// EKOSTÄDERSvensk arkitektur firar nya triumfer utomlands

// CYKLINGAlla talar om det – men alltför få sätter sig i sadeln

// PERSPEKTIVKänd och död: snabbaste vägen till egen gata

// KRÖNIKAJohanna Koljonen om världens mest magiska stad

STAD I LJUS

Det handlar inte om starka lampor.Det är bättre belysning som gator, hus och människor behöver.

#01/2011 FRÅN SVENSKA TEKNIK & DESIGNFÖRETAGEN FÖR DIG SOM UTVECKLAR SAMHÄLLET

Ljusdesignern Hans Arvidsson

vet hur Sverige ska hitta ut ur mörkret

INFLUENS2

BILDEN

// PLATSEN

PArk Som TAr PrISETSandgrundsparken i Karlstad har valts ut som landets bästa projekt inom landskaps- arkitektur och belönats med Sienapriset 2010, en utmärkelse som främjar god utemiljö.

Parken är byggd på en udde i Klarälven och ska dels stärka Karlstads identitet som en stad vid vatten, dels vara en plats där konst och natur möts.

Sienaprisets jury motiverade sitt val med att ”skapelsen är tidlös och romantisk, med säker växtbehandling och terrassering. Här ryms både robusta bryggor, vida utblickar och intima mjukt formade blomstrande rum.”

Byggnationen av parken påbörjades 2007. Sedan dess har den vuxit fram steg för steg och är fortfarande inte färdig. 2011 kommer en 40 meter lång utsiktsplattform att byggas på den ”fågelnäbb” som sticker ut i älven.

LANDSKAPSARKITEKT: Thorbjörn Andersson, SwecoLJUSDESIGNER: Helena Björnberg, Tyréns

FOTO

: Å

ke

e:sO

n L

ind

ma

n

INFLUENS 3

VÄLkommEN //

JAG TRYCKER FAST SKORNA I KLIPPSEN och trampar sakta längs Norr Mälarstrand, viker upp mot Tranebergsbron och skyndar mig till skylten som det står Drott-ningholm på. Ekerös vackra cykelvägar ligger för mina fötter. Lika glad som jag är över att bo mitt i stan, lika glad är jag över att ha naturen inpå knuten. Precis som många andra svenskar är jag en naturälskande person. Cykla, promenera, ta båten, åka till stugan ... vi är ett folk som vill ut!

När trafiken tätnar i staden blir cykeln ett fortskaffningsmedel. På cykelbanorna trixar vi oss fram och tar oss på så sätt förbi trafikstockningar. Det blir allt trängre

på stadens cykelbanor, också på stråken ut mot förorterna. En gång skrämde Stella Fare, då Stockholmspartiet – nu hemma-hörande i Folkpartiet, slag på bilisterna. Många ondgjorde sig över hennes galna idé med cykelbanor – mitt i vägbanan!

Men cykelbanorna kom för att stanna, till glädje för alla som gillar att trampa för egen maskin.

”Promenadstaden” är ett myntat begrepp. Vi förtätar staden för att rymma allt fler samtidigt som vi vill behålla de gröna lungorna. Promenadstråken där vi kan flanera – där parker, stigar och stränder är vårt mål. Naturnära mitt i den moderna staden. Alla städer med självaktning röjer numera upp i gamla industriområden, bangårdar och hamnar för att göra attraktiva strandpromenader.

FÖR ATT SKAPA TRYGGHET parat med skönhet behöver vi också använda ljus. Ljussättningen är en mycket vikti-gare del av det offentliga rummet än de flesta tänker på. Läs mer och få ljusa idéer på sidan 20.

Tredje numret av Influens vill sätta företeelser som dessa på agendan. Vi vill ge dig tankar och tips kring möjligheter. Här finns massor av bra exempel som tillgodoser invånarnas behov – och ibland över-träffar deras förväntningar.

INFLUENS ges ut av svenska Teknik&designföretagen som är bransch- och arbetsgivar-organisation för arkitekt-, teknik- och industrikonsultföretagen. Läs mer på www.std.seAnsvarig utgivare: Lena WästfeltProjektledare: mathias Lindow, 08-762 67 00, redaktionen@std.seProduktion: Clinton agency i samarbete med Redaktörerna och Lindow kommunikation.redaktör: Åsa Rydén antonssonGrafisk form: karl-Fredrik Johnfors, Jenny Li skogvoll korrektur: Hans strömberg omslagsfoto: Johan Bergmarkredaktionsråd: mathias Lindow, saga Hellberg, daan Cedergren, anders englund, Jens Hedberg, Beatrice kindembe, anders Persson Tryck: intellecta infolog, solna Tidningen är tryckt på svanenmärkt papper

STELLA FARE SKRämDE SLAG pÅ bILISTERNA

mED SIN IDÉ om cyKELbANoR – mITT I VäGbANAN!

cyklister och flanörer tar staden i anspråk

Lena WästfeLt Vd, svenska teknik&Designföretagen

14

12INNEHÅLLI korTHET // Lokalt klimatavtal i stället för globala i Upplands Väsby 4

orD moT orD // Anders Ygeman och Catharina Elmsäter-Svärd om järnvägens framtid 6

INFLUENSEr // Kristina Thorvaldsson, Louise Hammarberg, Christer Gerdin och Cecilia Hertz om sina visioner 7

SÅ FUNkAr DET // I framtiden lyser fönster och tapeter av sig själva 10

EkoSTÄDEr // Svenska arkitekter exporterar hållbara idéer 12

FokUS // Det handlar inte om starka lampor. Det är bättre belysning som gator, hus och människor behöver 14

INFrASTrUkTUr // Alla talar om cykling, men alltför få sätter sig i sadeln 20

PANELEN // Experterna svarar om ljud, brandsäkerhet och juridik 25

PErSPEkTIV // Känd och död – vägen till en egen gata 26

kröNIkA // Johanna Koljonen om världens mest magiska stad 27

mATErIAL // Det svenska stålet står sig 28

Försäkra dig om att få ett eget exemplar av INFLUENS. skicka din adress till redaktionen@std.se så får du tidningen helt utan kostnad. 9

Jan Ejhed, ljusexpert.

Cecilia Hertz, rymddesigner

FoTo

: Jo

HA

NN

A H

AN

No

26

20

INFLUENS4

// I korTHET

AnnA AxménFlygvärdinna, Göteborg– Jag tycker om att cykla för att det är ett bra sätt att motionera, dessutom är det gratis. På vintern är det för halt. Bättre vinterunderhåll på cykelbanorna skulle nog få mig att cykla mer.

JAKob möLLerSnickare, Torslanda– Jag cyklar men bara på sommaren. Lathet och kyla och att det är för halt hindrar mig från att cykla på vintern. Bätt-re väder skulle kunna få mig att cykla mer!

CAroLIne KArLSSonStudent, Gråbo– Jag brukar cykla i stäl-let för att gå, trivs bättre med det. En ny bättre bekvämare sadel skulle antagligen få mig att cykla ännu mer.

FrIDA rULJevStudent, Sävedalen– Jag vet faktiskt inte riktigt varför jag inte cyklar, jag går hellre. Det kanske är för kallt. Kan-ske att bättre väder kan få mig att cykla mer.

mArTIn LyhAGenorginalare, malmö– Jag har inte haft cykel på tio år, detta på grund av för mycket vandalise-ring av cykeln. En ny cykel skulle definitivt få mig att cykla igen.

INTERVJUER oCH FoTo: Christiaan Dirksen

VI FEM: GÖTEBORG

vad skulle få dig att cykla mer?

Lokala klimatavtal i stället för globalaInför klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 beslutade sig Upplands Väsby kommun för att bidra med en lokal klimatöverens-kommelse. Efter att ha blivit miljöcertifie-rade enligt ISO ville kommunen utveckla sitt klimatarbete ytterligare.

Man utgick från ett existerande sam-arbete med näringslivet och bad företag förbinda sig att i ett första steg kartlägga sin energiförbrukning och i ett andra steg att sänka den.

Nu har det gått ett år, och en utvärdering är gjord. Resultatet visar att flera företag startat ambitiösa kartläggningar men att det varit svårt att få in jämförbara uppgifter.

– Målet är nu att enas om vilka uppgifter som ska lämnas in innan fler företag ansluter sig. Både nätverksträffar och hemsidan med best practice kommer att utvecklas, säger kommunens miljöstrateg Eva Bergh.

I dagsläget är 21 företag anslutna och målet för 2013 är 50 företag. •

SkrIVEr kLImATAVTAL. eva Bergh, miljöstrateg i

Upplands Väsby kommun.

FOTO

: R

Osie

aLm

30 000 000 000är ”underhållsskulden” i det svenska väg- och järnvägsområdet på grund av att underhållet varit eftersatt i flera år. Allt enligt Håkan Westerlund vid Centrum för drift och underhåll, KTH.

Underjordisk stad i diamantgruvaOm en grupp ryska arkitekter får som de vill kommer en sibirisk diamantgruva att förvandlas till Eco-City 2020, skriver Bygg-världen. Staden ska kunna husera 10 000 boende, och här ska man kunna odla växter och producera kött.

Hela staden skulle då täckas av en genom-skinlig kupol, täckt med solceller. Under kupolen byggs staden i tre våningsplan, med bostäder på det översta planet. Rent tekniskt lär det enligt inblandade arkitekter och ingenjörer kunna fungera, men de är tveksamma till om någon kommer att vara beredd att finansiera projektet. •

UNDEr JorD. Rysk gruva kan förvandlas till ekoboende.

INFLUENS 5

2030 boR ÖVER 60 pRocENT AV joRDENS bEFoLKNING I mEGA-

STäDER. DET KRäVS STÖRRE ocH mER GLobALA GREpp äN VAD Som TAS I DAG.Monica von Schmalensee, ny vd för White arkitekter till DI Weekend.

I korTHET //

hALLÅ DÄr…Ola Göransson på miljödepartementet, med anledning av att ”Delegationen för hållbara städer” i slutet av förra året delade ut totalt 190 miljoner kronor till 20 olika stadsbyggnads-projekt med inriktning på ekologisk hållbarhet.

Vilka var de viktiga kriterierna när ni valde projekt?– Projekten ska utgöra bra stadsut-vecklingsexempel, planerade utifrån en helhetssyn, men förslagens klimateffek-ter har varit avgörande vid den slutliga bedömningen. Alla aspekter på hållbar stadsutveckling, inklusive klimataspekten, ingår i bedömningen.

Vilka är de främsta syftena med ”Delegationen för hållbara städer”?– Ett syfte är att skapa en nationell arena för hållbar stadsutveckling för att lyfta och sprida intresse och kunskap kring frågorna. Ett annat är att verka för att det skapas nya spjutspetsprojekt som visar vägen framåt.

Finns det några projekt ni saknar?– Det skulle vara roligt att se till exempel ännu mer av kreativ användning av ny tek-nik eller hur man ytterligare kan integrera ekologiska och sociala hållbarhetsfrågor. En annan viktig fråga är hur våra städer kan utvecklas för att drastiskt minska klimatutsläppen från transporter.

