En president i händelsernas centrum!

6 NORDISK FILATELI Februari 2016

Detta frimärke gav USA ut 1982, 100 år efter Franklin D. Roosevelts födelse. Gravyren är utförd av den amerikans-ke gravören Clarence Holbert. Notera cigaretten i presidentens västra hand. Roosevelt var storrökare och läkar-na varnade honom för att hans livsstil kunde få svåra konsekvenser. Under kriget drack han dessutom ansenligamängder av sin favoritdrink martini. Drinken ”Roosevelt martini” är uppkallad efter honom. Roosevelt led avhögt blodtryck och flera andra åkommor relaterade till rökning och alkohol, och han dog efter en massiv stroke.

av Carl-Henrik Larsson

Franklin D. Roosevelt är den enda amerikanska presidenten som valtstill fyra mandatperioder. Han omdanade den ekonomiska politiken

i USA under den stora depressionen, och ledde USA in i andra världskriget efter Japans anfall mot Pearl Harbor 1941. Roosevelt var

minst sagt en president som verkade i händelsernas centrum!Dessutom var han en hängiven frimärkssamlare.

06_11:Layout 1 2016-01-19 11:16 Sida 6

På morgonen den 7 decem-ber 1941 anfölls den ame -rikanska Stillahavs flot -

tans bas Pearl Harbor på ön Oa -hu, Hawaii, av japanska stört-bombare och torpedflygplan.Vid anfallet, som kom utan för-varning, dödades 2 335 ameri-kanska sjömän och soldater.

Den japanska militärled-ningen hade räknat med att deamerikanska hangarfartygenskulle ligga för ankar i PearlHarbor, och att de skulle bli ettlätt byte för de japanska pla-nen. Men hangarfartygen varute till havs när anfallet genom -fördes, och attacken mot PearlHarbor blev därför inte den sto -ra seger som japanerna hadehoppats på.

Dagen efter det japanska an-fallet talade USA:s presidentFranklin D. Roosevelt införkon gressen. I sitt tal lyfte hanfram det faktum att anfalletmot Pearl Harbor kommit ut -an förvarning. Han redogjordeför vad som hade hänt, ochklargjorde att USA och det ame -rikanska folket skulle gå seg-rande ur konflikten. Talet av-slutades med att Roosevelt badom kongressens medgivandetill en krigsförklaring mot Ja -pan, vilket han också fick.

Den 11 december förklaradeNazityskland och Italien krigmot USA, som kort därefter för -klarade dem krig. Andra världs -kriget hade därmed gått in i enny fas, där USA skulle kommaatt spela en avgörande roll förde allierades slutseger.

Churchill vädjade tillRooseveltRoosevelts popularitet som pre -sident var vid tiden för krigs-förklaringen enorm, även omdet fanns krafter som verkadeför att USA skulle stå utanförkriget. Sedan andra världskri-gets utbrott i september 1939,hade Roosevelt gjort allt hankunde för att hjälpa Storbri tan-nien i kampen mot Tyskland.

Storbritanniens premiärmi-nister Winston Churchill haderedan innan han blev premiär-minister i maj 1940, kontaktatRoosevelt med anledning av lä -

get i Europa. Churchill som dåvar marinminister, vädjade tillRoosevelt om amerikanskt bi -stånd till krigsinsatserna i Eu -ropa. Churchill förstod att Stor-britanniens framtid var hotadom inte USA kom till undsätt-ning, eller åtminstone skicka-de krigsmateriel och förnöden-heter.

Korrespondensen mellanChurchill och Roosevelt skullekomma att bli betydande un-der krigsåren, och totalt utbyt-tes närmare 2 000 telegrammellan de två ledarna.

Roosevelts händer var bak-bundna av USA:s neutralitet,och hur gärna han än ville kun-de han inte gå emot konstitu-tionen. De isolationistiska kraf-terna inom den amerikanskapolitiken var mäktiga före över-fallet på Pearl Harbor, och opi-nionen i landet hade inte god-tagit en amerikansk inbland-ning i konflikten i Europa.

En tillfällig lösning på pro-blemet var att USA lånade utkrigsfartyg till Storbritannien,i utbyte mot att Storbritannienlät amerikanerna uppföra ma-rinbaser i brittiska kolonier.Denna överenskommelse somvar Roosevelts verk, stred intemot neutraliteten.

