ikt och specialpedagogik - diva portalumu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1290637/fulltext01.pdf ·...
TRANSCRIPT
IKT och specialpedagogik
En kvalitativ studie om hur specialpedagoger anser att IKT kan skapa förutsättningar för inlärning hos elever
med inlärningssvårigheter
My Olausson
Kandidatuppsats i pedagogik, 15hp
Höstterminen 2018
ICT and special education - A qualitative study of how
special educators use ICT to create learning conditions
for pupils with learning disabilities
Sammanfattning
I denna studie kartläggs hur specialpedagoger ansåg att IKT kunde användas i
undervisningen för att skapa förutsättningar för inlärning hos elever med
inlärningssvårigheter och vad som krävdes för att IKT skulle kunna användas, samt på
vilka sätt specialpedagogerna ansåg att lärandemiljön kunde förändras för elever med
inlärningssvårigheter i och med användningen av IKT i undervisningen. Studien
baserades på mailintervjuer där nio informanter samtliga verksamma
specialpedagoger i kommunala skolor i västra Sverige intervjuades. I studien framkom
att IKT användes och fungerade som ett fördelaktigt komplement i undervisningen,
som ställde krav på engagemang och kompetens hos både pedagog och elev.
Specialpedagoger sågs som nyckelpersoner i arbetet att ge stöd och utbildning. IKT
visade sig bidra till ökad delaktighet och likvärdighet hos eleverna samt att
undervisning kunde anpassas efter enskild elev. Detta tillgängliggjorde
undervisningen och skapade nya möjligheter till inlärning, vilket även ökade
motivationen hos eleverna. Studien visade även att tillgången till IKT-verktyg
varierade beroende på elevens årskurs och skola.
Nyckelord: Informations- och kommunikations teknik (IKT), inlärningssvårigheter,
pedagog, specialpedagog, specialundervisning, särskilt stöd.
Innehållsförteckning
Inledning…………………………………………………………………………………… 1
Syfte och frågeställningar……………………………………………………………. 2
Centrala begrepp för studien…………………………………………………………………………… 3
Tidigare forskning……………………………………………………………………… 4
IKT i undervisning………………………………………………………………………………………… 5
IKT i specialundervisning……………………………………………………………………………….. 6
Metod……………………………………………………………………………………….. 8
Urval………………………………………………………………………………………………………….. 8
Mailintervju som datainsamlingsmetod…………………………………………………………….. 8
Halvstrukturerad intervjuguide……………………………………………………………………….. 9
Datainsamling……………………………………………………………………………………………… 9
Bearbetning och analys av data……………………………………………………………………….. 10
Etiska överväganden……………………………………………………………………………………………… 12
Resultat………………………………………………………………………………..…… 13
IKT som ett komplement i undervisningen……………………………………………………………… 13
Behov av kompetens bland elever och pedagoger…………………………………………………….. 14
Engagemang hos elever och pedagoger…………………………………………………………………… 15
Möjlighet att anpassa undervisningen…………………………………………………………………….. 15
Tillgängliggör undervisningen…………………………………..…………………………………………... 15
Ökad delaktighet och likvärdighet hos eleverna……………………………………………………….. 16
Förenklar undervisningen……………………………………………………………………………………… 16
Ökad motivation hos eleverna………………………………………………………………………………… 16
Varierande tillgång till verktygen beroende på elevens årskurs………………………………….. 17
Analys………………………………………………………………..…………………….. 17
Förutsättningar för inlärning ………………………………………………………………………….. 17
En förändrad lärandemiljö……………………………………………………………………………………. 20
Avslutande diskussion och konklusion………………………………………… 23
En fråga om likvärdighet………………………………………………………………………………………. 23
Diskussion om studiens metod, begränsningar och förslag på fortsatt forskning……….. 25
Referenser……………………………………………………………………………….. 26
Bilagor…………………………………………………………………………………….. 28
Bilaga 1. Informationsbrev.……………………………………………………………………………. 28
Bilaga2. Intervjuguide…………………………………………………………………………………………… 29
1
Inledning
Tillämpningen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT), såsom datorer
och surfplattor, har ökat kraftig i dagens skolor och tillgången till dessa har förbättrats
för både elever och pedagoger (Skolverket, 2016). IKT används allt oftare av elever till
olika skoluppgifter i samtliga skolämnen och har i större utsträckning ökat bland
pedagoger i deras dagliga arbete (Skolverket, 2016). Bärbar dator och surfplatta är de
vanligaste verktygen i undervisningen och fler elever får eller får låna ett eget verktyg.
Det är inte heller ovanligt att skolorna tillåter elever att ta med sig egna bärbara datorer
och surfplattor (Skolverket, 2016).
Enligt skollagen (2010:800) SkolL, 1 kap. 4 § ska utbildningen ta hänsyn till barns och
elevers olika behov samt ge stöd och stimulans för utveckling. För att tillgodose detta
har specialundervisning de senaste åren inkluderat IKT som hjälpmedel i
undervisningen. Enligt en rapport från specialpedagogiska myndigheten (SPSM)
(2015) beskrivs IKT som ett flexibelt verktyg för att uppnå kunskapskraven i skolan.
Dessutom ses IKT-verktyg som värdefulla för elever i behov av särskilt stöd och kan
därför vara avgörande för om en elev klarar kunskapskraven (SPSM, 2015). IKT kan
exempelvis ge elever med hinder möjligheter att utveckla undervisningen utifrån
elevens specifika behov.
Även i forskning har IKT beskrivits som ett verktyg som kan ge förutsättningar för
kunskap och inlärning inom specialundervisningen (Drigas & Ioannido, 2013;
Williams, 2005; Peltenburg, Van den Heuvel-Panhuizen & Doig, 2009; Kumar &
Wilson, 1997). Exempelvis har användningen av teknik beskrivits som ett medel för att
komma över olika barriärer i undervisningen (Drigas & Ioannido, 2013). Det tycks
finnas en enighet mellan forskare att integrering och användning av IKT kan öka
elevers sociala, pedagogiska och kulturella erfarenheter och därmed gynna inlärningen
hos alla elever, däribland elever i behov särskilt stöd (Drigas & Ioannido, 2013). Detta,
om det integreras på ett framgångsrikt sätt i lärandemiljön (Williams, 2005). För att
elever ska gynnas av integrering och användning av IKT i undervisningen krävs att
pedagogerna ges både teknisk och pedagogisk fortbildning i att hantera IKT-verktygen
(Krumsvik, 2009). Som Krumsvik (2009) menar behövs exempelvis kompetens om
hur IKT kan användas i undervisningen samt hur denna kompetens kan omsättas
2
praktiskt i olika pedagogiska sammanhang. Även Genlott och Grönlund (2016) visar i
sin studie att IKT-baserad undervisning behöver kombineras med utveckling av nya
pedagogiska metoder för att skapa gynnsamma utbildningsmiljöer. Dessutom krävs att
ledningen kan organisera kompetensen i personalgruppen (Krumsvik, 2009).
Specialpedagoger kan förstås som nyckelpersoner i detta arbete då de har som roll att
ge stöd och utbildning till skolledning, arbetslag och elever. Specialpedagoger ska
dessutom se till att verksamheten kopplas till kunskapskraven och fokuserar på
måluppfyllelse. Exempelvis genom att elever i behov av särskilt stöd ska nå de
kunskapskrav som förväntas genom att pedagoger ger det stöd som krävs för detta
(SPSM, 2015).
Även om IKT enligt forskning tycks användbart inom det specialpedagogiska området
(Drigas & Ioannido, 2013; Williams, 2005; Peltenburg, Van den Heuvel-Panhuizen &
Doig, 2009; Kumar & Wilson, 1997) tycks det finnas få studier med fokus på
specialpedagogers förståelse för IKT-verktyg i specialpedagogisk undervisning. De få
studier som finns tar bland annat upp att IKT i specialundervisning har en positiv
effekt på undervisningen och inlärning (Drigas & Ioannido, 2013) samt att IKT bör
kombineras med genomtänkta pedagogiska metoder för att resultera i fungerade
utbildningsmöjligheter (Williams, 2005). Därutöver, att specialpedagoger förstås som
nyckelpersoner i arbetet med IKT och specialpedagogisk undervisning (SPSM, 2015).
Det blir således viktigt att djupare förstå specialpedagogers förståelse för IKT och dess
betydelse för lärandemiljön hos barn med inlärningssvårigheter. Med utgångspunkt i
ett pedagogiskt forskningsperspektiv, kommer denna studie undersöka förståelsen för
IKT som ett pedagogiskt verktyg vilket kan skapa förutsättningar för pedagogiska
inlärning- och påverkansprocesser hos elever med inlärningssvårigheter.
Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka och förstå hur verksamma specialpedagoger i
kommunala grundskolor förstår IKT i undervisningen samt hur det kan skapa
förutsättningar för inlärning hos elever med inlärningssvårigheter. Inom ramen för
studien lyfts följande forskningsfrågor:
3
▪ På vilka sätt anser specialpedagoger att IKT kan användas i undervisningen för
att skapa förutsättningar för inlärning hos elever med inlärningssvårigheter
samt vad krävs för att IKT ska kunna användas på ett gynnsamt sätt?
▪ På vilka sätt anser specialpedagoger att lärandemiljön kan förändras för elever
med inlärningssvårigheter i och med användningen av IKT i undervisningen?
I denna studie fokuseras inlärningssvårigheter generellt mer än ett specifikt ämne.
Centrala begrepp för studien
I detta avsnitt ges en beskrivning av centrala begrepp relevanta för denna studie.
IKT är en förkortning av informations- och kommunikationsteknik och har samma
betydelse som IT men används främst för att betona telekommunikationens roll
(Nationalencyklopedin, 2018-10-30).
Specialpedagog har som uppgift att arbeta med och stödja de elever som anses vara i
behov av särskilt stöd. De har en fördjupad kunskap i exempelvis matematikutveckling,
läs- och skrivutveckling samt olika funktionsnedsättningar. De har även som uppgift
att stödja personal på skolan kring elevers olikheter samt råda pedagoger angående
hur de kan ändra sina undervisningsmetoder för att kunna möta elevers olikheter
(Asp-Onsjö, 2014).
Elever och barn i behov av särskilt stöd har enligt lag rätt att få det stöd som behövs
under sin skolgång (Skolverket, 2002). Enligt skollagen (2010:800), 3 kap. 7 § ska
särskilt stöd ges om en utredning har visat att denna elev är i behov av särskilt stöd,
stödet ska utifrån elevens utbildning ges i dess helhet. Skolverket (2002) beskriver att
behov av särskilt stöd ska av varje skola och kommun uppmärksammas, utredas,
planeras och följas upp kring olika insatser. Särskilt stöd ska ges för att skapa en
likvärdig utbildning för de elever som av olika anledningar har svårigheter med att
uppnå kunskapskraven. Särskilt stöd kan ges tillfälligt eller långsiktigt genom
exempelvis anpassat eller förändrat arbetssätt utifrån elevens behov. De stödinsatser
särskilt stöd kan innefatta är specialpedagogiskt, tekniskt, socialt eller annat stöd
(Skolverket, 2002).
Specialundervisning, även kallat stödundervisning, är undervisning för elever som har
olika svårigheter med att klara av den vanliga undervisningen i klassen. Orsakerna till
4
svårigheterna kan vara psykiska eller fysiska handikapp och även specifika
inlärningssvårigheter. Stödundervisning ska vara en specialpedagogisk insats
(Nationalencyklopedin, 2018-10-30).
Inlärningssvårigheter eller även benämnt som inlärningsproblem kan identifieras
som neurologiska och psykologiska störningar som hämmar motoriska, perceptuella,
kognitiva samt språkliga funktioner. Detta kan leda till att ungdomar och barn inte
utvecklar vissa kunskaper och färdigheter som förväntas i en viss ålder.
Inlärningssvårigheter behöver inte innebära svårigheter inom alla områden utan vissa
kan fungera starkare inom ett område och svagare inom ett annat (Birkemo, 2001).
Inlärningssvårigheter innefattar individer med skriv- och lässvårigheter såsom dyslexi,
matematiska svårigheter såsom dyskalkyli, koncentrationssvårigheter som exempelvis
ADHD och ADD samt individer med olika autistiska diagnoser som exempelvis
Aspberger syndrom (Drigas & Ioannidou, 2013).
Begreppen behov av särskilt stöd och inlärningssvårigheter kommer i den här studien
att ha liknande betydelse då elever med inlärningssvårigheter ofta är i behov av särskilt
stöd samt att båda begreppen beskriver elever som har eller upplever hinder i
inlärningen.
Tidigare forskning
I detta avsnitt beskrivs, med utgångspunkt i syfte och frågeställning, tidigare forskning
om IKT i undervisning samt IKT i en mer specialpedagogisk lärandekontext. I första
delen beskrivs hur IKT kan användas i undervisningen för att ge förutsättningar för
inlärning. I den andra delen beskrivs IKT och dess påverkan på lärandemiljön hos
elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogers uppfattningar om användningen
av IKT i den specialpedagogiska undervisningen, såväl problematiska som positiva
aspekter. Avsnittet avslutas med en kort sammanfattning.
För att finna de artiklar som redogörs i detta avsnitt har Umeås universitetsbibliotek
söktjänst nyttjats med sökord som ICT and learning, ICT and special education,
digitalisering och särskilt stöd, IKT och lärande, IKT och särskilt stöd,
specialpedagogik och IKT.
5
IKT i undervisning
På ett mer övergripande plan vad gäller IKT i undervisningen finns relativt mycket
forskning. Drigas och Ioannidou (2013) beskriver i sin studie att det finns en bred
uppfattning om att IKT i undervisningssammanhang gynnar flera inlärning- och
undervisningsprocesser. Däremot beskriver Genlott och Grönlund (2016) att IKT är
mindre gynnsamt för dessa processer om det inte används i kombination med
utvecklade pedagogiska metoder. Genlott och Grönlund (2016) beskriver att bortsett
från IKT-verktygen är undervisningens utformning en viktig faktor. De påvisar
exempelvis i sin studie att IKT-baserad undervisning som integreras med
kommunikation och feedback från pedagogen är en nyckelfaktor för undervisningen
och inlärningen. De menar således att IKT behöver kombineras med nya utvecklade
metoder för att skapa bättre och effektiva utbildningsmöjligheter.
Sangrà och González-Sanmamed (2010) menar att användningen av IKT i
undervisningen har en viktig roll för förbättrad undervisning på framförallt
grundskole- och gymnasienivå. IKT visades bland annat gynna inlärningsprocesser och
skapa bättre förutsättningar för uppmärksamhet och förståelse (Sangrà & González-
Sanmamed, 2010). I likhet med Genlott och Grönlund (2016) menar dock författarna
att förutsättningar för inlärning i undervisningen inte enbart innebär utveckling av
IKT-verktyg utan även undervisningens struktur, pedagogens roll samt klassrummens
upplägg (Sangrà & González-Sanmamed, 2010). I relation till detta skriver Jahnke,
Bergström, Mårell-Olsson, Häll och Kumar (2017) i sin studie om fem element som bör
integreras för att skapa en meningsfull lärandemiljö. Elementen ska ses som ett stöd
för att pedagogiken ska utvecklas och för att nya användningsområden ska upptäckas.
Dessa elementen är mål i undervisningen, aktiviteter i undervisningen, bedömning,
sociala relationer och roller mellan pedagog och elev samt webbaserad teknologi.
Bedömning innebär exempelvis feedback och utvärdering för att leda eleven till
reflektion kring inlärningsprocesser och utvecklingsområden i sin prestation. Sociala
relationer och roller mellan pedagog samt elev innebär exempelvis att pedagogen är
experten och eleven är kreatören (Jahnke et. al, 2017). Pedagogerna i denna studie
integrerade dessa element på olika vis via diverse aktiviteter i undervisningen som
innefattade användningen av iPads och appar. Detta bidrog till att fler sätt till inlärning
skapades (Jahnke et. al, 2017).
6
För att elever ska gynnas av integrering och användning av IKT i undervisningen krävs
att pedagogerna ges både teknisk och pedagogisk fortbildning i att hantera IKT-
verktygen (Krumsvik, 2009). Som Krumsvik (2009) menar behövs exempelvis
kompetens om hur IKT kan användas i undervisningen samt hur denna kompetens kan
omsättas praktiskt i olika pedagogiska sammanhang. Även Genlott och Grönlund
(2016) visar i sin studie att IKT-baserad undervisning behöver kombineras med
utveckling av nya pedagogiska metoder för att skapa gynnsamma utbildningsmiljöer.
Dessutom krävs att ledningen kan organisera kompetensen i personalgruppen
(Krumsvik, 2009).
IKT i specialundervisning
Inom forskningsfältet specialpedagogik finns även en del studier, om än de är få, som
fokuserar IKT i en specialpedagogisk lärandemiljö. I Drigas och Ioannidou (2013)
studie konstateras exempelvis att det råder en allmän enighet kring att IKT har en
viktig roll gällande förbättringen och säkerställandet av inlärning och livskunskap hos
elever med särskilda utbildningsbehov. Brodin och Lindstrand (2003) fokuserar i sin
studie på pedagoger som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Denna studie visar
att det råder en allmän uppfattning bland pedagoger om att de är i stort behov av
utbildning inom området IKT och barn med olika funktionshinder. Fortsättningsvis,
den fortbildning som gavs fokuserade endast på läs- och skrivsvårigheter trots att flera
av pedagogerna önskade en allmän kunskap om IKT och elever med funktionshinder.
Studien visade även att det har lagts mer fokus på tekniken än pedagogiska metoder.
Även i Williams (2005) studie undersöks användningen av IKT i specialundervisning.
