hembygd i norr · väninna alltid gör, avhandlades per telefon under vintern. hänsyn till mitt...

Hembygd i Norr 2-2007

Hembygd i Norr - medlemsblad från

Norrbottens Hembygdsförbund

Piteå Museum

Fotot tillhör Piteå museums bildarkiv.

2 Hembygd i Norr 2-2007

Medlemsavgift 2007 Medlemsföreningarna betalar 10 kr / medlem och år. Föreningen får skicka ett ombud till årsmötet för varje påbörjat 50-tal betalande medlemmar, dock högst fem ombud som har en röst var.

Enskild medlem betalar 175 kr och har yttrande- och förslagsrätt.

De föreningar som inte har betalt medlemsavgiften före den 1 maj får ej skicka ombud och tappar därigenom sin möjlighet att påverka med sin röst vid årsmötet.

Stiftelser, företag och organisationer, oavsett storlek, betalar 800 kr / år.

Försäkringen Försäkringen gäller enligt avtalet enbart för medlemmar. Är medlemsavgif-ten inte betald vid en eventuell olycka så gäller alltså inte försäkringen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Innehåll: Ordförande har ordet .................................................................. 3 Omslagsbilden Piteå Museum. ................................................... 4 SHF 100 år ................................................................................. 5 Resa till Kvikkjokk ................................................................... 6 Stämman i Växjö ........................................................................ 8 Klassfoton, Adventskonsert ... ................................................... 9 Hembygdsförsäkring, Nominera. ............................................. 10 Riksstämman 2008. .................................................................. 11 ”Roknäs - mitt i Pitebygden” ................................................... 12 Årets Hembygdsförening får pris ............................................ 13 Norrbottniska brännvinskryddor ............................................. 14 God Jul o Gott Nytt År ............................................................. 16

Redaktionsruta - Hembygd i Norr Redaktionskommitté: Birgitta Häggström, Ulf Westfal, Lennart Wikström Intressant material skickas till Birgitta Häggström enligt nedan Brev: Ale Byaväg 149, 975 91 LULEÅ Mail: [email protected]

Norrbottens Hembygdsförbund, Box 266, 971 08 LULEÅ hemsida: www.hembygd.se/norrbotten VX 0920-24 35 00, fax 24 35 60, reception 24 35 01, kanslist 24 35 22

Postgiro 437 29 91-2

Hembygd i Norr 2-2007 3

Ordförande har ordet

Ny grundsyn Vid årets riksstämma besluts att anta följande ny grundsyn för hembygdsrörelsen;

"Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden. Hembygdsrörelsen har ett humanistiskt och demokratiskt synsätt. Den är öppen för alla, oavsett bakgrund. Den respekterar kulturarvets skiftande former i tid och rum. Hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet. Intresset för kulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden. Här möts alla generationer."

Det är ord som skall ersättas i praktisk verksamhet inom hembygdsarbetet. Vi uppmanar därför varje hembygdsförening i Norrbotten att fundera hur den nya grundsynen kan användas i den lokala föreningen.

Landskapet Lappland Jag har nyligen varit i Norrbottens Kuriren om hur Luleå kommun använder landskapet i sin nya folder. Luleå säger i foldern i en stor rubrik att "Luleå - en del av svenska Lappland". Foldern fick jag under kulturnatten i den nya turist-byrån i Kulturens hus i Luleå. Givetvis tänkte jag att det är en oerfaren person i en reklambyrå som har skrivit denna totalt felaktiga rubrik. Men i efterhand har jag förstått att det är turistnäringen som på eget bevåg ändrat landskapet Lapplands gränser. Det bevisar än en gång att hembygdsrörelsen har en viktig roll att spela genom att vi står för det som har fastslagits långt tillbaka i tiden. Landskapsgränserna kan inte förändras över en natt. Det är också därför som vi skriver att nästa års riksstämma kommer att hållas i Kiruna som ligger i land-skapet Lappland. Våra deltagare från hela Sverige kan vara lugna i att vi är trovärdiga när vi talar om våra sevärdheter.

Riksstämman i Kiruna Nu börjar vi med de sista detaljerna kring nästa års riksstämma. Vi bifogar foldern som vi vill att varje hembygdsförening i Norrbotten behandlar. Vi vill också att hembygdsrörelsen i Norrbotten tar chansen och visar upp vårt län och hembygds-arbetet. Tala med oss i styrelsen eller Åke Henriksson i Jukkasjärvi.

