Förskolan Trollet | KalmarSeptember 2018 - Oktober 2019

VÅR RESA GICK I MÅL 08 OKTOBER 2019

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Grattis till er Grön Flagg-certifiering! Ni har arbetat med lärande för hållbar utveckling och

gjort ett jättefint och lärorikt hållbarhetsarbete. Till nästa resa kan ni gärna fundera över hur ni

även kan blicka globalt. Tack för att ni är med oss och bidrar till en mer hållbar framtid.

Tillsammans kan vi göra skillnad!

Mål kopplade till vår resa

UR LÄROPLANEN

NORMER OCH VÄRDEN

Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

UTVECKLING OCH LÄRANDE

Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,

BARNS INFLYTANDE

Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö,

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Läs mer på www.globalamalen.se

Utvecklingsområde 1:

EN EKOLOGISK KÄNSLIGHET - I DIALOG MED NATURENTema: Livsstil & Hälsa

OM UTVECKLINGSOMRÅDET

Vi vill aktivt ta tillvara och undersöka barns och vuxnas ekologiska känslighet gentemot andra

och gentemot miljön på ett sätt som genomsyras av lyssnade, utforskande, långsamhet och tid.

Vi vill bidra till att våra förskolor blir platser där barn, pedagoger och familjer kan använda sin

känslighet, sin nyfikenhet och sitt undersökande för att tillsammans genom ett hållbart

tänkande på många olika sätt agera för en hållbar framtid. Vi vill bidra till nya berättelser kring

ekologisk känslighet för att skapa hopp och framtidstro. Vi vill tillsammans med barnen

undersöka naturen nära oss. Detta gör vi genom att gå nära växter, djur och andra

naturvetenskapliga fenomen i vår omgivning. Det blir viktigt för oss att anpassa oss efter

naturen och hela tiden tänka att vi är där som gäst. Vi följer naturens årstidsväxlingar och takt.

Vi kan låna från naturen men det är också viktigt att ge tillbaka. Vi tänker oss ett undersökande

där vi eftersträvar en förståelse för naturens kretslopp och vår del i det.

Klapphuset - Vattenpromenad - syftet med våra vattenpromenader är att barnen ska

skapa en större relation med naturen och bli ett med den och få en större förståelse för

hur vi påverkar de och hur naturen påverkar oss. Hur vattnet är föränderligt och att

barnen gör upptäckter. Att barnen under en promenad upptäcker att det finns vatten i ett

hål i stenen men redan promenaden efter så har vattnet försvunnit, vart har det tagit

vägen? Att de får möjlighet att utforska med olika sinnen. 

Klapphuset - Havets/vattnets olikheter: Barnen sätter sig i relation till vattnet i havet. Vi

ser att barnen sätter känslor på vattnet och är undrande till vattnets olikheter. Just nu

förhandlar barnen om havets olikheter i både färg, form, lukt, innehåll, fantasier, skapar

nya begrepp, använder begrepp, barnens egna påverkan till havets olikheter. Barnens

möjlighet att påverka vattnet? Öka förståelsen för vårt gemensamma ansvar för naturen

och hur den mår?

Rackargården - Vi går på jordexpeditioner och gör oss nyfikna på hur många olika

jordar vi kan hitta.Vilka nyfikenheter och frågor dyker upp hos barnen. Vilka kunskaper

kan vi tillsammans bilda oss genom att på ett kreativt, nyfiket lustfullt sätt undersöka

jordarna genom estetiska kreativa lärprocesser. Att sedan jobba vidare med jordarna i

ateljen,Att göra barnen känsliga för den ekologiska skönheten. Skapa med jordarna för

att på så sätt få en djupare förståelse för jordarnas betydelse. Varför är vissa jordar torra

och andra fuktiga, när behövs vilken jord. Kunskaper de kan bära med sig för att värna

om en hållbar framtid och leva som världsförbättrare som vuxna om de fått forska i en

frisk natur.

VAD TAR VI MED OSS?

