hrl 6 2014 tema
DESCRIPTION
Hrl 6 2014 temaTRANSCRIPT
16 © 2014 Insightlab
MEDARBETARE MED SÄRSKILDA BEHOVTEMA
Vi är vana vid fysiska handikapp i vårt samhälle. Det finns lagar och förordningar om handikappanpassning som ger männ-iskor med funktionsnedsättningar en chans till samma villkor som alla andra.
Men neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
(NPF) är inte lika uppenbara och kan uppfattas
som mer problematiska än ”vanliga” handikapp.
Svårigheterna att hantera individer med NPF
beror till stor del på att NPF påverkar möjligheten
till interaktion och kommunikation för individen.
Eftersom dessa förmågor är centrala i det orga-
nisatoriska livet är det viktigt att ha en generell
förståelse för hur medarbetare med NPF fungerar
för att hitta rätt sammanhang för medarbetare
och organisation.
Andelen individer med NPF beräknas ligga mel-
lan 3-5 procent av befolkningen. De vanligaste
varianterna av är ADHD, Aspergers syndrom,
Tourettes syndrom och tvångssyndrom. Andra
svårigheter som dyslexi eller språkstörningar
räknas ibland in under NPF. De olika funktions-
nedsättningarna är besläktade och det är inte
ovanligt att en person kan ha flera diagnoser.
Oavsett diagnos finns det gemensamma drag
hos individer med NPF. De har ofta svårt att hålla
fokus, har svårigheter med impulskontroll och
samspel med andra människor. Till detta kommer
ofta problem med lärande och minne, att uttrycka
sig i tal och skrift samt motoriska svårigheter.
Behoven hos individer med NPF blir tydliga i
skolåldern när kraven på prestationer och social
färdighet ökar. När skoltid och tonår är över upp-
lever många personer med NPF en förbättring
i sina liv. Har man fått stöd i yngre år kan en
normalitet växa fram. Mognad och livserfarenhet
kan kompensera mycket av funktionsnedsätt-
ningen. Samtidigt visar undersökningar på att
många med NPF i arbetslivet blir sjukskrivna
eller förtidspensionerade på grund av stress och
anpassningsproblem. Samhälle, arbetsgivare och
medarbetare har därmed en viktig roll att spela
för att människor med NPF ska kunna leva ut sin
potential på ett produktivt sätt.
Källa: Riksförbundet Attention. ”NPF – Neuropsykiatriska funk-tionsnedsättningar”. www.attention-riks.se, september 2014
Neuropsykiatriska funk-tionsnedsättningar en dold faktor på arbetsplatsen
IT-branschen är en arena där innovation, teknologi och affärskunnande flödar och framgångssagorna duggar tätt. Bakom visioner och strategier finns en vardag där idéerna ska omsättas till fungerande pro-dukter och det är inte alltid stimulerande arbete.
Analytiker och programmerare inom IT lever för
innovation men det är inte många som känner
för att sitta och felsöka sina alster. De kreativa
IT-stjärnorna kan komma på briljanta lösningar,
men de kan också överskatta sin förmåga att
leverera felfri programkod. Detta är istället en
nisch för medarbetare med särskilda talanger.
Ett danskt konsultbolag, ”Specialisterne”, har tagit
fasta på de unika egenskaperna hos individer på
autismspektrumet vilket utgör sjuttiofem procent
av medarbetarna. Deras mjukvarukonsulter anses
vara av högsta klass, de har höga löner och kun-
derna inkluderar LEGO, Microsoft och Oracle. Att
testa programkod kräver hög intelligens, precision,
djup koncentration och tålamod. Detta är positiva
sidoeffekter av vad som annars betraktas som
funktionsnedsättningar. I grund och botten handlar
det om det eviga HR-dilemmat om att hitta rätt
utmaningar för rätt talang. I Specialisternas fall
kommer mycket av insikten från det faktum att
grundaren Thorkil Sonnes egen son har autism.