Med hembygdshälsningar

/Lars Israelsson Ordförande i Norrbottens Hembygdsförbund Stationshuset 982 60 Porjus tel 0973-10306 [email protected]


Piteå museum ligger i stadens f d råd-hus vid Rådhustorget. Staden flyttades till sin nuvarande plats 1667 och det ursprungliga gatunätet finns fortfaran-de bevarat. Som andra 1600-talsstäder har Piteå en regelbunden rutnätsplan med raka gator som skär varandra i räta vinklar.

Torget har däremot en mer avancerad arkitektonisk utformning, som vittnar om den vilja till monumental gestalt-ning av stadsmiljön som var typisk för stormaktstiden. Hörnen av fyra kvarter är avskurna och det kvadratiska rum som bildats är kringbyggt med hus. Torget bildar på så sätt ett slutet rum i staden - en elegant gestaltningsidé som hade motsvarigheter i samtidens stadsplane arkitektur på kontinenten. Runt torget låg stadens förnämsta byggnader. De flesta husen runt dagens torg är från 1800-talets början. På ömse sidor om Storgatan bildade redan på 1600-talet rådhuset och skolan en fond mot torget. Torgmiljön skyddas idag som riksintressant kulturmiljö.

Piteå Museum

Norrbottens Hembygdsförbunds årsmöte hölls i Piteå museum i maj i år. Se foto från Piteå museums bildarkiv på omslaget. Huvudman för museet är Föreningen Piteå Museum, tidigare Pitebygdens fornminnesförening (bildad 1936.) Deltagarna beundrade det vackra gamla huset, de vackra detaljerna och dess innehåll. Antikvarie Anna Elmén vid Piteå museum redogör i texten nedan mer om Piteå och då speciellt lokalerna för årsmötet.

Det nuvarande rådhuset är det tredje på samma plats och byggdes på 1830-talet. Huset skulle enligt stockholmsar-kitekten J.W. Gerss ritningar ha blivit en ståtlig nyklassicistisk skapelse, enligt den ordning som stod på schemat i Stockholm. I händerna på en lokal byggmästare i Piteå fick det istället en regional träarkitektur, inspirerad av den klassicistiska arkitektur som under 1800-talet byggdes på finska sidan av Bottenviken.

Rådhuset är ett av landets bäst bevara-de exempel på denna arkitektur och byggnadsminne sedan 1994.

Rådhusrätten huserade i rådhuset ända fram till mitten av 1900-talet. Under det gångna seklet har huset även inrymt bland annat stadsfullmäktige, byggnadsnämnd, polisstation, turist-byrå och bibliotek. Piteå museum har haft sina lokaler här sedan 1980. Kvar från rådhustiden finns den stora sessionssalen med anrika porträtt på väggarna. Salen restaurerades 1950 och då återställdes väggarnas marmo-reringsmålningar.

Tänk att få möjlighet att upptäcka den ena vackra miljön efter den andra!


SHF 100 år 2016

Sveriges Hembygdsförbund (SHF) bildades år 1916, då under namnet Samfundet för Hembygdsvård. Detta jubileum är ett bra tillfälle att sprida kunskap om hembygdsrörelsen, dess historia och idéer.

Alla hembygdsföreningar bör dokumentera sin egen verksamhet genom åren. Skriv ned fakta om föreningen och beskriv ditt eget arbete i den. Intervjua de som varit med länge och hjälp dem att skriva ned sina minnen.

SHF kommer via regionförbunden att samla in dessa historier. SHF planerar att ge ut en historiebok som ska spegla hembygdsrörelsen lagom till jubileet. I den boken kommer också några av föreningarnas egna historier att finnas med. Information om regionala inspirationsdagar och hur man kan arbeta med dokumentationen kommer så småningom på hemsidan och i Bygd och Natur.

Börja fundera på vad ni vet om varför föreningen bildades en gång i tiden. Finns det papper kvar från själva bildandet och vilka satt med i den första styrelsen? Vilka mål och syften har föreningen haft? Finns det någon specifik eldsjäl som satt sin prägel på föreningen? Har någon dokumenterat något om verksamheten tidigare?

Det material ni tar fram i föreningarna vid dokumentationen av det gångna arbetet blir ett bra grundmaterial för framtida hembygdsarbete.