Hur har Sverige uppmärksammats internationellt på området?– Några tydliga exempel är ju Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen i Malmö som besökts av tusentals delegationer. Från re-geringens sida möter vi ett stort intresse från bland annat Kina, Indien, Brasilien och USA. Vi har också avtalat om samarbete med flera länder kring miljöteknik och hållbar stadsutveckling.

Kommer det att bli ett nytt steg med nya ekonomiska satsningar?– ”Delegationen för hållbara städer” kom-mer nu att fortsätta i två år för att fullfölja satsningen. Utöver det satsar regeringen 100 miljoner kronor per år under åren 2011–2014 i ny miljötekniksatsning, och en ny bred nationell miljöteknikstrategi kommer att tas fram. •

FOTO

: JO

Ha

n O

LssO

n

INTERVJU: Peter Wiklund

Ing-Marie Odegren fick i slutet av förra året Stora Energipriset som delas ut av konsultföretaget Sweco. Hon är vd för bostadsbolaget Alingsåshem och har låtit bygga om energislösande miljonprograms-hus till moderna passivhus.

Tidigare krävde uppvärmningen 115 kWh per år och kvadratmeter, men nu är bolaget nere på 19 kWh. Samtidigt har användningen av varmvatten halverats.

I det första skedet byggs 300 lägenhe-ter om, och lika många till är planerade. •

Prisbelönta snåla hus

käLLa: ByggVäRLden

VärlDEnS STörSTA STäDEr* år … 2010 2025 2030

1. Jakarta, Indonesien 22,0 32,7 37,0

2. Tokyo-Yokohama, Japan 35,2 35,8 36,0

3. Manila, Filippinerna 20,8 30,3 34,1

4. Delhi, Indien 21,0 29,5 32,8

5. Mumbai, Indien 21,3 28,6 31,4

6. Shanghai, Kina 18,4 23,2 24,9

7. Kairo, Egypten 17,3 22,0 23,7

8. Sao Paulo, Brasilien 20,2 22,6 23,4

9. Calcutta, Indien 15,5 20,8 22,8

10. New York (NY-NJ-CT), USA 20,6 22,2 22,7 *ANTAL mILJoNEr INVÅNArE, ProGNoSEr För 2025 ocH 2030. käLLa: demOgRaPHia WORLd URBan aReas

// VINJETT

I ETT JÄRNVÄGSSYSTEM som används och där nyttjan-det ökar kommer det alltid att finnas behov av både underhåll och investeringar. Vi måste därför alltid noga överväga avvägningen mellan underhåll och investeringar. Det är angeläget att vi får en bättre bild av hur vi bäst hanterar de frågor kring ett ökat kapacitetsbehov som finns inom järnvägssystemet, som även ska vara uthålligt och robust.

Anslaget för drift och underhåll av järnväg har de senaste fyra åren höjts med cirka 40 procent. Under planperioden 2010–2021 avsätts 64 miljarder för drift och underhåll samt att vi investerar 65 miljar-der i järnvägssystemet.

Flera stora projekt genomförs nu i hög takt. Samtidigt är vi varsamma om statens finanser och säkerställer att vi kan hantera kostnaderna för alla

de projekt som innefattas i planperioden. I skrivandes stund har jag passerat 130 dagar i

min nya roll som infrastrukturminister och mycket av mitt arbete har varit fokuserat på frågor som rör underhåll och investeringar av järnvägen. Bättre underhåll är nödvändigt för att undvika försäm-ringar i det befintliga systemet. Detta kommer dock

i vissa fall att medföra en del stör-ningar under den tid underhållet genomförs. De positiva effekterna av satsningar på underhåll visar sig dock ofta snabbare än vid plane-ring av nyinvesteringar som ofta

har långa planeringshorisonter. Nu genomlyser vi underhållet för att inte

överraskas i framtiden. Vi måste vårda det vi har. Samtidigt arbetar vi med uppgiften att öka kapaciteten på spår för bättre transporter och en bra arbetspendling. •

Catharina Elmsäter-Svärd (M)Infrastrukturminister

FoTo

: PA

WEL

FLA

To

DEN SVENSKA JÄRNVÄGENS stora akilleshäl är den skri-ande kapacitetsbristen. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att vi nu försöker att möta 2000-talets kraftigt ökande efterfrågan på snabba och bekväma tågresor, inte minst för arbetspendling, med en spårinfrastruktur dimensio-nerad för det sena 1800-ta-lets behov. Järnvägen körs därför hela tiden farligt nära gränsen för systemkol-laps. Längs södra och västra stambanan, Ostkust-banan och på infarterna till våra storstäder släpper man i praktiken på mer trafik än vad systemet klarar av.

Resultatet blir ett järnvägssystem som helt saknar förmåga att hantera störningar. Minsta avvikelse från ideala förhållanden – ett lättare snöväder, en

fastfrusen växel eller ett signalfel – längs något av de hårdast belastade avsnitten kan orsaka en störning som snabbt sprider sig och skapar kaosartade förhål-landen i hela det nationella nätet. Därför är det på

kort sikt oerhört viktigt att minimera antalet trafikstörningar som beror på bristande underhåll eftersom konse-kvenserna, på grund av kapacitetsbris-ten, blir så omfattande.

För att långsiktigt skapa ett robust järnvägssystem är investeringar i

ökad kapacitet helt nödvändigt. De investeringar som finns med i regeringens infrastrukturplan för perioden fram till år 2021 bedömer vi dock som helt otillräckliga. Där återfinns till exempel inte en enda kapacitetshöjande åtgärd längs den västra och södra stambanan, det vill säga ryggraden i det svenska järnvägssystemet. •

Anders Ygeman (S)Talesperson i infrastrukturfrågor

FOTO

: sa

nd

Ra

Ba

qiR

Jazid

FÖR ATT LÅNGSIKTIGT SKApA ETT RobuST

jäRNVäGSSySTEm äR ÖKAD KApAcITET NÖDVäNDIGT.

DET KommER ALLTID ATT FINNAS bEHoV AV bÅDE

uNDERHÅLL ocH INVESTERINGAR.

vAD TyCKer DU?SKrIv TILL

reDAKTIonen @STD.Se

För sveriges järnvägar finns många utmaningar. Vad är viktigast – underhåll eller nysatsningar?

// orD moT orD

vAD behöver JÄrnvÄGen?

INFLUENS6

historien om växjö som Europas grönaste stad började 2007. Då kom brittiska BBC på besök

och gjorde ett reportage om vår miljöpolitik som gav mycket uppmärksamhet. En viktig anledning till BBC:s besök var att vi kunnat sänka våra koldioxidutsläpp till rekordlåga nivåer, även med internationella mått mätt. Vårt miljöarbete började egentligen redan på 1960-talet då kommunen enades i arbetet med att rena några starkt förorenade sjöar i kommunen.

Vårt viktigaste miljömål är att Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 2030. Om vi ska lyckas måste vi exempel-vis öka bussåkandet inom kommunen och cyklandet i tätorten. Just nu håller vi på att byta ut våra dieseldrivna stadsbussar till biogasbussar, vilket ska vara klart 2013. Vi hoppas också kunna starta upp en fullskalig biobränsleanläggning, men det är dyra inves-teringar för en liten kommun. Vi måste vara finurliga, finna smarta lösningar och hitta finansiering via exempelvis EU-medel.

Om vi ska lyckas nå våra högt ställda mål måste vi se över vårt sätt att jobba. Vi måste exempelvis skärpa våra interna processer i kommunen. Vi ska ju inte bara besluta om målsättningar – de ska genomföras också.

Det finns en stark politisk enighet kring våra miljömål. Det ger stabila planerings-förutsättningar och gör det enklare för mig som planeringschef. Då kan det faktiskt vara svårare att nå ut med våra miljöpolitiska målsättningar bland våra kommuninvå-nare. Det ser jag som en av våra allra största utmaningar!”

INFLUENS 7

influenser

en sätter Växjö på miljökartan, en vill omvandla rymdforskning till stadsplanering på jorden och två vet hur fastighetsägare kan gå från energieffektiva ord till

handling. möt personerna som influerar oss just nu.

Kristina thorvaldssonär planeringschef i Växjö kommun. Växjö utnämndes till Europas grönaste kommun av brittiska BBC 2007.

TEXT: Thomas PetterssonFOTO: Peter Jönsson

// VINJETT

Det finns massor av pengar och energi att spara –och miljö att skona – om landets

fastighetsägare investerar i energieffektiv teknik. Trots detta satsas det förvånansvärt lite. Orsak–erna till det ville vi ta reda på i vårt gemensamma examensarbete som vi presenterade våren 2010.

Det vi kom fram till var att uteblivna energi- effektiviseringar beror på en rad omständigheter, men att den avgörande faktorn är ekonomin. En energiinvestering måste alltid stämmas av mot ett förväntat energipris. Det är en osäkerhets-faktor, på samma sätt som räntekostnader och försäkringskostnader. Fastighetsägarna är angelägna om att se snabba sänkningar av driftskostnaderna eftersom utrymmet att höja hyran för att bekosta investeringarna är begränsat.

I en bostadsrättsförening är det ännu mer

komplicerat. Där har de boende olika avsikter och tidsperspektiv med sitt boende. En person som tänker bo kort tid och sälja sin lägenhet har inte något större intresse av en investering som höjer hyran, även om investeringen är rätt på lite längre sikt.

Svårigheten att få till ett investeringsbeslut beror ofta på att energikonsulter är duktiga på teknik, men inte lika duktiga på ekonomi. Eventuellt är de ännu sämre på att pedagogiskt kunna förklara hur man ska tänka och räkna vid energiinvesteringar.

Därför har vi tagit fram ett kalkylverktyg som ska underlätta för alla parter. Kalkylen visar kassaflöde, kapitalvärde och payback utifrån aktörens ekonomiska möjligheter och den valda finansieringslösningen. Idén är att verktygen ska omvandla teknik till lättförståelig ekonomi så att alla aktörer i processen talar samma språk.”

louise hammarberg & Christer gerdin lade fram sitt examensarbete på master-programmet Technology Management, ett samarbete mellan lunds tekniska högskola och lunds ekonomihögskola.

// INFLUENSEr

INFLUENS8

// LÄS MER: Ladda ner uppsatsen från www.uppsatser.se //

TEXT: Thomas PetterssonFOTO: Christiaan Dirksen

mitt intresse för rymden väcktes när jag läste industri- design på lunds tekniska hög-

skola. Jag deltog i ett projekt där vi besökte nasa och Johnson Space Center i Houston – sedan var jag såld. nu vill jag omvandla erfarenheter från rymdforskning till en mer hållbar utveckling på jorden, här och nu.

Jag samarbetar med Jönköping International Business School och vi har i projektet Down to Earth kunnat presentera några case, bland annat Framtidens stad i samarbete med lidköpings kommun.

Framtida stadsplanering har mycket att lära av ett framtida boende på Mars. Det är det mest hållbara system man kan tänka sig. Allt måste återanvändas, man måste snåla med resurserna, varje yta måste optimeras, vatten är en bristvara och invånarna bor i mycket förtätade miljöer.

För att planera för en hållbar utveckling i en framtida stadsmiljö gäller det att jobba tvärve-tenskapligt. Beteendevetare, ingenjörer, arkitek-ter, planerare … det gäller att blanda kompeten-ser för att få en kreativ innovationsprocess.