Källa: Andrea Ozretic. ”Creating Great Employees (Who Happen to be Autistic)”. October 22 2013. www.techonomy.com
Medarbetare med särskil-da talanger för organisa-tioner med särskilda behov
HRL nr 6 2014.indd 16 10/6/2014 3:53:40 PMHRL Insight lab 8 okt 2014.indd 16 2014-10-08 11.54
© 2014 Insightlab 17
MEDARBETARE MED SÄRSKILDA BEHOV TEMA
Aspergers syndrom kallas ofta för den framgångsrika dysfunktionen. Människor med Aspergers syndrom har fokus och beslutsamhet som under rätt förutsättningar kan ta dem till framgång. Människor med Aspergers syndrom möter många utmaningar, men också unika möj-ligheter. Rygga inte bort inför ”aspi-sar” på grund av deras beteenden som ibland kan vara svåra att förstå. När du förstår deras logik förstår du också hur de kan bidra till din orga-nisation.
Aspergers syndrom är en högfunktio-
nell variant av autism. Människor med
Aspergers är ofta mycket intelligenta
och verbala men kan samtidigt ha stora
problem i sociala sammanhang. De rea-
gerar negativt på stress och kan vara mer
emotionellt utagerande än människor utan
autism. För att kunna inkludera medarbe-
tare med Aspergers är det viktigt att förstå
de utmaningar som är karaktäristiska för
deras särskilda behov.
Social interaktion är ett medel, inte ett målMänniskor med Aspergers har svårt med
grundläggande sociala färdigheter som
att vistas i folksamlingar, se andra i ögo-
nen eller förstå icke-verbal kommunika-
tion. När en Aspergersperson driver iväg
med blicken är det inte brist på hyfs utan
ett sätt att klara situationen. Man måste
lyssna på orden och inte kroppsspråket.
Kommunikation är annorlunda för männ-
iskor med Aspergers och kan sammanfat-
tas med att de är otroligt direkta när de
har en poäng att förmedla. Tänk på att
de är primärt intresserade av att ge ett
funktionellt bidrag till konversationen och
undviker ”onödigt” småprat.
Logik är auktoritetAspergerspersoner är intelligenta, själv-
ständiga och accepterar sällan ett ”nej”
utan förklaring. Auktoritet handlar inte om
sändaren utan om logik. Att mjuka faktorer
i ledarskapet inte riktigt når fram är ett
skäl till att chefer inte gärna jobbar med
Aspergerspersoner. Det handlar inte om att
de är svårhanterliga, tvärtom är de med på
tåget så länge målsättningar och uppgifter
är tydliga och välmotiverade.
Detaljer är vackertMänniskor med Aspergers lägger mycket
energi på detaljer istället för att gå direkt
till saken. Skälet är enkelt, det är så de ser
på världen. De håller komplexa modeller i
huvudet som inkluderar alla samverkande
delar och att bortse från en detalj är att
bortse från lösningen. Var tålmodig, det
är Aspergerspersonens sätt att tänka. En
Aspergersperson börjar lösa problem långt
innan de sitter vid skrivbordet och kan
se fel direkt då de håller hela problemet i
huvudet.
Känslor tar andra vägarDet är lätt att tro att personer med
Aspergers är emotionellt hämmade då de
sällan ger uttryck för känslor. De är minst
lika känslosamma som andra människor,
men de reagerar på lite andra sätt. En av
de jobbigaste situationerna för en per-
son med Aspergers är att hantera den
störtflod av känslor som kan utlösas av
synbart triviala händelser. Ett projekt som
blir inställt, till exempel, kan kännas som
en befrielse för medarbetarna utom för
en Aspergersperson som kan tycka att
det är orättvist att deras hårda arbete inte
får bära frukt. Var tålmodig, ta dem åt
sidan i förväg och förklara situationen, be
om feedback och lärdomar. Det ger dem
chansen att bearbeta tanken.
Källa: Dave Wellman. ”I hired someone with Asperger’s – Now what?”. CNN Special. April 2013, cnn.com
Medarbetare med Aspergers syndrom – en spännande utmaning Jag har jobbat en tid som lärare
med elever som har särskilda
behov. Det har varit allt från
generella inlärningssvårigheter till
ADHD och autism. En elev jag
hade avskydde matte och tyckte
det var det tråkigaste som fanns
tills han kom på att man kunde
lösa talen med programmering.