Barn och ungdom Norrbottens Hembygdsförbund har en verksamhet som till stor del rör insam-landet av gamla föremål, dokument, foton m.m.. Hur ska vi förmedla detta till nästa generation? Hur väcker vi intresset hos våra barn och barnbarn?

Det finns föreningar som har aktiviteter där man presenterar gamla traditioner, gamla hantverk o.s.v. Hur gör ni?

Hembygdsförbundet vill nu veta vilka sorters aktiviteter som förekommer och hur det tas emot. Hur organiserar ni det hela och hur får ni kontakt med de barn och ungdomar som ska delta? Jobbar ni mot skolor, dagis, fritids eller hur gör ni? Vi vill kunna förmedla goda idéer till andra föreningar. Hör av er.

Birgitta Häggström, redaktör och kassör i Hembygdsförbundet


Planeringen av den årligen återkom-mande sommarresan, som jag och en väninna alltid gör, avhandlades per telefon under vintern. Hänsyn till mitt knäproblem gjorde att det inte kunde bli någon längre tur.

En dagsresa till Kvikkjokk fick räcka. Vi beslutade att ta bilen så att vi kunde stanna utefter vägen. Resan startade från Murjek på förmiddagen med stopp för tankning i Jokkmokk.

Vädret var inte det bästa men den otroligt vackra vägen och Kvikkjokk hägrade. Regnkläderna var med så vädret skulle inte hindra oss från att upptäcka Kvikkjokk.

Jag som dagligen träffar människor som kommer från fjällvärlden har alltid fått höra om den fantastiska naturen som finns där.

Kvikkjokks historia? Men alla dessa människor och deras historia, vem ska synliggöra dem? Dessa funderingar delade jag med mig till min reskamrat Inga.

Ju närmare resemålet vi kom desto finare väder. Lunchen skulle vi inta på turiststationen, som bättrat på sin service inför sommaren. Efter att bilen parkerats tog vi en kort promenad upp till turiststationen.

Jag vet inte när det magiska tillståndet infann sig, var det promenaden eller utsikten från matsalsfönstret och bruset från Kamajokk? Plötsligt kände

jag mig som en annan människa, förtrollad. Vi intog en utsökt lunch med nyfångad fjällröding.

Kamajokk lockade, så en båttur på deltat måste göras. Min reskamrat Inga ringde en av båtägarna för att höra om vi fick beställa en båttur. Tid avtalades och vi infann oss på bryggan.

Båtturen skulle ta ungefär en timme. Efter att vi presenterat oss för vår båts-man, som heter Björn Sarstad (sjätte generationen) boende i Kvikkjokk, fick vi en fantastisk berättelse om Kvikkjokk, dess natur och kultur-historia.

Deltats skönhet med alla dess kanaler skulle lätt förvilla en oinvigd, men han var naturligtvis som fisken i vattnet.

På vandringen upp till stugan passera-de vi den gamla kyrkogården där Länsstyrelsen har märkt ut de olika historiska lämningarna som kan skön-jas.

Andaktsfullt vandrade vi upp till vår övernattningsstuga. När vi hämtat oss från den otroliga utsikten började vi förstå att vi nu skulle få uppleva det vi i många år talat om.

Prästsidan som den kallas är en för-trollad plats med flera hundra års anor.

Att vistas på mark som näst intill har en helig betydelse för många av oss är inte så lätt. Hur skulle vi ha tid att sova i ljudet av Kamajokks brus och med

Resa till Kvikkjokk


funderingarna på alla människor som vistats på denna plats?

Under vår kvällsvandring på prästsidan upptäckte vi vilda blommor som rosen-rot, blåklocka (vit) och hörde kallkällan med sitt porlande. Blomsteräng så långt ögat når, vår näst intill orörda natur med Vallevara i bakgrunden.

Kvällen tillbringade vi med utsikt över deltat. Elden sprakade och skymningen var förtrollad. Naturligtvis gick månen upp. Björn som efter dagens arbete kom tillbaka för att fortsätta sin berättelse gjorde vår Kvikkjokksvistelse oförglömlig.

Vi beställde båt till dagen därpå, innan hemresan skulle vi besöka Galleriet vid gamla prästgården.

En underskön kvinna hade galleriet med mycket fina tavlor. Allt var så under-bart så naturligtvis måste platsen vara förtrollad?

