hur beskrivs de kausala sambanden i olika läromedel inom

Hur beskrivs de kausala sambanden i olika läromedel inom historia?

En kvalitativ läromedelsanalys med fokus på kausalitet.

How are the causal relationships described in various textbooks in history

A qualitative analysis on textbooks with focus on causality.

Linda Olsson

Karlstads universitet,

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

15 hp

Handledare: Stefan Backius

Examinator: Mikael Svanberg

2016-06-13

Serial number

2

Abstract

The aim of the thesis is to observe how causal explanations are expressed in different

textbooks written for various curriculums for upper secondary school, and to determine

whether the causal explanations in the narrative has been made clearer depending on if the

textbook was written for Lpf 94 or GY11. The focus of this analysis is the historical

thinking’s aspect Cause and Consequence.

The applied method is a qualitative analysis of the both curriculums and two textbooks. The

theoretical concepts that have been used are the Anglo-Saxon’s historical thinking and causal

explanations. The qualitative analysis has been applied to the chapter Antiquity and the

subchapters about the French revolution and Napoleon’s glory days and the First World War

from both textbooks. From the curriculums the analysis is based on the course History A from

Lpf 94’s add on SKOLFS 2000:60 and the course History 1b from GY11.

The result showed a difference in how the causal explanations were expressed in the different

textbooks. This result also applied on the two curriculums.

Keywords: Causal explanations, textbooks, historical thinking.

3

Sammandrag

Syftet med det här examensarbetet är att se hur kausaliteten beskrivs i två olika läromedel

skrivna för olika läroplaner i gymnasieskolan. Samt om de kausala sambanden i den narrativa

texten har blivit tydligare beroende på om läromedlet skrevs för Lpf 94 eller GY11. Det är

tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens ur den anglosaxiska historiedidaktiken som

undersökningen har fokuserat på.

Metoden som har använts är en kvalitativ analys av både läroplanerna och två läromedel.

Teorin är den anglosaxiska historiedidaktikens historiskt tänkande samt teoretiska begreppet

kausalitet. Den kvalitativa analysen appliceras på kapitlet Antiken och delkapitlen om den

franska revolutionen och Napoleons storhetstid samt första världskriget i båda läromedlen. I

läroplanerna så är det kurserna Historia A ifrån Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 samt

Historia 1b ur GY11.

Resultatet visade att det är en skillnad i hur kausala samband uttrycks i de olika läromedlen.

Detta resultat stämmer även överens med skillnaden mellan de båda läroplanerna.

Nyckelord: Kausala samband, kausalitet, läromedel, historiskt tänkande.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1 Problemformulering ....................................................................................................... 1

1.2 Syfte.................................................................................................................................. 2

1.2.1 Forskningsfrågor: ................................................................................................................... 2

1.3 Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................ 2

1.3.1 Historiskt tänkande – tankeredskap ........................................................................................ 2

1.3.2 Tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens ....................................................................... 3

1.4 Forskningsläge/tidigare forskning ................................................................................ 3

1.4.1 Läromedelanalyser ................................................................................................................. 3

1.4.2 Orsak och verkan/konsekvens samt kausala samband ........................................................... 6

1.6 Metod ............................................................................................................................... 8

1.6.1 Material ............................................................................................................................... 10

1.6.2 Förståelsehorisont ................................................................................................................. 10

1.6.3 Avgränsningar ..................................................................................................................... 11

1.6.4 Begrepp och analysmodell ................................................................................................... 11

1.6.5 Metoddiskussion ................................................................................................................... 12

2. Undersökningsdel

2.1 Analysen av läroplanerna Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 och GY11. ................. 13

2.2 Analysen av Alla tiders historia A............................................................................... 15

2.2.1 Analysen av epoken Antiken i Alla tiders historia A ........................................................... 15

2.2.2 Analysen av den franska revolutionen och Napoleons tid i Alla tiders historia A. .............. 17

2.2.3 Analysen av första världskriget i Alla tiders historia A. ...................................................... 19

2.2.4 Sammanställning av antal kausaliteter och dess olika former i Alla tiders historia A. ........ 21

2.3 Analysen av Samband historia plus. ........................................................................... 23

2.3.1 Analysen av epoken Antiken i Samband historia plus. ........................................................ 23

2.3.2 Analysen av den franska revolutionen och Napoleons tid i Samband historia plus. ........... 25

5

2.3.3 Analysen av det första världskriget i Samband historia plus. ............................................... 27

2.3.4 Sammanställning av alla kausaliteter och dess olika former i Samband historia plus. ........ 29

2.4 Avslutande analys. ........................................................................................................ 31

2.4.1 Avslutande analys av SKOLFS 2000:60 och Alla tiders historia A. .................................... 31

2.4.2 Avslutande analys av GY11 och Samband historia plus. .................................................... 32

3. Slutsats och diskussion

3.1. Slutsats och diskussion. ............................................................................................... 33

4. Käll- och litteraturförteckning

4.1 Källförteckning: ............................................................................................................ 37

4.2 Litteraturförteckning: .................................................................................................. 37

BILAGA 1. .......................................................................................................................... 39

BILAGA 2. .......................................................................................................................... 40

1

1. Inledning

1.1 Problemformulering

Ett viktigt verktyg som lärare använder i undervisning är olika former av läromedel, i ämnet

historia så används läroboken frekvent som bas i undervisningen. Läromedelsanalys är en

populär forskningsgren just nu inom historiedidaktiken. Läroplaner influerar innehållet i

läromedel, så läroplan och läromedel hänger samman och förekommer ofta tillsammans i

läromedelsanalyser. Efter att ha läst litteratur i form av avhandlingar och uppsatser inom

ämnet så har ingen tidigare forskning som fokuserar på skillnaden i hur kausaliteten beskrivs i

olika läromedel skrivna för olika läroplaner funnits. Däremot så har forskning som fokuserat

på skillnaden i hur kausaliteten beskrivs hos historielärare samt elever utförts.

Det är svårt att få ett historiemedvetande och se den röda tråden om man inte ser kopplingen

mellan dåtid, nutid och framtid. Med hjälp av kausala samband så utökas denna förståelse och

man kan förstå hur händelser i historien har påverkat oss idag. Just därför är det viktigt att

läromedlen som används i gymnasieskolorna idag har tydligt utmärkta kausala samband i sin

text och inte dolda kausaliteter.

Ett vanligt problem i skolorna idag är elevers svaghet i läsförståelse. Det kan bli

problematiskt för elever att förstå och framförallt tänka historia om de är svaga inom

läsförståelsen. Med att tänka historia så syftar det på olika tankeredskap som används för att

få en djupare förståelse för ämnet. I tidigare läromedel som var skrivna innan GY11, så är det

ofta som de kausala sambanden beskrivs i form av dold eller omskriven kausalitet.

I flera av de litterära texterna som har lästs för detta examensarbete som handlar både om

kausalitet och läromedelsanalyser, så avslutas det med att detta är en undersökning som går

att bygga vidare på. Det är mestadels läromedelsanalyser som avslutas med att det går att

bygga vidare forskningen på. Det är viktigt att betona denna forskning då orsak och

verkan/konsekvens är en stor och viktig del inom historieämnets olika tankeredskap. Med en

blandning av den tysk-didaktiska narrativa delen och den anglosaxiska historical thinking,

kallat historiskt tänkande på svenska, så är detta är ett område som inte utforskats tidigare; hur

väl de kausala sambanden beskrivs i den narrativa historietexten.

2

Fokus läggs på ett läromedel som är skriven utifrån GY11 som heter Samband historia plus

som omfattar kursen Historia 1b som är en 100 timmarskurs. Då läromedlets titel innehåller

ordet samband så bör det finnas en betoning på att beskriva kausala samband i den narrativa

texten. Från Lpf 94 så är det läroboken Alla tiders historia A som har analyserats. Historia A

motsvarade tidigare en 80 timmarskurs, så den är större än Historia 1a1, så därför används

den som jämförelse mot dagens Historia 1b.

1.2 Syfte

Syftet med det här examensarbetet är att se hur kausaliteten beskrivs i två olika läromedel

skrivna för olika läroplaner i gymnasieskolan, samt om de kausala sambanden i den narrativa

texten har blivit tydligare beroende på om läromedlet skrevs för Lpf 94 eller GY11.

1.2.1 Forskningsfrågor:

Vad är den mest förekommande kausala beskrivningen i läromedlen?

Vilken förändring ser man i hur kausala samband beskrivs i läroböckerna som är

skrivna från Lpf 94 och GY11?

1.3 Teoretiska utgångspunkter

1.3.1 Historiskt tänkande – tankeredskap

Historiskt tänkande tillhör den anglosaxiska historiedidaktiken. Historiskt tänkande innehåller

olika tankeredskap som hjälper en att förstå och tänka historia. Det menas med att man läser

inte bara texten och memorerar innehållet utan man applicerar olika redskap för att få en

fördjupad förståelse av narrationens innehåll.1 Dessa tankeredskap består av källkritik,

signifikans, historisk empati, kontinuitet och förändring, framgång och nedgång samt orsak

och verkan/konsekvens. Den här uppsatsen har en historiedidaktisk inriktning som är främst

inriktad på det anglosaxiska tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens. Historiedidaktiker

anser att tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens är en nyckeldel i att få en förståelse för

händelseförlopp i historia.

Däremot, är alla forskare inte enade om detta, ta exempel en ledande historiedidaktiker inom

den anglosaxiska didaktiken Stéphane Lévesque. Lévesque har skrivit Thinking Historically –

Educating Students for the Twenty-First Century som tar upp nyckeldelar inom historiskt

1 Estenberg, Martin (2016), ”Ett snäpp högre” – En studie av historielärares hanterande av tankeredskap. S. 1.

3

tänkande, men i hans bok så finns inte begreppet orsak och verkan/konsekvens med. Där har

orsak och verkan/konsekvens bytts ut mot Progress and Decline som ett betydande

tankeredskap inom historiedidaktiken.2 Med Progress and Decline så pratar man om

framgångar för mänskligheten i form av utveckling inom vetenskapen, levnadsstandard eller

liknande. Samma sak med nedgång så fokuserar man på händelser som låg bakom varför Rom

föll som exempel. Med Stephane Lévesque, Peter Seixas och Tom Morton är ledande inom

den anglosaxiska historiedidaktiken med tankeredskap i Kanada.

1.3.2 Tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens

Peter Seixas och Tom Morton argumenterar för hur tankeredskapen har påverkat läromedlens

text.3 Jämförelse med Lévesque som inte ens nämner kausalitet som en viktig del så ägnas det

stor uppmärksamhet åt det tankeredskapet i Seixas och Mortons The Big Six – Historical

Thinking Concepts. Orsak och verkan/konsekvens som tankeredskap kan antingen beskrivas i

sin grundform eller som orsakssamband eller kausala samband. I denna undersökning så

kommer det främst applicera termer för kausalitet i texten. Kommer även att använda en

modell som är konstruerat av Martin Estenberg som beskriver fyra olika former av kausalitet.

Dessa olika former består av dold, omskriven, uttryckt samt nyanserad eller precist sätt inom

kausalitet. Denna kausalitetsmodell kommer att appliceras i en narrationsanalys som utförs på

läromedlen.

1.4 Forskningsläge/tidigare forskning

1.4.1 Läromedelanalyser

Niklas Ammert, docent och lektor i historia på Linnéuniversitetet i Kalmar, är frekvent

använd som litteratur. Hans forskning handlar om olika uttryck för historiemedvetande i

historiska läroböcker.4 Han nämner i sin introduktion att historiemedvetande används ofta

som en analytisk ram för att undersöka hur historia har yttrat sig, brukats och mottagits i olika

sammanhang utifrån läroboken.5 Ammert påstår att forskningen som finns visar på ett resultat

av att läroboken har ett stort inflytande och styre över undervisningen.6 Då läromedel är

frekvent använt i historieundervisningen så har dessa en stor påverkan på lektionernas

2 Lévesque, Stephane (2009), Thinking Historically – Educating Students for the Twenty-First Century. S. 87.

3 Seixas Peter & Tom Morton (2013), The Big Six: Historical Thinking Concepts. S. 3.

4 Ammert, Niklas (Red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf) (2009) ”Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för

historiemedvetande i grundskolans historieböcker” ur Historien är nu. S. 293. 5 Ammert (2009), s.293.