Det gick ju fortare, ett javapro-
gram kunde ju lösa flera uppgifter
på en gång! Hans aspergersyn-
drom fokuserade hans intresse
på en sak i livet som han brann
för, nämligen programmering,
och när matten kunde rymmas
inom detta vände det från mot-
vilja till entusiasm på en femör-
ing. En sak har dessa barn och
ungdomar gemensamt oavsett
personliga utmaningar och det
är att de en dag ska komma ut
i arbetslivet. I den pedagogiska
världen finns beredskap, resurser
och riktlinjer men hur är det på
våra arbetsplatser? De individer
som har särskilda förutsättningar
är inte belastningar utan har i
många fall unika egenskaper som
kan överraska och berika även
din organisation.
Mats Frick
HRL nr 6 2014.indd 17 10/6/2014 3:53:40 PMHRL Insight lab 8 okt 2014.indd 17 2014-10-08 11.54
18 © 2014 Insightlab
TEMA MEDARBETARE MED SÄRSKILDA BEHOV
Vill du bli en bättre chef? Då kanske du ska anställa en medarbetare med Aspergers. Det föreslår Johanna Agri som är enhetschef på Misa och arbetar med att hjälpa människor med neuropsykia-triska funktionshinder, som Aspergers att komma ut i arbetslivet. Misa har också egna anställda medarbetare med Aspergers och Johanna tycker att de – förutom att de gör ett utmärkt jobb – har hjälpt henne att utvecklas som chef och att deras anpassningar för att skapa en Aspergervänlig struktur, har gjort Misa till en bättre arbetsplats för alla medarbetare.
– Och de individanpassningar som behövs är
oftast inte större än de vi gör för andra medarbe-
tare, till exempel med flextider och möjlighet att
arbeta hemifrån. Men anpassningarna är annor-
lunda, säger Johanna Agri.
Att ha ett jobb och göra något meningsfullt är
den högsta drömmen för många med Aspergers.
Men ofta förblir det en dröm, för trots att männ-
iskor med Aspergers ofta har god arbetsförmåga
och är både noggranna, uthålliga och analytiska
så har de svårt att få jobb. Ofta saknar de näm-
ligen det som arbetsgivare efterfrågar allra mest
– social kompetens.
Personer med Aspergers har, generellt sett, svårt att
tolka icke verbala signaler. Om du inte rakt på sak
säger det till dem kan de då inte av ditt ansiktsut-
tryck och kroppsspråk läsa av att du har bråttom
eller är uttråkad och att de borde sluta prata.
– Jag har lärt mig att kommunicera väldigt rakt på
sak med personer som har Aspergers. Det är på
gränsen att jag känner mig otrevlig och burdus,
för så tydliga är vi normalt inte med varandra,
men det hjälper dem mycket. Och de är ofta
väldigt raka tillbaka. Personer med Aspergers
har oftast inga vita lögner att ta till, så frågar du
vad de tycker får du veta sanningen, utan förskö-
nande omskrivningar, erfar Johanna.
Johanna liknar en Aspergerpersons vardag vid att
få inbjudan till ett bröllop där det inte står något
om klädsel. Då blir det ju jättesvårt att veta vad
man ska ta på sig. Vad kommer alla de andra att
ha? Man blir lätt orolig för att komma fel klädd.
– Så här är det för en person med Aspergers
hela tiden och inte bara med kläder, utan i allt.
De har ofta svårt att läsa av klädkoder och andra
oskrivna regler så vi behöver vara jättetydliga. De
ställer också många frågor som Hur ska vi göra?
Hur länge ska vi göra det? Varför ska vi göra det?
I vilken ordning ska vi göra det? Det kan kännas
lite frustrerande emellanåt, men vi har märkt att
alla vinner på den här tydligheten. När vi tvingas
tänka efter och förklara kanske vi märker att vi
gör saker av gammal vana och att det faktiskt
finns bättre sätt, säger Johanna.
Och visst finns det finns det jobb som passar
utmärkt för människor med Aspergers. Typiskt är
att de är utpräglat uppgiftsorienterade istället för
relationsorienterade. Om man generaliserar har
de lätt för att koncentrera sig och att analysera
detaljer. De är också ofta noggranna, uthålliga,
ordningsamma och utvecklar inte sällan hög kom-
petens inom specialområden.