Studien visade att IKT bidrar till en individualiserad lärandemiljö som hjälper eleverna
med barriärer i inlärningen. Specialpedagogerna i studien upplevde exempelvis datorn
som ett fördelaktigt IKT-verktyg som gav dem med läs-och skrivsvårigheter en frihet
då texter kunde kopieras och klistras in i ett Word dokument (Williams, 2005).
Specialpedagogerna upplevde även nackdelar med användningen av IKT såsom
bristfällig tillgång till fungerande, tidsenliga och ordentliga IKT-verktyg. De beskrev
internet som en ofördelaktig resurs då det ställer höga krav på källkritik och menade
på att den information som finns där inte är tillförlitlig vilket ökar risken att lära ut
felaktig information till eleverna (Williams, 2005).
I en annan studie visade Peltenburg, Van den Heuvel-Panhuizen och Doig (2009) att
IKT som hjälpmedel i matematikundervisning för elever med inlärningssvårigheter
7
fungerade på två möjliga vis. Verktygen hjälpte dels elever med matematiksvårigheter
att lösa problem som de annars inte klarat av, framförallt i subtraktion där man
behöver ”låna” för att kunna lösa problemet. IKT-verktygen gjorde det dessutom
möjligt för pedagogerna att se elevernas problemlösning och tänkandeprocesser vilket
i sin tur bidrog till att pedagogerna tydligt kunde se och reflektera över sina egna
undervisningsmetoder (Peltenburg et al., 2009). Denna studie visade att IKT-verktyg
som hjälpmedel fungerade fördelaktigt för elever med inlärningssvårigheter, däremot
påtalas att det krävs mer forskning inom detta område för att beskriva hur verktygen
påverkade elevernas tillvägagångsätt i problemlösning (Peltenburg et al., 2009).
Kumar och Wilson (1997) undersöker i sin studie hur datorer kan användas i
undervisning i naturvetenskapliga ämnen hos elever med inlärningssvårigheter.
Studien innefattar elever som exempelvis har svårigheter med att läsa kurslitteraturen,
lyssna och föra anteckningar under lektionen samt skriva sammanhängande material
eller prov. Flera pedagoger i studien förlitade sig på traditionella metoder som
användning av kursböcker, skriva skriftliga prov samt föreläsningar framför klassen
(Kumar & Wilson, 1997). Elever med inlärningssvårigheter har ofta låg motivation och
självkänsla på grund av tidigare svårigheter med inlärningen. Energin hos dessa elever
går oftast åt till att lösa enkla uppgifter som exempelvis att läsa en text. Detta kan ta en
stor del av energin att det tillslut inte finns energi kvar till resonemang och reflektion
som ofta krävs i naturvetenskapliga ämnen (Kumar & Wilson, 1997). Datorn visade sig
ha oändliga möjligheter för elever med inlärningssvårigheter såsom att individualisera
undervisningen utifrån enskilda individer och dess svårighet via exempelvis ljud,
animation och video. Datorn som hjälpmedel minskade även belastningen på
arbetsminnet för de elever som har svårigheter med att ha koll på flera moment
samtidigt (Kumar & Wilson, 1997).
Sammanfattningsvis tycks det finnas ett antal faktorer som förstås som viktiga vid
användning av IKT i specialpedagogisk undervisning. Exempelvis att IKT behöver
kombineras med utvecklade pedagogiska metoder i undervisningen på ett sådant sätt
att det ena inte utesluter det andra. Fortsättningsvis, att det finns tillgång till
fungerande IKT-verktyg för att på så vis kunna skapa en god IKT-baserad
lärandekontext. En annan aspekt tycks vara att IKT har en viktig roll avseende
förbättringen och säkerställandet av inlärning hos elever med inlärningssvårigheter
såsom en individualiserad arbetsmiljö och fördelaktiga hjälpmedel. En ytterligare
8
aspekt tycks vara vikten av kompetens hos pedagogerna för att eleverna ska gynnas av
integrering och användning av IKT i undervisningen. Vilket specialpedagoger kan
förstås som nyckelpersoner i detta arbete då de har som roll att ge stöd och utbildning
till skolledning, arbetslag och elever.
Metod
För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes en kvalitativ studie med
stöd av intervjuer. Kvalitativ intervju är en lämplig metod för att undersöka och förstå
individers uppfattningar om ett fenomen (Trost, 2010), vilket ligger i relation till
studiens syfte.
Urval
För att kunna genomföra studien gjordes ett urval utifrån förutbestämda kriterier där
informanten skulle vara en verksam specialpedagog på en kommunal grundskola i
västra Sverige. En specialpedagog från respektive vald grundskola valdes ut. Detta för
att få en bredare bild (Nilsson, 2014). Utifrån urvalet skickades en förfrågan om
medverkan i studien ut via mail till ett stort antal specialpedagoger verksamma i olika
grundskolor i västra Sverige. I mailet bifogades intervjufrågorna samt ett
informationsbrev. I informationsbrevet presenterade jag mig själv, syftet med studien
och bad om ett informerat samtycke (se Bilaga 1). Ett antal påminnelser via mail
resulterade i nio specialpedagoger som ville medverka i studien.
Mailintervju som datainsamlingsmetod
För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes mailintervjuer som
datainsamlingsmetod. Ryen (2004) beskriver mailintervju som en kvalitativ metod där
informanten ges möjlighet att reflektera över sitt svar. Detta bidrar till en direkt
tillgång till informantens subjektiva uppfattningar. I början av studien var avsikten att
intervjuerna skulle ske fysiskt med bandspelare men på grund av tidsbrist hos flera av
specialpedagogerna kunde enbart ett mindre antal medverka i studien vilket inte
ansågs tillräckligt, därför valdes mailintervju som metod. Med mailintervjuer kunde
radien för västra Sverige breddas och ett större antal informanter kunde kontaktas och
medverka i studien. Detta krävdes för att få tillräckligt stor datamängd och således en
mättnad.
Ryen (2004) beskriver att intervjuer som görs via mail bidrar till att all data är
textbaserad vilket gör det möjligt att spara data för manuell bearbetning eller analys
9
via ett analysprogram. I likhet med detta beskriver Sveningsson, Lövheim & Berqvist
(2003) att transkriberingsarbetet minskar som annars kan leda till att flera viktiga
aspekter och kontexter skalas bort i processen där detaljerade data ska göras om till en
enkel text. Mailintervjun har en del problematiska aspekter som exempelvis brist på
kontroll under intervjusituationen. Detta innebär svårighet att kontrollera att
informanten återsänder sitt svar (Ryen, 2004). En annan aspekt är att det inte är
möjligt att kontrollera tempot hos informanterna vilket gör det svårt att finna en
gemensam tidpunkt för formell avslutning. Däremot gör mailintervju det möjligt att
ställa kompletterande frågor i efterhand vilket inte alltid är möjligt vi en fysisk intervju
(Ryen, 2004). Valet av mailintervju som metod ansågs även vara av intresse då studien
behandlar frågor kring IKT som ett digitalt hjälpmedel.
Halvstrukturerad intervjuguide
Mailintervju ställer höga krav på en välformulerad intervjuguide. Intervjuguiden
utformades med inspiration av halvstrukturerade intervjuer (se bilaga 2).
Halvstrukturerade intervjuer har i sig en hög grad struktur medan svaren har en låg
grad struktur (Trost, 2010). Detta innebär att frågorna var relativt öppna och gav plats
för informanterna att röra sig mer fritt inom ramen för frågorna (Trost, 2010). Med
detta menas att svarsalternativen inte var fasta utan bestämdes utav informanten
(Nilsson, 2014). Detta ökade flexibiliteten och skapade en viss frihet för informanten
att öppna sig om ämnet vilket är viktigt när man söker djupare kunskap (Nilsson,
2014). I en halvstrukturerad intervju ställs samma frågor till alla informanter vilket
bidrar till kontroll över intervjuns riktning. Intervjuguiden utformades med mindre
antal frågor för att informanten skulle reflektera grundligt över frågorna och skriva
relativt omfattande svar för att få tillräckligt stor datamängd och således någon form
av mättnad (Svenningson et al., 2003).
Datainsamling
Totalt nio mailintervjuer genomfördes. Informanternas ålder sträckte sig från 30 till
60 år. Samtliga informanter arbetade som specialpedagog i en grundskola.
Informanternas arbetslivserfarenhet som specialpedagog varierade mellan 1 till 14 år.
Intervjufrågorna skickades ut via mail till informanterna för att sedan invänta svar. I
vissa fall förtydligades syftet samt direktiv kring intervjun ytterligare en gång innan
informanterna återsände intervjun. Efter intervjuerna ställdes i vissa fall en eller flera
följdfrågor där informanten ombads att utveckla svaret. Exempelvis då informantens
10
svar bestod av flera möjliga tolkningar eller korta begränsade svar. Det insamlade
materialet resulterade i sammanlagt tjugo sidor.