6 Ammert (2009), s 294.

4

innehåll. Enligt Ammert så blir lärobokens funktion densamma oavsett hur man väljer att

studera den. Det är att förmedla perspektiv och innehåll till läsaren, med läsaren så menar han

eleverna.7 Han skriver att olika variabler påverkar utformningen av läromedlen, allra främst är

det läroplanens påverkan, författarens bakgrund, förlagens och köparens krav samt

författarens historiesyn.8 Det som är mest intressant för min forskning är hans påståenden om

tankeprocesser i läroböcker. Hur de sätter in yttringar i bokens narration så man kan applicera

olika historiska händelser i ett större sammanhang. Samt att genom appliceringen av

tankeprocessen så söker och hittar man linjer, förklaringar för olika samband, det som blir

aktuellt för min forskning är förklaringar av orsak och verkan/konsekvens. Oftast så nämns

det implicit, det vill säga av dold kausalitet över dåtid, nutid och framtid.9

Sture Långström, doktorand och lektor i historia, är en frekvent använd litteratur, även om

studien publicerades 1997. Precis som Ammert får fram i sin forskning så påstår Långström

samma sak att läroboken har en stor plats i undervisningen. Även han påstår att den präglas av

sin tid då den skrevs samt författare.10

Han har utfört en studie på flera läroböcker, däribland

en äldre upplaga av Alla tiders historia. Han nämner att Alla tiders historia första upplaga

publicerades i början på 1980-talet. Även om den har uppdaterats genom åren så är den sig

fortfarande väldigt lik innehållsmässigt.11

Han påstår även att det är brist på en berättarröst i

narrationen samt att det oftast är kronologin som präglar stoffet.12

Långström menar att

narrationen har en tendens att bli för faktabaserad och memorering ligger i fokus.13

Hans

forskning är mestadels inriktad på den tysk-didaktiska narrationen och hur den förmedlas i

olika läromedel under 1900-talet. Men det finns bra grund att hämta här för avstamp för

vidare forskning.

Tom Wikman, lektor i pedagogik, hans avhandling används frekvent som litteratur i olika

läromedelanalyser. Wikman fokuserar dock på läromedel i alla ämnen i sin forskning och inte

bara historia. Han beskriver två olika sätt av lärande när det handlar om läsning av läromedel.

Det är dels ett ytinriktat lärande, som är en memorering av textens innehåll. Det andra sättet är

ett djupinriktat lärande som är en orientering av en djupare förståelse av texter.14

Han

7 Ammert (2009), s. 296.

8 Ammert (2009), s. 296.

9 Ammert (2009), s. 301.

10 Långström, Sture (1997), Författarröst och lärobokstradition: en historiedidaktisk studie. S. 10.

11 Långström (1997), s. 11.

12 Långström (1997), s. 135.

13 Långström (1997), s. 224.

14 Wikman (2004), s. 59.

5

beskriver i inledningen till hans avhandling att om struktureringen i en läromedelstext upplevs

som självklar så menar han att lärandet blir ytinriktat.15

Det menas att om man tar innehållet

för givet och inte tänker på hur en händelse har gått till eller orsakerna bakom. Ett ytinriktat

lärande kan även se resultatet efter en händelse som självklar.

Wikman betonar vikten av texter som har koherens och struktur, han menar att koherens i

texter uppnås med hjälp av strukturering och även tvärtom, strukturerade texter kan allmänt

förmodas vara koherenta.16

Koherens menar Wikman avses hur idéerna i en text hör samman.

I min forskning kommer det vara kausala samband. Koherens i historieläromedel är väldigt

viktigt då en text anses vara koherent om den handlar om något och att händelserna upplevs

som sammanhängande, samt att en berättande text är mer koherent än en beskrivande.17

Wikman knyter samman sina resultat i sin slutdiskussion och kommer fram till att det är den

berättande texten som är mest koherent och mest användbar som läromedel.18

Han beskriver

även orsakssamband i texter som ett pussel som bidrar till en tydligare struktur.19

Wikman

betonar vikten av ett samarbete mellan den tysk-didaktiska narrationen och det angosaxiska

historiska tänkandet för en fördjupad förståelse. Detta med en koherent berättande text samt

orsakssamband i texten som bidrar till en tydligare struktur för läsaren.

Robin Haugeneset har skrivit ett examensarbete och har en liknande metod som kommer att

användas i detta examensarbete, en kvalitativ läromedelsanalys. Med en kvalitativ

läromedelsanalys så studerar även Haugeneset olika läromedel som är skrivna för olika

läroplaner.20

Han beskriver i sitt syfte att han vill se hur de beskriver olika regenter i Sverige i

olika läromedel beroende på tiden det skrevs samt vad som står i dåtidens läroplan.21

I hans

undersökning så började han analysera de valda läroplanerna innan han började analysera

läromedlen.22

Det är i samma ordning som analysen i detta arbete kommer att utföras. Han

kommer fram i sin slutsats och diskussion att det märks att läromedlens innehåll påverkas dels

beroende på författarens fokusområden, samt även läroplanernas påverkan.23

15

Wikman, Tom (2004), På spaning efter den goda läroboken – Om pedagogiska texters lärandepotential. S. 7. 16

Wikman (2004), s. 104. 17

Wikman (2004), s. 113. 18

Wikman (2004), s. 146. 19

Wikman (2004), s. 155. 20

Haugeneset, Robin (2015), Förändringar av historiska personer i läromedel genom tiderna – En analys av läromedel i historieämnet. S. 2. 21

Haugeneset (2015), s. 2. 22

Haugeneset (2015), s.16. 23

Haugeneset (2015), s. 28.

6

Freddy Johansson skrev sitt examensarbete med ett fokus på endast historieböcker skrivna

under 2000-talet under perioden då läroplanen Lpf 94 gällde. Johansson beskriver

läromedlens utformning och funktion har forskning visat är ständigt under utveckling.24

Nya

läromedel och nyare upplagor trycks med förändringar i läromedlen och är ständigt

utvecklande. Han får fram i sin forskning att det är förekommande att enskild fakta kastas ut

för läsaren som inte blir till någon kunskap då det inte sammanbinds med annan händelse så

det skapas ett samband.25

Johansson följde Wikmans principer som analysmetod i sitt

examensarbete och har med Alla tiders historia A, som även kommer ingå i min

undersökning. Enligt Wikmans principer så kom Johansson fram till att Alla tiders historia A

passade in på minst antal punkter om hur en bra lärobok ska vara.26

Freddy får fram att det är

vanligt förekommande i Alla tiders historia A att det kastas ut orsaker i texten men att man

inte får veta konsekvenserna av det.27

Rosmarie Möller skrev att i hennes forskning så använder hon sig av diskursanalys som

metod för att se hur väl den nya kursplanen syns i nyare läromedel i historia.28

Hon går efter

historiemedvetande samt historisk referensram i texten, påstår att en historisk referensram

behövs för att kunna se sambanden i texten.29

Möller skriver att framförallt i kapitlen om

Första världskriget och Andra världskriget är tydligt skrivna med orsak och

verkan/konsekvens samband i texterna.30

1.4.2 Orsak och verkan/konsekvens samt kausala samband

Den första och mest aktuella avhandlingen inom orsak och verkan/konsekvens som kommer

användas är Martin Estenbergs avhandling ”Ett snäpp högre” – En studie av historielärares

hanterande av tankeredskap. Avhandlingen fokuserar på lärarnas användning av

tankeredskapen orsak och verkan/konsekvens samt källkritik i sin undervisning. Estenberg har

ägnat kapitel fem i sin avhandling för orsak och konsekvens i lärarnas förklaringar samt vilka

kausala uttryck som finns.31

Han beskriver utförligt olika former av kausaliteter och har

sammanställt fyra stycken i en modell som är väldigt aktuell och användbar i min

24

Johansson, Freddy (2006), Läroböckers förmåga att främja elevers lärande – En jämförande studie av fyra läroböcker i Historia A på gymnasiet. S. 9. 25

Johansson (2006), s. 24. 26

Johansson (2006), s. 48. 27

Johansson (2006), s. 38. 28

Möller, Rosmarie (2005), Vems historiemedvetande och historiska referensramar får plats i läroboken? S. 5. 29

Möller (2005), s. 8. 30

Möller (2005), s. 29. 31

Estenberg (2016), s.72-112.

7

undersökning.32

Estenberg har fokuserat på kvalitativa intervjuer med historielärare i sin

avhandling. Han har använt sin modell om de fyra kausala uttrycken i analysen av lärarnas

lektioner och intervjuer. Samma modell kommer att användas fast applicera den på en

kvalitativ läromedelsanalys. I Estenbergs undersökning så har han lyssnat på vad lärarna har

berättat. Han har även tagit del av deras lektionsmaterial, både instruktioner, provfrågor samt

elevsvar.33

Han får fram att det är främst lärarna som uttrycker dold eller omskriven kausalitet

i sin berättelse. Dold och omskriven kausalitet förekommer även i svaren från eleverna som

har ett memory history som inlärningsmetod.34

Han skriver att uppmaningen om att beskriva

eller berätta under historielektionerna hänger samman mycket med dolda och omskrivna

kausaliteter.35

Han skriver även i avslutningen på kapitel fem att eleverna har en tendens att ta

dolda och omskrivna kausaliteter för givet, utan att reflektera om dess påverkan.36

Så

Estenberg har applicerat sin modell på lite varierande vis i sin undersökning, dock aldrig på

läromedlen i historia, vilket kommer att göras i denna undersökning.

En annan användbar avhandling inom orsak och verkan/konsekvens är Joakim Wendells

”Förklaringar är ju allt på nåt sätt” – En undersökning av hur fem lärare använder

historiska förklaringar i undervisningen. Avhandlingen har fokus på historiska förklaringar,

delvis med hjälp av beskrivningen av orsakssamband. Redan i sin inledning så tar även

Wendell upp om problemet med förklaringar utan sammanhang i texter för läsaren.37

Wendell

skriver att tidigare forskningsresultat har visat att elever har en tendens att bara se direkta

orsaker och verkan/konsekvenser. Dessa direkta orsaker innehåller gärna en form av

personifikationer när en person/aktör utför en handling som får konsekvenser i historien.38

Han använder olika aspekter som analysmetoder i orsaksförklaringar. Samt att explicita

begrepp och kognitiva byggstenar i form av tankeredskap från den anglosaxiska historical

thinking didaktiken är väsentliga för att utveckla elevers historiska tänkande.39

I Peter Seixas och Tom Mortons bok The Big Six – Historical Thinking Concepts så ägnar de

hela kapitel fyra till att betona vikten av orsak och verkan/konsekvens som metod inom

historiskt tänkande. Samt hur man använder orsak och verkan/konsekvens till en förståelse för

32

Estenberg (2016), s. 77. 33

Estenberg (2016), s. 92-93. 34

Estenberg (2016), s. 101. 35

Estenberg (2016), s. 108. 36

Estenberg (2016), s. 109. 37

Wendell, Joakim (2014), ”Förklaringar är ju allt på nåt sätt” En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen. S. 6. 38

Wendell (2014), s. 10. 39

Wendell (2014, s. 22.