I mars 1941 godtogs låne-och uthyrningslagen (Lend-Lea se Act), vilket möjliggjordeför USA att låna ut krigsmate-riel och råvaror till Storbri tan -nien, som lån mot senare åter-betalning. Roosevelt var denpådrivande kraften även vadgällde denna uthyrningslag.

Privilegierad uppväxtFranklin D. Roosevelt föddes1882 i Hyde Park i delstatenNew York. Fadern James Roo -se velt var affärsman och enmycket förmögen sådan. Hanhade dessutom nära förbindel-ser med det högsta politiskaskiktet i USA, och Franklin D.Roosevelt fick därför redan somliten pojke besöka Vita huset.

Modern Sara Ann DelanoRoo sevelt var även hon otroligtförmögen, och tillsammans gavföräldrarna sonen en minst sagtprivilegierad uppväxt. Tä ta stu -

➥NORDISK FILATELI Februari 2016 7

06_11:Layout 1 2016-01-19 11:16 Sida 7

Nedan: Precis innan Roosevelt tillträdde som president 1933, utsattes han för ett attentat som var nära attkosta honom livet. Under ett tal i Bayfront Park i Miami avlossade en gärningsman ett antal skott mot den bli-vande presidenten. Vid attentatet dödades två personer, däribland en kvinna i publiken samt Chicagos borg-

mästare Anton Cermak, som skakat Roosevelts hand då skotten avlossades.Roo sevelt överlevde troligtvis tack vare att en kvinna ingrep, och slog till gär-ningsmannen med sin handväska i skottögonblicket. Frimärket gavs ut av Kuba1947.

➥

8 NORDISK FILATELI Februari 2016

Denna mästerliga gravyr har gjorts av den amerikanske gravören Thomas R.Hipschen. Frimärket gavs ut 1984 till 100-årsminnet av Eleanor Roosevelts(1884–1962) födelse. Eleanor var gift med Franklin D. Roosevelt från 1905 framtill hans död 1945. Hon var syssling med Franklin D. och dotter till presidentTheodore Roosevelts yngre bror. Efter makens död blev hon FN-delegat ochäven ordförande för FN:s organ för mänskliga rättigheter. Eleanor Rooseveltdrev under sin livstid frågor om medborgerliga rättigheter, inklusive de svar-tas rättigheter i USA.

T.h.: President Roosevelts politik gynnade mi-noriteterna i USA. Inte minst arbetade han föratt stärka de medborgerliga rättigheterna förindianerna och den svarta befolkningen. Po lis -brutalitet mot svarta var vanligt förekommandeliksom lynchningar av svarta i den ame ri kan -ska södern. Ett problem var att Roosevelt be-hövde stöd av de demokratiska krafterna i sö-dern för att kunna genomföra sin ekonomiskapolitik. Detta bidrog till att kampen för ökademedborgerliga rättigheter för de svarta blev enutdragen process. Frimärket gavs ut av Brasili -en 1949.

skapet reparerades aldrig fulltut.

Eleanor skaffade sig ett pri-vat boende i New York, där honlevde de sista åren av FranklinD. Roosevelts liv, och hon besök -te Vita huset och Spring woodenbart vid sporadiska tillfällen.

Eleanor skapade sig tidigt enegen karriär som medborgar-rättskämpe, och efter makensdöd blev hon FN-delegat och se -nare även ordförande för FN:sorgan för mänskliga rättighe-ter.

Drabbad av förlamningRoosevelts politiska karriär togfart under början av 1910-talet,då han blev invald som demo-kratisk representant i delstatenNew Yorks senat. Redan 1913lämnade han politiken för atttillträda tjänsten som biträdan -de sekreterare för den ameri-kanska marinen, en uppgifthan tog på fullaste allvar.

velt (1858–1919), som för övrigtäven var farbror till FranklinD. Roosevelts hustru, EleanorRoosevelt (1884–1962).

Paret möttes första gången1902, och de gifte sig tre år se-nare. Men trots att det fannsen djup kärlek mellan makar-na, blev det aldrig något lyck-ligt äktenskap. En anledningvar att Franklin. D. Rooseveltsmoder Sara var en domineran-de kvinna, och aldrig släpptetaget om sin son. Hon lade sig idet mesta som skedde runt ho-nom.

Franklins och Eleanors pri-vatliv var praktiskt taget obe-fintligt, eftersom modern inteflyttade ut från makarna Roo -sevelts egen dom Springwood,som hade köpts av hennes ma-ke, och som även var Franklinshem från födseln och livet ut.