Ett annat spännande case var Framtidens skola i samarbete med utbildningsföretaget Aca-demedia. Där funderade vi över hur man kan skapa nya lärande miljöer, exempelvis ombord på tåg.

resultaten av våra projekt i Down to Earth presenterades på världsutställningen i Shanghai förra året. nu ska Down to Earth medverka i ett EU-finansierat projekt, Västkraft, där vi samar-betar med företag i Göteborgsregionen för att se hur inspiration från rymden kan bidra till att skapa tillväxt och hållbara utveckling. Det ska bli spännande.”

CeCilia hertZär rymddesigner och driver företaget Umbilical Design. Hon är en av få svenskar som fått prova på verklig tyngdlöshet.

INFLUENSEr //

INFLUENS 9

på cecilias tröja skymtar Valentina Teresjkova, världens första kvinnliga astronaut.

Tack till Tekniska museet i Stockholm där utställningen nasa – A Human Adventure pågår fram till november 2011.

TEXT: Thomas PetterssonFOTO: Peter Jönsson

// VINJETT

INFLUENS10

Lysande plast ger tunna displayer i mobiltelefoner, kameror och bildskärmar. De så kallade organiska lysdioderna kan även bli helt nya typer av belysning. Lysande tapeter eller fönster som går att tända på kvällen kan bli framtidens lampor och vara ett komplement till punktbelysning med ”släktingen” LED.TEXT: ANDREAS NILSSON // ILLUSTRATION: PETTER LÖNEGÅRD

Framtidens belysning uppåt väggarna

InTerAKTIvA LJUSSKyLTAr Informationsskyltar i

oLED-teknik skulle inte be-höva extern belysning för att synas. De skulle också kunna

fungera som bildskärmar och ha olika budskap. De kan också bli genomskinliga när

de inte är tända.

SmArTA ForDon Förutom att ge belysning

kan oLED byggas in i bilrutor, till exempel för att lysa upp en bromssignal eller andra var-

ningar i bakrutan. En möjlighet är dessutom att hjälpa föraren med bättre mörkerseende genom att

en modifierad oLED-plast omvandlar infrarött ljus från omgivningen till synligt ljus.

INFLUENS 11

SÅ FUNkAr DET //

Att hitta rätt ljuskälla för olika behov har blivit ett snårigt val mellan olika tekniker. Trenden är dock att lysdioder, LED, vin-ner mark. De stora fördelarna är

att de är energisnåla, har lång livslängd och inte innehåller kvicksilver och andra farliga ämnen.

Nu kommer nästa teknik – organiska dio-der eller OLED – som har samma fördelar och dessutom kan revolutionera hur vi ser på belysning. I stället för olika halvledande mi-neral som i vanliga lysdioder bygger OLED på tunna plastfilmer som omvandlar elektrisk ström och avger ljus. Tekniken används redan i små displayer på telefoner och annan elektronik. Möjligheten att använda hela ytor som ljuskälla gör att formgivare och ljusdesigners kan tänka på ett helt nya sätt när de ska belysa våra hem, arbetsplatser och stadsmiljöer.

– Förutom att kunna få vilken form och storlek vi vill kan OLED-paneler dessutom

bli reflekterande eller transparenta. Att de kan bli genomskinliga är oerhört häftigt. Vi kan till exempel få fönster som går att tända på kvällen för att ge ljus, säger Kent Hulusjö, på WSP Ljusdesign som projekterar ljussätt-ning av bland annat offentliga miljöer.

Att organiska föreningar kunnat avge ljus har studerats sedan 1950-talet och många av upptäckterna bakom OLED har belönats med Nobelpris. Hit hör att plaster kan ”dopas” genom tillsatser av olika ämnen och fås att fungera som halvledare. Och förra årets priser i både kemi och fysik hade koppling till tekniken, och handlade om till-verkning av avancerade organiska molekyler respektive nanomaterialet grafen som kan användas i transparanta OLED.

De organiska dioderna har nu lämnat labbet och börjar dyka upp i ett fåtal pro-dukter. Ljusbranschen räknar med att dagens nischmarknad i form av dyra designlampor kan utvecklas till en bredare konsument-marknad år 2016. Mycket talar för att tek-

niken är i samma läge som LED var för några år sedan, i fråga om pris, effektivitet och tillverkningsmetoder.

– Förr använde vi bara LED för att ge accentljus, men tekni-ken har utvecklats och i dagens projekt är de ett naturligt val för nästan alla belysningsbehov, förklarar Kent Hulusjö.

En hel del forskning återstår om OLED ska kunna gå samma väg. Livslängden är en utmaning. Dagens produkter håller i 5 000 timmar, vilket bara är en tiondel jämfört med LED. Dessutom måste de ge mer ljus per watt och bli möjliga att tillverka i större skala till en rimlig kostnad. Bland annat finns förhoppningar om att kunna tillverka stora OLED-ark med något som liknar van-lig tryckteknik. •

nyA SoLCeLLer I jakten på nya energikällor pågår forskning om möjligheten att till-verka ”omvända” oLED, med ledande plaster som fångar in solljus och omvandlar det till elektrisk ström. Förutom att ge förnybar energi skulle de kunna kombineras med vanlig oLED till belysning som inte behöver ström utifrån.

Dagens oLED byggs upp på en glasskiva, med tunna lager ledande plast mellan två elektroder. För att få ett varmt vitt ljus kan plaster som avger rött, grönt och blått ljus blandas. Minst en av elek-troderna måste vara transparent, och är ofta en del i en legering där även den dyra metallen indium ingår. Bland annat svenska forskare har visat att det kolbaserade nanomaterialet grafen kan vara ett alternativ för elektroder i nästa generation oLED.

kent Hulusjö, WsP Ljusdesign

FönSTer Som LySer Med transparenta elektroder som släpper igenom ljus går

det att tillverka genomskinliga oLED för till exempel fönster

som skulle gå att tända när det mörknar ute. De skulle också kunna lysa upp gatan utanför. Butiksfönster skulle inte bara

ge ljus, utan även ha en interaktiv touchskärm för förbipasserande.

LJUS FrÅn vÄGGArnA Med plastfilm eller andra flexibla

material som bärare av oLED kan vi få lysande tapeter eller gardiner. Många tillverkare lyfter fram den möjligheten att få dagsljus från taket eller väggar som lyser i olika mönster. Visst låter

det spännande, men vi är kanske ändå för vana vid dagens ljuskällor i punkt-

form för att idén ska slå.

InnovATIvA LAmpor Dagens oLED går att tillverka i

mindre paneler som kan användas i lampor med spännande design.

Tekniken kan även användas i speglar, där ljuset kommer från själva spegeln i stället för från en lampa ovanför. Men smakar det så kostar det – en enda oLED-panel kostar än så länge cirka

2 000 kronor.

Negativ elektrodLjusalstrande plastmaterial

Transparent positiv elektrodTransparent

bärmaterial

LJUS

INFLUENS12

återvinningssystem och elen ska produceras genom solceller och förbränning av biogas. Tanken är att skapa Sveriges första bostads-område med ett slutet energisystem.

100 båtplatser, en boulevard, en konst- och installationshall och ett pedagogiskt miljöhus ska också bidra till att göra Norra Kajen till ett av Norrlands mest attrak-tiva havsnära bostadsområden. Stadsdelen kommer att kräva ett utrymme på 360 000 kvadratmeter och kosta sammanlagt 6 mil-jarder kronor. Den första etappen ska vara klar 2013.

Elsnåla maskiner ger framtidstroEndast en procent av människorna på Tan-zanias landsbygd har el. Landets regering har som mål att öka andelen till 15 procent år 2015. Men utvecklingen har gått långsamt ef-tersom elbolagen har haft svårt att få folk att ansluta sig som kunder. Landet är fattigt och elen dyr, mycket på grund av energikrävande och dåliga tekniska produkter.

Monica Gullberg på ÅF lyckades kläcka en idé som har fått fler att bli elkunder. Genom projektet Treespa (Tanzanian Rene-wable Energy and Energy Efficiency Project

intresset för hållbar stadsutveckling sprider sig som en löpeld över världen. Ofta hämtas kunskap och förebilder från sverige där ekoinriktade konsulter och arkitekter har bråda dagar.

smarta satsningar världen runt

TEXTER: CAROLINE THORÉN

Avloppsvatten för grönskande parker Libyens andra största stad, Benghazi, vill bli större. Just nu planeras en ny stadsdel för 50 000 invånare i stadens utkant. Projektet kallas ”Tikah – City of Tomorrow” och drivs av svenska Liljewall Arkitekter i samarbete med Ramböll. Fokus ligger på att hitta miljöriktiga lösningar för vatten, sophante-ring och energiförsörjning. Staden kommer också att ha ett system där man återanvänder avloppsvatten för att vattna de grönskande parkerna och de jordbruksmarker som ska omge stadsdelen.

Inget för landkrabborEn stadsdel med vatten i stället för vid vatten. Det är vad arkitektföretaget White vill åstadkomma när de tillsammans med Sundsvalls kommun och Norrlandspojkarna bygger den nya ekologiska stadsdelen Norra Kajen i Sundsvall. När stadsdelen står klar 2020 ska invånarna praktiskt taget kunna mata änderna från sina köksfönster. 1 400 lägenheter kommer att byggas och på husens fasader och tak ska gröna växter planteras med syftet att hålla luften ren.

Husen kommer att ha integrerade

DET LUkTAr HAV. norra kajen ska bli ett av norrlands mest attraktiva bostadsområden.

ÅTErVINST. miljöriktiga lösningar står i fokus när nya stadsdelen Tikah planeras.

BiL

d:

LiLJ

eWa

LL a

Rk

iTek

TeR

INFLUENS 13

NEDSLAG //

to Sustain Poverty Alleviation) hjälpte hon den lokala myndigheten Sido, som stöttar småföretagare på landsbygden, att upphandla bra, kostnadseffektiva och energisnåla svetsar (från svenska företaget ESAB) samt motorer och lampor. Företagarna fick sedan hyra eller köpa produkterna som minskar deras elkostnader markant, förbättrar deras villkor och förhoppningsvis får fler att vilja ansluta sig till elnätet. Projektet Treespa, som finan-sierades av svenska Energimyndigheten och EU, pågick mellan 2006 och 2009.

Världens första utsläppsfria stadInga koldioxidutsläpp, inget avfall och inga bilar. Det kanske låter som en utopi men håller faktiskt på att bli verklighet i Masdar City som just nu byggs i utkanten av Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten.

Staden hämtar inspiration från klassisk arabisk arkitektur, och genom bland annat solceller och energi från avfall ska staden bli världens första koldioxidfria stad. De bilister som vill in i staden kommer snällt att få parkera i stadens utkanter och använda de anropsstyrda spårbilar som kommer sköta de kollektiva transporterna.

Några sopberg kommer inte heller att uppstå i Masdar City. 99 procent av avfal-let ska återvinnas eller komposteras, något som konsultföretaget WSP arbetat fram strategierna för. Konsumtionen av vatten ska minskas till hälften av landets genomsnitt, detta genom återanvändning av allt bad- och tvättvatten.