8

historiska händelseförlopp och hur de hänger samman. Seixas och Morton nämner att

historiker använder olika tankeredskap för att få ihop en meningsfull narration i

historieböcker samt läromedel.40

De skriver att om elever inte förstår de olika tankeredskapen

som ligger bakom läromedlets text och hur den kom till, så ser de bara ren fakta och förstår

inte sambanden i texten.41

Precis som Wendell beskrev det så anser Seixas och Morton att om

eleverna inte lär sig vad orsakssamband är så kan de endast se de direkta händelsernas orsak

och verkan/konsekvens. Då finns det en tendens att läsaren inte kan se kausalitet som

påverkas en tid senare.42

Betoning läggs även på att det aldrig är orsak och verkan/konsekvens

i en rak linje. Utan istället att det alltid är som ett spindelnät av orsakssamband inom

historia.43

De menar att man bör ta bort fokusen på att det endast är personer som kan starta

ett kausalt event. Det är istället olika faktorer som spelar in som är förekommande, dessa har

en tendens att framstå som dold kausalitet i läromedel.44

1.6 Metod

Metoden som har valts är att utföra en form av kvalitativ textanalys. Denna form är en

narrativ analys utifrån Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder av

läromedelstexterna under utvalda perioder. Enligt Bryman så används en narrationsanalys i en

berättelse, det kan vara berättelser som en person berättar utifrån sitt liv eller i detta fall

berättelsen som återspeglas i historieläroböcker.45

Då det är narrationen i läromedlen som

analyseras i denna undersökning så är den mest passande forskningsmetoden är just den som

analyserar berättelser. Det är en och samma berättarröst så att säga i läromedlen genom alla

kapitlena från Forntiden till nutid. Genom att applicera en narrationsanalys som metod så

söker man genom de olika områden i narrationen där berättaren beskriver händelser ur ett

kausalt samband. Samt även på vilket sätt som dessa samband beskrivs i narrationen.

Det blir en form av kvalitativ textanalys med fokus på olika former av kausaliteter som

beskrivs i narrationen i de båda läromedlen. Förutom Brymans analysmetod så kommer den

här undersökningen även att följa en modell om olika kausaliteter som ett analytiskt verktyg

att applicera på narrationsanalysen.

40

Seixas & Morton (2013), s. 3. 41

Seixas & Morton (2013), s. 3. 42

Seixas & Morton (2013), s. 104. 43

Seixas & Morton (2013), s. 110. 44

Seixas & Morton (2013), s. 111. 45

Bryman, Alan (2008), Samhällsvetenskapliga metoder. S. 530.

9

Fördelar med den valda metoden är att den är kvalitativ och stor fokus läggs på

narrationsanalysen. För att sålla bort information som inte är aktuell för forskningen så

användes Estenbergs modell om olika kausaliteter som ett analytiskt verktyg. Detta för att

endast fokusera på de kausala sambanden i narrationen.46

Efter den kvalitativa textanalysen så samlas det insamlade data i tabeller. Detta blir en form

av Brymans kvantitativa frekvenstabeller. Det menas att olika ord samt hur frekvent de

används i texten samlas i tabeller.47

Detta görs för att lättare se resultatet av hur många och

hur ofta olika kausaliteter uttrycks i narrationen.

Estenbergs modell kommer appliceras konstant i analysen av läromedlen som ett analytiskt

verktyg. Varje gång som en kausalitet återfinns i texten så markeras först orsakssambandet,

tittar sedan med hjälp av analysverktyget på vilken typ av kausalitet det är som beskrivs i

narrationen. Därefter så markeras det med siffra 1, 2, 3 eller 4 som alla representerar olika

former av kausaliteter. 1 betyder dold kausalitet, 2 är omskriven kausalitet, 3 är en uttryckt

kausalitet och 4 är nyanserad eller precist kausalitet, dessa fyra versioner av kausalitet

beskrivs i begreppsdelen i den här uppsatsen. Nummer två och nummer fyra har även delats in

i antingen omskriven kausalitet med eller utan signalord. Samt en nyanserad eller precist

kausalitet som antingen är direkt eller indirekt. Kausalitetsmodellen som analysverktyg

används även på de två läroplanerna och hur de olika orsakssambanden uttryckts i dem. När

ett område i narrationen har analyserats klart så sammanställs resultaten. Då kan man mer

tydligt se hur många kausaliteter har återfunnits i texten, vilka typer av kausaliteter är mest

förekommande. Samt även se vilka är de typiska orden som väljs av berättaren i narrationen

för att beskriva ett kausalt samband.

Kommer även att använda läroplanerna GY11 samt Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 i min

analys som en form av underlag hur kausalitet återspeglas i de båda läroplanerna. Samt hur

det ser ut i de valda läromedlen som är skrivna utifrån dessa läroplaners ämnesplaner inom

ämnet historia på gymnasiet. Vikten av att ha med läroplanerna i min undersökning är stor, då

det är dessa som styr hur historieämnet skall vara i skolorna. På så vis så återspeglas även

läroplanernas innehåll och krav i läromedlen som måste uppfyllas. Beroende på hur stor fokus

kausala samband har i läroplanerna, så kan det återspeglas i läromedlens beskrivningar utifrån

46

Estenberg (2016), s. 77. 47

Bryman (2008), s. 322.

10

kausalitet. Även hur viktigt det är för att förstå historiska händelseförlopp på både kort och

lång sikt.

Nackdelar med denna valda metod är att i och med att den är kvalitativ så blir det ett stort

fokus på ett litet område. På grund av tidsbristen så kan man inte utföra en lika detaljerad

analys på fler läromedel som tillhör de olika läroplanerna för att få fler perspektiv. Valet om

läromedlen som skulle ingå i denna analys bestämdes av mig. Dels på grund av att man vet att

de antingen varit frekvent använda i skolorna eller att de har fått bra kritik av att vara en bra

lärobok.

En annan nackdel är att då det enbart är fokus på kausala samband i narrationen så utelämnas

alla andra tankeredskap som behövs för en djupare förståelse. Det betyder att forskningen

fokuserar endast på ett område, på så sätt kan det bli ett annat resultat än om man även tittat

på andra tankeredskap i narrationen samtidigt.

1.6.1 Material

Materialet som har arbetats med i denna narrationsanalys är dels Samband historia plus som

är skriven av Niklas Ericsson och Magnus Hansson. Versionen som kommer att analyseras är

publicerad år 2013. Den är skriven utifrån läroplanen GY11 och som titeln antyder skall ha en

betoning på kausala samband i sin narration. Valet av Samband historia plus i denna studie är

dels att man har hört mycket bra om den från olika lärare ute på skolorna. Även titeln har

lockat till att använda detta läromedel då det är just uttrycken av kausala samband som skall

undersökas i det här examensarbetet.

Den andra läroboken som har valts att använda är Alla tiders historia A, andra upplagan tryckt

2006, som är skriven av Hans Almgren, Börje Bergström och Arne Löwgren. Valet av detta

läromedel är för att den har enligt flera studier ansetts som bland det populäraste läromedlet

inom historia under läroplanen Lpf 94s tid.

1.6.2 Förståelsehorisont

Man har en förförståelse och tolkning av kausaliteter ifrån min undervisning på universitetet.

Denna förförståelse är den som har präglat analysen i denna undersökning. Det som här tolkas

som dold kausalitet är när en händelse kastas ut i narrationen utan någon som helst

bakgrundsförklaring eller vidare koppling till hur det påverkar samhället eller människorna.

En dold kausalitet representerar endast ren fakta som inte kopplar till berättelsen i sin helhet.

Vad som anses vara en omskriven kausalitet utan signalord är när man kan se i narrationen att

11

det är ett kausalt samband som inträffar men som inte innehåller något signalord som

indikerar mer tydligt om det är en orsak eller verkan/konsekvens som förekommer. Däremot,

så ser man tydligt att det förekommer ett händelseförlopp i narrationen. Med omskriven

kausalitet med signalord så förekommer liknande beskrivning av händelseförloppen fast med

ett typiskt signalord som indikerar att nu inträffar något till följd av en orsak och/eller en

verkan/konsekvens.

Vad som anses är en uttryckt kausalitet är när orden därför, varför eller orsak förekommer i

narrationen. Detta gäller även när ordet orsak inträffar i olika grammatiska former så räknas

det som en uttryckt kausalitet. Den sista punkten som är nyanserat eller precist i form av

indirekta eller direkta orsaker har tolkats som en tydlig beskrivning i narrationen i form av hur

stor påverkan en händelse har haft. Om det får förödande konsekvenser eller att en händelse

har väckt bestörtning hos befolkningen som leder till en reaktion som påverkar historien.

Direkta orsaker beskrivs precis som det låter, något som har en direkt påverkan på ett

händelseförlopp. Indirekta orsaker är orsaker och/eller verkan/konsekvenser som ligger i

bakgrunden som är en del av krafterna bakom en förändring.

1.6.3 Avgränsningar

Valen av läromedel att analysera är Samband historia plus och Alla tiders historia A, en

lärobok för varje läroplan, GY11 samt Lpf 94. Områdena som kommer att analyseras i båda

läromedlen är epoken Antiken, den franska revolutionen och Napoleons tid samt första

världskriget. Fokus kommer vara på de olika kausala sambanden som uttrycks och hur de

uttrycks i narrationen. Varför just dessa tre områden är valda är delvis för att båda läromedlen

har mycket fakta om de valda perioderna. Har även valt dem för att det är under olika

århundraden för variation av valda områden. Samt även att främst under den franska

revolutionen och första världskriget så finns det många orsaker bakom som utlöste

händelserna. Anledningen till valet av endast två läromedel är på grund av tidsbrist inom

ramen av examensarbetet.

1.6.4 Begrepp och analysmodell

Kausalitet: Kausala samband och kausalitet betyder hur någonting hänger samman. I denna

undersökning så är det orsakssamband, det vill säga, orsak och verkan/konsekvens som

kausaliteten står för. Det finns även olika sett att se kausalitet i narrationen, vilket får en

förklaring med Estenbergs modell mer detaljerat utifrån vad de olika orden står för.

12

Dold kausalitet: Med dold kausalitet så menas det när orsakerna inte benämns på

något vis i narrationen. Läsaren får läsa mellan raderna för att finna orsakerna i ett

händelseförlopp.48

Omskriven kausalitet: Här beskrivs ett orsakssamband med andra ord, istället för att

uttryckligen skriva ordet orsak så omformuleras det som t.ex. ledde till, gjorde att,

underlättade, medförde, gynnade och liknande uttryck.49

Uttryckt: Denna punkt menas när antingen orden orsak/orsaker, varför och därför är

med i narrationen som beskriver ett händelseförlopp.50

Nyanserad eller precist: Här menas det om det förekommer en direkt eller indirekt

orsak i narrationen. Denna form av kausalitet beskriver även vilken påverkan orsaken

hade, om den förbättrade samhället, förvärrade det, underlättade livssituationen för

befolkningen eller om det utlöste större konsekvenser längre fram, som några

exempel.51

1.6.5 Metoddiskussion

För att sammanfatta valet av metod samt betona vikten av att veta hur undersökningen går till

så förtydligas detta ytterligare innan undersökningsdelen börjar. En kvalitativ textanalys

kommer att utföras på narrationen i läroplanerna och läromedlen. Kommer även att använda

ett analysverktyg som innehåller olika former av kausaliteter som letas efter i texten. Det

menas att när en kvalitativ textanalys utförs så letas det samtidigt efter olika former av

kausala samband i narrationen med hjälp av analysverktyget. Detta appliceras på både

läroplanerna Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 samt GY11 och även på de båda läromedlen

Alla tiders historia A och Samband historia plus. Sammanställningen av data kommer att ske

genom flera kvantitativa frekvenstabeller.

48

Estenberg (2016), s. 76. 49

Estenberg (2016), s. 76. 50

Estenberg (2016), s. 77. 51

Estenberg (2016), s. 77.

13

2. Undersökningsdel

Undersökningsdelen kommer först bestå av en analys av hur de båda läroplanerna beskriver

kausalitet samt hur stor betydelse det har för ämnet historia. Detta på grund av att

läroplanerna har stor påverkan över hur läromedlen är utformade. Sedan analyseras Alla tiders

historia A med epoken Antiken, delkapitlen den franska revolutionen och Napoleons

storhetstid samt det första världskriget. Därefter sammanställs alla delar av analysen för

läromedlet med en förtydligande tabell. När analysen på Alla tiders historia A är klar så

påbörjas analysen av det andra läromedlet Samband historia plus som även där fokuserar på

samma områden som i den andra läroboken. Därefter sammanställs alla delar av analysen,

även där med en tabell.

2.1 Analysen av läroplanerna Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 och GY11.

Vid första anblick efter att ha analyserat innehållet i läroplanerna Lpf 94s tillägg SKOLFS

2000:60 samt GY11 efter orsak och verkan/konsekvens-uttryck så är det betydligt mindre

betoning om vikten av detta i Lpf 94 jämförelse med Gy11.