Klapphuset - vi fortsätter att gå i dialog med naturen och får barnen  att förstå vad som händer med naturen när vi påverkar den och på vilka sätt vi påverkar den, Positivt och negativt. Barnen kommer under nästa läsår att arbeta

med skräpet som finns i naturen, under våren växte ett intresse fram att de skulle rena vattnet från skräp. 

Rackargården - Barnen har massor med kunskap om de olika jordarnas egenskaper vilka de fick nytta av i odlingsprocessen som de följt under våren/sommaren. Denna fortlöper under höstterminen, vad händer med växterna

sedan - till vintern?

 

SETT OCH HÖRT:

"Vi måste rädda fiskarna-vi måste ta bort spräpet" ,

Utvecklingsområde 2:

VÄLBEFINNANDE – STRESSHANTERING – AVSLAPPNING (T.E

Tema: Livsstil & Hälsa

OM UTVECKLINGSOMRÅDET

Vi uppnår kroppsligt välbefinnande på olika sätt för olika människor. Så hur kan vi ur ett hela

dagen perspektiv bygga in vardagsrörelse för barn. Det är viktigt att vi kan erbjuda en stor

variation av olika aktiviteter som tyst promenad, yoga, trädgårdsarbete, dans, miniröris,

städning, tabata, lekar, massage, bokläsning och hinderbana. Vi tror på en kombination av

rörelse och stillhet. Forskaren Anna Tibelius som föreläste för oss i höstas pratade mycket om

rörelsens vikt ur perspektivet att det gynnar lärandet och hjärnan, vikten av vardagsrörelse

under hela dagen. Vi tar ett uppdrag i att ringa in hur avdelningar jobbar med stresshantering

och på vilket sätt, hand i hand med vikten av rörelse för alla och små barn i synnerhet med

Anna Tibelius föreläsning i tankarna.

Vad gjorde vi?

Kattrumpan: Vi använder oss mycket av bokläsning vid olika tillfällen på dagen. Detta skapar

ett lugn och ger möjlighet till återhämtning.

Stenkulan: Jobbar mycket med mosaik vid olika tillfällen under dagen - främst i

“mellanrummen”. Denna stund blir en nedvarvning och nästan lite meditativ för vissa barn, en

stund att få landa i det lilla sammanhanget och drömma sig bort. 

Möjligheter på eftermiddagen kl. 15.00 på stora torget: Varje onsdag erbjuds barnen på stora

torget yoga som en aktivitet, där fokus på balans, avslappning och smidighet utövas.

Tabata: Vi erbjuder barnen många olika former av rörelse, för att skapa en mångfald av

möjligheter för dem. Detta läsåret har vi provat Tabata, som är intervaller av förutbestämda

rörelser med paus emellan, materialet hittade vi på nätet. Vi var inomhus på vårt torg och

projicerade rörelserna med projektor för tydligheten.

Ateljen: Att få jobba i mindre grupper med ett avgränsat område/projekt. Att rikta fokus mot

en sak tex jordar färg etc och lära sig att koppla bort saker runtomkring. Att jobba slow och gå

djupt in i det vi undersöker hjälper barnen att stressa ner.

VAD TAR VI MED OSS?

Kattrumpan:  Det är viktigt att erbjuda barnen stunder då de kan varva ner. Dessa stunder bör

finnas tillgängliga för barnen oavsett tid på dagen. Det är lätt att dagarna går i ett och till

största delen består av fysiska moment och mycket intryck, att under dagen få in tillfällen till

återhämtning är även en del av läroplansuppdraget,

Stenkulan : Det är viktigt att erbjuda stora som små sammanhang under dagen, en stund för

återhämtning samtidigt som det blir en lärande stund med många exempelvis matematiska

utmaningar.

Tabata: Nu är detta en del av möjligheterna som vi erbjuder barnen på fredagar då vi på

förmiddagen har fokus på rörelse som rörelsebana, gympa, basket/bandy/fotboll och nu även

tabata. Barnen tycker det är jätteroligt och vi kommer fortsätta att ha det i organisationen för

veckan.

