan nu erbjuda ny
100-procentigt koldioxidfri
och certifierad Vindkraft.
23
megawattimme ger ett certifikat. Sys-
temet är certifierat av tredje part. När
ett certifikat för exempelvis producerad
vindkraft har sålts annulleras det och
kan inte säljas två gånger.
Vindkraft intresserar
Vindkraft har även tidigare funnits i Hel-
singfors Energis produktsortiment. Den
som köpt Miljöpenniel som tilläggstjänst
har fått tillgång till 1 000 kilowattim-
mar vindkraft från vindkraftsparkerna i
Meri-Pori och Brahestad.
Helsingfors Energi dubblar den ex-
tra månadsavgiften på 1,71 euro som
kunden betalar och sätter in belop-
pet på ett Miljöpennikonto. Konto-
medlen styrs i sin helhet till projekt som
förbättrar miljön. För närvarande styrs
medlen i första hand till utbyggnad av
vindkraften och havsbaserade vind-
kraftsprojekt prioriteras.
Enligt Helsingfors Energis kundchef
Tiina-Kaisa Hämäläinen-Saukkola har
vindkraft redan tidigare väckt stort in-
tresse och den nya produkten har tagits
väl emot. Hon påminner alla vindkrafts-
vänner om att Miljöpenniprodukten kan
kopplas till Helsingfors Energis samtliga
elavtal, också till Vindkraft.
– Den får man som körsbäret på tår-
tan om man konkret vill stödja energi-
investeringar som minskar koldioxidut-
släppen.
Stora projekt prioriteras
Finlands vindkraftskapacitet borde växa till
cirka 2 500 megawatt fram till 2020 och pro-
duktionen av vindkraft till cirka 6 terawat-
timmar per år.
Tea Erätuuli som är äldre expert på Hel-
singfors Energi berättar att det i fjol fanns
145 vindkraftverk i Finland med en sam-
manlagd effekt på 234 megawatt. Det mot-
svarar cirka 0,7 procent av all elförbrukning.
Det är alltså långt kvar till målen.
Helsingfors Energi har redan länge varit
delägare i Hyötytuuli Oy, som har 19 vind-
kraftverk i Björneborg och Brahestad, och i
Tunturituuli Oy, som har 8 möllor i Lapp-
lands arktiska förhållanden. I Finlands Havs-
vind Ab är Helsingfors Energi hälftenägare.
– Vi tror på storskaliga projekt. I Ingå-
Raseborg planeras en havsvindpark med 60
möllor, som årligen skulle producera ener-
gi för omkring 400 000 höghustvåors behov.
Den planerade havsvindparken med 80 möl-
lor utanför Sideby skulle för sin del produce-
ra energi motsvarande över en halv miljon
höghustvåors förbrukning, säger Erätuuli.
Alla alternativ finns
Helsingfors Energis enhetschef Jussi Mik-
kola påminner om att den el som säljs till
hushåll och företag för närvarande huvud-
sakligen köps på elbörsen. Produkten All-
män el är koldioxidfri till cirka 85 %, men i
produktpaletten kan man även välja Plus-
sasähkö, som är certifierad hundraprocen-
tig vattenkraft.
– Vi svarar på efterfrågan genom att till-
handahålla många olika alternativ och sam-
tidigt bär vi vårt miljöansvar. I framtiden
kommer miljöprodukterna att bli ännu fler.
Helsingfors Energi har också förbundit sig
till en kolneutral produktion fram till 2050,
och vindkraft är en naturlig del av denna ut-
veckling.
Det finns planer på havsvind-parker som skulle producera energi motsvarande cirka 900 000 höghustvåors behov.
24
25
BIL
D L
auri
Eri
ksso
n
SAMLA K-PLUSSAPOÄNG Som Helsingfors Energis hushållskund får
du K-Plussapoäng för elen var du än bor
i Finland. Kom ihåg att meddela Helsing-
fors Energi numret på ditt Plussa-kort!
FÖRBRUKNINGSINFORMATION VIA SÄVEL PLUS Via Sävel Plus-tjänsten kan du följa ditt
hushålls eller ditt företags energiförbruk-
ning till och med på timnivå. Tjänsten
styr dig att fundera på din energianvänd-
ning och hur du skulle kunna spara energi.
Tjänsten är avsedd för Helsingfors
Energis samtliga el- och fjärrvärmekunder.
TIDNINGEN HELEN Fyra gånger om året får du Helsingfors
Energis kundtidning Helen för hushåll.
Tidningen utkommer på finska och
svenska.
LÅNA MÄTAREDu kan låna yttemperatur-, fukt-, belys-
nings-, radon-, decibel- och energiför-
brukningsmätare samt regelsökare.
Förbrukningsmätare finns att låna på
många bibliotek i Helsingfors och på
Helsingfors Energis Energicentrum i
Elhusets 3:e våning.
FÖRSTKLASSIG KUNDSERVICE Du får branschens erkänt bästa kund-
service: i det dagliga arbetet möter vi
kunderna som människor och har som
mål att alla ärenden ska klaras av på en
och samma gång.
GRATIS ELOLYCKSFALLSFÖRSÄKRING Som Helsingfors Energis hushållselkund
är din familj försäkrad för elolyckor
som sker på fritiden både i och utanför
hemmet.
Många av tipsen har vi fått in från våra
kunder via Facebook.
– Vi har fått verkligt inspirerande
och annorlunda tips från kunderna,
säger Helin.
För Helsingfors Energi är rappor-
teringen ett viktigt utvecklingsobjekt.
– Vi är övertygade om att vi gen-
om intressant rapportering kan hjälpa
våra kunder att använda energi kloka-
re. Vi fortsätter att utveckla rapporterin-
gen och jämförelsen, både på nätet och
i samband med räkningarna.
Den förnyade elförbrukningsrappor-
ten skickas också ut med e-fakturan.
Mer detaljerad och aktuell information
hittar du alltid i Sävel Plus, dit du kom-
mer från vår webbplats www.helen.fi.
KundförmånerSom Helsingfors Energis elförsäljningskund får du en hel rad förmåner.
Jämförelsen visar prisutvecklingen under olika år vid en årsförbrukning
på 2 000 kWh (pris inkl. moms).
26
27
9 8474 46
.