I SKOLFS 2000:60 i ämnesplan för Historia A så uttrycks ordet orsak en gång i ämnets mål.

De områden som de ger en antydan av att kausalitet nämns så är det främst orden samband,

sammanhang, historisk process, analytiskt betraktelsesätt som redskap samt

förändringsprocesser som används.52

Med ett analytiskt betraktelsesätt som redskap här så

kan man koppla till vad Ammert nämner i sin undersökning att det oftast är ett

historiemedvetande som blir en analytisk ram.53

Om man tittar på hur ämnesplanen för

Historia A betonar vikten av kausalitet så beskrivs detta enligt Estenbergs modell endast en

gång som en uttryckt kausalitet i form av ordet orsakssammanhang. Annars uttryckts det

endast i form av omskriven kausalitet.54

Detta kan illustrera hur den historiska berättelsen i

narrationen är uppbyggd i form av kausala beskrivningar när den följer läroplanen för sin tid.

I GY11 så står det i ämnets syfte inom historia så förekommer det även där olika typer av

omskriven kausalitet. Där finner man begrepp som historisk metod, historia som referensram,

52

SKOLFS 2000:60 53

Ammert (2009). s. 293. 54


14

historiska förändringsprocesser, historiska begrepp, samband och verktyg för att förklara

historiska förändringsprocesser.55

Med verktyg här så är det otydligt vad det är Skolverket

syftar på, de skriver begreppet verktyg men inga exempel på vad dessa verktyg skall vara, det

är underförstått. Som man ser så används omskriven kausalitet betydligt mycket mer redan i

ämnets syfte i den nya ämnesplanen än om man jämför med den gamla för historia A.

Däremot så återfinns flera av dessa omskrivna uttryck för kausala samband i den förra

läroplanens Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60.

Under titeln ”Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

följande:” så står det fyra olika omskrivna kausala samband i form av förändringsprocesser,

historisk referensram, historiska teorier och begrepp samt sammanhang.56

Om man går

vidare och tittar närmare på Historia 1b-kursens centrala innehåll så förekommer det även där

omskriven kausalitet i form av begreppen förändring – historiska förklaringar och

förändringsprocesser.57

Dock så stöter vi på tydligt uttryck av kausalitet enligt Estenbergs

modell under kunskapskraven för kursen. Först dyker den omskrivna kausaliteten

förändringsprocesser upp igen men de kopplar det till orden orsaker och konsekvenser.58

Sedan kommer ytterligare omskrivna kausala uttryck under kunskapskraven i form av

historiska begrepp och samband.59

Kunskapskraven i GY11 präglas betydligt mer av

betydelsen för de kausala sambanden i elevernas kunskap om historia än den föregångna

läroplanen.

Då Robin Haugeneset kom fram till i sin slutsats att läroplanerna präglar stoffet i läromedlen

samt författarens fokusområde så skall det bli intressant att se nu hur kausaliteten påverkas i

uttrycksform i narrationen utifrån detta.60

Man ser en skillnad mellan de båda läroplanerna

och att det har lagts mer betoning i kausalitetens betydelse i elevers förståelse i den nyare

läroplanen GY11.

55

Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. S. 66. 56

Skolverket GY11 (2011), s. 66-67. 57

Skolverket GY11 (2011), s. 73. 58

Skolverket GY11 (2011), s. 73-74. 59

Skolverket GY11 (2011), s. 74-75. 60


15

2.2 Analysen av Alla tiders historia A

2.2.1 Analysen av epoken Antiken i Alla tiders historia A

I kapitlet om epoken Antiken i Alla tiders historia A med hjälp av Estenbergs kausalitets-

modell så visade det sig att användandet av olika kausala förklaringar varierade i narrationen.

Totalt fanns det 50 stycken kausala samband i narrationen om epoken Antiken.61

På flera ställen i narrationen, oftast i början av en ny paragraf, så förekom det dolda

kausaliteter. De förklarar en situation eller händelse men ger ingen som helst förklaring till

hur situationen blev som den blev. Detta är mestadels förekommande då narrationen hoppar i

tiden, kan vara århundraden men även byte av exempel kejsare. Det står dels på sidan 37 och

även senare på sidan 43 om dolda orsaker som missämja och uppror ligger i bakgrunden, men

man får inte veta varför befolkningen var missnöjda och gjorde uppror.62

På sidan 26 i Alla

tiders historia A så får man informationen av att handeln underlättades av att man bytte varor

mot mynt som valuta. Dock så får man inte veta när, hur eller varför mynt förekom från första

början.63

Totalt så fanns det10 stycken dolda kausaliteter i texten på ett omfång av 23 sidor.

En dold kausalitet betraktas som implicit för eleverna och det kan vara svårt att se sambandet

över hur händelserna håller ihop.64

Risken med dold kausalitet är att narrationen riskerar att

enligt Tom Wikman inte bli koherent för läsaren.65

Då olika tankeredskap hjälper till att nå en

djupare förståelse så kan det vara svårt för läsaren då strukturen av kausala uttryck i

narrationen inte är tydlig utan mer mellan raderna.66

Går vidare till nästa punkt i kausalitets-modellen; omskriven kausalitet. Som man såg i

läroplanen och ämnesplanen Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 så var det främst omskriven

kausalitet som präglade beskrivningen av ämnet historia. I Alla tiders historia A så kan man

se samma prägling av omskriven kausalitet i narrationen. Totalt så fanns det 21 stycken

omskrivna kausala samband i narrationen om epoken Antiken. Fann åtta stycken olika

signalord i de omskrivna kausaliteter, av 16 totalt som innehöll någon form av signalord.

Dessa signalord bestod av: Detta är en av, Berodde på att, Ledde till, På detta sätt, På så sätt,

Detta är, Därmed samt Därtill. Bland dessa så användes signalorden Ledde till mest frekvent,

det dök upp som förklaring fem gånger i narrationen. Signalordet Därmed dök upp fyra

61

Almgren Hans, Bergström Börje & Löwgren Arne (2005), Alla tiders historia A. S. 23-46. 62

Alla tiders historia A (2005), s. 37, 43. 63

Alla tiders historia A (2005), s. 26. 64

Ammert (2009), s. 301. 65

Wikman (2004), s. 104. 66

Wikman (2004), s. 55.

16

gånger samt Detta är förekom två gånger i narrationen. Resterande signalord förekom endast

en gång i kapitlet om Antiken.

Dock så måste det inte finnas typiska signalord inom den omskriva kausaliteten, vanligt

förekommande är även att inga signalord förekommer alls i ett kausalt samband. Det är

läsaren själv som måste uppfatta att orsaker och verkan/konsekvenser förekommer i

narrationen.67

Omskriven kausalitet utan signalord förekom i Antikens narration totalt fem

gånger. Så omskriven kausalitet i form av Ledde till samt inget signalord alls var det mest

förekommande inom denna typ av beskrivning av kausalitet. Här går det att återkoppla till

Ammerts resultat att det främst är läroplanen som påverkar utformningen av läromedlet,

precis som i SKOLFS 2000:60 så är majoriteten av uttrycken för orsakssammanhangen olika

former av omskriven kausalitet.68

Punkt tre i kausalitets-modellen består av uttryckt kausalitet i form av tydlig information om

orsaker i form av orden Orsak, Varför eller Därför.69

Inte någonstans i kapitlet om Antiken så

står ordet orsak med, inte heller ordet varför. Däremot, så fanns det åtta stycken tillfällen när

orsaken uttrycktes med ordet därför i narrationen. På sidan 27 så förekom uttrycket för

orsaker därför tre gånger i en och samma paragraf.70

Förutom exemplet på sidan 27 så

förekom aldrig ett tydligt uttryck i narrationen mer än en gång per sida, och inte alltid ens det.

Så det var en raritet att narrationen uttryckte sig specifikt om en tydlig orsak i kausaliteten.

Den fjärde och sista punkten i kausalitets-modellen är när kausaliteten beskrivs antingen

nyanserat eller på ett precist sätt i narrationen.71

Här så letar man efter antingen direkta eller

indirekta orsaker och även dess verkan. Om orsakerna förvärrade eller förbättrade situationen

och ibland även till vilken grad. Totalt så fanns det elva stycken punkter som stämde in på

beskrivningen av denna typ av kausalitet. Av dessa elva så var majoriteten, bestående av nio

stycken uttryck direkta i texten varav två stycken var indirekta orsaker. Det är främst

kraftfulla uttryck som präglar denna typ av kausalitet, ord som Ledande, Betydelsefullast,

Viktigast av allt, Definitivt satte punkt, Radikal förändring, Märkbart samt Vändpunkt som

tydligt visar hur stor påverkan orsaken hade och vilka konsekvenser det fick.

67

Estenberg (2016), s. 76. 68

Ammert (2009), s. 296. 69

Estenberg (2016), s. 77. 70



17

Som Långström kom fram till i sin avhandling så är Alla tiders historia A en lärobok som

funnits sedan 80-talet och har knappt förändrat sitt innehåll beroende på nya läroplaner.72

Det

är främst kronologin som präglar stoffet, detta kan även ses under epoken Antiken. Då

innehållet främst är kronologiskt konstruerad och orsaker och verkan/konsekvenserna följer

samman i detta mönster.73

Även i Estenbergs anhandling så behandlade lärarna i

undersökningen stoffet främst kronologiskt, vilket begränsar att kunna tyda den långsiktiga

kausaliteten.74

Även som Långström kommer fram i sitt slutresultat är att narrationen blir mer

likt en beskrivning än en berättelse. Däremot så lyser lite så kallad personlighet igenom i

narrationen lite grann, främst när nyanserade eller precisa kausala uttryck dök upp i texten.75

Precis som Johansson kom fram i sin undersökning så är det förekommande att enskild fakta

kastas ut för läsaren som inte sammanbinds med någonting annat, stötte på detta flera gånger i

Alla tiders historia A.76

Många av situationerna där kausaliteter har markerats ut är beroende

av främst strukturella händelser. Som Wendell beskriver i sin avhandling så har tidigare

forskning visat att elever har en tendens att kunna se de direkta orsakssambanden utifrån en

aktör som utgör en katalysator för ett kausalt samband.77

Då de flesta kausala sambanden som

fanns i läromedlet var byggt på strukturella förändringar gör det orsakssambanden ännu mer

otydligt för läsaren som inte får det tydligt uttryckt eller nyanserat eller precist utan mer i

form av dold eller omskriven kausalitet.

2.2.2 Analysen av den franska revolutionen och Napoleons tid i Alla tiders historia A.

Efter att ha analyserat den franska revolutionen och Napoleons tid som ligger under

huvudkapitlet Revolutionernas tid så heter delkapitlet Franska revolutionen och

Napoleontiden.78

Denna del i narrationen är på sidorna 151-159. På dessa nio sidor så fanns

det totalt 34 stycken kausala samband i narrationen. Det är väldigt många om man jämför med

Antiken som hade 50 stycken på 23 sidor.

När de först introducerar den franska revolutionen så beskrivs den i form av dold kausalitet,

innan man får mer fakta om händelserna längre fram i texten.79

Samma sak när de presenterar

72

Långström (1997), s. 11. 73

Långström (1997), s. 11. 74

Estenberg (2016), s. 90. 75

Långström (1997), s. 224. 76

Johansson (2006), s. 24. 77

Wendell (2014), s. 10. 78


Alla tiders historia A (2005), s. 151.