– Det är vanligt att människor med Aspergers
utvecklar ett specialintresse och uppfattas som
nördiga. Ibland kan det här intresset riktas mot
något som andra tycker är helt ovidkommande,
som att memorera tågtidtabeller. Men om intres-
set kan kanaliseras till något som andra har nytta
av, så kan det bli en del av jobbet och då kan
personen bli en mycket kunnig specialist och
verkligen komma till sin rätt. En del personer som
omgivningen uppfattar som nördar har ju till och
med blivit framgångsrika tack vare sina specialin-
Alla vinner på en Aspergervänlig arbetsmiljö! JEANETTE FAGERHALL INTERVJUAR JOHANNA AGRI; ENHETSCHEF PÅ MISA AB
Exempel SAPPå SAP, ett av världens ledande företag inom
affärssystem har man som mål att år 2020
ska en procent av de totalt 65 000 anställda
ska ha någon form av autismdiagnos. Och
man gör det inte för att vara snäll, utan för
att få in människor som tänker annorlunda,
vågar utmana de oskrivna reglerna och
därmed säkra innovationskraften i företaget.
Redan nu har man anställda mjukvarutestare
med diagnoser och man anser att företaget
tack vare dessa individer har gjort föränd-
ringar som har ökat produktiviteten.
Misa AB och Johanna AgriAlla vill jobba och bidra
med det de kan och
med rätt stöd kan
alla delta i arbetslivet.
Det är utgångspunk-
ten i arbetet på Misa
AB, som grundades
av Lennart Jönsson
1994 och vars verk-
samhet syftar till att
ge människor med
arbetshinder det stöd
de behöver för att delta
i det vanliga arbetslivet.
Det kan bland annat
handla om att kartlägga
arbetsförmåga, egen-
skaper och intressen
för att hitta rätt plats i
arbetslivet. Beställare
av Misas tjänster är i
första hand kommuner,
Arbetsförmedlingen och
skolor. Idag har Misa
cirka 210 anställda
på 16 enheter och
bedriver verksamhet i
Stockholm, Göteborg,
Södertälje, Uppsala,
Västerås och Skåne.
Johanna Agri är
enhetschef på
Misa Kungsgatan i
Stockholm, som är
inriktade på att hjälpa
människor med neuro-
psykiatriska funktions-
hinder (NPF), såsom
ADHD och Aspergers.
Andra enheter har
andra specialområden
som till exempel för-
värvade hjärnskador,
hörselnedsättning,
inlärningssvårigheter
samt psykisk och social
ohälsa.
HRL nr 6 2014.indd 18 10/6/2014 3:53:40 PMHRL Insight lab 8 okt 2014.indd 18 2014-10-08 11.54
© 2014 Insightlab 19
TEMAMEDARBETARE MED SÄRSKILDA BEHOV
tressen och sin envishet, säger Johanna.
Repetitiva uppgifter passar ofta personer med
Aspergers. De trivs ofta bra med att göra samma
saker om och om igen, dag ut och dag in.
– De flesta av oss andra skulle ju tycka att det var
urtråkigt men Aspergers gör ofta att man får för-
svagad automatisering. Det innebär att det vi gör
med automatik när vi har gjort det ett par gånger,
måste en person med Aspergers tänka efter för
att göra – varje gång. Därför tar det ofta mycket
kraft att lära nytt. Om man inte känner till det här
kan det vara svårt att förstå att en person med
hög kompetens inte har större behov av omväx-
ling och förnyelse, säger Johanna.
Jobb som åtminstone i teorin borde vara lämpliga
för personer med typiska symptom på Aspergers
kan till exempel vara bibliotekarie, korrekturläsare,
redovisningsekonom, statistiker, programmerare,
meteorolog och forskare. Men miljön på arbets-
platsen är minst lika viktig som arbetsuppgifterna.
– De anpassningar som kan behövas för att göra
arbetsmiljön Aspergervänlig är ofta ganska enkla.
Det som framförallt behövs är en lugn arbetsmiljö,
tydlig kommunikation och förstående chefer och
medarbetare, säger Johanna.