Fram till sin död 1941 varmodern Sara en dominerandefaktor i sonens liv.

En annan orsak till missäm -jan mellan makarna var Roose -velts kärleksaffär med frunssekreterare Lucy Mercer, enaf fär som Eleanor aldrig förlät.Makarna Roosevelt fick sexbarn tillsammans, men äkten-

dieresor till Europa kombine-rades med ridning, skytte ochhästpolo.

Under en del av sin skoltidgick Roosevelt på internatsko-lan Groton School i Massachu -setts, där större delen av elever -na kom från den amerikanskaöverklassen. I skolan som hade,och fortfarande har, en kristeninriktning, inspirerades Roo -se velt starkt av rektorn Endi -cott Peabody, som förespråka-de medmänsklighet och omtan -ke med de mindre bemedlade isamhället. Detta var värder-ingar som senare skulle bli led -ord i Roosevelts politiska kar -riär.

Efter Groton School fortsat-te Roosevelt sina studier vidHarvard, där han bland annatstuderade ekonomi och histo-ria. Han skulle senare ävenstudera juridik vid ColumbiaUniversity.

Dominerande moder Franklin D. Roosevelt var av-lägsen släkting till den tidiga represidenten Theodore Roo se -

06_11:Layout 1 2016-01-19 11:16 Sida 8

Franklin D. Roosevelt kom från ett mycket välbärgat hem. Fadern James Roo se -velt, som var en framgångsrik affärsman, hade nära kontakter med USA:s hög -sta politiska skikt. Sonen skulle senare som demokraternas president kommaatt kämpa för de fattigas rättigheter. Förutom att sådana värderingar fanns i fa-miljen tog han även intryck av Endicott Peabody, som var rektor vid elitskolanGroton School där Roosevelt gick. Peabody menade att politiken skulle präglasav kristna värderingar. Frimärket gavs ut av Övre Volta (sedan 1984 Burkina Fa -so) 1970.

Franklin D. Roosevelt blev 1940 vald till USA:s president för tredje gången, vilketär temat för detta frimärke från Marshallöarna utgivet 1990. Han skulle bli vald yt-terligare en gång, vilket är rekord i USA:s historia. Under Roosevelts ledning togsig USA ur 1930-talets djupa depression. Efter andra världskrigets utbrott 1939verkade han för att USA skulle ge stöd till Storbritannien och Sovjet i form avkrigsmateriel och krigslån. Opinionen krävde att USA stod utanför kriget men ef-ter Japans anfall mot Pearl Harbor gick USA in i kriget. Freden 1945 fick Roose -velt aldrig uppleva.

Han arbetade aktivt för attUSA skulle utveckla och byggaut de marina sjöstridskrafter-na, och efter USA:s inträde iför sta världskriget 1917 blevhan en stor förespråkare för detnya ubåtsvapnet.

Efter krigsslutet 1918 åter-vände Roosevelt till politiken,och till mångas förundran ut-sågs han till vice presidentkan -didat för det demokratiska par-tiet inför presidentvalet 1920.Valet slutade med ett demo-kratiskt nederlag, men Roose -velts politiska ambitioner varlångt ifrån över.

Året efter det misslyckadepresidentvalet drabbades Roo -sevelt, 39 år gammal, av vadsom enligt dåtidens läkarve-tenskap var sjukdomen polio.Men möjligen var det iställetGuillain-Barrés syndrom, somger nervpåverkan och kan ledatill förlamning.

Trots att Roosevelt blev för-lamad från midjan och ner, väg-rade han ge upp hoppet om attåterigen kunna gå. Vid rehabi-literingscentret Warm Springsi Georgia arbetade han mål-medvetet för att besegra sjuk-domen. Roosevelt blev dock ald -rig fri från sin förlamning, menhan lärde sig att med stor fy-sisk ansträngning gå kortaresträckor med hjälp av benske-nor och käpp.

Han hemlighöll sin förlam-ning för alla utom den närmas-te omgivningen, och när hanav led var hans sjukdom inteoffentligt känd.

nya given). Det var ett statligtåtgärdsprogram, som bland an -nat gick ut på att få ner arbets -lösheten genom skapade arbe-ten såsom väg-, järnvägs- ochdammbyggen.

Staten ökade dess utom kon-trollen över bank- och finans-sektorn, samtidigt som bönder -na erbjöds förmånliga lån tilllåg ränta för att kunna inve-stera i traktorer och maskiner,för att på så vis kunna öka pro-duktionen. Dessutom genom-fördes omfattande sociala re-former.