18

Napoleon längre fram i delkapitlet så introduceras även han i den första paragrafen i form av

dold kausalitet.80

Totalt sett så fanns det tolv stycken dolda kausaliteter av totalt 34. Det är

fler dolda kausaliteter på dessa nio sidor än under hela huvudkapitlet om epoken Antiken. De

dolda kausaliteter förekommer då läsaren får ut information om ett händelseförlopp som man

inte får veta varför det skedde. Detta kan bli väldigt förvirrande för en läsare som inte kan läsa

detta mellan raderna. Återigen så stämmer Ammerts forskning in här när innehållet uttrycks

implicit för läsaren, Alla tiders historia A har en tendens att ha mönstret att introduktionen till

delkapitlen beskrivs i form av dold kausalitet.81

För att återkomma till mitt argument om att omskrivna kausaliteter präglade läroplanen Lpf

94s tillägg SKOLFS 2000:60 så märks det ännu tydligare i den här delen av Alla tiders

historia A. Häpnadsväckande 18 stycken av totalt 34 bestod av omskrivna kausaliteter. Av

dessa 18 så bestod sju stycken av omskrivna kausaliteter som innehöll signalord, samt elva

stycken av dem så återfanns inget signalord. Där menades det att läsaren skulle kunna se

orsakssambanden ändå. De omskrivna uttycken som dök upp var: Drabbade, Med hjälp av,

Genom att, Till sist, Snart befann sig, Däremot samt För att. Inte ett enda av dessa signalord

återfanns i Antikens narration, så variationen av valda signalord i form av omskriven

kausalitet är stor. Vilket kan argumenteras för att det är förvirrande för läsaren som har svårt

att se omskrivna kausaliteter, blir ännu värre om variationen är såpass bred av vald vokabulär.

Här kan läsaren uppleva enligt Wikman att texten inte är koherent när elva omskrivna

kausaliteter inte innehåller ett signalord som indikerar för läsaren att nu inträffar ett

orsakssamband i narrationen.82

Det mest överraskande av allt var när analysen på den franska revolutionen och Napoleon i

Alla tiders historia A slutfördes och fann inte en enda uttryckt form av kausalitet i form av

orden orsak, därför eller varför. Det återfanns inte någonstans. Så på ett sätt så är

händelseförloppen inom den här perioden betydligt mer otydliga för en oerfaren läsare som

har svårt att se kausaliteten i narrationen.

Den sista punkten av nyanserad eller precist uttryck av kausalitet så fanns det totalt fyra

stycken. Tre av dessa var direkta orsaker och en var indirekt. De långa krigen beskrivs som en

indirekt orsak i ett kausalt samband angående ekonomiska krisen och statsskulderna i

80


Ammert (2009), s. 301. 82

Wikman (2004), s. 113.

19

Frankrike.83

Detta uttryck kopplas samman till ett större sammanhang och får även tillägget

av orden framför allt som handlar om kolonialkrigen i Nordamerika som då är en direkt orsak

så som narrationen uttrycker det.84

En annan direkt orsak var idéerna från upplysningstiden

som påverkade genomförandet av jämlikhetsreformerna mitt under revolutionen tid.85

Sista

nyanserade eller precista uttrycken handlar om en beskrivning av kontinentalsystemet och

protesten mot att Frankrike förbjöd all import av brittiska varor, vilket beskrivs som totalt

misslyckat i narrationen.86

Man kan argumentera för att delkapitlet om den franska revolutionen och Napoleons tid i Alla

tiders historia A saknar i majoriteten ett tydligt sammanhang som Wendell beskriver det för

läsaren. Det är många otydliga förklaringar som gör att det är svårt att se sambanden mellan

händelserna.87

Olika tankeredskap lyser med sin frånvaro i majoriteten av narrationen då det

är en brist på explicita uttryck av kausalitet. Seixas och Morton menar att elever har en

tendens att missa orsakssambanden om de inte är direkta i narrationen, vilket är en raritet i det

här delkapitlet.88

2.2.3 Analysen av första världskriget i Alla tiders historia A.

Av de valda områdena i läromedlet Alla tiders historia A som är analyserade så var delen om

första världskriget det kortaste i antalet sidor. Totalt sett så bestod åtta sidor om det första

världskriget, sidorna 208-215 i boken. Det första världskriget som delkapitel är en del av

huvudkapitlet Världserövring och världskrig som börjar på sidan 189 i boken.89

På dessa åtta

sidor som innehöll händelseförloppen inom första världskriget så fanns det totalt 33 stycken

kausaliteter i narrationen. En annan sak som sticker ut med detta delkapitel i boken är att det

var betydligt mer en raritet med otydliga kausaliteter i form av dold eller omskriven utan

signalord i narrationen i jämförelse med de tidigare analyserade områdena.

Om vi börjar se på antalet dolda kausaliteter som återfanns i narrationen så var det totalt fem

stycken av 33. Dessa dolda kausaliteter var förekommande när narrationen tog upp nederlag i

vissa slag som pågick under kriget utan att läsaren faktiskt får veta hur detta nederlag gick till,

det bara är. Ett exempel som inte handlar om ett specifikt slag under kriget var skapandet av

83





Wendell (2014), s. 6. 88

Seixas & Morton (2013), s. 104. 89


20

Trippelententen mellan Storbritannien, Ryssland och Frankrike år 1907, man får veta att det

här avtalet skapades, men ingen bakgrundsinformation eller förklaring varför.90

De nämner ett

begrepp i narrationen om carte blanche som de skriver betydelsen av vit fullmakt men ger

ingen som helst förklaring för läsaren om vad det här begreppet står för betydelse.91

Under punkten omskriven kausalitet så fanns det totalt 22 stycken av 33 totalt. Bland dessa så

bestod sju av dem omskrivna kausaliteter utan några signalord, medan resterande 15 innehöll

signalord som signalerade att en orsak eller konsekvens inträffade i narrationen. Här har det

skett en förändring i jämförelse med de tidigare områdena i analysen av Alla tiders historia A.

Ett exempel på en omskriven kausalitet utan signalord är beskrivningen av mordet på Franz

Ferdinand år 1914, de beskriver händelsen men läsaren måste inse själv att det är ett

händelseförlopp med förödande konsekvenser.92

Om man tittar närmare på de signalorden som användes så är det en enorm variation bland

vald vokabulär att beskriva kausaliteten. Signalorden som fanns i narrationen var: På det här

viset, Det i sin tur, När så alla, Än en gång, Ledde till, Till en början, Nu följde ett, För att,

Svarade med att, Vilket innebar att, När så, Till följd av, Som en följd av, I samband med,

samt Däremot. Inte en enda gång användes ett signalord två gånger. Vissa påminde om

varandra men inget var exakt samma. Det mest intressanta är valet av uttrycket samband i

narrationen som återfinns på sidan 215 i en punktlista gällande följderna av freden.93

Det

beskrivs i form av ”I samband med Österrike-Ungerns krigsnederlag bildades Jugoslavien

med Serbiens huvudstad Belgrad som huvudstad.”94

denna punkt står för sig själv bland totalt

fem punkter i narrationen. Men den återkopplas med den första punkten som handlar om

nederlaget för Österrike-Ungern och all landsmassa de var tvungna att lämna ifrån sig.

Den tredje punkten, som står för uttryck i form av orden Varför, Därför samt Orsak var även i

detta delkapitel om första världskriget väldigt intressant i denna analys. Totalt bland de 33

kausaliteter som uttrycks i texten så bestod fyra av dessa i form av något av dessa uttryck.

Ordet Varför återfinns i form av hur det kunde bryta ut i ett världskrig när Franz Ferdinand

blev mördad, som de refererar till ett politiskt mord. De kopplar detta till varför var just det

mordet hade sådan stor påverkan när det hade skett totalt 40 politiska mord i världen som inte

90






21

alls hade fått samma konsekvenser.95

Ordet Därför återfanns två gånger i narrationen, en gång

när Bismarck insåg att fransmännen ville ha revansch och var därför tvungen att finna

allierande till Tyskland.96

Den andra gången ordet Därför dök upp som uttryck för kausalitet

var när Tyskland ville bli en stor handels- och kolonialmakt men de hade bara den starkaste

armén på land, så därför började de bygga stora örlogsfartyg.97

Ordet Orsak dök upp i en

punktlista som handlade om Versaillesfreden, där det stod att ”[…] Tyskland och dess

förbundna är orsak till och bär ansvar för […]”.98

Den sista punkten i listan om nyanserat eller precist uttryck av kausalitet så fanns det två

stycken av totalt 33, varav båda var direkta. Det första tillfället är när de beskriver ett försök

till en överenskommelse mellan Österrike och Seribien. Då Serbien inte går med på punkter

som skulle åsidosätta Serbiens självständighet vilket resulterade i att de diplomatiska

förbindelserna bröts omedelbart och det bröt ut i krig som konsekvens mellan dem den 28 juli

1914.99

Den andra direkta kausaliteten är i den korta beskrivningen av punktlistan som gick

under underrubriken Övriga freder att dessa förändrade både Europas och Mellanösterns

kartor.100

Man kan se att det är större betoning på att vara tydlig inom de kausala sambanden i

narrationen om första världskriget än i både epoken Antiken och den franska revolutionen och

Napoleons tid. Precis som Rosmarie Möller fann i sin undersökning så var det större betoning

och tydligare orsak och verkan/konsekvenser utmarkerade i narrationen även i läromedlet som

hon analyserade. Detta gällde områdena i narrationen för båda världskrigen enligt henne.101

2.2.4 Sammanställning av antal kausaliteter och dess olika former i Alla tiders historia A.

Totalt så fanns det 117 stycken olika kausaliteter ifrån Antiken, franska revolutionen och

Napoleons tid samt första världskriget. Dessa 117 stycken kausaliteter återfinns på

sammanlagt 40 sidor i Alla tiders historia A. Det totala antalet kausaliteter sammanställs i en

tabell här nedan:

95







Möller (2005), s. 30.

22

Sammanställning av kausaliteter i Alla tiders historia A.

Dolda kausaliteter 27

Omskrivna kausaliteter utan signalord 23

Omskriven kausalitetet med signalord 38

Uttryck 12

Nyanserad eller precist direkt 14

Nyanserad eller precist indirekt 3

Av dessa 117 så är antalet dolda kausaliteter sammanlagt 27 stycken. Då den dolda

kausaliteten är svårast för läsaren att finna då man måste se orsakssambanden mellan raderna i

narrationen så är antalet 27 av 117 relativt stor.

Antalet omskrivna kausaliteter är dominerande i narrationen, det är 61 stycken av totalt 117,

det är med andra ord över hälften av alla kausala uttryck i narrationen som består av

omskriven kausalitet. Enligt Estenberg så är de dolda och de omskrivna kausaliteter i

narrationen de som är de mest otydliga för läsaren och erfarenhet och förkunskaper kan

behöva krävas för att kunna se dessa orsakssamband i texten.102

Av dessa 61 stycken

omskrivna kausaliteter så bestod 23 stycken av dem av omskrivet utan signalord för läsaren.

Det är mer än en tredjedel av antalet som läsaren själv måste förstå att ett orsakssamband

beskrivs i narrationen utan signalord för orsakerna och/eller dess konsekvenser.

Resterande 38 stycken bestod av olika former av signalord för läsaren för att kunna tyda

kausaliteten i narrationen. Av dessa 38 gångerna ett signalord fanns med i texten för läsaren

så är det totalt 27 stycken olika. Det mest frekvent använda signalordet är Ledde till som

återfinns totalt sex gånger, Därmed återfinns fyra gånger, sen återfinns Detta är, Därmed,

Däremot och För att två gånger vardera. Med denna enorma variation på omskrivna kausala

uttryck som återfinns i narrationen så kan det vara förvirrande för läsaren att se och förstå att

dessa är olika signalord i texten som meddelar ett samband mellan händelser.

Antalet uttryckta kausaliteter i form av orden Varför, Därför och Orsak återfinns i narrationen

totalt endast tolv gånger av 117. Dessa är de tydligaste uttrycken för läsaren att förstå att en

orsak och verkan/konsekvenser uppstår i narrationen. Dessa återfinns även endast i Antiken

och första världskriget, inte en endaste gång yttras de i narrationen om den franska

102


23

revolutionen och Napoleons tid. Av dessa tolv uttryck så är det totalt tio stycken Därför som

har används och en Varför och en Orsak. En endaste gång har ordet orsak används för att

beskriva ett orsakssamband i narrationen. Det är med andra ord en raritet att Alla tiders

historia A använder den tydligaste formen av kausalitet i sin narration för läsaren. Tolv

gånger av totalt 117 kausaliteter är fruktansvärt få i antal.

Sista formen av kausalitet, nyanserat eller precist återfinns i narrationen totalt 17 gånger av

117. Av dessa 17 så består 14 av direkta orsaker och tre indirekta. Särskilt de 14 direkta

orsakerna och dess påverkan är tydliga för läsaren att förstå effekten och dess verkan av

orsakerna.