40 000 invånare kommer att kunna bo i Masdar City när staden står färdig 2015. Re-dan nu står huvudbyggnaden för universitet Masdar Institute klar och i höstas började de första studenterna.

FrANSk FörVANDLING. det förfallna gamla hamnområdet har gjort Lyons stadskärna dubbelt så stor.

Paris lillasyster går sin egen vägFrankrikes näst största stad Lyon har fått en unik möjlighet att växa. Inte genom att låta staden svälla åt olika håll utan genom att utvidga stadskärnan. Tack vare att motorvä-gen som skiljer det gamla förfallna industri- och hamnområdet från Lyons centrum har dragits om har stadskärnan blivit dubbelt så stor – 300 hektar – jämfört med tidigare.

I den nya stadsdelen ligger tonvikten på hållbarhet. Området ramas in av floderna Rhône och Saône vilket gör att vatten och växtlighet är ständigt närvarande. 80 procent av energin ska vara förnyelsebar, och gångbroar, promenadstråk, cykelvä-gar och miljövänliga kollektiva transporter uppmuntrar invånarna att ställa bilen. Det byggs också ett parkeringsgarage med plats för 1 000 bilar i stadsdelens utkant för att besökare ska kunna parkera där och sedan åka vidare kollektivt.

Hela stadsdelen ska stå klar senast 2020 men redan för ett år sedan stod de första lägenheterna klara. Projektet drivs av det halvkommunala bolaget Lyon Confluence. Förhoppningen är att sammanlagt 40 000 människor ska bo eller arbeta i den nya stadsdelen i framtiden. •DUBAI UTmANAS. grannemiratet abu dhabi storsatsar, bland annat på världens första koldioxidfria stad.

Gör ELEN möJLIG. svenskt projekt ökar tillgängligheten till energi i Tanzania.

FOTO

: m

On

iCa

gU

LLB

eRg

Bi L

d:

ma

sd

aR

mU

Ba

da

La C

Om

Pa

ny

Bi L

d:

WH

iTe

BiL

d:

deP

aU

L e/

Pa

d/

asyLU

m P

OU

R L

yO

n C

On

FLU

enC

e

Piggare, tryggare och effektivare. Ljuset påverkar oss mer än vi anar. I vårt mörka land finns

en stor samlad kunskap om ljus. Experterna är rörande eniga om att bra belysning inte är det samma som många starka lampor.

I stället handlar det om rätt ljus, i rätt mängd, på rätt plats och med god variation.

TEXT: KARIN CEDRONIuS // FOTO: JOHAN BERGmARK

I UppLySnInGenS TJÄnST

Piggare, tryggare och effektivare. Ljuset påverkar oss mer än vi anar. I vårt mörka land finns

en stor samlad kunskap om ljus. Experterna är rörande eniga om att bra belysning inte är det samma som många starka lampor.

I stället handlar det om rätt ljus, i rätt mängd, på rätt plats och med god variation.

TEXT: KARIN CEDRONIuS // FOTO: JOHAN BERGmARK

FokUS //

Eva persson, ljusdesigner

Frida Lindström, ljusdesigner

I UppLySnInGenS TJÄnST

// FokUS

INFLUENS16

ETT LJUS I MÖRKRET, en ljusnande framtid, en lysande idé. Metafo-rerna kring ljus är många och alla har en gemensam nämnare – den positiva klangen. För ljus är livsav-

görande och med rätt belysning blir vi mer effektiva, pigga och friska. Med det i åtanke är det förvånande att belysning i det offent-liga rummet varit eftersatt så länge, och att belysningsplanering kommit in först på slutet i de flesta byggprojekt, ofta med resultatet att de riktigt bra och smarta lösningarna inte gått att genomföra.

Detta är på väg att förändras. De senaste tio åren har yrket ljusdesigner på allvar börjat etablera sig i Sverige och allt fler byggentre-prenörer, fastighetsägare och arbetsgivare inser vikten av att planera för bra belysning redan i ett tidigt skede. För ljus är så mycket mer än enbart antal watt. Med rätt sorts belysning kan man skapa stämning, känsla och framhäva arkitektur men även höja produktiviteten och minska sjukfrånvaron på en arbetsplats.

Anledningarna till att ljuset har kommit allt högre upp på agendan är flera. Glöd-lampans utfasning tvingar fram nytän-kande kring ljuskällor, och energisparfrågan påverkar självklart. Dessutom har den stora inredningstrenden som svept över landet de senaste tio åren gjort oss mer medvetna om ljusets betydelse för helhetsintrycket av omgivningen och för vår hälsa.

Vad är då bra belysning?

– Det handlar först och främst om rätt ljus på rätt plats. I stället för att bara dra på med en massa ljus av samma styrka och färg-temperatur gäller det att få in variation. Att få in rätt mängd ljus, i rätt färgtemperatur och med rätt styrka och kontrast, säger Eva Persson, ljusdesigner på Tyréns som arbetar med alltifrån design och teknik till elprojek-tering i belysningsprojekt.

Kroppens produktion av stresshormo-net kortisol och sömnhormonet melatonin påverkas av ljuset, liksom vårt immunförsvar. Det märks tydligt efter en regnig, solfattig sommar då antalet höst-depressioner ökar markant i Sverige. Ända sedan Flo-rence Nightingale upptäckte att sol-daterna som var tvungna att ligga utomhus på grund av platsbrist läkte mycket snabbare än dem som låg inne på konvalescenthemmet har ljusets välgörande effekt på hälsan varit känd.

Det råder knappast någon tvekan om att de flesta av oss skulle må bra av att få betyd-ligt mer dagsljus än vi får under årets mörka hälft … Desto viktigare är det då med en bra och funktionellt ljussatt arbetsplats. Ju högre ljusnivåer vi har omkring oss, desto lättare är det att hålla sig alert. Upplevelsen av ljuset är dock högst individuell. Det somliga tycker

är behagligt ljus upplever andra som alltför starkt och tvärtom. Därför är det viktigt att kunna påverka sin egen belysning vid arbetsplatsen.

– Förr lade de ofta en enda jämn ”lux-matta” över hela kontoret. Det är inget bra alternativ. Var och en måste kunna påverka belysningen vid sin arbetsplats med till exempel en reglerbar skrivbordslampa och dagsljusinsläpp. Dynamik och variation är A och O för bra belysning. Jämför bara med dagsljuset – det är inte konstant dygnet runt

utan för-ändras över tiden, säger Eva Persson.

Ett sätt att bygga in variation av ljus är att använda

styrsystem. Det finns i flera varianter – från enklare rörelsedetektorer som enbart styr om ljuset är på eller av, till avancerade system som reglerar just styrka, färg och riktning på ljuset.

PARKER, BYGGNADER, STATYER , gator och torg – ljuset har en lika stor betydelse ute som inne. Att ljussätta utomhusmiljö har under många år varit synonymt med att sätta upp en radda lyktstolpar med bländande arma-turer och kvicksilverlampor längs gång- och cykelvägar. Lampor som både är miljöfarliga

SÄTT rÄTT LJUS. eva Persson, ljusdesigner på Tyréns, anser att dålig

belysning förstör byggnader på samma sätt som bra belysning förhöjer dem.

GENom ATT LjuSSäTTA FASADER, TRäD ocH

buSKAGE SKApAS EN TRyGGARE KäNSLA FÖR DEm Som pASSERAR.

INFLUENS 17

FokUS //

och energikrävande. De fyller heller inte sitt syfte att skapa en trygg miljö eftersom det bländande ljuset gör det svårt att se vad som händer runt omkring, och därmed snarare ger en känsla av otrygghet.

Trygghet, sä-kerhet och estetik går hand i hand när ljusproffsen arbetar. För det är skillnad på trygghet och sä-kerhet. De flesta upplever en dåligt upplyst gångtunnel som olustig och otrygg att passera en mörk kväll. Alternativet blir kanske att i stället korsa en trafikerad väg, vilket från säkerhetssynpunkt är betydligt farligare.

– Bra parkbelysning handlar, precis som vid all belysning, om att skapa rum av varie-rande slag. Genom att använda avbländade armaturer som ger ljus en bit utanför gång-vägen och ljussätta fasader, träd och buskage runtom, skapas en tryggare känsla för dem som ska passera. Då kan man se vad som händer även en bit bortom gångvägen, säger Frida Lindström, också hon ljusdesigner på Tyréns.

FINLÄNDARNA HAR LÄNGE legat i framkant vad gäller belysning i det offentliga rummet. Här tänds stadens byggnader upp på kvällarna av vackra fasadbelysningar, inte sällan i olika färger, och man har lekt med en variation av lyktstolpar i olika uttryck och friare former. Några exempel är Esplanaden i Helsingfors, Senatskyrkan och Riksdagshuset där besö-kare och flanörer kan njuta av arkitekturen såväl dagtid som kvällstid.

Traditionellt har vi nordbor haft en förkärlek för glödlampans varmröda ljus och skytt det kalla blåaktiga lysrörsljuset som syns desto oftare på sydligare breddgrader, även i mer gemytliga miljöer som restaurang-er och caféer. Det har spekulerats i varför det finns kulturella skillnader och svaren blir olika beroende på vem som svarar. En teori är att vi skandinaver lever i ett kallt klimat och därför föredrar det varma ljusets sken. Den ursprungliga ljuskällan, som vi alla eftersträvar att efterlikna, lägerelden, var ju också den varmröd. I varmare delar av världen hyser i stället människor positiva känslor till det kalla ljuset, eftersom svalka är det som associeras till komfort där. Samma känsla men två olika uttryck, alltså.

Men trenden vänder. Vi går mot att få in mer kallt ljus även här i Sverige. Och det behöver inte vara fel, bara man har en bra av-vägning mellan färgtemperaturerna, menar Frida Lindström.

– Det är kontrasten och dynamiken som skapar den bästa lösningen. Att ha kallt ljus

på vissa ställen i rummet, där det passar, och varmt på andra. Det ultimata är när det går att styra ljuset så att man kan växla mellan varmt och kallt ljus vid olika tider på dagen.

Hon får medhåll av Jan Ejhed, professor och ansvarig för Ljuslabo-ratoriet vid KTH.

– I vår bransch talar många om att det optimala ljuset ska

efterlikna dagsljuset, men jag tror inte att det är fullt så enkelt. Det handlar framför allt om att få in en rytm och variation i det elek-triska ljuset, både i ljusintensitet men också i

DET HANDLAR om ATT FÅ IN VARIATIoN I DET

ELEKTRISKA LjuSET, I INTENSITET, TEmpERATuR ocH RIKTNING.

färgtemperatur och riktning.Hur ser då framtiden ut? Jan Ejhed tror

att LED kommer att dominera det offentliga rummet inom bara några få år och att det kommer att förändra hur vi använder ljuset.