Större delen av Rooseveltsprogram gav önskat resultat,och arbetslösheten sjönk sam-tidigt som USA reste sig ur de-pressionen. Arbetslösheten näs-tan halverades fram till 1937.

Rekordpresident!Roosevelt återvaldes till presi-dent vid valet 1936. Under sin

Den blivande presidentenköp te 1926 rehabiliteringshem -met i Warm Springs, och det ärän idag i drift. Roosevelt åter-vände ofta dit, och det var ävendär han avled 1945.

New Deal! Trots sin förlamning återupp-tog Roosevelt sina politiska am-bitioner och segrade i guver-nörsvalet i New York 1928. Hanblev mycket populär som guver -nör, inte minst genom att handrev och genomförde olika so-ciala program riktade mot deminst bemedlade i samhället.

Börskraschen 1929 som se -dan över gick i en mycket djupoch lång varig depression, drab-bade den amerikanska befolk-ningen hårt. Och när Roose veltställ de upp som demokraternaskandidat i presidentvalet 1932,stod USA på ruinens brant.

En viktig anledning till var-för Roosevelt vann valet, vartroligtvis att han under sin tidsom New Yorks guvernör gjortsig känd som en reformvänligpolitiker, som ville driva socia-la frågor.

Då han tillträdde som USA:spresident den 4 mars 1933 ha-de depressionen nått sitt mör-kaste djup. En fjärdedel av be-folkningen stod utan arbete,mil joner människor var hem-lösa, och den amerikanska pro-duktionen hade halverats påbara några år.

Roosevelts lösning på pro-blemet är det som har gått tillhistorien som ”New Deal” (den

➥

NORDISK FILATELI Februari 2016 9

06_11:Layout 1 2016-01-19 11:16 Sida 9

➥

Vid Casablancakonferensensom hölls i januari 1943 på ho-tell Anfa i den marockanskastaden Casablanca, möttesRoosevelt, Storbritanniens pre-miärminister Winston Churchilloch Charles de Gaulle, ledareför Det fria Frankrike. Charlesde Gaulle hade först sagt nej tillRoosevelts och Churchills invitatt delta, men efter att USA ochStorbritannien hotat med att ut-nämna general Henri Giraud tillbefälhavare (som också deltogoch ses på bilden längst t.v.)för de fria franska styrkorna såtackade de Gaulle ja. Stalinmedverkade inte vid konferen-sen. Frimärksblocket är utgivetav Antigua och Barbuda 1991.

Detta frimärksblock gavs ut av Gre -nada 1982, och visar när Franklin D.Roosevelt håller tal på Howard Uni -ver sity (ej att förväxla med HarvardUniversity) i Washington, D.C, den26 oktober 1936. Det var ett invig-ningstal till en byggnad på univer-sitetsområdet. Howard var tidigt ettuniversitet som antog svarta stu-denter. Det har sedan grundandet1867 verkat för antirasism, vilketock så Roosevelt anknyter till i sitttal. Citatet som står till vänster, ochsom är hämtat från talet, lyder i sinhelhet ”Among American citizens,there should be no forgotten menand no forgotten races.”

10 NORDISK FILATELI Februari 2016

Franklin D. Roosevelt blev1940 vald till USA:s presidentför tredje gången. Han skulledessutom bli vald en fjärdegång 1944, vilket är rekord fören amerikansk president.

Han skulle dock aldrig fåupp leva slutet på andra världs -kriget. Den 12 april 1945, medmindre än en månad kvar tillfreden i Europa, avled han aven massiv stroke.

Hade inte Roosevelt kämpatför att se till att Storbritan ni -en fick krigsmateriel och förnö -denheter från USA innan detamerikanska inträdet i kriget,hade Tyskland troligtvis beseg -rat Storbritannien.

Roosevelt på frimärken Franklin D. Roosevelt börjadesamla på frimärken redan somliten pojke. Samlingen växtesnabbt eftersom han fick stän-

andra presidentperiod drev hande sociala frågorna vidare, ochsåg till att stora satsningar gjor-des inom det amerikanska jord -bruket.

Som president såg han medfasa hur Nazityskland och Ja -pan växte sig starka. Han för-stod tidigt att ett krig hotadeEuropa och i förlängningen ock-så USA, men som nämndes in-ledningsvis var de isolationis-tiska krafterna starka i landet,och han hade inte kongressens,och inte heller opinionens, stödatt vidta några drastiska utri-kespolitiska åtgärder.