Så om man återigen tittar på Estenbergs modell och förklaring så menar han att de dolda och

omskriva kausaliteter, både med och utan signalord, är de mest otydliga för läsaren, så består

dessa totalt av majoriteten 88 stycken av totalt 117.103

Så med andra ord, narrationen riskerar

att bli otydlig för läsaren som inte kan se händelseförloppens samband i texten då det inte

uttryckts tydligt. Att endast 29 stycken uttryck av 117 är tydligt uttryckta inom kausala

samband för läsaren är fruktansvärt få.

2.3 Analysen av Samband historia plus.

Läromedlet inleds med en tydlig förklaring om just kausalitet i form av orsak och

verkan/konsekvens. Det går under underrubriken Förklaringar och introducerar stycket med

att skriva ”Förklaringar handlar ofta om orsaker till varför något har hänt.”104

och därefter så

ges flera tydliga exempel för läsaren om hur man kan se kausaliteter i narrationen. De skriver

även att ”Poängen med en förklaring är också att komma längre än bara fakta […]”105

och

följer upp med ytterligare exempel med stor variation för att djupgående förklara för läsaren

hur dessa olika förklaringar kan se ut. Man kan nästan se detta som en liten guide för läsaren

om hur man kan se orsakssambanden i narrationen.

2.3.1 Analysen av epoken Antiken i Samband historia plus.

Kapitlet om epoken Antiken i Samband historia plus innehåller sidorna 54-89, sammanlagt 35

sidor. På dessa 37 sidor så fanns det totalt 72 stycken kausaliteter i narrationen. Under

punkten dold kausaliteter så fanns det två stycken kausaliteter som var dolda i narrationen, två

103

Estenberg (2016), s. 76-77. 104

Samband historia plus (2013), s. 23. 105

Samband historia plus (2013), s. 23.

24

stycken av totalt 72. Författarna har varit måna om att beskriva händelser i narrationen på ett

sådant sätt så man alltid får en förklaring, ibland bara på en mening men det ger ändå

bakgrundsfakta så man som läsare kan förstå hur kausaliteten har inträffat.

Går vidare till punkten om omskriven kausalitetet, vilket återigen har delats in i omskriven

kausalitet med signalord eller utan. Sammanlagt så fanns det 51 stycken omskrivna

kausaliteter av 72 på hela kapitlet. Så majoriteten av kausaliteter i narrationen beskrevs utifrån

den punkten. Av dessa 51 omskriva kausaliteter så var det 14 stycken som inte innehöll någon

form av signalord i sin beskrivning av händelseförlopp och dess samband. Resterande 37

omskrivna kausaliteter innehöll signalord, bland dessa så fanns det 20 olika former av

signalord, med andra ord, en stor variation av uttryck i narrationen. De signalorden som

användes fler än en gång i narrationen bestod av uttrycken För att som användes tre gånger,

Därmed som användes åtta gånger, På grund av som användes två gånger, Innebar att som

användes två gånger, Därefter som användes tre gånger, Dessutom som användes tre gånger

samt Detta ledde till som användes tre gånger. De andra signalorden som användes förekom

endast en gång i narrationen och dessa var: Ledde alltså även till att, Däremot, Med tiden, På

så sätt, Detta bidrog till, Började på detta sätt, Genom att, Detta, Detta medförde att,

Därigenom, Detta gav, Ledde de samt Vilket ledde till att.

Även om dessa är olika uttryck i form av kausalitet så är många av dem väldigt lika, vissa

innehåller samma vokabulär som exempel ordet detta eller ledde vilka har bakats in i nya

uttryck. Även om de är varierande så påminner många av uttrycken om varandra och man kan

lättare se ett mönster inom den omskrivna kausaliteten. Som Wikman beskriver det så är

orsakssamband i narrationer som ett pussel som hjälper till att bidra till en tydligare struktur

för läsaren, majoriteten av de omskrivna uttrycken här innehåller signalord med stor variation

som alla bidrar till en djupare förståelse.106

Det finns dock fortfarande områden i narrationen

som beskrivs utan signalord som kan rubba koherenten i texten för en oerfaren läsare, även

om de beskriver ett händelseförlopp som hänger samman så kan det vara svårt för en oerfaren

läsare att se dessa när inga signalord återfinns.107

På punkt tre som står för de tydligaste uttrycken i form av orden orsak, därför och/eller varför

så fanns det totalt 14 stycken tydliga uttryck i narrationen. Det mest frekvent använda ordet

var därför som sammanlagt återfanns i narrationen 9 gånger. Ordet orsak dök upp i sin

106

Wikman (2004), s. 155. 107

Wikman (2004), s. 113.

25

grundform två gånger i narrationen samt även i dåtidsformen orsakad en gång och i

pluralform med ordet orsakerna en gång. Bakar man ihop alla formerna på ordet orsak så

består de totalt av fyra stycken. Ordet varför dök även upp i narrationen som förklaring, dock

bara en gång. Bland 72 totala kausaliteter så bestod 14 av dessa som tydliga uttryckta

kausaliteter i narrationen.

Sista punkten som står för nyanserade eller precisa uttryck av kausaliteter har de delats in i

indirekta orsaker och direkta som beskrivs i narrationen. En gång dök en indirekt orsak upp i

narrationen som uttryck. Det handlade om händelseförloppen som ledde till att Makedonien

tog över makten, där beskrivs det indirekta orsaker som bidrog till att de segrade tillslut om

herraväldet över grekerna.108

Totalt så fanns det fyra tillfällen då direkta uttryck återfanns i

narrationen. Dessa direkta uttryck beskrivs en gång som det viktigaste arvet vi har ifrån

Antiken, varav det läggs en betoning på hur viktig antikens tankar och idéer har inspirerat till

samhället vi har idag.109

En annan punkt var hur mycket Aristoteles kom att betyda för

världen i många århundraden framåt och hur det influerade människans och

vetenskapsmännens tänk.110

Ett annat direkt uttryck som fanns var hur det blev en fullständig

seger då man jämnade ärkefienden Karthago med marken i deras tredje och sista krig,

kraftfullt uttryck i form av fullständig seger som satte punkt för fortsatta krig mellan Rom och

Karthago, två stormakter.111

Sista direkta uttrycket var om hur viktig och betydelsefull Pax

romana var för handelns växande i Romarriket och hur det gynnade landet.112

2.3.2 Analysen av den franska revolutionen och Napoleons tid i Samband historia plus.

I Samband historia plus så består sidorna 236-247 om franska revolutionen och Napoleons

tid. Sammanlagt så är det tolv sidor och totalt så fanns det häpnadsväckande 62 stycken

kausaliteter i narrationen.

Om man kollar närmare på dolda kausaliteter i narrationen så fanns det totalt tre stycken av

62. Den första bestod av att det blev en svår missväxt i Frankrike, men man får inte veta vad

som påverkat denna missväxt om det var torka eller översvämning eller liknande. Den andra

dolda kausaliteten är när en arg folkhop dödar Bastiljens kommendant och marscherar med

108






26

hans huvud på en stör genom Paris gator.113

Man får ingen förklaring till varför de spetsade

hans huvud efter att de slagit ihjäl honom. Den sista är när det bildas en ny allians efter

Frankrikes nederlag i Ryssland, men man får inte veta vilka ingick i alliansen, hur det gick till

eller liknande.114

Vidare till nästa punkt, omskriven kausalitet med både med eller utan signalord så består

dessa av 49 stycken av totalt 62. Det är relativt jämt fördelat mellan dessa, då 20 stycken

omskrivna kausaliteter bestod utan några signalord. Dessa förekom mer frekvent senare i

narrationen om franska revolutionen och Napoleon och inte så mycket i introduktionen till

delkapitlet. De omskrivna kausaliteter med signalord bestod av 29 stycken varav dessa hade

totalt 20 olika signalord i narrationen. Dessa signalord var: Innebar nämligen att, Till sist,

Dessutom, Inget annat val än att, Detta, Därefter, Därmed, Beslutade då att, På grund av,

Förde också med sig, Gjorde att, Genom att, För att, Berodde delvis på att, Snart följde, Med

hjälp av, Bland annat, Det innebar att, Det gjorde och Det ledde till att. Bland dessa så

förekom signalordet För att flest gånger, totalt sex tillfällen i narrationen. Sedan förekom

signalord Därefter, Därmed, På grund av och Genom att två gånger per signalord i

narrationen, resterande förekom endast en gång. Återigen så ser man ett tydligt mönster i

användandet av signalorden. Många uttryck som liknar varandra men skrivs om, många som

börjar med ordet Det eller innehåller ordet att samt ordet innebar.

Den tredje punkten med uttryckt kausalitet så fanns det totalt fyra stycken, betydligt färre än

vad som förekom i kapitlet om Antiken i samma bok. Dessa uttryck bestod av ordet varför

som användes en gång precis i början av narrationen samt ordet därför som användes totalt tre

gånger i narrationen. Av totalt 62 stycken så bestod fyra av dessa av den tydligaste formen av

kausalitet.

Den fjärde punkten på nyanserat eller precist så fanns det sex stycken av totalt 62 kausaliteter.

Dessa sex bestod av fem direkta och en indirekt orsak. Den indirekta orsaken handlar om hur

Ryssland blir tvingade in i en allians med Napoleon som konsekvens av alla krigen i Europa.

Fokus i narrationen ligger på krigen som Frankrike för med andra länder och en indirekt orsak

blir att Ryssland måste alliera sig med fransmännen.115

113




27

På sidan 236 i boken så förekommer två stycken direkta orsaker i narrationen. Den ena

handlar om att den franska revolutionen utlöstes främst av en svår ekonomisk kris. Här är den

direkta orsaken att den främsta orsaken var den svåra ekonomiska krisen. Den andra direkta

orsaken som förekommer är en mer detaljerad förklaring på den ekonomiska krisen, där det

står att en extremt dyr krigsföring som berodde på det sjuåriga kriget samt frihetskriget i

Nordamerika som var orsakerna bakom krisen.116

Nästa direkta orsak som förekommer

handlar om avrättningen av den franska kungafamiljen som väckte bestörtning i Europa,

vilket fick konsekvenserna av att flera länder förklarade krig mot fransmännen.117

Nästa

direkta orsak beskrivs av införandet av kontinentalblockaden för att frysa ut Storbritannien

inom handeln. Det står att syftet var att knäcka britterna ekonomiskt men att detta

misslyckades.118

Den sista direkta orsaken handlar även den om kontinentalblockaden, där är

dock den direkta orsaken att Ryssland bröt mot det vilket ledde till att Napoleon beslöt sig för

att krossa landet och påbörjan till det misslyckade kriget i Ryssland inträffade.119

I analysen av delkapitlet om den franska revolutionen och Napoleons tid så är det inte lika

explicit uttryckt i narrationen med kausalitet som det var om epoken Antiken i Samband

historia plus. Det är främst delen om omskriven kausalitet, det är ungefär lika frekvent i

narrationen att en omskriven innehöll ett signalord som utan. Då orsakssambanden enligt

Seixas och Morton inträffar som ett spindelnät av händelser så kan det bli otydligt om flera

händelseförlopp beskrivs i en paragraf utan några signalord som hjälper läsaren att förstå när

och/eller hur händelserna kopplar till varandra.120

2.3.3 Analysen av det första världskriget i Samband historia plus.

I Samband historia plus så är delkapitlet om det första världskriget en del av kapitel 7 som har

titeln Krig och Fred. Delkapitlet om första världskriget finns på sidorna 370-384 i boken. På

dessa femton sidor så fanns det totalt 77 stycken kausaliteter.

Den första punkten som är dolda kausaliteter fick ett väldigt annorlunda resultat i analysen av

det här området. Fann inte ett enda ställe i narrationen där en dold kausalitet förekom. Det

fanns alltid någon form av bakgrundsförklaring eller förklaring till händelser, i vissa fall korta

men de kastade aldrig ut fakta som de inte gav en förklaring till.

116



Samband historia plus (2013), s. 246-247. 119


Seixs & Morton (2013), s. 110.