Bearbetning och analys av data
För att skapa struktur i intervjumaterialet användes ett arbetssätt med två ingående
steg: kodning och kategorisering. Var och en av intervjuerna bearbetades i första steget
för sig i relation till forskningsfrågorna. I första steget tilldelades data, som utifrån
forskningsfrågorna ansågs meningsbärande, tillfälliga koder och beskrivningar,
exempelvis genom sammanfattade koder och korta beskrivningar som beskrev dess
innehåll utifrån forskningsfrågorna (Lindgren, 2014). De koder som hade liknande
innebörd samlades sedan i ett tema under det andra steget. Analysarbetet resulterade
i nio teman, vilka presenteras i studiens Resultatdel. Exempel på detta analysarbete
presenteras i Tabell 1 med teman, koder och citat.
Tabell 1. Exempel på teman, koder och citat under analysarbetet
Tema Kodexempel Beskrivande citat
IKT som ett
komplement i
undervisningen
”Kompensatoriskt
verktyg”
”Hjälpmedel”
”Stöd”
”komplement”
o ”Jag använder IKT-verktyg som ett
hjälpmedel vid exempelvis uppläsning av
litteratur i form av skolböcker i
inläsningstjänst”
o ”Jag tror det kan vara ett bra komplement för
pedagogen då det möjliggör att pedagogen
kan fördjupa sig och arbeta mer med de
områden som varje elev behöver”
Behov av
Kompetens
bland elever
och pedagoger
”Kompetens”
”Kunskap”
”Utbildning”
”Utveckling”
o ”Det är inte självklart att eleverna har den
digitala kompetensen, de behöver
undervisning om hur tekniken skall
användas och kunskap kring källkritik osv.
o ”Jag tycker att kunskap kring själva
verktyget ständigt behöver utvecklas för att
bli en naturlig del i undervisningen”
11
Engagemang
hos elever och
pedagoger
”Engagemang”
”Arbeta aktivt
med verktygen”
”Mottaglighet”
o ”Jag upplever att bara eleven är mottaglig för
stödet och vill använda det så blir
undervisningen tillgänglig på ett bättre sätt
och deras svårigheter minimeras om eleven
och pedagogen jobbar aktivt med verktygen”
o ”…ofta är det så att den enskilde pedagogen
måste ta sig tid att på egen hand sätta sig in i
olika program”
Möjlighet att
anpassa
undervisningen
”Varierad
undervisning”
”Differentierad
undervisning”
”Fler alternativ”
o ”Det är viktigt att använda olika varierande
sätt att kunskapa eftersom eleven tar till sig
undervisningen på olika sätt”
o ”Det mest lyckosamma sättet jag ser är när
alla elever har tillgång till så många
alternativ som möjligt för att visa sin
inlärning oavsett funktionsvariation.”
Tillgängliggör
undervisningen
”Tillgängliggjord”
”Tillgång”
”Tillgänglighet”
o ”Eftersom eleverna har tillgång till planering
och genomgångar på nätet ökar
tillgängligheten och därmed möjligheten att
själva, eller tillsammans, planera och
genomföra sina studier”
o ”Det handlar främst om att tillgängliggöra
undervisningen för elever i svårigheter, t.ex.
läs- och skrivsvårigheter.”
Ökad
delaktighet och
likvärdighet
hos eleverna
”Delaktighet”
”Likvärdighet”
o ”Användandet av digitala verktyg bidrar till
att många elever inte känner att de har
funktionsskillnader utan kan uttrycka sig
och visa sina kunskaper som vem som helst.”
o ”Några av eleverna som tidigare hade
special-iPad uttrycker att det är bra att alla
har verktyg nu.”
12
Förenklar
undervisningen
”Underlätta”
”Avlastning”
”Undanröjer
hinder i
inlärningen”
o ”…avlastar elevens arbetsminne och skapar
möjlighet att fokusera på innehållet och inte
själva ansträngningen vid exempelvis att läsa
en text.”
o ”Att få texter upplästa gör att eleven kan
ägna hela sin uppmärksamhet åt innehållet.”
Ökad
motivation hos
eleverna
”Lustfullt sätt att
ta till sig kunskap”
”Ökar
motivationen”
o ”Den viktigaste generella faktorn är att
eleverna är väldigt motiverade att arbeta
digitalt”
o ”Tillgången till verktygen ger också
möjlighet för eleverna att på ett lustfullt sätt
att ta till sig kunskap genom olika typer av
medier, genom pedagogiska spel och de
tillägg som finns på verktyget”
Varierande
tillgång till
verktygen
beroende på
elevens årskurs
och skola
”Tillgång”
”Verktyg”
o ”Elever i behov av särskilt stöd som har
inlärningssvårigheter av en eller annan
anledning har ganska ofta, men inte alltid
en egen bärbar dator, vissa har iPad”
o ”Vår kommun har satsat på en-till-en-
verktyg i åk 4–6. I åk F-3 har varje klass
tillgång till 15 iPads och varje klass har även
två iPads i klassrummet”
Tabell 1: Koder, teman och citat
Etiska överväganden
Denna studie har utgått från Vetenskapsrådet forskningsetiska principer där fyra
huvudkrav har följts avseende etiska ställningstaganden. Nedan listas de fyra
huvudkraven: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt
nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att forskaren
ska informera deltagaren om vem forskaren är, studiens syfte och hur studien kommer
att genomföras. Detta görs via ett informationsbrev (se bilaga 1) som ges ut innan
intervjun påbörjas. Där ska det tydligt beskrivas att deltagandet är frivilligt och de
uppgifter som insamlas enbart kommer nyttjas i forskningssyfte. Samtyckeskravet rör
13
frågor om att deltagaren själv har rätt att bestämma över sin medverkan genom att
delta på sina egna premisser och avbryta medverkan om så önskas. Detta krav
uppfylldes i och med att respondenterna i denna studie bestämde när intervjufrågorna
skulle besvaras. Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som insamlats i
studien ska behandlas med konfidentialitet genom tystnadsplikt där etiskt känsliga
uppgifter endast hanteras av forskaren. Deltagarna ska inte kunna kopplas till
uppgifterna och identifieras av utomstående. Detta krav har uppfyllts genom att
insamlat material har hanterats på ett sådant sätt att obehöriga inte har tillgång till
materialet samt att informanterna har givits fingerade beteckningar. Nyttjandekravet
innebär att det insamlade materialet i studien endast ska användas i forskningssyfte
och inte utlånas till icke-vetenskapliga syften. Detta krav anses uppfyllt då
utomstående inte har tilldelats material från denna studie.
Resultat
I föregående avsnitt presenteras teman, koder och citat som framkommit under
analysarbetet (se Tabell 1). I detta avsnitt kommer respektive tema redogöras på ett
djupare plan. Informanterna kommer nedan att benämnas I1, I2, I3, I4, I5, I6, I7, I8
och I9.
IKT som ett komplement i undervisningen
Detta tema pekar på att IKT kan användas som ett komplement i undervisningen. Flera
av informanterna beskriver att olika IKT-verktyg såsom iPads, datorer och
smartboards är ett vanligt inslag i specialundervisningen. Dessa verktyg ses av
informanterna som ett viktigt hjälpmedel för elever med inlärningssvårigheter: ”För
mig är IKT ett kompensatoriskt verktyg precis som glasögon och rullstol” (I1).
Verktygen fungerar som ett stöd i undervisningen och genom att de är försedda med
olika program samt appar kan de inriktas på de ämnen och områden som eleven har
svårigheter med. Vid läs- och skrivsvårigheter används exempelvis olika program för
att stödja eleven med dess svårigheter såsom uppläsning av skolböckerna:
”Jag använder IKT som ett hjälpmedel vid exempelvis uppläsning av litteratur
i form av skolböcker i inläsningstjänst eller bara lyssna på ljudbok som en del i
återhämtning för att eleven skall orka sedan. Smartboarden används som
bildstöd på många lektioner för att förtydliga innehållet” (I2).
14
Trots att IKT anses som ett bra komplement i undervisningen tycks det finnas en
gemensam uppfattning bland informanterna om att en mängd bra program som
skulle kunna användas inte används. En informant beskriver: ”Det finns många bra
program som eleverna kan använda som skolorna inte använder, dels för att det
är dyrt och alla har inte tillgång till samma möjligheter samt att pedagoger inte
känner sig förtrogna med materialet” (I2).