– Energisparfrågan och miljön är na-turligtvis avgörande inom belysning. Jag tror att vi kommer få en snabb övergång till LED-belysning. Möjligheterna till avance-rade styrsystem och integrerade lösningar, där ljusarmaturen är en naturlig del av byggnaden eller inredningen, är så mycket större med LED-lampor eftersom de är elektroniska och därför enkla att styra till en mycket låg kostnad. Möjligheterna att ändra allt från riktning, färg och intensitet till att skapa ljusspel och liknande blir då mer lätt-tillgängliga och mindre kostsamma. •

INFLUENS 17

PIoNJÄr. Jan ejheds karriär startade på 1970-talet men ljusdesignutbildningar har bara funnits i cirka tio år. architectural Lighting design vid kTH är världsledande och just nu går studenter från 27 länder masterutbildningen.

belysning som sparar el och minskar kylan

INFLUENS18

GOD BELYSNING ÄR grundläggande för arbetsmiljö, hälsa och trygg-het. Men ljus kostar pengar. I dag finns stora möjligheter att spara el och minska kylbehov med rätt

sorts belysning och styrsystem. Belysning är vackert och nödvändigt men

också kostsamt. En glödlampas verknings-grad är bara fem procent, resten av den an-vända energin blir värme. En halogenlampa har något bättre verkningsgrad, mellan 10 och 20 procent. De nya LED-lamporna har däremot hela 40–60 procents verkningsgrad och dessutom stora möjligheter till effektiv och billig styrning. Det finns med andra ord mycket pengar att spara på att välja rätt ljuskälla.

Kostnadseffektivt ljus handlar om mer än bara val av ljuskälla. Ljus alstrar värme, det kräver ventilation. Eftersom det är tre gånger så dyrt att kyla en lokal som att värma upp den kan man spara en bra slant även genom att använda rätt sorts belysnings- och styrsystem.

I dag kan man installera allt från enkla rörelsesensorer till avancerade styrsystem som känner av hur många som vistas i en lokal och som stegvis drar ner på styrkan, för att slutligen helt släcka ljuset när ingen är kvar i lokalen.

– Med sådana system kan man spara mel-lan 50 och 80 procent av energikostnaderna, säger Hans Arvidsson, senior specialist inom ljus och belysning på ÅF.

I SVERIGE HAR VI varit relativt duktiga på att tänka miljömedvetet kring belysning i of-fentlig miljö. Redan 1991 initierade Ener-gimyndigheten en teknikupphandling för att få fram en mer energieffektiv ljuskälla. Resultatet blev att vi började använda de modernare T5-lysrören, som drar 40 procent mindre energi än dess föregångare T8,

betydligt tidigare än många andra länder i världen. Det finns dock mycket kvar att göra. På svenska kontor är belysningen i snitt

15–20 år gammal och byts ut i en takt om tre procent per år. Skulle alla gamla be-lysningsanläggningar bytas ut till nya, med T5 och styrsystem,

inom samtliga kontor, skolor, vårdanlägg-ningar och industrier i Sverige skulle bespa-ringen bli närmare en terrawattimme. Det motsvarar lika mycket el som 50 000 villor förbrukar under ett år.

– Tyvärr faller investeringen ofta på att fastighetsägaren får stå för investeringskost-naden medan hyresgästen får fördelen av en lägre elräkning. Jag tror att utbytestakten skulle kunna öka avsevärt om man införde incitamentsavtal mellan parterna där man delar på investering och intäkter, säger Hans Arvidsson. •

STor BESPArINGSPoTENTIAL. men enligt Hans arvidsson på ÅF kräver det samarbete mellan alla parter: beställare, fastighetsägare, arkitekter och ljusdesigner.

mELLAN 50 ocH 80 pRocENT AV ENERGI-

KoSTNADEN KAN SpARAS.

INFLUENS 19

FokUS //

1 & 2. HAmmArBy SJöSTAD i Stockholm har lagt ner stort arbete på att belysa gator, gång- och cykelvägar med armaturer som underlättar orientering i området. Konstverket ”Vattentrap-pan” av Dag Birkeland är belyst med fiberoptik under vattnet. Kyrktorget vid Sjöstadskapellet lyses upp av ett blått sken om kvällen. Ljusdesign: Tyréns. FOTO: LUC Pages.

3. moDEVArUHUSET kFEm är en del av Vällingby centrums omvandling. Här har alla arma-turer dolts bakom metallraster, glas och tyg. Det skapar en drömlik, integrerad belysning. Fasaden med sitt ljus är ett starkt visuellt landmärke och i atriet finns en duk med ljusspel. Kfem har vunnit flera priser, bland annat Svenska Ljuspriset 2008 och Nordiska Ljuspriset 2009. Ljusdesign: Ljusar-kitektur. FOTO: PaTRik gUnnaR HeLin

4. TALLkroGENS LEkPLATS. Även lekplatser mår bra av god belysning. Antingen kan färgglad utrustning belysas med vitt ljus eller, som Tallkrogen, där färglös lekutrustning har fått belysning med färgat ljus. Syftet är att skapa en inspirerande och lekfull belysning med skuggor och färger. Barnen ska inte bara se att leka, barnen ska också synas när de leker. Ljusdesign: Tyréns.FOTO: HeLena BJöRnBeRg.

5. UPPSALA GAmLA kyrkoGÅrD, som tidigare varit helt obelyst, har fått belysning för att göra ett av stans mest trafikerade stråk mer tillgängligt. Byggnader har lyfts fram för att skapa blickfång och underlätta orienteringen. En subtil allébelysning samspelar med kyrkogårdsmörkret. Specialdesignade armaturer flörtar med Uppsalas historia och är inspirerade av kyrkogårdens forma-tioner. Ljusdesign: Tengboms. FOTO: sTen Jansin.

6. UNIVErSITETSHUSET I UPPSALA har fått permanent fasadbelysning på kvällstid. För-utom den estetiska aspekten ska tryggheten öka. Ett 60-tal armaturer med moderna ljuskällor har installerats runt huset. Tillsammans drar de min-dre energi än 2 kW vilket ungefär motsvarar vad man kan ta ut ur ett vanligt vägguttag. Ljusdesign: Tengboms. FOTO: sTen Jansin.

7. ErIkSBo, GöTEBorG. I miljonprograms-området Eriksbo, som rustades upp 2008, är belysningen en viktig del för trivseln och trygghe-ten. Torget gjordes om för att bli en mötesplats för hela stadsdelen med olika typer av sittplatser, en rund konstgräsmatta och en fontän där barn kan leka på sommaren. Tre master ger nu allmän-ljus och punktbelysning. I marknivå lyser orange sittrundlar upp. Landskap och ljusdesign: White. FOTO: BeRT LeandeRssOn.

1

3

5

7

2

4

6

VArDE LJUS. Husfasader, torg,lekplatser, kyrkogårdar och promenadstråk – alla offentliga miljöer mår gott av bra belysning.

Ljusdesignerns kompetens handlar både om att ha känsla för gestaltning och förståelse för tekniken, för att idéerna ska kunna förverkligas. Här är några aktuella exempel väl värda ett besök – gärna efter mörkrets inbrott.

// INFrASTrUkTUr

UPPÅT VÄGGArNA. 98 procent av svenskarna säger sig äga en cykel. ändå görs bara nio procent av alla resor med cykel, trots att en cykeltur fixar flåset, skonar miljön och sparar en massa tid och pengar.HyBRidCykeL HyPeR PRO FRÅn nisHiki

CYKOLOGIDNÄVKAB

TEXT: uLF ROOSVALD

INFLUENS20

INFLUENS 21

INFrASTrUkTUr //

I JANUARI FÖRRA åRET fick Göteborgs socialdemokratiska kommunstyrelse-ordförande Annelie Hulthén ta emot branschorganisationen Svensk Cyklings

politikerpris för 2010. Hon fick priset för att hon ”lyft fram cyklingen som ett oöverträf-fat kommunikationsmedel för att komma tillrätta med trängselproblem och förbättra miljön och folkhälsan”. En fin och tidsen-lig motivering, Pricken över i:et i Hulthéns engagemang var när hon och några partikol-leger cyklade hela vägen från Göteborg till Stockholm och Socialdemokraternas parti-kongress på sensommaren samma år.

Annelie Hulthén är en sann cykelentusi-ast som tar cykeln till arbetet varje dag året om. Göteborg är också en ganska hygglig stad att cykla i, där finns nästan 50 mil cykelväg. Cykelolyckorna har minskat tack vare smart trafikplanering, in-formationskampanjer får allt fler att använda cykelhjälm och snart ska det till och med byggas en ny klaffbro för cyklister – den första i sitt slag – över Göta älv.

Ändå vilar det något futtigt över cykelsektorn. Mellan 2007 och 2009 satsade Göteborgs kommun 60 miljoner kronor på byggnation och underhåll av cykelbanor. Samtidigt planeras en ny biltun-nel under Göta älv för 3,5 miljarder, och den tunneln är i sin tur en del av det stora infrastrukturpaketet för Västsverige om 30 miljarder kronor – med nya järnvägstun-neln Västlänken, dubbelspår till Landvetter flygplats och en motorvägsviadukt mellan E6 och E20.

MED DEN KONKURRENSEN om pengarna får man kanske vara glad om en politiker lyckas vända uppmärksamheten mot tvåhjulingar i stället – även om det är för en jippoartad utflyktsresa.

Kostnadsjämförelsen haltar förståss – och de flesta svenskar vill ju kunna färdas bekvämt med såväl cykel som buss, bil och

tåg – men kanske förklarar de enorma skill-naderna i kostnader och investeringar mellan biltrafik och cykeltrafik varför cykelpolitiken så ofta hamnar på undantag.

Att cykla och promenera har massor av fördelar som rör hälsa, miljö, ekonomi och tid. Alla kommuner i Sverige har som mål (diffusa mål, men ändå) att cykel- och gångtrafiken ska öka. Trots det är det få som når fram.

– De flesta kommuner vill nog inte att det ska vara så, säger Linnea Viklund, utveck-lingsstrateg på tekniska nämnden i Västerås kommun.

– I alla måldokument och visioner står ju att man vill styra över resandet till hållbara färdsätt. Det går ju inte att skriva på något annat sätt i dag. I dokumenten ser det väl-digt bra ut, och i den bästa av världar leder

det så småningom till att de som jobbar med cykelfrågorna får resurser och pengar.

Linnea Viklund var i fjol kampanjgeneral för en satsning som gick ut på att få Västerås- borna att cykla till jobbet. Den avrundades med tårtkalas på centrallasarettet, där personalen cyklat extra duktigt. Under 2011

ska hon leda arbetet med att ta fram en ny trafikplan för Västerås. Målet är att cykel- och kollektivtrafik ska öka, och biltrafiken minska.

Det är en lika stor utmaning som att vända en tankbåt i Svartån.

På KUNGLIGA TEKNISKA högskolan, KTH, arbetar Martin Emanuel på en doktorsav-handling om cyklandet i Stockholm under 1900-talet. Trenden i Stockholm följer den över stora delar av Västeuropa: cykelns gylle-ne årtionden var under 1930- och 1940-talet. Under mellankrigstiden fanns en vurm för att vara ute i naturen och leva sunt. Under samma period kom möjligheten för arbetare att flytta från trångboddhet och dålig hygien i innerstaden till nya förorter som Hammar-byhöjden och Abrahamsberg. Då var det inte

längre promenadavstånd till jobbet, och någon utbyggd kollektivtrafik fanns inte. Alternativet blev att ta cykeln.