28

Den andra punkten som består av omskriven kausalitet består sammanlagt av 59 stycken av

det totala 77. Bland dessa så var endast tio stycken utan signalord i narrationen, som kan

anses vara otydligt för läsaren. De resterande 49 stycken innehöll signalord, totalt så fanns det

27 olika signalord i narrationen. Dessa var: Bland annat, Vilket gjorde, Med hjälp av, Som

svar, Detta, För att, Därefter, Detta inledde, Delvis berodde detta på att, På grund av,

Däremot, Kulmen, Vilket var, Dessutom, Till sist, På så sätt, På samma sätt, Därigenom, Till

en början, Detta ledde till, Det innebar att, Till att, Innebar, Därmed, På detta sätt, Följden

blev att samt Ledde till. Det fanns några av dessa som användes två gånger i narrationen. Det

fanns tre stycken som stack ut som användes frekvent och dessa var först och främst Detta

som dök upp i narrationen hissnande nio gånger. Den andra var signalorden För att som dök

upp totalt sju gånger samt den sista Med hjälp av som dök upp fem gånger.

Återigen så kan man se att signalorden följer ett mönster, många av dem skrivs om lite men

innehåller ofta samma ord eller är lika i början. Däremot så fanns det ett helt nytt signalord i

denna del av analysen som inte funnits i någon annan del, varken från Samband historia plus

eller Alla tiders historia A, detta signalord var Kulmen. Det användes när det skulle beskriva

introduktionen till slaget vid Somme i boken.121

Nästa punkt på listan som är uttryckt kausalitet så fanns det totalt 14 stycken av 77. Dessa

bestod av orden Därför som dök upp tio gånger, Orsakerna som dök upp två gånger samt

Orsakade som även det dök upp två gånger. Dessa dök upp i narrationen med jämna

mellanrum och så gott som på varje sida så dök det upp ett klart och tydligt uttryck som

visade mer tydligt för läsaren att här inträffar det ett orsakssamband mellan händelserna.

Till sista punkten så fanns det fyra stycken nyanserade eller precisa uttryck i narrationen. En

av dessa uttrycktes indirekt medan de andra tre var direkta. Den indirekta kausaliteten

uttryckte de indirekta orsakerna som låg bakom Storbritanniens och Frankrikes officerares

beslut att upphäva sina offensiver i kriget tills de fick uppbackning av USA.122

De direkta kausaliteter som återfanns var den första om hur ryssarnas stora nederlag och att de

aldrig återhämtade sig ifrån det fick konsekvenser när tyskarna attackerade dem och trängde

sig in i landet.123

Då de redan led av ett stort nederlag som var en direkt orsak till att ryssarna

121




29

hade försvagats och att det fick konsekvenserna av att tyskarna såg sin chans att attackera.

Nästa område i narrationen där man stötte på en direkt kausalitet handlade om britternas

misslyckade plan att attackera tyskarna i skyttegravarna, de kastade handgranater och försökte

spränga bort taggtråden som de inte lyckades med. Konsekvensen blev att britterna fick stora

förluster på sin armé med att 60 000 män strök med i attacken, som även avslutas med

kommentaren ”saknade motstyck i dess historia.”.124

Den delen i narrationen där det framgår

en direkt kausalitet är när man beskriver kvinnornas del i kriget med att arbeta på industrierna

men även gruvorna gav dem en ny respekt i samhället. Nästan direkt efter krigets slut så fick

de flesta inblandade länder i krigets kvinnor rösträtt.125

Om inte kvinnorna hade fått visa sin

kapacitet i de tunga mansdominerande yrkena så hade troligtvis kvinnors rösträtt dröjt ännu

längre i historien.

Återigen förstärks analysen av det första världskriget med Möllers resultat i sin forskning att

det är mer frekvent med kausalitet i narrationen om första världskriget.126

2.3.4 Sammanställning av alla kausaliteter och dess olika former i Samband historia plus.

Om man räknar ihop det totala antalet kausaliteter i alla tre områdena i analysen i Samband

historia plus så fanns det totalt 211 stycken kausaliteter i narrationen. Totalt antal sidor är 62

stycken. Dessa sammanställa i en tabell här nedan:

Sammanställning av kausaliteter i Samband historia plus

Dold kausalitet 5

Omskriven kausalitet utan signalord 44

Omskriven kausalitet med signalord 115

Uttryck 32

Nyanserad eller precist direkt 12

Nyanserad eller precist indirekt 3

Totalt antal dolda kausaliteter som har funnits i narrationen på dessa 62 sidor är fem stycken.

Två av dem återfanns i huvudkapitlet om epoken Antiken på 35 sidor, samt tre stycken av

dem återfanns i delkapitlet om den franska revolutionen och Napoleons tid som bestod av

124



Möller (2005), s. 29.

30

totalt 12 sidor. Det fanns inte en enda dold kausalitet i narrationen om det första världskriget

som bestod av 15 sidor i boken.

Totalt antal omskrivna kausaliteter som inte innehöll ett signalord var 44 stycken. Då dessa

kan antas vara otydliga för läsaren så den totala delen relativt högt på denna punkt. I epoken

Antiken så dök omskriven kausalitet utan signalord upp 14 gånger. I delkapitlet om den

franska revolutionen och Napoleon så dök det upp totalt 20 gånger, vilket är väldigt frekvent

då denna del endast bestod av 12 sidor. Samt i delkapitlet om det första världskriget så dök

omskriven kausalitet utan signalord upp totalt 10 gånger.

På punkten om omskriven kausalitet med signalord så dyker majoriteten av alla kausaliteter

upp. Häpnadsväckande 115 stycken kausaliteter med signalord återfinns i narrationen på

dessa 62 sidor i boken. I huvudkapitlet om Antiken så dök 37 stycken upp, ett relativt lågt

antal med tanke på att majoriteten av sidorna som har analyserats har bestått av Antiken. I

delkapitlet om den franska revolutionen och Napoleons tid så dök det upp 29 stycken

kausaliteter med signalord. Samt delkapitlet om det första världskriget som hade det oerhört

höga antalet av användandet av omskriven kausalitet med signalord hela 49 stycken på 15

sidor.

När vi går vidare till tredje punkten med uttryckt kausalitet så landade det på totalt 32 stycken

bland dessa 62 sidorna. Antikens del hamnade på totalt 14 stycken uttrycka kausaliteter. Den

franska revolutionen och Napoleons tid följer sitt spår med att vara otydligast och har även

här minst antal klara uttryck och landar på endast fyra tillfällen i narrationen. Det första

världskriget ligger på samma nivå som Antiken och även där används det totalt 14 stycken

uttryckta kausaliteter.

Till den fjärde punkten så har den delats in i indirekta samt direkta användanden av nyanserat

eller precisa kausala uttryck. De indirekta landade på totalt tre stycken bland dessa 62 sidorna.

Samt de direkta landade på ett totalt antal 12 stycken, sammanlagt så blir det 15 uttryck som

ligger under punkt fyra i analysverktyget. Börjar med de indirekta kausaliteter så landade

huvudkapitlet om Antiken på en indirekt kausalitet. Samma sak även på franska revolutionen

och Napoleons tid som även där fanns ett indirekt uttryck. I delkapitlet om första världskriget

så återfanns även där bara en indirekt kausalitet i narrationen.

De direkta som totalt består av 14 stycken återfanns fyra av dessa under huvudkapitlet om

Antiken. Här är det delkapitlet om den franska revolutionen samt Napoleons tid mest

31

frekventa med direkta uttryck och landar på totalt fem stycken direkta kausaliteter i sin

narration. Samt i delkapitlet om det första världskriget så återfanns tre stycken direkta

kausaliteter.

2.4 Avslutande analys.

2.4.1 Avslutande analys av SKOLFS 2000:60 och Alla tiders historia A.

För att återgå till min analys på Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 med ämnets syfte, mål att

sträva mot samt ämnets karaktär och uppbyggnad inom historia så är betoningen av kausala

samband i historieämnet relativt lite. En gång uttrycks det tydligt orsakssammanhang i

ämnesplanen som återspeglas under underrubriken ”Mål som eleverna skall ha uppnått efter

avslutad kurs”.127

Annars präglas innehållet av omskriven kausalitet i form av signalord som

var mall både för lärare och elever, återspeglas detta i ett läromedel skriven utifrån denna

läroplan?

Om man tittar närmare på Alla tiders historia A igen så präglas narrationen av sammanlagt 50

stycken av de otydligaste kausaliteter. På 40 sidors text så fanns det totalt 27 stycken dolda

kausaliteter som är mest otydligast för läsaren, samt 23 stycken omskrivna kausaliteter utan

någon form av signalord i narrationen. Det totala antalet kausaliteter var 117 stycken, det är

nästan så hälften består av den otydligaste formen för läsaren. Läromedlet Alla tiders historia

A anses spegla kraven som återfanns i SKOLFS 2000:60 då de beskriver kausala samband

med förändringsprocesser eller liknande.

Precis som Haugeneset kom fram till i sin slutsats så präglade läroplanerna stoffet i

läromedlen, det är ofta otydligt i Alla tiders historia A när ett kausalt samband inträffar.128

Samt hur det är relevant för läsaren och det är vanligt förekommande att texten kastar ut fakta

som inte får någon som helst bakgrundsförklaring till. Orden sammanhang och processer är

de omskrivna kausaliteter med signalord som återfinns mest i SKOLFS 2000:60, denna

otydlighet återspeglas definitivt i narrationen utifrån Alla tiders historia A som är publicerad

och anpassad utifrån denna tids läroplan.

127

SKOLFS 2000:60 128


32

2.4.2 Avslutande analys av GY11 och Samband historia plus.

Som resultatet blev i början av analysen mellan läroplanerna så var det redan där en tydlig

skillnad mellan dem. Det är en betydligt större betoning i GY11 på kausalitet och dess del i

historieämnet. Under ämnets syfte, centralt innehåll och i kunskapskraven så står flera olika

omskrivna kausaliteter med signalord med i så gott som varje paragraf. Även i

betygskriterierna så återfinns det ett tydligt uttryck i form av orsaker och konsekvenser som

en viktig del i elevens förståelse för förändringsprocesserna.129

Dock så är det fortfarande,

precis som i SKOLFS 2000:60, dominerande med omskriven kausalitetet med signalord. Det

uttrycks mycket tydligare i GY11 för både lärare och elever att det är en viktig del i

historieämnet med samband av olika slag för att få en djupare förståelse för dåtid, nutid och

framtid samt hur det hänger samman.

Titta närmare på Samband historia plus igen som för det första har ordet samband med i sin

titel, lever verkligen upp till sitt namn. De områdena som har valts att utföra analysen på hade

totalt 20 mer sidor i denna lärobok än vad Alla tiders historia A hade. Samband historia plus

innehåller 94 stycken mer kausaliteter än Alla tiders historia A och landade på det totala

antalet 211 stycken. Redan där kan man se att läromedlet följer den nya läroplanen och att

betoningen av kausalitet präglar stoffet i detta fall, precis som Haugeneset kom fram till i sin

avslutande analys att läroplanerna har stor påverkan på hur stoffet i läromedlen ser ut.130

Om man sätter på sig glasögonen som består av analysverktyget av kausalitetsmodellen så

bestod endast ynka fem stycken dolda kausaliteter i det totala 211, detta är en enorm

förbättring i jämförelse med föregående läromedel. Däremot, så följer den någorlunda samma

mönster som Alla tiders historia A i form av att den dominerande formen av kausalitet i

narrationen är den omskrivna, både med och utan signalord. Utan signalord består av 44

stycken och med 115 stycken totalt. Då med signalord är tydligare för läsaren så är det

snäppet bättre. Men om man ska vara kritisk så är detta dock fortfarande då både dold och

omskriven kausalitet anses vara de otydligaste för läsaren. Om inte eleven ser eller förstår

dessa signalord så kan det bli problematiskt att förstå orsakssammanhangen i narrationen när

man inte ser signalerna som indikerar att något inträffar.

129

Skolverket GY11 (2011), s. 74. 130


33

3. Slutsats och diskussion.

3.1. Slutsats och diskussion.

Syftet med det här examensarbetet var att se hur kausaliteten beskrivs i tå olika läromedel

skrivna för olika läroplaner i gymnasieskolan. Dessa består av Alla tiders historia A som

skrevs för Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 samt Samband historia plus som skrevs för

dagens gällande läroplan GY11. Den andra delen i syftet var om de kausala sambanden i den

narrativa texten har blivit tydligare beroende på när läromedlet skrevs.