Personer med Aspergers är ofta extra känsliga
för yttre stimuli som ljud, ljus, lukter och rörelse.
Inredning med milda färger, mattor på golven,
skåp istället för öppna hyllor, en ”clean desk
policy” och fasta avskilda arbetsplatser är sådant
som hjälper till att skapa lugna arbetsmiljöer. Att
sitta nära kaffemaskinen i ett kontorslandskap
där radion står på, skulle däremot vara jobbigt för
många med Aspergers.
– Behoven är individuella och man behöver föra
en dialog om arbetsmiljön. Gör man det är det
ofta ganska lätt att hitta lösningar. På Misa har
vi infört tysta förmiddagar och det är vi alla väl-
digt nöjda med. Vi känner att vi får mer gjort nu,
berättar Johanna.
Något av det viktigaste är att alla på arbetsplat-
sen får kunskap om Aspergers och att man för en
öppen dialog för att undvika missförstånd.
– En person med Aspergers kan tycka att det är
jobbigt när alla ska fika tillsammans och kanske
hellre tar sitt kaffe vid skrivbordet. Sådant kan
göra att man uppfattas som otrevlig, om inte
kollegorna känner till utmaningarna, konstaterar
Johanna.
Alla vinner på en Aspergervänlig arbetsmiljö! JEANETTE FAGERHALL INTERVJUAR JOHANNA AGRI; ENHETSCHEF PÅ MISA AB Boktips!
Arbetsboken: Handbok när man anställer människor med Aspergers syn-drom av Gunnel Norrö, 2012
I den här boken berättar Gunnel Norrö, som själv fick diagnosen Aspergers vid 51 års ålder, hur omgivningen genom en liten, men mycket specifik insats, kan hjälpa en per-son med Aspergers till ett väl fungerande arbetsliv.
Kort om Aspergers och andra neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)Aspergers är en form av autism, men
medan de flesta som har autism också
har en utvecklingsstörning så har personer
med Aspergers normal eller hög begåv-
ning. Aspergers och autism ingår, tillsam-
mans med Touretts syndrom, tvångssyn-
drom och bokstavsdiagnoserna ADHD,
ADD och DAMP i samlingsbegreppet NPF.
Förkortningen NPF står för neuropsykia-
trisk funktionsnedsättning, vilket innebär
att hjärnan arbetar och fungerar annorlun-
da. Diagoserna är alltså inte psykologiska.
Orsaken till NPF är inte klarlagd, men man
tror att ärftlighet spelar in. Dålig uppväxt-
miljö kan inte orsaka NPF, men det kan
förvärra problemen, precis som en bra
miljö underlättar och minskar symtomen.
Diagnoserna inom NPF är närbesläktade,
men symptomen är lite olika. Typiskt för
personer med Aspergers är att de har
svårigheter med socialt samspel och kom-
munikation. Många har också motoriska
svårigheter och kan upplevas klumpiga.
Det är också vanligt att personer med
Aspergers är extra känsliga för yttre stimuli
som till exempel ljud och ljus. Vissa har
även relaterade neuropsykiatriska problem
som dyslexi och dyskalkyli, liksom nedsatt
automatisering, vilket betyder att saker
som andra gör automatiskt, måste de
tänka på hur de ska göra.
Personer med Aspergers är ofta uppgifts-
orienterade och har lätt för att koncentrera
sig och fokusera på detaljer. De är ocksp
ofta analytiska, noggranna och uthålliga
och utvecklar ofta hög kompetens inom ett
specialområde.
Boktips!
Innanförskap: autism-spektrumtillståndets funktionshinder inifrån av Gunilla Brattberg, 2009
Gunilla Brattberg är 66 år, läkare, professor och för-fattare till 27 böcker och hon menar att hon inte hade varit lika framgångs-rik om hon inte hade haft Aspergers. Men problem uppstår när omgivningen inte förstår. Därför vill Gunilla i denna bok ge Aspergers ett ansikte för att underlätta möten mel-lan människor med ett autistiskt funktionshinder och deras omgivning.
HRL nr 6 2014.indd 19 10/6/2014 3:53:40 PMHRL Insight lab 8 okt 2014.indd 19 2014-10-08 11.54