Behov av kompetens bland elever och pedagoger
I detta tema ryms aspekter om att användandet av IKT-verktyg ställer krav på att både
elev och pedagog besitter digital kompetens, det vill säga förståelse om hur de ska
använda och förhålla sig till verktygen. Flera informanter beskriver sig som
nyckelpersoner i arbetet kring att utbilda pedagogerna om användandet av IKT i
undervisningen: ”Det handlar mest om att inarbeta rutiner kring användandet och
erbjuda dessa verktyg. Vi specialpedagoger blir viktiga personer i detta
sammanhang- att informera och utbilda om vad som finns att tillgå” (I8). Flera av
informanterna menar att det krävs fortbildning och kompetens om hur verktygen kan
användas samt dess olika användningsområden. Samt att de blir nyckelpersoner i detta
arbete då de har som roll att ge stöd och utbildning. Flera informanter beskriver att det
är viktigt att pedagogerna har en god kunskap kring verktygen och de ska kunna
analysera vilket verktyg som passar respektive elev. En av informanterna beskriver
följande: ”Först och främst behöver lärarna ha god kunskap om själva verktyget.
Fortlöpande kompetensutveckling om olika program och hur de används” (I4).
Informanterna beskriver att även eleven behöver kompetens om verktygen för att de
ska fungera effektivt i undervisningen och bidra till att hinder i inlärningen minimeras.
De menar att det förekommer att vissa elever inte kan hantera verktygen. En
återkommande aspekt hos informanterna är vikten av källkritik. Flera av
informanterna menar på att det är viktigt att tillgodose eleverna med kunskap kring
att förhålla sig kritiskt till det som står skrivet på nätet: ”Det är inte alltid självklart
att eleverna har digital kompetens, de behöver undervisning i hur tekniken ska
användas samt kunskap kring källkritik” (I6), ”De behöver få träna sig på olika sätt
att hantera digitala verktyg och även på källkritik och hur man uppträder på nätet”
(I9).
15
Engagemang hos elever och pedagoger
I detta tema redogörs vad som kan krävas för att undervisningen ska bli tillgänglig för
både elev och pedagog. Ett flertal informanter menar att både elev och pedagog bör
vara engagerad samt arbeta aktivt och ofta med verktygen: ”Jag upplever att bara
eleven är mottaglig för stödet och vill använda det så blir undervisningen tillgänglig
på ett bättre sätt och deras svårigheter minimeras om eleven och pedagog jobbar
aktivt med verktygen”(I3). För att IKT överhuvudtaget ska bli gynnsamt i
undervisningen krävs engagemang hos pedagogen att fördjupa sig i dess olika
användningsområden: ”…ofta är det så att den enskilde pedagogen måste ta sig tid
att på egen hand sätta sig in i olika program” (I5).
Möjlighet att anpassa undervisningen
I detta tema beskrivs IKT som möjlighet till anpassad undervisning för eleverna. Flera
av informanterna menar att användningen av IKT i undervisningen bidrar till
varierande vägar för kunskapande. Detta gör det möjligt att individanpassa
undervisningen och skräddarsy uppgifter utifrån varje enskild elev och dennes
svårigheter. Vilket enligt en informant leder till att eleven blir bekväm i
undervisningen: ”IKT öppnar nya vägar som eleverna gillar och känner sig hemma
i” (I5). Om en elev har svårt att visa sina kunskaper via exempelvis skrift gör IKT det
möjligt att visa sina kunskaper via exempelvis film eller bild. Detta menar flera
informanter bidrar till att eleverna trots inlärningssvårigheter kan visa sina kunskaper.
En informant menar: ”Det mest lyckosamma sättet jag ser är när alla elever har
tillgång till så många alternativ som möjligt för att visa sitt lärande oavsett
funktionsvariation.” (I6).
Tillgängliggör undervisningen
Detta tema pekar på att IKT kan tillgängliggöra undervisningen för elever med
inlärningssvårigheter. Flera av informanterna beskriver att IKT-verktygen framförallt
bidrar till att undervisningen blir mer tillgänglig för eleverna: ”Det handlar främst om
att tillgängliggöra undervisningen för elever i svårigheter, t.ex. läs- och
skrivsvårigheter” (I8). Detta blir möjligt genom varierande användningsområden hos
verktygen. Som exempelvis via verktyg som tydliggör innehållet visuellt eller via
internet där det mesta finns att tillgå: ”Eftersom eleverna har tillgång till planering
och genomgångar på nätet ökar tillgängligheten och därmed möjligheten att själva,
eller tillsammans, planera och genomföra sina studier” (I7).
16
Ökad delaktighet och likvärdighet hos eleverna
I detta tema beskrivs aspekter som kan bidra till ökad delaktighet och likvärdighet hos
eleverna i och med användningen av IKT. En av aspekterna är att tillgängligheten som
beskrevs i ovanstående tema bidrar till ökad delaktighet hos eleverna i sin
undervisning. Användningen av IKT bidrar till att eleverna inte upplever sina
svårigheter som lika tydliga: ”Användandet av digitala verktyg bidrar till att många
elever inte känner att de har funktionsskillnader utan kan uttrycka sig och visa sina
kunskaper som vem som helst”(I6). För elever med inlärningssvårigheter kan det
upplevas som känsligt och problematiskt att ses som annorlunda. Flera informanter
beskriver att en-till-en-satsningarna som gjorts i skolorna, där varje elev har tillgång
till en egen dator eller iPad, bidrar till att eleverna inte känner sig lika utpekade.
Tidigare kunde IKT-verktyg köpas in enbart till elever med inlärningssvårigheter men
användes inte på grund av att eleverna upplevde det som utpekande då ingen annan
använde dem: ”Några av eleverna som tidigare hade special-iPad uttrycker att det är
bra att alla har verktyg nu” (I4). Därför upplever flera av informanterna att det är
lyckosamt med en-till-en-satsningarna i skolorna då enbart innehållet i verktygen
skiljer sig från elev till elev.
Förenklar undervisningen
Detta tema pekar på att IKT-verktyg kan förenkla undervisningen för framförallt elever
med läs- och skrivsvårigheter via dess olika användningsområden. Verktygen bidrar
till att elevernas hinder i inlärningen undanröjs: ”Möjligheten att få läromedel
upplästa, att prata in sin text eller att använda ljud och bild tillsammans för att
underlätta inlärningen är exempel på saker som underlättar lärandet för våra
elever” (I7). Då detta bidrar till att eleverna kan undgå hinder i inlärningen behöver de
inte fokusera på sina svårigheter utan kan i stället rikta sin uppmärksamhet åt
uppgiften:”…Avlastar elevens arbetsminne och skapar möjlighet att fokusera på
innehållet och inte själva ansträngningen vid exempelvis att läsa en text” (I2).
Ökad motivation hos eleverna
I detta tema presenteras aspekter som rör ökad motivation hos eleverna i och med
användningen av IKT. Verktygens bidrag till förenklad undervisningen bidrar i sin tur
till att eleverna blir motiverade på lektionerna och finner det givande att använda
verktygen i undervisningen: ”Den viktigaste generella faktorn är att eleverna är
väldigt motiverade att arbeta digitalt” (I9). Verktygens olika användningsområden
17
bidrar till att undervisningen blir underhållande och eleverna blir mer motiverade att
på olika sätt ta till sig kunskap: ”Tillgången till verktygen ger också möjlighet för
eleverna att på ett lustfullt sätt att ta till sig kunskap genom olika typer av medier,
genom pedagogiska spel och de tillägg som finns på verktyget” (I7).
Varierande tillgång till verktygen beroende på elevens årskurs och skola
I detta tema beskrivs den varierade tillgången till IKT-verktygen beroende på elevens
årskurs och skola. Återkommande hos informanterna är att i årskurs 4–6 har varje elev
ett eget verktyg samt att F-3 har klassuppsättningar där en klass får dela på verktygen:
”Vår kommun har satsat på en-till-en-verktyg i åk 4–6. I åk F-3 har varje klass
tillgång till 15 iPads och varje klass har även två iPads i klassrummet” (I7). I
förskolan upp till tredje klass förekommer således inte ett eget verktyg för varje enskild
elev. Flera menar på att framförallt i årskurs 4–6 kan IKT bidra till en varierad och
förbättrad undervisning då varje elev har tillgång till ett eget verktyg. I en av skolorna
har dessa satsningar inte gjorts ännu: ”Naturligtvis blir det en stor förändring när
alla elever har en-till-en-datorer, men där är vi inte än, arbetet pågår” (I9).
Tillgången till IKT-verktyg i undervisningen hos elever med inlärningssvårigheter är
varierande. Flera av skolorna erbjuder ett eget verktyg till de elever som är i behov av
det och används då efter behov. I vissa fall erbjuds inte detta: ”Elever i behov av
särskilt stöd som har inlärningssvårigheter av en eller annan anledning har ganska
ofta, men inte alltid, en egen bärbar dator. Vissa har iPad” (I5).
Analys
I detta avsnitt analyseras resultaten utifrån respektive forskningsfråga i relation till
tidigare forskning.