Som svar på den första forskningsfrågan som löd ”Vad är den mest förekommande kausala

beskrivningen i läromedlen?” utifrån min analys så visade det sig i båda läromedlen att den

dominerande kausala beskrivningen går under omskriven kausalitet som innehåller signalord.

Genom att utföra en kvalitativ textanalys i form av en narrativ analys så studeras narrationen i

valda områden samt ständigt haft ett analysverktyg med olika kausaliteter till hjälp och

markerat vart i texten en kausalitet har förekommit. Sidonummer har skrivits ner, otydliga

kausaliteter, signalord, uttryck, vanliga ord samt händelser som är direkta eller indirekta. Det

mest förekommande var omskriven kausalitet med signalord. Totalt i Alla tiders historia A så

förekom dessa 38 gånger och totalt i Samband historia plus 115 gånger. För att komma fram

till vilket specifikt signalord som användes mest frekvent så ställs dessa två läromedels

signalord upp i tabeller här nedan som kvantitativa frekvenstabeller. Tabellerna är förkortade

med de mest använda uttrycken, de kompletta tabellerna återfinns i en bilaga längst bak i

uppsatsen. Börjar med tabellen för Alla tiders historia A, i den finns alla signalord som har

använts minst två gånger i narrationen.

Alla tiders historia A signalord: Antal signalord som använts:

Ledde till.. 6

Därmed.. 4

Detta är.. 2

Däremot.. 2

För att.. 2

34

Totalt så fanns det 27 olika uttryck, så det var en enorm variation av uttryck i Alla tiders

historia A när endast fem av dessa dök upp mer än en gång. Det signalordet som är det mest

förekommande i läromedlet Alla tiders historia A är Ledde till som återfanns totalt sex gånger

på dessa 40 sidor. Samt Ledde till dyker upp sex gånger av det totala antalet 38 stycken

signalord som återfanns i narrationen.

Precis som i tabellen för Alla tiders historia A så är denna tabell förkortad, här har den dock

justerats till att ha med topp sex, då hälften av dem har används lika frekvent i antal. Resten

av tabellen återfinns längst bak i uppsatsens bilaga. Tabellen för Samband historia plus topp

sex ser ut på detta sätt:

Samband historia plus signalord: Antal signalord som använts:

För att.. 16

Därmed.. 11

Detta.. 11

Därefter.. 6

Med hjälp av.. 6

På grund av.. 6

Totalt så är det 46 stycken olika signalord bland det totala 115 som återfanns i Samband

historia plus. Det allra mest frekventa är signalorden För att som uppstår 16 gånger i

narrationen som består av totalt 62 sidor. Orden Detta och Därmed kommer på en stadig

delad andraplats med elva stycken vardera. Det är intressant att se att För att används 16

gånger som mest frekventaste kausaliteten i narrationen i Samband historia plus men

återfanns endast två gånger i Alla tiders historia A. Samma sak med Alla tiders historia A

ledande signalord med Ledde till som återfanns sex gånger i narrationen återfinns endast en

gång i samma form i Samband historia plus.

Så för att sammanfatta resultatet på den första forskningsfrågan som löd ”Vad är den mest

förekommande kausala beskrivningen i läromedlen?” så är svaret dels att det är vanligast

förekommande i båda läromedlen med omskriven kausalitet som innehåller någon form av

signalord. De mest frekvent använda signalorden som används i narrationens beskrivningar

för att indikera ett orsakssamband inträffar är orden För att i Samband historia plus och orden

Ledde till i Alla tiders historia A.

35

Nästa fråga lyder ”Vilken förändring ser man i hur kausala samband beskrivs i läroböckerna

som är skrivna från Lpf 94 och GY11?”. Efter att ha först läst och analyserat läroplanerna för

att finna hur stor vikt de lägger på kausalitet i historieämnet så fanns det en grund av vad

kraven var för varje läromedel. Efter att ha analyserat två läroplaner och två läromedel skrivna

efter dem så är det definitivt en enorm förändring emellan dem. Det är en stor förändring är

främst i beskrivningen av kausaliteten i läromedlet Samband historia plus som är skriven

utifrån läroplanen GY11 i jämförelse med det äldre läromedlet Alla tiders historia A som är

skriven utifrån Lpf 94. Då antal kausala samband återfinns 211 gånger i Samband historia

plus narration i de valda områdena för min analys så är det en stor förändring i jämförelse

med antalet 117 som återfanns i Alla tiders historia A. Samma sak med att antal otydliga

kausaliteter i form av dold kausalitet minskat i det nyare läromedlet, från den äldre lärobokens

totala 27 stycken så återfanns endast fem stycken i den nyare läroboken. Detta är en klar

förbättring.

Det beskrivs definitivt mer tydligt då endast ett fåtal frågetecken uppstår om orsaker bakom

händelser. Det enda negativa att påpeka är att vokabulären är ibland lite avancerad när man

har i åtanke att detta är ett läromedel som är skriven för elever på gymnasiet. I de flesta fall så

beskriver de tydligt i spalter intill huvudtexten om olika begrepp och uttryck, men det

förekom ibland att de valde avancerade uttryck i narrationen som kunde ha beskrivits på ett

simplare vis.

Samband historia plus har definitivt mer fokus på de olika tankeredskapen, många

underrubriker och faktarutor som framkommer kontinuerligt i texten som får läsaren att

applicera ett historiskt tänkande. Även i inledningskapitlet så beskrivs olika tankeredskap och

hur man kan se dem i narrationen för läsaren, den fungerar lite som en guide till en djupare

förståelse inom historiskt tänkande. Man kan se en stor förändring i hur narrationen beskrivs

och att historiedidaktiken har influerat det nyare läromedlet. Författarna har använt sig av

både den tysk-didaktiska och den anglosaxiska didaktiken för att få läsaren att få en djupare

förståelse för narrationen. Det är en glädjande syn att se att historiedidaktiken får mer

utrymme i läromedlen. Det kan fortfarande förbättras ytterligare men läromedlen i historia är

på god väg framåt.

Då läromedlet Samband historia plus som är skriven utifrån dagens gällande läroplan är mer

tydlig i sin beskrivning av kausalitet så kan detta underlätta för elevers förståelse. Det finns

tydligare signaler i narrationen som indikerar när ett kausalt samband förekommer. Vissa

36

signalord som förekommer är tydligare än andra. Ytterst sällan som en dold kausalitet uppstår

som kan förvirra läsaren. Samband historia plus kan underlättas för läsaren att nå en djupare

förståelse för historiska sammanhang. Då den skriver om de olika tankeredskapen mer

detaljerat i början av läromedlet samt skriver det mer uttryckligen när en kausalitet

förekommer i narrationen. Då läsaren lättare kan finna kausala samband i narrationen så leder

det till en djupare förståelse för händelseförloppen. Den är förbättrad genom att anglosaxiska

historiedidaktikens tankeredskap används i kombination med den tyskdidaktiska narrationen.

Detta för att fördjupa det historiska tänkandet och förståelsen för historiska samband. Den är

inte perfekt men det är en klar förbättring mot tidigare läromedel.

Som slutsats så anses det definitivt att syftet och båda frågeställningar har blivit besvarade

med denna analys. Det var intressant att få göra en djupgående analys med fokus på

kausaliteter då man inte funnit en tidigare avhandling eller examensarbete som letat efter

kausaliteter i läromedel. Förhoppningsvis så kan detta examensarbete inspirera andra att gå

vidare med denna forskning då kausalitet i form av orsak och verkan/konsekvens är ett

nyckelverktyg inom historiedidaktiken. Ett nyckelverktyg som fördjupar förståelsen för hur

historiska händelser kan kopplas samman med dåtid, nutid och framtid, en blandning mellan

den tyska och den anglosaxiska historiedidaktiken.

37

4. Käll- och litteraturförteckning.

4.1 Källförteckning:

Almgren Hans, Bergström Börje & Löwgren Arne (2005), Alla tiders historia A, Malmö: Gleerup

Utbildning.

Ericsson Niklas, Hansson Magnus (2013), Samband Historia Plus, Stockholm: Sanoma Utbildning

AB.

Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan

2011.

SKOLFS 2000:60

http://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fw

tpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D749

4.2 Litteraturförteckning:

Ammert, Niklas (2009) ”Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för historiemedvetande i

grundskolans historieböcker” ur Historien är nu. (Red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf)

Studentlitteratur: Lund.

Bryman, Alan (2008), Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber.

Estenberg, Martin (2016), ”Ett snäpp högre” – En studie av historielärares hanterande av

tankeredskap. Karlstad: Karlstad University Studies.

Haugeneset, Robin (2015), Förändringar av historiska personer i läromedel genom tiderna – En

analys av läromedel i historieämnet. Karlstad: Karlstads universitet.

Johansson, Freddy (2006), Läroböckers förmåga att främja elevers lärande – En jämförande studie av

fyra lärocker i Historia A på gymnasiet. Växjö: Växjös universitet.

Lévesque, Stephane (2009), Thinking Historically – Educating Students for the Twenty-First

Century, Toronto: University Press.

Långström, Sture (1997), Författarröst och lärobokstradition: en historiedidaktisk studie, Umeå:

Umeå universitet.

Möller, Rosmarie (2005), Vems historiemedvetande och historiska referensramar får plats i

läroboken? Malmö: Malmö högskola.

Seixas Peter & Tom Morton (2013), The Big Six: Historical Thinking Concepts, Toronto: Nelson

Education Ltd.

http://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D749

http://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D749

38

Wendell, Joakim (2014), ”Förklaringar är ju allt på nåt sätt” En undersökning av hur fem lärare

använder historiska förklaringar i undervisningen, Karlstad: Karlstad University Studies.

Wikman, Tom (2004), På spaning efter den goda läroboken – Om pedagogiska texters

lärandepotential. Åbo: Åbo Akademis Förlag.

39

BILAGA 1.

Alla tiders historia A signalord: Antal signalord som använts:

Berodde på att.. 1

Ledde till.. 6

På detta sätt.. 1

På så sätt.. 1

Detta är.. 2

Därmed.. 4

Därtill.. 1

Drabbade.. 1

Med hjälp av.. 1

Genom att.. 1

Till sist.. 1

Snart befann sig.. 1

Däremot.. 2

För att.. 2

På det här viset.. 1

Det i sin tur.. 1

När så alla.. 1

Än en gång.. 1

Till en början.. 1

Nu följde ett.. 1

Svarade med att.. 1

Vilket innebar att.. 1

När så.. 1

Till följd av.. 1

Som en följd av.. 1

I samband med.. 1

Detta är en av.. 1

40

BILAGA 2.

Samband historia plus signalord: Antal signalord som använts:

För att.. 16

Ledde alltså även till att.. 1

Däremot.. 3

Därmed.. 11

På grund av.. 6

Innebar att.. 1

Därefter.. 6

Med tiden.. 1

Dessutom.. 5

På så sätt.. 2

Detta bidrog till.. 1

Började på detta sätt.. 1

Genom att.. 3

Detta.. 11

Detta medförde att.. 1

Därigenom.. 2

Detta gav.. 1

Ledde de.. 1

Detta ledde till.. 4

Vilket ledde till att.. 1

Bland annat.. 3

Vilket gjorde.. 1

Med hjälp av.. 6

Som svar.. 1

Detta inledde.. 1

Delvis berodde detta på att.. 1

Kulmen.. 1

Vilket var.. 1

Till sist.. 2

På samma sätt.. 1

41

Till en början.. 2

Det innebar att.. 2

Till att.. 1

Innebar.. 1

På detta sätt.. 1

Följden blev att.. 1

Ledde till.. 1

Innebar nämligen att.. 1

Inget annat val än att.. 1

Beslutade då att.. 1

Förde också med sig.. 1

Gjorde att.. 1

Berodde delvis på att.. 1

Snart följde.. 1

Det gjorde.. 1

Det ledde till att.. 1

hur beskrivs de kausala sambanden i olika läromedel inom

Documents