Mitt besvär med knäet var som bortblåst i Kvikkjokk. Naturligtvis är platsen magisk. Försök ni också!

Nästa sommar går resan till Kvikkjokk upp på Vallevara med utsikten från prins-kullen. Kanske vi måste ha en fallskärm för vi kommer naturligtvis att svimma av hänförelse och ramla ner från utsiktsplatsen.

Monica Sundström, Murjek

Resa till Kvikkjokk

Silververket i Kvikkjokk låg på Kamajokks högra strand. Bland förhöjningar i markytan kan man skymta grunder av boningshus och ekonomibyggnader från 1600-talet. Foto: Nbm/G Bäärnhielm


Årets stämma i Växjö 2007 Norrbottens Hembygdsförbund deltog med ett tjugotal entusiaster i årets riks-stämma i Växjö. Hela stämman gick i Linnés anda; besök gjordes på platser med anknytning till Linné, maten bestod av vegetariska rätter osv.

Representanterna från Norrbotten, se bilden ovan tagen av Roger Häggström, ordnade egna utflykter till Willhelm Mobergs barndomsmiljöer, platsen där Kristina från Duvemåla bott och där Troell spelat in Utvandrarna och Ny-byggarna. Resan avslutades med en god middag i Kosta Glasbruks hytta med mat tillagad i de stora glasugnarna.

Till allas överraskning presenterade Norrbotten ett färdigt program för nästa års Riksstämma i Kiruna. Detta blev en bra avslutning på denna stämma.

Först kördes en film för alla deltagarna som visade midnattssolslandet med samiska inslag och bilder från bl.a. Jukkasjärvi och Kirunagruvan. På väg ut från stämmosalen delade Norrbotten ut påsar tillverkade av äldre hembygds-affischer vari det låg broschyren om Riksstämman, pellets från LKAB, information från Ishotellet i Jukkasjärvi och från Kiruna stad m.m.

Efteråt vid kaffet bjöds på torkat renkött (många passade på att förse sig med flera bitar, det var de som redan var frälsta, andra provade lite försiktigt). Alla


hälsades välkomna till Kiruna nästa år av bland annat dessa tre.

Anna-Lisa Häggström Haparanda, Roger Häggström Luleå och

Kerstin Adermalm Överkalix.

Adventskonsert Traditionell Adventskonsert

med

Jokkmokks kyrkokör och Jokkmokks Gospelkör under ledning av Valborg Mangs

den 15 december kl. 19.00

i Laponiahuset. Arr. Porjus Arkivkommitté

Luleå Stadsarkiv Öppet 12-16

Söndag 2 december

I stora foajén - försäljning av bl.a. Stadsarkivets Årsbok 2008

En trappa ner - ny bildutställ-ning Luleå stad under 1910-talet

samt föremål ur läroverkets samlingar.

Fika och underhållning. * * * * *

Bildboken "Luleå stad 1910-talet" är tyvärr försenad men är på gång.

På hemsidan finns mer informa-tion www.lulea.se/stadsarkivet eller ring 0920-45 52 47.


Nyttjanderättsavtal?

Hur är hembygdsföreningens försäkringsskydd då föreningen inte själv äger sin hembygdsgård utan hyr den av kommunen, kyrkan eller någon annan? Vem skall försäkra vad? Vad skall man tänka på när man tecknar avtal? Det är frågor en förening som har hyresavtal/nyttjanderättsavtal för sin hembygdsgård bör ställa sig.

Sammanfattningsvis kan man säga att föreningen absolut skall ha ett skriftligt nyttjanderättsavtal där det framgår vem som ansvarar för vad. Både föreningen och fastighetsägaren bör ha en grundförsäkring innehål-lande en ansvarsförsäkring. Dessutom bör föreningen ha en verksamhets-försäkring för sitt lösöre. Verksamhetsförsäkringen omfattar också vissa förbättringar på fastigheten som den hyrande föreningen själva bekostat.

Hyresavtal?

Vare sig föreningen äger eller har nyttjanderättsavtal på sin hembygdsgård måste föreningen skriva hyresavtal med sina eventuella hyresgäster för att vara skyddade mot stöld och skadegörelse i samband med uthyrningar.