Förutsättningar för inlärning
Inom ramen för första forskningsfrågan finns tre aspekter som tycks viktiga för att
skapa förutsättningar för inlärning hos elever med inlärningssvårigheter. Den första
aspekten relaterar till användandet av IKT som ett komplement i
specialundervisningen. Som beskrivits i resultatet menar samtliga informanter att
IKT-verktygen bör fungera som ett komplement i specialundervisningen. Verktygen
är försedda med olika program och appar som är inriktade på och anpassade för de
18
ämnen samt områden som eleven har svårigheter med, exempelvis
språkundervisning. Detta innebär att verktygen används som ett kompletterande
stöd och används således vid specifika behov i specialundervisningen. Å ena sidan
påvisar Peltenburg et. al (2009) studie att IKT-verktyg fungerar fördelaktigt som
hjälpmedel för elever med inlärningssvårigheter då verktygen bidrar med stöd i att
lösa komplicerade uppgifter. Å andra sidan menar Genlott och Grönlund (2016) att
IKT är mindre gynnsamt för undervisningen och inlärningsprocesser om det inte
används i kombination med utvecklade pedagogiska metoder för att kunna skapa
bättre och effektiva utbildningsmöjligheter.
Genlott och Grönlund (2016) menar således att undervisningens utformning är en
nyckelfaktor. De påvisar exempelvis i sin studie att IKT-baserad undervisning som
integreras med kommunikation och feedback från pedagogen är en viktig faktor för
undervisningen och inlärningen. Jahnke et. al (2017) å sin sida menar att mål i
undervisningen, aktiviteter i undervisningen, bedömning, sociala relationer och
roller mellan pedagog och elev samt webbaserad teknologi bör integreras för att
skapa en meningsfull undervisning samt lärandemiljö. Denna integration kan ses
som ett stöd för att pedagogiken ska utvecklas och att nya användningsområden ska
upptäckas.
Trots att IKT anses som ett gynnsamt komplement i undervisningen tycks det i
denna studie finnas en gemensam uppfattning bland informanterna att en mängd
fördelaktiga program som skulle kunna användas inte används. Detta skulle kunna
bero på att det saknas utarbetade pedagogiska metoder där IKT-verktygen kan
integreras på ett gynnsamt sätt. Resultaten tyder även på att bristande resurser och
tillgång till verktygen samt bristande förtrogenhet till verktygen hos somliga
pedagoger, begränsar utvecklingen av nya undervisningsformer (jmf. Brodin &
Lindstrand, 2003). Detta tyder i sig på att kompetens om integration av IKT och
utarbetade pedagogiska metoder är viktigt för att IKT ska kunna användas på ett
gynnsamt sätt i undervisningen (jmf. Jahnke et. al, 2017, Genlott & Grönlund,
2016).
Detta leder vidare till en annan viktig aspekt för IKT användningen, nämligen
pedagoger och elevers behov av ökad kompetens för att kunna integrera och
använda IKT i klassrummet (jmf. Krumsvik, 2009). Som framgår i resultatet menar
ett flertal informanter att användningen av IKT i undervisningen ställer krav på att
19
både elev och pedagog ska kunna hantera verktygen för att på så vis skapa
förutsättningar för undervisning och inlärning. I resultatet framgår exempelvis att
eleverna behöver vilja använda verktygen men även ha en förståelse för när och hur
de ska användas. Detta skulle kunna kopplas till vikten av att pedagogerna besitter
den digitala kompetens som behövs (jmf. Krumsvik, 2009). Med andra ord
kompetens om hur och vilka verktyg som ska användas för respektive elev och
behov. Som Krumsvik (2009) menar behövs exempelvis kompetens om hur IKT
kan användas i undervisningen samt hur denna kompetens kan omsättas praktiskt
i olika pedagogiska sammanhang. Han menar även att pedagogerna bör ges både
teknisk och pedagogisk fortbildning i att hantera IKT-verktygen för att eleverna ska
gynnas av integreringen och användningen av IKT i undervisningen.
Ett flertal informanter i denna studie beskriver att de som specialpedagoger är
nyckelpersoner i just arbetet att utbilda pedagoger i användningen av IKT i
undervisningen. Som Brodin och Lindstrand (2003) beskriver tycks det dock råda
en allmän uppfattning bland pedagoger att det finns ett stort behov av utbildning
inom IKT och specialundervisning. Den fortbildning som ges fokuserar främst läs-
och skrivsvårigheter trots att flera av pedagoger önskat mer allmän kunskap om IKT
och specialundervisning. Detta tyder även på att kunskaper som skulle kunna
relateras till vad Krumsvik (2009) beskriver som digital kompetens inte inkluderas
inom ramen för den fortbildning som ges. Som denna studie visar har mer fokus
lagts på kunskap om läs- och skrivsvårigheter och tekniken, än på utveckling av
pedagogiska metoder som kan förstås som viktiga för att integrera IKT på ett
gynnsamt sätt i specialundervisningen.
En annan aspekt relaterar till engagemang hos elev och pedagog vad gäller
användandet av IKT i undervisningen. Som framgår i resultatet menar ett flertal
informanter att både elev och pedagog bör vara engagerad samt arbeta aktivt och ofta
med verktygen för att undervisningen ska bli tillgänglig. Detta går att relatera till
Jahnke et. al (2017) där pedagogerna i studien valde att på olika sätt integrera diverse
aktiviteter i undervisningen som innefattade användningen av iPads och appar. Detta
bidrog till att fler sätt till inlärning skapades. Detta tyder på att pedagogerna även
behöver ha ett personligt intresse för IKT i undervisningen. Ett flertal av
informanterna menar på att den enskilde pedagogen måste ta sig tid att sätta sig in i
20
hur verktygen fungerar. Detta skulle kunna underlättas genom fortbildning med fokus
på att öka den digitala kompetensen i undervisningen.
En förändrad lärandemiljö
Den andra forskningsfrågan är delvis kopplad till den första forskningsfrågan men med
ett djupare fokus på lärandemiljön. Som framkommer i resultatet tycks det finnas sex
aspekter som pekar på hur lärandemiljön kan förändras i och med användningen av
IKT i undervisningen. Vilka är följande; möjlighet till anpassad undervisning, ökad
tillgänglighet, ökad delaktighet och likvärdighet, förenklad undervisning samt ökad
motivation i klassrummet. Dessa sex aspekter informerar varandra om hur de
gemensamt bidrar till en förändrad lärandemiljö som skulle kunna skapa
förutsättningar för elevers inlärning. Nedan görs en kort analys av dessa aspekter.
I specialundervisning är lärandemiljön viktig (Williams, 2005). Som framgår i
resultatet menar ett flertal informanter att den största fördelen med användningen av
IKT i specialundervisning är dess ökade möjligheter att anpassa undervisningen efter
enskild elev och dess specifika behov. Enligt ett flertal informanter bidrar IKT-
verktygen till anpassad undervisningen för eleven med exempelvis nya sätt att inta
kunskap samt uppvisa sina förvärvade kunskaper. Detta går att relatera till Williams
(2005) studie där IKT visade sig främja inlärningen och undervisningen eftersom det
bidrar till en individualiserad lärandemiljö som i sig bidrar till att elevernas
inlärningssvårigheter minskar. I relation till detta beskriver även Kumar och Wilson
(1997) att IKT har oändliga möjligheter för elever med inlärningssvårigheter genom att
individualisera undervisningen ges eleven möjligheter att uppvisa sina förvärvade
kunskaper genom exempelvis ljud, animation och video.
En annan aspekt är att IKT kan göra undervisningen mer tillgänglig. I resultatet menar
flertalet informanter även att IKT tillgängliggör undervisning på ett nytt sätt för eleven.
Detta bland annat genom varierande användningsområden hos verktygen. Exempelvis
via olika appar och program som tydliggör innehållet visuellt eller via internet där det
mesta finns att tillgå såsom genomgångar, planering och uppgifter. Vilket gör det
möjligt att själv eller tillsammans med pedagogen planera och genomföra studierna.
Detta går att relatera till Jahnke et. al (2017) som menar att feedback och utvärdering
från pedagogen leder till reflektion hos eleven kring sin egen inlärningsprocess och
utvecklingsområden i relation till undervisningen. Sammantaget tycks det bidra till att
21
lärandemiljön, inom vilken eleven ska verka, blir mer tillgänglig för både elev och
pedagog.
En annan aspekt är att IKT kan skapa en lärandemiljö som karaktäriseras av ökad
delaktighet och likvärdighet hos eleverna. Aspekten som beskrevs ovan angående IKT
och tillgänglighet bidrar i sin tur till ökad delaktighet hos eleverna i lärandemiljön. När
samtliga elever använder IKT-verktyg på lektionerna upplever elever med
inlärningssvårigheter sig mindre utpekade i klassrummet. Detta skulle kunna förstås
skapa en tryggare lärandemiljö för eleverna då de upplever sig som en i mängden.
Enligt flera informanter bidrar användningen av IKT till att eleverna inte upplever sina
svårigheter som lika tydliga. Som Sangrà och González-Sanmamed (2010) beskriver
förstås IKT bland annat gynna inlärningsprocesser och skapa bättre förutsättningar för
uppmärksamhet och förståelse. Som framgår i resultatet menar informanterna
exempelvis att IKT-verktygen bidrog till att eleverna upplevde sig mer delaktiga i
undervisningen och i lärandemiljön då verktygen kunde bidra till att svårigheterna
minskade.