På 1950-talet, när bilarna blev billigare och tunnelbanan bygg-des – eller annan kollektivtrafik i

andra städer – förändrades livsstilen i ett huj. I stället för att cykla i naturen tog männis-kor bilen till skogen för att ta en promenad. Bilen etablerade sig blixtsnabbt som folkets val av färdmedel. Från 1950 till 1960 sjönk cyklandet i huvudstaden från 30 till 20 pro-cent av alla resor.

När trafikingenjör Carl Henric af Klercker från stadsbyggnadskontoret 1956 träffade Samfundet S:t Erik, en hembygds-organisation i Stockholm, förklarade han att ”stadsbyggandet måste anpassa sig till män-niskors alltmer fyrhjuliga tillvaro”.

Ingen ifrågasatte trafikingenjören. Tio år senare var cyklandet i Stockholm nere i en procent. Visserligen uppstod en viss motståndsrörelse mot bilismen i slutet av 1960-talet, men då var det liksom för sent. Infrastrukturen var redan så bilanpassad att inget kunde rubba den.

över hela sverige förklarar politiker att cykelåkandet ska öka. det främjar hälsa och miljö, tar minimalt med plats i allt trängre städer och borde vara ett självklart alternativ i omställningen till ett hållbart samhälle. ändå händer på tok för lite – på vissa håll till och med minskar cyklandet. INFLUENS förklarar varför.

DET HANDLAR INTE bARA om RESuRSER, uTAN om

ATT FÖRäNDRA ATTITyDER.

HJÄLmFrÅGAN HAr DomINErAT. Cykelhjälmen är en fantastisk uppfinning som kan rädda liv, men den är knappast den viktigaste åtgärden för att minska antalet cykelolyckor. i sverige har debatten präglats av att få så många som möjligt att använda cykelhjälm – och nästan inget om stads- och trafikplanering. i sverige använder ungefär var femte vuxen cyklist hjälm, i nederländerna en av hundra. Trots det dör cirka 35 procent fler cyklister i trafikolyckor per cyklad kilometer i sverige än i nederländerna. CykeLHJäLm RaCe VOLT FRÅn BeLL

Linnea Viklund,Västerås kommun

Pelle envall,WsP och CyCity

INFLUENS22

// INFrASTrUkTUr

– Man kan förstås som alltid fråga sig vad som är hönan och ägget, säger Martin Emanuel. Slutar man cykla för att trafikpla-nerarna inte prioriterar cyklisterna eller bryr sig inte planerarna om cyklisterna eftersom de är så små?

En annan aspekt är att trafikplanerarnas verktyg utvecklades under den här tiden då bilen kom att bli kraftigt dominerande; alltså ekvationerna för trafikberäkning med mera. Det gjorde att verktygen som användes har en slagsida åt att mäta just biltrafik och är väldigt trubbiga när det gäller att mäta annat resande.

Om man vill hårdra det kan man säga att de strukturella mekanismerna från 1950-talet lever kvar än i dag:• Biltrafiken har första tjing när pengar ska

fördelas.• De svenska cykelorganisationerna har varit

lika flata som samfundet S:t Erik. De har varit mer fokuserade på cykelturism än att agera politiska intressegrupper.

• Mätinstrumenten som hjälper trafikplane-rarna är fortfarande dåliga. På en motor-väg vet man precis hur många fordon som kör, av vilken typ de är, vart de är på väg och när vägbanan bör asfalteras om – när det gäller cyklar och cykelvägar har varken Trafikverket eller Väg- och trafikforsk-ningsinstitutet, VTI, siffror som är speci-ellt tillförlitliga.

CYCITY ÄR ETT forskningsprojekt finansierat av innovationsmyndigheten Vinnova. Syftet är att öka cyklandet genom bättre cykel- och stadsplanering. Som ett av de första projek-ten djupintervjuades ett stort antal politiker, tjänstemän och akademiker för att se vad det är som hindrar alla vackra cykelvisioner att bli verklighet.

Intervjusvaren skvallrar om en rad återkommande problem som uppstår när en stad ska göras cykelvänlig. Det visar sig att cykelpla-neringen över huvud taget har låg status i nästan alla kommuner, att den politiska styr-ningen är svag, att projekten är underfinan-sierade, att de pengar som tilldelas försvinner in i andra trafiksatsningar … ja, listan på problem kan inte göras kort.

I många kommuner drivs cykelfrågorna

av en eller två eldsjälar, men det saknas generellt sett en struktur som gör att idéerna tas tillvara, eller att någon ersätter eldsjälen när han eller hon slutar. För så lär ske. Den som har karriärambitioner stannar inte kvar i onödan för att lägga kraft på något som kol-leger raljant kallar ”cykelställsfrågor”.

– Alla jag pratat med är positiva till att öka cyklingen, säger Johan Faskunger, fil dr i rörelse och hälsa, och den som genomförde intervjuerna.

– Men när det kommer till att begränsa bilismen, då blir politikerna väldigt försikti-ga. Om alla nu är så positiva, varför ser man så många brister och felbeslut i planeringen? Varför görs det juniormisstag i processerna? Jo, för att frågorna inte har status och för att många som arbetar med cykling är unga. När de har blivit rutinerade går de vidare till andra uppgifter.

Trafikkonsulten Pelle Envall, projekt-ansvarig på analys- och teknikföretaget WSP och koordinator för CyCity, tycker att kom-munerna om och om igen tycks underskatta frågans komplexitet.

– När en ny stadsdel byggs finns det från början en ambition att göra kvarteren cykel-vänliga, säger han. Men när cykelplanerarna till slut kommer in i processen, då står det redan ett hus eller så ligger det en tomt där

cykelvägen borde gå. Den som planerar måste också ta hänsyn till att cyklister inte är någon homogen grupp. Det handlar om barn som ska cykla till skolan, själv cyklar jag lugnt till jobbet

med portfölj i handen, andra har sportkläder och vill fara så fort som möjligt på cykelvägen.

– Eller ta exemplet med att ordna cykel-parkering vid järnvägsstationen i en stad, fortsätter Pelle Envall. Någon äger fastig-heten, en annan tomtmarken, en tredje järn-

vägsspåren. Det är en blandning av privata, kommunala och statliga intressen. Då krävs samarbete, men det är svårt då ansvarsområ-dena är oklara.

Det är underligt, eftersom flera städer lanserar nya stadsdelar, eller förtätningar av gamla stadsdelar, där begrepp som ”bland-stad” (i till exempel Göteborg och Malmö) eller ”promenadstad” (Stockholm) signalerar ett nytt sätt att tänka när det gäller bebyg-gelse och hur människor ska förflytta sig i den. De nya stadsdelarna har blivit presti-geprojekt både för kommunerna och för byggföretagen, och borde därigenom vara påkostade även på planeringsnivå.

ETT PROBLEM MED de nya blandstäderna, som i första hand ska trafikeras av cyklister och fotgängare, är att tillgängliga data om gångtrafikanter är ännu mer svårtolkade än de för cyklister. Även om de nya stadsdelarna blir trivsamma finns egentligen inga under-sökningar om vems behov de tillfredsställer. En affärsgata med en behaglig blandning av gående och cyklister kan vara trevlig att befinna sig på, men inte om du är cyklist och har bråttom hem. Då vill du ha det som i Amsterdam eller Köpenhamn, där du kan cykla på upphöjda gångbanor utan att störas. Om du promenerar i Amsterdam, å andra sidan, måste du låta huvudet gå som en saftblandare för att undvika att bli påkörd av en stressad cyklist.

Förra året gjorde VTI en genomgång av hur kommunerna mäter gång- och cykeltra-fik. Slutsatsen blev att nästan alla kommuner försökte räkna sina cyklister, men gjorde det på olika sätt. Antingen via resvaneunder-sökningar, eller genom flödesmätningar, där man oftast räknar hur många cyklister som passerar en viss punkt. Problemet är att me-toderna kan ge helt skilda svar: en kan visa att cyklandet ökar, en annan att det minskar.

cykELN Som STATUSSymBoL. Holländska studier visar att höginkomsttagare cyklar mer än låginkomsttagare. kanske är det ett första tecken på cyklandet också kan bli en syssla med hög status. det handlar om attityder, och kanske också om attribut. CykeLkORg OCH sHOPPingkasse i eTT, FRÅn design HOUse sTOCkHOLm

bRyR SIG INTE TRAFIKpLANERARNA

om cyKLISTERNA?

INFLUENS 23

PUmPA UPP cykELBUDGETEN! ”Cykeln är för billig”, säger Johan Faskunger, fil dr i rörelse och hälsa som har intervjuat svenska kommuner om deras cykel. kommunernas trafikbudgetar domineras av satsningar på bilvägar. eftersom cyklar och cyklister kostar lite pengar får de lite politiskt utrymme och lägre status. FOTPUmP med TRyCkmäTaRe FRÅn nisHiki

På många platser görs flödesmätningarna fortfarande manuellt: en utsänd kontrollant står vid en viss plats en viss dag och räknar förbipasserande cyklister. Om det råkar ösregna den dagen kommer siffrorna att visa att nästan ingen cyklar.

När det gäller gångtrafikanters liv och rörelse är tillgängliga data ännu vagare.

– Med tanke på hur lite organisatoriskt och metodmässigt stöd som finns för cykel- och gångplanerarna gör de flesta som arbetar med de här frågorna ett hästjobb. Tänk vad mycket mer de skulle kunna få gjort om de fick bättre organisatoriska spelregler och ett professionellt och anpassat IT-stöd, säger Pelle Envall.

Så finns det då inget hopp för alla dem som vill cykla sig fram genom livet, eller vill ha en stads-miljö som inte är igenkorkad av bilköer?

Jodå. Linnea Viklund menar att bara det fak-tum att visionerna om ökad cykling nu finns på pränt hos alla kommuner och berörda myndigheter borgar för att det faktiskt kom-mer att hända saker.

– Jag tycker att det verkar bli bättre och bättre. I och med att man för in cykel-, gång- och busstrafik i planeringen så höjs statusen sakta. På så sätt är planeringen på väg att bli en naturlig del av verksamheten. Jag tror också att attityderna kommer att förändras i takt med att 70- och 80-talister kommer in på beslutande poster. Den yngre generationen är inte lika fast vid att bara tänka på bilismen.

Flera svenska städer – till exempel Stock-holm, Västerås, Linköping, Malmö – kan dessutom tjäna som goda exempel där cyklan-det har ökat tack vare kloka trafikåtgärder.

De svenska cykelorganisationerna, som traditionellt har fokuserat på att locka folk till turcykling – har börjat agera som lobby-ister och aktiva debattörer. Svensk Cykling delar ut sitt politikerpris – i år till Karin Svensson Smith MP – och Cykelfrämjandet utnämnde nyligen Handelns Utrednings-institut till ”Årets cykelfrämjare” efter att en utredning visat cyklisternas betydelse för detaljhandeln i Växjö; ett sätt att visa att cykelfolket kan bidra till ekonomisk tillväxt.

Under 2011 kommer till slut Trafikverket och VTI att enas om en gemensam modell

för att mäta resvanor och cykelflöden, vilket förhoppningsvis kommer att ge de ensam-arbetande cykelentusiasterna i landets kom-muner hårda sifferfakta att presentera för po-litikerna i stället för ungefärliga gissningar.