Föreningarna kan från försäkringskansliet beställa en informationsfolder om nyttjanderättsavtal och en annan folder om hyresavtal med två förslag på hyresavtal för tillfälliga och fasta hyresgäster. Mer information lämnas av försäkringsansvarig i Norrbottens Hembygds-förbund - Michael Fabricius 0970-556 15, 070-337 32 55

Hembygdsförsäkringen, Box 25, 432 03 Träslövsläge [email protected] 0200-22 00 55

Nominera styrelseledamöter Vill du nominera någon till styrelsen i Norrbottens Hembygdsförbund?

Är det någon idag sittande styrelseledamot som inte vill bli omvald så hör av er till valberedningen i god tid före årsmötet i maj.

Sammankallande i valberedningen: Rolf Svanberg, Sörbyn 10, 961 97 Gunnarsbyn, tel: 0924-220 35.


Riksstämman 2008

Nästa års Riksstämma hålls i Kiruna 13-15 juni. Denna stämma kommer att vara lite utöver det vanliga.

Under fredagens högtidsmiddag i Stadshuset kommer vi att sjunga sånger från olika delar av Sverige. Vilken sång tycker ni ska representera Norrbotten?

Cariola Hansson, musiklärare från Malmberget, kommer att ta fram sånger och musik som visar upp Sveriges landskap, tillsammans med de regionala hembygdsförbunden.

E-posta ditt förslag till vilken sång som kan representera ditt landskap till [email protected] eller skicka till Cariola Hansson, Svangränd 12, 983 36 Malmberget, tel 0970-221 23, 073-180 23 29.

Under lördag förmiddag finns det möjlighet för Norrbottens hembygdsföre-ningar att marknadsföra sig och sin hembygd på något som vi har valt att kalla ”Mötesplats Hembygd”.

Det är i stort sett bara er egen fantasi som sätter begränsningarna. Hur vill ni visa upp er förening och er verksamhet? Varje förening får en yta på 2 x 3 m att disponera.

Anmäl erat intresse senast 1 februari 2008 till någon i styrelsen och berätta vad ni vill visa upp. Utbildning för alla som vill ställa ut kommer att ordnas den 1 mars i Kiruna och 2 mars i Kalix. Ta chansen och visa upp er.

Så om ni vill vara med och hjälpa till med att göra denna stämma till något utöver det vanliga eller hjälpa till på något annat sätt så ta kontakt med ordförande Lars Israelsson, samordnaren Åke Henriksson eller någon annan i styrelsen. Åke Henriksson Tel 070-355 47 71 Lars Israelsson [email protected]


Roknäs - mitt i Pitebygden

Roknäs - en av Piteås stora och livskraftiga byar - har fått sin historia dokumen-terad och nedskriven i den nyutkomna boken Roknäs - mitt i Pitebygden (Piteå 2007).

Arbetet inleddes med studiecirklar 1982 och under årens lopp har, som det står i redaktionsgruppens förord, ”en lång rad medarbetare bistått med fakta och syn-punkter och egentligen har nästan hela byn på ett eller annat sätt varit delaktig i processen”.

Även om det tagit sin tid att färdigställa denna lokalhistoria, så är resultatet im-ponerande. På nästan 500 sidor får man följa liv, arbete och händelser i Roknäs från forntid till 1850. Ett av de inledande kapitlen belyser byns geologiska och naturgeografiska särdrag. Det är inte alltid som naturförhållanden får utrymme i böcker av detta slag. Sambandet mellan natur och kultur är dock högst påtagligt, inte minst i vårt län. Det är lätt att instämma i följande rader ur kapitlet ”Hemmamark”: ”Den som läser om den norrbottniska byn Roknäs genom tider-na bör alltid hålla i åtanke hur natur och kultur formar det vi kallar historien”.

Från forntiden och framåt behandlas olika tidsepoker som bronstid, järnets tid, medeltid, nationalstatens grepp, stormaktstiden o.s.v., men också teman som knektar, rotar och soldattorp, fäbodar, kolonisering och nybruk, sågar och kvar-nar m.m. En fortsättning planeras för tiden 1850 - 1950.

Källor och litteraturreferenser är utförligt redovisade och boken är rikt illustrerad med 190 bilder i svartvitt och 50 i färg, inklusive teckningar av Brage Hällgren, kartor, diagram och skisser. Boken om Roknäs är vackert inbunden i kraftigt kartongband.