En annan aspekt är att IKT kan förenkla undervisningen. I resultatet framgår att IKT-
verktygen förenklar undervisningen framförallt för elever med läs- och
skrivsvårigheter. Via verktygens olika användningsområden kan exempelvis eleverna
få texter upplästa eller använda ljud och bild för att underlätta inlärningen. I relation
till detta beskriver Williams (2005) i sin studie att datorn upplevdes som ett
fördelaktigt IKT-verktyg av specialpedagogerna då det exempelvis gav elever med läs-
och skrivsvårigheter en frihet då texter kunde kopieras och klistras in i ett Word
dokument. I relation till detta menar Kumar och Wilson (1997) att datorn som
hjälpmedel minskade belastningen på arbetsminnet för de elever som har svårigheter
med att ha koll på flera moment samtidigt. Som framgår i resultatet menar flera
informanter att den minskade ansträngningen bidrar till att arbetsminnet hos eleverna
avlastas. Detta tyder på att eleverna inte behövde fokusera på svårigheterna utan
kunde således rikta sin uppmärksamhet åt uppgiften. Detta skulle kunna förstås som
att lärandemiljön inte förknippas med hinder i inlärningen och blir därför mindre
ansträngd för eleven.
En ytterligare aspekt som tycks ha betydelse för lärandemiljön är ökad motivation hos
eleverna. I och med att användningen av IKT bidrar till att undervisningen blir både
tillgänglig och förenklad bidrar lärandemiljön till att blir eleverna motiverade att ta till
22
sig kunskap på fler sätt. Detta går att relatera till Kumar och Wilson (1997) som i sin
studie beskriver att elever med inlärningssvårigheter ofta har låg motivation och
självkänsla då energin går åt till att lösa uppgifter som exempelvis att läsa en text. Som
framgår i resultatet menar flertalet informanter att IKT i undervisningen och dess olika
användningsområden bidrar till att eleverna blir motiverade då verktygen undanröjer
hinder i inlärningen. Detta skulle kunna förstås som att IKT kan bidra till en
stimulerande och underhållande lärandemiljö för eleverna då de har möjlighet att välja
användningsområden hos verktygen som för dem är underhållande, stimulerande
samt lättsamma. Å andra sidan är det viktigt att verktygen inte bidrar till att fokuset
försvinner från undervisningen genom att användas som underhållning med diverse
spel och appar som inte riktar sig till undervisningen.
Som tidigare nämnt tycks dessa aspekter informera varandra i arbetet att gemensamt
bidra till en förändrad lärandemiljö som skulle kunna skapa förutsättningar för elevers
inlärning. Stundtals är dessa aspekter svåra att särskilja. Det blir dock tydligt att när
aspekterna integreras och samspelar med varandra skapas en komplexitet som blir
eller bidrar till den delvis förändrade lärandemiljön. För att lärandemiljön ska kunna
förändras måste förutsättningar finnas. En viktig aspekt för detta är nionde aspekten
tillgång till IKT-verktyg, vilket tycks skilja sig beroende på skola och årskurs. Trots att
IKT beskrivs som ett fördelaktigt komplement i undervisningen av samtliga
informanter är tillgången till verktygen hos elever med inlärningssvårigheter
varierande. I årskurs 4–6 har varje elev ett eget verktyg och i F-3 är det
klassuppsättningar där en klass får dela på verktygen. I förskolan upp till tredje klass
förekommer således inte ett eget verktyg för varje enskild elev. Flera menar att
framförallt årskurs 4–6 kan IKT bidra till en varierad och förbättrad undervisning då
varje elev har tillgång till ett eget verktyg.
I flera av skolorna har kommunerna satsat på en-till-en-verktyg som innebär att varje
elev i årskurs 4–6 har rätt till en egen dator. Å ena sidan erbjuder flera av skolorna ett
eget verktyg till de elever som är i behov av det och används således efter behov. Å
andra sidan kan detta bli problematiskt gällande delaktigheten och likvärdigheten hos
eleverna. När samtliga elever har eget verktyg blir inte eleverna med
inlärningssvårigheter lika utpekade. Den varierande tillgången till IKT-verktyg tycks
försvåra möjligheten att skapa en gynnsam lärandemiljö. Framförallt är möjligheten
till en gynnsam lärandemiljö begränsad för elever i förskolan upp till tredje klass, vilket
23
bidrar till att samtliga aspekter som kan skapa en gynnsam lärandemiljö inte kan
uppnås. Detta skulle kunna undvikas om satsningar på en-till-en-verktyg även utförs i
lägre årskurser.
Avslutande diskussion och konklusion
I början av detta avsnitt kommer en sammanfattande diskussion att företas där
tidigare forskning, resultat och analys redogör för ett flertal centrala lärdomar som
framgår i studien kring IKT och specialpedagogik. Avsnittet avslutas med en
diskussion om studiens metod, begränsningar samt förslag på fortsatt forskning.
Syftet med studien har varit att undersöka och förstå hur verksamma specialpedagoger
i kommunala grundskolor förstår IKT i undervisningen samt hur det kan skapa
förutsättningar för inlärning hos elever med inlärningssvårigheter. Som studien visar
finns tre aspekter som tycks viktiga beträffande hur och vad som kan behövas för att
IKT ska kunna användas. IKT förstås som ett fördelaktigt komplement i
undervisningen där kompetens och engagemang hos pedagog, elev samt
specialpedagog blir viktigt för att IKT ska kunna användas på ett gynnsamt sätt i
specialundervisningen. Som studien visar finns även sex aspekter som tycks peka på
hur lärandemiljön kan förändras i och med användningen av IKT i undervisningen.
Studien visade hur dessa aspekter tycks informera varandra i arbetet att gemensamt
bidra till en förändrad lärandemiljö som skulle kunna skapa förutsättningar för elevers
inlärning. Möjligheten till anpassad undervisning bidrar till att undervisningen blir
tillgänglig, vilket ökar delaktigheten och likvärdigheten hos eleverna. Studien visade
även att IKT förenklar undervisningen. I och med detta ökade även motivationen hos
eleverna som i sin tur bidrog till en lärandemiljö där inlärningen blir lustfull.
Tillgången till IKT-verktyg visade sig även vara centralt för att användningen ska bli
möjlig. Detta påvisar att när aspekterna integreras och samspelar med varandra skapas
en komplexitet som blir eller bidrar till den delvis förändrade lärandemiljön.
En fråga om likvärdighet
Sammantaget visar studien att IKT kan förstås som ett fördelaktigt komplement i
specialundervisningen men som även ställer krav på kompetens och engagemang hos
pedagog, elev samt specialpedagog. Detta för att kunna skapa en gynnsam
lärandemiljö som innefattar delaktighet och likvärdighet hos samtliga elever. Som vi
24
vet är ett av skolans största uppdrag är att skapa förutsättningar för en likvärdig skola
med hänsyn till barns och elevers olika behov samt ge stöd och stimulans för utveckling
(SkolL 1:4). I studien framgår även att användningen av IKT kan bidra till en ökad
delaktighet och likvärdighet hos eleverna. Detta då det kan skapa förutsättningar för
att samtliga elever kan ges lika möjligheter att kunna verka inom samhället. Som
studien visar skulle digitalisering av specialundervisningen, inkluderat en utvecklad
lärandemiljö, ge specialpedagoger och pedagoger möjligheten att skapa bättre
förutsättningar för en likvärdig undervisning för elever med enskilda behov. För att
detta överhuvudtaget ska bli möjligt krävs dock kompetens kring användningen av
IKT-verktyget. Som även Krumsvik (2009) menar blir det därmed viktigt att pedagoger
och specialpedagoger ges fortbildning.
För att lärandemiljön ska bli gynnsam krävs att undervisningen utvecklas för att
integrera IKT-användningen med utvecklade pedagogiska metoder, vilket också ställer
krav på digital kompetens hos pedagog och specialpedagog (jmf. Jahnke et. al, 2017).
Detta tycks innebära att skolorna behöver satsa på utveckling av digital kompetensen
hos pedagog och specialpedagog. Detta skulle kunna uppnås genom utbildning om
IKT-verktygens olika användningsområden. Då digital kompetens numera tycks vara
grundläggande i skolorna är det därför viktigt att kontinuerlig fortbildning ges. Det
krävs att fortbildningen blir en naturlig del i det dagliga arbetet. Detta skulle kunna
uppnås genom att skapa förutsättningar för kollegialt lärande där exempelvis
personalmöten skulle kunna innefatta att pedagogerna utbildar varandra.
Specialpedagogernas uppdrag skulle även kunna utökas där mer vikt samt ansvar läggs
på att utbilda pedagogerna. Framförallt behövs förändring ske politiskt där större
satsningar och resurser kan göras gällande kompetensutveckling. I synnerhet då
skolan enligt lag har som uppdrag att skapa förutsättningar för en likvärdig skola med
hänsyn till barns och elevers olika behov (jmf. SkolL 1:4).