åTERSTåR BARA DET SVåRASTE: att få flera att börja cykla. Linnea Viklund säger:

– Det handlar inte bara om resurser, utan om att förändra folks attityder. Att bygga cykelvägar är dyrt och vi har gjort det sedan 1950-talet – ändå har cyklandet minskat. Det är något i folks föreställningsvärld som inte stämmer. Visst är det viktigt att laga pott-hålen i cykelbanorna, men om man aldrig cyklar, då har man ingen aning om vare sig att hålen fanns eller att de har reparerats.

Alla kommuner vet hur man bygger bra och säkra cykelbanor, men vad är det som får vissa perso-ner att cykla och andra

inte? Det kan ju inte bero på att vissa rumpor passar bättre på en cykelsadel. Det avgörande är att få dem som inte cyklar att börja.

Johan Faskunger sätter sitt hopp till att cykeln ska bli en statussymbol. Den upp-märksamme modeintresserade kan notera att inflytelserika kläddesigner som J Lindeberg (en cykelanpassad kostym) och Thom Brown (presenterade sin nya kollektion för Moncler på en velodrom) kan vara på väg att starta en ny trend.

– I små och mellanstora städer, där du lätt kör mellan hemmet och affären och där det är billigt att parkera, är det sta-tus att ha en fin bil. Cykeln ses som ett lekredskap för barn. Men i Stockholms innerstad kan du se nya, fräcka cykel-modeller som får uppmärksamhet och intresse. Och det är de allra coolaste personerna som sitter på dem. •

De transportpolitiska målen för Sverige anger att andelen gång- och cykeltrafikanter ska öka. Enligt resvaneundersökningen RES 2005/2006 visar att ungefär 10 procent av de korta resorna – under 5 kilometer – genomfördes på cykel.

Trots ambitionerna att öka cyklandet tyder det

mesta på att andelen cyklister är ungefär lika stort i dag, men statistiken är inte tillförlitlig.

På flera orter minskar cykeltrafiken, på andra platser ökar den. Stockholm, Linköping och Malmö är exempel på städer där mätningarna visar på tydligt ökat cyklande.

I SmÅ ocH mELLANSToRA STäDER SES cyKELN Som

ETT LEKREDSKAp FÖR bARN.

INFLUENS 23

cyKLANDET SKA ÖKA

INFrASTrUkTUr //

AmSTErDAm & köPENHAmN. de två hetaste kandidaterna till förstaplatsen som västvärldens cykelstad.

experterna svarar// INFrASTrUkTUr

FyRA cyKELSTäDER Som INSpIRERAR …

INFLUENS24

rymmEr HELA FAmILJEN. i danmark är lådcyklar popu-lära. dansk lag tillåter att upp till fyra barn skjutsas i cykeln om de är fastspända och två av barnen är under åtta år.

LÅdCykeL i mOdeLLen LigHT FRÅn CHRisTiania Bikes

AmSTErDAmUnder perioden 2005–2007 gick cykeln för första gången om bilen som mest populära fortskaffningsmedel i Amsterdam. Under perioden gjordes 0,87 turer per dag med cykel och bara 0,84 med bil. För den som någon gång har varit i Amsterdam är det inte särskilt förvånande. I staden finns cirka 600 000 cyklar som rullar cirka 70 miljoner mil om året.

Amsterdam har alltid varit en cykelstad, men andelen cyklister dalade precis som i resten av Västeuropa från 1950- till 1970-talet – från 75 procent till 25 procent. 1976 fattade stadens politiker beslut om att satsning på cykling var det effektivaste sättet att råda bot på trängseln i stadskärnan, och sedan dess har Amsterdam haft epitetet Europas cykelhuvudstad.

En av få baksidor har varit att Amsterdam också har varit Europas cykelstöldshuvudstad. 2006 stals var tionde cykel. Sedan dess har sta-den investerat cirka 12 miljoner euro på säkrare cykelparkeringar och andra brottsbekämpande åtgärder.

I Amsterdam finns ungefär 45 mil cykelvä-gar. Till skillnad från Köpenhamn, där cykelbanor har en nästan hundraårig historia, har de flesta cykelbanorna i Amsterdam byggts från 1980-talet och framåt. I dag består cykelnätet av lika delar separerade cykelvägar och cykelbanor som löper längs bilvägar med hastighetsbegränsning på 30 kilometer i timmen.

Cykeltrafiken i Amsterdam kräver varje år något eller några dödsoffer. Cykelhjälm är dock inget hett alternativ i Nederländerna. Landet lutar sig mot både inhemska och brittiska studier som visar att cyklister med hjälm är mer utsatta för olyckor än cyklister utan hjälm – teorin är att cyklister med hjälm tar större risker samtidigt som bilar tenderar att ta ut mindre avstånd till en cyklist med hjälm.

mALmöKanske är det influenserna från grannen Köpen-hamn som har gjort Malmö till en av Sveriges cykelvänligaste städer. 2003 och 2008 ökade cykeltrafiken 27 procent, och cirka 40 procent av Malmöborna tar cykeln till skola eller arbete.

De korta bilresorna har samtidigt minskat, kan-ske tack vare kampanjen ”inga löjliga bilresor”, där staden sedan fem år korar en skamsen vinnare. Senaste utmärkelsen gick till en mamma som skjutsade sin dotter i bil till förskolan – 60 meter från hemmet.

VÄSTErÅSSäger sig ha landets bästa cykelvägnät – men har haft svårt att få cykeltrafiken att öka. Till de okonventionella lösningarna hör att staden förra året anlitade en kommunikationsbyrå för att få hjälp med kreativa idéer för att utveckla cyklandet. Några idéer som kommunen har att ta ställning till är skattesubventionerade cykelkärror, en cykelfilm-festival och en cykelplanerare för mobiltelefonen.

Västerås var först i landet med att installera ny energisnål belysning till gång- och cykelbanor: lampor som tänds när en cyklist eller fotgängare passerar.

köPENHAmNNordens bästa cykelstad. 2009 avsatte reger-ingen en miljard danska kronor till cykelsatsningar fram till 2014.

Danmark och Köpenhamn har alltid legat före Sverige när det gäller cykelkultur. När bilen tog över gatorna i Sverige på 1950-talet fanns redan stora cykelbanor i Köpenhamn.

I dag cyklar var tredje köpenhamnare till jobbet och de gör det på separerade, upphöjda körfält. Därmed riskerar de inte att krocka med vinglande fotgängare, vilket är fallet i nästan alla svenska städer, där gång- och cykelbanor oftast delar utrymme.

Köpenhamn har också kommit långt med utbyggnaden av så kallade cykelmotorvägar – snabba cykelvägar, utan avbrott för pendlare mellan förorter och centrum.

Forskaren Till Koglin, Lunds universitet, har jäm-fört Köpenhamn med Stockholm ur ett cykelper-spektiv. Han säger: ”När jag frågade de ansvariga för stadsplaneringen om aktuella satsningar på cyklism hade Stockholm inga nya projekt i gång. Köpenhamn hade över 100.”

BiL

deR

: is

TOC

kPH

OTO

INFLUENS 25

BRANDSÄKERHET

Sven AnDerSSonär chef för brandskydd på Cowi

experterna svararPANELEN //

hur blir vi bättre på brandsäkerhet?

VIKTIGAST AV ALLT är att arbeta systema-tiskt med brandskyddet! Dels för att lagen kräver det, dels för att det är så en fastighetsförvaltare bäst skyddar kunder, medarbetare, lokaler och verksamhet från brandskador.

Att arbeta systematiskt innebär att gå igenom behovet av brandskydd, se till att det fungerar och att alla berörda har rätt kunskap och utrustning. Ingen verksam-het är den andra lik. Rutiner skapas där-

för utifrån fastighetens förutsättningar, som en del i det ordinarie kvalitetsarbetet.

Det systematiska arbetssättet innebär att

planera, leda och följa upp brandskyd-det. Först kartläggs risker och befintligt brandskydd, sedan ambition och mål. Först och främst ska gällande lagkrav uppfyllas men ambitionen kan vara större än så. När eventuella kompletterande skyddsåtgärder har vidtagits ska brand-skyddet dokumenteras.

Ansvar och arbetsuppgifter fördelas därefter i organisationen. Glöm inte att den som delegeras en uppgift också ska ha förutsättningar att genomföra den, till exempel med stöd av utbildning.

För att funktionen hos respektive skyddsåtgärd ska säkerställas över tid krävs ett kontrollsystem. Det kan bestå av kontrollronder som genomförs av per-soner som arbetar nära verksamheten.

Sist men inte minst skapas rutiner för rapportering, åtgärdande av brister och uppföljning. •

LJUD

hur minskar vi bullret i samhället?

DET ÄR EN FRåGA SOM både har ett kortsik-tigt och ett långsiktigt svar.

På kort sikt måste vi isolera våra vistelsemiljöer, med skärmar, bra fönster och väggar.

På lång sikt måste vi bestämma vilka ljudnivåer vi kan acceptera i samhället och därefter skapa bilar, tåg, industrier och apparater som är så tysta att de mot-svarar våra krav.

Det är dock viktigt att komma ihåg att ett samhälle låter. Människor spelar musik, tittar på tv, leker och idrottar. Då uppstår förstås ljud som kan vara störande för vissa. Om vi har för hårda krav på samhällsbuller kanske vi inskränker på människors sätt att leva vilket i sin tur kan skapa nya problem.

När det gäller trafiken är det ju också vi människor som orsakar den. Vi vill att vägarna går från vår bostad till vårt jobb och till affärer och till lekplatser. Vi kan alltså inte flytta iväg bullret långt ifrån oss. I stället behöver vi avskärma bullret med bra fasader och bullerskärmar men god trafikplanering behövs också så att vägarna utnyttjas på bästa sätt. •

JURIDIK

hur blir jag en bättre beställare?

OAVSETT OM EN upphandling görs enligt lagstiftningen för offentlig upphandling (LOU och LUF) eller ej, bör målet vara att köpa in den bästa produkten eller tjänsten – från den bästa leverantören för uppdraget.

Den första utmaningen är behovs-analysen. Ibland saknas det kunskap om hur krav och anbudsförutsättningar ska utformas. Då kan det behöva göras en förstudie, eller intervjuer med presum-tiva leverantörer. Även om en upphand-ling ska genomföras enligt LOU eller LUF är dessa leverantörer inte jäviga anbudsgivare om intervjuerna har ge-nomförts på rätt sätt.

Ibland får teknikkonsulter förfråg-ningar som innehåller skall-krav som inte är relevanta för tjänstens utförande. I en offentlig upphandling är företag direkt diskvalificerade om de inte uppfyller dessa krav, något som leder till urholkad konkurrens. Var alltså sparsam med skall-krav, och se till att de är relevanta! Ingen seriös leverantör kan ta ett uppdrag där kraven är så hårt vridna att till exempel försäkringsskyddet sätts ur spel.

Ett sista tips är att se till att utvär-deringen baseras på principer som är centrala och relevanta. Ger upphand-lingsmodellen det resultat som matchar behovet till rätt pris? Vår bransch diskuterar just nu konsekvenserna av att beställare lägger allt för stor vikt vid priset.

Om målet är att få den optimala leveran-sen, låt bästa anbudet vinna! •

DET äR VIKTIGT ATT KommA IHÅG

ATT ETT SAmHäLLE LÅTER.