Huvudförfattare och redaktör är Nils Dahlbäck, men som nämnts har många by-bor och andra medverkat. Åtskilliga byar i Norrbotten har fått sin historia i bok-form, men inte alla. Boken ”Roknäs - mitt i Pitebygden” kan säkert stimulera fler att börja ”gräva i det förflutna”.

Boken kan köpas för det facila priset av 280:- och finns till försäljning hos OK, ICA-Sigvards och Sparbanken Nord i Roknäs samt på Piteå museum. Den kan även köpas i bokhandeln i Piteå och Luleå till något högre pris. Beställningar kan göras genom Lars Hedström tel. 0911 - 24 00 13.

Lennart Wikström


Årets hembygdsförening. Söndag den 8 juli firade Hembygdsgillet i Överkalix 50 år med festligheter vid Martingården som har anor från 1600-talet. Det har så småningom blivit flera byggnader som i dag är inredda med gamla föremål från olika håll i länet. Firandet bestod bland annat av framförandet av en specialskriven sketch på över-kalixmål, framförd av teatergruppen En3, gott fika, kalvdans, ponnyridning och en utställning. De närmare 250 besökarna kunde också strosa runt och titta på de utställda föremålen. Hembygdsgillets ordförande Ola Bergström fick gratulationer till jubileet från bland annat Norrbottens Hembygdsförbund som representerades av vice ordfö-rande Bertil Holmgren och Anna-Lisa Häggström, sekreterare. Men de var där i ett annat ärende också. Ö v e r k a l i x Hembygdsgille hade utsetts till Årets Hembygdsförening i Norrbotten av Hembygdsförbundet. En tavla och blom-mor överlämnades till Hembygdsgillets ordförande och ett fyrfaldigt leve rung-ade vid festligheten vid Martingården. Konstnären Erling Johansson avporträt-terade kommunalrå-det Leif Nilsson på det för Erling så ty-piskt färgstarka sätt av de energifält som omgav kommunalrå-det. Tavlan kommer att hängas i Överkalix kommunhus.

Bertil Holmgren håller tal medan Anna-Lisa Häggström överräcker tavlan som förställer Martingården till ordförande i Överkalix Hembygdsgille, Ola Bergström.


Norrbottniska brännvinskryddor

I den populära låten ”Jag trivs bäst i öppna landskap” avslöjar Ulf Lundell att han där bränner sitt brännvin själv och kryddar med johannesört. Hembränning är som alla vet olagligt, men det är fullt tillåtet att krydda på systemet inköpt okryddad sprit. Den mest använda växten bland ”hemmakryddare” är troligen malört, Arte-misia absinthium, och malörtskryddat brännvin finns också att köpa på systemet under namnet ”Bäska Droppar”.

Såväl malört som johannesört saknas eller är mycket sällsynta i Norrbotten, varför man här är hänvisad att nyttja andra kryddor. Systembolaget brukar inför julen lansera en särskild ”julsnaps”, och år 2003 kallades den ”Kvikkjokk” och var kryddad med kråkbär och fjällkvanne. Båda arterna kan användas var för sig. Om man vill hämta sina kryddor från den norrbottniska floran finns många alternativ. De arter som tas upp här förekommer på många andra håll i landet och är inte en-bart ”norrbottniska”, men de är vanliga och lättillgängliga på våra breddgrader.

Kråkbär, Empetrum hermafroditum, (denna underart kallas Nordåkerbär) Man bör sticka hål på bären med en nål. Sedan fyller man en burk med bär och slår okryddat brännvin över. Efter 2-3 månader kan blandningen filtreras och es-sensen spädas till ”angenäm styrka och smak”. Kryddat brännvin vinner ofta på att lagras, gärna i fler år. Pors, Myrica gale Enklaste sättet att tillreda porsbrännvin är att plocka ljusgröna, nyss utslagna blad, som man sköljer och torkar lätt, t.ex. utbredda på ett papper. Bladen läggs i en burk och man häller brännvin över. Kärlet skall vara väl tillslutet, och efter fem dagar silas vätskan från bladen och hälles på en flaska. När några månader gått, har en bottensats bildats och den klara vätskan kan spädas med brännvin. Essen-sen är ganska stark, så man bör inte ta för mycket av den.