Som framgår av studien finns som sagt ett flertal olika användningsområden hos
verktygen som inte nyttjas då flertalet pedagoger inte känner sig förtrogna med dem.
Detta tycks även påvisa att det finns ett behov av ökad kompetens för att lärandemiljön
ska bli gynnsam för samtliga elever. Här blir även tillgången till IKT centralt – för att
användningen ska bli möjlig krävs det tillgång till IKT-verktyg. Som studien visar är
tillgången varierande mellan skolor och årskurser. Från förskolan upp till årskurs tre
har eleverna inte tillgång till ett eget verktyg men i vissa av skolorna ges elever i behov
25
av särskilt stöd ett eget verktyg. Å andra sidan visar studien att ett flertal elever inte
tycks vilja använda IKT-verktyg, då de upplever sig utpekade eftersom inte alla elever
har eget verktyg. Detta påvisar att tillgången är viktig för att skapa en gynnsam
lärandemiljö med delaktighet och likvärdighet för samtliga elever. Vilket påvisar att
regeringen behöver satsa och budgetera för att kunna ge samtliga kommuner de
resurser som behövs för att kunna erbjuda varje elev ett eget verktyg. Tillgången till ett
eget verktyg ska inte vara beroende av vilken kommun, skola eller årskurs eleven
tillhör, då samtliga elevers ska ges lika möjligheter.
Diskussion om studiens metod, begränsningar och förslag på fortsatt
forskning
Mailintervju som metod bestod av både positiva och negativa aspekter.
Mailintervjuer bidrog till att informanterna gavs möjlighet att reflektera över sina svar
vilket bidrog till en direkt tillgång till informantens subjektiva uppfattningar. Avsikten
var från en början att intervjuerna skulle ske fysiskt med bandspelare. På grund av
tidsbrist hos ett flertal av informanterna kunde enbart ett mindre antal medverka.
Mailintervju bidrog till ett större antal informanter som i sin tur gjorde det möjligt att
få tillräckligt stor datamängd. Metoden gjorde det även möjligt att ställa
kompletterande frågor i efterhand vilket inte alltid är möjligt vi en fysisk intervju. En
negativ aspekt var bristen av kontroll. Mailintervju minskade möjligheten att
kontrollera att informanten faktiskt återsände sitt svar. Informanterna återsände sitt
svar när de ansåg ha tid vilket försvårade möjligheten till en formell avslutning (jmf.
Ryen, 2004). Då mailintervju användes som metod bidrog detta till att IKT prövades
som ett digitalt hjälpmedel.
Sägas kan att det finns ett antal begränsningar med studien. Studiens empiri är relativt
begränsad för att större generaliseringar och kunskapsanspråk ska kunna göras. Fler
informanter behövs för att kunna göra detta. En annan aspekt är studiens inriktning
på inlärningssvårigheter generellt. För att en bredare bild ska kunna ges behövs mer
inriktad forskning som kan bli relevant för specifika ämnen. En annan aspekt var att
forskning om IKT och specialpedagogik var relativt begränsad. Detta bidrog till att det
inte fanns mycket forskning att relatera till. En ytterligare aspekt var att informanterna
i studien främst relaterade till inlärningssvårigheten dyslexi. Därav är ett förslag för
fortsatta studier att specificera studien till en inlärningssvårighet som exempelvis
dyskalkyli, aspergers syndrom, ADHD samt ADD.
26
Referenser
Birkemo, A. (2001). Inlärningssvårigheter. I Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold, A.
(red.) Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. (3., [rev.]
uppl., s. 125–151) Lund: Studentlitteratur. Brodin, J., & Lindstrand, P. (2003). What about ICT in special education? Special
educators evaluate information and communication technology as a learning
tool, European Journal of Special Needs Education, 18(1), 71-87, doi:
10.1080/0885625032000042320 Drigas, A.S., & Ioannidou, R. E. (2013). Special Education and ICTs. International
Journal of Emerging Technologies in Learning, 8(2), 41–47. doi:
10.3991/ijet.v8i2.2514
Genlott, A.A., & Grönlund, Å. (2016). Closing the gaps – Improving literacy and
mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers & Education, 99, 68–80.
Hämtad från
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131516300859
IT. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 30 oktober från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/it
Jahnke, I., Bergström, P., Mårell-Olsson, E., Häll, L., & Kumar, S. (2017). Digital
Didactical Designs as research framework: iPad integration in Nordic schools.
Computers and education, 113,1–15. doi: 10.1016/j.compedu.2017.05.006
Krumsvik, R. (2009). Situated learning in the network society and the digitised
school. European Journal of Teacher Education, 32(2), 167–185. doi:
10.1080/02619760802457224
Kumar, D., & Wilson, L. C. (1997). Computer Technology, Science Education, and
Students with Learning Disabilities. Journal of Science Education and
Technology, 16(2), 155-60. doi: 10.1023/A:1025622116227
Lindgren, S. (2014). Kodning. I Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2.,
[utök. och uppdaterade] uppl., s. 45–60). Malmö: Gleerup.
Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.
(2., [utök. och uppdaterade] uppl., s. 87–99). Malmö: Gleerup.
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data - halvstrukturerade intervjuer. I
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade]
uppl., s. 149–161). Malmö: Gleerup.
27
Peltenburg, M., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Doig, B. (2009). Mathematical
power of special-needs pupils: An ICT-based dynamic assessment format to
reveal weak pupils’ learning potential. British Journal of Educational
Technology, 40(2), 273–284. doi:10.1111/j.1467-8535.2008.00917.x
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. (1. uppl.)
Malmö: Liber ekonomi.
Sangrà, A., & González-Sanmamed, M. (2010) The role of information and
communication technologies in improving teaching and learning processes in
primary and secondary schools, ALT-J: Research in Learning Technology,18(3),
207–220. doi: 10.1080/09687769.2010.529108
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2016) IT-användning och IT-kompetens i skolan. (Rapport 2015:00067).
Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv.
Stockholm: Statens skolverk.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015). It i lärandet för att nå målen.
(Artikelnummer 00368). Hämtad från http://SPSM.se
Specialundervisning. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 30 oktober från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/specialundervisning
Sveningsson Elm, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003). Att fånga nätet:
kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning (Tillhandahållen via institutionen)
Williams, P. (2005). Using information and communication technology with special
educational needs students: The views of frontline professionals. Aslib
Proceedings, 57(6), 539–553. doi: 10.1108/00012530510634262
28
Bilagor
Bilaga 1: Informationsbrev
UMEÅ UNIVERSITET
Pedagogiska institutionen
Höstterminen 2018
Hej!
Jag heter My Olausson och studerar beteendevetenskap. För tillfället läser jag en kandidatkurs
i pedagogik på Umeås universitet och ska under tio veckor genomföra mitt examensarbete som
handlar om IKT och specialpedagogik. Därför behöver jag specialpedagogers uppfattningar
kring informations- och kommunikationsteknik som yrkesvektyg i undervisningen hos barn
med inlärningssvårigheter.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie då Du är en verksam specialpedagog i västra
Sverige. Jag vore mycket tacksam om Du har möjlighet att ställa upp på en mailintervju. Jag
kommer bifoga intervjufrågorna i mailet och frågorna ska besvaras inom en-två veckor. Din
medverkan i studien är helt frivilligt och Du har möjlighet att när som helst avbryta Din
medverkan. Jag följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär att allt som
skrivs i mailintervjun enbart kommer läsas av mig och Dina svar kommer inte kunna härledas
till Dig. Studien kommer finnas tillgänglig i februari 2019.
Jag vore mycket tacksam över din medverkan!
Vänliga hälsningar,
My Olausson
Vid frågor, vänligen kontakta:
Epost: [email protected]
Tel: xxx-xxxxxxx
Namn handledare
Epost: [email protected]
Tel: xxx-xxxxxxx
29
Bilaga 2: Intervjuguide
Inledande frågor
o Vilket årtal är du född?
o Hur länge har du arbetat som specialpedagog?
Användning av IKT i specialpedagogisk undervisning
o Har ni tillgång till IKT-verktyg och olika program i skolan? Finns det program och IKT-
verktyg som är anpassade för specialpedagogisk undervisning?
o Vilka IKT-verktyg används i undervisningen? Hur används IKT-verktygen?
o Hur bidrar användningen av IKT-verktygen till inlärning/bättre undervisning? Varför
används de på det sättet och vad bidrar det till?
o Har ni utvecklat andra pedagogiska metoder för att använda IKT i undervisningen och i
så fall vad/hur?
IKT användning och lärandekontextens förändring samt kompetens
o Hur upplever du att lärandemiljön förändras för eleverna när IKT används? Vad skulle
du vilja utvecklades och varför?
o Vilka kompetenser behövs för pedagogerna när det gäller att använda IKT i
undervisningen?