I ett tal som Roosevelt höll

inför presidentvalet 1940, lova -de han den amerikanska ung -domen att de inte skulle skick-as iväg till ett utrikes och av-lägset krig. Han var väl med-veten om att en förlust i valetskulle innebära att en presi-dent med isolationistisk prägelskulle tillträda i hans ställe.Detta skulle med all säkerhet isin tur innebära att allt stöd tillStorbritannien skulle dras in.

När USA sedan gick in kri-get var det inte längre något av -lägset och utländskt krig somungdomarna skickades till! Dethade med all tydlighet blivit enamerikansk angelägenhet.

06_11:Layout 1 2016-01-19 11:16 Sida 10

NORDISK FILATELI Februari 2016 11

Franklin D. Roosevelts begravningsprocession den 14 april1945 visas på detta frimärke som Marshallöarna gav ut 1995.Mer än 300 000 människor bevittnade då kistan färdades längsWashingtons gator. Roosevelt hade mot läkarnas kraftfullapro tester valt att delta i Jaltakonferensen i februari 1945. Denlånga resan tog hårt på den sjuke presidentens krafter. När hanhöll sitt anförande inför kongressen den 1 mars 1945 orkadehan inte resa sig, vilket han alltid tidigare gjort trots sin förlam-ning. Den 12 april avled Roosevelt efter att han klagat på kraf-tig huvudvärk.

Detta frimärke som gavs ut 1970 av Övre Volta (sedan 1984 Bur -ki na Faso) visar när presidenten är sysselsatt med sin frimärks -samling. Roosevelt var en hängiven frimärkssamlare och in-tresset för hobbyn väcktes redan i unga år. Efter att han drab-bats av polio i vuxen ålder blev samlandet ett sätt att finna men-tal frid. Hans samling växte under tiden som president, då hanfick frimärken av statschefer och andra gäster i Vita huset. Efterhans död 1945 såldes samlingen och den inbringade i dagenspenningvärde en ansenlig summa pengar.

diga tillskott från sin far somvar affärsman, och hade en om-fattande korrespondens bådeinom USA och med utlandet.Även faderns affärsbekantaför såg den unge Roo se -velt med fri märken ochbrev.

Hans frimärkssam-lande fick en annan innebörd efter att hanhade insjuknat i polio.Sam lan det hjälpte ho-nom genom svårasjukdoms perioder, dåhan fick annat att tän-ka på när han i timmarsysselsatte sig med fri -märken från världensalla hörn.

Under sin tid sompresident (1933–45)växte samlingen tillenorma proportioner,eftersom han ständigtfick nya tillskott frånstatschefer, politikeroch andra prominentabesökare i Vita huset.

Dessutom var Roo se -velt mycket involveradi fri märksutgivningen iUSA under de år somhan var president. Hanville gärna ha sista or-

det innan frimärkena god -kändes för tryckning.

Frimärkssamlingen såldEfter Roosevelts död såldes den

omfattande samlingen på auk-tion. De flesta märkena var intedirekt värdefulla, även om det

fanns en del dyrgripar.Hur som helst så

inbringa de samlingen250 000 dollar i dåti-dens penningvärde,vilket var en enormsumma pengar. Mångavar naturligtvis villigaatt betala en rejälslant för att kommaöver ett frimärke somtillhört den populärepresidenten, och detdrev upp försäljnings -priserna!

De frimärken medpresident Rooseveltsom jag valt att använ-da som illustrationer iartikeln är endast etturval av alla dem somavbildar honom. Någraandra som stick er utur mängden är: Argentina (1946),Filippi ner na (1950),Haiti (1946), Hon du -ras (1946), Monaco(1947), samt USA(1945, -66, -86). ❑

Detta frimärksblock som Mikronesien gav ut 2001 uppmärksammar att det var 60 år sedan japanerna anföll PearlHarbor (den 7 december 1941). Dagen efter anfallet talade Roosevelt inför den amerikanska kongressen. Talet in-leddes med att han redogjorde för det japanska anfallet, och att det kom utan förvarning. Roosevelt vände sig av-slutningsvis till kongressen för att få dess godkännande, vilket han fick, till en amerikansk krigsförklaring motJapan. Tre dagar senare förklarade Tyskland och Italien krig mot USA. Det var alltså inte USA som först förklara-de Tyskland krig.

06_11:Layout 1 2016-01-19 11:16 Sida 11