Ateljén:  Ateljén bjuder ofta på en aktiv vila med specifika kreativa sammanhang blandat med

naturens estetik utomhus i mindre sammanhang som skapar välmående bland barnen, som vi

tänker arbeta vidare med.

SETT OCH HÖRT:

"Jag kan det här nu, cykla utan cykel kan jag" ,

Utvecklingsområde 3:

KOSTEN OCH DESS BETYDELSETema: Livsstil & Hälsa

OM UTVECKLINGSOMRÅDET

Från jord till bord, visa på processer, tex hur går det till när man tillverkar sylt på gårdens egna

bär eller att plocka sin egen majs på en odling och sedan göra majssoppa. Eventuellt en veckas

matsedel där processen visas i alla måltider. Barnen är med när köken filéar laxen, hur ser den

ut ”på riktigt” och hur ser den ut tillagad.Hur går det till när man tillverkar chips? Vi har redan

satt potatis och morötter i våras. Till hösten får vi slutföra processen genom att skörda, tvätta,

skiva och fritera grönsakerna till chips. Fokus är på processerna. Hur gör man äppelmos? En

känslighet för det egenodlade genom att ge barnen möjligheter att följa processen från jord till

bord. Var kommer maten ifrån? Hur tillagar man olika råvaror? Vad är ätbart i vår närmiljö?

Att få syn på hela kretsloppet inte enbart odlandet och tillagningen men också kompostering,

förruttnelse och ny jord

Vid flera tillfällen under hösten har vi gjort äppelmos till förskolans kök som barnen äter

tillsammans med frukostgröten. Det har varit frukt från barnens och pedagogernas egna

trädgårdar som vi tvättat, skurit på olika sätt och kokat. Efter att äpplena kokat klart har vi kört

dom till mos i en hushållsassistent.

Vi tillverkade egen smoothie som vi serverade på mellanmålet, innehållet var delvis vinbär

som vi har plockat i vår egen trädgård på förskolan

 

VAD TAR VI MED OSS?

Lärdomen till nästa resa är att hålla kvar det vi läst oss om att ta vara på det naturen ger,

fortsätta med det vi håller på med, som att plocka äpplen och använda dom, plocka aronia-bär

och göra sylt (det blev ingen plockning denna höst pga torkan, men vi kokade sylt av förra

årets skörd som vi sparat i frysen) samt åka till närliggande majsfält och plocka majs. Vi har

också gjort smoothie flera gånger på vår egen frukt som vi plockat i trädgården, och på så vis

gjort det tydligt för barnen; processen från jord till bord

Lärdomar kan också vara att om man plockar saker gör man det för att använda det till

någonting, inte plocka av och slänga. Vi har många små diskussioner om hur vi gör med det

som naturen ger, att lyfta till diskussion utan att fördöma.

Vi är mitt i receptboks-processen, denna kommer att färdigställas under nästa läsår.

SETT OCH HÖRT:

"Det är trolleri!!! Moset kommer ut i domma små hålen, De som är kvar-vad är det?"

,

"Den fröet, kan bli nytt träd" ,

Utvecklingsområde 4:

MAKTSTRUKTURER I BARNGRUPPENTema: Livsstil & Hälsa

OM UTVECKLINGSOMRÅDET

Genom att se ut en plats på våra gårdar och inomhus där pedagogerna ser att diskussioner

uppstår mellan barnen kring och i leken. Vilka barn får vara med, varför får de vara med, vilka

får inte vara med och varför? Börja med att göra observationer kring det här, tex filma. Vi

pedagoger tror ofta att vi vet vad som händer, men med hjälp av observationerna kan vi få syn

på vad vi kan arbeta vidare med. När vi fått till oss våra observationer kan vi diskutera med

barnen och fråga “Varför tror ni att det blev så här, hur kan vi arbeta vidare med det?” (Vilken

plats tycker du om, vilken plats tycker du inte om? En fråga till barnen efteråt? En fortsättning

på diskussionen).