LISA LAGerwALL är bolagsjurist på Sweco

bJörn TUnemALmär vd för Tunemalm akustik

vAD UnDrAr DU över?SKrIv TILL

reDAKTIonen @STD.Se

INFLUENS26

// PErSPEkTIV

Känd och död – vägen till egen gata

TEXT: TOBIAS ÖSTBERG // ILLUSTRATION: mAuRICE mECHAN

drömmer du om att ett tåg, en gata eller ett torg ska bära ditt namn? även om du har vad som krävs lär du hinna dö innan det blir verklighet. Om du inte nöjer dig med en gata i saxnäs i södra Lapplandsfjällen förstås. där kan drömmen slå in redan i vår om du har tur.

LYCKLIGA GATAN FINNS INTE MER. Det är säkert. Jag gjorde just en sökning på Eniro och fick inga träffar. Det är nästan märkligt med tanke på alla gator som finns

i Sverige och att de bara blir fler i takt med att städerna växer. Gator som inte bara ska anläggas utan också namnges.

Fram till 1700-talet var det inte ovanligt att en gata i Stockholm kunde byta namn flera gånger. Visst är vi flexibla, men det skulle vara helt ohållbart i dag. På slutet av 1800-talet gjordes också en namnrevision i huvudstaden för att det skulle bli lättare att hitta. Det var också i den vevan som man började ge gator i samma område namn på samma tema för att underlätta för vilsekomna.

Göteborg fick 1919 en gatunamnsberedning som har till uppgift att ta fram namnförslag till Kulturnämnden som fattar beslut på allt från gator och torg till stadsdelar och flygplatser.

– Vi väntar just nu på att Kulturnämnden ska ta ställning till ett stort antal namnför-slag från oss. Det känns spännande, säger Tommie Vester, sekreterare vid Gatunamns-beredningen i Göteborgs stad.

VESTER OCH HANS KOLLEGOR har under en längre tid letat efter ett område där det skulle passa att uppkalla gator efter kända artister från Göteborg som Sten-Åke Ceder-hök och Sonya Hedenbratt. De tycker sig ha hittat det området på den plats där tidigare tv-huset Synvillan låg.

Gatunamnsberedningen i Göteborg be-står, förutom en sekreterare, av åtta politiker.

– Vi ger bara förslag på namn till offent-

liga platser, men folk ber oss också om råd när de ska namnge gator på privat mark.

Om Lyckliga gatan var ovanligt lycklig vet vi inte. Gatunamn bör dock ha en för-ankring i områdets geografi, historia, flora, fauna eller liknande.

Därför undrar man lite hur de tänkte i den spanska staden Zaragoza när de uppkal-lade en gata till Avenida de Super Mario Bros …

– När vi har ett namn känns det ofta självklart, men det kan ta tid att komma fram till det. Vi tar hjälp av hembygdsfören-ingar, stadsbyggnadskontorets arkiv, Stads-museet men också av enskilda personer. Det

är inte ovan-ligt att gator namnges efter förslag som kommit in från allmän-heten.

Lite otip-pat för oss som inte kommer från Göteborg så tycker Tommie Vester sällan att namn som bygger på göteborgshumor fungerar.

– Namnen ska vara lätta att uttala och särskilja. Krångliga namn ger bara bekym-mer.

I dag använder utryckningsfordon och taxibilar GPS. Därför är det viktigt att det inte finns gator med samma namn i grann-kommuner.

Smålandsposten rapporterade före jul om en ambulans som vid tre tillfällen skickats till rätt gata men på fel ort. Fel gatunamn kan med andra ord leda till döden, vilket i Göteborg i och för sig är en förutsättning för att få en gata uppkallad efter sig.

– Vår policy är att man ska ha varit död i fem år. Då menar vi att det mesta kommit fram som skulle kunna vara negativt om personen.

Det finns dock fyra undantag till policyn och de heter Torgny Segerstedt, Olof Palme, Raoul Wallenberg och Dag Hammarskjöld.

Göteborg är inte ensamma om den här policyn, men i Kalmar kan också levande personer få gator uppkallade efter sig. Enligt kriterierna i Kalmar ska personen på ett påtagligt sätt ha bidragit till Kalmars utveckling eller gjort Kalmar känt på ett positivt sätt. Här har till exempel Alice Babs Sjöblom, Hans Villius, Ingvar Kamprad och Lech Walesa fått ge namn åt gator.

FÖR DEN SOM VILL få ett Pågatåg uppkallat efter sig så är det bara döden som gäller, eller att man inte är riktigt riktig. För när Skåne-trafiken utlyste en namntävling i P4 Radio Kristianstad var karaktären Tiffany Persson ur tv-serien ”Hipp Hipp” het.

– Vi fick in många förslag, säger Ulrika Mebius, informationschef på Skånetrafiken.

De slutgiltiga kandidaterna plockades sedan ut av en jury bestående av representan-ter från Skånetrafiken och Lundakomikern Johan Wester, känd från bland annat ”Hipp Hipp”.

– Målet var att få en skön blandning på namn, men också fler tåg med kvinnliga namn, säger Ulrika Mebius.

FEL GATuNAmN KAN LEDA TILL DÖDEN, VILKET oFTA

äR EN FÖRuTSäTTNING FÖR ATT FÅ EN GATA uppKALLAD EFTER SIG.

helst

VINJETT //kröNIkA //

FÖRESTÄLL DIG VIT, SLÄT SAND. En beach utan hav, öken under obeskrivlig stjärnhimmel. I horisonten en ring av berg som i soluppgången tonar från svart över rost och rosa mot en platt, blå färg. Bergen försvinner när det blåser, allt försvinner utom sanden som stiger, vrålar fram över öknen och blästrar allt i sin väg. Inget vatten, ingen växtlighet, inga människor. Så ser det ut i Black Rock Desert, Nevada, nästan hela året.

När vi rullade in med vår husvagn i somras var det hästskoformade gatunätet redan utmärkt med tunna vidjor i korsningarna. Gatorna

fuktades och packades samman av vattenbilar följda av enorma vältar;

1 000 bajamajor väntade i landskapet. I hästskons botten var tältstadens kärna redan monterad. Större strukturer

höjde sig mot himlen här och var, i sydost det böljande Templet i trä. De närmaste dygnen, timme för

timme, med pauser för sandstormar som känns som att bli blind, byggdes staden upp omkring oss. Eller snarare: kring the Man.

I EN CIRKEL AV ÖKENGOLV i stadens mitt bor konstverken. Ett 22 meter långt svenskt piano jag hade äran att resa ut med, en monorail från ing-

enstans till ingenstans, en fullt fungerande biograf och en staty av en dan-sande kvinna, hög som ett hus. Många av dem är enorma inpå men myrsmå i

skuggan av den 32 meter höga Mannen i cirkelns och stadens mitt.Kvällen då Burning Man-festivalens portar öppnades för alla klättrade vi

upp till Mannen och såg det obrutna bandet av lyktor rulla in på den enfiliga vägen från den närmaste orten, Gerlach (befolkning: 185 personer). Black Rock City växer under veckan till 51 454 deltagare – medborgare. Föreställ dig deras stad i den vita sanden, ett karnevalistiskt flyktingläger ur en dröm. På natten miljoner ljuspunkter, ett postapokalyptiskt Las Vegas, människor på tusentals cyklar invirade i julgransljus, kollektivtrafiken utformad som motoriserade konstverk: mutantfordonen. En alpstuga på hjul, piratskepp, drakar, en fla-mingo målad i rosa neonljus på en lyftkran. Som mycket annat här ute sprutar den eld.

DET FINNS INGEN PENNINGEKONOMI på Burning Man. Man tar med sig mer än man behöver och ger bort vad man har råd med. Grupperingar som bidrar mycket – det vill säga bygger stora konstverk, driver en rolig bar, föreläsningsverksamhet, en konsertscen, lagar pannkaksfrukost åt 300 personer varje morgon – belönas med stora och centrala lägerplatser. Stadsplanen och toaletterna är givna, men det finns ingen sophantering, inget boende, inget vatten, inga strömkällor. Allt det organiserar besökarna själva. I gengäld skapas ett samhälle där främlingar

känner tilltro till varandra. Där så gott som alla tar ansvar för sig själva och sin stad.

På lördagnatten bränns Mannen, på sönda-gen templet. Staden monteras ner av de boende. Inte ett skräp finns kvar, inte ett brännmärke på playan, inte en fjäder i vinden, inte ett glitterkorn i sanden. När inspektörerna från delstaten bekräftat att öknen nu är som innan inleds planerna för nästa år. Black Rock City, den pulserande fenixstaden, föds på nytt ur det ogästvänliga vita. •

Mitt besök i den magiska staden

JOHANNA KOLJONEN är programledare, kritiker och stolt ”På spåret”-vinnare

pÅ NATTEN ETT poSTApoKALypTISKT

LAS VEGAS DäR KoLLEKTIV-TRAFIKEN äR uTFoRmAD Som moToRISERADE KoNSTVERK.

INFLUENS 27

Det första av de nya tågen som döptes fick namnen Birgit Nilsson, men sedan har det rullat på med tåg som fått namn av kända, döda och fiktiva skåningar.

Okej, men om man varken är känd, död eller lika karismatisk som Tiffany Persson, är det kört då?

Det kändes så tills vi fick syn på en kam-panj från KPA Pension. Företaget utlyste en tävling där vinnaren fick en gata uppkallad efter sig i Saxnäs i södra lapplandsfjällen. Då krävdes förstås också ett pensionssparande hos en viss förvaltare. KPA motiverade det hela med att de ville lyfta fram vardagshjältar som genom sitt sparande gör världen bättre. Det kan ju vara ett alternativ.

Men vad gör man om drömmen om en egen gata lever trots att alla dörrar tycks stängda? En sista utväg är att ta saken i egna händer. Kolla på nätet. Det finns säkert nå-gon som kan hjälpa dig att skapa en gatskylt som bär ditt namn. Sätt den på uppfarten eller i hallen. • FO

TO:

BJa

Rk

e P

edeR

sen

WALk oF FAmE. Vad har alice, ingvar och Olof gemensamt?

INFLUENS28

// mATErIAL

NyTT LANDmÄrkE. kongressbyggnaden stockholm Waterfront omges av en yttervägg bestående av drygt 3 000 rostfria stålprofiler. ytan är halvmatt och reflekterar ljus. arkitekt: White.

DET SVENSkA STÅLET STÅr SIGSverige är världsledande på starka stål. och det är en eftertraktad produkt: drygt 85 procent av det svenska stålet exporteras till omkring 140 länder, vilket bland annat beror på att svenska stålföretag satsar cirka en miljard kronor på forskning och utveckling – varje år. En hög siffra jämfört med omvärlden.

Stål är ett väl beprövat och populärt byggnadsmaterial. En anledning är att det är både formbart och hållfast. Det påverkas inte av fukt eller angrips av mögel. Det varken krymper eller sväller.

Stål är också samhällets mest återvunna material. Det ingår i ett kretslopp och omkring en tredjedel av världens stålproduktion bygger på skrotåtervinning.

TExT: Peter WiklundFoTo: Lars Hamrebjörk