Porsbrännvin är svagt gröngult i färgen och har en behaglig doft. Det finns också i systembolagets sortiment och passar bra till surströmming. Historikern Albert Sandklef skriver i sin lilla bok ”30 sorter kryddat brännvin”: ”Det bör särskilt un-derstrykas att porsbrännvinet har en stark och angenäm doft. Man känner sig för-flyttad till bäckar, mader och sjöar, där porsen doftar starkt i vårskymningen.”

Då även skvattram ibland kallas pors, bör en varning utfärdas. Använd inte skvattram till att krydda brännvin! Linné berättar t.ex. att bönder i övre Dalarna använde skvattram i stället för humle vid ölbrygd: ”men den åstadkommer ett det grundligaste rus, åtföljt av fullständig redlöshet och därpå följande ytterst svår huvudvärk”. Ett slags ”Antabus-effekt” kan man säga.


Rönn, Sorbus aucuparia ”Surt sa räven om rönnbären” men fullmogna och frostnupna rönnbär har faktiskt en viss sötma. Det kan dock skilja något mellan olika träd. Man fyller en burk till minst hälften med rönnbär och häller på brännvin ända upp. Efter en till fyra veckor filtreras vätskan och spädes till önskad smak. Sandklef rekommenderar 10-20% essens till 80-90% brännvin. Färgen blir svagt ljusröd, så drycken liknar röd-sprit och bör inte förväxlas med denna. Tranbär, Vaccinium oxycoccos Tranbär har en mångsidig användning och bör alltid ha varit utsatta för frost innan de plockas. Receptet är detsamma som för rönnbär, men burken bör fyllas till två tredjedelar med bär innan brännvin hälles på ända upp. När cirka en vecka gått kan bären silas ifrån. Till skillnad från ovan nämnda kryddningar behöver tran-bärsessensen inte alltid spädas och i så fall i mindre grad. Tranbärsbrännvin har en svag myrdoft och är liksom rönnbärskryddat svagt ljusrött i färgen. Vattenklöver, Menyanthes trifoliata Fräscha blommor och blad får ligga 3-4 dygn i en burk, täckta med brännvin. Bur-ken bör stå i rumstemperatur. Sedan vätskan silats kan den spädas till önskad smakstyrka. Andra kryddväxter Det finns många andra växter inom länets gränser som kan brukas som brännvins-kryddor, t.ex. björk, blodrot, blåbär, en, havtorn, hägg, ljung, renfana, röllika, älg-ört m.fl.. Utöver den nämnda boken av Albert Sandklef finns ett par andra böcker i ämnet. Sten Wingård har skrivit ”Krydda brännvin” (Bonnier, Alba 1997), som innehåller utförliga recept på ett stort antal kryddningar. Kakao Förlag, Malmö har utgivit ”SNAPS – gamla och nya blandningar” (1999). Flera av recepten där bygger på trädgårdsväxter. Det är osäkert om någon av böckerna, som omnämnts, finns kvar i bokhandeln. Troligen får de sökas på antikvariat. Kryddningen har gamla anor Brännvin har nyttjats i Sverige sedan slutet av 1400-talet och förmodligen också kryddats sedan dess. Ett av skälen att krydda var att ta bort den påträngande fin-kelsmaken, eftersom man inte kunde få brännvinet tillräckligt rent. Ett annat, vik-tigt sådant, var att ge brännvinet läkande egenskaper. Olika slag av kryddat bränn-vin har använts mot pest, cancer, magåkommor, reumatism m.fl. sjukdomar.

Vad som sagts här får inte tas som en uppmaning till dryckenskap! Måttlighet är en självklar förutsättning. Eget kryddat brännvin bör serveras för att på ett kultive-rat sätt förhöja smakupplevelsen vid åtnjutandet av bordets läckerheter.

Lennart Wikström


God Jul o

Gott Nytt År! önskar

Norrbottens Hembygdsförbund o

Hembygd i Norr-redaktionen

Norrbottens Hembygdsförbund kommer att köra igång en värvarkampanj. För varje medlem (enskild, förening eller företag) erhåller man en lott som utgör en andel i det stora lotteriet där en vinnare dras inför Riksstämman i Kiruna.

Vill du veta mer så hör av dig till Birgitta Häggström i redaktionen. Mail: [email protected]

hembygd i norr · väninna alltid gör, avhandlades per telefon under vintern. hänsyn till mitt...

Documents