Vi tänker inte bara hållbarhet i materialval, återbruk och återvinning, utan också hållbarhet i

relationer och välbefinnande på platsen du är på hela dagarna, i barnens fall; förskolan. Därför

fick vår Jämställdhetsgrupp i uppdrag att ta fram ett verktyg för att få syn på maktstrukturer i

våra olika barngrupper. Hur ser det ut på våra gårdar, vilka platser kan makt utövas på? Samt

vem får mest tal-utrymme på våra förskolor, pojkar eller flickor? Under ett par veckors tid fick

alla pedagoger uppgiften att kartlägga detta genom att vara extra observanta, finnas där barnen

var, notera det på ett speciellt framtaget formulär samt följa upp detta med barnen

Under en samling görs observationer under 10 min. I ett rutsystems-schema markeras med

olika prickar varje gång ett barn talar i samlingen, är det efter att barnet "fått ordet" av en

pedagog, eller talar barnet "rakt ut"

I uteleken markeras var barnen befinner sig under fem förmiddagar under den "fria leken"

under två veckor.

Alla pedagoger läste kapitel 1 och 2 i boken "Arbeta med jämställdhet i förskolan med norm-

medveten pedagogik" 

Detta följdes upp med en Workshop i augusti där avdelningarna såg över sina upptäckter.

VAD TAR VI MED OSS?

Det är tydligt att barnen letar sig till platser där de kan vara för sig själva, och där kan i högre

grad maktutövning ske, där måste vi pedagoger vara mera observanta. Vi tolkar att barnen

medvetet agerar med härskartekniker, detta har vi hört då vi vuxna lyssnar kontra när vi låtsas

att vi inte lyssnar, tex om man är nära en rollek och plockar med material. Förutfattade

meningar att barn väljer plats och material utifrån kön ser vi inte så tydligt, snarare efter

intresse och personkemi. Vi tänker att vi behöver bli bättre på att lyfta miljöer genom att vara

en lekande pedagog, en förebild i hur miljöerna på förskolan KAN användas. Vi behöver bli

bekväma i alla miljöer, att kunna agera oavsett material och miljö.

Vidare tänker vi att vi vill fortsätta att observera, och då till specifika platser. Vilka kommer

till denna plats? Stannar man en lång eller en kort stund? Vad händer på platsen? Tittar man på

könet hamnar man i det. Att ge barnen möjlighet att skapa en framtid som inte styrs av normer

och maktstrukturer. Där alla människors lika värde är vår viktigaste grund.

I samlingsobservationerna märktes ingen skillnad på pojkar och flickor, båda könen fick lika

mycket tal-utrymme i samlingssituationerna. Men det är någonting vi kommer fortsätta att

arbeta medvetet med för att detta inte ska uppstå.

Utvecklingsområde 5:

VAD FINNS I GRÄSET UTANFÖR DITT HUS? (5 ÅRS ÅRET)Tema: Livsstil & Hälsa

OM UTVECKLINGSOMRÅDET

Inför femårs-året har våra båda 5 årsavdelningarnas barn fått ett familjeuppdrag inför

sommarledigheten som heter ”Vad finns i ”gräset” utanför ditt hus?” Barnen ritar, berättar eller

tar med sig någonting från gräset utanför sitt hus, som de sedan får presentera för sina

kompisar på avdelningen, för att skapa relationer till varandra och kompisarnas erfarenheter.

Vi kommer sedan att undersöka och skapa en relation till omvärlden och närområdet. Vi

kommer att undersöka platser som barnen kan få och har relationer till som Funkabotorgets

närområde, Djurängsbackarna och Bergaparken. Tillsammans ska vi lämna efter oss något

spår. Kan det vara en plats eller en bok? Skillnader och likheter mellan t.ex. Djurängsbackarna

och Bergaparken. Att upptäcka naturen i vårt närområde.

Rävspelets familjeuppdrag: AA hade med sig en spindel som var död. den hade inte varit död

när hon la den i burken. Hon berättar att den har död för den inte fått luft. fast hennes mamma

gjort hål i burken.  Hennes hypotes är att det bara finns luft ute och nu är ju burken inne så då

hjälps inte hålen. AA och en kompis valde att berätta AA´s historia om hur hon hittade

spindeln genom att måla. Allt efter som sakerna växt fram så vill AA att husen skulle stå upp

och spindeln blir rörlig så det blev som en dockteater, som de sedan presenterade för resten av

gruppen.

Rävspelet träffade en grupp barn från Funkabotorget (den andra femårsgruppen i enheten) för

att berätta om vårt projekt och vad vi gör på de olika avdelningarna.  

Barnen från Rävspelet berättade om att mossan är trädets kläder och de håller trädet varmt. Vi 

berättade att det kom fåglar till trädet och om hur vi diskuterat  vattnets väg upp i trädet och

hur det på olika sätt går att tänka runt vattnet och vattnets bana i trädet. 

Funkabotorget berättade för oss om de fåglar som de intresserade sig för, om den stora

Kungsörnen som var lika lång som två barn när de låg ner och den lilla Kungsfågeln som är

den minsta i Sverige.

Experiment med en del av gruppen och olika material. Hur kan detta hjälpa oss att förstå

vattnets transport i trädet. Barnen fick frågan: Hur kan vattnet transporteras i trädet? Hur kan

det vattnet tas upp i trädet?

Vi började med en trasan, den sög upp vatten.  AA sa att det var för att den har hål och den är

torr som den sög upp.

Papper däremot är smalt och tunt så det suger inte upp. AA menade att pappret inte sög för att

det inte var en trasa,  AA berättade att man måste stoppa ner hela för att pappret ska bli blött

och att det då kanske suger upp. Tyget är också tunt men suger lite ändå det bero på att det är

lite ihåligt. 

Pinnen suger inte upp och det tror barnen bero på att det inte har några hål eller inga rötter.

Sugröret behöver hjälp att suga upp. och det är luften som fastnar som gör att vattnet stannar

kvar i röret när AA sätter fingret på toppen. Vi pratar om om det är några av dessa sätt som

trädet använder? 

 Har trädet har några av dessa funktioner? AA: "Nej, jag tror att när det regnar kommer vattnet

ner till jorden och rötterna suger upp det då”. 

AA går sedan iväg när vi är färdiga med experimenten. Hon tecknar en bild och säger “ så

menade jag”

Oundvikligt när vi är i Bergaparken är att vi plockar skräp, alltid inspirerade av vår

skräpplockning på våra miljöveckor. Detta resulterade i en skräpplockarsång.

 

 

VAD TAR VI MED OSS?

Genom att pröva nya material och tekniker lägger man till saker till sin kunskapsbank att

använda resten av livet. Nästa resa kommer också att vara ett samarbete med den andra

femårsavdelningen i enheten för att skapa relationer barnen kan ha nytta av i framtiden då de

börjar i förskoleklass.

Nästa läsår kommer att handla om en speciell plats som barnen på våra femårsavdelningar har

en relation till. De har fått med sig en karta på staden där de väljer en plats de tycker är

speciell, och presenterar den för kompisarna under de första veckorna på höstterminen. Detta

är grunden till höstens fortsatta arbete.

SETT OCH HÖRT:

"Ekollonen trillar det ner för då har dom växt klart och det ska växa nya sen"

,

"Skräp i naturen, är inte bra för djuren" ,

GRÖN FLAGG - HÅLLBAR UTVECKLING FÖR BARN OCH UNGA

Hundratusentals barn och unga på skolor och

förskolor över hela Sverige är engagerade i

Grön Flagg. Förhoppningen a?r att Grön Flagg

ska vara första steget i ett livslångt engagemang

kring hållbar utveckling.

Grön Flagg är ett undervisningsverktyg som

hjälper skolor och förskolor att lära ut

hållbarhetsfrågor på ett spännande sätt.

Grön Flagg ingår i det internationella nätverket

Eco-Schools, som förenar miljontals barn och

unga runt om i världen. I Sverige drivs

programmet av Håll Sverige Rent.

Kontakt:www.hsr.segronflagg@hsr.se08-505 263 00